Kommenterad dagordning inför RIF 8-9 december 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:507A26

	Kommenterad dagordning
	Kommenterad dagordning
	Rådet
	Rådet
	2025-12-01
	Ju2025/02391
Justitiedepartementet	EU-nämnden
EU-enheten	Riksdagen
	Kopia: Justitieutskottet
	Kopia: Socialförsäkringsutskottet
	Kopia: Konstitutionsutskottet
	Kopia: Försvarsutskottet
	Kopia: Socialutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8–9 december 2025

Måndagen den 8 december - Inrikes frågor

1. Godkännande av dagordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande. Se bifogad

preliminär dagordning.

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

3.Förordningen om inrättande av ett gemensamt system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Förordningen ska ersätta det nu gällande återvändandedirektivet och syftar till snabbare, förenklade och effektivare återvändandeförfaranden i medlemsstaterna. Förslaget till förordning innehåller bland annat tydligare skyldigheter och incitament för den enskilde att samarbeta i återvändandeförfarandet, stärkta regler för att förhindra risk för avvikande, särskilda regler för återvändande av personer som utgör en säkerhetsrisk och en rättslig ram för så kallade återvändandehubbar i tredjeland. Förslaget innehåller även ett förfarande som ska underlätta för ömsesidigt erkännande och verkställighet av återvändandebeslut som på sikt kan bli obligatoriskt för medlemsstaterna.

Förhandlingsarbetet i rådet har gått i rätt riktning i förhållande till svensk ståndpunkt när det gäller behovet av att förenkla och förtydliga förfarandet samtidigt som medlemsstaterna ges nödvändig flexibilitet att anpassa förfarandet till nationella omständigheter och att undvika omotiverad administrativ börda. Det har inte minst varit viktigt när det gäller förslaget om att det på sikt kan bli obligatoriskt för medlemsstaterna att erkänna och verkställa varandras återvändandebeslut. På rådsmötet förväntas rådet anta en allmän riktlinje för förslaget.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje. Det är mycket angeläget att få ett nytt rättsligt ramverk för återvändande på plats så snart som möjligt. Förslaget till allmän riktlinje innehåller en ändamålsenlig ordning som ger ansvariga myndigheter goda förutsättningar att snabbt och effektivt verkställa återvändandebeslut i enlighet med grundläggande rättigheter, inklusive principen om nonrefoulement.

Regeringen välkomnar särskilt att skyldigheten för tredjelandsmedborgare som har meddelats ett återvändandebeslut att samarbeta under hela återvändandeförfarandet förtydligas och stärks med förordningen.

2 (28)

Regeringen är också positiv till bland annat de utökade möjligheterna att meddela längre återreseförbud och förhindra risk för avvikande, inbegripet att vid behov kunna använda förvar i större utsträckning och i längre perioder. Att förordningen ger en tydlig rättslig grund för så kallade återvändandehubbar i tredjeland där medlemsstaterna ges utrymme att utforma och tillämpas sådana på ett ändamålsenligt sätt välkomnas. Det ges också förbättrade förutsättningar att effektivt kunna genomföra återvändande av tredjelandsmedborgare som dömts till utvisning på grund av brott eller utgör en säkerhetsrisk, vilket är av största vikt för regeringen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 13 mars 2025 och överläggning med socialförsäkringsutskottet den 8 maj 2025. Samråd med EU-nämnden den 10 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: När rådet antagit en allmän riktlinje väntas trepartsmöten inledas så snart Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt.

Faktapromemoria: 2024/25:FPM31

4.Det övergripande läget i Schengenområdet

Genomförandet av prioriteringarna för Schengenrådets cykel: säkrande av våra yttre gränser

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Frågan om det övergripande läget i Schengen är en återkommande punkt på Schengenrådets dagordning.

Kommissionen förväntas ge en samlad översikt över medlemsstaternas bidrag till Schengenområdets funktion, samt presentera individuella resultat i Schengens resultattavla. Inom ramen för de uppsatta prioriteringsområdena för Schengenrådscykeln 2024–2025 har ordförandeskapet aviserat att den tematiska diskussionen ska handla om säkerhet vid yttre gräns.

3 (28)

I det diskussionsunderlag som presenterats framgår att de brister som har identifierats vid yttre gräns främst består av bristande integrerade övervakningssystem i vissa medlemsländer, otillräcklig samordning mellan nationella myndigheter, brister i personal, utbildning och teknisk kapacitet (t.ex. anti-drönarförmåga), ofullständig implementering av det europeiska gränsövervakningssystemet (EUROSUR) och svag riskanalys samt behov av förbättrad informationsdelning på EU-nivå.

Ministrarna förväntas diskutera orsaker till de kvarstående huvudsakliga bristerna och hur de kan åtgärdas, samt vilka sårbarheter som framträder och om medlemsstaterna är förberedda att hantera dem.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det är av yttersta vikt att samtliga medlemsstater lever upp till de åtaganden som redan existerar och till de som framgår av migrations- och asylpakten. Att det screeningförfarande som ska utföras genomförs av samtliga medlemsstater är en förutsättning för ett fungerande Schengensamarbete och ett säkert Schengenområde. Samtliga medlemsstater har ett ansvar för att kontrollen vid de yttre gränserna upprätthålls och för att tillsammans med EU:s institutioner hjälpa varandra. Detta är särskilt viktigt med anledning av den instrumentalisering av migration som fortfarande riktas mot EU. Regeringen välkomnar därför att frågan om brister lyfts och avser verka för att frågan tas vidare samt att de identifierade bristerna åtgärdas.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 10 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Det övergripande läget i Schengen är en återkommande punkt på Schengenrådets dagordning.

Faktapromemoria: -

5.Genomförandet av interoperabilitet: färdplan för tiden efter 2026

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

4 (28)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Mot bakgrund av förseningar i arbetet med genomförandets av interoperabiliteten mellan EU:s gräns- och säkerhetssystem, godkände RIF-rådet i december 2024 att genomförandet flyttades fram till utgången av 2027. Samtidigt gavs eu-LISA i uppdrag att ta fram en ny övergripande tidsplan för hela genomförandearbetet.

Imars 2025 godkände RIF-rådet en tidsplan för 2025–26 där in-och utresesystemet (EES) skulle startas i oktober 2025 och reseauktorisationssystemet ETIAS under fjärde kvartalet 2026. eu-LISA aviserade att man skulle presentera ett förslag till plan för resten av genomförandet under tredje kvartalet 2025.

Medlemsstaterna i eu-LISA:s styrelse enades den 20 november om följande plan för genomförandet 2027–28:

-Interoperabilitet mellan EES och Schengens informationssystem SIS, inklusive den multipla identitetsdetektorn MID genomförs andra kvartalet 2027 (tidigare utgången av 2026)

-Andra generationens Prüm för utbyte av biometrisk information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter startas andra kvartalet 2027 (som tidigare).

-Samtliga interoperabilitetskomponenter ska vara genomförda andra kvartalet 2028 (tidigare före utgången av 2026).

En plan för genomförandet av viseringssystemet VIS och dess integration med interoperabiliteten bereds fortfarande inom eu-LISA och förväntas beslutas i januari 2026.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom förslaget till färdplan. Den av eu-LISA:s styrelse beslutade tidsplanen motsvarar det scenario som Sverige förordat i diskussionerna.

Regeringen anser, som tidigare, att det är olyckligt med de upprepade förseningarna av genomförandet. Det är viktigt att kunna realisera nyttan av utvecklingsarbetena så snart som möjligt, både för ökad säkerhet och smidigare gränskontroll. En ny tidsplan måste dock vara realistisk,

5 (28)

förutsägbar och ge tillräckligt med tid för anpassning av de nationella genomförandena.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 6 oktober 2025. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 7 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Den övergripande uppföljningen sköts av kommissionen som regelbundet rapporterar till RIF-rådet.

Faktapromemoria: 2017/18:FPM41

6.Förordningen om upprättande av en förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Enligt förslaget upprättas en lista över säkra ursprungsländer på EU-nivå genom ändring i och ny bilaga till asylprocedurförordningen. Förslaget innebär att samtliga EU-kandidatländer ska anses vara säkra ursprungsländer, med vissa undantag. Utöver det ska också Kosovo, Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Marocko och Tunisien ses som säkra ursprungsländer. En EU-gemensam lista över säkra ursprungsländer bedöms kunna minska antalet irreguljära migranter från dessa länder. Enligt förslaget får också vissa bestämmelser i asylprocedurförordningen börja tillämpas före den 12 juni 2026.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information den 8 maj och överläggning den 3 juni i socialförsäkringsutskottet.

Fortsatt behandling av ärendet: När rådet antagit en allmän riktlinje väntas trepartsmöten inledas så snart Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt.

6 (28)

Faktapromemoria: 2024/25:FPM40

7.Förordningen om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller tillämpningen av begreppet säkert tredjeland

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Enligt förslaget görs en ändring i asylprocedurförordningen gällande tillämpningen av begreppet säkert tredjeland, dvs. möjligheten att avvisa en asylansökan om sökanden kan söka asyl i ett säkert tredjeland. Möjligheten att tillämpa begreppet utökas jämfört med i dag på så sätt att det även ska kunna tillämpas när en sökande har transiterat genom ett säkert tredjeland eller om det finns en överenskommelse eller arrangemang, på EU-nivå eller bilateralt, med ett tredjeland om att det landet ska pröva asylansökan. Därtill föreslås att ett överklagande av ett beslut om att avvisa en asylansökan inte ska ha automatisk suspensiv verkan. Också överklagande av ett beslut om att avvisa en asylansökan för att sökanden redan har beviljats skydd i en annan medlemsstat ska undantas från automatisk suspensiv verkan. Förslaget, särskilt en utökad tillämpning, bedömer regeringen kommer innebära att färre tredjelandsmedborgare tar sig irreguljärt till EU.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 3 juni 2025 och överläggning med utskottet den 16 september 2026.

Fortsatt behandling av ärendet: När rådet antagit en allmän riktlinje väntas trepartsmöten inledas så snart Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt.

Faktapromemoria: FPM 2024/25:45

7 (28)

8.Förordningen om unionens civilskyddsmekanism och unionens stöd för beredskap och insatser vid hälsokriser

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Carl-Oskar Bohlin

Förslagets innehåll: Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om EU:s civilskyddsmekanism och unionens stöd till beredskap och insatser vid hälsokriser och om upphävande av det nu gällande beslutet från 2013 om unionens civilskyddsmekanism.

Syftet med förslaget är att stärka samarbetet och samordningen inom civilskydd för att förbättra den övergripande förmågan att förutse, förebygga, ha beredskap för och hantera alla typer av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

Kommissionen hänvisar i sitt förslag bland annat till det alltmer utmanande hot- och riskläget, det ökade antalet aktiveringar av civilskyddsmekanismen och behovet av en proaktiv ansats samt en tvärsektoriell överblick.

Kommissionen föreslår bland annat att det inrättas en krissamordningshubb (Crisis Coordination Hub) för att stärka hanteringen av sektorsöverskridande kriser. Förslaget omfattar även exempelvis utvidgning av de gemensamma resurserna inom rescEU, stärkt civil-militär samverkan, ökat fokus på befolkningens och samhällets beredskap, introduktionen av en femårig rapporteringscykel samt förenkling av regler för medfinaniseringsnivåer för olika typer av insatser inom mekanismen.

Förhandlingarna har under hösten inletts i rådsarbetsgruppen för civilskydd med en artikelvis genomgång av förslaget. Under oktober och november har medlemsstaterna presenterat sina första skriftliga ändringsförslag på ett urval av artiklar i förslaget och det danska ordförandeskapet har tagit fram två kompromissförslag avseende dessa. Samtidigt pågår analys i medlemsstaterna och några medlemsstater har fortfarande granskningsreservation på delar av förslaget.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

8 (28)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden den 10 oktober 2025. Information till försvarsutskottet den 21 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna i rådsarbetsgruppen för civilskydd kommer att fortsätta under våren under Cyperns ordförandeskap.

Faktapromemoria: 2025/26:FPM15

9. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

10.Genomförandet av migrations- och asylpakten

a)Den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten

b)Rådets genomförandebeslut om inrättande av den årliga solidaritetspoolen för 2026

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport (a) och politisk överenskommelse (b)

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Den europeiska årliga migrationsrapporten (migrationsrapporten) och rådets genomförandebeslut om etablerande av solidaritetspoolen är en del av migrations- och asylpakten, som trädde i kraft den 11 juni 2024 och ska börja tillämpas den 12 juni 2026. Enligt asyl- och migrationshanteringsförordningen ska kommissionen senast den 15 oktober varje år anta migrationsrapporten och lägga fram ett förslag till rådsbeslut

9 (28)

om solidaritetspoolen. Detta skedde den 11 november 2025, dvs. en månad senare än vad regelverket anger.

Migrationsrapporten ger en överblick av migrationsläget i unionen och omfattar perioden juni 2024 till juni 2025. Rapporten identifierar medlemsstaternas utmaningar och bygger på data från medlemsstaterna, Eurostat, EU-myndigheterna och Europeiska utrikestjänsten. I korthet visar rapporten på förbättringar av läget, bland annat med 35 % färre irreguljära gränspassager. Kommissionen konstaterar dock att utmaningar kvarstår. Det handlar till exempel om fortsatt tryck från irreguljära ankomster, sekundära förflyttningar inom EU, mottagande av skyddsbehövande från Ukraina samt hybridpåverkan från Ryssland och Belarus.

I samband med antagandet av rapporten har kommissionen identifierat att Cypern, Grekland, Italien och Spanien är utsatta för migrationstryck. När det gäller Italien och Spanien beror det på antalet landsättningar efter så kallade sök- och räddningsinsatser. Det är dessa fyra medlemsstater som har rätt att utnyttja solidaritetspoolen. Därutöver har kommissionen fastställt att följande medlemsstater står inför en risk för migrationstryck: Belgien, Bulgarien, Tyskland, Estland, Irland, Frankrike, Kroatien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen och Finland. Dessa länder har inte tillgång till solidaritetsåtgärder från solidaritetspoolen men har prioriterad tillgång till sådant migrationsstöd som redan finns i EU:s verktygslåda. Detta kan handla om stöd från unionens myndigheter eller finansiellt stöd, till exempel genom inrikesfonderna. Slutligen fastställer kommissionen att Bulgarien, Tjeckien, Estland, Kroatien, Österrike och Polen befinner sig i en betydande migrationssituation på grund av ett högt kumulativt mottagande under senare år. Detta innebär att dessa länder kan begära en fullständig eller delvis nedsättning av sina utfästelser till solidaritetspoolen. För att dessa medlemsstater ska komma i åtnjutande av nedsättningarna måste en begäran göras till kommissionen för dess bedömning. Rådet ska därefter anta en genomförandeakt för att besluta om medlemsstaten ska beviljas fullständig eller en delvis nedsättning.

När det gäller brister i genomförandet av nuvarande regelverk gällande Dublinöverföringar av vissa medlemsstater och de konsekvenser detta kan få för genomförandet av solidaritetsåtaganden från andra medlemsstater avser kommissionen, först efter det att asyl- och migrationshanteringsförordningen ska börja tillämpas den 12 juni 2026, göra en översyn av

10 (28)

situationen. Kommissionen avser därefter återkomma med en bedömning om det finns sådana systematiska brister som motiverar att bidragande medlemsstater inte behöver uppfylla sina åtaganden.

Utöver vad som beskrivs ovan har kommissionen lagt fram ett förslag till rådets genomförandebeslut om inrättande av solidaritetspoolen. Solidaritetsåtgärderna omfattar omfördelning av asylsökande, ekonomiska bidrag och alternativa solidaritetsåtgärder. Medlemsstaterna kan välja vilken eller vilka åtgärder man avser bidra med enligt varje medlemsstats rättvisa andel (baserat på fördelningsnyckeln om 50% BNP och 50% befolkningsmängd). Sveriges rättvisa andel utgör 2,7807%.

Kommissionen föreslår att solidaritetspoolen ska innehålla 30 000 omfördelningar och ekonomiska bidrag på 600 miljoner euro. Vidare föreslår kommissionen att 42% av detta ska göras tillgängliga för de medlemsstater som identifierats vara under migrationstryck på grund av stora ankomster från landsättningar efter sök- och räddningsinsatser.

I asyl- och migrationshanteringsförordningen finns ytterligare en andra nivå av solidaritetsåtgärder, nämligen ansvarskompensationer. Det handlar om att en medlemsstat kan ta på sig ansvaret att pröva en ansökan om internationellt skydd trots att en annan medlemsstat som är under migrationstryck är fastställd som ansvarig enligt Dublinförfarandet. Det innebär då att den bidragande medlemsstatens utfästelser minskar i motsvarande mån. Tanken bakom ansvarskompensationerna är att vara en garanti för så kallad personsolidaritet om antalet omfördelningar inte når upp till en viss nivå. Det är i första hand frivilligt för medlemsstater att tillämpa men ansvarskompensationerna kan bli tvingande i vissa situationer. I tillägg till den ordning som följer av asyl- och migrationshanteringsförordningen när det gäller ansvarskompensationer har kommissionen föreslagit att det under en övergångsperiod ska vara möjligt för medlemsstaterna att kunna bidra med ansvarskompensationer med ärenden som följer av nu gällande regelverk, dvs. Dublinförordningen.

Med beaktande av kommissionens förslag till solidaritetspool ska rådet senast sista december fatta beslut om solidaritetspoolens storlek. I syfte att säkerställa att rådet kan fatta beslut har högnivåforumet för solidaritet etablerats. Vid forumet ska det även göras utfästelser om vilka solidaritetsåtgärder som medlemsstaterna avser bidra med.

11 (28)

Vid RIF-rådet den 8 december avser kommissionen först avge en lägesrapport när det gäller migrationsrapporten, inklusive genomförandet av pakten. Vidare är avsikten att rådet ska nå politisk överenskommelse om rådsbeslutet om etablerande av solidaritetspoolen.

Kommissionens förslag till solidaritetspoolen på 30 000 omfördelningar och 600 miljoner euro utgår ifrån minimireferensvärdena i asyl- och migrationshanteringsförordningen för helåret 2026. Förordningen ska dock inte börja tillämpas förrän den 12 juni 2026. Regeringens förslag till bemyndigande i höständringsbudgeten för 2025 baseras på ett halvårsbelopp och ligger på högst 100 mnkr 2027.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det är av avgörande betydelse att migrations- och asylpakten genomförs och fungerar fullt ut då den kommer bidra till ett effektivare gemensamt asylsystem med bättre kontroll vid EU:s yttre gränser, minskade sekundära förflyttningar och ett ökat återvändande.

Regeringen avser verka för att storleken på solidaritetspoolen 2026 blir så förmånlig för Sverige som möjligt och att det ska beaktas att asyl- och migrationshanteringsförordningen under det första året gäller först från den 12 juni 2026, särskilt med beaktande att många länder har pekats ut som under migrationstryck. Kommissionens förslag till solidaritetpoolen utgår ifrån vad som i förordningen anges för ett helt år och ligger därmed för högt. Regeringen avser inte bidra med omfördelning av asylsökande utan i första hand med ekonomiska bidrag. Regeringen anser att även om Sverige inte är en av de medlemsstater som pekas ut som varande under migrationstryck så behöver ändå det historiska mottagande som Sverige har haft och integrationskapacitet beaktas.

Det finns en viktig koppling mellan solidaritetsbidrag och att medlemsstaterna uppfyller sina rättsliga åtaganden enligt migrations- och asylpakten, inklusive Dublinförfarandet.

Regeringen avser verka för att den nedsättning av solidaritetsutfästelser som är möjlig för de medlemsstater som identifierats vara i en betydande migrationssituation blir så liten som möjligt.

12 (28)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 10 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Genomförandet kommer framöver vara en återkommande dagordningspunkt i rådet.

Faktapromemoria: -

11.Den nuvarande geopolitiska miljöns inverkan på EU:s inre säkerhet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Frågan om den geopolitiska miljöns inverkan på EU:s inre säkerhet är återkommande på RIF-dagordningen. Ämnet denna gång är den ökande användningen av drönare (obemannade luftfartygssystem) och civila brottsbekämpande myndigheters ansvar för skydd mot drönare och deras hantering av incidenter kopplade till flygning av dessa.

Tillgängligheten och kapaciteten hos drönare har utvecklats i mycket snabb takt de senaste åren. Utvecklingen, driven exempelvis av öppen programvara och förmåga att producera 3D-utskrivna delar, gör det till ett bestående hot och innebär en förhöjd risk för antagonistiska hot eller angrepp, kränkningar av den personliga integriteten och framkallande av fara för eller störning av ordinarie flygtrafik. Den ökade tekniktillgängligheten har medfört att fler aktörer kan få tillgång till avancerade obemannade luftfartyg utan att ha högt tekniskt kunnande eller finansiell styrka. Drönare kan till exempel användas för terrorism, inom den organiserade brottsligheten och för olovlig underrättelseverksamhet.

Den snabba teknologiska utvecklingen innebär utmaningar vad gäller upptäckt, spårning, identifiering och, beroende på omständigheterna, bekämpning av drönare. Det är civila myndigheter i medlemsstaterna som står i centrum vad gäller skydd mot drönare vid exempelvis stora evenemang och kritisk infrastruktur.

13 (28)

Området är mångfacetterat och berör bl.a. flygsäkerhet, hantering av hybridhot samt kapacitet på försvarsområdet. Det hanteras i flera olika mötesformat inom EU:s rådsstruktur samt exempelvis av Frontex och Europol.

Vad gäller forskning och utveckling pågår det ett flertal initiativ inom EU och kommissionen utforskar hur befintliga EU-medel kan användas för att stärka skyddet mot olaglig användning av drönare.

Förslag till svensk ståndpunkt: Den globala teknikutvecklingen på området, i synnerhet till följd av Rysslands invasionskrig mot Ukraina, ställer stora krav på samordning och utbyte av information, kunskap och erfarenhet, såväl på nationell som på EU-nivå. Det är en utmaning att balansera främjandet av drönare för legitima ändamål med ett effektivt skydd mot olaglig användning av drönare. Polismyndigheten leder den nationella myndighetssamverkan gällande skydd mot drönare och deltar i kommissionens expertgrupp.

Att hålla jämna steg med antagonistiska användare av drönare kräver en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet där samarbetet på EU- nivå är centralt och värdefullt. Ett exempel på en väsentlig aspekt är utveckling av metoder, regelverk och teknik för fjärridentifiering i syfte att filtrera ut ofarliga drönare för att kunna fokusera på misstänkta objekt. Ett annat centralt område är framtagande av gemensamma standarder och metoder för provning och utvärdering av drönarskyddssystem. Det är generellt viktigt att arbetet håller en tillräckligt hög takt så att inte kunskap och tekniska lösningar hinner bli daterade innan de kan komma till en bredare användning.

Fortsatt behandling av ärendet: Den geopolitiska situationens inverkan på EU:s inre säkerhet förväntas fortsatt behandlas vid kommande RIF-råd.

Faktapromemoria: -

14 (28)

12.Hanteringen av säkerhetsutmaningar: bedömning av de europeiska nationella underrättelse- och säkerhetstjänsterna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Under dagordningspunkten kommer en lägesuppdatering ges gällande aktuella säkerhetshot mot EU och hur medlemsstaternas säkerhets- och underrättelsetjänster samarbetar för att möta dessa. Denna lägesuppdatering görs en gång under varje ordförandeskap.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 4 juni 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Det EU-gemensamma arbetet för att möta säkerhetshot mot EU hanteras löpande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

13.Kampen mot olaglig narkotikahandel och organiserad brottslighet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid RIF-rådet planerar det danska ordförandeskapet att lämna en lägesrapport om arbetet med att genomföra EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen presenterades i oktober 2023 och innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden; stärka motståndskraften i logistiknaven (bland annat hamnar), avveckla kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster, förebyggande åtgärder och internationellt samarbete.

15 (28)

Tidigare ordförandeskap har lämnat motsvarande lägesrapporter vid RIF- mötena under 2024 och 2025.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 1 februari 2024 om europeiska hamnalliansen. Information till justitieutskottet den 29 februari och samråd med EU- nämnden den 5 juni 2024 med anledning av lägesrapporteringen vid RIF- mötet i mars och juni.

Fortsatt behandling av ärendet: Lägesrapport om genomförandet av EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet ges återkommande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM19

14.Övriga frågor

a)EU:s narkotikastrategi och EU:s handlingsplan mot narkotikahandel

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer (handlingsplanen) och Elisabet Lann (strategin)

Förslagets innehåll: EU:s narkotikastrategi och EU:s handlingsplan för att bekämpa narkotikahandel ska presenteras den 3 december 2025. Vid RIF- rådet väntas kommissionen presentera innehållet.

b)Tillgång till uppgifter för effektiv brottsbekämpning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

16 (28)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Tillgång till data är en fortsatt hög prioritering både i Sverige och inom EU. Under det svenska ordförandeskapet 2023 inrättades en högnivågrupp om tillgång till data som i maj 2024 presenterade 42 rekommendationer samt en slutrapport i november 2024 för att säkerställa tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning. Rekommendationerna innehåller förslag som rör lagstiftning, kapacitetsuppbyggnad och stärkt samarbete med den privata sektorn. Arbetet med implementering av rekommendationerna pågår i flera spår.

Som en uppföljning till högnivågruppens arbete presenterade EU- kommissionen en färdplan för laglig och effektiv tillgång till data för brottsbekämpning den 24 juni 2025.

I Europeiska rådets slutsatser från den 26 juni 2025 uppmanades EU:s institutioner och medlemsstater att vidta ytterligare åtgärder för att stärka samarbetet inom brottsbekämpning och rättsväsende, inklusive effektiv tillgång till data för brottsbekämpande ändamål.

Inför det senaste mötet i kommittén för inre säkerhet tog det danska ordförandeskapet fram ett diskussionspapper om standardiseringsarbete samt en handlingsplan för att följa upp kommissionens färdplan. Kommittén för inre säkerhet får en central roll i uppföljningen, med stöd från dess supportgrupp. Andra relevanta rådsstrukturer, såsom rättsliga och tekniska arbetsgrupper, ska bidra inom sina respektive mandat.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd i EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 10 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Frågan hanteras återkommande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

17 (28)

c)Ministerforumet om rättsliga och inrikesfrågor mellan EU och västra Balkan (Sarajevo den 30–31 oktober 2025)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera och återrapportera om ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan, i Sarajevo, Bosnien och Hercegovina den 30–31 oktober 2025.

d)Ministerforumet om rättsliga och inrikesfrågor mellan EU och Förenta staterna (Washington DC)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA i Washington DC.

e)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Cypern

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Det inkommande cypriotiska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för perioden januari-juni 2026.

Tisdagen den 9 december 2025 – Rättsliga frågor

18 (28)

15. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information ifrån ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

16.Vägen framåt för en förenklad tillämpning av den allmänna dataskyddsförordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: På RIF-rådet väntas en presentation av det danska ordförandeskapets rapport som summerar de diskussioner som hållits på dataskyddsområdet sedan Danmark tog över ordförandeskapet i juli 2025, dels vid det informella RIF-rådet i juli 2025, dels i rådsarbetsgruppen för dataskydd i oktober 2025.

I rapporten lyfts särskilt fram att diskussionerna visar på en bred enighet när det gäller dataskyddsförordningen som ett viktigt instrument för att skydda grundläggande rättigheter. Ordförandeskapet framhåller dock att det borde vara möjligt att lätta de administrativa och regulatoriska bördorna genom en kombination av åtgärder, däribland praktisk vägledning och avgränsade och målinriktade ändringar av regelverket.

Vid RIF-rådet väntas även en presentation av kommissionens nya digitala omnibuspaket, Omnibus VII, som presenterades den 19 november. Detta förslag syftar till att minska antalet rättsakter samt att förenkla och harmonisera EU-regler på det digitala området vad gäller AI, cybersäkerhet och data. Enligt kommissionen kommer förslagen att minska administrativa kostnader genom förenklade bestämmelser och förfaranden. I förslaget ingår förenklingsåtgärder i ett antal rättsakter, däribland EU:s dataskyddsförordning.

19 (28)

De ändringar som föreslås i EU:s dataskyddsförordning syftar bland annat till att klargöra vissa nyckeldefinitioner i förordningen. Åtgärderna syftar även till att underlätta efterlevnad bland annat genom införandet av vissa lättnader i fråga om informationskrav och anmälningsförfaranden till tillsynsmyndigheter samt även klargöranden av vissa villkor beträffande behandling av personuppgifter för träning och utveckling av AI.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Diskussionerna fortsätter inom rådet.

Faktapromemoria: -

17. Slutsatser om standardbestämmelser för EU:s straffrätt

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Modellbestämmelser innebär en standardutformning av vissa artiklar som är återkommande i direktiv på straffrättens område. Syftet med modellbestämmelserna är att de ska kunna användas som utgångspunkt och därigenom förenkla och skynda på kommande förhandlingar. Utformningen av de föreslagna modellbestämmelserna är i linje med tidigare antagna direktiv och inkluderar bland annat den svenska beräkningsmodellen för företagsbot.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom godkännandet av rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information i justitieutskottet den 7 november och 5 december 2024 och samråd med EU-nämnden den 6 december 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

20 (28)

Faktapromemoria: -

18. Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU:s medlemsstater vidtagit en rad åtgärder såväl nationellt som gemensamt på EU- och internationell nivå för att säkerställa ansvarsutkrävande för internationella brott som begås i samband med Rysslands aggression mot Ukraina.

På EU-nivå har det bland annat diskuterats hur EU:s medlemsstater bäst kan stödja utredningar av krigsförbrytelser i Ukraina. Sverige har bland annat lämnat ett finansiellt bidrag till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har sekonderat ett antal åklagare och experter till domstolen. Sverige bidrar även med expertis till EU:s rådgivande civila insats EUAM Ukraina som stödjer reformer av rättsvårdande myndigheter och utredningar av krigsförbrytelser. EU:s byrå för straffrättsligt samarbete, Eurojust, har sedan invasionen lämnat stöd till utredningar i medlemsstaterna och fått nya uppgifter avseende hantering av bevisning rörande krigsförbrytelser begångna i bland annat Ukraina.

Sverige ingår även i en kärngrupp som sedan 2022 arbetat för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal inom Europarådet med jurisdiktion över aggressionsbrottet mot Ukraina. Under våren 2025 enades länderna i kärngruppen om tre dokument som ska ligga till grund för etablerandet av tribunalen; ett bilateralt avtal, en stadga och ett så kallat EPA (Enlarged Partial Agreement). Europarådet och Ukraina har skrivit under det bilaterala avtalet och nästa steg är att övriga stödjande länder ska ansluta sig genom EPA. För anslutning till tribunalen genom EPA krävs eventuellt riksdagsbeslut, vilket även är fallet för andra medlemsstater. Vilken typ av riksdagsbehandling som blir aktuell beror delvis på tribunalens budget. En preliminär budget delades den 21 november.

21 (28)

Vid mötet väntas en diskussion med fokus på samarbetet med tribunalen och stöd till ICC.

Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att ansvar utkrävs för de internationella brotten begångna under Rysslands aggression mot Ukraina. För detta spelar ICC en avgörande roll. Regeringen välkomnar etableringen av en aggressionsbrottstribunal och det är viktigt att stater kommer att kunna samarbeta med den. Regeringen avser fortsätta att aktivt stödja åtgärder för ansvarsutkrävande för dessa brott.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 2 oktober 2025. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 10 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

19.Kampen mot olaglig narkotikahandel och organiserad brottslighet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Tidigare ordförandeskap har lämnat motsvarande lägesrapporter vid RIF- mötena under 2024 och 2025.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

22 (28)

Fortsatt behandling av ärendet: Lägesrapport om genomförandet av EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet ges återkommande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM19

20.Övriga frågor

a)EU:s narkotikastrategi och EU:s handlingsplan mot narkotikasmuggling

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer (handlingsplanen) och Elisabet Lann (strategin)

b)Tillgång till uppgifter för effektiva brottsutredningar

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Tillgång till data är en fortsatt hög prioritering både i Sverige och inom EU. Under det svenska ordförandeskapet 2023 inrättades

23 (28)

en högnivågrupp om tillgång till data som i maj 2024 presenterade 42 rekommendationer samt en slutrapport i november 2024 för att säkerställa tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning. Rekommendationerna innehåller förslag som rör lagstiftning, kapacitetsuppbyggnad och stärkt samarbete med den privata sektorn. Arbetet med implementering av rekommendationerna pågår i flera spår.

Som en uppföljning till högnivågruppens arbete presenterade EU- kommissionen en färdplan för laglig och effektiv tillgång till data för brottsbekämpning den 24 juni 2025.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2025. Samråd i EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 10 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Frågan hanteras återkommande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

24 (28)

c)Ministerforumet om rättsliga och inrikesfrågor mellan EU och västra Balkan (Sarajevo den 30–31 oktober 2025)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

d)Ministerforumet om rättsliga och inrikesfrågor mellan EU och Förenta staterna (Washington DC)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA i Washington DC.

e)Strategier för digital rättvisa och rättslig utbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information ifrån kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den 20 november presenterade kommissionen ett digitaliseringspaket. Paketet innehåller två strategier för digitalisering av rättsväsendet, DigitalJustice@2030 samt Strategi för europeisk rättslig utbildning 2025–2030.

DigitalJustice@2030 är en strategi som berör nationell och gränsöverskridande rättstillämpning. Syftet med strategin är att skapa

25 (28)

förutsättningar för att öka den digitala rättvisan i EU. Strategin berör bland annat AI, digitalisering av rättsliga processer, videokonferenser, finansiering och utbyte av bästa praxis mellan MS. Strategin för europeisk rättslig utbildning 2025–2030 riktar sig till rättstillämpare för att säkerställa relevant kompetens, kunskap och medvetenhet om den digitala utvecklingen. Strategin ska stödja målen i DigitalJustice@2030.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: En faktapromemoria om strategin kommer att överlämnas till riksdagen.

f)2025 års rapport om stadgan: utvärdering av strategins genomförande för att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information ifrån kommissionen

Ansvarigt statsråd: Nina Larsson

Förslagets innehåll: Kommissionen väntas informera om sin årliga rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som planerar att antas den 5 december 2025. I och med att EU:s strategi för genomförande av stadgan om de grundläggande rättigheterna 2020–2030 har nått sin mittpunkt fokuserar årets rapport på en halvtidsöversyn av strategins genomförande. Rapporten väntas dels fokusera på de åtgärder som hittills har vidtagits, dels på de utmaningar som återstår att adressera inom ramen för strategins genomförande.

26 (28)

g)Överbryggande av klyftan: utredningsåtgärder för gränsöverskridande återvinning av tillgångar under verkställighetsfasen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Belgien

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Belgien väntas informera om att de vill se ett nytt instrument för utökade möjligheter att bedriva utredning över gränserna under verkställighetsfasen vid förverkande av tillgångar.

h)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Cypern

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Det inkommande cypriotiska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för perioden januari-juni 2026.

I anslutning till rådets möte: Gemensamma Schengenkommittén

1.Det övergripande läget i Schengen-området

Genomförandet av prioriteringarna för Schengenrådets cykel: Säkrande av våra yttre gränser

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 4.

27 (28)

2. Genomförandet av interoperabilitet: färdplan för tiden efter 2026

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 5.

3.Förordningen om inrättande av ett gemensamt system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Johan Forssell

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 3.

4. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information ifrån ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Johan Forssell

Förslagets innehåll: Se ovan punkt 9.

28 (28)