RIF, Återrapport från 15-17 juli
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:2350A4
Promemoria
Ju2009/164/EU
2009-07-23
Justitiedepartementet
EU-enheten
Riksdagens kammarkansli
Kopia:
EU-nämndens kansli
Justitieutskottets kansli
Socialförsäkringsutskottets kansli
Rapport från det informella mötet med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) i Stockholm den 15-17 juli 2009
3 bilagor
Sammanfattning:
Den 15-17 juli 2009 träffades EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor för ett informellt möte i Stockholm. Justitieminister Beatrice Ask och asyl- och migrationsminister Tobias Billström stod värdar för mötet som ägnades uteslutande åt diskussioner om det kommande fleråriga arbetsprogrammet för rättsliga och inrikes frågor, Stockholmsprogrammet. Mötet var indelat i tre mötessessioner med följande teman: säkerhetsfrågor, asyl- och migration och rättsliga frågor. Kommissionens meddelande ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, KOM (2009) 262, låg till grund för diskussionerna. Det svenska ordförandeskapet hade även tagit fram mötesunderlag för de tre mötessessionerna (bifogas).
Rådet välkomnade KOM:s meddelande, i synnerhet ansatsen att sätta medborgaren och dennes rättigheter i fokus för arbetet. ORDF kunde konstatera samsyn i ett antal övergripande frågor, bl.a. vikten av implementering och utvärdering samt behovet av att lyfta fram yttre förbindelser i det kommande programmet. ORDF kunde också konstatera att MS visat särskilt intresse för följande sakfrågor:
Session 1: säkerhetsfrågor
- Vikten av balans mellan effektivt brottsbekämpningsarbete och stärkandet av individens rättigheter.
- Viktigt med integrerat operativt samarbete mellan alla brottsbekämpande myndigheter. Stöd för förslag om utbyte och utbildning m.m.
- Viktigt att stärka Europol. Ministrarna återkommer till den frågan vid ett informellt ministermöte i Haag den 1 oktober.
- Betydelsen av att arbeta mer effektivt i kampen mot människohandel.
- Ett effektivare gränskontrollssamarbete.
- Betydelsen av att arbeta effektivt mot terrorism och organiserad brottslighet
- Nödvändigt att samarbeta för att utveckla kunskap (forskning, utvärdering och statistik) och metoder för att förebygga brott.
- Viktigt att lyfta fram frågor som rör förverkande av vinning av brott.
- Ett helhetsgrepp på frågor om informationsutbyte och IT-stöd. IT-utvecklingsfrågorna måste styras av verksamhetsbehoven. Dataskydd och integritetsaspekter är centrala i arbetet.
- Bättre kommunikation till medborgarna om vad EU gör för att stärka säkerheten i Europa.
Session 2: asyl och migration
- Betydelsen av den europeiska pakten för invandring och asyl betonades.
- Helhetsperspektivet framhölls och den globala ansatsen för migration lyftes fram.
- Ett gemensamt ramverk för laglig invandring omnämndes.
- Vikten av att motverka missbruk av lagliga kanaler och den fria rörligheten togs upp.
- Återvändandet måste bli mer effektivt och samarbetet med tredje länder är prioriterat.
- Både intern och extern solidaritet togs upp exempelvis genom vidarebosättning.
- Viktigt att solidaritet behandlas i programmet med en bred ansats och fokus på långsiktiga lösningar.
- Det måste finnas tillräckliga resurser och användarvänliga finansieringsinstrument.
- Arbetet med att etablera ett gemensamt asylsystem måste föras framåt.
- Starkt stöd för ökat praktiskt samarbete.
- Gränssamarbetet med en betoning på Frontex framtida roll lyftes fram.
- Ensamkommande barn bör särskilt uppmärksammas i programmet.
Session 3: rättsliga frågor
- Viktigt att vidta åtgärder för att öka kunskapen om och förtroendet för de rättsliga och administrativa systemen i EU som t.ex. utbildningsinsatser och utbytesprogram för t.ex. åklagare och domare, informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländernas myndigheter, utnyttjande av europarättsliga nätverk, förbättrad utvärdering av olika åtgärder m.m.
- Viktigt att ge åtalade garantier för processuella rättigheter i brottmål och att stärka brottsoffers och vittnens rättigheter.
- Informationen om rättigheter och olika rättsliga system måste bli mer förståelig och lättillgänglig för medborgarna. Internet kan och måste utnyttjas effektivare, b.la. nämndes E-justice av många MS.
- Viktigt att övervinna språkliga hinder genom förbättrade möjligheter till tolkning och översättning.
- Hinder för erkännande och verkställighet av domar på civilrättsområdet bör avskaffas.
Informellt möte med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) 15-17 juli 2009
Den 15-17 juli 2009 träffades EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor för ett informellt möte i Stockholm. Justitieminister Beatrice Ask och asyl- och migrationsminister Tobias Billström stod värdar för mötet som ägnades uteslutande åt diskussioner om det kommande fleråriga arbetsprogrammet för rättsliga och inrikes frågor, Stockholmsprogrammet.
Mötet var indelat i tre mötessessioner med följande teman: säkerhetsfrågor, asyl- och migration och rättsliga frågor. Kommissionens meddelande ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, KOM (2009) 262, låg till grund för diskussionerna. Det svenska ordförandeskapet hade även tagit fram mötesunderlag för de tre mötessessionerna.
Session 1: säkerhetsfrågor
(Se mötesdokumentet i bilaga 1)
ORDF (justitieminister Beatrice Ask) hälsade delegationerna välkomna och presenterade bakgrundsdokumentet med följande tre frågor;
(i) vilka aspekter av ämnet ”inre säkerhet” anser ni vara mest angelägna att ta itu med, både på kort och lång sikt,
(ii) vad bör en strategi för informationsutbyte innehålla, samt
(iii) hur bör EU utveckla kontakterna med den externa parter i dessa frågor.
KOM (kommissionären Jacques Barrot) presenterade sina idéer om EU:s arbete för inre säkerhet som man har formulerat dem i kapitel 4 i meddelandet (”Ett EU som erbjuder skydd”). Viktiga komponenter var
strategin för den inre säkerheten, Europol, operativt samarbete, mer regionalt polissamarbete, ett utbyggt straffrättsligt samarbete och en utvecklad gränsförvaltning. KOM ansåg att Frontex bör ges mer operativ kapacitet och i ett längre tidsperspektiv att Schengenvisum ska kunna utfärdas av en gemensam konsulär myndighet (det ska bygga på riskutvärdering, snarare än nationalitet). KOM underströk att utbildningsinsatser måste göras i syfte att uppnå en gemensam säkerhetskultur. Samarbetet byggde på informationsutbyte och KOM efterfrågade en europeisk informationsmodell. Modellen borde utgå från befintliga ramar. Den måste innehålla tydliga kriterier för informationsutbyte och informationsinsamling. Dataskydd är en viktig del liksom uppföljning och utvärdering. KOM nämnde också tankar om att inrätta en särskild fond för inre säkerhet.
KOM förklarade att det var tre olika typer av hot som måste bekämpas:
1)Organiserad brottslighet (människohandel, sexuellt utnyttjande av barn, IT-brottslighet, ekonomisk brottslighet, förfalskning och narkotika). Man borde ha ett heltäckande angreppssätt och samordna nationella och europeiska insatser.
2) Terrorism. Tre områden borde prioriteras: initiativ för att bekämpa radikalisering, bekämpa utnyttjandet av Internet för terrorismändamål och kampen mot finansiering av terrorism.
3) Bygga ut mekanismer och åtgärder på civilskyddsområdet.
Det var viktigt att förbättra riskanalyser och EU:s sätt att reagera.
När det gällde yttre förbindelser underströk KOM vikten av att kunna utbyta uppgifter för att uppnå säkerhet, men att det måste ske på dataskyddsvillkor som motsvarar nivån i MS. Det var viktigt att samarbeta på polisnivå med grannländerna. Europol borde ges en möjlighet att samarbeta med tredje land. Avslutningsvis framhöll KOM att medborgarna måste åtnjuta bästa tänkbara skydd och att det var viktigt att programmet blir så ambitiöst som möjligt.
En MS välkomnade KOM:s meddelande. Angående frågan om strategi för inre säkerhet framhöll man särskilt att det handlar om att förklara för medborgarna vad EU vill komma till rätta med och på vilket sätt. Det var bra att ta med utbildning av polisväsendet och utbytesprogram av olika slag för att skapa förtroende. Man höll med KOM om att vikten av att texten når ut till medborgarna. Européerna måste kunna känna sig säkra och trygga i sin vardag. Fyra förslag/tankar presenterades:
1) Global säkerhet: bra om Europa för fram ett heltäckande säkerhetskoncept
2) Vardagsbrottslighet: viktigt att ta hänsyn till problem i människors vardag t.ex. bilstölder m.m. Medborgarna hade stora problem med detta och ibland kunde samarbete över gränserna erbjuda lösningar.
3) Saknar referens till Prümkonventionen i kommissionens meddelande, det borde framgå av Stockholmsprogrammet.
4) Kontroll av gränserna var viktigt, men medborgarna lider av det. EU måste därför sträva efter så enkla förfaranden som möjligt, ha biometriska uppgifter i pass m.m.
En MS ville ha en integrerad metod och en strategi med grundläggande värderingar och principer. Man framhöll att det måste finnas instrument som hjälper MS att genomföra konceptet inre säkerhet. Prioriteringarna var både kortsiktiga och långsiktiga och varierar regionalt. Därför borde ministrarna träffas varje år för att diskutera prioriteringar och inriktning. Pandemi var exempel på ett nytt säkerhetshot. Krishantering behövde diskuteras liksom förebyggande åtgärder, planer för nya hot etc. Snabbt och smidigt informationsutbyte gav hjälp till polisen. Det var viktigt att undanröja byråkratiska hinder och det fanns behov av en gemensam ram för informationsutbyte. Man behövde även titta på frågan om informationsutbyte med tredje länder. Ett koncept för att bedriva övervakning över gränserna (hot pursuit, controlled deliveries etc) ansågs nödvändigt. Man ville ha ett särskilt kapitel om yttre förbindelser. Det gick dock inte att tillämpa samma system på alla tredje länder. För kandidatländerna handlade det om överförande av standarder.
Behövdes ett system för att kontrollera in och utresor, man borde ta ett mer systematiskt angreppssätt på frågan.
En MS ville se ett öppet Europa som ändå garanterade säkerheten för medborgarna. Enligt denna MS var skyddet av gränserna mycket betydelsefullt jmf pakten. MS måste tillsammans garantera gränserna. Det var viktigt att vara solidariska både vid gränserna och internt. Det måste göras något konkret för att förstärka Frontex som borde utvecklas på samma sätt som Europol.
En MS underströk att det var viktigt att tänka integrerat och ta hänsyn till alla hot mot Europa och medborgarna. Allt hänger samman, det gick inte att bara koncentrera sig på ett problem. Prioriteringar behövde göras både på kort och lång sikt. Informationstekniken berörde alla områden och den måste utnyttjas för att förebygga brottslighet. Man underströk att dataskydd var mycket viktigt och att det måste genomsyra allt som görs. Vidare betonades den externa aspekten och att man även måste tänka i termer av geografisk integrering. Tematiska och geografiska teman måste styras av problem som krävde gemensamma lösningar. Denna MS påpekade att människohandel och olaglig invandring tyvärr blir ett allt vanligare problem. Det existerande regelverket behövde samverka med det operativa arbetet och allt måste ske i nära samarbete med ursprungsländer. Det var viktigt att arbeta förebyggande. ORDF påpekade att en konferens om människohandel kommer att äga rum i Bryssel i oktober.
En MS påpekade att man idag är mer medveten om den yttre dimensionens betydelse för den inre säkerheten. Det vore därför bra med ett eget avsnitt om yttre förbindelser. Man ansåg också att större utrymme borde ges åt arbetet mot terrorism och organiserad brottslighet. Det gränsöverskridande elementet var centralt i dessa frågor. Förslaget avseende Erasmusutbildning för poliser fick stöd. Tankarna om att Europol och Frontex borde stärkas var bra. Europeiska utredningsgrupper borde användas mer. Man ansåg också att det behövdes en poliskodex för inre säkerhet. Det påpekades att EU måste bli bättre på att förklara för medborgarna om hur samarbetet fungerade (Prüm, Schengen etc). ”Information management strategy” ansågs mycket viktigt. Det handlade om många aspekter utöver själva informationsutbytet såsom driftskompatibilitet av näten, skydda system, dataskyddsbestämmelser osv.
En annan MS påpekade att gränsskydd och gränssäkerhet var mycket viktiga frågor t.ex. automatiska kontroller av biometri. Man vill vara med och utveckla den nya tekniken och ville ge mer plats åt detta i Stockholmsprogrammet. För att kunna bekämpa brottslighet krävs möjligheter till fullgott informationsutbyte vilket i sin tur kräver att systemen blir mer kompatibla.
Man påpekade att samarbete med tredje land var viktigt. Vidare var det bra med gemensamt konsulärt samarbete och viktigt att ta med frågor om civil krishantering.
En MS påpekade att den viktigaste uppgiften var att utnyttja potentialen i det som redan finns. När det gällde terrorismbekämpning lyfte denna MS fram det förebyggande arbetet mot radikalisering. Man ansåg också att SIS ska konsulteras innan visum utfärdas och att man borde kontrollera kontakter med terrorismorganisationer. PNR ansågs vara en viktig del i arbetet. MS ansåg att EU måste förbättra informationsutbytet och att det var en bra idé att utarbeta en strategi. Det var viktigt att ta hänsyn till de operativa tjänsternas behov. Gemensam utbildning och utrustning förespråkades. Varje polis ska också känna sig som en europeisk polis. Europols roll som byrå var viktig. MS underströk att inre säkerhetsaspekten i alla yttre förbindelser måste tas till vara. Det var nödvändigt att bygga ut EU:s kapacitet vad gäller civilskydd. Suveränitets- och solidaritetsprincipen nämndes liksom förebyggande aspekter. Medelhavsländerna behövde EU:s hjälp när det gällde civilskydd. Det var viktigt att visa att EU har konkreta och relevanta svar på människors problem.
En MS gillade mottot ”Europa som skyddar” och var positiv till att ha ett särskilt Europolmöte i oktober. Denna MS var dock tveksam till ordalydelsen i ordförandeskapets bakgrundsdokumentet om balans mellan säkerhet och rättigheter. Det var viktigt att fokusera på båda och optimera båda. Kan EU skydda säkerheten så skyddas också mänskliga rättigheter. Processuella rättigheter, dataskydd etc. bedömdes som mycket viktiga områden. Utvärderingsmekanismer behövdes för att människor skulle fortsätta att ha förtroende för de åtgärder som vidtas. Man borde ha en bred definition av säkerhet så att också katastrofhantering kunde tas med. Man ville också se förebyggande åtgärder när det gäller den ekonomiska aspekten (förverkande av kriminellas tillgångar). Avslutningsvis påpekades att det var mycket viktigt att visa på resultat för medborgarna.
En MS nämnde strategin för informationsutbyte, IT-teknik och dataskydd. Denna MS ansåg att forskning och utveckling också borde vara del av Stockholmsprogrammet och förklarade att man var beredd att ta emot den framtida byrån för förvaltning av datasystemen i sin huvudstad.
En annan MS underströk vikten av att dela med sig av information och gav som exempel att narkotikasmuggling hade kunnat spåras genom samarbete. Man ville också se ökat samarbete rörande kontroll av vapen. arbeta mer med frågor som rör förverkande av vinning av brott och IT-brottslighet.
En MS uttryckte stöd för målsättningen ett ”Europa som skyddar”. Det var viktigt att medborgarna kände tillit till myndigheterna.
Balans mellan effektivitet och medborgarnas grundläggande rättigheter lyftes fram. I arbetet hittills hade man skapat ramar för ett bättre gränsöverskridande samarbete myndigheterna emellan, men man hade inte lyckats förklara för medborgarna hur detta har kunnat skapa ytterligare säkerhet. EU behövde bli bättre på att förklara varför myndighetssamarbete över gränserna var viktigt. Man påpekade vidare att det krävdes en effektivisering av utbyte av information. PNR ansågs vara viktigt, det var något som myndigheterna behövde men man måste samtidigt säkra medborgarnas skydd för privatlivet. Vikten av samarbete i EU:s yttre förbindelser betonades. EU måste kunna hantera hot utifrån.
En MS ville också se medborgarna i fokus i det nya programmet. Effektivt informationsutbyte behövdes för att kunna skydda medborgarna. Man lyfte fram arbetet mot människohandel som ett prioriterat område som krävde kraftiga brottspåföljder. I kampen mot terrorismen måste alla komma till rätta med extremism och radikalisering. Det påpekades att samarbete med tredje land också var viktigt och även att Europol skulle kunna samarbeta med tredje land. Man ville ha ett nära samarbete med länderna på Västra Balkan och med strategiska partners som Ryssland och USA.
En MS påminde om att EU:s medlemsstater för 20 år sedan hade en Berlinmur emellan sig, men nu satt tillsammans runt samma bord. Nu måste MS möta nya hot och utmaningar. Man hoppades att Lissabonfördraget skulle träda i kraft så snart som möjligt. Rättsliga regler var dock inte lösningen på allt, det krävdes även praktiska åtgärder och finansiella medel. Ny teknik måste användas, kanske virtuellt Erasmus via fiberoptiknät? Det underströks att SIS och VIS måste fungera och bli operativa verktyg. Vidare påpekades att effektiv informationshantering måste uppnås. MS borde ha en gemensam verktygslåda och dela med sig av erfarenheter. Externa aspekter behövdes i Stockholmsprogrammet. Det var viktigt att gå till problemets rot och samarbeta med kollegor på andra områden.
En MS ville också att EU skulle underlätta medborgarnas vardag. Det låga deltagande i EP-valet beklagades och vikten av att kommunicera med medborgarna och använda ett begripligt språkbruk underströks. Det var viktigt att ha ett förebyggande arbete i kampen mot organiserad brottslighet och att EU blir effektiva i arbetet mot människohandel. Denna MS påpekade att människohandel var ett allvarligt brott som bröt ner den mänskliga värdigheten. Samarbetet mellan länder och myndigheter borde förstärkas. Kampen mot illegal migration borde också ingå. MS påpekade att alla länders geografiska intressen måste tillgodoses. Rättsliga instrument måste fungera vid alla byråerna i gemenskapen och vem som är ansvarig i olika situationer måste klargöras.
En MS påpekade att medborgarna ville ha bättre och ökad säkerhet. Stockholmsprogrammet måste bli ambitiöst och visionärt där allas behov tas tillvara. Det var viktigt att vara konkret i det arbetet. MS måste ha en helhetssyn, ett integrerat synsätt och långsiktiga visioner. Balansen mellan grundläggande rättigheter och säkerhet var viktig. Denna MS ville även att transportsäkerhet skulle ingå i Stockholmsprogrammet eftersom det var en angelägen fråga för medborgarna.
En MS nämnde fyra punkter och hänvisade även till skriftliga kommentarer:
1) Europeisk asyl och migrationspakt. Samarbete med tredje land.
2) Effektiv solidaritetsmekanism.
3) Förbättrad analys- och insatsförmåga mot terrorism
4) Komma åt vinning av organiserad brottslighet. Det var ett nytt sätt att arbeta mot organiserad brottslighet. Det hade varit en framgångsrik nationell metod och många av de kriminella organisationernas tillgångar hade beslagtagits. Denna MS insisterade på att bli lika effektiva i Europa.
En MS ansåg att befintliga instrument måste tillämpas och att det finns uttalade behov när nya initiativ tas. Garantier för den inre säkerheten i EU krävde praktiskt samarbete. Det viktigaste medlet för att undanröja hot var informationsutbyte. Det var viktigt med en informationsstruktur som är konsekvent och tillämpas lika. SIS II och VIS visade att EU måste grundas på strategiskt samarbete. Man behövde avsluta det arbete man höll på med innan man påbörjar nya projekt. Kampen mot terrorism behövde särskilt uppmärksammas. Det blev allt viktigare med skydd mot kritisk infrastruktur. Yttre förbindelser förtjänade att lyftas fram i programmet. Det var viktigt att förklara åtgärder och kommunicera med medborgarna och det behövdes adekvata medel för det.
En MS förde fram synpunkten att Stockholmsprogrammet även borde omfatta arbete mot vardagsbrottslighet, såsom inbrott, rån och bilstölder. Gränsöverskridande masskriminalitet var ett hot mot medborgarna. Begreppet ”inre säkerhet” behövde bli bredare. Missbruk av asylsystemet och icke-fungerande integration utgjorde också säkerhetsproblem. Även denna MS ansåg att Europol borde vara ett centrum för informationsutbyte. Enligt denna MS behövdes ett centrum för större evenemang. Det fanns en nationell modell för bästa metoder och gränsöverskridande polisiärt samarbete m.m. Man saknade en strategi för informationsförvaltning och hantering. Befintliga system behövde föras samman. Även denna MS underströk att frågan yttre förbindelser var mycket viktig. Samarbetet med Västra Balkan kunde man bygga ut ytterligare. Utrikesministrarna hade arbetat med Donaustrategin. Borde det avtalet också kompletteras med säkerhetsaspekter?
En MS underströk att förslagen behövde understödjas med finansiella medel. Civilklädda polisers arbete mot illegal narkotikahandel och människohandel borde byggas ut. Skydd av brottsoffer och vittnen borde lyftas fram i programmet.
Man förklarade att det ömsesidiga förtroende skulle kunna stärkas genom gemensamma utbildningar m.m. och även tredje länder bör ingå i utbildningar. Denna MS hade utbildningscentrum i en gränsstad som skulle kunna arbeta med detta. Det påpekades att säkerheten i tredje länder hade en direkt påverkan på säkerheten i EU. Östra Partnerskapet borde lyftas fram och samarbetet med Vitryssland byggas ut.
En MS ville förstärka det polisiära samarbetet och samarbetet med andra organ som arbetar med säkerhet. Det var viktigt att förbättra informationsutbyte mellan MS och byråer samt att skapa modeller för arbetet med strategiska analyser. Det var viktigt med en klar åtskillnad mellan nationella organs kompetens och byråernas kompetens. Samarbetet med tredje land borde utformas enligt vissa i förväg bestämda principer. Utbildning och utbyte av tjänstemän var viktigt och att det kunde finansieras genom vissa program. Behovet av att kunna ge stöd vid katastrofer liksom skydd mot biologiska hot och dyl. lyftes fram.
En MS såg behov av en mekanism för att bedöma hoten. Denna MS betonade vikten av balans mellan att effektivt bekämpa brott och medborgarnas frihet. Det var viktigt att ta med nya länder i Schengen. Informationsutbytet behövde förbättras och förenklas. Förbindelserna med tredje land borde utvecklas.
En MS lyfte fram behovet av en strategi för yttre förbindelser. Det behövdes även en strategi för organiserad brottslighet. Hotbildsutvärdering borde utvecklas så att det blir ett användbart instrument. Även förverkande av kriminellas tillgångar borde utvecklas. EU måste arbeta hårdare mot barnpornografi via Internet. En Eurobarometer hade visat att medborgarna ansåg att EU kan bidra i terrorismbekämpningsarbetet. Det var viktigt att så tidigt som möjligt motverka radikalisering och rekrytering.
Ett KL förordade snabbt informationsutbyte med internationella brottsbekämpande aktörer. Den internationella dimensionen av organiserad brottslighet var mycket viktig. Detta KL hade ingått avtal med Europol, Eurojust och Frontex. Nu arbetade man för att uppnå gemensamma standarder. Man hade haft ett bra samarbete med Frontex.
En MS framhöll att medborgarnas äkta behov måste styra det framtida samarbetet. Kommunikationen och dialogen med medborgarna var viktig. Stockholmsprogrammet borde ta upp det som är problematiskt i vardagslivet. Människohandel, narkotikasmuggling och barnpornografi borde alla vara prioriterade frågor. Man ville stärka polismyndigheterna och arbeta för ett bättre utbyte av information ur straffregister. Man hade problem med illegal invandring och ansåg det viktigt att förstärka Frontex roll.
Terrorismbekämpningssamordnaren Gilles de Kerchove påpekade att Stockholmsprogrammet borde hantera skydd av kritisk infrastruktur, krishantering, samordning av naturkatastrofer etc. EU kunde förbättra sig mycket när det gällde inre säkerhet. Det handlade om att mobilisera alla tillgängliga instrument och passa ihop dem med nationella åtgärder.
De Kerchove ansåg att det behövdes en global metod. Avkastningen av det externa arbetet borde förbättras och i det sammanhanget lyftes följande frågor fram.
1) Säkerhet och utveckling i oroliga områden ger större trygghet även internt i EU genom att man kan förhindra t.ex. människosmuggling och illegal narkotikahandel etc. Det blir däremot Al Quiadas mark om man inte kan ge utvecklingsstöd, bygga vägar, satsa på utbildning, stödja polis och säkerhet m.m.
2) Bättre samarbetet mellan pelarna genom att exempelvis utnyttja information och kunskap från polismissioner
3) Viktigt att ha rättsväsendets personal i tredje land
4) Mobilisera Frontex, Eurojust etc
5) EU måste överväga villkoren när man ger bistånd. EU kan kräva mer av länder som utgör ett säkerhetshot för oss.
Byrån för grundläggande rättigheter, FRA (Direktören Morten Kjaerum) underströk vikten av att lyfta fram osynliga offer t.ex. barn och de som anser sig vara diskriminerade av polisen. En ny forskningsrapport från FRA visade att personer med utomeuropeisk bakgrund oftare än andra stoppades av polisen för ID-kontroll. Man kan skapa större förtroende för polisen genom att undvika detta. Utbildning av polisen om grundläggande rättigheter vore bra
Europol (Direktören Rob Wainwright) ansåg att det var viktigt att konsolidera de instrument som redan fanns. Europol skulle utveckla modeller för gemensamma säkerhetsprogram som följer rådets prioriteringar för respektive brottstyp. Europol framhöll betydelsen av att främja samarbetet mellan byråerna så att Europol kan leverera fler operativa resultat. Ett tidigt varningssystem för nya hot borde utvecklas. Wainwright underströk att Europol hade förmågan att fungera som informationsnav och bra dataskyddsregler.
Frontex (Direktören Ilkka Laitinen) presenterade fem punkter för en integrerad gränskontroll:
1) Stärka samarbete mellan byråerna.
2) Informationsutbyte och riskanalys. Europol bör utgöra navet.
3) Bättre operativ förmåga. Egen utrustning till Frontex?
4) Främja driftskompatibilitet, inte enbart tekniskt samarbete. Ytterligare harmonisering, systematisk utbildning, forskning och utveckling m.m.
5) Samarbete med tredje land
KOM lämnade några avslutande kommentarer och förklarade då att inget är möjligt utan att involvera de mest berörda personerna såsom poliser och domare. Det var viktigt att utbilda så långt som möjligt och gärna ha en gemensam utbildning för poliser. KOM ville också se ett slags kodex för polisen. Det var mycket viktigt att skapa en strategi för informationsutbyte. Europol skulle kunna kan fungera som centralpunkt. Vidare förklarade KOM att säkerhetsarbetet borde ges ytterligare ekonomiskt stöd. KOM gav även stöd år de länder, bl.a. en MS, som ville arbeta med frågor som rör förverkande av vinning av brott.
KOM tyckte också att det var viktigt med samarbete med tredjeland. Utlämningsavtal kunde exempelvis göra brottsbekämpningsarbetet mer effektivt. Det fanns inget särskilt kapitel för yttre förbindelser i meddelandet, men KOM underströk att varje område hade en yttre dimension.
ORDF tackade för synpunkterna och konstaterade att bl.a. följande frågor hade nämnts.
- Vikten av balans mellan effektivt brottsbekämpningsarbete och stärkandet av individens rättigheter.
- Viktigt med integrerat operativt samarbete mellan alla brottsbekämpande myndigheter. Stöd för förslag om utbyte och utbildning m.m.
- Viktigt att stärka Europol. Ministrarna återkommer till den frågan vid ett informellt ministermöte i Haag den 1 oktober.
- Betydelsen av att arbeta mer effektivt i kampen mot människohandel.
- Ett effektivare gränskontrollssamarbete.
- Betydelsen av att arbeta effektivt mot terrorism och organiserad brottslighet
- Nödvändigt att samarbeta för att utveckla kunskap (forskning, utvärdering och statistik) och metoder för att förebygga brott.
- Viktigt att lyfta fram frågor som rör förverkande av vinning av brott.
- Ett helhetsgrepp på frågor om informationsutbyte och IT-stöd. IT-utvecklingsfrågorna måste styras av verksamhetsbehoven. Dataskydd och integritetsaspekter är centrala i arbetet.
- Bättre kommunikation till medborgarna om vad EU gör för att stärka säkerheten i Europa.
Session 2: asyl och migration
(Se mötesdokumentet i bilaga 2)
ORDF (migrationsminister Tobias Billström) introducerade diskussionen genom att uppmärksamma MS på de bakgrundsunderlag som sänts ut i förväg. ORDF konstaterade bland annat att en utgångspunkt i kommissionens meddelande är att väl hanterad migration är något som kan vara positivt för alla aktörer – både för medlemsstaterna och EU i sin helhet, men också för ursprungsländerna och de enskilda migranterna. Därefter presenterade ORDF följande frågor;
(i) hur anser ni att den gemensamma invandringspolitiken bör utvecklas i syfte att maximera dess bidrag till den ekonomiska och sociala utvecklingen - både i EU och i tredjeland,
(ii) vad anser ni att vi gemensamt bör göra för att bättre kontrollera den olagliga invandringen men samtidigt upprätthålla balansen,
(iii) vad kan göras för att vi bättre ska kunna visa solidaritet med de medlemsstater och tredje länder som är mest utsatta för ett migrationstryck eller upplever en särskild belastning på asylsystemet, samt
(iv) hur anser ni att det gemensamma asylsystemet bör utvecklas för att bli mer rättssäkert och effektivt. Hur kan tillgången till asylsystemet säkras och hur kan vi öka konvergensen i beslutsfattandet.
KOM sade att de kommande åren kommer att präglas av migrationsutmaningarna och EU måste fokusera på att hantera detta. KOM påminde om pakten om invandring och asyl som tar sin utgångspunkt i den globala ansatsen för migration.
Ansatsen är det grundläggande koncept för att förvalta migrationsströmmarna tillsammans med tredje land. KOM menade att man bör koppla samman migrations och utveckling. Det behöver utvecklas ett gemensamt flexibelt ramverk för laglig invandring som anpassar sig efter de nationella behoven och första steget var blåkortet. KOM sade att man avser att föreslå ytterligare direktiv. I meddelandet talar KOM också om en invandringskodex som kan samla ihop alla de regelverk som finns inom området för laglig invandring. Detta måste kompletteras av kampen mot olaglig invandring.
KOM uppmärksammade också vikten av att bekämpa människosmuggling, att utveckla en effektiv politik för återvändande, samt att hantera ensamkommande barn från tredje land. KOM sade att man vill se att EU etablerar ett gemensamt asylsystem och att de nationella besluten strävar åt samma håll. Det kräver en strikt kontroll och en strikt tillämpning av regelverken. Då kan man på sikt införa principen om ömsesidigt erkännande av asylbeslut. KOM nämnde frågan om solidaritet mellan MS och menade att det föreligger en skyldighet att bistå varandra. Avslutningsvis tog KOM upp frågan om vidarebosättning och regionala skyddsprogram och sade att det kan hjälpa tredje länder som utsätts för migrationstryck.
En MS tog upp den gemensamma asylpolitiken och sade att man måste arbeta förebyggande genom att bekämpa orsakerna till flyktingströmmarna och möjliggöra för laglig invandring. Mottot bör vara ”mer gemensamt mindre bilateralt”. Man ansåg vidare att asyl- och migrationspolitiken måste få en starkare ställning i EU:s yttre förbindelser och menade att KOM nye ordförande måste ha detta på sin agenda. Även den nya utrikestjänsten bör utformas så att migrationsfrågorna beaktas. Man gav uttryck för en brist på tålamod avseende införandet av ett gemensamt asylsystem som EU nu talat om att införa i 10 år. Man menade att Stockholmsprogrammet bör säga hur man i praktiken ska uppnå en gemensam asylpolitik som ska bygga på enhetlighet, effektivt och rättvist skydd, samt humana mottagande förhållande. MS ville också se lösningar för dem som inte beviljas internationellt skydd men ändå inte kan sändas tillbaka. När systemet är på plats så kan man tillämpa ömsesidigt erkännande och gemensam handläggning menade man vidare. Den solidariska politiken bör även främja vidarebosättning från tredje land. Man lyfte också frågan om integration och vikten av arbetslinjen. Mottot var att ingen ska tvingas att komma och ingen ska tvingas att stanna.
En MS sade att EU redan uppnått mycket men ansåg att det behövs ytterligare harmonisering och en väg framåt är mer praktiskt samarbete.
Beträffande laglig invandring så ville man inrätta ett system så att MS inte konkurrerar mellan varandra och man önskade se ett äkta europeiskt blåkort. Man ansåg att det bör inrättas en etisk kod för att motverka kompetensflykt så att dessa migranter kan komma tillbaka till sina ursprungsländer. Man betonade vikten av vidarebosättning. Man var av uppfattningen att om pilotprojektet på MT faller väl ut kanske man ska se om liknande åtgärder kan vidtas även i EL och CY.
En annan MS påtalade att alla MS är överens om att pakten bör genomföras. Man ville bygga upp Frontex och framförde önskemålet om att vid ett RIF-råd diskutera smuggelnätverk. Man delade tidigare MS otålighet om att etablera ett gemensamt asylsystem senast 2012 och menade att Stockholmsprogrammet måste bidra till att föra arbetet framåt. Man ville se att stödkontoret för asylsamarbete påbörjar sitt arbete innan årets slut. Man gav stöd till att frågan om ensamkommande barn uppmärksammas. Vidare tog man upp den yttre dimensionen och återtagandeavtal med tredje länder och menade att KOM måste börja leverera. Mer generellt önskade man att samarbetet med tredje länder utvidgas. Man tog tillfället i akt att påtala för kandidatländerna att de måste bättre förvalta sina gränser. Beträffande Libyen såg man framemot att höra mer från ORDF och KOM om hur arbetet fortskrider. Man önskade se ett samarbete med UNHCR på plats så att skyddsbehövande ska kunna söka asyl på plats i Libyen istället för att företa den farliga resan över Medelhavet. Avslutningsvis sade man att det behövs en Medelhavsstrategi för att kunna bekämpa olaglig invandring och ta emot asylsökande.
En MS tog upp paktens betydelse och vikten av att bekämpa den irreguljära invandringen genom bl a bättre kontroll vid gränserna. man antydde att man skulle kunna ha en grundläggande debatt om Frontex framtida roll och EASO redan på RIF-rådet i september. Man lyfte därefter fram de yttre förbindelserna med fokus på ursprungsländer och i viss mån transitländer och menade att detta måste få ta plats i programmet. Man ville särskilt uppmärksamma den afrikanska kontinenten. Man omnämnde bl a cirkulär migration, vidarebosättning, och laglig invandring och underströk att dessa instrument måste utvecklas i nära samarbete med ursprungsländerna. Man omnämnde också partnerskap för rörlighet som enskilda MS kan sluta med enskilda tredje länder, men som samordnas på gemensamnivå med en gemensam enhet för att göra det mer effektivt. Man ville också se frågan om solidaritet mellan MS i programmet och menade att man bör se över samarbetet med Medelhavsländerna.
Man har nu påbörjat vandringen mot ett bindande arrangemang.
En MS att det bör innehålla en förstärkning av förebyggande åtgärder mot olaglig invandring och ett system för effektivt återvändande. Strukturen för programmet bör inspireras av pakten. Viseringspolitiken är ett säkerhetspolitiskt verktyg, men det har också bäring på det utrikespolitiska området. För övrigt ansåg man att förseningarna för VIS är oacceptabla och skickar en negativ signal även till tredjeland om EU:s bristande handlingskraft.
En MS påtalade vikten av konkreta åtgärder och samarbetet med ursprungsländer samt att utgångspunkten är pakten. Man var positiv till ett flexibelt system för laglig invandring som i samklang med pakten också ska kunna bidra till att hjälpa ursprungsländerna. EU måste dock också göra mer för att sina medborgare ska vara trygga och därför behövs verktyg för att kunna skicka tillbaka dem som inte får vistas i EU. man omnämnde finansiellt stöd, förstärkning av Frontex och arbete i transit/ursprungsländerna som möjliga vägar framåt. Yttre förbindelser är prioriterat och man bör inspireras av lyckade erfarenheter i Medelhavsländerna, i synnerhet vad gäller återtagande. Man var av uppfattningen att missbruk av asylsystemen måste stoppas, underlätta för lagliga inresor, samt solidaritet med de MS som behöver det, utan att skapa en pullfaktor.
En annan MS höll med om att pakten är den väg som EU ska följa då det kan bidra till att lösa de enskilda problem som vissa MS har. Man ville se ett praktiskt program och ansåg att KOM pilotprojekt är en bra inledning. Man var positiv till stödkontoret för asylsamarbete och Frontex. Man menade också att migration bör tillmätas större vikt i EU:s yttre förbindelser. Man var av uppfattningen att man ska kunna komma till EU genom andra vägar än att enbart ansöka om asyl. Global ansatsen för migration lyftes fram som exempel. Man sade sig vara mycket positivt och tackade ORDF och KOM för de steg som tagits.
En MS omnämnde pakten och vikten av att genomföra den. Man menade att det inte går att arbeta fragmenterat, inte antingen laglig eller olaglig invandring. Man måste också se till MS behov idag och i framtiden. Man ansåg att det finns många bra förslag i KOM meddelande om laglig invandring. För att bekämpa olaglig invandring menade man att samarbetet med tredje länder bör utökas, exempelvis med TR. Man ansåg också att EU måste spela en större roll i ingåendet av återtagandeavtal. Beträffande solidaritet menade man att EU måste stödja de mest utsatta, politiskt liksom ekonomiskt.
Man beklagade att EU ännu inte infört ett gemensamt asylsystem och menade att mer praktiskt samarbete är vägen framåt. I det sammanhanget har stödkontoret för asylsamarbete en viktig roll att spela. Man omnämnde vikten av vidarebosättning mellan MS och sade att så länge man inte har ett gemensamt asylsystem så kan EU inte heller ha ett helt solidariskt system.
En MS lyfte fram vikten av praktiskt samarbete. Man bör utgå från befintliga regelverk snarare än att ta fram nya. Den lagliga invandringen till MS måste vara efterfrågestyrd och arbetet mot den olagliga invandringen måste tillskärpas. Man ansåg att större tonvikt behöver läggas på Frontex och utökat samarbete med tredje land. Man omnämnde också kampen mot missbruk av den fria rörlighet som en prioriterad fråga. Liksom andra MS ville man se inrättandet av EASO. Ömsesidiga principer för erkännande av asylbeslut och vidarebosättning måste utvecklas. Det gemensamma asylsystemet bör vara ett stöd för MS snarare än att det helt och hållet styr de enskilda medlemsstaternas lagstiftning.
En MS påminde om den ekonomiska krisen EU befinner sig i, men att det inte betyder att EU ska överge sin migrationspolitik och målsättningarna som ställdes upp i pakten. Man ville se en blandning av insatser och ökat samarbete mellan MS för att hantera migrationstrycket. Man ansåg också att det är av vikt att stärka FRONTEX och de åtagande EU har gentemot partnerländer. Vägen framåt bör innehålla instrument såsom cirkulär migration och partnerskap för rölighet. Man menade att EU måste vara en äkta och ärlig förhandlingspart och den geografiska inriktningen bör också omfatta både västra och östra delarna av Afrika. Man ville också att EU inrättar en fungerade laglig invandring och samtidigt bekämpar den olagliga invandringen. Medlemsstaten menade att om man inte finner kanaler för laglig invandring kommer trycket av olaglig invandring eskalera ytterligare. Förslaget om att inrätta en invandringskodex välkomnades. Man sade avslutningsvis att viseringsinformationssystemet (VIS) måste börja fungera i tid och att MS bör samarbeta mer för att bekämpa människohandel.
En MS påtalade att man måste vara realistiska och först se vad som kan åstadkommas på kort sikt. Ömsesidigt erkännande av asylbeslut är viktigt men det är en långsiktig målsättning. Medlemsstaten kunde acceptera förslaget att inrätta en invandringskodex men sade att man först bör se över hela lagstiftningspaketet och utvärdera detta innan man lägger förslaget. Riktlinjer bör slås fast för hur man kan utveckla migrationspolitiken, men man bör ha i åtanke MS kompetens på det arbetsmarkandspolitiska området.
En MS sade att den ekonomiska krisen har förvärrat migrationsproblemen, men att man sätter stark tilltro till pakten och dess genomförande. Man påtalade också olikheterna i migrationstrycket mellan MS och därav vikten av ett gemensamt system. EU måste gå längre och försvara unionens gränser på ett gemensamt sätt därför behöver Frontex stärkas upp och bättre metoder införas för att nå framgång i implementeringen av återtagandeavtal. Medlemsstaten menade att det ligger i transitländernas intresse att inte tusentals personer olagligen tar sig därifrån in i EU. Man ansåg att EU måste ha gemensamma återtagandeavtal med transitländerna som strikt tillämpas.
En MS poängterade vikten av praktiskt samarbete och informationsutbyte både mellan MS och mellan MS och tredje land. Man gav stöd till att kodifiera regelverket för den lagliga invandringen. Man önskade också utveckla de tre dimensionerna av den globala ansatsen i programmet och förbättra dialogen med tredje länder. Nätverk av sambandsmän bör inrättas likaså stödprogram för offer för människohandel. Medlemsstaten ville även att Frontex operativa förmåga stärks. Ytterligare integrera gränsförvaltningen medan respekt för MS suveränitet. Man talade om vikten av fler och effektivare återtagandeavtal samt program för frivilligt återvändande för de som vistas olagligt. Beträffande solidaritetsmekanismer varnade man för stora förvaltningsmässiga bördor vilket måste undvikas. Man ansåg vidare att det gemensamma asylsystemet är viktigt, men med fortsatt nationellt ansvar för besluten. Man betonade också vikten av implementering och utvärdering. Slutligen sades att man är redo att stå värd för det europeiska stödkontoret för asylsamarbete.
En MS sade att den gemensamma migrationspolitiken och behovet av arbetskraftsinvandring måste stämmas av mot varandra. Man underströk också vikten av väl fungerande integration. Besluten kring laglig invandring bör ligga främst under MS ansvar men EU bör gemensamt utveckla metoder för att bekämpa olaglig invandring och återtagande. Man ansåg att gränskontrollsystem och migrationssystem i tredje land måste få ekonomiskt stöd likaså Frontex bör tilldelas mer resurser, och för användandet av ny teknik. Man var av uppfattningen att viseringslättnader först ska föreslås om det är i MS intresse. Beträffande asyl menade medlemsstaten att EU bör vara solidariskt både inom unionen och med länder utanför. Man gav också stöd till praktiskt samarbete och det europeiska stödkontoret.
En MS betonade vikten av att Stockholmsprogrammet antas. Därefter togs frågan om olaglig invandring upp och medlemsstaten påpekade att man tillsammans med ett antal MS för kampen. Man var av åsikten att EU gemensamt bör tackla problemet och välkomnade därför KOM:s pilotprojekt.
Man gav stöd till att förstärka Frontex roll, inte minst i Medelhavet och underströk vikten av stöd till tredje land varifrån den olagliga invandringen kommer. Man sade också att återtagandeavtal måste bli mer effektiva. Beträffande ensamkommande barn ansåg medlemsstaten att myndigheterna och institutionerna i EU måste fungera bättre och ge nödvändigt stöd.
En MS sade att samarbete med tredje land är viktigt och betonade värdet av att koppla ihop migration och utveckling. Man omnämnde som exempel partnerskap för rölighet och att dessa måste utvärderas. Infoutbyte och solidaritet ansåg medlemsstaten var svaret på metoder att motverka olaglig invandring. Beträffande återvändandepolitiken poängterade man att fler MS behöver delta för att höja effektiviteten samt att samarbete med ursprungsländerna är viktigt. Man sade att arbetsmarkandens parter måste involveras i frågor som rör laglig invandring. Angående ensamkommande barn måste MS informera varandra och använda befintliga instrument mer effektivt. Man betonade vikten av stödkontoret för asyl och ställde sig inte emot att kontoret föreslås få större befogenheter 2013. Man gav också stöd till att pröva asyl på annan plats än i MS och principen om ömsesidigt erkännande av asylbeslut, förutsatt att MS ändå har sista ordet.
En MS gav stöd till KOM meddelande. Man sade sig vara medveten om de problem som finns i Medelhavet och har därför deltagit i ett frivilligt program. Man ansåg att vidarebosättningsprogram bör grundas på frivillighet. Man bör ge stöd till MS men också till kapacitetsuppbyggnad i tredjeland. Man stod förut för den olagliga invandringen till EU men med hjälp av MS har man nu kapacitet att reglera detta. Medlemsstaten ville också stärka Frontex och dess samordnande roll.
En annan MS hade som främsta prioritering att bekämpa olaglig invandring och konstaterade att det råder brister på det operativa planet i EU. Bättre gränsförvaltning och en stärkning av Frontex betonades. Man ställde sig också undrande till varför Rabits aldrig använts. Återtagandeavtal måste effektiveras och förhandlingarna måste påskyndas. Även inom det området måste det operativa samarbetet bli bättre. Man sade att programmet bör uppmärksamma integration av migranter som redan lever i EU, inte bara av humanitära skäl utan av säkerhetsskäl och KOM förslag till samordningsmekanismer välkomnades. Beträffande reglerad invandring måste programmet ta hänsyn till MS absorptionsförmåga och integrationskapacitet, hur mycket invandring MS behöver samt med hänsyn till de sociala trygghetssystemen. Säkerhetssystem måste fungera för att förhindra missbruk av regelverken. Medlemsstaten ansåg också att det behövs mer operativa riktlinjer när det gäller bördefördelning.
En MS fokuserade på det praktiska samarbetet och omnämnde särskilt Frontex och EASO samt informationsutbyte. Man måste skapa mer tillit för asylsystemet, där de som beviljas skydd ska förtjäna det och de som får avslag ska skickas tillbaka. Man uppmanade ORDF att påskynda arbetet med återtagandeavtal och föreslog att kanske inte alla MS behöver ingå dessa. Fri rörlighet får inte missbrukas och i SP ville medlemsstaten ha en tydligare text om att förtroendet för reglerna kräver att man förhindrar missbruk. Dessa frågor bör behandlas vid ett lämpligt RIF-råd. Man tillade att man har god erfarenhet av integration och delar gärna med sig av detta. Det är viktigt att de som stannar stödjer demokrati och aktivt deltar i den.
En MS gav sitt fulla stöd till Stockholmsprogrammet. Man ansåg att partnerskapen med tredjeland måste förstärkas och lyfte fram Pragkonferensen. Man höll med om behovet av minimiregler för att bekämpa olaglig invandring och påpekade att människosmugglingen är organiserad brottslighet. Därför måste EU ingå östliga partnerskap så att dessa länder kan bidra med att förhindra dessa brott. Man informerade om att man dagligen stoppar hundratals människor och önskade därför samarbeta med andra MS för att förhindra olaglig invandring. Slutsatsen var att Frontex och Europol måste förstärkas.
En MS tog till orda ytterligare än gång med fokus på kopplingen mellan Frontex operationer och andra politikområden. Frihet, rättvisa och säkerhet står inte emot varandra. Många migrationsflöden har en blandad sammansättning, måste bekämpa människosmuggling, men samtidigt ge möjlighet att söka asyl. Frontex måste kopplas samman med Europols framtid. Frontex saknar tillräckliga analysinstrument.
FRONTEX (Direktören Ilkka Laitinen) observerade att det råder vilja och momentum i rådet att utveckla byråns kapacitet. Byrån lyfte fram att den integrerade strategin för gränsförvaltning. Man ansåg att det behövs medvetandegörande insatser och Europol och Frontex samarbete ska förstärkas. Information om vad som händer vid EU:s yttre gräns kan förbättras. Byrån var också övertygad om att Eurosur och ett in- och utresesystem innebär mervärde för EU. Lagliga övergångar måste underlättas med hjälp av biometri och ny teknik. Frontex underströk också nödvändigheten av yttre förbindelser och sade att samarbetet med ett KL går framåt och det är dags att sluta avtal före årets slut. Man menade att återvändande är problematiskt att genomföra eftersom bristen på resehandlingar försvårar. Byrån betonade också den humanitära aspekten med bättre normer, utbildning och insyn i insatserna.
Samarbete med FRA är en förutsättning som ska utvecklas under hösten, likaså samarbetet med UNHCR och sedan med stödkontoret när den inrättats. Hänsyn för grundläggande rättigheter står inte i vägen för effektiv gränsförvaltning. Angående Rabits så krävs teknisk utrustning och mänskliga resurser för att det ska fungera.
Byrån för grundläggande rättigheter, FRA (Direktören Morten Kjaerum) betonade att solidaritet bör vara ett nyckelkoncept i programmet. Solidariteten har två sidor, mellan MS och mellan EU och människor i flykt. Fokus bör ligga på offret som måste få en korrekt bedömning av sin ansökan. Solidaritet med dessa personer innebär också att man inte förvägra någon sina rättigheter bara för att bekämpa olaglig invandring. FRA ansåg att gränsvakter i EU måste genomgå en MR-utbildning anpassad efter deras dagliga arbete. Man ville också se införandet av bördefördelningsmekanismer och en heltäckande EU-politik för ensamkommande barn som söker asyl.
En MS påminde om att EU efter jul ska utarbeta en handlingsplan för Stockholmsprogrammet och det är viktigt att konsolidera området för frihet, rättvisa och säkerhet. Man betonade frågan om ensamkommande barn och den oroande utvecklingen att antalet barn som tar sig olagligen till EU ökar. Bättre gränskontroll och effektivt återsändande är delar av lösningen. man sade att det är ett problem för flera MS och menade att det måste finnas ett skyddssystem och ekonomiska och juridiska instrument. Det krävs en helhetsansats som även omfattar förebyggande åtgärder i ursprungslandet. Angående laglig invandring ansåg man att EU måste titta på migranternas rättigheter och KOM bör utveckla en invandringskodex. Global ansatsen för migration omnämndes också.
Ett kandidatland påtalade att de befinner sig i ett känsligt geografiskt läge och tar 60 000- 70 000 personer som vistas olagligen i landet varje år. Man önskade samarbeta med EU om detta och med ursprungsländerna. Kandidatlandet sade sig ha för avsikt att slutföra förhandlingarna om samarbete med EU i dessa frågor. Man sade också att de grundläggande skälen till olaglig invandring måste hanteras. EU politik ska inte utgöra en pullfaktor i sig och mer frivilligt återvändande behöver utvecklas. Man gav också stöd till EASO och till Frontex.
KOM sade att krisen inte får undergräva EU:s åtgärder och man måste våga ha en framtidsvision. KOM betonade vikten av samarbetet med ursprungsländerna som flera MS nämnt och att man måste koppla samman migration med utvecklingspolitiken. Angående cirkulär migration måste ursprungsländerna övertygas om att detta gör det möjligt för migranterna att återvända.
Angående laglig invandring sade KOM att varje MS förstås har kvar sin suveränitet, men undrade om det inte behövs ett gemensamt sätt att hantera det framtida migrationsbehovet. Det behövs samlas information och det behövs ett praktiskt samarbete. Många MS har sagt att man vill stärka Frontex då måste MS också bidra med det byrån behöver. In- och utresesystemet behöver också införas. KOM tackade ett kandidatland för deras arbete mot olaglig invandring. Man höll med MS om att det behövs bättre återtagandeavtal. KOM underströk att en bra asylpolitik och solidaritet inte betyder att man är slapphänt. Tvärtemot en rättvis och strikt politik, utvecklad solidaritet bidrar till en bättre kamp mot människosmuggling. Migrationspolitiken måste ingå i utrikespolitiken och i alla diplomatiska förhandlingar.
ORDF tackade för värdefulla kommentarer och konstaterade, utan någon värdering i sak, att följande hade nämnts:
- Betydelsen av pakten för invandring och asyl betonades.
- Helhetsperspektivet framhölls och den globala ansatsen för migration lyftes fram.
- Ett gemensamt ramverk för laglig invandring omnämndes.
- Vikten av att motverka missbruk av lagliga kanaler och den fria rörligheten togs upp.
- Återvändandet måste bli mer effektivt och samarbetet med tredje länder är prioriterat.
- Både intern och extern solidaritet togs upp exempelvis genom vidarebosättning.
- Viktigt att solidaritet behandlas i programmet med en bred ansats och fokus på långsiktiga lösningar.
- Det måste finnas tillräckliga resurser och användarvänliga finansieringsinstrument.
- Arbetet med att etablera ett gemensamt asylsystem måste föras framåt.
- Starkt stöd för ökat praktiskt samarbete.
- Gränssamarbetet med en betoning på Frontex framtida roll lyftes fram.
- Ensamkommande barn bör särskilt uppmärksammas i programmet.
Session 3: rättsliga frågor
(Se mötesdokumentet i bilaga 1)
ORDF (justitieminister Beatrice Ask) hälsade delegationerna välkomna och presenterade bakgrundsdokumentet med följande tre frågor;
(i) vilka åtgärder som bör vidtas för att öka det ömsesidiga förtroendet mellan MS,
(ii) hur medborgarnas tillgång till rättsväsendet (”access to justice”) kan förbättras, samt
(iii) vilka geografiska och tematiska prioriteringar EU bör ha i dessa frågor i förhållande till tredjeland.
KOM (kommissionären Jacques Barrot) inledde med att lämna en kortare redogörelse för innehållet i meddelandet. På området för grundläggande rättigheter omnämndes bl.a. att diskriminering bör bekämpas fullt ut, att den fria rörligheten måste garanteras, att det konsulära skyddet måste fungera fullt ut, vikten av att förstärka barns rättigheter liksom skyddet för de mest utsatta (bl.a. nämndes kvinnor utsatta för våld) samt ett ökat deltagande i valen till Europaparlamentet.
KOM betonade att principen om ömsesidigt erkännande bör utgöra hörnpelaren för samarbete på det rättsliga området. Det ansågs vara fortsatt angeläget att bli av med alla mellanliggande förfaranden för erkännande och verkställighet av domar. Exekvaturförfarandet bör därför avskaffas. Principen om ömsesidigt erkännande bör även gälla andra beslut än de straff- och civilrättsliga.
KOM förespråkade även en tillnärmning av lagstiftning när det gällde de mest allvarliga brotten, bl.a. genom gemensamma definitioner av vissa brottstyper. På det civilrättsliga området angavs behovet av gemensamma processrättsliga miniminormer, bl.a. för skilsmässa, familjerättsliga frågor, erkännande av civilstånd, arv och testamente (där KOM avser att lägga fram förslag i oktober).
I syfte att stärka MS:s ömsesidiga förtroende nämnde KOM bl.a. att det förelåg ett behov av bra rättslig utbildning av rättsväsendet; domare och poliser bör få en systematisk, europeisk utbildning samt delta i utbyte med andra MS. Vikten av en periodisk utvärdering av politikområdena i syfte att komma fram till bra praxis nämndes även. KOM underströk vikten av garantier för processuella rättigheter i brottmål, bl.a. bör anklagade ges rätt till tolkning och översättning. Slutligen nämndes att Eurojust måste förstärkas när det gäller dess utredningsmöjligheter i fall av gränsöverskridande brottslighet.
För att förbättra medborgarnas tillgång till rättsväsendet (”access to justice”) ansåg KOM att möjligheterna till rättshjälp måste förbättras, att E-justice måste användas för att nå ut med information till medborgarna, att tillgången till tolkning och översättning för brottsoffer och vittnen måste öka samt att lagstiftningen på bankområdet bör förbättras i syfte att öka och underlätta för den ekonomiska verksamheten.
Angående frågan om prioriteringar beträffande EU:s yttre förbindelser angav KOM att det var angeläget för EU att slå fast prioriterade nyckelsektorer och främja slutande av internationella avtal. På det civilrättsliga området angavs bl.a. att avtal om verkställighet och erkännande av domar med de viktigaste grannarna bör ingås och att Luganokonventionen bör kunna ingås och tillämpas av fler länder än idag. Prioriteringar på det straffrättsliga området bör enligt KOM innefatta bl.a. avtal om utlämning på plats.
EP LIBE-utskottets nyvalde ordförande Juan Fernando Lopez Aguilar förklarade att man ville ha ett intensivt och nära samarbete med rådet. EP nämnde även att ett s.k. Joint Parliamentary Meeting om Stockholmsprogrammet kommer att äga rum i Bryssel den 16-17 november.
En MS välkomnade KOM:s meddelande och då särskilt att medborgaren satts i fokus. Angående frågan om ömsesidigt förtroende angav denna MS att principen bör utgöra grund för allt samarbete både på det civilrättsliga- och det straffrättsliga området. Behovet av utvärdering av befintliga rättsakter underströks även och att utvärdering bör utgöra ett komplement till verkställandet av nya instrument. Syftet med utvärderingar och konsekvensanalyser bör vara att finna lösningar på brister i nuvarande tillämpning av befintliga rättsakter. Man understök även vikten av skyddet för brottsoffer och föreslog ett inrättande av en brottsofferfond. På det civilrättsliga området önskade man att KOM lägger fram förslaget om arv och testamente och att man kommer vidare med Rom III. Vidare uttrycktes stöd för ett avskaffande av exekvaturförfarandet samt en revidering av Bryssel I. I övrigt framförde MS:en att man stödjer utvecklandet av E-justice portalen.
En MS ansåg att fokus på utvärdering av befintliga rättsakter var mycket viktigt. Man kunde även till fullo stödja utgångspunkten att sätta medborgarnas rättigheter i fokus för samarbetet. Den europeiska utbildningen för rättsutövare bör utnyttjas i ökad omfattning med målsättning att förståelse för och förtroende mellan MS ökar. Utvecklandet av E-justice nämndes som en självklarhet för MS. Beträffande processuella rättigheter ansågs skrivningar i KOM:s meddelande vara alltför blygsamma, en högre ambitionsnivå efterfrågades därför. På det civilrättsliga området måste arbetet förbättras, bl.a. nämndes ett stärkande av bestämmelser om domstolsbehörighet. MS:en uttryckte även att man var negativ till den s.k. 28:e regimen och vad som i övrigt framgår om avtalsrätten i meddelandet och att man istället ansåg att det pågående samarbetet istället bör inrymmas i en toolbox beståendes av olika rättsliga verktyg. På det straffrättsliga området underströks behovet av utvärdering innan nya rättsliga instrument läggs fram. MS:en informerade om att man tillsammans med två andra MS:er avser att lägga fram förslag rörande olika utvärderingsmekanismer i detta avseende. Beträffande yttre förbindelser ansåg MS:en att EU först bör fastställa i vilka tredjeländer som rättsstatsprincipen är tillräckligt etablerad och därefter överväga vilka länder som bör prioriteras för samarbete samt slutligen vilka rättsakter dessa tredjeländer bör tillträda.
En MS framförde när det gäller utvecklingen av ömsesidigt förtroende att det var viktigt att identifiera de verkliga problemen i och mellan MS och vilka tänkbara lösningar som kan tänkas finnas. Vikten av en garanti för likvärdig standard i samtliga MS framhölls även och att det därför fanns ett behov av att inrätta minimiregler på vissa områden. För att öka medborgarnas tillgång till rättvisa menade man att snabba åtgärder var nödvändiga. Det ansågs därför viktigt att prioritera andra lösningar än lagstiftning, bl.a. nämndes E-justice, utbyte mellan MS av praxis, användande av europeiska rättsliga nätverk m.m. Man uttalade också stöd för att det bör göras ordentliga behovsprövningar och konsekvensanalyser innan nya lagstiftningsförslag läggs fram. Slutligen underströk man att många av hoten mot EU:s medborgare härrör utanför EU:s gränser, exempelvis narkotika och vapen, och att det därför var viktigt att den externa aspekten av det rättsliga samarbetet inom unionen togs i beaktande. Den aktuella MS framhävde i sammanhanget att man önskade se ett särskilt kapitel om de yttre förbindelserna i Stockholmsprogrammet.
En MS underströk vikten av att balansera åtgärder som syftar till att garantera säkerhet i Europa och garanti för medborgarnas enskilda rättigheter. Man välkomnade fokus på medborgaren men underströk att det inte bara handlade om den ekonomiska medborgaren utan om medborgaren i alla livets aspekter, vilket bl.a. innefattade familje- och arvsrättsliga frågor, skydd för minderåriga och särskilt utsatta. Man uttalade att EU bör ha en särskilt hög ambitionsnivå rörande ensamkommande barn i EU. På det civilrättsliga området ansåg MS:en att domslut måste kunna verkställas lättare än vad som är fallet idag. På straffrättssidan nämndes heltäckande bevisupptagningssystem som viktigt. En fortsatt tillnärmning nämndes som prioriterat för den aktuella MS, bl.a. angavs harmonisering av lagvalsregler samt behov av processuella miniminormer. MS:en har i övrigt inlett ett samarbete med två andra MS beträffande utvärderingsmekanismer. EG-rättslig utbildning för rättsutövare i MS angavs som mycket viktigt i syfte att öka det ömsesidiga förtroendet mellan MS. För tillgång till rättvisa ansågs ett ökat användande av E-justice samt utnyttjande av ny teknik m.m krävas. Man underströk avslutningsvis vikten av att få tillstånd ett bra rättsligt samarbete med tredjeländer och angav att Medelhavsområdet var ett prioriterat område för utbyte och utbildning.
En MS välkomnade att meddelandet fokuserar på medborgarnas rättigheter.
Ömsesidigt förtroende bör lättare skapas om MS förstår varandras system och prioriterar EG-rättslig utbildning. Även i kontakter med tredje land bör rättslig utbildning ingå. En grundförutsättning för samarbetet mellan MS är att samarbetet leder till ett mervärde. MS:en underströk att det är viktigt med utvärdering av befintlig lagstiftning för att följa upp vad som fungerar och vad som kan förbättras. E-justice nämndes som ett viktigt projekt i syfte att nå ut med information till medborgarna om det rättsliga arbetet. Erkännande och verkställande av domar på det civilrättsliga området angavs som viktigt. Mellanliggande led bör undanröjas, varför MS:en ställde sig bakom ett avskaffande av exekvaturförfarandet. Äktenskapsskillnads- och arvsfrågor uppgavs vara prioriterade frågor. På det straffrättsliga området bör EU fokusera på att inrätta miniminormer för processuella rättigheter. Beträffande EU:s yttre förbindelser angav MS:en att man inte utesluter ett ökat antal bilaterala avtal samt att Luganokonventionen bör kunna innefatta fler länder. Kandidatländerna och Västra Balkan angavs som prioriterade geografiska områden.
En MS välkomnade att medborgarna bör utgöra utgångspunkt för det kommande programmet och att alla medborgare ska åtnjuta samma rättigheter oavsett vilken MS denne befinner sig i eller vilka problem som är för handen. Eftersom den rättsliga situationen ansågs vara alldeles för fragmenterad bör utvecklandet av ett enhetligt och heltäckande område vara prioriterat. I övrigt nämndes vikten av att utveckla företagens konkurrenskraft, behov av ny IT-teknik samt bekämpande och förebyggande av radikalisering och rasistiska sammanslutningar.
En MS uttryckte att man i det kommande programmet önskade se mer långsiktiga lösningar och en hög ambitionsnivå. Man menade att det fanns ett behov av att ”rättvisan” blir mer europeisk eftersom lagstiftningen idag i mångt och mycket är nationell. På straffrättssidan föreslogs en europeisk brottsbalk för de allra allvarligaste brotten. I övrigt ansågs det viktigt att EU framöver påbörjar en tillnärmning av lagstiftning på vissa områden, t.ex. angavs det angeläget att processrättsliga förfaranden är lika för alla medborgare oavsett MS. Även på det familjerättsliga området man att det behövs europeiska bestämmelser och en ökad tillnärmning. Beträffande avtalsrätten uttalade MS:en att det inte räcker med en s.k. toolbox med olika lösningar eftersom en tillämpning av en sådan uppsättning instrument inte är obligatorisk. Man föreslog därför en lösning som bör ligga mitt emellan en toolbox och direkt harmonisering. I övrigt underströks vikten av EG-rättsliga utbildning i syfte att öka det ömsesidiga förtroendet.
En MS menade att den EG-rättsliga utbildningen bör förbättras, bl.a. genom att befintliga nätverk utnyttjas bättre än idag. Ett utnyttjande av E-justice nämndes som ett sätt att öka medborgarnas tillgång till rättvisa och information om rättssystemen. MS:en framhävde även vikten av inventering av rättsakter, bl.a. genom konsekvensbedömningar och utvärderingar, innan nya förslag läggs fram. Visionen på lång sikt beträffande straffrätten bör vara att föra en enhetlig rättslig politik beträffande de allvarligaste brotten. I övrigt bör användandet av ny teknik prioriteras och behovet av att utveckla kompatibla IT-system angavs som viktigt. Slutligen angavs att Balkanområdet utgjorde ett prioriterat område och att det var angeläget att skapa stabilitet i regionen.
En MS angav inledningsvis att det var bra att både EP och Byrån för Grundläggande Rättigheter deltog i diskussionerna om Stockholmsprogrammet. Byrån bör utnyttjas överallt där så är möjligt, särskilt det ansågs viktigt att utvärdera tillämpningen av de grundläggande rättigheterna på det rättsliga samarbetsområdet. Man uttryckte ett stöd för en ökad tillämpning av den europeiska arresteringsordern, bl.a. bör vägransgrunderna framöver tillämpas i minskad utsträckning än idag. Vikten av en tillämpning av processuella rättigheter upprepades, garantierna måste kunna genomföras så snabbt som möjligt praktiken. Man påpekade även vikten av att EG-domstolen hänger med i samma takt som en ökad tillämpning av dessa rättigheter. MS:en poängterade även att man bör ha en dialog med finansministrarna i EU eftersom ett säkrande av grundläggande rättigheter förväntas medföra ökade finansiella utgifter. Slutligen underströks vikten av att fortsätta arbetet mot korruption, bl.a. bör EU skapa stabilitet på detta område i grannländerna till EU.
En MS välkomnade KOM:s meddelande och såg det som realistiskt och välinriktat. Man välkomnade även fortsatt samarbete med tredje land, bl.a. på området för narkotika-, människo- och vapenhandel samt terroristbekämpning. I övrigt var man positiv till en ökad EG-rättslig utbildning, men underströk att utbildning bör uppmuntras men däremot inte kan tvingas fram genom krav om obligatorium. MS:en uttryckte stöd för ett ökat utnyttjande av rättsliga nätverk, tillämpning av E-justice och utbyte mellan rättsliga nationella myndigheter. Slutligen uttryckte man stöd för avvecklandet av exekvaturförfarandet, men att man inom EU bör skynda långsamt i frågan.
En MS ansåg att de praktiska behoven bör styra den rättsliga utvecklingen och att ny lagstiftning därför bör föregås av en behovsprövning liksom en utvärdering av hur befintlig lagstiftning fungerar i praktiken. Man konstaterade även att det förelåg ett behov av att öka utbildningsmöjligheterna för rättsutövare i MS. På det civilrättsliga området ansåg MS:en att det i nuläget fanns behov av gemensamma avtalsrättsliga regler. En tät kontakt med omvärlden förespråkades, bl.a. genom stärkt samarbete med Ryssland, Ukraina, Balkan, Japan, Indien, Central- och Latinamerika. På det straff- och civilrättsliga området menade man att EU varit dåliga på att kommunicera information om det pågående rättsliga arbetet till medborgarna, varför det finns ett behov av att förklara varför samarbetet är viktigt, hur EU har tänkt att förvalta samarbetet och vilket mervärde som kan komma att skapas.
En MS uttalade att den gemensamma rättsliga utbildningen och praxis inom EU bör förbättras. MS:en ansåg vidare att det föreligger ett behov av att få ner antalet personer som sitter i förvar i fängelser i väntan på rättegång. Man uttalade stöd för att principen om ömsesidigt erkännande bör utsträckas till fler områden på det civilrättsliga området. Man var även positiv till ett avskaffande av exekvaturförfarandet och kunde stödja att Bryssel I ses över. Befintliga register över domar i MS måste förbättras. Den aktuella MS var mycket positiv till skrivningar i meddelandet om brott begångna av totalitära stater. Beträffande de yttre förbindelserna framhävde man att relationerna med Ryssland måste förbättras, bl.a. måste rättstatens principer etableras väl.
En MS lämnade starkt stöd till att medborgarna och att dess förtroende för rättssystemen bör stå i centrum för samarbetet inom EU. Det ansågs även viktigt att utvärdera och göra bedömningar av hur befintlig lagstiftning fungerar i praktiken. När det gällde ömsesidigt erkännande bör EU särskilt fokusera på processuella frågor. Ett förslag om ökat användande av videokonferenser i gränsöverskridande fall framfördes även. Tillräcklig EG-rättsliga utbildning angavs vidare som viktigt i syfte att öka förståelsen för och förtroendet mellan MS. På det civilrättsliga området ansåg MS:en att exekvaturförfarandet bör avskaffas. Beträffande EU:s yttre förbindelser angav man att det var viktigt att koppla det som görs på RIF-området med befintliga RELEX-aktiviteter, bl.a. angavs människohandel, organiserad brottslighet och terroristbekämpning som prioriterade tematiska frågor.
Det ansågs även viktigt att fokusera på förverkande inom EU och i relation till tredjeland.
Ett KL underströk att ett stort antal rättsakter har antagits för att förbättra rättsväsendet i landet, bl.a. genom ett antal åtgärder som fokuserar på utbildning för domare. Även ny lagstiftning har inrättats beträffande bl.a. förverkande, stärkande av åklagarnas rättsliga ramverk, bekämpande av korruption, ekonomisk brottslighet, sexuellt utnyttjande av barn, människohandel och tillgång till rättshjälp. Man informerade även om att man för närvarande gör en översyn beträffande tillämpningen av befintlig lagstiftning. Sammanfattningsvis kunde KL:et konstatera att stora reformer gjorts.
En MS angav mycket kort vikten av att fokusera på tillämpningen av E-justice, vidareutbildning av domare samt ökad satsning på EU:s yttre förbindelser. Vissa frågor uppgavs i nuläget vara känsliga, bl.a. kommer man behöva gå varsamt fram beträffande förordningen om arv och testamente.
En MS uttalade att man generellt sett var för målsättningarna i KOM:s meddelande. Två viktiga faktorer som måste tas i beaktande var dels lärdomar från EP-valet, dels förhoppningen att Lissabonfördraget träder i kraft. EU måste förbättra förmågan att fatta beslut och se till att använda sig av det nya fördraget. På det straffrättsliga området bör det inrättas ett äkta straffrättsligt paket med objektiva, gemensamma inslag i MS:s brottsbalkar så att arbetet lättare kan förenas. Inledningsvis bör det skapas en gemensam förteckning av allvarliga brottstyper. Även processrättsliga garantier bör ingå i paketet. MS bör slå fast konkreta målsättningar som fungerar på lång sikt. MS:en var positiv till samarbetet beträffande ett snabbt varningssystem som alarmerar när barn är inblandade i brottsliga fall. Man påminde om att den nya tekniken blir allt viktigare. E-justice angavs kunna fungera som en lösning på problem med tillgång till rättvisa och rättslig information som tidigare uppkommit till följd av befintliga geografiska avstånd för medborgarna. På området för EU:s yttre förbindelser angavs att EU inte får glömma bort Sydatlanten (LACK samt Västra Afrika) i det rättsliga samarbetet.
En MS underströk att ömsesidigt förtroende är grunden för allt samarbete på det rättsliga området. I dagsläget bör fokus ligga på att tillämpa befintliga regelverk samt därtill analysera resultaten av lagstiftningen. EU bör på det rättsliga området först fokusera på att fastställa vikten av olika frågor, därefter prioritera bland dessa frågor samt slutligen fokusera på konkreta åtgärder för aktuella frågor.
Man menade även att MS bättre bör utnyttja E-justice portalen. I underlättandet av tillgång till rättsväsendet ansågs att brottsoffer bör ges en särskild och reell möjlighet att följa sitt ärendes gång. I detta arbete måste MS överbygga språkliga och kulturella hinder i tillhandahållandet av rättshjälp. MS:en uttalade stöd för beslut om stärkande av befintliga mekanismer för ömsesidig rättslig assistans i MS. Det civilrättsliga samarbetet med tredje land måste regleras på bättre sätt, bl.a. genom undvikande av överlappningar mellan gemenskapsmekanismer och internationella avtal. På det straffrättsliga området ansåg MS:en att avtal om ömsesidig assistans vid utlämnande bör prioriteras. Det utmärkta samarbetet med Europarådet bör även fortsätta.
En MS angav inledningsvis att principen om ömsesidigt erkännande av domar bör fortsatt utgöra grund för det rättsliga samarbetet. Den verkställande staten bör inte företa egna kontroller av domstolsbeslut och MS:en var därför positiv till avskaffandet av exekvaturförfarandet. Ett stärkt ömsesidigt erkännande skulle underlätta för medborgarna eftersom vissa rättsliga begränsningar minskat förtroendet hos medborgarna. Man ställde sig dock tveksam till ömsesidigt erkännande av administrativa beslut. Utvärdering av befintlig lagstiftning angavs som centralt för det ömsesidiga förtroendet. Kunskapen rörande gemenskapsrätten i MS måste fördjupas. MS:en angav särskilt att man instämde i att det är viktigt att hitta pragmatiska lösningar på befintliga problem och inte fokusera på att inrätta ny lagstiftning. Beträffande EU:s yttre förbindelser angavs att det är viktigt att ha i åtanke att varje region har sina prioriterade länder, för den aktuella MS rör det sig om de närmaste grannarna, Kroatien och Turkiet.
En MS underströk vikten av att EU måste kunna erbjuda snabba lösningar i medborgarnas vardag. Det angavs som viktigt att utvärdera vad EU redan uppnått och hur man därigenom skulle kunna förbättra rådande praxis. Man angav även att det är av stor vikt att EU håller höga kvalitetskrav på det rättsliga området. Alla initiativ om ny lagstiftning måste ske mot bakgrund av ett beaktande av tänkbara konsekvenser. Även om ömsesidigt erkännande utgör hörnstenen för allt samarbete underströks det att mångfalden och särdragen i varje MS:s rättssystem måste beaktas. Ömsesidigt erkännande måste gå hand i hand med ömsesidigt förtroende, varvid specialutbildning för domare, åklagare och andra rättsutövare ansågs utgöra en bra grund för att bygga upp förtroendet för att kunna gå vidare till ömsesidigt erkännande.
Beträffande EU:s yttre förbindelser ansågs att fokus bör ligga på samarbetet beträffande erkännande och verkställande av domar.
En MS uttryckte att garanti för de processuella rättigheterna var viktigt, men att vi också måste se till vad som sker i fängelserna. Hur fängelserna fungerar visar graden av civilisation i ett land. Problemet i den aktuella MS är att fängelserna är överfulla. Ca 30% av de intagna kommer från andra MS eller tredjeländer. Man menade att det behövs en plan för europeiska fängelser. Bl.a. bör man ställa sig frågor som hur de europeiska fångarna ska behandlas, om de bör skickas hem till sitt land för att avtjäna straffet samt vad som bör gälla för tredjelandsmedborgare som är intagna. MS:en tog även upp frågan om MS ska hjälpa till att finansiera fängelser för de länder som har många intagna av utländsk härkomst. Man nämnde för övrigt att man på G8-mötet tagit upp frågan om förverkande av vinning från brottslighet. Ett förslag är att man inrättar en fond av dessa medel och använder i kampen mot brottslighet.
En MS underströk vikten av att medborgaren ska stå i centrum för samarbetet på det rättsliga området i EU. Beträffande ömsesidigt erkännande av domar bör EU och MS arbeta vidare utifrån en ambition att öka det ömsesidiga förtroendet, bl.a. genom ökad rättslig utbildning av åklagare och domare. För att öka medborgarnas tillgång till rättsväsendet föreslogs att man bl.a. bör se över möjligheterna som erbjuds genom ny IT- teknik, t.ex. E-justice. Vidare var man positiv till att exekvaturförfarandet bör avskaffas. En europeisk order för bevisupptagning angavs som viktigt och bör arbetas vidare med. Det underströk även att Stockholmsprogrammet måste innehålla referenser till brott begångna av totalitära stater. När det gäller den externa dimensionen påpekade man att EU bör prioritera arbetet med att förbättra relationerna med våra strategiska partners, d.v.s. länder som är viktiga för samtliga MS, genom bi- och multilaterala avtal.
En MS framförde på det civilrättsliga området att EU bör förbättra den fria rörligheten för domar. Fokus bör även ligga på ett korrekt och effektivt genomförande av befintliga rättsakter. Slutligen påtalades de problem som omgärdade ROM III, förslag om arv och testamente samt vittnesmål och att EU bör försöka komma vidare i dessa frågor.
En MS ansåg att medborgarnas förtroende för EU bör stärkas genom ett antal åtgärder.
För det första genom en förbättring av ömsesidigt erkännandet av bevisinhämtning. Ömsesidigt erkännande av delar i brottsutredningen är mycket viktigt och bör i viss mån kunna ersätta rogatory letters. Det ansågs viktigt att MS arbetar brett och heltäckande i hela kedjan av en utredning, framför allt måste rättsliga myndigheter föras in i strukturerna. För det andra måste processuella rättigheter få en central roll i Stockholmsprogrammet. EU bör bygga ett starkt regelverk utifrån ordförandeskapets förslag till färdplan (d.v.s. steg-för-steg plan) för processuella garantier. För det tredje bör det inrättas garantier för att domstolsbeslut ska kunna verkställas över gränserna.
En MS angav att ömsesidigt förtroende bör kunna stärkas genom inrättande av databaser med information som syftar till att öka kunskapen mellan olika sektorer i MS. Man angav överhuvudtaget att det var prioriterat att EU arbetar med ny informationsteknologi och att förbättra IT-systemen. Samtidigt menade man att det var viktigt att slå vakt om medborgarnas individuella rättigheter och privatliv samt därtill upphovsrätten. På det civilrättsliga området angavs att fokus bör ligga på avtalsrätten och ett underlättande för små och medelstora företag att komma ut på den internationella marknaden. Det nämndes i sammanhanget att man inte ställde sig negativ till en 28:e regim för att reglera kontrakträttsliga frågor. På området för de yttre förbindelserna ansågs att EU bör stärka samarbetet med grannländerna samt USA.
En MS kunde konstatera att det redan förelåg ett ömsesidigt förtroende mellan MS, men att graden därav bör öka. På det straffrättsliga området menade man att förtroendet ofta hänger samman med garanti för minimistandarder i straffrättsliga förfaranden. Tre aspekter att ta i beaktande framfördes; en konsekvensöverensstämmelse för all ny lagstiftning med Strasbourgkonventionen och rådande praxis, fokus på andra åtgärder än lagstiftning samt en korrekt tillämpning av befintliga instrument. På det civilrättsliga området uttalades stöd för ett avskaffande av exekvaturförfarandet. Det var viktigt att arbetet med arv och testamente kunde fortskrida. Praktiska problem på det civilrättsliga förfarandeområdet som framfördes var tillhandahållande av adresser för tilltalade i civilrättsliga konflikter där bättre samordning på europeisk nivå krävs. E-justiceprojektet stöddes även. På området för EU:s externa relationer ansåg man att samarbetet med tredjeländer på multilateral nivå bör stärkas. Man förordade vidare Haagkonferensen om internationell privaträtt och behovet av ytterligare tredjelandstillträdanden.
På det familjerättsliga området bör EU underlätta för vissa tredje länder att bli part till relevanta konventioner.
En MS underströk vikten av utvärdering av befintlig lagstiftning. Dessutom måste ny lagstiftning integreras i MS:s system och relevant information måste komma ut till praktikerna. Man var positiv till gemensamma definitioner av de allra allvarligaste brottstyperna. MS:en menade vidare att det var viktigt att fokusera på vinning av brott för att komma åt problemen med vissa brottstyper. På det civilrättsliga området kunde det konstateras att det behövs en mer heltäckande ansats eftersom den europeiska lagstiftningen är alltför fragmenterad. Man var även positiv till arbetet med E-justiceportalen. Slutligen uttalades att det bör slutas multilaterala avtal i samma utsträckning som bilaterala avtal i EU:s relationer med tredjeland.
Ett KL önskade se ett ökat skydd av individuella rättigheter. Nära samarbete och avtal med det aktuella KL:et, Eurojust, Europol och EJN föreligger redan. En ny lag om dataskydd ska antas i parlamentet i höst. Man konstaterade att det finns mycket att göra på E-justice området och att man i sammanhanget har ett nationellt projekt som har mottagit flera priser och gott omdöme, bl.a. från Europarådet och CEPEJ.
Byrån för grundläggande rättigheter, FRA (Direktören Morten Kjaerum) kunde, mot bakgrund av olika forskning och statistik, konstatera att medvetandegraden om rättsväsendet, existerande rättigheter och dess tillämpning var relativt låg bland medborgarna. Potentiella brottsoffer och minoritetsgrupper har mycket låg kunskap om de rättsliga mekanismer som finns. Även en låg rapporteringsgrad då brott begåtts kunde konstateras. För att komma tillrätta med detta krävs för det första att utbildning om mänskliga rättigheter ges i skolor och för personer som arbetar i rättsväsendet. Även fokus på instanser för jämlikhetsfrågor föreslogs. Stockholmsprogrammet skulle kunna införa en tidsplan för detta medvetandegörandearbete. För det andra krävs att vi inom EU måste ha samma förståelse för vad som avses med grundläggande rättigheter och vilka garantier som bör ingå i rättigheterna. Förfaranden, framförallt processuella rättigheter, som tillämpas måste också grundas på dessa grundläggande rättigheter.
Eurojust (Ordföranden José Luís Lopes da Mota) påpekade att en korrekt tillämpning av befintliga rättsakter är viktigt. Det ansågs glädjande att alla inblandade aktörer var överens om att Eurojust bör förstärkas. I detta sammanhang uttrycktes att Eurojust förlitar sig på hjälp från MS, då samtliga MS har till uppgift att inrätta nationella samordningssystem. När det gäller det ömsesidiga förtroendet mellan MS måste polis, åklagare, domare m.fl.
involveras i samarbetet redan från början av varje enskilt fall. Överlag tryckte Eurojust på samordning, tillgång till information samt korrekt genomförande. Vikten av att skydda de grundläggande rättigheterna underströks även - ju mer sofistikerat brott, desto mer ingripande åtgärder och desto större behov av att skydda individen. Beträffande EU:s externa relationer ansåg Eurojust att det var prioriterat att lägga fokus på bekämpandet av människo- och narkotikahandel. Dataskydd ansågs vara av avgörande betydelse, men det får inte hindra samarbetet med tredjeländer.
KOM tackade för MS:s synpunkter och konstaterade att ansatsen i meddelandet verkade vara den rätta då flera MS lämnat stöd för att medborgaren ska stå i fokus och understrukit behovet av ökat förtroende mellan MS. KOM underströk vikten av att fundera på vad som bör ske på det rättsliga samarbetsområdet på lång sikt. I detta sammanhang ansåg KOM att det var mycket intressant att lyssna till den MS som tagit upp aspekten under mötet. Det ansågs viktigt att komma framåt steg för steg när det gällde processuella rättigheter och den materiella straffrätten, vilket kommer att kräva en viss tillnärmning. Utvärdering av konsekvenser och effekter av befintlig lagstiftning angavs även som viktigt. Därtill konstaterade KOM att det fanns ett behov av utvärderingar av rättssystemen. EU och MS måste försöka komma framåt beträffande arbetet med att få fram alternativ till fängelsestraff. KOM uppmärksammade att brottsofferfrågan kommer lyftas fram av ett kommande ordförandeskap framöver. I övrigt nämndes fokusen på Internetkontroll och garanti för fri rörlighet av information på Internet, vilket dock inte får komma att ingripa möjligheterna för MS att åberopa ordre public.
ORDF tackade för synpunkterna och konstaterade att bl.a. följande hade nämnts.
- Viktigt att vidta åtgärder för att öka kunskapen om och förtroendet för de rättsliga och administrativa systemen i EU som t.ex. utbildningsinsatser och utbytesprogram för t.ex. åklagare och domare, informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländernas myndigheter, utnyttjande av europarättsliga nätverk, förbättrad utvärdering av olika åtgärder m.m.
- Viktigt att ge åtalade garantier för processuella rättigheter i brottmål och att stärka brottsoffers och vittnens rättigheter.
- Informationen om rättigheter och olika rättsliga system måste bli mer förståelig och lättillgänglig för medborgarna. Internet kan och måste utnyttjas effektivare, b.la. nämndes E-justice av många MS.
- Viktigt att övervinna språkliga hinder genom förbättrade möjligheter till tolkning och översättning.
- Hinder för erkännande och verkställighet av domar på civilrättsområdet bör avskaffas.
Ju2009/164/EU
2009-07-23
Justitiedepartementet
EU-enheten
Riksdagens kammarkansli
Kopia:
EU-nämndens kansli
Justitieutskottets kansli
Socialförsäkringsutskottets kansli
Rapport från det informella mötet med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) i Stockholm den 15-17 juli 2009
3 bilagor
Sammanfattning:
Den 15-17 juli 2009 träffades EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor för ett informellt möte i Stockholm. Justitieminister Beatrice Ask och asyl- och migrationsminister Tobias Billström stod värdar för mötet som ägnades uteslutande åt diskussioner om det kommande fleråriga arbetsprogrammet för rättsliga och inrikes frågor, Stockholmsprogrammet. Mötet var indelat i tre mötessessioner med följande teman: säkerhetsfrågor, asyl- och migration och rättsliga frågor. Kommissionens meddelande ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, KOM (2009) 262, låg till grund för diskussionerna. Det svenska ordförandeskapet hade även tagit fram mötesunderlag för de tre mötessessionerna (bifogas).
Rådet välkomnade KOM:s meddelande, i synnerhet ansatsen att sätta medborgaren och dennes rättigheter i fokus för arbetet. ORDF kunde konstatera samsyn i ett antal övergripande frågor, bl.a. vikten av implementering och utvärdering samt behovet av att lyfta fram yttre förbindelser i det kommande programmet. ORDF kunde också konstatera att MS visat särskilt intresse för följande sakfrågor:
Session 1: säkerhetsfrågor
- Vikten av balans mellan effektivt brottsbekämpningsarbete och stärkandet av individens rättigheter.
- Viktigt med integrerat operativt samarbete mellan alla brottsbekämpande myndigheter. Stöd för förslag om utbyte och utbildning m.m.
- Viktigt att stärka Europol. Ministrarna återkommer till den frågan vid ett informellt ministermöte i Haag den 1 oktober.
- Betydelsen av att arbeta mer effektivt i kampen mot människohandel.
- Ett effektivare gränskontrollssamarbete.
- Betydelsen av att arbeta effektivt mot terrorism och organiserad brottslighet
- Nödvändigt att samarbeta för att utveckla kunskap (forskning, utvärdering och statistik) och metoder för att förebygga brott.
- Viktigt att lyfta fram frågor som rör förverkande av vinning av brott.
- Ett helhetsgrepp på frågor om informationsutbyte och IT-stöd. IT-utvecklingsfrågorna måste styras av verksamhetsbehoven. Dataskydd och integritetsaspekter är centrala i arbetet.
- Bättre kommunikation till medborgarna om vad EU gör för att stärka säkerheten i Europa.
Session 2: asyl och migration
- Betydelsen av den europeiska pakten för invandring och asyl betonades.
- Helhetsperspektivet framhölls och den globala ansatsen för migration lyftes fram.
- Ett gemensamt ramverk för laglig invandring omnämndes.
- Vikten av att motverka missbruk av lagliga kanaler och den fria rörligheten togs upp.
- Återvändandet måste bli mer effektivt och samarbetet med tredje länder är prioriterat.
- Både intern och extern solidaritet togs upp exempelvis genom vidarebosättning.
- Viktigt att solidaritet behandlas i programmet med en bred ansats och fokus på långsiktiga lösningar.
- Det måste finnas tillräckliga resurser och användarvänliga finansieringsinstrument.
- Arbetet med att etablera ett gemensamt asylsystem måste föras framåt.
- Starkt stöd för ökat praktiskt samarbete.
- Gränssamarbetet med en betoning på Frontex framtida roll lyftes fram.
- Ensamkommande barn bör särskilt uppmärksammas i programmet.
Session 3: rättsliga frågor
- Viktigt att vidta åtgärder för att öka kunskapen om och förtroendet för de rättsliga och administrativa systemen i EU som t.ex. utbildningsinsatser och utbytesprogram för t.ex. åklagare och domare, informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländernas myndigheter, utnyttjande av europarättsliga nätverk, förbättrad utvärdering av olika åtgärder m.m.
- Viktigt att ge åtalade garantier för processuella rättigheter i brottmål och att stärka brottsoffers och vittnens rättigheter.
- Informationen om rättigheter och olika rättsliga system måste bli mer förståelig och lättillgänglig för medborgarna. Internet kan och måste utnyttjas effektivare, b.la. nämndes E-justice av många MS.
- Viktigt att övervinna språkliga hinder genom förbättrade möjligheter till tolkning och översättning.
- Hinder för erkännande och verkställighet av domar på civilrättsområdet bör avskaffas.
Informellt möte med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) 15-17 juli 2009
Den 15-17 juli 2009 träffades EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor för ett informellt möte i Stockholm. Justitieminister Beatrice Ask och asyl- och migrationsminister Tobias Billström stod värdar för mötet som ägnades uteslutande åt diskussioner om det kommande fleråriga arbetsprogrammet för rättsliga och inrikes frågor, Stockholmsprogrammet.
Mötet var indelat i tre mötessessioner med följande teman: säkerhetsfrågor, asyl- och migration och rättsliga frågor. Kommissionens meddelande ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, KOM (2009) 262, låg till grund för diskussionerna. Det svenska ordförandeskapet hade även tagit fram mötesunderlag för de tre mötessessionerna.
Session 1: säkerhetsfrågor
(Se mötesdokumentet i bilaga 1)
ORDF (justitieminister Beatrice Ask) hälsade delegationerna välkomna och presenterade bakgrundsdokumentet med följande tre frågor;
(i) vilka aspekter av ämnet ”inre säkerhet” anser ni vara mest angelägna att ta itu med, både på kort och lång sikt,
(ii) vad bör en strategi för informationsutbyte innehålla, samt
(iii) hur bör EU utveckla kontakterna med den externa parter i dessa frågor.
KOM (kommissionären Jacques Barrot) presenterade sina idéer om EU:s arbete för inre säkerhet som man har formulerat dem i kapitel 4 i meddelandet (”Ett EU som erbjuder skydd”). Viktiga komponenter var
strategin för den inre säkerheten, Europol, operativt samarbete, mer regionalt polissamarbete, ett utbyggt straffrättsligt samarbete och en utvecklad gränsförvaltning. KOM ansåg att Frontex bör ges mer operativ kapacitet och i ett längre tidsperspektiv att Schengenvisum ska kunna utfärdas av en gemensam konsulär myndighet (det ska bygga på riskutvärdering, snarare än nationalitet). KOM underströk att utbildningsinsatser måste göras i syfte att uppnå en gemensam säkerhetskultur. Samarbetet byggde på informationsutbyte och KOM efterfrågade en europeisk informationsmodell. Modellen borde utgå från befintliga ramar. Den måste innehålla tydliga kriterier för informationsutbyte och informationsinsamling. Dataskydd är en viktig del liksom uppföljning och utvärdering. KOM nämnde också tankar om att inrätta en särskild fond för inre säkerhet.
KOM förklarade att det var tre olika typer av hot som måste bekämpas:
1)Organiserad brottslighet (människohandel, sexuellt utnyttjande av barn, IT-brottslighet, ekonomisk brottslighet, förfalskning och narkotika). Man borde ha ett heltäckande angreppssätt och samordna nationella och europeiska insatser.
2) Terrorism. Tre områden borde prioriteras: initiativ för att bekämpa radikalisering, bekämpa utnyttjandet av Internet för terrorismändamål och kampen mot finansiering av terrorism.
3) Bygga ut mekanismer och åtgärder på civilskyddsområdet.
Det var viktigt att förbättra riskanalyser och EU:s sätt att reagera.
När det gällde yttre förbindelser underströk KOM vikten av att kunna utbyta uppgifter för att uppnå säkerhet, men att det måste ske på dataskyddsvillkor som motsvarar nivån i MS. Det var viktigt att samarbeta på polisnivå med grannländerna. Europol borde ges en möjlighet att samarbeta med tredje land. Avslutningsvis framhöll KOM att medborgarna måste åtnjuta bästa tänkbara skydd och att det var viktigt att programmet blir så ambitiöst som möjligt.
En MS välkomnade KOM:s meddelande. Angående frågan om strategi för inre säkerhet framhöll man särskilt att det handlar om att förklara för medborgarna vad EU vill komma till rätta med och på vilket sätt. Det var bra att ta med utbildning av polisväsendet och utbytesprogram av olika slag för att skapa förtroende. Man höll med KOM om att vikten av att texten når ut till medborgarna. Européerna måste kunna känna sig säkra och trygga i sin vardag. Fyra förslag/tankar presenterades:
1) Global säkerhet: bra om Europa för fram ett heltäckande säkerhetskoncept
2) Vardagsbrottslighet: viktigt att ta hänsyn till problem i människors vardag t.ex. bilstölder m.m. Medborgarna hade stora problem med detta och ibland kunde samarbete över gränserna erbjuda lösningar.
3) Saknar referens till Prümkonventionen i kommissionens meddelande, det borde framgå av Stockholmsprogrammet.
4) Kontroll av gränserna var viktigt, men medborgarna lider av det. EU måste därför sträva efter så enkla förfaranden som möjligt, ha biometriska uppgifter i pass m.m.
En MS ville ha en integrerad metod och en strategi med grundläggande värderingar och principer. Man framhöll att det måste finnas instrument som hjälper MS att genomföra konceptet inre säkerhet. Prioriteringarna var både kortsiktiga och långsiktiga och varierar regionalt. Därför borde ministrarna träffas varje år för att diskutera prioriteringar och inriktning. Pandemi var exempel på ett nytt säkerhetshot. Krishantering behövde diskuteras liksom förebyggande åtgärder, planer för nya hot etc. Snabbt och smidigt informationsutbyte gav hjälp till polisen. Det var viktigt att undanröja byråkratiska hinder och det fanns behov av en gemensam ram för informationsutbyte. Man behövde även titta på frågan om informationsutbyte med tredje länder. Ett koncept för att bedriva övervakning över gränserna (hot pursuit, controlled deliveries etc) ansågs nödvändigt. Man ville ha ett särskilt kapitel om yttre förbindelser. Det gick dock inte att tillämpa samma system på alla tredje länder. För kandidatländerna handlade det om överförande av standarder.
Behövdes ett system för att kontrollera in och utresor, man borde ta ett mer systematiskt angreppssätt på frågan.
En MS ville se ett öppet Europa som ändå garanterade säkerheten för medborgarna. Enligt denna MS var skyddet av gränserna mycket betydelsefullt jmf pakten. MS måste tillsammans garantera gränserna. Det var viktigt att vara solidariska både vid gränserna och internt. Det måste göras något konkret för att förstärka Frontex som borde utvecklas på samma sätt som Europol.
En MS underströk att det var viktigt att tänka integrerat och ta hänsyn till alla hot mot Europa och medborgarna. Allt hänger samman, det gick inte att bara koncentrera sig på ett problem. Prioriteringar behövde göras både på kort och lång sikt. Informationstekniken berörde alla områden och den måste utnyttjas för att förebygga brottslighet. Man underströk att dataskydd var mycket viktigt och att det måste genomsyra allt som görs. Vidare betonades den externa aspekten och att man även måste tänka i termer av geografisk integrering. Tematiska och geografiska teman måste styras av problem som krävde gemensamma lösningar. Denna MS påpekade att människohandel och olaglig invandring tyvärr blir ett allt vanligare problem. Det existerande regelverket behövde samverka med det operativa arbetet och allt måste ske i nära samarbete med ursprungsländer. Det var viktigt att arbeta förebyggande. ORDF påpekade att en konferens om människohandel kommer att äga rum i Bryssel i oktober.
En MS påpekade att man idag är mer medveten om den yttre dimensionens betydelse för den inre säkerheten. Det vore därför bra med ett eget avsnitt om yttre förbindelser. Man ansåg också att större utrymme borde ges åt arbetet mot terrorism och organiserad brottslighet. Det gränsöverskridande elementet var centralt i dessa frågor. Förslaget avseende Erasmusutbildning för poliser fick stöd. Tankarna om att Europol och Frontex borde stärkas var bra. Europeiska utredningsgrupper borde användas mer. Man ansåg också att det behövdes en poliskodex för inre säkerhet. Det påpekades att EU måste bli bättre på att förklara för medborgarna om hur samarbetet fungerade (Prüm, Schengen etc). ”Information management strategy” ansågs mycket viktigt. Det handlade om många aspekter utöver själva informationsutbytet såsom driftskompatibilitet av näten, skydda system, dataskyddsbestämmelser osv.
En annan MS påpekade att gränsskydd och gränssäkerhet var mycket viktiga frågor t.ex. automatiska kontroller av biometri. Man vill vara med och utveckla den nya tekniken och ville ge mer plats åt detta i Stockholmsprogrammet. För att kunna bekämpa brottslighet krävs möjligheter till fullgott informationsutbyte vilket i sin tur kräver att systemen blir mer kompatibla.
Man påpekade att samarbete med tredje land var viktigt. Vidare var det bra med gemensamt konsulärt samarbete och viktigt att ta med frågor om civil krishantering.
En MS påpekade att den viktigaste uppgiften var att utnyttja potentialen i det som redan finns. När det gällde terrorismbekämpning lyfte denna MS fram det förebyggande arbetet mot radikalisering. Man ansåg också att SIS ska konsulteras innan visum utfärdas och att man borde kontrollera kontakter med terrorismorganisationer. PNR ansågs vara en viktig del i arbetet. MS ansåg att EU måste förbättra informationsutbytet och att det var en bra idé att utarbeta en strategi. Det var viktigt att ta hänsyn till de operativa tjänsternas behov. Gemensam utbildning och utrustning förespråkades. Varje polis ska också känna sig som en europeisk polis. Europols roll som byrå var viktig. MS underströk att inre säkerhetsaspekten i alla yttre förbindelser måste tas till vara. Det var nödvändigt att bygga ut EU:s kapacitet vad gäller civilskydd. Suveränitets- och solidaritetsprincipen nämndes liksom förebyggande aspekter. Medelhavsländerna behövde EU:s hjälp när det gällde civilskydd. Det var viktigt att visa att EU har konkreta och relevanta svar på människors problem.
En MS gillade mottot ”Europa som skyddar” och var positiv till att ha ett särskilt Europolmöte i oktober. Denna MS var dock tveksam till ordalydelsen i ordförandeskapets bakgrundsdokumentet om balans mellan säkerhet och rättigheter. Det var viktigt att fokusera på båda och optimera båda. Kan EU skydda säkerheten så skyddas också mänskliga rättigheter. Processuella rättigheter, dataskydd etc. bedömdes som mycket viktiga områden. Utvärderingsmekanismer behövdes för att människor skulle fortsätta att ha förtroende för de åtgärder som vidtas. Man borde ha en bred definition av säkerhet så att också katastrofhantering kunde tas med. Man ville också se förebyggande åtgärder när det gäller den ekonomiska aspekten (förverkande av kriminellas tillgångar). Avslutningsvis påpekades att det var mycket viktigt att visa på resultat för medborgarna.
En MS nämnde strategin för informationsutbyte, IT-teknik och dataskydd. Denna MS ansåg att forskning och utveckling också borde vara del av Stockholmsprogrammet och förklarade att man var beredd att ta emot den framtida byrån för förvaltning av datasystemen i sin huvudstad.
En annan MS underströk vikten av att dela med sig av information och gav som exempel att narkotikasmuggling hade kunnat spåras genom samarbete. Man ville också se ökat samarbete rörande kontroll av vapen. arbeta mer med frågor som rör förverkande av vinning av brott och IT-brottslighet.
En MS uttryckte stöd för målsättningen ett ”Europa som skyddar”. Det var viktigt att medborgarna kände tillit till myndigheterna.
Balans mellan effektivitet och medborgarnas grundläggande rättigheter lyftes fram. I arbetet hittills hade man skapat ramar för ett bättre gränsöverskridande samarbete myndigheterna emellan, men man hade inte lyckats förklara för medborgarna hur detta har kunnat skapa ytterligare säkerhet. EU behövde bli bättre på att förklara varför myndighetssamarbete över gränserna var viktigt. Man påpekade vidare att det krävdes en effektivisering av utbyte av information. PNR ansågs vara viktigt, det var något som myndigheterna behövde men man måste samtidigt säkra medborgarnas skydd för privatlivet. Vikten av samarbete i EU:s yttre förbindelser betonades. EU måste kunna hantera hot utifrån.
En MS ville också se medborgarna i fokus i det nya programmet. Effektivt informationsutbyte behövdes för att kunna skydda medborgarna. Man lyfte fram arbetet mot människohandel som ett prioriterat område som krävde kraftiga brottspåföljder. I kampen mot terrorismen måste alla komma till rätta med extremism och radikalisering. Det påpekades att samarbete med tredje land också var viktigt och även att Europol skulle kunna samarbeta med tredje land. Man ville ha ett nära samarbete med länderna på Västra Balkan och med strategiska partners som Ryssland och USA.
En MS påminde om att EU:s medlemsstater för 20 år sedan hade en Berlinmur emellan sig, men nu satt tillsammans runt samma bord. Nu måste MS möta nya hot och utmaningar. Man hoppades att Lissabonfördraget skulle träda i kraft så snart som möjligt. Rättsliga regler var dock inte lösningen på allt, det krävdes även praktiska åtgärder och finansiella medel. Ny teknik måste användas, kanske virtuellt Erasmus via fiberoptiknät? Det underströks att SIS och VIS måste fungera och bli operativa verktyg. Vidare påpekades att effektiv informationshantering måste uppnås. MS borde ha en gemensam verktygslåda och dela med sig av erfarenheter. Externa aspekter behövdes i Stockholmsprogrammet. Det var viktigt att gå till problemets rot och samarbeta med kollegor på andra områden.
En MS ville också att EU skulle underlätta medborgarnas vardag. Det låga deltagande i EP-valet beklagades och vikten av att kommunicera med medborgarna och använda ett begripligt språkbruk underströks. Det var viktigt att ha ett förebyggande arbete i kampen mot organiserad brottslighet och att EU blir effektiva i arbetet mot människohandel. Denna MS påpekade att människohandel var ett allvarligt brott som bröt ner den mänskliga värdigheten. Samarbetet mellan länder och myndigheter borde förstärkas. Kampen mot illegal migration borde också ingå. MS påpekade att alla länders geografiska intressen måste tillgodoses. Rättsliga instrument måste fungera vid alla byråerna i gemenskapen och vem som är ansvarig i olika situationer måste klargöras.
En MS påpekade att medborgarna ville ha bättre och ökad säkerhet. Stockholmsprogrammet måste bli ambitiöst och visionärt där allas behov tas tillvara. Det var viktigt att vara konkret i det arbetet. MS måste ha en helhetssyn, ett integrerat synsätt och långsiktiga visioner. Balansen mellan grundläggande rättigheter och säkerhet var viktig. Denna MS ville även att transportsäkerhet skulle ingå i Stockholmsprogrammet eftersom det var en angelägen fråga för medborgarna.
En MS nämnde fyra punkter och hänvisade även till skriftliga kommentarer:
1) Europeisk asyl och migrationspakt. Samarbete med tredje land.
2) Effektiv solidaritetsmekanism.
3) Förbättrad analys- och insatsförmåga mot terrorism
4) Komma åt vinning av organiserad brottslighet. Det var ett nytt sätt att arbeta mot organiserad brottslighet. Det hade varit en framgångsrik nationell metod och många av de kriminella organisationernas tillgångar hade beslagtagits. Denna MS insisterade på att bli lika effektiva i Europa.
En MS ansåg att befintliga instrument måste tillämpas och att det finns uttalade behov när nya initiativ tas. Garantier för den inre säkerheten i EU krävde praktiskt samarbete. Det viktigaste medlet för att undanröja hot var informationsutbyte. Det var viktigt med en informationsstruktur som är konsekvent och tillämpas lika. SIS II och VIS visade att EU måste grundas på strategiskt samarbete. Man behövde avsluta det arbete man höll på med innan man påbörjar nya projekt. Kampen mot terrorism behövde särskilt uppmärksammas. Det blev allt viktigare med skydd mot kritisk infrastruktur. Yttre förbindelser förtjänade att lyftas fram i programmet. Det var viktigt att förklara åtgärder och kommunicera med medborgarna och det behövdes adekvata medel för det.
En MS förde fram synpunkten att Stockholmsprogrammet även borde omfatta arbete mot vardagsbrottslighet, såsom inbrott, rån och bilstölder. Gränsöverskridande masskriminalitet var ett hot mot medborgarna. Begreppet ”inre säkerhet” behövde bli bredare. Missbruk av asylsystemet och icke-fungerande integration utgjorde också säkerhetsproblem. Även denna MS ansåg att Europol borde vara ett centrum för informationsutbyte. Enligt denna MS behövdes ett centrum för större evenemang. Det fanns en nationell modell för bästa metoder och gränsöverskridande polisiärt samarbete m.m. Man saknade en strategi för informationsförvaltning och hantering. Befintliga system behövde föras samman. Även denna MS underströk att frågan yttre förbindelser var mycket viktig. Samarbetet med Västra Balkan kunde man bygga ut ytterligare. Utrikesministrarna hade arbetat med Donaustrategin. Borde det avtalet också kompletteras med säkerhetsaspekter?
En MS underströk att förslagen behövde understödjas med finansiella medel. Civilklädda polisers arbete mot illegal narkotikahandel och människohandel borde byggas ut. Skydd av brottsoffer och vittnen borde lyftas fram i programmet.
Man förklarade att det ömsesidiga förtroende skulle kunna stärkas genom gemensamma utbildningar m.m. och även tredje länder bör ingå i utbildningar. Denna MS hade utbildningscentrum i en gränsstad som skulle kunna arbeta med detta. Det påpekades att säkerheten i tredje länder hade en direkt påverkan på säkerheten i EU. Östra Partnerskapet borde lyftas fram och samarbetet med Vitryssland byggas ut.
En MS ville förstärka det polisiära samarbetet och samarbetet med andra organ som arbetar med säkerhet. Det var viktigt att förbättra informationsutbyte mellan MS och byråer samt att skapa modeller för arbetet med strategiska analyser. Det var viktigt med en klar åtskillnad mellan nationella organs kompetens och byråernas kompetens. Samarbetet med tredje land borde utformas enligt vissa i förväg bestämda principer. Utbildning och utbyte av tjänstemän var viktigt och att det kunde finansieras genom vissa program. Behovet av att kunna ge stöd vid katastrofer liksom skydd mot biologiska hot och dyl. lyftes fram.
En MS såg behov av en mekanism för att bedöma hoten. Denna MS betonade vikten av balans mellan att effektivt bekämpa brott och medborgarnas frihet. Det var viktigt att ta med nya länder i Schengen. Informationsutbytet behövde förbättras och förenklas. Förbindelserna med tredje land borde utvecklas.
En MS lyfte fram behovet av en strategi för yttre förbindelser. Det behövdes även en strategi för organiserad brottslighet. Hotbildsutvärdering borde utvecklas så att det blir ett användbart instrument. Även förverkande av kriminellas tillgångar borde utvecklas. EU måste arbeta hårdare mot barnpornografi via Internet. En Eurobarometer hade visat att medborgarna ansåg att EU kan bidra i terrorismbekämpningsarbetet. Det var viktigt att så tidigt som möjligt motverka radikalisering och rekrytering.
Ett KL förordade snabbt informationsutbyte med internationella brottsbekämpande aktörer. Den internationella dimensionen av organiserad brottslighet var mycket viktig. Detta KL hade ingått avtal med Europol, Eurojust och Frontex. Nu arbetade man för att uppnå gemensamma standarder. Man hade haft ett bra samarbete med Frontex.
En MS framhöll att medborgarnas äkta behov måste styra det framtida samarbetet. Kommunikationen och dialogen med medborgarna var viktig. Stockholmsprogrammet borde ta upp det som är problematiskt i vardagslivet. Människohandel, narkotikasmuggling och barnpornografi borde alla vara prioriterade frågor. Man ville stärka polismyndigheterna och arbeta för ett bättre utbyte av information ur straffregister. Man hade problem med illegal invandring och ansåg det viktigt att förstärka Frontex roll.
Terrorismbekämpningssamordnaren Gilles de Kerchove påpekade att Stockholmsprogrammet borde hantera skydd av kritisk infrastruktur, krishantering, samordning av naturkatastrofer etc. EU kunde förbättra sig mycket när det gällde inre säkerhet. Det handlade om att mobilisera alla tillgängliga instrument och passa ihop dem med nationella åtgärder.
De Kerchove ansåg att det behövdes en global metod. Avkastningen av det externa arbetet borde förbättras och i det sammanhanget lyftes följande frågor fram.
1) Säkerhet och utveckling i oroliga områden ger större trygghet även internt i EU genom att man kan förhindra t.ex. människosmuggling och illegal narkotikahandel etc. Det blir däremot Al Quiadas mark om man inte kan ge utvecklingsstöd, bygga vägar, satsa på utbildning, stödja polis och säkerhet m.m.
2) Bättre samarbetet mellan pelarna genom att exempelvis utnyttja information och kunskap från polismissioner
3) Viktigt att ha rättsväsendets personal i tredje land
4) Mobilisera Frontex, Eurojust etc
5) EU måste överväga villkoren när man ger bistånd. EU kan kräva mer av länder som utgör ett säkerhetshot för oss.
Byrån för grundläggande rättigheter, FRA (Direktören Morten Kjaerum) underströk vikten av att lyfta fram osynliga offer t.ex. barn och de som anser sig vara diskriminerade av polisen. En ny forskningsrapport från FRA visade att personer med utomeuropeisk bakgrund oftare än andra stoppades av polisen för ID-kontroll. Man kan skapa större förtroende för polisen genom att undvika detta. Utbildning av polisen om grundläggande rättigheter vore bra
Europol (Direktören Rob Wainwright) ansåg att det var viktigt att konsolidera de instrument som redan fanns. Europol skulle utveckla modeller för gemensamma säkerhetsprogram som följer rådets prioriteringar för respektive brottstyp. Europol framhöll betydelsen av att främja samarbetet mellan byråerna så att Europol kan leverera fler operativa resultat. Ett tidigt varningssystem för nya hot borde utvecklas. Wainwright underströk att Europol hade förmågan att fungera som informationsnav och bra dataskyddsregler.
Frontex (Direktören Ilkka Laitinen) presenterade fem punkter för en integrerad gränskontroll:
1) Stärka samarbete mellan byråerna.
2) Informationsutbyte och riskanalys. Europol bör utgöra navet.
3) Bättre operativ förmåga. Egen utrustning till Frontex?
4) Främja driftskompatibilitet, inte enbart tekniskt samarbete. Ytterligare harmonisering, systematisk utbildning, forskning och utveckling m.m.
5) Samarbete med tredje land
KOM lämnade några avslutande kommentarer och förklarade då att inget är möjligt utan att involvera de mest berörda personerna såsom poliser och domare. Det var viktigt att utbilda så långt som möjligt och gärna ha en gemensam utbildning för poliser. KOM ville också se ett slags kodex för polisen. Det var mycket viktigt att skapa en strategi för informationsutbyte. Europol skulle kunna kan fungera som centralpunkt. Vidare förklarade KOM att säkerhetsarbetet borde ges ytterligare ekonomiskt stöd. KOM gav även stöd år de länder, bl.a. en MS, som ville arbeta med frågor som rör förverkande av vinning av brott.
KOM tyckte också att det var viktigt med samarbete med tredjeland. Utlämningsavtal kunde exempelvis göra brottsbekämpningsarbetet mer effektivt. Det fanns inget särskilt kapitel för yttre förbindelser i meddelandet, men KOM underströk att varje område hade en yttre dimension.
ORDF tackade för synpunkterna och konstaterade att bl.a. följande frågor hade nämnts.
- Vikten av balans mellan effektivt brottsbekämpningsarbete och stärkandet av individens rättigheter.
- Viktigt med integrerat operativt samarbete mellan alla brottsbekämpande myndigheter. Stöd för förslag om utbyte och utbildning m.m.
- Viktigt att stärka Europol. Ministrarna återkommer till den frågan vid ett informellt ministermöte i Haag den 1 oktober.
- Betydelsen av att arbeta mer effektivt i kampen mot människohandel.
- Ett effektivare gränskontrollssamarbete.
- Betydelsen av att arbeta effektivt mot terrorism och organiserad brottslighet
- Nödvändigt att samarbeta för att utveckla kunskap (forskning, utvärdering och statistik) och metoder för att förebygga brott.
- Viktigt att lyfta fram frågor som rör förverkande av vinning av brott.
- Ett helhetsgrepp på frågor om informationsutbyte och IT-stöd. IT-utvecklingsfrågorna måste styras av verksamhetsbehoven. Dataskydd och integritetsaspekter är centrala i arbetet.
- Bättre kommunikation till medborgarna om vad EU gör för att stärka säkerheten i Europa.
Session 2: asyl och migration
(Se mötesdokumentet i bilaga 2)
ORDF (migrationsminister Tobias Billström) introducerade diskussionen genom att uppmärksamma MS på de bakgrundsunderlag som sänts ut i förväg. ORDF konstaterade bland annat att en utgångspunkt i kommissionens meddelande är att väl hanterad migration är något som kan vara positivt för alla aktörer – både för medlemsstaterna och EU i sin helhet, men också för ursprungsländerna och de enskilda migranterna. Därefter presenterade ORDF följande frågor;
(i) hur anser ni att den gemensamma invandringspolitiken bör utvecklas i syfte att maximera dess bidrag till den ekonomiska och sociala utvecklingen - både i EU och i tredjeland,
(ii) vad anser ni att vi gemensamt bör göra för att bättre kontrollera den olagliga invandringen men samtidigt upprätthålla balansen,
(iii) vad kan göras för att vi bättre ska kunna visa solidaritet med de medlemsstater och tredje länder som är mest utsatta för ett migrationstryck eller upplever en särskild belastning på asylsystemet, samt
(iv) hur anser ni att det gemensamma asylsystemet bör utvecklas för att bli mer rättssäkert och effektivt. Hur kan tillgången till asylsystemet säkras och hur kan vi öka konvergensen i beslutsfattandet.
KOM sade att de kommande åren kommer att präglas av migrationsutmaningarna och EU måste fokusera på att hantera detta. KOM påminde om pakten om invandring och asyl som tar sin utgångspunkt i den globala ansatsen för migration.
Ansatsen är det grundläggande koncept för att förvalta migrationsströmmarna tillsammans med tredje land. KOM menade att man bör koppla samman migrations och utveckling. Det behöver utvecklas ett gemensamt flexibelt ramverk för laglig invandring som anpassar sig efter de nationella behoven och första steget var blåkortet. KOM sade att man avser att föreslå ytterligare direktiv. I meddelandet talar KOM också om en invandringskodex som kan samla ihop alla de regelverk som finns inom området för laglig invandring. Detta måste kompletteras av kampen mot olaglig invandring.
KOM uppmärksammade också vikten av att bekämpa människosmuggling, att utveckla en effektiv politik för återvändande, samt att hantera ensamkommande barn från tredje land. KOM sade att man vill se att EU etablerar ett gemensamt asylsystem och att de nationella besluten strävar åt samma håll. Det kräver en strikt kontroll och en strikt tillämpning av regelverken. Då kan man på sikt införa principen om ömsesidigt erkännande av asylbeslut. KOM nämnde frågan om solidaritet mellan MS och menade att det föreligger en skyldighet att bistå varandra. Avslutningsvis tog KOM upp frågan om vidarebosättning och regionala skyddsprogram och sade att det kan hjälpa tredje länder som utsätts för migrationstryck.
En MS tog upp den gemensamma asylpolitiken och sade att man måste arbeta förebyggande genom att bekämpa orsakerna till flyktingströmmarna och möjliggöra för laglig invandring. Mottot bör vara ”mer gemensamt mindre bilateralt”. Man ansåg vidare att asyl- och migrationspolitiken måste få en starkare ställning i EU:s yttre förbindelser och menade att KOM nye ordförande måste ha detta på sin agenda. Även den nya utrikestjänsten bör utformas så att migrationsfrågorna beaktas. Man gav uttryck för en brist på tålamod avseende införandet av ett gemensamt asylsystem som EU nu talat om att införa i 10 år. Man menade att Stockholmsprogrammet bör säga hur man i praktiken ska uppnå en gemensam asylpolitik som ska bygga på enhetlighet, effektivt och rättvist skydd, samt humana mottagande förhållande. MS ville också se lösningar för dem som inte beviljas internationellt skydd men ändå inte kan sändas tillbaka. När systemet är på plats så kan man tillämpa ömsesidigt erkännande och gemensam handläggning menade man vidare. Den solidariska politiken bör även främja vidarebosättning från tredje land. Man lyfte också frågan om integration och vikten av arbetslinjen. Mottot var att ingen ska tvingas att komma och ingen ska tvingas att stanna.
En MS sade att EU redan uppnått mycket men ansåg att det behövs ytterligare harmonisering och en väg framåt är mer praktiskt samarbete.
Beträffande laglig invandring så ville man inrätta ett system så att MS inte konkurrerar mellan varandra och man önskade se ett äkta europeiskt blåkort. Man ansåg att det bör inrättas en etisk kod för att motverka kompetensflykt så att dessa migranter kan komma tillbaka till sina ursprungsländer. Man betonade vikten av vidarebosättning. Man var av uppfattningen att om pilotprojektet på MT faller väl ut kanske man ska se om liknande åtgärder kan vidtas även i EL och CY.
En annan MS påtalade att alla MS är överens om att pakten bör genomföras. Man ville bygga upp Frontex och framförde önskemålet om att vid ett RIF-råd diskutera smuggelnätverk. Man delade tidigare MS otålighet om att etablera ett gemensamt asylsystem senast 2012 och menade att Stockholmsprogrammet måste bidra till att föra arbetet framåt. Man ville se att stödkontoret för asylsamarbete påbörjar sitt arbete innan årets slut. Man gav stöd till att frågan om ensamkommande barn uppmärksammas. Vidare tog man upp den yttre dimensionen och återtagandeavtal med tredje länder och menade att KOM måste börja leverera. Mer generellt önskade man att samarbetet med tredje länder utvidgas. Man tog tillfället i akt att påtala för kandidatländerna att de måste bättre förvalta sina gränser. Beträffande Libyen såg man framemot att höra mer från ORDF och KOM om hur arbetet fortskrider. Man önskade se ett samarbete med UNHCR på plats så att skyddsbehövande ska kunna söka asyl på plats i Libyen istället för att företa den farliga resan över Medelhavet. Avslutningsvis sade man att det behövs en Medelhavsstrategi för att kunna bekämpa olaglig invandring och ta emot asylsökande.
En MS tog upp paktens betydelse och vikten av att bekämpa den irreguljära invandringen genom bl a bättre kontroll vid gränserna. man antydde att man skulle kunna ha en grundläggande debatt om Frontex framtida roll och EASO redan på RIF-rådet i september. Man lyfte därefter fram de yttre förbindelserna med fokus på ursprungsländer och i viss mån transitländer och menade att detta måste få ta plats i programmet. Man ville särskilt uppmärksamma den afrikanska kontinenten. Man omnämnde bl a cirkulär migration, vidarebosättning, och laglig invandring och underströk att dessa instrument måste utvecklas i nära samarbete med ursprungsländerna. Man omnämnde också partnerskap för rörlighet som enskilda MS kan sluta med enskilda tredje länder, men som samordnas på gemensamnivå med en gemensam enhet för att göra det mer effektivt. Man ville också se frågan om solidaritet mellan MS i programmet och menade att man bör se över samarbetet med Medelhavsländerna.
Man har nu påbörjat vandringen mot ett bindande arrangemang.
En MS att det bör innehålla en förstärkning av förebyggande åtgärder mot olaglig invandring och ett system för effektivt återvändande. Strukturen för programmet bör inspireras av pakten. Viseringspolitiken är ett säkerhetspolitiskt verktyg, men det har också bäring på det utrikespolitiska området. För övrigt ansåg man att förseningarna för VIS är oacceptabla och skickar en negativ signal även till tredjeland om EU:s bristande handlingskraft.
En MS påtalade vikten av konkreta åtgärder och samarbetet med ursprungsländer samt att utgångspunkten är pakten. Man var positiv till ett flexibelt system för laglig invandring som i samklang med pakten också ska kunna bidra till att hjälpa ursprungsländerna. EU måste dock också göra mer för att sina medborgare ska vara trygga och därför behövs verktyg för att kunna skicka tillbaka dem som inte får vistas i EU. man omnämnde finansiellt stöd, förstärkning av Frontex och arbete i transit/ursprungsländerna som möjliga vägar framåt. Yttre förbindelser är prioriterat och man bör inspireras av lyckade erfarenheter i Medelhavsländerna, i synnerhet vad gäller återtagande. Man var av uppfattningen att missbruk av asylsystemen måste stoppas, underlätta för lagliga inresor, samt solidaritet med de MS som behöver det, utan att skapa en pullfaktor.
En annan MS höll med om att pakten är den väg som EU ska följa då det kan bidra till att lösa de enskilda problem som vissa MS har. Man ville se ett praktiskt program och ansåg att KOM pilotprojekt är en bra inledning. Man var positiv till stödkontoret för asylsamarbete och Frontex. Man menade också att migration bör tillmätas större vikt i EU:s yttre förbindelser. Man var av uppfattningen att man ska kunna komma till EU genom andra vägar än att enbart ansöka om asyl. Global ansatsen för migration lyftes fram som exempel. Man sade sig vara mycket positivt och tackade ORDF och KOM för de steg som tagits.
En MS omnämnde pakten och vikten av att genomföra den. Man menade att det inte går att arbeta fragmenterat, inte antingen laglig eller olaglig invandring. Man måste också se till MS behov idag och i framtiden. Man ansåg att det finns många bra förslag i KOM meddelande om laglig invandring. För att bekämpa olaglig invandring menade man att samarbetet med tredje länder bör utökas, exempelvis med TR. Man ansåg också att EU måste spela en större roll i ingåendet av återtagandeavtal. Beträffande solidaritet menade man att EU måste stödja de mest utsatta, politiskt liksom ekonomiskt.
Man beklagade att EU ännu inte infört ett gemensamt asylsystem och menade att mer praktiskt samarbete är vägen framåt. I det sammanhanget har stödkontoret för asylsamarbete en viktig roll att spela. Man omnämnde vikten av vidarebosättning mellan MS och sade att så länge man inte har ett gemensamt asylsystem så kan EU inte heller ha ett helt solidariskt system.
En MS lyfte fram vikten av praktiskt samarbete. Man bör utgå från befintliga regelverk snarare än att ta fram nya. Den lagliga invandringen till MS måste vara efterfrågestyrd och arbetet mot den olagliga invandringen måste tillskärpas. Man ansåg att större tonvikt behöver läggas på Frontex och utökat samarbete med tredje land. Man omnämnde också kampen mot missbruk av den fria rörlighet som en prioriterad fråga. Liksom andra MS ville man se inrättandet av EASO. Ömsesidiga principer för erkännande av asylbeslut och vidarebosättning måste utvecklas. Det gemensamma asylsystemet bör vara ett stöd för MS snarare än att det helt och hållet styr de enskilda medlemsstaternas lagstiftning.
En MS påminde om den ekonomiska krisen EU befinner sig i, men att det inte betyder att EU ska överge sin migrationspolitik och målsättningarna som ställdes upp i pakten. Man ville se en blandning av insatser och ökat samarbete mellan MS för att hantera migrationstrycket. Man ansåg också att det är av vikt att stärka FRONTEX och de åtagande EU har gentemot partnerländer. Vägen framåt bör innehålla instrument såsom cirkulär migration och partnerskap för rölighet. Man menade att EU måste vara en äkta och ärlig förhandlingspart och den geografiska inriktningen bör också omfatta både västra och östra delarna av Afrika. Man ville också att EU inrättar en fungerade laglig invandring och samtidigt bekämpar den olagliga invandringen. Medlemsstaten menade att om man inte finner kanaler för laglig invandring kommer trycket av olaglig invandring eskalera ytterligare. Förslaget om att inrätta en invandringskodex välkomnades. Man sade avslutningsvis att viseringsinformationssystemet (VIS) måste börja fungera i tid och att MS bör samarbeta mer för att bekämpa människohandel.
En MS påtalade att man måste vara realistiska och först se vad som kan åstadkommas på kort sikt. Ömsesidigt erkännande av asylbeslut är viktigt men det är en långsiktig målsättning. Medlemsstaten kunde acceptera förslaget att inrätta en invandringskodex men sade att man först bör se över hela lagstiftningspaketet och utvärdera detta innan man lägger förslaget. Riktlinjer bör slås fast för hur man kan utveckla migrationspolitiken, men man bör ha i åtanke MS kompetens på det arbetsmarkandspolitiska området.
En MS sade att den ekonomiska krisen har förvärrat migrationsproblemen, men att man sätter stark tilltro till pakten och dess genomförande. Man påtalade också olikheterna i migrationstrycket mellan MS och därav vikten av ett gemensamt system. EU måste gå längre och försvara unionens gränser på ett gemensamt sätt därför behöver Frontex stärkas upp och bättre metoder införas för att nå framgång i implementeringen av återtagandeavtal. Medlemsstaten menade att det ligger i transitländernas intresse att inte tusentals personer olagligen tar sig därifrån in i EU. Man ansåg att EU måste ha gemensamma återtagandeavtal med transitländerna som strikt tillämpas.
En MS poängterade vikten av praktiskt samarbete och informationsutbyte både mellan MS och mellan MS och tredje land. Man gav stöd till att kodifiera regelverket för den lagliga invandringen. Man önskade också utveckla de tre dimensionerna av den globala ansatsen i programmet och förbättra dialogen med tredje länder. Nätverk av sambandsmän bör inrättas likaså stödprogram för offer för människohandel. Medlemsstaten ville även att Frontex operativa förmåga stärks. Ytterligare integrera gränsförvaltningen medan respekt för MS suveränitet. Man talade om vikten av fler och effektivare återtagandeavtal samt program för frivilligt återvändande för de som vistas olagligt. Beträffande solidaritetsmekanismer varnade man för stora förvaltningsmässiga bördor vilket måste undvikas. Man ansåg vidare att det gemensamma asylsystemet är viktigt, men med fortsatt nationellt ansvar för besluten. Man betonade också vikten av implementering och utvärdering. Slutligen sades att man är redo att stå värd för det europeiska stödkontoret för asylsamarbete.
En MS sade att den gemensamma migrationspolitiken och behovet av arbetskraftsinvandring måste stämmas av mot varandra. Man underströk också vikten av väl fungerande integration. Besluten kring laglig invandring bör ligga främst under MS ansvar men EU bör gemensamt utveckla metoder för att bekämpa olaglig invandring och återtagande. Man ansåg att gränskontrollsystem och migrationssystem i tredje land måste få ekonomiskt stöd likaså Frontex bör tilldelas mer resurser, och för användandet av ny teknik. Man var av uppfattningen att viseringslättnader först ska föreslås om det är i MS intresse. Beträffande asyl menade medlemsstaten att EU bör vara solidariskt både inom unionen och med länder utanför. Man gav också stöd till praktiskt samarbete och det europeiska stödkontoret.
En MS betonade vikten av att Stockholmsprogrammet antas. Därefter togs frågan om olaglig invandring upp och medlemsstaten påpekade att man tillsammans med ett antal MS för kampen. Man var av åsikten att EU gemensamt bör tackla problemet och välkomnade därför KOM:s pilotprojekt.
Man gav stöd till att förstärka Frontex roll, inte minst i Medelhavet och underströk vikten av stöd till tredje land varifrån den olagliga invandringen kommer. Man sade också att återtagandeavtal måste bli mer effektiva. Beträffande ensamkommande barn ansåg medlemsstaten att myndigheterna och institutionerna i EU måste fungera bättre och ge nödvändigt stöd.
En MS sade att samarbete med tredje land är viktigt och betonade värdet av att koppla ihop migration och utveckling. Man omnämnde som exempel partnerskap för rölighet och att dessa måste utvärderas. Infoutbyte och solidaritet ansåg medlemsstaten var svaret på metoder att motverka olaglig invandring. Beträffande återvändandepolitiken poängterade man att fler MS behöver delta för att höja effektiviteten samt att samarbete med ursprungsländerna är viktigt. Man sade att arbetsmarkandens parter måste involveras i frågor som rör laglig invandring. Angående ensamkommande barn måste MS informera varandra och använda befintliga instrument mer effektivt. Man betonade vikten av stödkontoret för asyl och ställde sig inte emot att kontoret föreslås få större befogenheter 2013. Man gav också stöd till att pröva asyl på annan plats än i MS och principen om ömsesidigt erkännande av asylbeslut, förutsatt att MS ändå har sista ordet.
En MS gav stöd till KOM meddelande. Man sade sig vara medveten om de problem som finns i Medelhavet och har därför deltagit i ett frivilligt program. Man ansåg att vidarebosättningsprogram bör grundas på frivillighet. Man bör ge stöd till MS men också till kapacitetsuppbyggnad i tredjeland. Man stod förut för den olagliga invandringen till EU men med hjälp av MS har man nu kapacitet att reglera detta. Medlemsstaten ville också stärka Frontex och dess samordnande roll.
En annan MS hade som främsta prioritering att bekämpa olaglig invandring och konstaterade att det råder brister på det operativa planet i EU. Bättre gränsförvaltning och en stärkning av Frontex betonades. Man ställde sig också undrande till varför Rabits aldrig använts. Återtagandeavtal måste effektiveras och förhandlingarna måste påskyndas. Även inom det området måste det operativa samarbetet bli bättre. Man sade att programmet bör uppmärksamma integration av migranter som redan lever i EU, inte bara av humanitära skäl utan av säkerhetsskäl och KOM förslag till samordningsmekanismer välkomnades. Beträffande reglerad invandring måste programmet ta hänsyn till MS absorptionsförmåga och integrationskapacitet, hur mycket invandring MS behöver samt med hänsyn till de sociala trygghetssystemen. Säkerhetssystem måste fungera för att förhindra missbruk av regelverken. Medlemsstaten ansåg också att det behövs mer operativa riktlinjer när det gäller bördefördelning.
En MS fokuserade på det praktiska samarbetet och omnämnde särskilt Frontex och EASO samt informationsutbyte. Man måste skapa mer tillit för asylsystemet, där de som beviljas skydd ska förtjäna det och de som får avslag ska skickas tillbaka. Man uppmanade ORDF att påskynda arbetet med återtagandeavtal och föreslog att kanske inte alla MS behöver ingå dessa. Fri rörlighet får inte missbrukas och i SP ville medlemsstaten ha en tydligare text om att förtroendet för reglerna kräver att man förhindrar missbruk. Dessa frågor bör behandlas vid ett lämpligt RIF-råd. Man tillade att man har god erfarenhet av integration och delar gärna med sig av detta. Det är viktigt att de som stannar stödjer demokrati och aktivt deltar i den.
En MS gav sitt fulla stöd till Stockholmsprogrammet. Man ansåg att partnerskapen med tredjeland måste förstärkas och lyfte fram Pragkonferensen. Man höll med om behovet av minimiregler för att bekämpa olaglig invandring och påpekade att människosmugglingen är organiserad brottslighet. Därför måste EU ingå östliga partnerskap så att dessa länder kan bidra med att förhindra dessa brott. Man informerade om att man dagligen stoppar hundratals människor och önskade därför samarbeta med andra MS för att förhindra olaglig invandring. Slutsatsen var att Frontex och Europol måste förstärkas.
En MS tog till orda ytterligare än gång med fokus på kopplingen mellan Frontex operationer och andra politikområden. Frihet, rättvisa och säkerhet står inte emot varandra. Många migrationsflöden har en blandad sammansättning, måste bekämpa människosmuggling, men samtidigt ge möjlighet att söka asyl. Frontex måste kopplas samman med Europols framtid. Frontex saknar tillräckliga analysinstrument.
FRONTEX (Direktören Ilkka Laitinen) observerade att det råder vilja och momentum i rådet att utveckla byråns kapacitet. Byrån lyfte fram att den integrerade strategin för gränsförvaltning. Man ansåg att det behövs medvetandegörande insatser och Europol och Frontex samarbete ska förstärkas. Information om vad som händer vid EU:s yttre gräns kan förbättras. Byrån var också övertygad om att Eurosur och ett in- och utresesystem innebär mervärde för EU. Lagliga övergångar måste underlättas med hjälp av biometri och ny teknik. Frontex underströk också nödvändigheten av yttre förbindelser och sade att samarbetet med ett KL går framåt och det är dags att sluta avtal före årets slut. Man menade att återvändande är problematiskt att genomföra eftersom bristen på resehandlingar försvårar. Byrån betonade också den humanitära aspekten med bättre normer, utbildning och insyn i insatserna.
Samarbete med FRA är en förutsättning som ska utvecklas under hösten, likaså samarbetet med UNHCR och sedan med stödkontoret när den inrättats. Hänsyn för grundläggande rättigheter står inte i vägen för effektiv gränsförvaltning. Angående Rabits så krävs teknisk utrustning och mänskliga resurser för att det ska fungera.
Byrån för grundläggande rättigheter, FRA (Direktören Morten Kjaerum) betonade att solidaritet bör vara ett nyckelkoncept i programmet. Solidariteten har två sidor, mellan MS och mellan EU och människor i flykt. Fokus bör ligga på offret som måste få en korrekt bedömning av sin ansökan. Solidaritet med dessa personer innebär också att man inte förvägra någon sina rättigheter bara för att bekämpa olaglig invandring. FRA ansåg att gränsvakter i EU måste genomgå en MR-utbildning anpassad efter deras dagliga arbete. Man ville också se införandet av bördefördelningsmekanismer och en heltäckande EU-politik för ensamkommande barn som söker asyl.
En MS påminde om att EU efter jul ska utarbeta en handlingsplan för Stockholmsprogrammet och det är viktigt att konsolidera området för frihet, rättvisa och säkerhet. Man betonade frågan om ensamkommande barn och den oroande utvecklingen att antalet barn som tar sig olagligen till EU ökar. Bättre gränskontroll och effektivt återsändande är delar av lösningen. man sade att det är ett problem för flera MS och menade att det måste finnas ett skyddssystem och ekonomiska och juridiska instrument. Det krävs en helhetsansats som även omfattar förebyggande åtgärder i ursprungslandet. Angående laglig invandring ansåg man att EU måste titta på migranternas rättigheter och KOM bör utveckla en invandringskodex. Global ansatsen för migration omnämndes också.
Ett kandidatland påtalade att de befinner sig i ett känsligt geografiskt läge och tar 60 000- 70 000 personer som vistas olagligen i landet varje år. Man önskade samarbeta med EU om detta och med ursprungsländerna. Kandidatlandet sade sig ha för avsikt att slutföra förhandlingarna om samarbete med EU i dessa frågor. Man sade också att de grundläggande skälen till olaglig invandring måste hanteras. EU politik ska inte utgöra en pullfaktor i sig och mer frivilligt återvändande behöver utvecklas. Man gav också stöd till EASO och till Frontex.
KOM sade att krisen inte får undergräva EU:s åtgärder och man måste våga ha en framtidsvision. KOM betonade vikten av samarbetet med ursprungsländerna som flera MS nämnt och att man måste koppla samman migration med utvecklingspolitiken. Angående cirkulär migration måste ursprungsländerna övertygas om att detta gör det möjligt för migranterna att återvända.
Angående laglig invandring sade KOM att varje MS förstås har kvar sin suveränitet, men undrade om det inte behövs ett gemensamt sätt att hantera det framtida migrationsbehovet. Det behövs samlas information och det behövs ett praktiskt samarbete. Många MS har sagt att man vill stärka Frontex då måste MS också bidra med det byrån behöver. In- och utresesystemet behöver också införas. KOM tackade ett kandidatland för deras arbete mot olaglig invandring. Man höll med MS om att det behövs bättre återtagandeavtal. KOM underströk att en bra asylpolitik och solidaritet inte betyder att man är slapphänt. Tvärtemot en rättvis och strikt politik, utvecklad solidaritet bidrar till en bättre kamp mot människosmuggling. Migrationspolitiken måste ingå i utrikespolitiken och i alla diplomatiska förhandlingar.
ORDF tackade för värdefulla kommentarer och konstaterade, utan någon värdering i sak, att följande hade nämnts:
- Betydelsen av pakten för invandring och asyl betonades.
- Helhetsperspektivet framhölls och den globala ansatsen för migration lyftes fram.
- Ett gemensamt ramverk för laglig invandring omnämndes.
- Vikten av att motverka missbruk av lagliga kanaler och den fria rörligheten togs upp.
- Återvändandet måste bli mer effektivt och samarbetet med tredje länder är prioriterat.
- Både intern och extern solidaritet togs upp exempelvis genom vidarebosättning.
- Viktigt att solidaritet behandlas i programmet med en bred ansats och fokus på långsiktiga lösningar.
- Det måste finnas tillräckliga resurser och användarvänliga finansieringsinstrument.
- Arbetet med att etablera ett gemensamt asylsystem måste föras framåt.
- Starkt stöd för ökat praktiskt samarbete.
- Gränssamarbetet med en betoning på Frontex framtida roll lyftes fram.
- Ensamkommande barn bör särskilt uppmärksammas i programmet.
Session 3: rättsliga frågor
(Se mötesdokumentet i bilaga 1)
ORDF (justitieminister Beatrice Ask) hälsade delegationerna välkomna och presenterade bakgrundsdokumentet med följande tre frågor;
(i) vilka åtgärder som bör vidtas för att öka det ömsesidiga förtroendet mellan MS,
(ii) hur medborgarnas tillgång till rättsväsendet (”access to justice”) kan förbättras, samt
(iii) vilka geografiska och tematiska prioriteringar EU bör ha i dessa frågor i förhållande till tredjeland.
KOM (kommissionären Jacques Barrot) inledde med att lämna en kortare redogörelse för innehållet i meddelandet. På området för grundläggande rättigheter omnämndes bl.a. att diskriminering bör bekämpas fullt ut, att den fria rörligheten måste garanteras, att det konsulära skyddet måste fungera fullt ut, vikten av att förstärka barns rättigheter liksom skyddet för de mest utsatta (bl.a. nämndes kvinnor utsatta för våld) samt ett ökat deltagande i valen till Europaparlamentet.
KOM betonade att principen om ömsesidigt erkännande bör utgöra hörnpelaren för samarbete på det rättsliga området. Det ansågs vara fortsatt angeläget att bli av med alla mellanliggande förfaranden för erkännande och verkställighet av domar. Exekvaturförfarandet bör därför avskaffas. Principen om ömsesidigt erkännande bör även gälla andra beslut än de straff- och civilrättsliga.
KOM förespråkade även en tillnärmning av lagstiftning när det gällde de mest allvarliga brotten, bl.a. genom gemensamma definitioner av vissa brottstyper. På det civilrättsliga området angavs behovet av gemensamma processrättsliga miniminormer, bl.a. för skilsmässa, familjerättsliga frågor, erkännande av civilstånd, arv och testamente (där KOM avser att lägga fram förslag i oktober).
I syfte att stärka MS:s ömsesidiga förtroende nämnde KOM bl.a. att det förelåg ett behov av bra rättslig utbildning av rättsväsendet; domare och poliser bör få en systematisk, europeisk utbildning samt delta i utbyte med andra MS. Vikten av en periodisk utvärdering av politikområdena i syfte att komma fram till bra praxis nämndes även. KOM underströk vikten av garantier för processuella rättigheter i brottmål, bl.a. bör anklagade ges rätt till tolkning och översättning. Slutligen nämndes att Eurojust måste förstärkas när det gäller dess utredningsmöjligheter i fall av gränsöverskridande brottslighet.
För att förbättra medborgarnas tillgång till rättsväsendet (”access to justice”) ansåg KOM att möjligheterna till rättshjälp måste förbättras, att E-justice måste användas för att nå ut med information till medborgarna, att tillgången till tolkning och översättning för brottsoffer och vittnen måste öka samt att lagstiftningen på bankområdet bör förbättras i syfte att öka och underlätta för den ekonomiska verksamheten.
Angående frågan om prioriteringar beträffande EU:s yttre förbindelser angav KOM att det var angeläget för EU att slå fast prioriterade nyckelsektorer och främja slutande av internationella avtal. På det civilrättsliga området angavs bl.a. att avtal om verkställighet och erkännande av domar med de viktigaste grannarna bör ingås och att Luganokonventionen bör kunna ingås och tillämpas av fler länder än idag. Prioriteringar på det straffrättsliga området bör enligt KOM innefatta bl.a. avtal om utlämning på plats.
EP LIBE-utskottets nyvalde ordförande Juan Fernando Lopez Aguilar förklarade att man ville ha ett intensivt och nära samarbete med rådet. EP nämnde även att ett s.k. Joint Parliamentary Meeting om Stockholmsprogrammet kommer att äga rum i Bryssel den 16-17 november.
En MS välkomnade KOM:s meddelande och då särskilt att medborgaren satts i fokus. Angående frågan om ömsesidigt förtroende angav denna MS att principen bör utgöra grund för allt samarbete både på det civilrättsliga- och det straffrättsliga området. Behovet av utvärdering av befintliga rättsakter underströks även och att utvärdering bör utgöra ett komplement till verkställandet av nya instrument. Syftet med utvärderingar och konsekvensanalyser bör vara att finna lösningar på brister i nuvarande tillämpning av befintliga rättsakter. Man understök även vikten av skyddet för brottsoffer och föreslog ett inrättande av en brottsofferfond. På det civilrättsliga området önskade man att KOM lägger fram förslaget om arv och testamente och att man kommer vidare med Rom III. Vidare uttrycktes stöd för ett avskaffande av exekvaturförfarandet samt en revidering av Bryssel I. I övrigt framförde MS:en att man stödjer utvecklandet av E-justice portalen.
En MS ansåg att fokus på utvärdering av befintliga rättsakter var mycket viktigt. Man kunde även till fullo stödja utgångspunkten att sätta medborgarnas rättigheter i fokus för samarbetet. Den europeiska utbildningen för rättsutövare bör utnyttjas i ökad omfattning med målsättning att förståelse för och förtroende mellan MS ökar. Utvecklandet av E-justice nämndes som en självklarhet för MS. Beträffande processuella rättigheter ansågs skrivningar i KOM:s meddelande vara alltför blygsamma, en högre ambitionsnivå efterfrågades därför. På det civilrättsliga området måste arbetet förbättras, bl.a. nämndes ett stärkande av bestämmelser om domstolsbehörighet. MS:en uttryckte även att man var negativ till den s.k. 28:e regimen och vad som i övrigt framgår om avtalsrätten i meddelandet och att man istället ansåg att det pågående samarbetet istället bör inrymmas i en toolbox beståendes av olika rättsliga verktyg. På det straffrättsliga området underströks behovet av utvärdering innan nya rättsliga instrument läggs fram. MS:en informerade om att man tillsammans med två andra MS:er avser att lägga fram förslag rörande olika utvärderingsmekanismer i detta avseende. Beträffande yttre förbindelser ansåg MS:en att EU först bör fastställa i vilka tredjeländer som rättsstatsprincipen är tillräckligt etablerad och därefter överväga vilka länder som bör prioriteras för samarbete samt slutligen vilka rättsakter dessa tredjeländer bör tillträda.
En MS framförde när det gäller utvecklingen av ömsesidigt förtroende att det var viktigt att identifiera de verkliga problemen i och mellan MS och vilka tänkbara lösningar som kan tänkas finnas. Vikten av en garanti för likvärdig standard i samtliga MS framhölls även och att det därför fanns ett behov av att inrätta minimiregler på vissa områden. För att öka medborgarnas tillgång till rättvisa menade man att snabba åtgärder var nödvändiga. Det ansågs därför viktigt att prioritera andra lösningar än lagstiftning, bl.a. nämndes E-justice, utbyte mellan MS av praxis, användande av europeiska rättsliga nätverk m.m. Man uttalade också stöd för att det bör göras ordentliga behovsprövningar och konsekvensanalyser innan nya lagstiftningsförslag läggs fram. Slutligen underströk man att många av hoten mot EU:s medborgare härrör utanför EU:s gränser, exempelvis narkotika och vapen, och att det därför var viktigt att den externa aspekten av det rättsliga samarbetet inom unionen togs i beaktande. Den aktuella MS framhävde i sammanhanget att man önskade se ett särskilt kapitel om de yttre förbindelserna i Stockholmsprogrammet.
En MS underströk vikten av att balansera åtgärder som syftar till att garantera säkerhet i Europa och garanti för medborgarnas enskilda rättigheter. Man välkomnade fokus på medborgaren men underströk att det inte bara handlade om den ekonomiska medborgaren utan om medborgaren i alla livets aspekter, vilket bl.a. innefattade familje- och arvsrättsliga frågor, skydd för minderåriga och särskilt utsatta. Man uttalade att EU bör ha en särskilt hög ambitionsnivå rörande ensamkommande barn i EU. På det civilrättsliga området ansåg MS:en att domslut måste kunna verkställas lättare än vad som är fallet idag. På straffrättssidan nämndes heltäckande bevisupptagningssystem som viktigt. En fortsatt tillnärmning nämndes som prioriterat för den aktuella MS, bl.a. angavs harmonisering av lagvalsregler samt behov av processuella miniminormer. MS:en har i övrigt inlett ett samarbete med två andra MS beträffande utvärderingsmekanismer. EG-rättslig utbildning för rättsutövare i MS angavs som mycket viktigt i syfte att öka det ömsesidiga förtroendet mellan MS. För tillgång till rättvisa ansågs ett ökat användande av E-justice samt utnyttjande av ny teknik m.m krävas. Man underströk avslutningsvis vikten av att få tillstånd ett bra rättsligt samarbete med tredjeländer och angav att Medelhavsområdet var ett prioriterat område för utbyte och utbildning.
En MS välkomnade att meddelandet fokuserar på medborgarnas rättigheter.
Ömsesidigt förtroende bör lättare skapas om MS förstår varandras system och prioriterar EG-rättslig utbildning. Även i kontakter med tredje land bör rättslig utbildning ingå. En grundförutsättning för samarbetet mellan MS är att samarbetet leder till ett mervärde. MS:en underströk att det är viktigt med utvärdering av befintlig lagstiftning för att följa upp vad som fungerar och vad som kan förbättras. E-justice nämndes som ett viktigt projekt i syfte att nå ut med information till medborgarna om det rättsliga arbetet. Erkännande och verkställande av domar på det civilrättsliga området angavs som viktigt. Mellanliggande led bör undanröjas, varför MS:en ställde sig bakom ett avskaffande av exekvaturförfarandet. Äktenskapsskillnads- och arvsfrågor uppgavs vara prioriterade frågor. På det straffrättsliga området bör EU fokusera på att inrätta miniminormer för processuella rättigheter. Beträffande EU:s yttre förbindelser angav MS:en att man inte utesluter ett ökat antal bilaterala avtal samt att Luganokonventionen bör kunna innefatta fler länder. Kandidatländerna och Västra Balkan angavs som prioriterade geografiska områden.
En MS välkomnade att medborgarna bör utgöra utgångspunkt för det kommande programmet och att alla medborgare ska åtnjuta samma rättigheter oavsett vilken MS denne befinner sig i eller vilka problem som är för handen. Eftersom den rättsliga situationen ansågs vara alldeles för fragmenterad bör utvecklandet av ett enhetligt och heltäckande område vara prioriterat. I övrigt nämndes vikten av att utveckla företagens konkurrenskraft, behov av ny IT-teknik samt bekämpande och förebyggande av radikalisering och rasistiska sammanslutningar.
En MS uttryckte att man i det kommande programmet önskade se mer långsiktiga lösningar och en hög ambitionsnivå. Man menade att det fanns ett behov av att ”rättvisan” blir mer europeisk eftersom lagstiftningen idag i mångt och mycket är nationell. På straffrättssidan föreslogs en europeisk brottsbalk för de allra allvarligaste brotten. I övrigt ansågs det viktigt att EU framöver påbörjar en tillnärmning av lagstiftning på vissa områden, t.ex. angavs det angeläget att processrättsliga förfaranden är lika för alla medborgare oavsett MS. Även på det familjerättsliga området man att det behövs europeiska bestämmelser och en ökad tillnärmning. Beträffande avtalsrätten uttalade MS:en att det inte räcker med en s.k. toolbox med olika lösningar eftersom en tillämpning av en sådan uppsättning instrument inte är obligatorisk. Man föreslog därför en lösning som bör ligga mitt emellan en toolbox och direkt harmonisering. I övrigt underströks vikten av EG-rättsliga utbildning i syfte att öka det ömsesidiga förtroendet.
En MS menade att den EG-rättsliga utbildningen bör förbättras, bl.a. genom att befintliga nätverk utnyttjas bättre än idag. Ett utnyttjande av E-justice nämndes som ett sätt att öka medborgarnas tillgång till rättvisa och information om rättssystemen. MS:en framhävde även vikten av inventering av rättsakter, bl.a. genom konsekvensbedömningar och utvärderingar, innan nya förslag läggs fram. Visionen på lång sikt beträffande straffrätten bör vara att föra en enhetlig rättslig politik beträffande de allvarligaste brotten. I övrigt bör användandet av ny teknik prioriteras och behovet av att utveckla kompatibla IT-system angavs som viktigt. Slutligen angavs att Balkanområdet utgjorde ett prioriterat område och att det var angeläget att skapa stabilitet i regionen.
En MS angav inledningsvis att det var bra att både EP och Byrån för Grundläggande Rättigheter deltog i diskussionerna om Stockholmsprogrammet. Byrån bör utnyttjas överallt där så är möjligt, särskilt det ansågs viktigt att utvärdera tillämpningen av de grundläggande rättigheterna på det rättsliga samarbetsområdet. Man uttryckte ett stöd för en ökad tillämpning av den europeiska arresteringsordern, bl.a. bör vägransgrunderna framöver tillämpas i minskad utsträckning än idag. Vikten av en tillämpning av processuella rättigheter upprepades, garantierna måste kunna genomföras så snabbt som möjligt praktiken. Man påpekade även vikten av att EG-domstolen hänger med i samma takt som en ökad tillämpning av dessa rättigheter. MS:en poängterade även att man bör ha en dialog med finansministrarna i EU eftersom ett säkrande av grundläggande rättigheter förväntas medföra ökade finansiella utgifter. Slutligen underströks vikten av att fortsätta arbetet mot korruption, bl.a. bör EU skapa stabilitet på detta område i grannländerna till EU.
En MS välkomnade KOM:s meddelande och såg det som realistiskt och välinriktat. Man välkomnade även fortsatt samarbete med tredje land, bl.a. på området för narkotika-, människo- och vapenhandel samt terroristbekämpning. I övrigt var man positiv till en ökad EG-rättslig utbildning, men underströk att utbildning bör uppmuntras men däremot inte kan tvingas fram genom krav om obligatorium. MS:en uttryckte stöd för ett ökat utnyttjande av rättsliga nätverk, tillämpning av E-justice och utbyte mellan rättsliga nationella myndigheter. Slutligen uttryckte man stöd för avvecklandet av exekvaturförfarandet, men att man inom EU bör skynda långsamt i frågan.
En MS ansåg att de praktiska behoven bör styra den rättsliga utvecklingen och att ny lagstiftning därför bör föregås av en behovsprövning liksom en utvärdering av hur befintlig lagstiftning fungerar i praktiken. Man konstaterade även att det förelåg ett behov av att öka utbildningsmöjligheterna för rättsutövare i MS. På det civilrättsliga området ansåg MS:en att det i nuläget fanns behov av gemensamma avtalsrättsliga regler. En tät kontakt med omvärlden förespråkades, bl.a. genom stärkt samarbete med Ryssland, Ukraina, Balkan, Japan, Indien, Central- och Latinamerika. På det straff- och civilrättsliga området menade man att EU varit dåliga på att kommunicera information om det pågående rättsliga arbetet till medborgarna, varför det finns ett behov av att förklara varför samarbetet är viktigt, hur EU har tänkt att förvalta samarbetet och vilket mervärde som kan komma att skapas.
En MS uttalade att den gemensamma rättsliga utbildningen och praxis inom EU bör förbättras. MS:en ansåg vidare att det föreligger ett behov av att få ner antalet personer som sitter i förvar i fängelser i väntan på rättegång. Man uttalade stöd för att principen om ömsesidigt erkännande bör utsträckas till fler områden på det civilrättsliga området. Man var även positiv till ett avskaffande av exekvaturförfarandet och kunde stödja att Bryssel I ses över. Befintliga register över domar i MS måste förbättras. Den aktuella MS var mycket positiv till skrivningar i meddelandet om brott begångna av totalitära stater. Beträffande de yttre förbindelserna framhävde man att relationerna med Ryssland måste förbättras, bl.a. måste rättstatens principer etableras väl.
En MS lämnade starkt stöd till att medborgarna och att dess förtroende för rättssystemen bör stå i centrum för samarbetet inom EU. Det ansågs även viktigt att utvärdera och göra bedömningar av hur befintlig lagstiftning fungerar i praktiken. När det gällde ömsesidigt erkännande bör EU särskilt fokusera på processuella frågor. Ett förslag om ökat användande av videokonferenser i gränsöverskridande fall framfördes även. Tillräcklig EG-rättsliga utbildning angavs vidare som viktigt i syfte att öka förståelsen för och förtroendet mellan MS. På det civilrättsliga området ansåg MS:en att exekvaturförfarandet bör avskaffas. Beträffande EU:s yttre förbindelser angav man att det var viktigt att koppla det som görs på RIF-området med befintliga RELEX-aktiviteter, bl.a. angavs människohandel, organiserad brottslighet och terroristbekämpning som prioriterade tematiska frågor.
Det ansågs även viktigt att fokusera på förverkande inom EU och i relation till tredjeland.
Ett KL underströk att ett stort antal rättsakter har antagits för att förbättra rättsväsendet i landet, bl.a. genom ett antal åtgärder som fokuserar på utbildning för domare. Även ny lagstiftning har inrättats beträffande bl.a. förverkande, stärkande av åklagarnas rättsliga ramverk, bekämpande av korruption, ekonomisk brottslighet, sexuellt utnyttjande av barn, människohandel och tillgång till rättshjälp. Man informerade även om att man för närvarande gör en översyn beträffande tillämpningen av befintlig lagstiftning. Sammanfattningsvis kunde KL:et konstatera att stora reformer gjorts.
En MS angav mycket kort vikten av att fokusera på tillämpningen av E-justice, vidareutbildning av domare samt ökad satsning på EU:s yttre förbindelser. Vissa frågor uppgavs i nuläget vara känsliga, bl.a. kommer man behöva gå varsamt fram beträffande förordningen om arv och testamente.
En MS uttalade att man generellt sett var för målsättningarna i KOM:s meddelande. Två viktiga faktorer som måste tas i beaktande var dels lärdomar från EP-valet, dels förhoppningen att Lissabonfördraget träder i kraft. EU måste förbättra förmågan att fatta beslut och se till att använda sig av det nya fördraget. På det straffrättsliga området bör det inrättas ett äkta straffrättsligt paket med objektiva, gemensamma inslag i MS:s brottsbalkar så att arbetet lättare kan förenas. Inledningsvis bör det skapas en gemensam förteckning av allvarliga brottstyper. Även processrättsliga garantier bör ingå i paketet. MS bör slå fast konkreta målsättningar som fungerar på lång sikt. MS:en var positiv till samarbetet beträffande ett snabbt varningssystem som alarmerar när barn är inblandade i brottsliga fall. Man påminde om att den nya tekniken blir allt viktigare. E-justice angavs kunna fungera som en lösning på problem med tillgång till rättvisa och rättslig information som tidigare uppkommit till följd av befintliga geografiska avstånd för medborgarna. På området för EU:s yttre förbindelser angavs att EU inte får glömma bort Sydatlanten (LACK samt Västra Afrika) i det rättsliga samarbetet.
En MS underströk att ömsesidigt förtroende är grunden för allt samarbete på det rättsliga området. I dagsläget bör fokus ligga på att tillämpa befintliga regelverk samt därtill analysera resultaten av lagstiftningen. EU bör på det rättsliga området först fokusera på att fastställa vikten av olika frågor, därefter prioritera bland dessa frågor samt slutligen fokusera på konkreta åtgärder för aktuella frågor.
Man menade även att MS bättre bör utnyttja E-justice portalen. I underlättandet av tillgång till rättsväsendet ansågs att brottsoffer bör ges en särskild och reell möjlighet att följa sitt ärendes gång. I detta arbete måste MS överbygga språkliga och kulturella hinder i tillhandahållandet av rättshjälp. MS:en uttalade stöd för beslut om stärkande av befintliga mekanismer för ömsesidig rättslig assistans i MS. Det civilrättsliga samarbetet med tredje land måste regleras på bättre sätt, bl.a. genom undvikande av överlappningar mellan gemenskapsmekanismer och internationella avtal. På det straffrättsliga området ansåg MS:en att avtal om ömsesidig assistans vid utlämnande bör prioriteras. Det utmärkta samarbetet med Europarådet bör även fortsätta.
En MS angav inledningsvis att principen om ömsesidigt erkännande av domar bör fortsatt utgöra grund för det rättsliga samarbetet. Den verkställande staten bör inte företa egna kontroller av domstolsbeslut och MS:en var därför positiv till avskaffandet av exekvaturförfarandet. Ett stärkt ömsesidigt erkännande skulle underlätta för medborgarna eftersom vissa rättsliga begränsningar minskat förtroendet hos medborgarna. Man ställde sig dock tveksam till ömsesidigt erkännande av administrativa beslut. Utvärdering av befintlig lagstiftning angavs som centralt för det ömsesidiga förtroendet. Kunskapen rörande gemenskapsrätten i MS måste fördjupas. MS:en angav särskilt att man instämde i att det är viktigt att hitta pragmatiska lösningar på befintliga problem och inte fokusera på att inrätta ny lagstiftning. Beträffande EU:s yttre förbindelser angavs att det är viktigt att ha i åtanke att varje region har sina prioriterade länder, för den aktuella MS rör det sig om de närmaste grannarna, Kroatien och Turkiet.
En MS underströk vikten av att EU måste kunna erbjuda snabba lösningar i medborgarnas vardag. Det angavs som viktigt att utvärdera vad EU redan uppnått och hur man därigenom skulle kunna förbättra rådande praxis. Man angav även att det är av stor vikt att EU håller höga kvalitetskrav på det rättsliga området. Alla initiativ om ny lagstiftning måste ske mot bakgrund av ett beaktande av tänkbara konsekvenser. Även om ömsesidigt erkännande utgör hörnstenen för allt samarbete underströks det att mångfalden och särdragen i varje MS:s rättssystem måste beaktas. Ömsesidigt erkännande måste gå hand i hand med ömsesidigt förtroende, varvid specialutbildning för domare, åklagare och andra rättsutövare ansågs utgöra en bra grund för att bygga upp förtroendet för att kunna gå vidare till ömsesidigt erkännande.
Beträffande EU:s yttre förbindelser ansågs att fokus bör ligga på samarbetet beträffande erkännande och verkställande av domar.
En MS uttryckte att garanti för de processuella rättigheterna var viktigt, men att vi också måste se till vad som sker i fängelserna. Hur fängelserna fungerar visar graden av civilisation i ett land. Problemet i den aktuella MS är att fängelserna är överfulla. Ca 30% av de intagna kommer från andra MS eller tredjeländer. Man menade att det behövs en plan för europeiska fängelser. Bl.a. bör man ställa sig frågor som hur de europeiska fångarna ska behandlas, om de bör skickas hem till sitt land för att avtjäna straffet samt vad som bör gälla för tredjelandsmedborgare som är intagna. MS:en tog även upp frågan om MS ska hjälpa till att finansiera fängelser för de länder som har många intagna av utländsk härkomst. Man nämnde för övrigt att man på G8-mötet tagit upp frågan om förverkande av vinning från brottslighet. Ett förslag är att man inrättar en fond av dessa medel och använder i kampen mot brottslighet.
En MS underströk vikten av att medborgaren ska stå i centrum för samarbetet på det rättsliga området i EU. Beträffande ömsesidigt erkännande av domar bör EU och MS arbeta vidare utifrån en ambition att öka det ömsesidiga förtroendet, bl.a. genom ökad rättslig utbildning av åklagare och domare. För att öka medborgarnas tillgång till rättsväsendet föreslogs att man bl.a. bör se över möjligheterna som erbjuds genom ny IT- teknik, t.ex. E-justice. Vidare var man positiv till att exekvaturförfarandet bör avskaffas. En europeisk order för bevisupptagning angavs som viktigt och bör arbetas vidare med. Det underströk även att Stockholmsprogrammet måste innehålla referenser till brott begångna av totalitära stater. När det gäller den externa dimensionen påpekade man att EU bör prioritera arbetet med att förbättra relationerna med våra strategiska partners, d.v.s. länder som är viktiga för samtliga MS, genom bi- och multilaterala avtal.
En MS framförde på det civilrättsliga området att EU bör förbättra den fria rörligheten för domar. Fokus bör även ligga på ett korrekt och effektivt genomförande av befintliga rättsakter. Slutligen påtalades de problem som omgärdade ROM III, förslag om arv och testamente samt vittnesmål och att EU bör försöka komma vidare i dessa frågor.
En MS ansåg att medborgarnas förtroende för EU bör stärkas genom ett antal åtgärder.
För det första genom en förbättring av ömsesidigt erkännandet av bevisinhämtning. Ömsesidigt erkännande av delar i brottsutredningen är mycket viktigt och bör i viss mån kunna ersätta rogatory letters. Det ansågs viktigt att MS arbetar brett och heltäckande i hela kedjan av en utredning, framför allt måste rättsliga myndigheter föras in i strukturerna. För det andra måste processuella rättigheter få en central roll i Stockholmsprogrammet. EU bör bygga ett starkt regelverk utifrån ordförandeskapets förslag till färdplan (d.v.s. steg-för-steg plan) för processuella garantier. För det tredje bör det inrättas garantier för att domstolsbeslut ska kunna verkställas över gränserna.
En MS angav att ömsesidigt förtroende bör kunna stärkas genom inrättande av databaser med information som syftar till att öka kunskapen mellan olika sektorer i MS. Man angav överhuvudtaget att det var prioriterat att EU arbetar med ny informationsteknologi och att förbättra IT-systemen. Samtidigt menade man att det var viktigt att slå vakt om medborgarnas individuella rättigheter och privatliv samt därtill upphovsrätten. På det civilrättsliga området angavs att fokus bör ligga på avtalsrätten och ett underlättande för små och medelstora företag att komma ut på den internationella marknaden. Det nämndes i sammanhanget att man inte ställde sig negativ till en 28:e regim för att reglera kontrakträttsliga frågor. På området för de yttre förbindelserna ansågs att EU bör stärka samarbetet med grannländerna samt USA.
En MS kunde konstatera att det redan förelåg ett ömsesidigt förtroende mellan MS, men att graden därav bör öka. På det straffrättsliga området menade man att förtroendet ofta hänger samman med garanti för minimistandarder i straffrättsliga förfaranden. Tre aspekter att ta i beaktande framfördes; en konsekvensöverensstämmelse för all ny lagstiftning med Strasbourgkonventionen och rådande praxis, fokus på andra åtgärder än lagstiftning samt en korrekt tillämpning av befintliga instrument. På det civilrättsliga området uttalades stöd för ett avskaffande av exekvaturförfarandet. Det var viktigt att arbetet med arv och testamente kunde fortskrida. Praktiska problem på det civilrättsliga förfarandeområdet som framfördes var tillhandahållande av adresser för tilltalade i civilrättsliga konflikter där bättre samordning på europeisk nivå krävs. E-justiceprojektet stöddes även. På området för EU:s externa relationer ansåg man att samarbetet med tredjeländer på multilateral nivå bör stärkas. Man förordade vidare Haagkonferensen om internationell privaträtt och behovet av ytterligare tredjelandstillträdanden.
På det familjerättsliga området bör EU underlätta för vissa tredje länder att bli part till relevanta konventioner.
En MS underströk vikten av utvärdering av befintlig lagstiftning. Dessutom måste ny lagstiftning integreras i MS:s system och relevant information måste komma ut till praktikerna. Man var positiv till gemensamma definitioner av de allra allvarligaste brottstyperna. MS:en menade vidare att det var viktigt att fokusera på vinning av brott för att komma åt problemen med vissa brottstyper. På det civilrättsliga området kunde det konstateras att det behövs en mer heltäckande ansats eftersom den europeiska lagstiftningen är alltför fragmenterad. Man var även positiv till arbetet med E-justiceportalen. Slutligen uttalades att det bör slutas multilaterala avtal i samma utsträckning som bilaterala avtal i EU:s relationer med tredjeland.
Ett KL önskade se ett ökat skydd av individuella rättigheter. Nära samarbete och avtal med det aktuella KL:et, Eurojust, Europol och EJN föreligger redan. En ny lag om dataskydd ska antas i parlamentet i höst. Man konstaterade att det finns mycket att göra på E-justice området och att man i sammanhanget har ett nationellt projekt som har mottagit flera priser och gott omdöme, bl.a. från Europarådet och CEPEJ.
Byrån för grundläggande rättigheter, FRA (Direktören Morten Kjaerum) kunde, mot bakgrund av olika forskning och statistik, konstatera att medvetandegraden om rättsväsendet, existerande rättigheter och dess tillämpning var relativt låg bland medborgarna. Potentiella brottsoffer och minoritetsgrupper har mycket låg kunskap om de rättsliga mekanismer som finns. Även en låg rapporteringsgrad då brott begåtts kunde konstateras. För att komma tillrätta med detta krävs för det första att utbildning om mänskliga rättigheter ges i skolor och för personer som arbetar i rättsväsendet. Även fokus på instanser för jämlikhetsfrågor föreslogs. Stockholmsprogrammet skulle kunna införa en tidsplan för detta medvetandegörandearbete. För det andra krävs att vi inom EU måste ha samma förståelse för vad som avses med grundläggande rättigheter och vilka garantier som bör ingå i rättigheterna. Förfaranden, framförallt processuella rättigheter, som tillämpas måste också grundas på dessa grundläggande rättigheter.
Eurojust (Ordföranden José Luís Lopes da Mota) påpekade att en korrekt tillämpning av befintliga rättsakter är viktigt. Det ansågs glädjande att alla inblandade aktörer var överens om att Eurojust bör förstärkas. I detta sammanhang uttrycktes att Eurojust förlitar sig på hjälp från MS, då samtliga MS har till uppgift att inrätta nationella samordningssystem. När det gäller det ömsesidiga förtroendet mellan MS måste polis, åklagare, domare m.fl.
involveras i samarbetet redan från början av varje enskilt fall. Överlag tryckte Eurojust på samordning, tillgång till information samt korrekt genomförande. Vikten av att skydda de grundläggande rättigheterna underströks även - ju mer sofistikerat brott, desto mer ingripande åtgärder och desto större behov av att skydda individen. Beträffande EU:s externa relationer ansåg Eurojust att det var prioriterat att lägga fokus på bekämpandet av människo- och narkotikahandel. Dataskydd ansågs vara av avgörande betydelse, men det får inte hindra samarbetet med tredjeländer.
KOM tackade för MS:s synpunkter och konstaterade att ansatsen i meddelandet verkade vara den rätta då flera MS lämnat stöd för att medborgaren ska stå i fokus och understrukit behovet av ökat förtroende mellan MS. KOM underströk vikten av att fundera på vad som bör ske på det rättsliga samarbetsområdet på lång sikt. I detta sammanhang ansåg KOM att det var mycket intressant att lyssna till den MS som tagit upp aspekten under mötet. Det ansågs viktigt att komma framåt steg för steg när det gällde processuella rättigheter och den materiella straffrätten, vilket kommer att kräva en viss tillnärmning. Utvärdering av konsekvenser och effekter av befintlig lagstiftning angavs även som viktigt. Därtill konstaterade KOM att det fanns ett behov av utvärderingar av rättssystemen. EU och MS måste försöka komma framåt beträffande arbetet med att få fram alternativ till fängelsestraff. KOM uppmärksammade att brottsofferfrågan kommer lyftas fram av ett kommande ordförandeskap framöver. I övrigt nämndes fokusen på Internetkontroll och garanti för fri rörlighet av information på Internet, vilket dock inte får komma att ingripa möjligheterna för MS att åberopa ordre public.
ORDF tackade för synpunkterna och konstaterade att bl.a. följande hade nämnts.
- Viktigt att vidta åtgärder för att öka kunskapen om och förtroendet för de rättsliga och administrativa systemen i EU som t.ex. utbildningsinsatser och utbytesprogram för t.ex. åklagare och domare, informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländernas myndigheter, utnyttjande av europarättsliga nätverk, förbättrad utvärdering av olika åtgärder m.m.
- Viktigt att ge åtalade garantier för processuella rättigheter i brottmål och att stärka brottsoffers och vittnens rättigheter.
- Informationen om rättigheter och olika rättsliga system måste bli mer förståelig och lättillgänglig för medborgarna. Internet kan och måste utnyttjas effektivare, b.la. nämndes E-justice av många MS.
- Viktigt att övervinna språkliga hinder genom förbättrade möjligheter till tolkning och översättning.
- Hinder för erkännande och verkställighet av domar på civilrättsområdet bör avskaffas.