Kommenterad dagordning UUKI den 12-13 maj 2025
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:5006F0
Kommenterad dagordning rådet
2025-05-05
S2025/00898
Socialdepartementet
Utbildningsdepartementet
Kulturdepartementet
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 12 13 maj 2025
Kommenterad dagordning
MÅNDAG DEN 12 MAJ 2025
1.Godkännande av dagordningen
2.(Ev.) Godkännande av A-punkterna
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
Icke lagstiftande verksamhet
UNGDOMSFRÅGOR
3.Slutsatser om en ungdomsgemenskap i Europa som bygger på europeiska värden för ett gemensamt och säkert Europa
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Dokument: 7942/25
Förslagets innehåll: Under sitt ordförandeskap prioriterar Polen säkerhetsfrågor och har mot denna bakgrund presenterat ett utkast till rådsslutsatser som handlar om hur europeiska värderingar kan främjas bland unga européer för att uppnå ett sammanhållet och säkert Europa. Rådslutsatserna syftar till att stärka ungas förmåga att vara aktiva samhällsmedborgare och att öka ungas deltagande i demokratiska processer.
De europeiska värden man refererar till är Unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget. Där framgår att Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.
Medlemsstaterna uppmuntras bland annat att bidra till en stärkt medborgar- och samhällsutbildning för unga som ger dem den kunskap, de färdigheter och de kompetenser som krävs för att delta aktivt i samhället. Detta innefattar både formell och icke-formell utbildning. Därtill uppmuntras medlemsstaterna att stödja civilsamhällesorganisationer och fritidsverksamhet i att stärka ungas färdigheter så att de aktivt kan engagera sig i sina lokalsamhällen.
Kommissionen uppmuntras att bland annat stärka ungas kunskap om EU och att genom EU-programmen bidra till att utveckla en europeisk gemenskap baserad på gemensamma värden så som demokrati och mänskliga rättigheter.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om en ungdomsgemenskap i Europa som bygger på europeiska värden för ett gemensamt och säkert Europa.
Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer utgör fundamentet för samarbetet inom unionen, vilket reflekteras i artikel 2 i EU- fördraget. Regeringen anser att respekten för unionens gemensamma värden måste upprätthållas inom alla EU:s politikområden, inklusive ungdomspolitiken.
Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar och att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas
2 (27)
tillvara som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar, inkluderande och säker samhällsutveckling ska uppnås.
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 11 februari 2025. Utskottet gavs skriftlig information den 2 maj 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
4.Resolution om översynen av riktlinjer för styrningen av EU:s ungdomsdialog
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Dokument: 7943/25
Förslagets innehåll: Det polska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till en rådsresolution om hur styrningen av EU:s ungdomsdialog kan förbättras mot bakgrund av bland annat utvärderingen av EU:s ungdomsstrategi 2019 2027. Rådsresolutionen är en uppdatering av den resolution om styrningen av EU:s ungdomsdialog som godkändes 2019.
I resolutionen förtydligas ansvarsfördelningen mellan European Steering Group1, de nationella arbetsgrupperna för EU:s ungdomsdialog2,
1European Steering group består av företrädare för departementet med ansvar för ungdomsfrågor i innevarande ordförandeskapstrio, de nationella ungdomsråden, kommissionen och det europeiska ungdomsforumet. European steering group är bland annat ansvariga för att bestämma de tematiska prioriteringarna för den innevarande cykeln av EU:s ungdomsdialog.
2De nationella arbetsgrupperna för EU:s ungdomsdialog är ansvariga för genomförandet av dialogen i medlemsstaterna. I Sverige deltar representanter för Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällesfrågor,
Socialdepartementet och LSU Landsrådet för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer i arbetsgruppen.
3 (27)
kommissionen och det europeiska ungdomsforumet3. Syftet med rådsresolutionen är bland annat att stärka det institutionella minnet i EU:s ungdomsdialog så att kunskap inte går förlorad mellan cyklerna. Därtill är syftet att förtydliga de olika aktörernas roller för att säkerställa ett mer effektivt genomförande av dialogen där det finns en kontinuitet och tydlig struktur att följa mellan cyklerna.
I utkastet till rådsresolution tydliggörs att de nationella arbetsgrupperna bland annat ska arbeta med att inkludera unga med begränsade möjligheter i dialogen på lokal, regional och nationell nivå samt att förbereda ungas deltagagande i EU:s ungdomskonferenser. Det europeiska ungdomsforumet ska bland annat, genom inrättandet av ett sekretariat hos organisationen, arbeta med att stärka det institutionella minnet och kunskapsöverföringen mellan cyklerna. Sekretariatet ska bidra till ökad effektivitet i genomförandet av EU:s ungdomsdialog. Det europeiska ungdomsforumet uppmuntras därtill att stödja de nationella ungdomsråden i sin roll. Kommissionen ska bland annat kommunicera resultaten och sprida information om EU:s ungdomsdialog via den europeiska ungdomsportalen.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsresolutionen om översynen av riktlinjer för styrningen av EU:s ungdomsdialog.
Regeringen anser att EU:s ungdomsdialog är viktig för att öka ungdomars deltagande och inkludering i EU:s beslutsprocesser. Regeringen anser att det är viktigt att stärka EU:s ungdomsdialog genom förbättrad uppföljning och återkoppling till unga. Regeringen anser därtill att det är viktigt med ett effektivt genomförande av ungdomspolitiken och att fokus bör ligga på att effektivisera existerande strukturer och ramverk för att stödja EU:s ungdomsdialog på ett ändamålsenligt sätt.
Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga är heterogen och har olika
3Det europeiska ungdomsforumet är en plattformsorganisation för europeiska ungdomsorganisationer som samlar över 100 nationella ungdomsråd och internationella ungdomsorganisationer.
4 (27)
förutsättningar och att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov.
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 11 februari 2025. Utskottet gavs skriftlig information den 2 maj 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
5.Desinformation, manipulation och hot i cyberrymden och dessas inverkan på ungdomars liv
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Dokument: 7947/25
Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om hur desinformation, manipulation och hot på nätet kan påverka unga och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att bidra till att unga får en tryggare digital tillvaro.
I bakgrundsunderlaget som har presenterats inför mötet redogör ordförandeskapet för de risker som följer den snabba tekniska utvecklingen. Exempelvis nämns spridningen av desinformation och risken för att algoritmer som designats för att öka engagemang sprider falsk eller skadlig information. Därtill lyfts andra risker som unga kan utsättas för såsom skadlig användning av generativ AI, risker för radikalisering och hot och hat på nätet.
5 (27)
Det polska ordförandeskapet ställer två frågor i det bakgrundsunderlag som har tagits fram till mötet:
1.Hur kan medlemsstaterna bättre utrusta ungdomar med den digitala kompetens, det kritiska tänkande och den mediekunnighet som krävs för att bedöma innehåll på nätet och bygga upp motståndskraft mot desinformation i den digitala miljön?
2.Vilka instrument och åtgärder på EU-nivå kan stärka ungdomars motståndskraft mot desinformation och manipulation på nätet, främja en positiv och ansvarsfull användning av digitala verktyg och bättre rusta dem för ett välinformerat och aktivt demokratiskt deltagande i den digitala tidsåldern?
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar möjligheten till diskussion om att stärka och skydda unga i den digitala miljön. Det är välkommet att den digitala utvecklingens negativa påverkan på unga lyfts, både vad det gäller effekter på hälsa och välmående samt risker för att utsättas för hot, hat, våld eller manipulation på nätet. Samtidigt kan den digitala utvecklingen ha positiva effekter och erbjuda unga människor fler möjligheter i livet. Regeringen anser också att digitalisering i sig inte är problemet utan snarare hur vi hanterar, använder och påverkas av den.
Regeringen anser att frågan om skydd av barn och unga på internet är en av vår tids stora utmaningar. Det behövs skarpa åtgärder både på nationell och europeisk nivå. Regeringen avser i diskussionen belysa både vikten av att främja en balanserad användning av digitala medier bland unga, samt åtgärder för att skydda unga på internet och stärka deras motståndskraft.
Regeringen avser presentera svenska exempel på åtgärder för att dels stärka ungas förmåga att bemöta desinformation på internet, dels för att främja hälsosam användning av digitala medier bland barn och unga. Regeringen avser även välkomna det arbete som bedrivs på EU-nivå för att skydda och stärka unga människor i den digitala miljön.
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades skriftligen den 2 maj 2025.
6 (27)
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
UTBILDNING
6.Slutsatser om inkluderande och elevinriktade metoder inom förskoleverksamhet och barnomsorg samt skolutbildning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm
Dokument: 6509/25
Förslagets innehåll: Avsikten med rådsslutsatserna är att säkerställa allas tillgång till meningsfull, inkluderande utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande liksom att erbjuda kontinuerligt stöd och flexibla och personanpassade utbildningsmiljöer för alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Medlemsstaterna ombeds också att erbjuda fortbildning och stöd för förskolepersonal, skolledare och lärare så att de får den kunskap och kompetens som behövs. De ombeds även att stärka arbetet med att samla in och analysera data om inkluderande metoder och inlärningsresultat och att övervaka och utvärdera effekten av inkluderande utbildningspolicyer och metoder.
När det är lämpligt uppmanas medlemsstaterna att uppmuntra en etisk och säker användning av digitala hjälpmedel och verktyg genom att tillvarata de nya möjligheter som AI kan erbjuda elever med olika behov. Medlemsstaterna ombeds också att främja samarbete mellan beslutsfattare, forskare, lärare och andra intressenter liksom mellan förskola, skola och universitet och högskolor.
Kommissionen ombeds att fortsätta att erbjuda medlemsstaterna stöd i genomförandet av inkluderande utbildningsmetoder liksom att stärka evidensen för inkluderande utbildning genom samarbete med internationella organisationer.
7 (27)
Både kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att fortsätta använda Erasmus+-programmet för att stödja inkluderande utbildning och att fortsätta samarbeta för att skapa inkluderande, jämlika och elevcentrerade utbildningssystem som stödjer alla elevers utveckling.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige inte ska motsätta sig godkännande av rådets slutsatser om inkluderande, elevcentrerad praktik inom förskole- och skolutbildning.
Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering.
Regeringen stödjer arbete som betonar vikten av att alla ska ha samma tillgång till utbildning av hög kvalitet. Regeringen ställer sig även bakom insatser för att fler elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och lyckas nå målen i de obligatoriska skolformerna, liksom arbete för att minska andelen elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan och därmed också minska risken för skolavhopp.
När det gäller inkludering vill regeringen framhålla att det inte är en självklarhet att alla elever med behov av stödinsatser bäst får dem inom ramarna för den ordinarie undervisningen. I en del fall behövs stödinsatser utanför den ordinarie undervisningen. Det kan bland annat handla om insatser för att höja baskunskaper inom läs- och skrivförmåga men också om stöd av speciallärare, tillgång till mindre undervisningsgrupper och tillgång till elevhälsa av god kvalité.
Regeringen vill vidare betona att stöd till elever inte ska omgärdas av betungande och ibland onödiga administrativa hinder. Det är avgörande att lärare får vara lärare i klassrummet. Stöd har för ofta hindrats av administrativa procedurer och för mycket inblandning i läraryrket.
Regeringen betonar att utbildning och utbildningsreformer ska bygga på och utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är av yttersta vikt att skola och utbildning tar till sig och kan använda sig av den bästa tillgängliga kunskapen.
Det är även av största vikt att arbeta för ett jämlikt och jämställt utbildningssystem som utjämnar livschanser. Detta främjar livslångt lärande
8 (27)
för alla, oavsett exempelvis bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning och bostadsort.
Regeringen anser det värdefullt med ett fortsatt erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna om jämlikhet i utbildning, vilket innebär diskussioner både om erfarenheter från nationella insatser och möjliga åtgärder på EU-nivå.
Regeringen är tveksam till initiativ som innebär ett utökat insamlande av data på EU-nivå och förordar i stället att de data som redan samlas in används på ett så effektivt sätt som möjligt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om rådsslutsatserna ägde rum i utbildningsutskottet den 18 februari och 29 april 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
7.Resolution om en gemensam europeisk examensmärkning och nästa steg mot en eventuell gemensam europeisk examen: stärka Europas konkurrenskraft och den europeiska högre utbildningens attraktionskraft
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 8173/2025
Förslagets innehåll: Syftet med rådsresolutionen är att beskriva tre faser för att genomföra en europeisk examensmärkning och bana väg för en europeisk examen.
I den första fasen uppmanas kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och relevanta intressenter för att etablera ett policylabb för att utveckla definitioner, riktlinjer och procedurer för en europeisk examensmärkning. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sitt arbete med
9 (27)
att genomföra Bolognaverktygen och att anpassa kvalitetssäkringssystemen till det europeiska kvalitetssäkringsförfarandet.
I den andra fasen uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans börja använda den europeiska examensmärkningen och utvärdera genomförandet, processen och funktionen. Policylabbet ska fungera som ett stöd och undersöka politiska, legala, finansiella och administrativa faktorer. Kommissionen bör stödja de universitet och högskolor som är intresserade av att använda en europeisk examensmärkning. Kommissionen föreslås årligen ge återkoppling till rådet samt presentera en utvärderingsrapport i slutet av 2028 bland annat baserat på relevanta data från medlemsstaterna.
I den tredje fasen kan rådet besluta om ett långsiktigt införande av en europeisk examensmärkning baserad på en analys av kommissionens utvärderingsrapport och budgetsituationen i den fleråriga budgetramen, MFF, efter 2027. Kommissionen ska också bjudas in att föreslå de kommande stegen för att införa en europeisk examen.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom godkännande av rådets resolution om en gemensam examensmärkning och nästa steg mot en möjlig gemensam europeisk examen: att stimulera Europas konkurrenskraft och den högre utbildningens attraktionskraft. Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering.
EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom det europeiska utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka. Samtidigt anser regeringen att EU i enlighet med fördragen har en stödjande roll i utbildningsfrågor och att ta fram nya verktyg för harmonisering av utbildningssystemen i Europa inte ska vara prioriterat. I linje med det anser regeringen att Bolognaprocessen är framgångsrik och ska värnas.
Regeringen anser att genom att svenska universitet och högskolor ingår i internationella samarbeten, så som Europauniversitet, skapas goda
10 (27)
förutsättningar för strategiska satsningar. Detta är gynnsamt för kvaliteten på utbildningen och därmed också attraktionskraften för det europeiska utbildningsområdet. Regeringen anser att det även borgar för stärkt europeisk konkurrenskraft.
Europeisk examen
Regeringen anser att regeringens syn har tagits i beaktande i texten då kriterierna för att ge en europeisk examenmärkning, och i framtiden eventuellt en potentiell europeisk examen, varken är tvingande eller juridisk bindande. Regeringen ställer sig fortsatt frågande till behovet av en framtida europeisk examen och ifrågasätter i vilken utsträckning en europeisk examen efterfrågas av studenter och arbetsmarknaden.
Regeringen är positiv till att det återspeglas i resolutionen att rådet har tagit beslut om en europeisk examensmärkning och inte en europeisk examen. Regeringen stödjer att det har tydliggjorts att en europeisk examensmärkning ska vara en frivillig möjlighet för universitet och högskolor. Regeringen konstaterar också att det i resolutionen har tagits hänsyn till svenska ståndpunkter avseende genomförandefaserna.
Vidare är regeringen positiv till att behovet av att utvärdera genomförandet av en europeisk examensmärkning och en europeisk examen har förtydligats i resolutionen. Regeringen vidhåller att utvärderingarna måste innehålla flera perspektiv såsom kvalitets- och jämställdhetsperspektiv samt innehålla såväl positiva som negativa aspekter av initiativen.
Regeringen anser att det även i den fortsatta processen är viktigt att den akademiska friheten och institutionell autonomi respekteras.
Policy Lab
Regeringen stödjer att det har förtydligats att förslaget om ett policylabb inte får bli för resurskrävande och att det är viktigt att medlemmarna i policylabbet utses av medlemsstaterna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om rådsresolutionen ägde rum i utbildningsutskottet den 18 mars och 29 april 2025.
11 (27)
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
8.Rådets rekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Antagande.
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
Dokument: 8172/25
Förslagets innehåll: Syftet med rekommendationen är att stärka den högre utbildningens kvalitet genom att medlemsstaterna förbättrar sina kvalitetssäkringssystem. Kvalitetssäkring och kvalitetsstandarder krävs för att bygga förtroende mellan länder och utbildningssystem.
Rekommendationen tar sikte på att högre utbildning ska bli mer attraktiv bland annat genom att universitet och högskolor ska kunna utfärda gemensamma program, som ska kunna resultera i en europeisk examensmärkning och möjligtvis, i framtiden, en europeisk examen. Den europeiska examensmärkningen ska uppfylla vissa kriterier och godkänns av en kvalitetssäkringsorganisation registrerad i det europeiska kvalitetssäkringsregistret.
I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att delta i utforskandet av ett europeiskt ramverk för utvärdering av gemensamma aktiviteter utförda av Europauniversitet.
Rekommendationen innehåller också en uppmaning till medlemsstaterna att använda det europeiska kvalitetssäkringsförfarandet och avlägsna obefogade nationella kvalitetskriterier. De uppmanas även verka för att automatiskt erkännande ska bli verklighet, bland annat genom att anpassa sig till EU- standarden, European Digital Credentials for Learning (EDC).
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom antagande av rådets rekommendation om en europeisk kvalitetssäkring och system för erkännande inom högre utbildning.
12 (27)
Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering.
EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom det europeiska utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka. Samtidigt anser regeringen att EU i enlighet med fördragen har en stödjande roll i utbildningsfrågor och att ta fram nya verktyg för harmonisering av utbildningssystemen i Europa inte ska vara prioriterat. I linje med det anser regeringen att Bolognaprocessen är framgångsrik och ska värnas.
Regeringen anser att genom att svenska universitet och högskolor ingår i internationella samarbeten, såsom Europauniversitet, skapas goda förutsättningar för strategiska satsningar. Detta är gynnsamt för kvaliteten på utbildningen och därmed också attraktionskraften för det europeiska utbildningsområdet. Regeringen anser att det även borgar för stärkt europeisk konkurrenskraft.
Ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande för högre utbildning
Regeringen kan ställa sig bakom att rådsrekommendationen inbegriper förslaget om kriterierna för en europeisk examensmärkning och, i framtiden, en potentiell europeisk examen. Det reviderade förslaget är i linje med regeringens syn och innebär att kriterierna delats upp i två kategorier, kategori A och B. Kategori A innehåller organisatoriska kriterier för upprättandet av gemensamma program i linje med Bolognaprocessen och kategori B, som inte är bindande, innehåller bland annat värderingar, hållbarhet och tvärvetenskap. Regeringen ser också positivt på att det har förtydligats att kriterierna varken är juridiskt bindande eller på annat sätt tvingande.
Kvalitetssäkringssystemet är ett centralt verktyg för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och för ömsesidigt erkännande av medlemsstaternas utbildningar. Regeringen ser i nuläget inte att det finns behov av att utveckla ett nytt, separat ramverk för utvärdering av gemensamma program och aktiviteter kopplade till allianser av lärosäten som ingår i långsiktiga samarbeten, såsom Europauniversitet. Ytterligare ramverk kan leda till ökad
13 (27)
administrativ börda och det finns redan befintliga verktyg för kvalitetssäkring inom Bolognaprocessen. Om behov av utvärdering kan påvisas är regeringen öppen för att se över detta och anser att texten återspeglar denna syn.
Regeringen ser att Bolognaprocessen även framgent kommer att vara viktig och att det är en styrka att Bolognaprocessen bygger på frivillighet och förtroende mellan olika länder och utbildningssystem. Regeringen anser därför att Bolognaprocessen ska värnas och att de verktyg för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen fortsatt ska användas, vilket nu framgår av rådsrekommendationen. I linje med det är regeringens inställning att det är rimligt att Sverige anpassar sig till det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program. Samtidigt anser regeringen att program som ges på nationell nivå, vid behov, bör genomgå en granskning av en av regeringen utsedd kvalitetssäkringsorganisation. En syn som återspeglas i rådsrekommendationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om rådsrekommendationen har skett med utbildningsutskottet den 7 maj 2024 och den 18 mars och 29 april 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria: Faktapromemoria 2023/24:FPM55 En färdplan mot en europeisk examen
9.Kompetensunionens roll i stärkandet av det europeiska utbildningsområdet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson/Lotta Edholm
Dokument: 8086/25
Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om hur kompetensunionen kan bidra till att stärka det europeiska utbildningsområdet. Bakgrunden är det paket om en kompetensunion som
14 (27)
nyligen presenterades av kommissionen. Förutom huvudmeddelandet om en kompetensunion ingår också en handlingsplan för grundläggande färdigheter och en strategisk plan för STEM-utbildning. I paketet betonas behovet av kompetens för arbetsmarknaden.
De fyra områden som lyfts i kompetensunionen handlar om livslångt lärande baserat på en stabil utbildningsgrund, kompetensutveckling och omskolning för en flexibel arbetskraft samt arbetskraftens rörlighet inom och till EU, bland annat genom att förbättra erkännande av kvalifikationer.
Kommissionen föreslår även nya mål till 2030. Målet som rör baskunskaper rör andelen lågpresterande inom läskunnighet, matematik, naturkunskap och digitala färdigheter som ska utgöra färre än 15% av eleverna medan andelen toppresterande elever inom läskunnighet, matematik och naturkunskap ska utgöra minst 15% av eleverna.
När det gäller STEM-området ska andelen elever på medelnivå inom yrkesutbildning utgöra minst 45% av eleverna varav minst en av fyra elever ska utgöras av flickor.
När det gäller styrstrukturen föreslår kommissionen att ett europeiskt kompetensobservatorium (European Skills Intelligence Observatory) skapas för sammanställning av data och prognoser från olika aktörer om kompetensbehov. Utifrån den samlade informationen ska kommissionen kunna tillhandahålla strategiska data om befintliga och framtida kompetensbehov och kunna varna om brister i strategiska branscher. Detta ska bidra till en mer strategisk planering av kompetensförsörjningen i EU.
Data från det Europeiska kompetensobservatoriet ska också födas in till ett europeiskt högnivåråd för kompetens (European Skills High Level Board) som kommissionen planerar att inrätta, där relevanta aktörer såsom utbildningsanordnare, företagsledare och arbetsmarknadens parter deltar för att ge råd och vägledning om nödvändiga reformer.
I bakgrundsdokumentet som har tagits fram av ordförandeskapet finns två frågor som stöd för diskussionen:
1.Hur skulle kompetensunionen och det europeiska utbildningsområdet kunna komplettera varandra på bästa sätt för att säkerställa inkluderande
15 (27)
utbildning av hög kvalitet för alla elever och studenter, samtidigt som dubbelarbete och onödig administrativ börda undviks?
2.Efter den första cykeln i det strategiska ramverket för europeiskt samarbete på utbildningsområdet, vilka viktiga delar i kompetensunionen
borde prioriteras för att stödja hellre än att skifta fokus bort från - målen i det europeiska utbildningsområdet, och hur skulle styrstrukturen kunna förenklas för att säkerställa en större samstämmighet och snabbare, smidigare beslutsfattande?
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser fram emot kommissionens utvärderingsrapport om det europeiska utbildningsområdet och kommer noggrant att granska och följa upp de aviserade förslagen om att slå ihop styrstrukturen för det europeiska utbildningsområdet med styrstrukturen för kompetensunionen. Satsningar på utbildning av god kvalitet för alla är av stor vikt både för samhället och för den enskilda individen. Regeringen anser att det är viktigt att hänsyn tas till utbildningens dubbla målsättningar dels att förse arbetsmarknaden med rätt utbildad arbetskraft, dels som ett verktyg för individens egen utveckling. Vidare är livslångt lärande och vikten av kompetensförsörjning för dagens och framtidens behov, exempelvis för den gröna och digitala omställningen och inom STEM-området, ytterligare områden som regeringen anser är viktiga att lyfta.
Flera av målen inom ramen för det europeiska utbildningsområdet sträcker sig till 2030. Den administrativa bördan måste begränsas och därför ska pågående arbete avslutas och följas upp innan nya förslag och mål tas fram och beslutas.
Regeringens inställning är att medlemsstaterna har mycket att lära av varandra när det kommer till effektiv politik i relation till utbildningssatsningar. Diskussioner och utbyte av utvärderingar och erfarenheter av framgångsrika initiativ på utbildningsområdet är därför positivt.
Regeringen anser vidare att det är viktigt att säkerställa att den expertis som finns i samhället och Europa kan utnyttjas så effektivt som möjligt. Regeringen ser inget behov av att göra omfattande justeringar av beslutsfattandet inom ramen för det europeiska utbildningsområdet. Olika initiativ och förslag bör även fortsatt analyseras och diskuteras innan några
16 (27)
beslut fattas och arbetet ska inte gå utöver det som ryms inom EU:s begränsade befogenheter på utbildningsområdet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ingen tidigare behandling har skett i riksdagen.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria: 2024/25:FPM29 Kompetensunionen
10. Övriga frågor
Ungdomsfrågor
a)Resultaten av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
b)Rysslands fullskaliga invasion och dess inverkan på Ukrainas unga
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den danska delegationen.
17 (27)
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Utbildning
d) Främjande av medvetenhet om EU genom utbildning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
e)
utbildning: vilka åtgärder bör vidtas för att ytterligare förbättra 28 juni 2025)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den italienska delegationen
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
f)Den negativa inverkan av användningen av smarttelefoner i skolor
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den italienska delegationen.
Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm
g) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den danska delegationen.
Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson
18 (27)
TISDAG DEN 13 MAJ 2025
KULTUR, AUDIOVISUELLA FRÅGOR OCH MEDIEFRÅGOR
11.Slutsatser om stöd till unga konstnärer, artister, kulturarbetare och kreatörer i början av karriären
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
Dokument: 7635/25
Förslagets innehåll: Det polska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om att stödja unga konstnärer, med fokus på konstnärers och kreatörers status i de kreativa sektorerna när de påbörjar sin yrkeskarriär. Utgångspunkten för förslaget är bland annat EU:s arbetsplan för kultur 2023 2026, där konstnärer och andra kulturella och kreativa yrkesverksammas villkor och förutsättningar utpekas som oumbärliga för kulturlivets utveckling.
Rådsslutsatserna pekar på olika förutsättningar som är betydelsefulla för att unga konstnärer och kreatörer ska få goda förutsättningar för vägen in i det professionella yrkeslivet. Det rör möjligheten till goda utbildningar som ger färdigheter och kunskap om villkoren i att vara konstnär, så som företagskunskap, upphovsrätt och skatte- och socialförsäkringsregler. Vidare understryks vikten av information och kunskap om möjligheter till stöd för utbyte och utveckling inom ramen för befintliga EU-program. Slutsatserna innehåller också uppmaningar till medlemsstaterna att beakta och ta hänsyn till konstnärer som har särskilda förutsättningar och behov på grund av exempelvis en funktionsnedsättning.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna rådsslutsatserna som ligger i linje med Sveriges målsättning att värna och utveckla konstnärers möjligheter till ekonomiskt hållbara möjligheter för att kunna utveckla och leva av sitt konstnärskap. Regeringen välkomnar särskilt skrivningar om konstnärlig frihet och yttrandefrihet i slutsatserna.
Regeringens utgångpunkt är en budgetrestriktiv linje med respekt för subsidiaritetsprincipen. Vidare eftersträvar regeringen tydliga och stringenta
19 (27)
rådsslutsatser som tar hänsyn till unga konstnärers och kreatörers olika förutsättningar och behov.
Regeringens bedömning är att rådsslutsatsernas innehåll om att stödja unga konstnärer, med fokus på konstnärers och skapares status i de kreativa sektorerna när de påbörjar sin yrkeskarriär håller sig inom EU:s befogenhet på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet 18 mars 2025. Utskottet gavs skriftlig information den 2 maj 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
12.Slutsatser om bedömningen av den rättsliga ramen för audiovisuella medietjänster och videodelningsplattformstjänster
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
Dokument: 7710/25
Förslagets innehåll: AV-direktivet från 20184 är genomfört i svensk rätt i radio- och tv-lagen (2010:696). Enligt direktivet ska kommissionen senast den 19 december 2026 lägga fram en utvärdering av direktivets funktionssätt och mervärde och vid behov föreslå en översyn av direktivet. Detta arbete planeras att inledas under 2025. Det polska ordförandeskapet har därför föreslagit rådsslutsatser om direktivets funktionssätt i ljuset av mediesektorns och den inre digitala marknadens utveckling. Förhoppningen är att slutsatserna ska ge kommissionen vägledning om vilka områden som kan föranleda en fördjupad analys. Områden som lyfts i slutsatserna är bland
4Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2018/1808 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden
20 (27)
annat direktivets tillämpningsområde, skydd av minderåriga och hur direktivet samverkar med andra rättsliga instrument på den inre digitala marknaden.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens utgångspunkt inför förhandlingen har varit att rådsslutsatserna i det här skedet inte aktivt bör uttrycka ett behov av revidering av AV-direktivet. Resultatet av den utvärdering som ska göras av kommissionen bör inte föregripas. Den bedömning som görs är att Sverige har fått gehör för sina synpunkter under förhandlingen och att slutsatserna nu därför bör kunna stödjas av Sverige.
Regeringens bedömning är att rådsslutsatsernas innehåll håller sig inom EU:s befogenhet på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Skriftlig information till Konstitutionsutskottet 31 mars 2025. Kulturutskottet gavs skriftlig information den 2 maj 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
13.En ny kulturstrategi i Europeiska unionen: kulturkompassen och framtiden för programmet Kreativa Europa
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
Dokument: 7679/25
Förslagets innehåll: Det polska ordförandeskapet vill mot bakgrund av den kommande budgetförhandlingen MFF lyfta frågan om hur programmet Kreativa Europa bör utformas samt Kommissionens strategiska ramverk för kultur, Kulturkompassen.
21 (27)
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att välkomna diskussionen om hur en framtida utformning av Kreativa Europaprogrammet kan möta behoven hos de kulturella och kreativa sektorerna. Programmet har en avgörande roll för utbytet och utvecklingen av områdena media/film, konstnärers villkor samt de kulturella och kreativa branscherna. Sverige anser att programmet fyller en viktig funktion på samtliga områden med fokus på samarbeten och utbyten mellan medlemsstaterna. Regeringen avser också framföra att det är viktigt att diskussionen inte föregriper de kommande budgetförhandlingarna.
Regeringen avser vidare att välkomna diskussionen om på vilket sätt kulturkompassen kan hjälpa till att belysa kulturens strategiska betydelse givet den rådande geopolitiska situationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades skriftligen den 2 maj 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
IDROTT
14.Slutsatser om en integrerad ansats för idrott och fysisk aktivitet på utbildningsområdet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Dokument: 8186/25
Förslagets innehåll: I EU:s arbetsplan för idrott 2024 2027 är integritet och värden inom idrotten ett prioriterat område. En av nyckelfrågorna inom detta område är idrott och utbildning. Det polska ordförandeskapet har utifrån detta presenterat ett förslag till rådsslutsatser som handlar om en integrerad ansats till idrott och fysisk aktivitet i utbildningskontexten.
22 (27)
I rådsslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna bland annat att skapa förutsättningar för delaktighet i idrott och fysisk aktivitet som ska främjas som en integrerad del av utbildningskontexten. Kommissionen uppmuntras bland annat att ta hänsyn till frågor om idrott och fysisk aktivitet i utbildningssammanhang i relevanta riktlinjer och regelverk inom EU samt inom ramen för förberedande diskussioner om det aviserade nya, långsiktiga strategiska dokumentet om framtiden för EU:s idrottspolitik, som planeras att utarbetas senast 2026.
Idrottsrörelsen och andra berörda intressenter uppmuntras bland annat att samarbeta med skolor genom att utveckla särskilda idrottsinitiativ och erbjuda stöd för att möjliggöra för barn och ungdomar att delta i aktiviteter, inklusive fritidsinriktade sådana, där det är lämpligt, genomförda av behöriga idrottstränare.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om en integrerad ansats för idrott och fysisk aktivitet på utbildningsområdet.
Regeringen anser att idrott och fysisk aktivitet i skolan kan bidra till att möta olika utmaningar kring bland annat stillasittande och skärmanvändning. Idrott och fysisk aktivitet kan främja en positiv utveckling inom en rad olika områden såsom förbättrad hälsa och bättre utbildningsresultat. Regeringen anser att det är viktigt att idrott och fysisk aktivitet är inkluderande och främjar livslångt deltagande samt tar hänsyn till olika gruppers förutsättningar att delta.
Regeringen ser positivt på att rådsslutsatserna inte föregriper kommande förhandlingar om en ny långtidsbudget för EU. Regeringen välkomnar därtill att rådsslutsatserna är utformade med respekt för idrottsrörelsens självständighet och synliggör vikten av goda förutsättningar för idrottsrörelsen att bedriva sin verksamhet.
Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras. Regeringen anser därtill att det är viktigt med ett effektivt genomförande av idrottspolitiken.
23 (27)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 11 februari 2025. Utskottet gavs skriftlig information den 2 maj 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
15. Idrottarnas roll i utformningen av idrottspolitiken
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
Dokument: 8187/25
Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om idrottarnas roll i idrottspolitiken utifrån en diskussionsnot framtagen av det polska ordförandeskapet. Att stödja och underlätta tillgången för underrepresenterade grupper till beslutsfattande inom idrotten, samt att uppmuntra deras aktiva engagemang i processen, är ett av målen för den europeiska idrottsmodellen. I EU:s arbetsplan för idrott 2024 2027 framkommer vidare att idrottares rättigheter är en nyckelfråga.
En bakgrund till diskussionen är enligt noten att idrottarnas roll i samhället inte längre är begränsad till att uppnå resultat på nationella och internationella arenor. Det har skett en utveckling där idrottare i allt högre utsträckning deltar i den offentliga debatten, opinionsbildar och initierar systemiska förändringar. Samtidigt ser förutsättningarna för dem att delta i formella beslutsprocesser olika ut i medlemsstaterna. Det polska ordförandeskapet har tagit fram ett antal rekommendationer för inkludering av idrottare i både förberedande och genomförande av idrottspolitiska initiativ. Ett exempel är inrättande av rådgivande råd med representation av idrottare inom nationella förbund, idrottsministerier och relevanta EU- insitutioner.
Tre frågor har tagits fram till diskussionen. Den första frågan handlar om vilka möjligheter och utmaningar som finns när det kommer till idrottares
24 (27)
deltagande i beslutsprocesser gällande idrottspolitik. Den andra frågan handlar om vilka exempel det finns på initiativ som tagits i medlemsstaterna för att inkludera idrottare i utformningen av idrottspolitik. Den tredje frågan handlar om hur EU kan stödja medlemsstaterna i att utforma plattformar för dialog med idrottare.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att det polska ordförandeskapet har valt idrottarnas roll i idrottspolitiken som tema för riktlinjediskussionen.
Regeringen anser att det är viktigt att idrottarnas perspektiv beaktas i beslutsprocesser på både nationell och europeisk nivå. Detta kan säkerställas på olika sätt. Regeringen avser att i diskussionen lyfta svenska exempel på arbete med dessa frågor.
Det är viktigt att beakta att idrottare kan möta olika typer av utmaningar. Exempelvis kan situationen skilja sig åt mellan kvinnliga och manliga idrottare samt för idrottare med funktionsnedsättning. Det är därtill viktigt att beakta att idrottsrörelsens självständighet.
Regeringen anser att det kan vara värdefullt med samarbete på EU-nivå kring denna fråga, exempelvis genom ökad kunskap respektive dialog, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan medlemsstaterna. Regeringen anser därtill att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades skriftligen den 2 maj 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
25 (27)
16. Övriga frågor
Kultur, audiovisuella frågor och mediefrågor
a) Europeisk Kulturhuvudstad i Sverige 2029: Kiruna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den svenska delegationen.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
Dokument: ST 8071/25
Förslagets innehåll: Vid rådsmötet kommer den svenska delegationen att presentera utnämningen av Kiruna som europeisk kulturhuvudstad 2029.
b)Kultursektorns och den kreativa sektorns värde när det gäller utvecklingen av AI: skydd av upphovsrätt och närstående rättigheter och säkerställande av transparens i förfarandekoden enligt förordningen om artificiell intelligens
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från de portugisiska och spanska delegationerna.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den danska delegationen.
Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand
26 (27)
Idrott
d)Rysslands fullskaliga invasion och dess inverkan på Ukrainas idrottssektor
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
e)Den europeiska och den sociala dimensionen av de 25:e olympiska och paralympiska vinterspelen (Milano Cortina 2026): större idrottsevenemang, den europeiska idrottsmodellen och volontärarbetets roll
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den italienska delegationen.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
f) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den danska delegationen.
Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed
27 (27)