Kommenterad dagordning Ekofin den 12 december 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:507A24

Kommenterad dagordning

2025-12-01

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 12 december 2025

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 27 november 2025. Sedan dess har information tillkommit om följande revidering i dagordningen: dagordningspunkt 5 har blivit en informationspunkt.

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna Lagstiftningsöverläggningar

3.(ev.) Spar- och investeringsunionen

Paketet om marknadsintegration och effektiv tillsyn - Diskussionspunkt.

Rådet väntas få en presentation av kommissionens förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn, med möjlighet till diskussion.

Det aktuella lagstiftningspaketet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med finansutskottet om spar- och investeringsunionen ägde rum den 22 april 2025.

Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande om spar- och investeringsunionen, vilket bland annat inkluderande aviseringar av kommande initiativ på olika områden.

I meddelandet pekar kommissionen bland annat på behovet av att främja integration av EU:s kapitalmarknader, underlätta för gränsöverskridande verksamhet samt åstadkomma en mer effektiv tillsyn på den inre marknaden. Ytterst är syftet att förbättra möjligheterna till finansiering och därigenom stärka EU:s konkurrenskraft. För att uppnå detta aviserade kommissionen i meddelandet att förslag gällande marknadsintegration och en mer enhetlig tillsyn skulle presenteras.

Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25 FPM33.

Paketet om marknadsintegration och effektiv tillsyn väntas presenteras den 3 december 2025 och väntas innehålla ett flertal förordningar och direktiv på finansmarknadsområdet. Dessa väntas röra direkttillsyn på EU-nivå för vissa typer av företag som centrala motparter, värdepapperscentraler, operatörer av handelsplatser och leverantörer av kryptotillgångstjänster samt ändringar av de regler som bland annat styr handel, efterhandel och fonder.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en faktapromemoria efter att lagstiftningspaketet har presenterats.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionen att den nuvarande tillsynsstrukturen medför vissa utmaningar, exempelvis i tillsynen över gränsöverskridande verksamhet. Regeringen anser dock fortsatt att nationella initiativ, särskilt när det kommer till hushållens direkta och indirekta sparande, kommer vara mest avgörande för att stärka EU:s kapitalmarknader.

För att stärka den inre marknaden välkomnar regeringen initiativ för att ta bort hinder för gränsöverskridande aktörer och investeringar, exempelvis genom ökad integration inom EU:s marknadsinfrastruktur. I arbetet med att utveckla spar- och investeringsunionen bör samtidigt medlemsstaternas olika förutsättningar beaktas och anpassningar möjliggöras i syfte att värna välfungerande nationella modeller.

För att både främja en välfungerande kapitalmarknad och stärka den inre marknaden välkomnar regeringen arbete som bidrar till likvärdig, stark och effektiv tillsyn över EU:s kapitalmarknader. I detta syfte verkar regeringen för lösningar som också säkerställer möjligheten att bedriva riskbaserad

2 (22)

tillsyn som tar hänsyn till såväl nationella förhållanden som gränsöverskridande risker.

När det gäller tillsyn är det avgörande att ansvarsfördelningen är tydlig mellan nationell- och EU-nivå och att nationellt inflytande över tillsyn på EU-nivå säkerställs.

4.Europaketet

a)Förordningen om inrättandet av den digitala euron

b)Förordningen om tillhandahållande av tjänster i digital euro av betaltjänstleverantörer registrerade i medlemsstater som inte har euron som valuta

c)Förordningen om eurosedlars och euromynts ställning som lagliga betalningsmedel

-Beslutspunkt

Rådet väntas anta en allmän riktlinje om lagstiftningspaketet om digital euro.

Samråd med EU-nämnden om lagstiftningspaketet ägde rum den 1 december 2023 och den 4 juli 2025. Överläggning med finansutskottet om lagstiftningspaketet ägde rum den 28 september 2023. Finansutskottet har vid flera tillfällen fått information om lagstiftningspaketet, senast den 13 november 2025.

Den 28 juni 2023 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om digital euro. Förslaget syftar till att ge lagstöd för inrättandet av en digital centralbanksvaluta i euro.

Paketet innehåller tre lagförslag. I det första föreslås en förordning om inrättande av digital euro. Förslaget innehåller ett övergripande regelverk för att etablera en digital euro, med regler för bland annat finansiell stabilitet, distribution och ersättningsmodeller, personlig integritet samt sanktionskontroller och bekämpning av penningtvätt. I det andra förslaget föreslår kommissionen en förordning om eurokontanter som lagligt betalningsmedel. Förslaget syftar till att säkerställa tillgången till och acceptansen av eurokontanter i euroområdet. Dessa förordningar gäller bara euroländerna och Sverige har inte rösträtt avseende de förslagen.

3 (22)

Slutligen föreslås en förordning om tillhandahållande av digital euro av betaltjänstleverantörer i icke-euromedlemsstater. Förslaget syftar till att göra det möjligt för betaltjänstleverantörer i icke-euromedlemsländer att tillhandahålla tjänster för digital euro till medborgare och företag i euroområdet, i enlighet med de regler som gäller för aktörer inom euroområdet. Denna förordning gäller alla EU:s medlemsstater.

När det gäller påverkan på svenska företag och medborgare finns inget krav i förslaget på svenska banker att tillhandahålla tjänster i den digitala euron i Sverige. Det eftersom digital euro inte blir ett lagligt betalningsmedel i Sverige. Däremot omfattas svenska banker i den utsträckning de har verksamhet, till exempel via ett dotterbolag, i euroområdet. Svenska medborgare föreslås kunna använda den digitala euron om de bor eller vistas i ett land där euron är valuta – på samma sätt som de använder eurokontanter i dessa länder.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM117.

Kompromissförslaget gällande förordningen om tillhandahållande av digital euro av betaltjänstleverantörer i icke-euromedlemsstater innehåller förtydliganden när det gäller under vilka förutsättningar en betaltjänstleverantör ska bli skyldig att erbjuda tjänster i digital euro när de är verksamma i euroområdet. Detta görs för att banker som enbart erbjuder tjänsterna till ett fåtal kunder inte ska tvingas att erbjuda tjänster för digital euro.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom den allmänna riktlinjen när det gäller förordningen om tillhandahållandet av digital euro av betaltjänstförmedlare i icke-euromedlemsstater.

5.Förordningen om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få information om läget i förhandlingarna om kommissionens förslag till en reformering av tullunionen, med möjlighet till diskussion.

4 (22)

Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 18 juni 2025. Överläggning med skatteutskottet om reformeringen av tullunionen har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 12 juni 2025.

Den 17 maj 2023 presenterade kommissionen ett förslag till en reformering av tullunionen i syfte att vidareutveckla EU:s tullunion.

Det ursprungliga förslaget innebär bland annat att en tullbyrå ska inrättas, att en tulldatacentral ska ersätta dagens decentraliserade it-lösningar och att en förteckning över tullrättsliga överträdelser och minimibestämmelser för ickestraffrättsliga påföljder för dessa överträdelser ska införas. Vidare föreslås att e-handelsplattformar ska räkna ut och ta ut tull och mervärdesskatt samt se till att varor som importeras uppfyller kraven i EU:s lagstiftning.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM97.

I juni 2025 enades rådet om ett partiellt mandat inför trepartssamtalen med Europaparlamentet. Därefter har trepartssamtal med Europarlamentet pågått och på mötet väntas ordförandeskapet redogöra för de förhandlingarna.

Regeringen kommer återkomma till riksdagen inför det slutliga antagandet av den nya unionstullkodexen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen noterar informationen. En väl fungerande tullunion är en förutsättning för den inre marknaden och handeln med omvärlden vilka båda bidrar till välståndet i unionen. Tullreformen kan bidra till att ytterligare stärka EU:s konkurrenskraft. Det är också angeläget att nya bestämmelser som kan bidra till ökad konkurrensneutralitet för svenska och europeiska e- handelsplattformar och detaljhandel i förhållande till e-handel från tredjeland kommer på plats så snart som möjligt.

6.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster - Informationspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

5 (22)

Icke lagstiftande verksamhet

7.Spar- och investeringsunionen

Kommissionens meddelande och rekommendation om pensioner - Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera sina rekommendationer på pensionsområdet, med möjlighet till diskussion.

De aktuella rekommendationerna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med finansutskottet om spar- och investeringsunionen ägde rum den 22 april 2025.

Den 19 mars 2025 presenterade kommissionen ett meddelande om spar- och investeringsunionen, vilket bland annat inkluderande aviseringar av kommande initiativ på olika områden.

I meddelandet pekar kommissionen bland annat på behovet av att förbättra EU-medborgares framtida pensioner och mobilisera pensionssparande på kapitalmarknaderna. Detta kan bidra till målet att förbättra finansieringsmöjligheterna inom EU och därigenom stärka EU:s konkurrenskraft.

Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25 FPM33.

Den 20 november presenterade kommissionen ett paket på pensionsområdet. I paketet ingår bland annat icke-bindande rekommendationer till medlemsstater om utveckling av automatisk anslutning till tjänstepension, spårningssystem som tillåter individer att följa pensionssparandets utveckling över tid och så kallade resultattavlor som ger medlemsstaterna en heltäckande översikt över sina pensionssystem.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslag som syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. I arbetet för att utveckla spar- och investeringsunionen anser regeringen samtidigt att medlemsstaternas olika förutsättningar bör beaktas och anpassningar möjliggöras i syfte att värna välfungerande nationella modeller.

6 (22)

Därför välkomnar regeringen att kommissionen har valt att presentera rekommendationer avseende automatisk anslutning till pensionssparande, spårningssystem och resultattavlor. Det är nu upp till varje enskild medlemsstat att omhänderta dessa rekommendationer. Det är viktigt att kommissionen inför rutiner för att följa upp hur rekommendationerna implementeras och dess resultat.

8.Rådets förordning vad gäller avskaffande av tröskelvärdet för tullbefrielse

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en politisk överenskommelse om förordningen om avskaffandet av tröskelvärdet för tullbefrielse.

Det aktuella förslaget har inte hanterats i riksdagen tidigare. Överläggning i skatteutskottet planeras till den 4 december 2025.

Den 17 maj 2023 presenterade kommissionen ett förslag till reformering av tullunionen i syfte att vidareutveckla EU:s tullunion. I reformen ingår ett förslag till förordning om införandet av en förenklad tullbehandling för distansförsäljning av varor och avskaffandet av tröskelvärdet för tullbefrielse.

En politisk överenskommelse om avskaffandet av tröskelvärdet för tullbefrielse nåddes vid Ekofinrådets möte den 13 november 2025. Vid mötet antogs också ett uttalande om att rådet och kommissionen ska besluta om en övergångslösning för avskaffandet av tröskelvärdet till dess att tulldatacentralen finns på plats.

Den 18 november 2025 presenterade kommissionen ett förslag till övergångslösning. Enligt förslaget ska en schablontullsats på 10 procent tas ut på försändelser med ett sammanlagt värde upp till 150 euro fram till dess att tullhanteringen av dessa försändelser kan ske med stöd av tulldatacentralen. Den tillfälliga lösningen ska börja tillämpas under 2026.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag. Det är angeläget att avskaffandet av tröskelvärdet för tullfrihet kan börja tillämpas så snart som möjligt.

7 (22)

9.EU-lagstiftningens ekonomiska konsekvenser - Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska konsekvenser av EU-lagstiftning.

Den aktuella frågan har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden kring konsekvensanalyser ägde rum den 3 oktober 2025. Samråd med EU-nämnden om bättre lagstiftning och det pågående regelförenklingsarbetet i EU har ägt rum flera gånger, senast den 26 september 2025.

På EU-nivå har frågan om bättre lagstiftning och regelförenkling blivit alltmer prioriterad med anledning av diskussionerna om EU:s konkurrenskraft.

Som en del av det pågående förenklingsarbetet i EU har ordförandeskapet arbetat för att förbättra processen för granskning av ekonomiska konsekvenser av nya lagförslag.

Därför har ordförandeskapet föreslagit att Ekofin- och Konkurrenskraftsråden ska få en horisontell roll i att övervaka lagstiftningskostnader. Syftet är att skapa en bättre möjlighet för ministrarna att övervaka flödet av ny EU-lagstiftning och få en tidig varning om eventuella betydande genomförandekostnader. Det ska ske genom återkommande diskussioner om lagstiftningsförslag som är under förhandling, med ett särskilt fokus på de förslag med störst förväntade kostnader. Diskussionerna ska baseras på kommissionens konsekvensanalyser. Det allmänna rådet föreslås ta dessa diskussioner i beaktning i sina förenklingsdiskussioner.

Rådsslutsatser som bland annat ska fastslå processen håller på att tas fram och regeringen kommer återkomma till riksdagen inför det beslutet.

På mötet den 12 december 2025 väntas en bredare diskussion där ordförandeskapet bland annat vill höra hur medlemsstaterna ställer sig till det föreslagna upplägget.

8 (22)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar diskussionen och inriktningen rörande bättre lagstiftning och den tydliga ambitionen från det danska ordförandeskapet att minska bördan för företag och offentlig sektor, öka medvetenheten om de ekonomiska konsekvenserna av ny EU-lagstiftning samt uppmuntra till förbättrade konsekvensanalyser. Förenkling och minskad regelbörda är en viktig del av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt.

Regeringen är positiv till ordförandeskapets förslag om en horisontell roll för Ekofin- och Konkurrenskraftsråden i övervakningen av konsekvenser av ny EU-lagstiftning. Samtidigt understryker regeringen vikten av att förslaget inte medför ny betungande administration för rådet och att arbetet är effektivt och skapar mervärde.

För att övervaka konsekvenser av flödet av ny EU-lagstiftning är det viktigt att lagstiftningsförslag medföljs av konsekvensanalyser som står i proportion till förslagets potentiella positiva och negativa effekter. Det är även viktigt att det görs konsekvensanalyser gällande ändringar i lagförslaget under lagstiftningsprocessens gång för att belysa konsekvenserna av det slutgiltiga förslaget. Kommissionen, rådet och parlamentet bör arbeta för att tillsammans hitta en väg fram för hur konsekvensanalyser av ändringsförslag ska genomföras i praktiken.

10.Slutsatser om enklare finansiell reglering - Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om regelförenkling på finansmarknadsområdet.

De aktuella rådsslutsatserna har inte hanterats i EU-nämnden tidigare. Finansutskottet fick information om rådsslutsatserna den 13 november 2025.

Vid Ekofinrådets informella möte i Köpenhamn den 19–20 september 2025 diskuterades frågan om regelförenkling på finansmarknadsområdet. Vid mötet konstaterades att det fanns ett behov att ta fram rådsslutsatser på detta tema.

9 (22)

Syftet med slutsatserna är bland annat att slå fast rådets prioriteringar och principer i frågan samt uppmana EU-kommissionen och andra myndigheter att arbeta för regelförenkling på finansmarknadsområdet.

Slutsatserna tar bland annat upp att regelförenkling inte ska leda till avreglering, att regelverkets centrala delar, som bland annat upprätthåller finansiell stabilitet, ska bevaras och vikten av noggranna kostnadsnyttoanalyser under lagstiftningsfasen. Därtill uppmanar rådet kommissionen att bland annat lägga fram ambitiösa förslag till förenklingar på finansmarknadsområdet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Regeringen anser att ytterligare åtgärder för att förenkla regelverket på finansmarknadsområdet är angelägna för att stärka EU:s konkurrenskraft. Samtidigt är det viktigt att i detta arbete inte undergräva viktiga policymål som finansiell stabilitet, konsumentskydd och brottsbekämpning.

11.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 7 november 2025. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 oktober 2024. Finansutskottet fick skriftlig information om kommissionens kommande förslag om stöd till Ukraina den 2 oktober 2025.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.

10 (22)

Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande. Finansieringsbehoven för de kommande två åren är akuta och betydande.

EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 24,8 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten. När det gäller G7-överenskommelsen om stöd i form av lån till Ukraina gjorde EU en sista utbetalning om 4,1 miljarder euro den 13 november och har sammanlagt tillhandahållit 18,1 miljarder euro i lån till Ukraina under 2025.

I sitt linjetal den 10 september 2025 aviserade kommissionens ordförande att kommissionen förbereder ett förslag om ett nytt stöd till Ukraina baserat på de immobiliserade ryska tillgångarna, som ska syfta till att möta landets finansiella och militära behov under perioden 2026–2027. Frågan behandlades vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2025, där EU:s stats- och regeringschefer uppmanade kommissionen att lägga fram olika alternativ för finansiellt stöd.

Den 17 november presenterade kommissionen tre alternativ för finansiering till Ukraina. Huvudalternativet är fortsatt ett nytt lån till Ukraina som ska finansieras av den likvida delen av de immobiliserade ryska tillgångarna. Ukraina skulle endast behöva återbetala lånet i det fall Ryssland betalat krigsskadestånd och lånet skulle inte påverka Ukrainas skuldbörda. Garantier kommer krävas för att täcka risken att behöva återbetala Ryssland i det fall att immobiliseringen av tillgångarna skulle upphöra. De andra två alternativen som presenteras skulle innebära gåvomedel från medlemsstaterna som kanaliseras genom EU eller gemensam upplåning som garanteras av medlemsstaterna eller EU-budgeten. Målsättningen är att skyndsamt nå en överenskommelse om nytt stöd till Ukraina för att möjliggöra utbetalningar till det andra kvartalet 2026.

När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.

11 (22)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med Ukrainas behov. Regeringen verkar även för mer långtgående åtgärder när det gäller användandet av de immobiliserade ryska tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Regeringen anser därför att EU:s kommande finansiella stöd till Ukraina bör finansieras av den likvida delen av de immobiliserade ryska tillgångarna. Regeringen verkar för att ett lagförslag ska presenteras så snart som möjligt och för att stödet snabbt kommer på plats.

Regeringen arbetar för att det nya stödet blir ambitiöst och ändamålsenligt. Det är viktigt att stödet utgår från Ukrainas behov och prioriteringar samt att det täcker både budgetära och militära behov. Vidare bör det militära stödet kunna möjliggöra både kort- och långsiktiga investeringar för att stärka Ukrainas säkerhet. När det gäller garantier för att täcka riskerna är det viktigt med en rättvis bördefördelning mellan EU:s medlemsstater. Det är även viktigt med långsiktighet när det gäller immobiliseringen av de ryska tillgångarna så att dessa hålls immobiliserade till dess att Ryssland betalat krigsskadestånd.

Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.

12.Den europeiska planeringsterminen 2026

Rapporten om förvarningsmekanismen 2026 och rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av rapporten om förvarningsmekanismen 2026 och utkastet till rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet för 2026, med möjlighet till diskussion.

Den aktuella rapporten och utkastet till rekommendation har inte behandlats i riksdagen tidigare.

12 (22)

Den 25 november 2025 publicerade kommissionen sitt höstpaket som bland annat innehåller rapporten om förvarningsmekanismen och utkastet till rekommendation för den ekonomiska politiken i euroområdet.

Rapporten om förvarningsmekanismen utgör startskottet för det årliga makroekonomiska obalansförfarandet och syftar till att uppmärksamma potentiella makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna. Medlemsstater med potentiella makroekonomiska obalanser blir föremål för kommissionens fördjupade granskningar.

I rapporten analyseras de makroekonomiska obalanserna utifrån en rad indikatorer. Baserat på rapportens slutsatser anser kommissionen att fördjupade granskningar är motiverade i Grekland, Italien, Nederländerna, Rumänien, Slovakien, Sverige och Ungern. Den fördjupade granskningen av Sverige motiveras liksom tidigare år av bostadsmarknadens funktionssätt och hushållens höga skuldsättning.

Utkastet till rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet publiceras också årligen och syftar till att ge euroländerna vägledning i den ekonomiska politiken. I årets rekommendation uppmanas euroländerna att samordna sin ekonomiska politik, följa sina nationella nettoutgiftsbanor, hantera flaskhalsar inom försvarsindustrin, genomföra sina återhämtnings- och resiliensplaner, stärka arbetsmarknaden, den inre marknaden och eurons roll, främja utvecklingen av spar- och investeringsunionen samt bevara finansiell stabilitet.

I början av 2026 väntas Ekofinrådet anta slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2026 och godkänna rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 2026. Vid behandling av rekommendationen är det endast medlemsstater med euron som valuta som har rösträtt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar den årliga förvarningsrapporten och noterar kommande fördjupade granskningar. När det gäller Sverige fortsätter regeringen och berörda myndigheter att noga följa utvecklingen kring hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden, där flera åtgärder har genomförts under de senaste åren.

13 (22)

Regeringen noterar vidare förslaget till eurorekommendation. Det finns skäl att ge euroområdet som helhet visst fokus inom den europeiska planeringsterminen, med tanke på dess särskilda utmaningar. Regeringen anser samtidigt att det är viktigt att den europeiska planeringsterminen förblir ett ramverk för hela EU.

13.Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten

a)Kommissionens rapport och eventuella förslag inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott

-Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av den del av höstpaketet som berör underskottsförfarandet inom EU:s finanspolitiska ramverk, med möjlighet till diskussion.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk har ägt rum flera gånger, senast den 3 oktober 2025. Finansutskottet har vid flera tillfällen fått information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, senast den 29 april 2025.

Den 25 november 2025 presenterade kommissionen det så kallade höstpaketet. Paketet innehåller bland annat kommissionens rapport om huruvida någon medlemsstat överskridit fördragets referensvärden om högst 3 procents budgetunderskott eller högst 60 procents offentlig skuldsättning och om ett underskottsförfarande därför bör öppnas.

I rapporten bedöms Finland och Tyskland ha överskridit referensvärdet om högst 3 procents budgetunderskott för 2025.

I Tysklands fall bedöms hela avvikelsen från referensvärdet förklaras med ökade försvarsutgifter. Givet att Tyskland aktiverat den nationella undantagsklausulen för ökade försvarsutgifter bedömer kommissionen att ett underskottsförfarande inte bör öppnas för Tyskland.

Även Finland har aktiverat den nationella undantagsklausulen för ökade försvarsutgifter, men i Finlands fall bedöms endast en del av avvikelsen från

14 (22)

referensvärdet kunna förklaras av ökade försvarsutgifter. Kommissionen föreslår därför att ett underskottsförfarande bör öppnas för Finland.

Efter presentationen på Ekofinrådets möte kommer rapporten hanteras på teknisk nivå. Därefter väntas Ekofinrådet anta eventuella rekommendationer om öppnandet av underskottsförfaranden vid sitt möte i januari 2026.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar presentationen.

Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.

b)Uppförandekodex - Beslutspunkt

Rådet väntas ställa sig bakom uppförandekodexen inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Finansutskottet har vid flera tillfällen fått information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, senast den 29 april 2025.

Den 30 april 2024 antogs reformen av EU:s finanspolitiska ramverk. Därefter har diskussioner om en uppförandekodex för att vägleda kommissionen och medlemsstaterna i tolkningen av ramverket ägt rum.

Uppförandekodexen innehåller totalt fem kapitel och berör bland annat hur reformer och investeringar ska hanteras i ramverket samt preciseringar kring hur underskottsförfarandet ska fungera.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom uppförandekodexen inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.

15 (22)

Det är av stor vikt att det reformerade ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.

14.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Cyperns, Frankrikes, Greklands, Lettlands, Maltas, Polens, Portugals, Sloveniens, Tjeckiens och Österrikes återhämtnings- och resiliensplaner.

Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 7 november 2025.

Reviderat genomförandebeslut för Cyperns återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Cyperns plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 16 juli 2024, den 21 januari 2025 och den 20 juni 2025.

Den 5 november 2025 lämnade Cypern in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till cirka 1 miljard euro, vilket motsvarar cirka 4 procent av Cyperns BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 121 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat reformer för att minska utsläppen inom jordbruk och ändringar i socialförsäkringssystemet. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 9 åtgärder och lägga till 3 åtgärder.

Reviderat genomförandebeslut för Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Frankrikes plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023.

16 (22)

Den 28 oktober 2025 lämnade Frankrike in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till cirka 41 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 2 procent av Frankrikes BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 24 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att modernisera avfallshanteringen och att utveckla kollektivtrafiken. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 1 åtgärd.

Reviderat genomförandebeslut för Greklands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Greklands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 16 juli 2024, den 21 januari 2025 och den 18 juli 2025.

Den 3 november 2025 lämnade Grekland in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 36 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 20 procent av Greklands BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 153 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat sammankoppling av elnätet och ett nytt system för offentlig upphandling. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 15 åtgärder och lägga till 3 åtgärder.

Reviderat genomförandebeslut för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Lettlands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023 och den 18 februari 2025.

Den 4 november 2025 lämnade Lettland in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 6 procent av Lettlands BNP 2019.

17 (22)

I den reviderade planen korrigeras 75 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat energieffektivisering av bostadshus och förbättringar inom räddningstjänsten. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder och lägga till 1 åtgärd.

Reviderat genomförandebeslut för Maltas återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Maltas plan antogs av rådet den 5 oktober 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023 och den 20 juni 2025.

Den 31 oktober 2025 lämnade Malta in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till cirka 329 miljoner euro, vilket motsvarar drygt 2 procent av Maltas BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 34 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat digitalisering av sjukvårdssystemet och investeringar i utbildning. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 1 åtgärd och lägga till 3 åtgärder.

Reviderat genomförandebeslut för Polens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Polens plan antogs av rådet den 17 juni 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 16 juli 2024 och den 20 juni 2025.

Den 26 september 2025 lämnade Polen in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till cirka 55 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 10 procent av Polens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 80 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar

18 (22)

bland annat till att öka kvaliteten på sjukvården och att digitalisera den offentliga sektorn. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 5 åtgärder och lägga till 1 åtgärd.

Reviderat genomförandebeslut för Portugals återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Portugals plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 8 oktober 2024, den 13 maj 2025 och den 29 september 2025.

Den 31 oktober 2025 lämnade Portugal in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 22 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 10 procent av Portugals BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 136 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat investeringar i innovation och förenklingar av socialförsäkringssystemet. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 12 åtgärder och lägga till 3 åtgärder.

Reviderat genomförandebeslut för Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Sloveniens plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 10 december 2024 och den 20 juni 2025.

Den 7 november 2025 lämnade Slovenien in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till drygt 2,1 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 4 procent av Sloveniens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 68 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat produktion av förnybar energi och modernisering av program på yrkeshögskolan. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder.

19 (22)

Reviderat genomförandebeslut för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Tjeckiens plan antogs av rådet den 8 september 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 5 november 2024 och den 8 juli 2025.

Den 3 november 2025 lämnade Tjeckien in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till cirka 8,8 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 4 procent av Tjeckiens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 109 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att främja biologisk mångfald samt att stödja forskning och innovation. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder och lägga till 1 åtgärd.

Reviderat genomförandebeslut för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Österrikes plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023 och den 8 juli 2025.

Den 4 november 2025 lämnade Österrike in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Österrikes BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras 34 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat byggande av nya järnvägar och ökad tillgång till utbildning.

Kommissionens bedömning är att Cyperns, Frankrikes, Greklands, Lettlands, Maltas, Polens, Portugals, Sloveniens, Tjeckiens och Österrikes reviderade planer fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.

20 (22)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslagen till ändring av rådets genomförandebeslut för Cyperns, Frankrikes, Greklands, Lettlands, Maltas, Polens, Portugals, Sloveniens, Tjeckiens och Österrikes planer.

15.Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2024

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av Europeiska revisionsrättens (ECA) årsrapport om genomförandet av EU:s budget för 2024, med möjlighet till diskussion.

Den aktuella rapporten har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Varje år publicerar revisionsrätten sin årsrapport i vilken genomförandet av EU:s budget för föregående budgetår granskas. Årsrapporten innehåller en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar.

I årets revisionsförklaring görs fyra uttalanden. Två av dessa är utan anmärkning och handlar dels om att EU:s räkenskaper anses vara tillförlitliga, dels om att intäkterna anses vara lagliga och korrekta. De andra två uttalandena innehåller anmärkningar. Det ena är en avvikande mening om budgetkostnadernas laglighet och korrekthet. Detta baseras på att felprocenten i kostnaderna uppskattas till 3,6 procent 2024, vilket är över väsentlighetsgränsen på 2 procent. Det andra är en reservation om lagligheten och korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), vilket beror på att ett antal transaktioner innehöll väsentliga fel.

Efter presentationen på Ekofinrådets möte den 12 december 2025 kommer rapporten att diskuteras på teknisk nivå. Under början av 2026 väntas Ekofinrådet anta en rekommendation till Europaparlamentet om huruvida

21 (22)

kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av 2024 års budget, vilken delvis baseras på revisionsrättens årsrapport. Regeringen kommer återkomma till EU-nämnden i frågan om ansvarsfrihet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen fäster stor vikt vid att de medel som hanteras av kommissionen, övriga EU-institutioner och medlemsstaterna förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt. Revisionsrättens oberoende granskning och dess revisionsförklaring utgör ett viktigt underlag i det arbetet. Regeringen ser allvarligt på den kritik som framkommer i rapporten.

22 (22)