Kommenterad dagordning UUKI 25-26 november 2024

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FBC0B

Kommenterad dagordning

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

2024-11-12

DNR Ku2024/01134

Kulturdepartementet

Sekretariatet för ledningsstöd, styrning och internationella frågor

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 25–26 november 2024

Kommenterad dagordning

MÅNDAGEN DEN 25 NOVEMBER

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

UNGDOMSFRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke lagstiftande verksamhet

3.Slutsatser om att tillhandahålla glokala möjligheter för ungdomar i gles-och landsbygdsområden och avlägsna områden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Dokument: 14905/24

Förslagets innehåll: Under sitt ordförandeskap fokuserar Ungern bland annat på demografiska utmaningar och har mot denna bakgrund presenterat ett utkast till rådsslutsatser som handlar om att erbjuda fler möjligheter till unga som bor på landsbygd och i glesbygd. Begreppet glokal är en sammansättning av orden global och lokal och används för att beskriva fenomen eller strategier som tar hänsyn till både globala och lokala aspekter. Rådsslutsatserna betonar att det i flera delar av EU kvarstår utmaningar för unga som bor på landsbygd och i glesbygd så som färre arbetsmöjligheter, sämre tillgång till fysisk och digital infrastruktur samt färre utbildningsmöjligheter.

Rådslutsatserna syftar till att bidra till en ökad medvetenhet om de utmaningar som finns för unga som lever sina liv på landsbygd och i glesbygd. I rådslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna bland annat att stärka ungas tillgång till arbete, utbildning, välfärdstjänster, digital och fysisk infrastruktur, inflytande och fritidsaktiviteter av god kvalitet. Därtill inbjuds medlemsstaterna att uppmuntra lokal dialog om landsbygdsutveckling mellan ungdomar, lokala myndigheter och civilsamhället för att diskutera framtid och hållbara lösningar.

Kommissionen uppmuntras bland annat att se över EU-instrument riktade till unga och personer på landsbygden och göra dessa mer lättillgängliga för unga på landsbygden. Kommissionen uppmuntras även att stärka deltagandet av underrepresenterade grupper, så som unga på landsbygd och i glesbygd, i EU:s ungdomsdialog. Kommissionen uppmuntras även att genomföra evidensbaserad forskning om ungdomar som bor på landsbygden med hjälp av befintliga verktyg som Youth Wiki och studier i samarbete med EU:s och Europarådets partnerskap för ungdomsfrågor.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om att tillhandahålla glokala möjligheter för ungdomar i gles- och landsbygdsområden och avlägsna områden.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna belyser de utmaningar som unga som bor på landsbygd och i glesbygd kan möta samt hur gruppen kan ges bättre möjligheter. Regeringen betonar vikten av att unga som bor på landsbygd och i glesbygd ska ges samma möjlighet som andra unga att känna delaktighet, utöva inflytande och åtnjuta sina rättigheter. Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga som bor på landsbygd och i glesbygd är heterogen och har olika förutsättningar och att alla ungdomar

2 (21)

ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar och behov.

Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Regeringen välkomnar att kopplingen mellan psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet lyfts i rådsslutsatserna och att rådsslutsatserna belyser den betydelse som en meningsfull fritid i gemenskap med andra har för ungas välmående.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 1 oktober 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

4.Resolution om resultatet av den 10:e cykeln av EU:s ungdomsdialog

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 14876/24

Förslagets innehåll: Det ungerska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsresolution som sammanfattar den tionde cykeln av EU:s ungdomsdialog. EU:s ungdomsdialog är en struktur för dialog mellan ungdomar, ungdomsorganisationer, beslutsfattare, experter, forskare och andra relevanta aktörer i det civila samhället. Den fungerar som ett forum för fortlöpande gemensamma reflektioner och samråd om prioriteringar, genomförande och uppföljning av det europeiska samarbetet på

3 (21)

ungdomsområdet. En cykel av dialogen består av tre ordförandeskapsperioder.

En resolution lik den som presenterats av det ungerska ordförandeskapet tas fram av varje ordförandeskap som avslutar en 18-månaderscykel i EU:s ungdomsdialog. Syftet är att belysa resultaten av det ungdomspolitiska samarbetet under innevarande trioordförandeskap (Spanien, Belgien och Ungern) samt att bidra till kontinuitet mellan ungdomsdialogens cykler. Under den tionde cykeln av EU:s ungdomsdialog har trioordförandeskapet fokuserat på ungdomsmål #3 Inkluderande samhällen. Resolutionen sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna från dialoger, konferenser, studier och rådsslutsatser från de spanska, belgiska och ungerska ordförandeskapen.

I rådsresolutionen uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen bland annat att beakta resultaten av den tionde cykeln av EU:s ungdomsdialog och att synliggöra EU:s ungdomsdialog på lokal, regional, nationell och EU-nivå. Kommissionen uppmuntras bland annat till att stärka mångfalden inom EU:s ungdomsdialog genom att inkludera fler unga och ungdomsorganisationer samt att tillhandahålla information om EU:s ungdomsdialog.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsresolutionen om resultatet av den 10:e cykeln av EU:s ungdomsdialog.

Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar och att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar och behov. Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Vidare anser regeringen att det är viktigt med ett effektivt genomförande av ungdomspolitiken och att fokus bör ligga på att utveckla existerande strukturer och ramverk.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

4 (21)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet gavs information den 1 oktober 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

5.Resolution om arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2025–2027 Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 14903/24

Förslagets innehåll: Det ungerska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsresolution som syftar till att presentera arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi under åren 2025–2027. Arbetsplanen fungerar som ett vägledande dokument för medlemsstaterna, kommissionen och övriga relevanta aktörer för att uppnå målen i strategin. Rådsresolutionen baseras på de preliminära planeringarna för de kommande trioordförandeskapen Polen, Danmark och Cypern samt Irland, Litauen och Grekland. Även kommissionens planerade aktiviteter ingår i arbetsplanen. Kommissionen, medlemsstaterna och övriga aktörer kan stödja och komplettera åtgärder som presenterats i arbetsplanen. Kommande ordförandeskaps förslag till rådsdokument är preliminära och kan komma att ändras under de fortsatta förberedelserna.

Arbetsplanen är ett tekniskt dokument som ska tas fram vart tredje år under det sista ordförandeskapet i varannan ordförandeskapstrio. Under förhandlingarna har det tillkommit en uppmaning till inkommande ordförandeskap att erbjuda möjligheter för medlemsstaterna att diskutera nästkommande ungdomsstrategi som ska ta vid efter EU:s ungdomsstrategi 2025–2027 samt en uppmaning till kommissionen om att säkerställa sektorsövergripande samråd innan den nästkommande strategin presenteras.

5 (21)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsresolutionen om arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2025–2027.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet gavs information den 1 oktober 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

6.Föränderliga demografiska trender skapar möjligheter för ungdomar på landsbygden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 15031/24

Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om hur de demografiska trender som kan påverka unga på landsbygden, som exempelvis en åldrande befolkning och en minskning av befolkning i arbetsför ålder på landsbygden, kan adresseras.

6 (21)

I bakgrundsunderlaget som presenterats av det ungerska ordförandeskapet beskrivs hur de demografiska förändringarna kan ha betydande påverkan på landsbygdssamhällen, och påverka konkurrenskraft, motståndskraft och välstånd under både nuvarande och kommande generationer. I bakgrundsunderlaget beskrivs även hur unga på landsbygden särskilt påverkas av den demografiska utvecklingen och behöver ges fler möjligheter att studera, arbeta och utvecklas lokalt.

Det ungerska ordförandeskapet ställer tre frågor i det bakgrundsunderlag som har tagits fram till mötet. Den första frågan handlar om hur den demografiska utvecklingen som påverkar unga på landbyggden kan adresseras. Den andra frågan handlar om hur unga på landsbygden, och särskilt unga med begränsade möjligheter, kan stärkas och ges möjligheter att trivas och utvecklas på sin hemort. Den tredje frågan handlar om hur goda exempel på lokal, regional, nationell och EU-nivå kan spridas och bidra till att minska regionala skillnader, avbefolkning och hindra unga människor från att flytta ifrån landsbygdsområden.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar möjligheten till diskussion om hur unga på landsbygden kan stärkas och utvecklas i sina samhällen.

Regeringen betonar vikten av att unga som bor på landsbygd och i glesbygd ska ges samma möjlighet som andra unga att känna delaktighet, utöva inflytande och åtnjuta sina rättigheter. Regeringen avser i diskussionen belysa den betydelse som en meningsfull fritid i gemenskap med andra har för att främja goda levnadsvillkor och skapa en känsla av samhörighet för alla unga, inklusive unga på landsbygden.

Regeringen anser att det är viktigt att ha i åtanke att gruppen unga som bor på landsbygd och i glesbygd är heterogen och har olika förutsättningar och att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar och behov. Regeringen avser i diskussionen lyfta svenska exempel på arbete för att främja ungas delaktighet i landsbygdsutveckling.

Regeringen välkomnar kunskaps- och erfarenhetsutbyte på EU-nivå kring denna fråga. Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

7 (21)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades

skriftligen den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

UTBILDNING

7.Slutsatser om strategiska partnerskap på utbildningsområdet Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson

Dokument: 15019/24

Förslagets innehåll: Begreppet strategiska partnerskap ska i rådsslutsatserna förstås som samarbete mellan olika aktörer som kan inkludera såväl utbildningsinstitutioner och myndigheter som olika intressenter, till exempel arbetsmarknadens parter, näringslivsorganisationer och lokala och regionala ekonomiska och sociala aktörer.

De strategiska partnerskapen bör vara aktiva på transnationell, nationell, regional och lokal nivå för att förbättra kvalitet, attraktivitet, relevans och inkludering inom alla utbildningsområden.

Medlemsstaterna uppmanas också att underlätta flexibla lärvägar som utgår från individens behov. Deltagande i både yrkesutbildning och högre utbildning liksom vuxenutbildning bör också underlättas. Detta gäller även erkännande och validering av tidigare lärperioder och kvalifikationer.

För att stödja övergångar mellan olika utbildningsinriktningar och mellan utbildning och arbetsmarknad bör vägledningstjänster främjas. Detta gäller även ett livslångt lärande och karriärutveckling samt deltagande i arbetsplatsbaserat lärande.

8 (21)

Medlemsstaterna uppmanas också att stödja yrkesmässig utveckling och mobilitet för lärare, utbildare och personal, liksom samarbete på utbildningsområdet på lokal, regional och gränsöverskridande nivå, liksom på EU-nivå.

Kommissionen uppmanas att vidta en rad åtgärder som att främja utbyte av goda exempel och erfarenheter, men också att identifiera finansieringsmöjligheter och att stödja samarbete inom ramen för Erasmus+ och Horisont, inklusive Europauniversitet och Europeiska allianser för lärlingar och center för excellens inom yrkesutbildning.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom godkännandet av rådets slutsatser om strategiska partnerskap på utbildningsområdet. Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering.

Det är viktigt att rådsslutsatserna inte föregriper de kommande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, inklusive förhandlingarna om Erasmus+-programmet.

Regeringen stödjer att frågan om strategiska partnerskap lyfts och diskuteras i rådet. Det är viktigt med forum för samverkan lokalt, regionalt och nationellt så att behoven på arbetsmarknaden styr utbudet inom yrkesutbildning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i utbildningsutskottet den 26 september och 12 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

8.Rådets rekommendation om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Antagande.

Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson

9 (21)

Dokument: 14906/24

Förslagets innehåll: Rekommendationen om attraktiva och hållbara karriärvägar är en del av ett paket om högre utbildning som kommissionen presenterade i mars 2024, vilket även består av ett meddelande om en färdplan mot en europeisk examen och en rekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning.

Syftet med rekommendationen om attraktiva och hållbara karriärvägar är att uppmärksamma den mångfald av aktiviteter som forskare och undervisande personal utför som del av sitt arbete på universitet och högskolor och betonar att kontinuerlig professionell utveckling och meritering ska främjas.

I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att främja, uppmärksamma och värdesätta olika akademiska roller.

Medlemsstaterna uppmanas också att respektera kollektiva överenskommelser, social dialog och arbetsmarknadens parters autonomi, liksom att verka för attraktiva, inkluderande, och konkurrenskraftiga arbetsförhållanden där akademisk och stödjande personal värderas, uppmuntras och stöds.

I rekommendationen lyfts att regionalt, nationellt och transnationellt samarbete bör främjas och erkännas. Europauniversitet tas upp som ett exempel på ett internationellt samarbete där medarbetarnas arbetsinsatser ska ses som meriterande.

I rekommendationen framförs att det saknas jämförbara data om personal vid universitet och högskolor. För att göra akademiska karriärvägar mer transparenta, förutsägbara, säkra och icke-diskriminerande bör tillgängliga data om karriär- och personalpolicy inom högre utbildning användas.

Medlemsstaterna ombeds senare informera kommissionen om åtgärder som vidtagits för att rekommendationens mål ska uppfyllas.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom antagande av rådets rekommendation om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning. Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s

10 (21)

befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras vilket även gäller beslut om finansiering. Detsamma gäller vem som ska anses som arbetstagare inom ramen för social trygghet.

EU är central för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka.

Regeringen är positiv till de delar i förslaget till rekommendation om attraktiva och hållbara karriärvägar inom högre utbildning som fokuserar på mobilitet och på att öka andelen kvinnor inom områden som är centrala för den gröna och digitala omställningen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet skedde den 7 maj och 12 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2023/24:FPM55

9.Riktlinjedebatt om att främja framtidssäkrad kompetens och konkurrenskraft genom högre utbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson

Dokument: 15234/24

Förslagets innehåll: Syftet med riktlinjedebatten är att utbyta erfarenheter om hur högre utbildning kan bidra till att främja kompetens och konkurrenskraft inom EU.

Bakgrunden är den rapport om framtidens konkurrenskraft i EU som kommissionen beställt av Mario Draghi, den så kallade Draghirapporten. Rapporten presenterades i september och den understryker bland annat vikten av att EU tar itu med kompetensgapet för att kunna behålla och främja sin konkurrenskraft på ett globalt plan.

11 (21)

Det ungerska ordförandeskapet har presenterat ett diskussionsunderlag till riktlinjedebatten med rubriken ”Främja framtidssäkrad kompetens och konkurrenskraft genom högre utbildning”. I diskussionsunderlaget ställs två frågor som ska vara vägledande för diskussionen:

1.Hur skulle vi kunna främja framtidssäkrad kompetens och konkurrenskraft genom den europeiska examen som planeras?

2.Hur kan europeiska högre utbildningsanstalter stödjas så att de bli drivkrafter för EU:s konkurrenskraft på global nivå?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering.

Regeringen är fortsatt tveksam till inrättandet av en europeisk examen mot bakgrund av hur långtgående kommissionens förslag är. Regeringen menar att det behövs andra åtgärder än en europeisk examen för att skapa förutsättningar för att framtidssäkra kompetens och konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt att utgå ifrån tidigare fattade beslut om att först utveckla en europeisk examensmärkning innan medlemsländerna tillsammans med kommissionen överväger att införa en europeisk examen.

Regeringen anser att samarbete inom högre utbildning spelar en viktig roll för dagens och morgondagens europeiska konkurrenskraft. Regeringen anser även att det är viktigt att betona att universitet och högskolor ansvarar för sina internationella samarbeten. Regeringen för en löpande dialog med företrädare för universitet och högskolor om internationella frågor och det framgår av högskolelagen att universitet och högskolor ska verka internationellt för att stärka kvaliteten i verksamheten.

Regeringen vill betona att det på EU-nivå i dag finns stöd via Erasmusprogrammet för strategiska studentutbyten, strategiska partnerskap och Europauniversitet. Det är exempel på insatser som bland annat syftar till att stärka kvaliteten på utbildning och forskning vilket givetvis även stärker den europeiska konkurrenskraften.

12 (21)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till utbildningsutskottet gavs den 12 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

10. Övriga frågor

Ungdomsfrågor

a)Resultatet av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

b)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den polska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Utbildning

c)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den polska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Johan Pehrson

13 (21)

TISDAG DEN 26 NOVEMBER

IDROTT

11.Slutsatser om att främja ett bestående arv från större idrottsevenemang

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Dokument: 14443/24

Förslagets innehåll: I EU-arbetsplanen för idrott 2024–2027 är idrottens socioekonomiska och hållbara dimensioner ett prioriterat område. En av nyckelfrågorna inom detta område är större idrottsevenemang. Det ungerska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsslutsatser om arvet från större idrottsevenemang. Dessa rådsslutsatser bygger vidare på tidigare arbete på området såsom de rådsslutsatser om förstärkt integritet, transparens och god styrning i samband med större idrottsevenemang som rådet godkände 2016.

I rådsslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna att bland annat främja en strategisk ansats genom att ta hänsyn till det idrottsliga, infrastrukturella, miljömässiga, ekonomiska och sociala arvet, från början av planeringsfasen, under ansökningsprocessen samt såväl under förberedelsefasen som genomförandet av stora idrottsevenemang. Kommissionen uppmuntras att bland annat dela kunskap och information om relevanta initiativ och goda exempel som bidrar till det bestående arvet efter stora idrottsevenemang samt möjliggöra utbyte av information och goda exempel mellan medlemsstaterna och andra aktörer.

Idrottsrörelsen uppmuntras, med hänsyn till dess självständighet, att bland annat åta sig att upprätthålla principerna om ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, goda styrelseformer1, ansvarsfullt företagande, respekt för mänskliga rättigheter och efterlevnad av erkända internationella standarder vid organisering av större idrottsevenemang.

1Översättning av engelskans good governance.

14 (21)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om att främja ett bestående arv från större idrottsevenemang.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna betonar vikten av att främja positiva effekter av stora idrottsevenemang som arrangeras i EU och synliggör den självständiga idrottsrörelsens viktiga roll i arbetet, bland annat genom att upprätthålla principen om goda styrelseformer inom idrotten.

Regeringen anser att idrottsevenemang ska genomföras på ett socialt hållbart vis, och ekonomiskt effektivt och miljömässigt hållbart sätt, med respekt för mänskliga rättigheter. Stora idrottsevenemang utgör en möjlighet till att inspirera barn, unga och vuxna att delta i idrott i ökad utsträckning, inte minst de grupper som deltar i idrott i minst utsträckning. Regeringen välkomnar att jämställdhetsperspektivet har stärkts i rådsslutsatserna samt att rådsslutsatserna lyfter vikten av att demokratiska länder är villiga att arrangera stora idrottsevenemang, för att minska risken för att evenemangen används för så kallad sporttvätt2.

Regeringen anser att idrottsrörelsens självständighet, proportionalitetsprincipen samt fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 1 oktober 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

2Översättning av engelskans sportswashing.

15 (21)

12. Betydelsen av huvuddragen i den europeiska idrottsmodellen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Dokument: 14826/24

Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om betydelsen av huvuddragen i den europeiska idrottsmodellen utifrån en diskussionsnot framtagen av det ungerska ordförandeskapet. Den europeiska idrottsmodellen innebär att idrottsföreningar sluts samman i nationella förbund som sluter sig samman i europeiska idrottsförbund samt att det inte finns flera förbund som organiserar samma idrott. Några av de huvuddrag som framhålls i den resolution på temat som rådet godkände 2021 är föreningsfrihet, en pyramidstruktur, ett öppet system för upp- och nedflyttning, ett gräsrotsperspektiv och solidaritet, samt gemenskapsbyggande verksamhet.

Europaparlamentet erkände därtill genom en resolution vikten av en europeisk idrottsmodell 2021. I februari i år gjorde Sverige tillsammans med 25 andra medlemsstater ett gemensamt uttalande där man påminde om vikten av att skydda och stärka den europeiska idrottsmodellen. Vidare uppmanas kommissionen i EU:s arbetsplan för idrott 2024–2027 att utveckla ett nytt långsiktigt strategiskt dokument om framtiden för EU:s idrottspolitik. I arbetsplanen aviseras också en studie om den europeiska idrottsmodellen. I det så kallade uppdragsbrevet till föreslagen kommissionär med ansvar för rättvisa mellan generationer, ungdom, kultur och idrott aviseras att kommissionen avser förbereda en ny strategi för att stärka den europeiska idrottsmodellen.

Två frågor har tagits fram för diskussionen. Den första frågan handlar om vilka nyckeldrag i den europeiska idrottsmodellen som bör stärkas ytterligare för att bevara idrottens värderingar i Europa samt om hur detta kan göras. I frågan lyfts också hur kommande åtgärder på EU-nivå, bland annat de initiativ som aviserats i EU:s arbetsplan för idrott 2024–2027, bäst kan stödja detta. Den andra frågan handlar om vilka åtgärder som kan genomföras på nationell nivå och/eller EU-nivå för att motivera idrottsrörelsen att stärka kopplingen mellan professionell idrott och gräsrotsidrott.

16 (21)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att det ungerska ordförandeskapet har valt den europeiska idrottsmodellen som tema för riktlinjediskussionen.

Regeringen kan konstatera att den europeiska modellen står inför utmaningar. Regeringen ser därför positivt på det arbete som genomförts på EU-nivå de senaste åren för att värna och stärka den europeiska idrottsmodellen. Arbetet på EU-nivå bör fortsätta, exempelvis genom ökad kunskap respektive dialog, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan medlemsstaterna. Den självständiga idrottsrörelsen bör inkluderas i arbetet. Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras.

Regeringen avser i diskussionen framföra att det är viktigt att stärka samtliga delar av den europeiska idrottsmodellen. Goda styrelseformer är dock ett särskilt viktigt område i modellen, som utgör en förutsättning för att den ska kunna hålla ihop och försvaras. I arbetet framåt är det därtill viktigt att värna den självständiga idrottsrörelsens roll i modellen. Idrottsrörelsens eget arbete med att värna och utveckla idrottsmodellen behöver också stödjas. Regeringen avser även lyfta svenska exempel på arbete för att stärka idrottsmodellen under diskussionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades skriftligen den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR

13. Slutsatser om att förbättra och främja tillgången till kultur

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

17 (21)

Dokument: ST 14757/24

Förslagets innehåll: Det ungerska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om att förbättra och främja tillgången till kultur. Utgångspunkten för förslaget är bl.a. EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 där behovet och vikten av att öka medborgarnas deltagande och tillgång till kultur understryks.

I rådsslutsatserna uppmärksammas behovet att uppmuntra till ett fortsatt utvecklande av möjligheterna för fler grupper i samhället att få tillgång till kulturella upplevelser både som publik men även som utövare. Det gäller förutom personer med funktionsnedsättningar även ungdomar och människor som bor på landsbygden, där möjligheter att få tillgång till kulturellt utbud inte alltid finns i hög grad.

Betydelsen av att i dialog med de kulturella och kreativa sektorerna dela erfarenheter och goda exempel för att förbättra och främja tillgången till kultur för fler understryks särskilt. Samtidigt lyfts vikten av att respektera konstnärlig frihet, kulturell mångfald och upphovsrättsliga regelverk. I rådsslutsatserna uppmanas kommissionen att fortsatt kartlägga och stimulera utvecklingen för att främja tillgången till kultur för fler och i arbetet även ta vara på goda exempel och erfarenheter från medlemsstaterna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna som ligger i linje med Sveriges målsättning att bredda och öka allas möjlighet att ta del av kultur, och att delta i kulturella aktiviteter. Regeringen stödjer ambitioner om stärkt möjlighet till full och effektiv delaktighet för personer med funktionsnedsättning och som främjar genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen välkomnar också särskilt skrivningar om konstnärlig frihet i slutsatserna.

Regeringens utgångspunkt i förhandlingarna har varit att nya regleringar och kostnadsdrivande förslag ska undvikas, samt att respekten för subsidiaritetsprincipen upprätthålls.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s befogenheter på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.

18 (21)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 1 oktober 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: –

Faktapromemoria: –

14. Bibliotekens roll i utvecklingen av mediekompetens

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Dokument: ST 14733/24

Förslagets innehåll: Det ungerska ordförandeskapet vill mot bakgrund av EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 där bibliotekens framväxande samhälleliga roll understryks, särskilt lyfta bibliotekens arbete med utvecklingen av medie- och informationskunnighet. Ordförandeskapet har fört fram tre frågeställningar inför riktlinjedebatten:

•Hur kan bibliotek utöka sina mediekunskapsprogram för att förbättra medie- och informationskunnighet och kritisk läsförmåga bland medborgarna för att hjälpa dem att bättre hantera utmaningarna i den digitala tidsåldern?

•Vilka partnerskap med t.ex. akademi, teknikföretag och organisationer bör prioriteras för att säkerställa att biblioteken förblir uppdaterade med den kunskap som samhället generellt behöver och vilka initiativ på EU-nivå skulle kunna bidra till detta mål?

•Vilka specifika färdigheter behöver bibliotekarier för att förbättra sin förmåga att lära ut medie- och informationskunnighet och främja kritiskt tänkande hos sina användare?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar diskussionen om bibliotekens roll avseende med medie- och informationskunnighet och avser

19 (21)

i sitt inlägg att reflektera kring frågeställningarna samt redogöra för hur vi i Sverige arbetar med frågorna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet gavs skriftlig information den 15 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: –

Faktapromemoria: –

15. Övriga frågor

Idrott

a)Den europeiska dimensionen av OS och Paralympics i Paris 2024 och dess bestående arv i Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den franska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

b)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den polska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Kultur/audiovisuella frågor

c)Politik som främjar medlemsstaternas kulturella mångfald på den digitala inre marknaden

Information från den franska delegationen

20 (21)

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

d)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den polska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

21 (21)