Kommenterad dagordning EPSCO 19-20 juni
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:50163C
Kommenterad dagordning
Rådet
2025-06-09 S2025/01130
Socialdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 19-20 juni 2025
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) A-punkter
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
3. Direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Allmän riktlinje.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
Dokument:
9574/25
Förslagets innehåll:
Den 20 mars 2024 presenterade kommissionen, som följd av en resolution från Europaparlamentet, en reviderad rådsrekommendation om förstärkta kvalitetskriterier för praktikprogram samt ett direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Syftet med direktivförslaget är att förbättra och stärka efterlevnaden av arbetsvillkor för praktikanter samt att motverka att praktik används när det egentligen är fråga om ett anställningsförhållande. Kommissionens förslag inför en bestämmelse om att praktikanter ska likabehandlas med vanliga anställda enligt vad som kallas en princip om icke diskriminering. Förslaget ställer även krav på medlemsstaterna att utöva tillsyn genom behöriga myndigheter för att motverka att praktik används när det egentligen är fråga om ett anställningsförhållande.
Direktivförslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp och under det ungerska ordförandeskapet och polska ordförandeskapet har förhandlingarna avseende direktivet gått i snabb takt. Sammantaget har nio kompromissförslag presenterats gällande direktivet. De förändringar som gjorts under behandlingen i rådet har i delar inneburit förbättringar och gått i rätt riktning i förhållande till den överlagda ståndpunkten. I den text som ligger på bordet inför förberedande coreper har det tydliggjorts att direktivet endast avser arbetstagare och avseende direktivförslagets princip om icke diskriminering har utrymme getts för arbetsmarknadens parter att reglera villkor genom kollektivavtal i större omfattning. Bestämmelserna om tillsyn har gjorts mer flexibla. Dock har tillämpningsområdet fått en komplicerad utformning och utökats i jämförelse med det ungerska förslaget till allmän riktlinje. Praktik inom arbetsmarknadspolitiken omfattas av delar av direktivet och praktik på den öppna marknaden omfattas av hela direktivet. Sammantaget riskerar det försvåra tillskapandet av praktikplatser samt skapa en omotiverad administrativ börda då redan väl reglerad praktik inom arbetsmarknadspolitiken får ytterligare reglering att förhålla sig till. För det fall att ett nytt förslag lämnas inför eller vid rådsmötet som innebär att praktik inom arbetsmarknadspolitiken undantas från direktivets tillämpningsområde bedöms istället ovanstående risker vara hanterade.
2 (28)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Med utgångspunkt i den överlagda ståndpunkten och vad som däri anges om risken att motverka och fördyra medlemsstaternas möjligheter att behålla och vidta åtgärder för att säkra kompetensförsörjning, inklusive insatser för återgång till arbete föreslår regeringen att Sverige vid rådsmötet inte ställer sig bakom ett antagande av förslaget till rådets allmänna riktlinje.
Förutsatt att ett nytt förslag lämnas inför eller vid rådsmötet som innebär att praktik inom arbetsmarknadspolitiken undantas från direktivets tillämpningsområde bedöms istället ovanstående risker vara hanterade. I sådant fall och då med utgångspunkt i den överlagda ståndpunkten och vad som däri anges om vikten av att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen, att respektera det nationella handlingsutrymmet för kompetensförsörjning, utbildning och tillgång till social trygghet samt respekten för arbetsmarknadens parters autonomi föreslår regeringen att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av förslaget till rådets allmänna riktlinje.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med arbetsmarknadsutskottet hölls den 25 april 2024. Arbetsmarknadsutskottet informerades under 2024 den 13 juni, 12 september och 26 november. Under 2025 informerades Arbetsmarknadsutskottet 21 januari och den 1 april. Utbildningsutskottet informerades den 2 maj 2024 och socialförsäkringsutskottet informerades den 30 maj och den 26 november 2024. Socialutskottet informerades den 30 maj 2024. EU-nämnden informerades den 14 juni 2024 och samråd skedde den 29 november 2024.
Fortsatt behandling av ärendet:
Fortsatt behandling under det danska ordförandeskapet, antingen i rådsarbetsgrupp eller, om allmän inriktning beslutas, i trepartssamtal med Europaparlamentet.
Faktapromemoria:
2024/25:FPM38
3 (28)
4.Direktivet om genomförande av principen om likabehandling (artikel 19)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt och lägesrapport.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
Dokument:
9634/25
9573/25
Förslagets innehåll:
Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att diskrimineringsgrunderna ska få ett likvärdigt skydd på EU- nivå. Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas enligt det särskilda lagstiftningsförfarande som kommer i fråga.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar diskussionen och avser framföra att det är viktigt med ett enhetligt EU-rättsligt skydd mot diskriminering och att det liggande förslaget till direktiv är redo för antagande. Regeringen anser att ett sådant beslut bör fattas snarast. Om detta inte skulle vara möjligt till följd av att en eller flera medlemsstater motsätter sig ett antagande anser regeringen att en närmre analys av de alternativ som står till buds krävs före det att ytterligare steg tas.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Förslaget om ett antidiskrimineringsdirektiv har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni och den
4 (28)
25 november 2011, den 15 juni och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, 12 juni och den 4 december 2015, den 10 juni och den 2 december 2016, den 9 juni och den 1 december 2017, den 15 juni 2018, den 6 december 2018, den 5 juni 2019, den 27 november 2020, den 11 juni 2021, den 10 juni 2022, den 2 december 2022, den 9 juni 2023 samt den 3 maj och 14 juni 2024.
Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet i fråga om förslaget om ett antidiskrimineringsdirektiv skedde den 13 oktober 2015 och utskottet informerades senast i mars 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Den inriktning som faller ut från diskussionen kommer vara styrande för hur ärendet fortsatt behandlas.
Faktapromemoria:
2007/08:FPM127
Icke-lagstiftande verksamhet
5.Den europeiska planeringsterminen 2025
a)Från principer till framsteg: den nya handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den första strategin för fattigdomsbekämpning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson, Anna Tenje
Dokument:
-
Förslagets innehåll:
Rådets ska föra en diskussion om sysselsättnings- och socialpolitiska frågor inom den europeiska planeringsterminen. Inom ramen för diskussionen inbjuds medlemsstaterna även ge sin syn på två initiativ som kommissionen
5 (28)
har aviserat att den avser presentera; en ny handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och en EU-strategi för att bekämpa fattigdom.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram att initiativ och åtgärder inom det sysselsättnings- och socialpolitiska området bör bidra till att stärka Europas konkurrenskraft. Respekt för väl fungerande arbetsmarknadsmodeller, jämlika och jämställda möjligheter till deltagande på arbetsmarknaden och social dialog är viktigt för omställning på arbetsmarknaden och därmed för konkurrenskraften.
Avseende genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter har mycket redan gjorts, inte minst genom integrering i den europeiska planeringsterminen. Fokus bör ligga på att implementera det som redan är på plats, inte på nya åtgärder. Utrymme ska ges för medlemsstaterna att utforma reformer utifrån nationell kontext.
Regeringen anser att det är av betydelse att medlemsstaterna arbetar för att minska antalet personer i risk för fattigdom eller social utestängning. I sammanhanget betonar regeringen behovet av en tvärsektoriell ansats och understryker åtgärder som stödjer individers deltagande på arbetsmarknaden.
En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Det är viktigt att den europeiska planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, och främja hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
6 (28)
b) Vårpaketet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Presentation från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson
Dokument:
-
Förslagets innehåll:
Den 4 juni presenterade kommissionen sitt så kallade vårpaket inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Vårpaketet innehåller, i likhet med tidigare år, förslag till landsspecifika rekommendationer, landrapporter, fördjupade granskningar under det makroekonomiska obalansförfarandet, förslag om att bibehålla sysselsättningsriktlinjerna samt ett sammanfattande och policyinriktat meddelande.
Rekommendationerna baseras bland annat på kommissionens bedömning av medlemsstaternas lägesrapporter och medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som lämnades in i oktober 2024 respektive i april 2025. Kommissionens landrapporter, som publicerades samtidigt som rekommendationerna, utgör också ett analytiskt underlag.
På grund av att genomförandet av det reformerade finanspolitiska ramverket i EU inneburit merarbete publicerades vårpaketet, där de landsspecifika rekommendationerna ingår, senare än vanligt i år. Rådets behandling av rekommendationerna följer därför exemplet från 2019 då publiceringen också försenades till följd av EU-valet. Behandlingen sker därför i två steg. I det första steget godkänns den övergripande noten om rekommendationerna i Ekofin (ekonomiska och finanspolitiska delar) och i EPSCO (sysselsättnings- och socialpolitiska delar) inför Europeiska rådet den 26–27 juni. I det andra steget väntas slutligt antagande av rekommendationerna i Ekofin i juli.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
7 (28)
Arbetsmarknadsutskottet informeras den 12 juni. Socialutskottet informerades den 29 april och socialförsäkringsutskottet den 3 juni.
Fortsatt behandling av ärendet:
Horisontella aspekter av vårpaketet behandlas på EPSCO-rådet den 19 juni, Ekofinrådet den 20 juni, Allmänna rådet den 24 juni samt Europeiska rådet den 26–27 juni. De landsspecifika rekommendationerna behandlas på EPSCO-rådet den 19 juni och på Ekofinrådet den 8 juli.
Faktapromemoria: -
c) Övergripande not om landsspecifika rekommendationer
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson
Dokument:
-
Förslagets innehåll:
Mot bakgrund av att vårpaketet har publicerats senare än vanligt i år, på grund av att genomförandet av det reformerade finanspolitiska ramverket i EU inneburit merarbete för kommissionen, tas en övergripande not fram om de landsspecifika rekommendationerna 2025. Den övergripande noten godkänns i EPSCO (sysselsättnings- och socialpolitiska delar) den 19 juni och i Ekofin (ekonomiska och finanspolitiska delar) den 20 juni inför Europeiska rådet den 26–27 juni.
Den övergripande noten bygger på rapporter och analyser från vårpaketet och som ligger till grund för årets landsspecifika rekommendationer. Stärkt konkurrenskraft är en central prioritering för kommissionen och Konkurrenskraftskompassen avser ligga till grund för detta arbete de fem kommande åren. Samtliga medlemsstater har fått rekommendationer som syftar till att främja medlemsstatens och EU:s konkurrenskraft. Vad gäller den finanspolitiska övervakningen har samtliga medlemsstater fått en rekommendation i enlighet med genomförandet av EU:s reformerade
8 (28)
finanspolitiska ramverk. Därutöver har flertalet medlemsstater fått policyinriktade rekommendationer med bäring på hållbarheten i medlemsstaternas offentliga finanser på lång sikt. Slutligen har samtliga medlemsstater fått rekommendationer på det sysselsättnings- och socialpolitiska området.
I den övergripande noten lyfts på det sysselsättnings- och socialpolitiska området bland annat fram att EU har en relativt stark arbetsmarknad men med utmaningar som rör arbetskrafts- och kompetensbrist. Noten betonar att utbildningsinsatser är centrala för att bygga ett Europa som är både konkurrenskraftigt och inkluderande. Även rekommendationer i vårpaketet för att minska fattigdom och social utestängning återspeglas i den övergripande noten.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen står bakom den övergripande noten om de landsspecifika rekommendationerna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Arbetsmarknadsutskottet informeras den 12 juni. Socialutskottet informerades den 29 april och socialförsäkringsutskottet den 3 juni.
Den övergripande noten har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Samråd om de ekonomiska och finanspolitiska delarna av i noten planeras till den 13 juni 2025, inför Ekofinrådets möte den 20 juni 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Horisontella aspekter av vårpaketet behandlas på EPSCO-rådet den 19 juni, Ekofinrådet den 20 juni, Allmänna rådet den 24 juni samt Europeiska rådet den 26–27 juni. De landsspecifika rekommendationerna behandlas på EPSCO-rådet den 19 juni och antas på Ekofinrådet den 8 juli.
Faktapromemoria: -
9 (28)
d)Bedömning av 2025 års landsspecifika rekommendationer och av genomförandet av 2024 års landsspecifika rekommendationer: yttrande från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson, Anna Tenje
Dokument:
-
Förslagets innehåll:
Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd har, i likhet med tidigare år, utarbetat ett gemensamt yttrande med sammanfattande kommentarer baserat på kommittéernas granskningar av medlemsstaternas nationella åtgärder utifrån landspecifika rekommendationer på det sysselsättnings- och socialpolitiska området.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen står bakom att yttrandet från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd godkänns.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet informeras den 12 juni. Socialutskottet informerades den 29 april och socialförsäkringsutskottet den 3 juni.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
e)Bidrag till de sysselsättnings- och socialpolitiska aspekterna i de landsspecifika rekommendationerna: rekommendationer om varje medlemsstats ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
10 (28)
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson, Anna Tenje
Dokument:
-
Förslagets innehåll:
Den 4 juni publicerade kommissionen det så kallade vårpaketet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Vårpaketet innehåller bland annat förslag till årets landsspecifika rekommendationer.
Rekommendationerna baseras bland annat på kommissionens bedömning av medlemsstaternas lägesrapporter och medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som lämnades in i oktober 2024 respektive i april 2025. Kommissionens landrapporter, som publicerades samtidigt som rekommendationerna, utgör också ett analytiskt underlag.
Sverige har i år fått fem rekommendationer, varav en ligger inom det sysselsättnings- och socialpolitiska området. Denna rör förbättring av utbildningsresultaten för elever från mindre gynnade socioekonomisk bakgrund och invandrarbakgrund samt att utveckla arbetskraftens kompetens särskilt för mindre gynnade grupper och personer med invandrarbakgrund, genom riktade åtgärder och resurser för att förbättra deras integration på arbetsmarknaden. Övriga rekommendationer ligger helt eller delvis inom det ekonomiska och finanspolitiska området och behandlas i Ekofinrådet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer att de landsspecifika rekommendationerna lämnas till medlemsstaterna. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.
Regeringen står bakom ett godkännande av de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna.
11 (28)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Arbetsmarknadsutskottet informeras den 12 juni. Socialutskottet informerades den 29 april och socialförsäkringsutskottet den 3 juni.
Fortsatt behandling av ärendet:
De landsspecifika rekommendationerna behandlas på EPSCO-rådet den 19 juni och antas därefter formellt i sin helhet på Ekofinrådet den 8 juli.
Faktapromemoria: -
6.Yttrande från sysselsättningskommittén om aspekter för kvalitet i arbetet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Presentation av ordföranden för
Sysselsättningskommittén.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson
Dokument:
9417/25
Förslagets innehåll:
Kommissionen har aviserat sin avsikt att i slutet av 2025 presentera en färdplan för kvalitativa jobb. Sysselsättningskommittén, som följer läge och utveckling på det sysselsättningspolitiska området i medlemsstaterna, har sedan tidigare en modul av indikatorer som syftar till att följa utveckling av just kvalitativa jobb. I ljuset av den kommande färdplanen har Sysselsättningskommittén tagit fram ett yttrande som syftar till att utgöra grund för en uppdatering av denna indikatorsmodul. I yttrandet beskrivs vilka olika dimensioner som kommittén bedömer antingen bör ingå i begreppet kvalitativa jobb eller som bör följas upp som mer horisontella aspekter i sammanhanget. I den ursprungliga modulen ingår dimensioner såsom arbetsmiljö, anställningstrygghet, adekvata löner och kompetensutveckling. I en reviderad modul ser Sysselsättningskommittén att även frågor såsom välbefinnande på arbetsplatsen, jämställdhet, lika möjligheter och tillgång till sociala trygghetssystem skulle vara relevanta att följa. Med avstamp i yttrandet ska en analys ske avseende vilka indikatorer
12 (28)
som kan vara ändamålsenliga att inkludera i en uppdaterad modul. Kommittén framhåller i yttrandet att frågan berör många olika aktörer på olika nivåer och understryker vikten av att eventuella initiativ på EU-nivå respekterar principerna om proportionalitet, subsidiaritet och respekterar nationella system samt arbetsmarknadens parters roll och autonomi.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet informeras den 12 juni.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
7.Slutsatser om främjande av jämställdhet i den AI-drivna digitala tidsåldern
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
Dokument:
9408/25
Förslagets innehåll:
Det polska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har lagt fram ett utkast till rådslutsatser som utgör en översyn av utvecklingen i EU under de senaste fem åren inom Pekingplattformens tolv kritiska områden. Rådslutsatserna har ett särskilt fokus på den artificiella intelligensens (AI) påverkan på jämställdheten.
I korthet kan sägas att rådslutsatserna, utöver fokus på AI och jämställdhet, även innehåller framåtsyftande skrivningar angående den jämställdhetsstrategi som kommissionen avser att presentera under det första kvartalet 2026.
13 (28)
Med utkastet till rådslutsatser bygger det polska ordförandeskapet vidare på tidigare antagna rådslutsatser om AI och jämställdhet (2021). Utkastet syftar till att främja en mer effektiv jämställdhetsintegrering samt en jämställd AI- miljö och betonar bland annat vikten av att hantera utmaningar kopplade till AI-genererat innehåll som används för cybervåld samt utmaningar kopplade till AI-genererad diskriminering. De betonar även att de nationella likabehandlingsorganen har en central roll att spela genom att motverka den risk för diskriminering som AI kan innebära.
Rådslutsatserna innehåller ett antal uppmaningar riktade till medlemsstaterna och kommissionen, bland annat beträffande framtagandet av en ny jämställdhetsstrategi.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar rådslutsatserna och deras tema. Regeringen anser att kvinnors ökade arbetskraftsdeltagande i naturvetenskapliga, tekniska och AI- relaterade yrken skulle främja en ökad tillväxt samt stärka EU:s konkurrenskraft.
Regeringens övergripande målsättning i den nationella jämställdhetspolitiken är att säkerställa att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Den övergripande målsättningen på EU-nivå är att säkerställa att EU lever upp till sina åtaganden utifrån fördragen. Utgångspunkt är de nationella jämställdhetspolitiska målen. Regeringen avser att ställa sig bakom ett godkännande av utkastet till rådslutsatser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med arbetsmarknadsutskottet skedde den 1 april 2025.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
8.Slutsatser om stöd till äldre så att de kan nå sin fulla potential på arbetsmarknaden och i samhället
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
14 (28)
Ansvarigt statsråd:
Anna Tenje
Dokument:
9321/25
Förslagets innehåll:
Vid mötet väntas rådet godkänna det polska ordförandeskapets förslag till slutsatser om stöd till äldre så att de kan nå sin fulla potential på arbetsmarknaden och i samhället.
Förslaget tar sikte på insatser för att främja äldres ekonomiska och sociala delaktighet och lyfter genomgående fram att flera politikområden behöver samverka för att uppnå detta. Bland annat lyfts insatser för att främja livslångt lärande och tillgång till vård och omsorg fram, samt förebyggande insatser för att främja aktivt och hälsosamt åldrande. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder, omskolning och vidareutbildning samt motverkande av ålderism lyfts också genomgående fram som viktiga åtgärder, inklusive för att skapa förutsättningar för längre arbetsliv och främja social delaktighet.
Medlemsstaterna och kommissionen rekommenderas tillsammans att bland annat motverka negativa stereotyper om äldre genom att skapa medvetenhet om äldres sociala och ekonomiska bidrag. Vidare rekommenderas medlemsstaterna att bland annat främja äldres sociala och ekonomiska delaktighet genom samverkan mellan flera berörda politikområden.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna.
Regeringen välkomnar att det polska ordförandeskapet genom utkastet till slutsatser uppmärksammar vikten av äldres sociala och ekonomiska delaktighet. Regeringen instämmer i att det finns ett värde och behov av att främja erfarenhets- och kunskapsutbyte på området, särskilt med beaktande av EU:s åldrande befolkning.
Vidare betonar regeringen vikten av ett aktivt och hälsosamt åldrande, livslångt lärande och god arbetsmiljö samt av att motverka ålderism för att bättre tillvarata äldres erfarenheter och kompetenser, inte minst i ljuset av
15 (28)
den digitala utvecklingen. Det bidrar också till att möjliggöra längre och mer hållbara arbetsliv och stärka konkurrenskraften i EU:s medlemsstater.
Det är viktigt att stödja arbetstagare över 55 år eftersom denna grupp löper högre risk att fastna i långtidsarbetslöshet. I sammanhanget understryker regeringen även vikten av att bekämpa alla former av diskriminering, inklusive på grund av ålder. Regeringen betonar också vikten av flexibilitet och att möta äldre utifrån individuella behov och förutsättningar.
Regeringen välkomnar vidare att slutsatserna lyfter fram behovet av insatser för att främja ett mer jämställt arbetsliv, exempelvis genom tillgång till långvarig vård och omsorg. Det är avgörande även för att minska pensionsgapet mellan kvinnor och män.
En central utgångspunkt är en budgetrestriktiv hållning och att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna och principerna om subsidiaritet och proportionalitet respekteras, samt att nationella system avseende arbetsmarknad, inklusive parternas autonomi, sociala frågor och utbildning respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning skedde i socialutskottet den 29 april. Socialförsäkringsutskottet informerades den 3 juni.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
Övriga frågor
9.a) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
i)Översynen av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (nr 883/2004 och nr 987/2009)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
16 (28)
Ansvarigt statsråd:
Anna Tenje
ii)Översyn av direktivet om europeiska företagsråd
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
iii)Förordningen om europeisk statistik om befolkning och bostäder
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Erik Slottner
iv)Förordning om ändring av förordning (EU) 2021/691 vad gäller stöd till arbetstagare som inom kort förväntas bli uppsagda i företag som genomgår omstrukturering
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson
b) Rådsrekommendation om förstärkt kvalitetsramverk för praktik
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
17 (28)
c) Ordförandeskapsevenemang
i)Informellt möte med sysselsättnings- och socialministrarna (Warszawa den 14–15 april 2025)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
ii)Informellt möte med ministrarna för jämlikhet (Warszawa den 16 april 2025)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
iii)Högnivåkonferenser
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson, Nina Larsson, Anna Tenje
d)Säkerställande av ett snabbt pensionsskydd för personer som har utövat sin rätt till fri rörlighet inom EU (tjeckiskt initiativ)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet och kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Anna Tenje
18 (28)
e) En färdplan för kvinnors rättigheter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
f) Utvärderingsrapport för Europeiska arbetsmyndigheten
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
g) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från det inkommande danska ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson, Nina Larsson, Anna Tenje
19 (28)
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
10. Rättsakten om kritiska läkemedel
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd:
Acko Ankarberg Johansson
Dokument:
9066/25
Förslagets innehåll:
Kommissionen presenterade den 11 mars 2025 ett förslag till ramverk för att stärka försörjningstryggheten och tillgängligheten inom EU för de kritiska läkemedel som finns på den Europeiska läkemedelsmyndighetens lista. Förslaget omfattar en ny förordning som kompletterar befintlig lagstiftning samt den pågående översynen av EU:s läkemedelslagstiftning.
Syftet med förslaget är att skydda människors hälsa genom att uppmuntra till en diversifiering av leveranskedjan och främja läkemedelstillverkningen i EU för kritiska läkemedel, dvs. läkemedel för vilka otillräcklig tillgång leder till allvarlig skada eller risk för allvarlig skada för patienter. Förslaget ska också förbättra tillgången till andra läkemedel av gemensamt intresse, dvs. läkemedel, andra än kritiska läkemedel, som kanske inte påverkas av försörjningstrygghetsfrågor, men som ändå inte finns tillgängliga för patienter i tre eller flera medlemsstater, till exempel särläkemedel.
Inför riktlinjedebatten har ordförandeskapet ställt frågor om vilka delar i förslaget medlemsstaterna ser som mest effektiva för att säkra tillgång till kritiska läkemedel, eventuella förbättringsförslag och vilka prioriteringar medlemsstaterna har.
20 (28)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar en diskussion om förslaget till förordning om kritiska läkemedel. Förslaget är ett viktigt steg för att minska bristsituationer och öka beredskapen.
Regeringen ställer sig bakom de övergripande målen att stärka försörjningstryggheten och tillgången till kritiska läkemedel inom EU.
Regeringen avser att i diskussionen särskilt lyfta fram vikten av frågor som rör bristsituationer, arbete mot antimikrobiell resistens (AMR), miljöhänsyn i läkemedelstillverkningen, att stärka den europeiska läkemedelsindustrins konkurrenskraft och innovationskapacitet samt regelförenklingar.
Vidare avser regeringen framföra att det är av vikt att ett nytt regelverk tillgodoser både behovet av tillgång till läkemedel, till överkomliga priser, och företagens behov av en förutsägbar regulatorisk miljö. Regelverket bör vara förutsägbart, transparent och tydligt utformat för att få mer forskning, utveckling, innovation och produktion inom EU.
Regeringen avser även lyfta fram att de läkemedel som produceras inom strategiska projekt om så behövs ska kunna tillhandahållas i samtliga medlemsstater på ett rättvist sätt i förhållande till behov.
Regeringen avser framföra vikten av att regelverket är enkelt att tillämpa för upphandlande myndigheter och att det, så långt möjligt, är samstämmigt med upphandlingsdirektivens begreppsanvändning.
Regeringen avser understryka vikten av att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstater respekteras och är väl avvägda och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftena med förslaget, bland annat när det gäller hälsofrågor och fysisk planering.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med socialutskottet ägde rum den 22 april 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förordningen ska förhandlas i rådsarbetsgrupp med start i juli 2025.
21 (28)
Faktapromemoria:
2024/25:FPM30
Icke-lagstiftande verksamhet
11.Slutsatser om främjande och skydd av barns och ungdomars psykiska hälsa i den digitala tidsåldern
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Jakob Forssmed
Dokument:
9069/25
Förslagets innehåll:
Polen prioriterar skydd av barn och unga online under sitt ordförandeskap och har som ett led i detta presenterat ett utkast till rådsslutsatser som särskilt lyfter digitala teknologiers effekter på barns och ungas psykiska hälsa. Rådsslutsatserna lyfter att barn och unga kan vara extra sårbara i de digitala miljöerna. Både användning av digitala tjänster och dess innehåll riskerar få en negativ påverkan på barns och ungas psykiska hälsa. Barn i utsatta situationer kan vara extra sårbara och därav behöver särskild hänsyn tas till dessa barn.
I rådsslutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att arbeta för att fördröja yngre barns tillgång till digitala teknologier och att motverka en omfattande användning bland skolbarn och äldre barn. Medlemsstaterna uppmanas också att förmedla kunskap och information om de risker barn och unga kan utsättas för online och som kan få negativ påverkan på deras psykiska hälsa. Medlemsstaterna uppmanas också att överväga olika förebyggande åtgärder, såsom till exempel åldersverifieringsprocesser, där så lämpligt, för att skydda barn från bland annat beroendeframkallande design och personlig marknadsföring.
Vidare uppmanas både medlemsstater och kommissionen att bland annat upprätthålla reglerna som fastställts i Digital Services Act (DSA) och andra
22 (28)
regelverk som bidrar till att skydda barn och unga online. Kommissionen uppmanas bland annat att säkerställa att den psykiska hälsan och välbefinnandet hos barn och unga är fortsatt prioriterat i implementeringen av DSA och att aktörer på den digitala marknaden följer existerande reglering för att skydda barn och unga online.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om främjande och skydd av barns och ungdomars psykiska hälsa i den digitala tidsåldern.
Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna lyfter fram att digitala teknologier kan erbjuda många möjligheter för barn och unga, men att de även lyfter de risker digitala teknologier kan medföra för barns och ungas hälsa.
Regeringen instämmer i att digitalisering i sig inte är problemet utan snarare hur vi hanterar, använder och påverkas av den.
Regeringen ser positivt på att rådsslutsatserna lyfter insatser dels för att skydda barn och unga från skadligt innehåll och värna deras rättigheter, dels för att främja en balanserad användning av digitala medier, samt att de belyser vikten av att anpassa insatserna till olika åldersgrupper. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna uppmärksammar barn och unga som tillhör grupper som löper större risk för att utsättas för hot, hat, våld, aggressiv marknadsföring, samt sexuell eller andra former av exploatering på nätet.
Rådsslutsatserna lyfter arbete med åldersverifiering. Regeringen ställer sig bakom ambitionen att åstadkomma en förstärkning av skyddet för barn och unga. Regeringen välkomnar samtidigt att skrivningarna om åldersverifiering i rådsslutsatserna utformats på ett sätt som möjliggör anpassning efter nationella förutsättningar. Det är positivt att rådsslutsatserna utformats på ett sätt som inte kommer i konflikt med svenska grundlagar, i synnerhet yttrande- och informationsfriheten.
Regeringen anser att EU:s förordning om digitala tjänster (Digital Services Act) ska tillämpas effektivt. De mycket stora onlineplattformarna, vilka ligger under EU-kommissionens tillsynsansvar, ska i enlighet med bestämmelserna i DSA ta sitt ansvar och agera för att minimera de risker som deras tjänster kan innebära.
23 (28)
Regeringen anser därtill att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Regeringen överlade med socialutskottet den 1 april.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
12.EU:s åtgärder för förebyggande, inbegripet minskning av tobaks- och alkoholkonsumtion
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Åsiktsutbyte.
Ansvarigt statsråd:
Jakob Forssmed
Dokument:
9072/25
Förslagets innehåll:
Vid rådets möte väntas ett åsiktsutbyte hållas om förebyggande folkhälsoåtgärder på EU-nivå, inklusive åtgärder för att reducera tobaks- och alkoholkonsumtion, utifrån en diskussionsnot framtagen av det polska ordförandeskapet.
I noten konstateras att behovet av att vidta åtgärder för att förebygga sjukdomar och arbeta hälsofrämjande blivit alltmer akut. Vidare pekar vetenskapliga rön i allt högre utsträckning på det stora sociala och ekonomiska värdet av att stärka folkhälsan, då detta bland annat leder till stärkt social sammanhållning, ekonomisk effektivitet och välbefinnande bland individerna samt minskade sociala och ekonomiska vårdkostnader. All politik som förbättrar folkälsan på lång sikt bedöms vara kostnadseffektiv. Därtill anges det i noten att det är nödvändigt att systematiskt stärka samarbetet mellan medlemsstaterna för att minska effekterna av negativa hälsofaktorer. Som viktiga åtgärder lyfts reglering, utbildning och förebyggande insatser.
24 (28)
Ordförandeskapet ställer tre frågor i diskussionsnoten:
1.Vilka är de enligt er uppfattning viktigaste prioriteringarna på området folkhälsoverksamhet för Europeiska unionen under de kommande tre till fem åren?
2.Finns det någon verksamhet som bör genomföras på EU-nivå genom EU- institutionerna? Vilka är dessa verksamheter?
3.Vilka praktiska åtgärder kan vi vidta inom EU och mellan medlemsstaterna för att stärka det institutionella samarbetet när det gäller förebyggande av sjukdomar och hälsofrämjande?
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar en diskussion om hur folkhälsan i Europa kan stärkas och skyddas. Förebyggande åtgärder och främjande av en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är hörnstenar i en framgångsrik folkhälsopolitik, inom ramen för vilken barn och unga särskilt bör prioriteras.
Regeringen avser att vid åsiktsutbytet framhålla att det är särskilt viktigt att på europeisk nivå vidta åtgärder för att motverka antimikrobiell resistens, bekämpa cancer, främja psykisk hälsa samt säkerställa EU:s motståndskraft mot gränsöverskridande hälsohot och beredskap inför framtida kriser. Regeringen avser även välkomna initiativ på EU-nivå som bidrar till ökad kunskap, dialog och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna. Insatser på EU-nivå ska ha ett tydligt mervärde och fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna samt nationella system avseende hälso- och sjukvårdsfrågor ska respekteras.
Regeringen avser därtill betona att även den digitala medieanvändningens påverkan på barns och ungas hälsa är en av vår tids stora utmaningar. Det behövs skarpa åtgärder på europeisk nivå för att främja en hälsosam och balanserad användning av digitala medier bland barn och unga samt skydda dem från skadligt innehåll.
Regeringen avser i diskussionen även lyfta att skador orsakade av bruk av alkohol, tobak och nikotin bör motverkas, samt att skydd av barn och unga är särskilt prioriterat. Regeringen avser betona att EU:s tobaksreglering är ett viktigt verktyg för att värna om folkhälsan i Europa, samt att åtgärder på
25 (28)
tobaksområdet bör vara proportionerliga och syfta till att skydda känsliga grupper, såsom barn och unga.
Regeringen välkomnar att EU inom ramen för bland annat programmen EU4Health och Horizon finansierar forskning och gemensamma projekt som bidrar till ökad kunskap om hälsa, om alkohol och tobak, cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar (NCD).
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Socialutskottet informerades om temat för åsiktsutbytet den 1 april.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
Övriga frågor
13.a) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
Översyn av läkemedelspaketet:
a) Direktivet om unionsregler för humanläkemedel
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Acko Ankarberg Johansson
b)Förordningen om inrättande av unionsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och om fastställande av regler för Europeiska läkemedelsmyndigheten
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Acko Ankarberg Johansson
26 (28)
b) Begränsning av gränsöverskridande användning av könsceller
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från Sverige, med stöd av Belgien.
Ansvarigt statsråd:
Acko Ankarberg Johansson
Dokument:
9548/25
c)Kampen mot desinformation om hälsofrågor
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från Frankrike.
Ansvarigt statsråd:
Jakob Forssmed
d) Ordförandeskapsevenemang
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Acko Ankarberg Johansson, Jakob Forssmed
e)Förhandlingar om ett internationellt avtal om förebyggande av samt beredskap och insatser vid pandemier och om kompletterande ändringar av det internationella hälsoreglementet (2005)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet och kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Jakob Forssmed
27 (28)
f) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från det inkommande danska ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Acko Ankarberg Johansson, Jakob Forssmed
28 (28)