Kommenterad dagordning RIF den 13-14 oktober 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:5035CC

	Kommenterad dagordning
	Kommenterad dagordning
	Rådet
	Rådet
	2025-10-06
	Ju2025/01869
Justitiedepartementet	EU-nämnden
EU-enheten	Riksdagen
	Kopia: Justitieutskottet
	Kopia: Socialförsäkringsutskottet
	Kopia: Försvarsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 13–14 oktober 2025

Måndagen den 13 oktober - Rättsliga frågor

1. Godkännande av dagordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande. Se bifogad

preliminär dagordning.

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

3. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information ifrån ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

4. Rättsstatsprincipen på det rättsliga området

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Justitieministrarna för regelbundet tematiska diskussioner om frågor med anknytning till rättsstatsprincipen, ofta med fokus på frågor inom deras kompetensområde eller som har lyfts fram i kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen. Diskussionerna bidrar till utbyte av bästa praxis samt identifiering av frågor som bör uppmärksammas och åtgärdas och kompletterar därmed Allmänna rådets årliga rättsstatsdialog utan att påverka dess övergripande roll och ansvar.

Temat för diskussionen vid RIF-rådet den 13–14 oktober 2025 är hur en ökning av våld, förolämpningar och hot mot politiker påverkar den demokratiska offentliga debatten och rättsstatsprincipen, samt hur rättssystemet säkerställer ett effektivt skydd av politiker.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att medlemsstaternas respekt för de grundläggande värdena enligt artikel 2 i EU-fördraget, där respekten för rättsstatsprincipen ingår, är en förutsättning för effektivt samarbete och ömsesidigt förtroende i EU. De återkommande tematiska diskussionerna i kretsen av justitieministrar utgör ett värdefullt tillfälle att lyfta viktiga aspekter av rättsstatsprincipen.

Regeringen välkomnar att det förs en diskussion även på EU-nivå om folkvalda politikers säkerhet och trygghet. Det är ett mycket viktigt och angeläget ämne. Sverige har ett starkt grundlagsskydd för yttrande- och

2 (23)

demonstrationsfriheten. Det är en central del av vår demokrati och vårt fria och öppna samhälle. Samtidigt är hot mot förtroendevalda oacceptabelt och ytterst ett hot mot demokratin. För att kunna värna det demokratiska samtalet måste vi förena en stark demonstrations- och yttrandefrihet med ett starkt skydd för allmänheten mot ofredanden och andra former av hänsynslöst agerande. Regeringen anser att det är av stor vikt att de verktyg som finns till förfogande används på ett effektivt sätt, och att folkvalda politiker som utsätts för hot och ofredanden skyddas av rättsväsendet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden inför senaste diskussionen om rättsstatsprincipen den 28 februari 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

5. Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid RIF-rådet kommer ordförandeskapet att lämna en lägesrapport om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kampen mot straffrihet.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU:s medlemsstater vidtagit en rad åtgärder såväl nationellt som gemensamt på EU- och internationell nivå för att säkerställa ansvarsutkrävande för internationella brott som begås i samband med Rysslands aggression mot Ukraina.

På EU-nivå har det bland annat diskuterats hur EU:s medlemsstater bäst kan stödja utredningar av krigsförbrytelser i Ukraina. Sverige har bland annat lämnat ett finansiellt bidrag till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har sekonderat ett antal åklagare och experter till domstolen. Sverige bidrar även med expertis till EU:s rådgivande civila insats EUAM Ukraina som stödjer reformer av

3 (23)

rättsvårdande myndigheter och utredningar av krigsförbrytelser. EU:s byrå för straffrättsligt samarbete, Eurojust, har sedan invasionen lämnat stöd till utredningar i medlemsstaterna och fått nya uppgifter avseende hantering av bevisning rörande krigsförbrytelser begångna i bland annat Ukraina.

Sverige ingår även i en kärngrupp som sedan 2022 arbetat för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal inom Europarådet med jurisdiktion över aggressionsbrottet mot Ukraina. Under våren 2025 enades länderna i kärngruppen om tre dokument som ska ligga till grund för etablerandet av tribunalen; ett bilateralt avtal, en stadga och ett så kallat EPA (Enlarged Partial Agreement). Europarådet och Ukraina har skrivit under det bilaterala avtalet och nästa steg är att övriga stödjande länder ska ansluta sig genom EPA.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 juni 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

6. Eurojusts framtid

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Kommissionen har i sin strategi för inre säkerhet aviserat att Eurojusts mandat kommer att utvärderas och stärkas för att effektivisera det rättsliga samarbetet och förbättra samordning och samarbetet med Europol. Det inbegriper att öka Eurojusts effektivitet och dess förmåga att tillhandahålla proaktivt stöd och analyser till medlemsstaternas rättsliga myndigheter. Kommissionen ska anta ett lagstiftningsförslag om att stärka Eurojust under 2026. Den 2 juli 2025 publicerade kommissionen en utvärderingsrapport om Eurojust.

4 (23)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar en utvärdering av och diskussion om Eurojust. Brottsligheten blir alltmer allvarlig, gränsöverskridande och komplex. Eurojust har en viktig roll i att bemöta det hotet tillsammans med nationella myndigheter och andra EU-byråer och - organ.

Eurojusts huvudsakliga uppgift att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella myndigheter i utredningen och lagföringen av allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag ska värnas. Det bör säkerställas att Eurojust kan uppfylla sin roll på bästa och mest effektiva sätt. Möjligheter att ytterligare förstärka och utveckla kärnverksamheten bör undersökas.

Styrningen av Eurojust bör ordnas på ett sådant sätt att den operativa verksamheten får det utrymme som krävs och att de operativa behoven i medlemsstaterna styr inriktningen på verksamheten. Bestämmelser om dataskydd som påverkar Eurojusts verksamhet bör vara anpassade efter den operativa verksamheten. Arbetet med att förstärka samarbetet med tredjeländer bör uppmuntras.

Det är viktigt att säkerställa att Eurojust tilldelas nödvändiga resurser för att kunna fortsätta att utöva sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och för att kunna fortsätta att utveckla och förstärka sitt arbete.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 30 september 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Kommissionen ska presentera ett lagstiftningsförslag om att stärka Eurojust under 2026.

Faktapromemoria: -

7. Tillgången till uppgifter för effektiva brottsutredningar

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

5 (23)

Förslagets innehåll: Tillgång till data för effektiva brottsutredningar är en fortsatt hög prioritering både i Sverige och inom EU. Under det svenska ordförandeskapet 2023 inrättades en högnivågrupp om tillgång till data som i maj 2024 presenterade 42 rekommendationer samt en slutrapport i november 2024 för att säkerställa tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning. Rekommendationerna innehåller förslag som rör lagstiftning, kapacitetsuppbyggnad och stärkt samarbete med den privata sektorn. Arbetet med implementering av rekommendationerna pågår i flera spår.

Som en uppföljning till högnivågruppens arbete presenterade EU- kommissionen en färdplan för laglig och effektiv tillgång till data för brottsbekämpning den 24 juni 2025.

I Europeiska rådets slutsatser från den 26 juni 2025 uppmanades EU:s institutioner och medlemsstater att vidta ytterligare åtgärder för att stärka samarbetet inom brottsbekämpning och rättsväsende, inklusive effektiv tillgång till data för brottsbekämpande ändamål.

Inför det senaste mötet i EU:s kommitté för inre säkerhet (COSI) tog det danska ordförandeskapet fram en översikt över de aktiviteter som anges i EU-kommissionens färdplan samt andra åtgärder som prioriterats av medlemsstaterna, och en beskrivning av det arbete som planeras att genomföras under det danska ordförandeskapet.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd i EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 juni 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

6 (23)

8.Övriga frågor:

a)Den årliga lägesrapporten om förenkling, genomförande och efterlevnad

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Kommissionen väntas informera om arbetet med förenkling, tillämpning och genomförande av EU-lagstiftning. I de politiska riktlinjerna för kommissionen 2024–2029 uppmanas varje kommissionär att årligen avge en lägesrapport för varje sakområde till ansvarig rådskonstellation samt till respektive ansvarigt utskott i Europaparlamentet.

b) Det europeiska demokratiförsvaret

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Frankrike

Ansvarigt statsråd: Carl-Oskar Bohlin

Förslagets innehåll: Frankrike kommer informera om sitt inspel till kommissionen inför det kommande meddelandet om en europeisk demokratisköld. Meddelandet väntas publiceras den 12 november 2025.

Demokratiskölden etableras i en kontext där EU:s demokratier bedöms stå inför betydande utmaningar och antalet hot från interna och utländska aktörer har ökat i olika former, såsom otillbörlig informationspåverkan, cyberattacker, dold politisk finansiering eller manipulerat politiskt innehåll online vilket utgör hot mot demokratiska val och de demokratiska processernas integritet. Utifrån vad som kommunicerats hittills, väntas demokratiskölden innehålla initiativ inom fyra områden:

1.Motverkande av otillbörlig informationspåverkan (Foreign information manipulation and interference, FIMI) inklusive desinformation.

2.Främja rättvisa och integritet i val samt stärkande av demokratiska strukturer

3.Stärka samhällets motståndskraft och beredskap

7 (23)

4. Främja medborgerligt deltagande och engagemang.

I kommissionsordförande von der Leyens linjetal om tillståndet i unionen den 10 september 2025 aviserade hon att demokratiskölden bland annat kommer innehålla förslag om ett center för demokratiskt resiliens samt ett medieresiliensprogram.

På en övergripande nivå ser Frankrike behov av kapacitetsstärkning hos medlemsstaterna för att effektivt kunna identifiera och bemöta hot, bland annat genom intensifierad informationsdelning och förbättrad samordning mellan medlemsstater och partnerländer.

Tisdagen den 14 oktober 2025 – Inrikes frågor

9.Förordningen om inrättande av ett gemensamt system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Den 11 mars 2025 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om inrättande av ett gemensamt system för återvändande. Förordningen ska ersätta det nu gällande återvändandedirektivet och syftar till snabbare, förenklade och effektivare återvändandeförfaranden i medlemsstaterna. Förslaget innehåller bland annat tydligare skyldigheter för den enskilde att samarbeta i återvändandeförfarandet, stärkta regler för att förhindra risk för avvikande, särskilda regler för återvändande av personer som utgör en säkerhetsrisk och en rättslig ram för så kallade återvändandehubbar i tredjeland. Förslaget innehåller också ett förfarande för ömsesidigt erkännande och verkställighet av återvändandebeslut, vilket föreslås bli obligatoriskt för medlemsstaterna.

Förordningsförslaget har behandlats på teknisk nivå i rådet sedan april. Merparten av medlemsstaterna har välkomnat att kommissionen har presenterat ett förslag till nytt rättsligt ramverk. Samtidigt anser flera

8 (23)

medlemsstater att förslaget i vissa delar är för långtgående och inte ger nödvändig flexibilitet medan andra medlemsstater vill se en ökad harmonisering. En av de större stötestenarna är förslaget att det ska bli obligatorisk att erkänna och verkställa en annan medlemsstats återvändandebeslut.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen har välkomnat att kommissionen har presenterat ett förslag till nytt rättsligt ramverket för återvändande. Den övergripande målsättningen för regeringen är att få till stånd en ändamålsenlig ordning som ger ansvariga myndigheter goda förutsättningar att snabbt och effektivt verkställa återvändandebeslut. Regeringen är dock inte övertygad om att kommissionens förslag till fullo kommer att leda till det. Det gemensamma regelverket måste ge flexibilitet till medlemsstaterna att anpassa förfarandet till nationella omständigheter. Det får inte heller medföra omotiverat ökad administrativ börda för berörda myndigheter eller negativ inverkan på flexibiliteten i återvändandearbetet. Detta verkar regeringen för i alla delar i förhandlingsarbetet.

Regeringen anser att det är bra att skyldigheten för tredjelandsmedborgare som har meddelats ett återvändandebeslut att samarbeta under hela återvändandeförfarandet förtydligas och stärks med förordningen. Regeringen är också positiv till bland annat utökade möjligheter att meddela längre återreseförbud och att använda förvar i större utsträckning vid behov. Att förordningen ger en rättslig grund för, och möjliggör, utveckling av idén om så kallade återvändandehubbar i tredjeland välkomnas. För regeringen är det också av största vikt att förordningen ger förbättrade förutsättningar att effektivt kunna genomföra återvändande av tredjelandsmedborgare som dömts till utvisning på grund av brott eller utgör en säkerhetsrisk.

Regeringen är positiv till att underlätta för ömsesidigt erkännande av återvändandebeslut men anser att det även fortsättningsvis måste finnas utrymme för medlemsstaterna att i stället fatta ett nytt återvändandebeslut när det bedöms vara mer effektivt för genomförandet av återvändandet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 13 mars 2025. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 8 maj 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingsarbetet väntas fortsätta inom rådsstrukturen under hösten.

9 (23)

Faktapromemoria: 2024/25:FPM31

10.Det övergripande läget i Schengenområdet

a)Schengenbarometern

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Frågan om det samlade tillståndet i Schengen är en återkommande punkt på Schengenrådets dagordning.

Kommissionen kommer vid RIF-rådet att presentera den tionde upplagan av Schengenbarometern. Syftet med barometern är att ge en ögonblicksbild över läget i Schengenområdet. Under ett år tas tre barometrar fram, en inför respektive Schengenråd i mars, oktober och december. Inför Schengenrådet i juni tas en större mer omfattande Schengenrapport fram av kommissionen.

Den nu aktuella Schengenbarometern tittar närmare på de inre och yttre gränserna och konstaterar att flödet av människor har ökat. Nivåerna är nu högre än innan pandemin och det ställer högre krav på befintlig gränsförvaltning.

Därtill betonas vikten av ökat samarbete och samverkan mellan aktörer både inom och utanför EU, för ett mer effektivt återvändande. EU:s myndigheter, och framför allt Frontex vid yttre gräns, lyfts fram som mycket viktiga för att stärka samarbetet över gränserna.

Barometern tar även upp det utmanande säkerhetspolitiska landskapet som råder, både inom Schengen och i dess närområde. Bland annat omnämns de ökande hybrida hoten från Ryssland, situationen i Ukraina, instabiliteten i Syren, konflikten i Mellanöstern och den ökande osäkerheten i Sahel. Även terrorism, radikalisering och organiserad brottslighet lyfts fram i detta sammanhang.

10 (23)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar Schengenbarometern som väl belyser de utmaningar som Schengenområdet står inför.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 5 december 2024. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 28 februari 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Schengenbarometern är en återkommande punkt på Schengenrådets dagordning.

Faktapromemoria: -

b)Frontex framtid

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen anger i de politiska riktlinjerna för kommissionens mandatperiod (2024– 2029) att EU:s integrerade gränsförvaltning ska stärkas och i kommissionens inre säkerhetsstrategi, står det att den integrerade gränsbevakningen ska främjas och den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex, förstärkas genom stärkta operativa förmågor för gränsbevakning och återvändande.

På RIF-rådet väntas en diskussion om vilka förändringar av den nuvarande förordningen som skulle behövas för att möjliggöra en fördjupad eller utökad roll för Frontex inom den europeiska integrerade gränsförvaltningen. Det gäller till exempel hur Frontex stående styrka bör utformas, om mandatet bör breddas utöver förvaltning av yttre gräns och återvändande samt prioriteringar för samarbetet med tredje länder.

Ett förslag om en reviderad förordning väntas presenteras under 2026.

Förslag till svensk ståndpunkt: Europas gräns- och kustbevakning spelar en viktig roll för EU:s inre säkerhet och fria rörlighet. Regeringen välkomnar

11 (23)

preliminärt den övergripande ambitionen att stärka den integrerade gränsförvaltningen och Frontex tekniska och operativa förmågor, inklusive övervakning av gränsområden, situationsbilder och analys. Sveriges budgetrestriktiva position står dock fast.

EU:s medlemsstater har det främsta ansvaret för förvaltningen av sina yttre gränser, och det är en ordning som bör värnas. De EU-gemensamma resurserna ska komplettera och stärka, men inte ersätta medlemsstaternas egen förmåga. Frontex verksamhet och eventuella ändringar av byråns mandat ska grundas i medlemsstaternas faktiska operativa behov. Det gäller också storleken på Frontex stående styrka. En föreslagen utökning av Frontex stående styrka, oavsett storlek, måste därför föregås av en grundlig analys av bland annat kostnaderna, de operativa behoven vid EU:s yttre gränser och vilken effekt en utökad stående styrka skulle få på den europeiska gränskontrollens kapacitet och kvalitet. Analysen måste utöver kvantitativa behov också omfatta kvalitativa behov.

En utökning av den stående styrkan ska inte konkurrera med mottagande medlemsstaters egen förmåga eller riskera att försvaga utsändande medlemsstaternas möjligheter att kontrollera den egna gränsen.

Inom återvändandeområdet bör Frontex stöd till medlemsstaterna stärkas och utvecklas. Regeringen anser att Frontex bör kunna stödja återvändande från ett tredjeland till ett annat, förutsatt att det sker i enlighet med internationell rätt.

Mot bakgrund av det föränderliga omvärldsläget är Frontex roll och mandat för att möta hybrida hot, som exempelvis instrumentalisering av migranter och hot mot kritisk infrastruktur, en fråga som väntas hanteras i en kommande revidering av förordningen och som behöver analyseras vidare.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information i justitieutskottet den 22 maj 2025. Överläggning med justitieutskottet den 30 september 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Diskussionen vid RIF-rådet väntas följas upp med fördjupade tematiska diskussioner i berörda rådsarbetsgrupper.

Faktapromemoria: -

12 (23)

11. Genomförandet av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Kommissionen och eu-LISA förväntas informera om arbetet med genomförandet av interoperabilitetsförordningarna, (EU) 2019/817 och 818, och särskilt driftsättningen av in- och utresesystemet (EES).

Slutdatum för genomförandet av interoperabiliteten är utgången av 2027. eu- LISA har i uppdrag att ta fram en övergripande tidsplan för hela genomförandearbetet. Vid RIF-rådet i mars 2025 rekommenderade eu-LISA en tidsplan där EES startas i oktober 2025 och nästa system, reseauktorisationssystemet ETIAS, startas under fjärde kvartalet 2026. Eu- LISA har aviserat att man ska presentera ett förslag till plan för åren 2027– 2028 under tredje kvartalet 2025.

Sedan samtliga kriterier uppfyllts har kommissionen beslutat att EES ska startas den 12 oktober 2025. Sex medlemsstater, däribland Sverige, kommer att starta verksamheten fullt ut vid alla gränsövergångsställen den 12 oktober 2025. Övriga medlemsstater kommer att utnyttja möjligheten enligt den nya undantagsförordningen att starta verksamheten stegvis.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd i EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 juni 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Den övergripande uppföljningen sköts av kommissionen som regelbundet rapporterar till RIF-rådet.

Faktapromemoria: 2017/18:FPM41

13 (23)

12.Förordningen om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Partiell allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade i maj 2022 förslaget till förordning om förebyggande och bekämpande av sexuella övergrepp mot barn (CSAM-förordningen). Syftet med förslaget är att förebygga och bekämpa lagring och spridning av sexuellt övergreppsmaterial samt kontaktsökning med barn i sexuella syften (grooming) i elektroniska kommunikationer och digitala tjänster. Bland annat införs skyldigheter för värdtjänster och interpersonella kommunikationstjänster att genomföra riskbedömningar, vidta riskminimerande åtgärder samt rapportera sexuella övergrepp mot barn som de får kännedom om. I kommissionens förslag ingick en så kallad spårningsorder vilken som sista åtgärd ska kunna riktas mot en kommunikations- eller lagringstjänst. En spårningsorder innebär i korthet att utsedda myndigheter, efter en rättslig prövning av domstol eller en oberoende myndighet, under en begränsad tid kan avkräva att övergreppsmaterial aktivt spåras av kommunikations- eller lagringstjänsten. Förslaget till förordning innebär också att ett europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn (EU-centret) ska inrättas.

Ett stort antal ändringsförslag har lagts fram av olika ordförandeskap i huvudsak i syfte att avgränsa spårningsorderns räckvidd och åstadkomma ökad proportionalitet i fråga om integritet och rättssäkerhet, jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Försök till antagande av partiell allmän inriktning gjordes under både belgiskt, ungerskt och polskt ordförandeskap, men förslagen erhöll inte tillräckligt stöd bland medlemsstaterna. Det danska ordförandeskapet har hållit ett antal förhandlingstillfällen på teknisk nivå, och ämnar nå en partiell allmän riktlinje.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ge stöd till den partiella allmänna riktlinjen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 16 juni 2022, den 14 september 2023, den 18 juni 2024 och 26 september 2024. Information till justitieutskottet den 1 december

14 (23)

2022, 20 april 2023, den 30 november 2023, den 29 februari 2024, den 13 juni 2024, den 3 oktober 2024, den 5 december 2024 och den 30 september 2025. Överläggning med konstitutionsutskottet den 15 december 2022 samt information den 18 april 2023 och den 18 juni 2024. Samråd i EU-nämnden den 2 december 2022, den 13 oktober 2023, den 1 december 2023, den 1 mars 2024, den 4 oktober 2024 och den 6 december 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Inledande av trepartssamtal med Europaparlamentet.

Faktapromemoria: 2021/22: FPM99

13.Förordningen om unionens civilskyddsmekanism och beredskap för insatser vid hälsokriser

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Carl-Oskar Bohlin

Förslagets innehåll: Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om EU:s civilskyddsmekanism och unionens stöd till beredskap och insatser vid hälsokriser och om upphävande av det nu gällande beslutet från 2013 om unionens civilskyddsmekanism.

Syftet med förslaget är att stärka samarbetet och samordningen inom civilskydd för att förbättra den övergripande förmågan att förutse, förebygga, ha beredskap för och hantera alla typer av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. Den föreslagna integreringen av beredskap och insatser vid hälsokriser i förordningen syftar till att öka motståndskraften och skyddet mot allvarliga hälsohot.

Kommissionen hänvisar i sitt förslag bland annat till det alltmer utmanande hot- och riskläget, det ökade antalet aktiveringar av civilskyddsmekanismen och behovet av en proaktiv ansats samt en tvärsektoriell överblick.

Kommissionen föreslår bland annat att det inrättas en krissamordningshubb (Crisis Coordination Hub) för att stärka hanteringen av sektorsöverskridande kriser. Förslaget omfattar även exempelvis utvidgning av de gemensamma resurserna inom rescEU, stärkt civil-militär samverkan, ökat fokus på

15 (23)

befolkningens och samhällets beredskap, introduktionen av en femårig rapporteringscykel samt förenkling av regler för medfinaniseringsnivåer för olika typer av insatser inom mekanismen.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser positivt på att civilskyddsmekanismen revideras, då beredskap och krishantering på EU- nivå behöver utvecklas ytterligare för att bättre kunna hantera framtida hot och kriser. Förslaget presenterades inom ramen för Europeiska kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram (Multiannual Financial Framework, MFF). För Sverige är det prioriterat att EU:s nästa fleråriga budgetram stärker Europas säkerhet, motståndskraft och beredskap.

Regeringen anser att civilskyddsmekanismen är ett viktigt instrument för EU:s beredskap att kunna förebygga, möta och hantera ett brett spektrum av hot och risker, inklusive effekter av väpnat angrepp och krig, klimatförändringens effekter samt hälsohot. Regeringen konstaterar också att EU:s civilskyddsarbete är viktigt i syfte att säkra ett effektivt och sammanhållet EU även i kris och ytterst krigstid samt inför hybridattacker som EU:s medlemsstater kontinuerligt utsätts för. Civilskyddsmekanismen bör vidare bidra till ett totalförsvarsperspektiv i arbetet på EU-nivå.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar i rådsarbetsgruppen för civilskydd kommer att fortsätta under hösten.

Faktapromemoria: 2025/26:FPM15

14. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

16 (23)

15. Migrationens yttre dimension

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Inom ramen för arbetet med prioriterade tredjeländer på migrationsområdet väntas en diskussion att hållas om situationen i Syrien och återvändande till landet. Assadregimens fall möjliggör både ökat stöd till återuppbyggnad och till att stärka förutsättningarna för återvändande. Syrien står fortsatt inför enorma utmaningar och situationen är skör, men EU och dess medlemsstater kan spela en viktig roll genom sitt stöd till landet. Regeringen beslutade i september 2025 att revidera och förlänga Sveriges regionala biståndsstrategi för Syrienkrisen.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att EU:s samarbete med ursprungs-, transit- och stora mottagarländer är en central aspekt av migrationsfrågan. Parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten behöver mer göras för att minska den irreguljära migrationen till EU och säkerställa skydd längs med migrationsrutterna. Därtill kan ett fördjupat samarbete på europeisk nivå öka och effektivisera återvändande, inklusive till svåra länder som Afghanistan. Regeringen vill även utnyttja den möjlighet som Assadregimens fall skapat för att främja en positiv utveckling i Syrien genom att bidra till återuppbyggnad, ekonomisk återhämtning och en demokratisk utveckling. Regeringen vill också stärka förutsättningarna för återvändande och återvandring av syrier från regionen, Sverige och EU. Ökad EU-samordning på detta område är önskvärd.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet vid flera tillfället, senast den 13 mars 2025. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 28 februari 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Diskussioner om arbetet inom den externa dimensionen och samarbetet med tredjeländer fortlöper i rådsstrukturen (främst arbetsgruppen för externa migrationsfrågor (EMWP) och den operativa samordningsmekanismen för extern migration (Mocadem)).

Faktapromemoria: -

17 (23)

16. Tillgången till uppgifter för effektiv brottsbekämpning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Tillgång till data för effektiva brottsbekämpning är en fortsatt hög prioritering både i Sverige och inom EU. Under det svenska ordförandeskapet 2023 inrättades en högnivågrupp om tillgång till data som i maj 2024 presenterade 42 rekommendationer samt en slutrapport i november 2024 för att säkerställa tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning. Rekommendationerna innehåller förslag som rör lagstiftning, kapacitetsuppbyggnad och stärkt samarbete med den privata sektorn. Arbetet med implementering av rekommendationerna pågår i flera spår.

Som en uppföljning till högnivågruppens arbete presenterade EU- kommissionen en färdplan för laglig och effektiv tillgång till data för brottsbekämpning den 24 juni 2025.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd i EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 juni 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

18 (23)

17.Den nuvarande geopolitiska miljöns inverkan på EU:s inre säkerhet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Frågan om den geopolitiska situationens påverkan och olika externa konflikters betydelse för EU:s inre säkerhet är återkommande på RIF-dagordningen. Under denna dagordningspunkt har tidigare Rysslands aggression mot Ukraina samt situationen i Moldavien och i Mellanöstern diskuterats.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att EU gemensamt vidtar åtgärder som syftar till att hantera de säkerhetshot som uppstår på grund av Rysslands aggression mot Ukraina. Fortsatt militärt och civilt stöd till Ukraina, likväl som stöd till Moldavien, är absolut nödvändigt, inklusive sådana åtgärder på det inre säkerhetsområdet som främjar ländernas EU- närmande. Det är samtidigt viktigt att stödet är koordinerat för att maximera effekten av EU:s åtgärder och undvika duplicering. Vapensmuggling, människohandel och narkotikahandel är exempel på frågor av vikt för den inre säkerheten, men även cyber- och hybridhot.

Regeringen ser mycket allvarligt på den aktuella situationen i Mellanöstern och dess konsekvenser för EU:s inre säkerhet. Regeringen betonar vikten av det gemensamma arbetet inom EU för att motverka att bland annat polarisering och spridning av hatiska budskap leder till ökad radikalisering och konkreta säkerhetshot för EU:s medborgare.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 juni 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Frågorna förväntas fortsatt behandlas vid kommande RIF-råd.

Faktapromemoria: -

19 (23)

18.Övriga frågor

a)Den årliga lägesrapporten om förenkling, genomförande och efterlevnad

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Kommissionen väntas informera om arbetet med tillämpning och genomförande av EU-lagstiftning. I de politiska riktlinjerna för kommissionen 2024 - 2029 uppmanas varje kommissionär att årligen avge en lägesrapport för varje sakområde till ansvarig rådskonstellation samt till respektive ansvarigt utskott i Europaparlamentet.

b)Genomförandet av migrations- och asylpakten, inbegripet den årliga solidaritetspoolen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet och kommissionen

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: De tio rättsakterna inom ramen för migrations- och asylpakten trädde i kraft den 11 juni 2024 och ska börja tillämpas den 12 juni 2026. Den 12 juni 2024 antog kommissionen, enligt bestämmelser i vissa av rättsakterna, en genomförandeplan för att säkerställa att medlemsstaterna är tillräckligt förberedda när de nya reglerna ska börja tillämpas. Den 12 december 2024 lämnade Sverige in den nationella genomförandeplanen till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i pakten. Kommissionen ska, enligt asyl- och migrationshanteringsförordningen, årligen anta en europeisk asyl- och migrationsrapport senast den 15 oktober varje år. I samband med rapporten ska kommissionen även fastställa vilka medlemsstater som är utsatta för migrationstryck, riskerar att utsättas för det eller står inför en betydande migrationssituation samt lägga fram ett förslag till en årlig solidaritetspool. I förslaget till solidaritetspoolen ska kommissionen fastställa det totala antalet nödvändiga omfördelningar och ekonomiska bidrag. Rådet

20 (23)

ska sammankalla högnivåforumet för solidaritet och med beaktande av kommissionens förslag besluta om vilka solidaritetsåtgärder som är nödvändiga. Vid forumet ska medlemsstaterna göra utfästelser om sina solidaritetsbidrag inför inrättandet av den årliga solidaritetspoolen. Vid nu aktuellt möte avser kommissionen att uppdatera medlemsstaterna om läget när det gäller genomförandet av migrations- och asylpakten. Kommissionen och ordförandeskapet kommer även att informera om etablerandet av den första solidaritetspoolen. Det kan inte uteslutas att det också kommer att finnas möjlighet för medlemsstaterna att lämna synpunkter.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens arbete med genomförandet av rättsakterna i migrations- och asylpakten och att det sker återkommande uppföljning och diskussion i rådet. Regeringen anser att det finns en viktig koppling mellan solidaritetsbidrag och att medlemsstaterna uppfyller sina rättsliga åtaganden enligt migrations- och asylpakten, särskilt Dublinförfarandet. En korrekt tillämpning av reglerna är en förutsättning för att solidaritetsåtgärder ska genomföras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025.Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 juni 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Genomförandet kommer fortsatt att vara en återkommande dagordningspunkt i rådet.

Faktapromemoria: -

c)Salzburgforumets ministerkonferens (Valtice, 11-12 september 2025)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Tjeckien

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Tjeckien kommer informera om utfallet av det senaste mötet inom ramen för Salzburgforumets ministerkonferens som ägde rum 11-12 september i Valtice.

21 (23)

I anslutning till rådets möte: Gemensamma Schengenkommittén

1.Det övergripande läget i Schengenområdet

a)Schengenbarometern

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 10 a).

b) Frontex framtid

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 10 b).

2.Förordningen om inrättande av ett gemensamt system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 9.

3. Genomförandet av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

22 (23)

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 11.

4. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 14.

23 (23)