Kommenterad dagordning RIF den 12-13 december 2024

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FC24B

	Kommenterad dagordning
	Kommenterad dagordning
	Rådet
	Rådet
	2024-12-02
	Ju2024/02366
Justitiedepartementet	EU-nämnden
EU-enheten	Riksdagen
	Kopia: Justitieutskottet
	Kopia: Socialförsäkringsutskottet
	Kopia: Konstitutionsutskottet
	Kopia: Civilutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 12–13 december 2024

Torsdagen den 12 december - Inrikes frågor

1. Godkännande av dagordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Se bifogad preliminär dagordning.

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

3. Det övergripande läget i Schengenområdet

Genomförande av prioriteringarna i Schengenrådets årliga cykel: öka den övergripande säkerheten genom digitalisering

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: En återkommande punkt på Schengenrådets dagordning är den om det samlade tillståndet i Schengenområdet.

Inom ramen för de uppsatta prioriteringsområdena för Schengenrådscykeln 2024–2025 har ordförandeskapet aviserat en tematisk diskussion om hur digitaliseringen kan stärka den övergripande säkerheten inom Schengenområdet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att frågan om hur digitaliseringen kan bidra till ökad säkerhet inom Schengensamarbetet diskuteras.

Regeringen anser att det är centralt att digitala system och förfaranden inom Schengensamarbetet används på ett korrekt och systematiskt sätt, att systematiska kontroller vid yttre gräns genomförs och att systemen EES (Entry Exit System) och ETIAS (European Travel Information and Authorisation System) kommer på plats och kan börja användas.

Det gränsöverskridande resandet ökar och med det belastningen på gränsmyndigheterna. Regeringen ser därför positivt på åtgärder som syftar till att genom en ökad digitalisering effektivisera gränskontrollerna så länge säkerheten i systemen kan garanteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 oktober 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Tillståndet i Schengenområdet är en återkommande punkt på Schengenrådets dagordning och kommer sannolikt att följas upp även framöver.

2 (31)

Faktapromemoria: -

4. Genomförande av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Interoperabilitetsförordningarna, (EU) 2019/817 och 818, trädde i kraft den 11 juni 2019 och skulle enligt den ursprungliga planen varit helt genomförda vid utgången av år 2023. Arbetet med de flesta av de system som ingår i planen har försenats i olika omgångar. RIF-rådet godkände i oktober 2023 en ny tidsplan med slutdatum för genomförandet vid utgången av 2026.

Under hösten 2024 konstaterades att in- och utresesystemet (EES) inte skulle kunna startas som planerat i november 2024. Kommissionen arbetar nu med ett förordningsförslag som skulle tillåta en stegvis, flexibel driftstart från tidigast i maj 2025 och med en övergångsperiod på sex månader. Den stegvisa ansatsen ska vara frivillig för medlemsstaterna. Något förslag har ännu inte presenterats.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det är mycket olyckligt med de upprepade förseningarna av genomförandet. Det är viktigt att kunna realisera nyttan av utvecklingsarbetena så snart som möjligt, både för ökad säkerhet och smidigare gränskontroll. En ny tidsplan måste dock vara realistisk, förutsägbar och ge tillräckligt med tid för anpassning av de nationella genomförandena. Regeringen anser att ett samtidigt genomförande är att föredra framför en stegvis ansats, men kan inte ta slutlig ställning innan ett konkret förslag har presenterats och analyserats.

Fortsatt behandling av ärendet: Den övergripande uppföljningen sköts av kommissionen som regelbundet rapporterar till RIF-rådet.

3 (31)

Faktapromemoria: 2017/18:FPM41

5.Rådets beslut om fastställande av datum för avskaffande av personkontroller vid de inre landgränserna till och mellan Republiken Bulgarien och Rumänien (Rättslig grund: artikel 4.2 i anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien från 2005)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Processen för utvärdering av Bulgariens och Rumäniens förmåga att tillämpa Schengenregelverket inleddes 2007–2008. Rådet bedömde 2011 att Bulgarien och Rumänien uppfyllde de uppställda kraven i Schengenregelverket. Därmed har det funnits förutsättningar att genom ett rådsbeslut formellt ange från vilket datum Schengenregelverket ska tillämpas i sin helhet i länderna. Ett sådant rådsbeslut har emellertid inte kunnat fattas tidigare då det inte funnits förutsättningar för enhällighet i rådet.

Den 30 december 2023 kunde rådet, genom skriftligt förfarande, enas om att ge Bulgarien och Rumänien delvis tillträde, det vill säga ta bort den inre gränskontrollen för flyg- och sjötrafik mellan Bulgarien respektive Rumänien och övriga Schengenmedlemsländer per den 31 mars 2024, men ha kvar kontrollen för passage över landgränser.

I rådsbeslutet från den 30 december 2023 angavs även att rådet skulle sträva efter att fatta ett beslut om att avskaffa kontroller av personer vid de inre landgränserna. Som en följd av förhandlingar på politisk nivå mellan berörda medlemsstater, det ungerska ordförandeskapet och kommissionen finns nu förutsättningar för att uppnå enhällighet i frågan om att avskaffa personkontroller vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom antagandet om fastställande av ett datum för avskaffande av personkontroller vid de inre landgränserna till och mellan Bulgarien och Rumänien.

4 (31)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 10 november 2022. Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 oktober 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

6.(ev.) Förordningen om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Partiell allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade i maj 2022 förslaget till förordning om förebyggande och bekämpande av sexuella övergrepp mot barn (CSAM-förordningen). Syftet med förslaget är att förebygga och bekämpa lagring och spridning av sexuellt övergreppsmaterial samt kontaktsökning med barn i sexuella syften (grooming) i elektroniska kommunikationer och digitala tjänster. Bland annat införs skyldigheter för värdtjänster och interpersonella kommunikationstjänster att genomföra riskbedömningar, vidta riskminimerande åtgärder samt rapportera sexuella övergrepp mot barn som de får kännedom om. Om det efter vidtagna åtgärder fortsatt bedöms finnas en signifikant eller förutsägbar risk för att tjänsten används för spridning eller lagring av övergreppsmaterial och tjänsten inte själv vidtagit åtgärder för att förhindra detta, ska en så kallad spårningsorder som sista åtgärd kunna riktas mot en kommunikations- eller lagringstjänst. En spårningsorder innebär i korthet att utsedda myndigheter, efter en rättslig prövning av domstol eller en oberoende myndighet, under en begränsad tid kan avkräva att övergreppsmaterial aktivt spåras av kommunikations- eller lagringstjänsten. Förslaget till förordning innebär också att ett europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn (EU-centret) ska inrättas.

Ett stort antal ändringsförslag har lagts fram av olika ordförandeskap i huvudsak i syfte att avgränsa spårningsorderns räckvidd och åstadkomma

5 (31)

ökad proportionalitet i fråga om integritet och rättssäkerhet, jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Bland annat har föreslagits att spårningsordern endast ska få söka efter bild- och videomaterial, vilket därmed utesluter sökningar efter text- och ljudkommunikation. Det ungerska ordförandeskapet har lagt fram förslag som ytterligare begränsar spårningsorderns tillämpningsområde. I korthet handlar det om att sökningar enbart ska få göras efter övergreppsmaterial som är känt sedan tidigare. Samtidigt föreslås att kommissionen ges i uppdrag att överväga om spårningsordern i framtiden bör utvidgas till att också omfatta sökningar efter nytt övergreppsmaterial och försök till grooming. Ordförandeskapet föreslår också en förlängning av det tillfälliga undantaget från eDataskyddsdirektivet (förordning (EU) 2021/1232). En förlängning möjliggör för tjänsteleverantörer att på frivillig väg fortsätta söka efter övergreppsmaterial, och på så sätt bidra till utvecklingen av mer träffsäker teknik för att hitta företrädesvis nytt övergreppsmaterial och försök till grooming.

Vid nu aktuellt möte väntas rådet fatta beslut om partiell allmän inriktning. Partiell innebär i det här sammanhanget att sätet för EU-centret undantas från beslutet, vilket hanteras enligt en särskild procedur.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom förslaget till partiell allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 16 juni 2022, den 14 september 2023, den 18 juni 2024 och den 26 september 2024. Information till justitieutskottet den 1 december 2022, 20 april 2023, den 30 november 2023, den 29 februari 2024, den 13 juni 2024, och den 3 oktober. Överläggning med konstitutionsutskottet den 15 december 2022 samt information den 18 april 2023 och den 18 juni 2024. Samråd i EU-nämnden den 2 december 2022, den 13 oktober 2023, den 1 december 2023, den 1 mars 2024 och den 4 oktober 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Om rådet beslutar om partiell allmän inriktning väntas trepartssamtal med Europaparlamentet ta vid.

Faktapromemoria: 2021/22: FPM99

6 (31)

7. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

8.Lagstiftningsmässig och operativ planering på området frihet, säkerhet och rättvisa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Fördraget om EU:s funktionssätt (art. 68) stadgar att Europeiska rådet, för att bekräfta rådets nyckelroll i utformningen av EU:s politik på RIF-området, ska fastställa strategiska riktlinjer för lagstiftning och operativ programplanering. Riktlinjerna är baserade på den strategiska agendan som Europeiska rådet antog i juni.

De strategiska riktlinjerna ger medlemsstaterna möjligheten att skicka en tydlig signal till den nya kommissionen om rådets prioriteringar på RIF- området för den kommande mandatperioden. Ordförandeskapets ambition är att riktlinjerna slutligt ska godkännas av Europeiska rådet i december.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ställer sig positiv till det aktuella riktlinjeutkastet som har ett balanserat och framåtblickande helhetsperspektiv i linje med svenska prioriteringar.

7 (31)

den ökande och alltmer gränsöverskridande gängkriminaliteten utgör. Regeringen anser att Europol och Eurojust bör lyftas fram i sina respektive nyckelroller för EU i bekämpningen av grov organiserad brottslighet.

Regeringen välkomnar att den bredare samsyn om migrationsfrågorna som råder sedan diskussionerna i Europeiska rådet under hösten, återspeglas väl i de strategiska riktlinjerna. Regeringen framhåller genomförandet av migrations- och asylpakten, ökat återvändande, innovativa lösningar och samarbete med tredje land, inklusive användande av viseringspolitiken, som centrala samarbetsområden där EU behöver avancera substantiellt under den kommande mandatperioden.

Respekten för rättsstatens principer i hela EU är en prioriterad fråga för regeringen. Det är därför positivt att tematiska diskussioner i dessa frågor hålls även i RIF-rådet, på basis av kommissionens rättsstatsrapport.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 15 oktober, information till justitieutskottet den 7 november och information till civilutskottet den 14 november.

Fortsatt behandling av ärendet: De strategiska riktlinjerna väntas godkännas av Europeiska rådet den 19–20 december 2024.

Faktapromemoria: -

9.Migration och asyl

a)Hantering av migration

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Sedan en tid tillbaka pågår diskussioner om nya innovativa lösningar för samarbete med tredjeländer i syfte att minska den irreguljära migrationen till EU och effektivisera återvändandet för personer utan laglig rätt att vistas i EU. Lösningarna, som ska ses som ett komplement till genomförandet av migrations- och asylpakten, innefattar så kallade

8 (31)

återvändandehubbar i tredjeland, landstigningsarrangemang i tredjeland för personer som räddas på internationellt vatten och ändrad lagstiftning gällande säkra tredjeländer.

I den strategiska agendan för EU 2024–2029 som Europeiska rådet enades om den 27 juni 2024 nämns bland annat att nya sätt att förebygga och motverka irreguljär migration ska övervägas, vilket också bekräftades vid Europeiska rådets möte den 17–18 oktober 2024. Kommissionen har aviserat att man ska arbeta vidare med och ha en ledande roll när det gäller innovativa lösningar för att motverka irreguljär migration.

Vid RIF-rådet väntas en fortsatt diskussion om nya sätt att motverka irreguljär migration. Fokus ligger på vilka möjliga åtgärder och verktyg som bör utgöra del av ett heltäckande samarbete om innovativa lösningar med tredjeland.

Förslag till svensk ståndpunkt: Parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten behöver mer göras för att minska den irreguljära migrationen till EU och effektivisera återvändandet genom att stärka och hitta nya former för samarbetet med tredjeländer.

Regeringen ser därför positivt på att utforska och konkretisera kompletterande innovativa idéer på migrationsområdet som syftar till att minska den irreguljära migrationen till EU, effektivisera återvändandet och säkerställa skydd längs med migrationsrutterna. De rättsliga och praktiska förutsättningarna bör klarläggas så att medlemsstaterna kan ta ställning till mer konkreta förslag och bedöma genomförbarheten samt vilka ändringar i EU:s regelverk som kan komma att krävas, men även vad som eventuellt kan göras inom det nuvarande rättsliga ramverket.

Regeringen välkomnar också en diskussion om vilka politikområden, åtgärder och verktyg som skulle kunna utgöra del av EU:s verktygslåda i samarbeten med tredjeländer för att möjliggöra genomförandet av innovativa lösningar. Som utgångspunkt anser regeringen att de verktyg och åtgärder som står till EU och medlemsstaters förfogande inom ramen för rådande samarbeten om heltäckande partnerskap med tredjeländer, bör kunna användas. En bred verktygslåda möjliggör ömsesidigt gynnande samarbeten, som kan anpassas beroende på vilken typ av lösning och vilket tredjeland som samarbetet gäller.

9 (31)

Alla lösningar måste vara realistiska, humana och i enlighet med internationell rätt och principen om non-refoulement. UNHCR och IOM bör ha en roll i diskussionerna och eventuell framtida operationalisering.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet gavs senast den 14 maj och 15 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden gällande den externa dimensionen av migration och EU:s återvändandepolitik har skett löpande, senast den 4 oktober 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Diskussionen väntas följas upp inom rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

b) Genomförandet av migrations- och asylreformer

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: De tio rättsakterna kopplade till det gemensamma asylsystemet inom ramen för den så kallade migrations- och asylpakten trädde i kraft den 11 juni 2024. Med undantag för vidarebosättningsförordningen som blir tillämplig omedelbart, har medlemsstaterna två år på sig att anpassa sin lagstiftning och sina processer innan de nya reglerna ska börja tillämpas. Utöver det omfattande arbete som sker på nationell nivå kommer mycket arbete med genomförandet att ske på EU-nivå. Den 12 juni 2024 antog kommissionen, enligt bestämmelser i vissa av rättsakterna, en genomförandeplan för att säkerställa att medlemsstaterna är tillräckligt förberedda när de nya reglerna ska börja tillämpas. Kommissionen har också tagit fram en så kallad behovsanalys för varje medlemsstat. Senast den 12 december 2024 ska medlemsstaterna lämna in en nationell genomförandeplan till kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens arbete med genomförandet av rättsakterna i migrations- och asylpakten och att det sker återkommande uppföljning och diskussion i rådet. Ett korrekt

10 (31)

genomförande i alla medlemsstater är avgörande för att systemet ska fungera. Samtidigt är det viktigt att nuvarande regelverk efterlevs till dess den nya lagstiftningen ska börja tillämpas.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 14 maj och 15 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden om genomförandet den 5 juni och 4 oktober 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Genomförandet kommer framöver vara en återkommande dagordningspunkt i rådet.

Faktapromemoria: -

10.Att ta itu med säkerhetsutmaningar: bedömning av den rådgivande styrelsen för underrättelseverksamhet (Intelligence Advisory Board)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Under dagordningspunkten kommer en lägesrapport ges gällande aktuella säkerhetshot mot EU och hur medlemsstaternas säkerhets- och underrättelsetjänster samarbetar för att möta dessa. Intelligence Advisory Board (IAB) representerar samtliga säkerhets- och underrättelsetjänster från EU:s medlemsstater samt från Norge, Schweiz och Storbritannien. IAB är tjänsternas huvudsakliga kommunikationskanal gentemot EU. Det gäller såväl i kontraterrorism som i andra strategiska frågor.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 30 november 2023. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 5 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Det EU-gemensamma arbetet för att möta säkerhetshot mot EU hanteras löpande i rådsstrukturen.

11 (31)

Faktapromemoria: -

11.Tillgång till data för effektiv brottsbekämpning: slutrapport från högnivågruppen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Högnivågruppen om tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning inrättades under det svenska ordförandeskapet och har sedan juni 2023 arbetat med att ta fram rekommendationer för att förbättra brottsbekämpningens möjligheter att få tillgång till data i syfte att förebygga, upptäcka, bekämpa och lagföra brott.

I maj antog gruppen 42 rekommendationer för att säkerställa tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning. Vid rådsmötet den 13 juni 2024 välkomnades högnivågruppens rekommendationer av inrikesministrarna.

Vid det sista mötet i högnivågruppen som ägde rum den 15 november diskuterades gruppens slutrapport. Slutrapporten behandlar hur kriminalteknik, datalagring och laglig avlyssning ska fungera i det digitaliserade samhället. Slutrapporten innehåller förslag som rör lagstiftning, kapacitetsuppbyggnad och stärkt samarbete med den privata sektorn.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser i huvudsak välkomna slutrapporten. Regeringen anser i enlighet med vad som framgår av sammanfattningen i rapporten, att enbart kapacitetsuppbyggnad och förstärkt samarbete med företagen inte kommer att leda till en förbättrad brottsbekämpningsförmåga. Skyldigheter för företag att lämna ut krypterad information i ett läsbart format under tydligt reglerade omständigheter, som inte försvagar grundläggande rättigheter eller cybersäkerheten i system och produkter, vore en mer hållbar lösning på lång sikt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 17 januari 2023 och den 30 november 2023 samt till EU-nämnden den 2 juni 2023, den 1 december 2023 och den 5 juni 2024.

12 (31)

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

12. Kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid RIF-rådet planerar det ungerska ordförandeskapet att lämna en lägesrapport om arbetet med att genomföra EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen presenterades i oktober 2023 och innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden; stärka motståndskraften i logistiknaven (bland annat hamnar), avveckla kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster, förebyggande åtgärder och internationellt samarbete. Det ungerska ordförandeskapet har prioriterat genomförandet av tio av åtgärderna i färdplanen.

En diskussion om färdplanen, i synnerhet kring stärkt säkerhet i hamnarna, hölls även vid det informella RIF-mötet i januari i år. Belgiska och ungerska ordförandeskapet har lämnat motsvarande lägesrapporter vid RIF-mötena i år.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 1 februari 2024 om europeiska hamnalliansen. Information till justitieutskottet den 29 februari 2024 och den 3 oktober 2024. Samråd med EU-nämnden den 1 mars, den 5 juni 2024 och den 4 oktober 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2023/24:FPM19

13 (31)

13. Övriga frågor:

a)Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan (Budva, 28–29 oktober 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Budva den 28–29 oktober 2024.

b)7:e ministerkonferensen i Budapestprocessen (Budapest den 11–12 november 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Den 12 november samlades Budapestprocessens medlemsländer till ett ministermöte i Budapest. Vid mötet antogs en ministerdeklaration om migration och en tillhörande handlingsplan för perioden 2025–2030.

Vid mötet demonstrerades en bred samsyn kring mervärdet av Budapestprocessen för utbyte och konkret samarbete mellan ursprungs, transit och destinationsländer med utgångspunkt i deklarationens sex tematiska pelare. Ministerdeklarationen blir vägledande för Budapestprocessens samarbete om migration i Sidenvägsregionen under nästkommande femårsperiod.

c)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Polen

14 (31)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Det inkommande polska ordförandeskapet kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari-juni 2025.

Fredagen den 13 december 2024 - Rättsliga frågor

14.Direktivet om minimiregler för att förebygga smuggling av migranter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Den 28 november 2023 presenterade kommissionen ett förslag till ett nytt direktiv om minimiregler för att förhindra och motverka människosmuggling.

Förslaget innehåller bestämmelser om kriminalisering av människosmuggling. I förslaget uppställs bland annat krav på att lägsta maximistraff för att hjälpa en tredjelandsmedborgare att resa in i, transitera genom eller vistas i en medlemsstat mot ersättning eller löfte om ersättning, ska vara tre års fängelse. Enligt förslaget ska upp till åtta års fängelse kunna utdömas i vissa allvarliga fall av människosmuggling. Direktivet innehåller också regler om vad som ska anses utgöra försvårande och förmildrande omständigheter, ansvar för medhjälp och anstiftan samt ansvar och sanktioner för juridiska personer. Vidare innehåller direktivet bestämmelser om brottsförebyggande arbete, resurstillsättning och utbildningsinsatser samt data- och statistikinsamling.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje. Arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten är en av regeringens viktigaste frågor och regeringen välkomnar initiativet för att ytterligare förstärka arbetet med att motverka och bekämpa människosmuggling på europeisk nivå. Det omarbetade direktivförslaget har utformats så att det inte kommer i konflikt med svensk grundlag och bestämmelserna har fått en mer ändamålsenlig utformning. Bestämmelser

15 (31)

om brott, påföljdsbestämning, preskription och domsrätt har fått en välavvägd räckvidd. Regeringen står därför bakom ordförandeskapets förslag till allmän riktlinje och avser att godkänna beslutet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 1 februari 2024, information till socialförsäkringsutskottet den 29 februari 2024. Samråd med EU-nämnden den 1 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentet har ännu inte antagit sin ståndpunkt. När så har skett kan trepartssamtal inledas.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM30

15.Direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Direktivet om bekämpande av sexuell exploatering av barn m.m. antogs år 2011 och innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder när det gäller sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografibrott. Det innehåller också bestämmelser som syftar till att stärka åtgärderna för att förebygga sådana brott och förbättra skyddet för brottsoffer.

Den 6 februari 2024 presenterade kommissionen ett ändringsförslag rörande direktivet. Det övergripande syftet med ändringsdirektivet är att kriminalisera alla former av sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn och det föreslås en samtyckesbaserad reglering avseende våldtäkt för barn som har uppnått åldern för sexuellt självbestämmande, att nationella regler om utredning och åtal för sådana brott ska vara effektiva, att det förebyggande arbetet mot, liksom stöd till offer för, sådana brott ska förbättras samt att bättre möjligheter för samordning av åtgärder för att förebygga och motverka sådana brott ska skapas både på nationell och internationell nivå.

16 (31)

Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp sedan april 2024. Under det ungerska ordförandeskapet har omarbetade texter tagits fram och diskuterats.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser avstå från att rösta om förslaget till allmän riktlinje.

Sverige har arbetat intensivt tillsammans med ett antal medlemsstater för att rådet ska acceptera kommissionens förslag om en samtyckesbaserade bestämmelse om våldtäkt mot barn. Kommissionen föreslog en reglering som i stort är i enlighet med svensk rätt. Det omarbetade förslaget är urvattnat och motsvarar i nuläget inte regeringens ambition på området.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 16 april 2024 och information till justitieutskottet den

7 november 2024. Information till konstitutionsutskottet den 13 juni 2024. Samråd med EU-nämnden den 5 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentet har ännu inte antagit sin ståndpunkt. När så har skett kan trepartssamtal inledas.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM46

16. Direktivet om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Partiell allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Förslaget till ett direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten innebär att det ska finnas en gemensam minimireglering inom EU i vissa konkursrättsliga frågor. Det övergripande syftet med förslaget är att utveckla EU:s kapitalmarknad och underlätta för gränsöverskridande investeringar inom EU. Den partiella allmänna riktlinjen som ska tas upp för antagande vid rådsmötet föreslås omfatta regler om återvinning i konkurs, verktyg för att spåra konkursboets tillgångar, företagsledares ansvar vid insolvens och ökad insyn i nationell insolvenslagstiftning.

17 (31)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom förslaget till partiell allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med civilutskottet den 21 februari 2023, den 25 maj 2023 och den 19 december 2023. Information till civilutskottet den 14 november 2024. Samråd med EU-nämnden den 13 oktober 2023 och den 5 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna i rådet förväntas fortsätta under nästa år såvitt avser de delar av förslaget till direktiv som inte omfattas av den partiella allmänna riktlinjen.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM48

17. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

18.Lagstiftningsmässig och operativ planering på området frihet, säkerhet och rättvisa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

18 (31)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ställer sig positiv till det aktuella riktlinjeutkastet som har ett balanserat och framåtblickande helhetsperspektiv i linje med svenska prioriteringar.

Regeringen framhåller särskilt att kampen mot organiserad brottslighet behöver vara central under den kommande femårsperioden. De aktuella säkerhetshoten mot EU, såväl interna som externa, kräver att samtliga politikområden beaktar konsekvenserna för den inre säkerheten när initiativ tas fram; enligt en ”whole-of-government approach”. Regeringen anser att EU:s institutioner bör ta ett gemensamt ansvar för samhällsutmaningen som den ökande och alltmer gränsöverskridande gängkriminaliteten utgör. Regeringen anser att Europol och Eurojust bör lyftas fram i sina respektive nyckelroller för EU i bekämpningen av grov organiserad brottslighet.

Fortsatt behandling av ärendet: De strategiska riktlinjerna väntas godkännas av Europeiska rådet den 19–20 december 2024.

Faktapromemoria: -

19 (31)

19.Slutsatser om åtgärder för att främja EU:s och dess medlemsstaters konkurrenskraft genom civilrätt

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Förslaget till rådsslutsatser om hur civilrätten kan bidra till EU:s konkurrenskraft betonar att EU är ett djupt integrerat rättsligt område med ett omfattande gemensamt regelverk som bygger på ömsesidigt förtroende och rättsstatsprincipen. Det framhålls vidare att ett välfungerande rättsligt område med ett starkt och effektivt regelverk och rättvisa förfaranden är en nyckeltillgång när det gäller EU:s konkurrenskraft. Därtill anges att genomförandet av befintlig lagstiftning ska prioriteras framför nya förslag; eventuella sådana ska innebära ett klart mervärde och fylla medborgares och företags praktiska behov, och ska grundas på utförliga konsekvensanalyser. Det rättsliga samarbetet genom exempelvis det Europeiska rättsliga nätverket och e-juridikportalen lyfts också fram som viktiga instrument för att förbättra genomförandet av EU-rätten.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom godkännandet av rådslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till civilutskottet den 14 november 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

20.Slutsatser om användningen av artificiell intelligens på det rättsliga området

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Rådsslutsatserna syftar till att lyfta fram möjligheterna och riskerna med användning av artificiell intelligens (AI) inom rättsväsendet

20 (31)

samt att förtydliga hur denna användning bör ske. Bland annat anges i de allmänna övervägandena att beslutsfattandet i rättsliga processer och alternativ tvistlösning ska vara en mänskligt driven aktivitet och användningen av AI i sådana situationer ska bland annat vara transparant, tillgänglig och spårbar. I rättstillämpningen ska resultatet av AI-verktyg bara få användas som stöd för beslutsfattandet.

Medlemsstaterna uppmanas till informationsutbyte och att när så är lämpligt använda nya digitala lösningar såsom AI i rättsväsendet för att ytterligare förbättra effektiviteten, rättvisan och rättsväsendets oberoende.

Kommissionen uppmanas att ytterligare utforska potentialen för AI på det rättsliga området och bistå medlemsstaterna i deras tillämpning av AI- förordningen. Vidare uppmanas kommissionen att ta fram en så kallad AI- verktygslåda för rättsväsendet som bland annat ska fungera som ett slags arkiv med AI-funktioner från och för medlemsstaterna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom godkännandet av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

21. Straffrättens framtid

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Under det svenska ordförandeskapet 2009 antogs modellbestämmelser, vilket innebar att medlemsstaterna kom överens om en standardutformning av artiklar som återkommer i direktiv på straffrättens område. Syftet med bestämmelserna var att förenkla och underlätta kommande förhandlingar.

21 (31)

Under våren och hösten 2024 har diskussioner om framtidens straffrätt i EU hållits. Det belgiska ordförandeskapet skickade under våren 2024 ut en enkät till medlemsstaterna på temat. Vid RIF-rådet i juni antogs rådsslutsatser som i generella ordalag beskrev målsättningarna för framtidens straffrätt inom EU, däribland att modellbestämmelserna från 2009 skulle uppdateras och att rådet skulle fortsätta reflektera över det straffrättsliga samarbetets framtid. Fortsatta diskussioner har förts under hösten. Det ungerska ordförandeskapet har gjort en sammanställning baserat på dessa diskussioner men också olika utvärderingsrapporter och uppdragsbeskrivningarna för de tillträdande kommissionärerna. I sammanställningen anges bland annat att fokus bör inriktas på den praktiska tillämpningen av de straffrättsliga instrumenten och samarbetet medlemsstaterna emellan, till exempel genom åtgärder som rör Eurojusts operativa stöd till medlemsstaterna, framtagande av handböcker och erfarenhetsutbyte.

Modellbestämmelserna har också uppdaterats för att återspegla den utveckling som skett genom de straffrättsliga direktiv som antagits under de senaste åren. Vid RIF-rådet väntas en diskussion om sammanställningen och modellbestämmelserna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar den sammanställning över förslag på åtgärder på straffrättens och det straffrättsliga samarbetets område som har gjorts och konstaterar att den överensstämmer med de diskussionerna som förts och övriga inspel som gjorts under året. Modellbestämmelserna har fått en utformning som återspeglar de direktiv som antagits under de senaste åren och som respekterar horisontell straffrättslig reglering i nationell rätt, bland annat den svenska beräkningsmodellen av företagsboten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 7 november 2024 om modellbestämmelserna.

Fortsatt behandling av ärendet: Det ungerska ordförandeskapet har sammanställt förslagen som lyfts fram inom diskussionerna för straffrättens framtid och arbetet med modellbestämmelserna till en ordförandeskapsrapport som ska översändas till kommissionen.

Faktapromemoria: -

22 (31)

22. Europeiska åklagarmyndigheten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) inrättades genom rådets förordning (EU) 2017/1939 den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Eppo blev operativ den 1 juni 2021 och 22 medlemsstater hade då anslutit sig till Eppo. Därefter har kommissionen den 29 februari 2024 bekräftat Polens deltagande.

Den 5 juni 2024 anmälde regeringen Sveriges avsikt att delta i det fördjupade samarbetet om Eppo. Kommissionen bekräftade den 16 juli 2024 Sveriges deltagande och Sverige blev därmed den 24:e medlemsstaten att delta i Eppo. Enligt kommissionens beslut blir Eppo fullt ut operativ i Sverige

20 dagar efter rådets utnämning av den europeiska åklagaren från Sverige.

Vid RIF-rådet väntas en lägesuppdatering om Eppos arbete.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 15 juni 2023. Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 18 januari 2024. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 5 juni 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2013/14:FPM10

23.Tillgång till data för effektiv brottsbekämpning: slutrapport från högnivågruppen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

23 (31)

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

24. Kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid RIF-rådet den 12–13 december avser ordförandeskapet lämna en lägesrapport om rättsligt samarbete i kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet.

Under det svenska EU-ordförandeskapet hölls vid ett flertal tillfällen diskussioner på olika nivå om betydelsen av rättsligt samarbete i kampen mot

24 (31)

den organiserade brottsligheten. De följande ordförandeskapen har tagit arbetet vidare. De belgiska och ungerska ordförandeskapen har lämnat motsvarande lägesrapporter vid RIF-råden under året.

I juni i år antogs rådsslutsatser om åklagarsamarbete och stärkt samarbete gentemot tredje land i kampen mot den organiserade brottsligheten. Implementeringen av slutsatserna har påbörjats. Eurojust har inlett arbetet med att ta fram underlag för vidare diskussioner om stärkt rättsligt samarbete med tredje land. Ett första möte har även hållits vid Eurojust i det rättsliga nätverk mot organiserad brottslighet som inrättats genom slutsatserna.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

25. Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid RIF-rådet den 12–13 december avser ordförandeskapet lämna en lägesrapport om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kampen mot straffrihet.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU:s medlemsstater vidtagit en rad åtgärder såväl nationellt som gemensamt på EU-nivå och internationell nivå för att säkerställa ansvarsutkrävande för internationella brott som begås i samband med Rysslands aggression mot Ukraina.

25 (31)

På EU-nivå har bland annat diskuterats hur EU:s medlemsstater bäst kan stödja utredningar av krigsförbrytelser i Ukraina. Stöd har bland annat lämnats i form av nationella experter till stöd för ukrainska utredningar och genom ekonomiskt stöd eller sekonderade nationella experter till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Från Sverige har finansiella bidrag om sju miljoner kronor lämnats till ICC. Därtill har Åklagarmyndigheten sekonderat tre åklagare och Polismyndigheten sex experter till ICC. Sverige bidrar även med expertis till EU:s rådgivande civila insats EUAM Ukraina som stödjer reformer av rättsvårdande myndigheter och utredningar av krigsförbrytelser.

Under 2022 gavs Eurojust en ny uppgift att bevara, analysera och lagra bevisning avseende krigsförbrytelser som begås i bland annat Ukraina och som kan göras tillgänglig för nationella och internationella rättsliga myndigheter, inklusive ICC. Databasen som inrättats för denna uppgift har tagits i bruk (Core International Crimes Evidence Database – CICED). Inom ramen för Eurojusts mandat har även en koordineringsmekanism som ska stödja utredningar och insamlingen av bevisning om det ryska aggressionsbrottet för framtida rättegångar inrättats (International Coordination Center for the Prosecution of the Crime of Aggression - ICPA).

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

26.Förstärkning av den europeiska utredningsordern: resultat från slutrapporten om ömsesidiga utvärderingar (tionde omgången)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

26 (31)

Förslagets innehåll: Inom EU finns en mekanism för att utvärdera tillämpningen och genomförandet på nationell nivå av internationella rättsakter och åtgärder i kampen mot den organiserade brottsligheten. Den tionde

omgången av gemensamma utvärderingar avsåg direktivet om den europeiska utredningsordern på det straffrättsliga området (EIO). Utvärderingen är nu avslutad. Det är första gången EIO-direktivet utvärderats och utvärderingen har avsett samtliga aspekter av direktivet. Syftet med utvärderingen har varit att överväga såväl juridiska frågor som praktiska och operationella aspekter kopplade till implementeringen av direktivet för att identifiera områden som är i behov av förbättring och sådana som fungerar bra.

Ordförandeskapet har tagit fram en slutrapport för utvärderingsrundan som antagits av medlemsstaterna. Rapporten innehåller en sammanfattning av de viktigaste resultaten, slutsatserna och rekommendationerna till medlemsstaterna och EU:s institutioner. Det konstateras att EIO-direktivet används frekvent och att tillämpningen generellt fungerar bra. Däremot behöver några frågor som rör tillämpningen hanteras genom klargörande eller reglering på EU-nivå. Detta har föranlett rekommendationer som innebär att kommissionen bjuds in till att göra vissa klargöranden eller lägga fram lagstiftningsförslag på olika områden.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

27.Övriga frågor:

a)Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan (Budva, 28–29 oktober 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

27 (31)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Budva den 28–29 oktober 2024.

b)Förhandlingarna mellan EU och USA om ett avtal om elektroniska bevis

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den 6 juni 2019 gav rådet kommissionen i uppgift att förhandla fram ett EU-gemensamt avtal med USA om tillgång till elektroniska bevis. Behovet av ett sådant avtal kunde konstateras under förhandlingar av den så kallade e-bevisförordningen (EU:s förordning 2023/1543 av den 12 juli 2023 om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande åtgärd till följd av straffrättsliga förfaranden). Avtalet ska syfta till att undanröja motstridiga skyldigheter som kan uppstå för tjänsteleverantörer som är underkastade såväl EU-rättslig som amerikansk lag i samband med utlämnande av elektroniska uppgifter.

Förhandlingarna med USA inleddes 2019. Med hänsyn till att förhandlingarna av e-bevisförordningen drog ut på tiden, pausades förhandlingarna med USA. Sedan förhandlingarna av förordningen kunde slutföras under våren 2023 återupptogs förhandlingarna med USA i mars 2023. Framtagande av avtalstexter har påbörjats men förhandlingarna är ännu i ett mycket tidigt skede. Målsättningen är att det ska finnas en gemensam avtalstext i början av året 2025. Vid RIF-rådet förväntas EU- kommissionen ge en uppdatering kring läget i förhandlingarna.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

28 (31)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Informationen till justitieutskottet vid ett flertal tillfällen, senast den 7 november 2024. Samråd med EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 4 oktober 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

c)Kampen mot antisemitism: utvecklingen på området bekämpning av antisemitism

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet och kommissionen

Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet och kommissionen väntas informera om sitt arbete på området.

d) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Polen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Det inkommande polska ordförandeskapet kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari-juni 2025.

29 (31)

I anslutning till rådets möte: Gemensamma Schengenkommittén

1. Det övergripande läget i Schengenområdet

Genomförande av prioriteringarna i Schengenrådets årliga cykel: öka den övergripande säkerheten genom digitalisering

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 3.

2. Genomförande av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 4.

3.Rådets beslut om fastställande av datum för avskaffande av personkontroller vid de inre landgränserna till och mellan Republiken Bulgarien och Rumänien (Rättslig grund: artikel 4.2 i anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien från 2005)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 5.

4. Övriga frågor: aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

30 (31)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 7.

5.Direktivet om minimiregler för att förebygga smuggling av migranter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 14.

31 (31)