JoF - Återrapport från jordbruks- och fiskerådet den 14-15 november 2016
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:46669C
E-POST | |
2016-11-21 | |
F. Langdal J. Hagberg A. Norgren | NÄRINGSDEPARTEMENTET
Elektronisk kopia med bilagor: Enl. sändlista |
|
Rapport från möte i Jordbruks- och fiskerådet den 14-15 november 2016
Sammanfattning:
Kvoter för vissa djuphavsbestånd: Sverige stödde kommissionens förslag till kvoter under förhandlingen. Kompromissförslaget stöddes enhälligt av rådet. För 10 av 19 bestånd beslutades om mindre kvotsänkningar än som föreslagits av kommissionen men sammantaget innebär beslutet ett avsevärt minskat fisketryck på dessa djuphavsbestånd. För första gången någonsin kunde man också besluta om en kvot för en djuphavsart i enlighet med målet om maximalt hållbar avkastning. Sverige har en liten kvot för skoläst som fångas som bifångst i det svenska räkfisket i Skagerrak. Kvoten uppgick under 2016 till 17 ton men kommer nu att minskas till 14 ton 2017 och 11 ton 2018.
Förvaltningsplanen för Nordsjön: Förslaget till förvaltningsplan för Nordsjön presenterades av kommissionär Vella. Ett stort antal MS kommenterade förslaget. Generellt fick förslaget stöd men många MS påpekade behovet av att hantera blandfisket och ansåg att föreslagna kontrolldelar skulle innebära oproportionerligt stora kostnader i förhållande till mervärdet. Några MS ansåg också att förslaget var för ambitiöst och att antalet arter som omfattades borde minskas.
Expertgruppen för jordbruksmarknaderna: Expertgruppens ordförande Veerman presenterade de centrala förslagen i gruppens slutrapport, däribland EU-regleringar rörande otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan, riskhantering, undantag i konkurrenslagstiftningen och tillgång till kapital. Rapporten välkomnades av MS och många MS underströk vikten av att stärka lantbrukarnas position i livsmedelskedjan samtidigt som några MS framhöll att frivilliga – alternativt nationella – åtgärder var att föredra.
Analys av effekterna av frihandelsavtal på jordbrukssektorn: KOM presenterade rapporten i vilken de kumulativa effekterna av ingångna avtal jämte pågående och kommande FTA:s analyseras. De huvudsakliga resultaten pekade på att mejeriprodukter och fläskkött har goda framtidsutsikter samtidigt som nötkött, ris och fjäderfä är sårbara sektorer. I diskussionen framhölls klimataspekter av handeln, att MS ska informeras och involveras i handelsförhandlingar, vikten av att upprätthålla EU:s produktionsmodell och att man i förhandlingarna beaktar känsliga sektorer. Rapporten kommer att diskuteras vidare på rådsmötet i januari 2017.
Jordbruksforskning: Ett antal EU13-länder framhöll att forskningsmedlen är ojämnt fördelade mellan ”nya” och ”gamla” MS och efterfrågade åtgärder för att utjämna denna skevhet. I övrigt framhölls områdets betydelse och kopplingen till revideringen av EU:s bioekonomistrategi. KOM redovisade att antal åtgärder och program som syftar till att bättre integrera EU13 i forskningsprogrammen samtidigt som man underströk att excellens utgör den grundläggande principen för allokering av forskningsmedel.
Övriga frågor:
Rapport från möte med EU:s skogsdirektörer: ORDF rapporterade från det informella mötet mellan generaldirektörer för skogsbruk i EU som hade hållits i Bratislava den 7-9 november 2016. Några MS gick in och informerade om att de stödde de slutsatser som tagits fram vid mötet.
Djurskydd under transport: Sverige förklarade att det fanns stort behov av såväl förbättrad efterlevnad som en uppdatering av regelverket vid transport av levande djur. Många MS gav sitt uttryckliga stöd till Sverige, där några framförallt tryckte på behovet av kortare transporter till slakt, eller nya regler för transport av unga djur. KOM menade dock att efterlevnaden av befintlig lagstiftning måste förbättras innan de kunde överväga några nya regler.
En EU-plattform för djurskydd: KOM redogjorde för arbetet med den kommande plattformen som de beräknade kunna sjösätta under det maltesiska ordförandeskapet. KOM framhöll att de ville ha bred representation i plattformen, inklusive transportörer, lantbrukare, forskare och naturligtvis medlemsstater. Några MS gav sitt uttryckliga stöd till detta arbete och den kommande plattformen.
Afrikansk svinpest: PL informerade från en konferens om afrikans svinpest som hållits i Warszawa den 28 oktober 2016. Några MS tog till orda och förklarade att det var angeläget att fortsätta arbetet med att begränsa smittspridningen och att utrota smittan. DE passade på att informera om de fynd av fågelinfluensa som gjorts i landet och vilka åtgärder de vidtagit för att minska risken för smittspridning.
Lumpy skin disease: BG informerade om en konferens om lumpy skin disease som anordnats i Sofia den 8-9 september 2016. Några MS framhöll behovet av vaccinationsprogram.
Användning av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter: EL förklarade att de ansåg att beteckningen ”grekisk” ofta används på ett felaktigt sätt, d.v.s. även på produkter som inte har tillräcklig koppling till Grekland. Några MS gav sitt stöd till Grekland medan någon framhöll att det kanske vore lämpligt att undersöka om konsumenter verkligen blir vilseledda av denna typ av märkning.
Hormonstörande ämnen: NL bad KOM sätta samman en arbetsgrupp för att ta fram riktlinjer för de kommande kriterierna. Några MS såg positivt på detta förslag medan andra ansåg att detta kanske kunde göras på andra sätt än vad som föreslogs av NL. KOM tog tillfället i akt att förklara att deras förslag på kriterier syftat till att ge ett gott skydd mot hormonstörande ämnen, och att frågan skulle diskuteras vidare, först och främst vid ett möte den 18 november.
Antibiokaresistens: DK förklarade att de såg det som oroande att vissa medlemsstater haft en ökad antibiotikaanvändning de senaste åren. DK hade själv arbetat med att minska användingen och delade gärna med sig av sina erfarenheter. Några MS gav sitt stöd till DK och framförallt framhölls den kommande förordningen om veterinärmedicinska produkter som ett gyllene tillfälle att förbättra situationen.
Landningsskyldigheten i NWW: UK presenterade frågan och menade att det fanns stor risk att vissa kvoter inte skulle kunna utnyttjas fullt ut efter 2019 då landningsskyldigheten införs fullt ut. Man menade att MS behövde större möjligheter till undantag från landningsskyldigheten för att kunna hantera frågan om begränsande arter. Alla MS med fiskeintressen i NWW stödde detta och menade att dessa undantag behövde vara på plats innan 2019 eftersom man annars inte skulle kunna nyttja kvoterna fullt ut. Sverige uttalade stöd för att fortsätta ansträngningarna att genomföra utkastförbudet och påpekade särskilt behovet av att i första hand ändra incitamenten och fiskemönstren hos industrin.
EHFF: Kommissionär Vella uppmanade de MS som fortfarande inte genomfört sina handlingsprogram för att uppfylla grundkriterierna för att kunna utnyttja EHFF. Man betona de också att MS hade 2016 på sig att varefter man skulle inleda processen för att frysa utbetalningar för dessa MS. Sverige har redan uppfyllt alla kriterier och är inte berörd av detta.
Mercosuravtalet: På begäran av FR/PL/DE avhandlades Mercosuravtalet i samband med handelspunkten (se ovan). Ett antal MS kunde ge sitt stöd till notens budskap om att MS ska informeras och involveras mer i förhandlingarna och att en överenskommelse inte ska vara asymmetrisk och att ett avtal ska respektera EU:s standarder och SPS-regleringar.
V4+3: PL informerade om V4+3 mötet i oktober och framhöll slutsatserna om bland annat annat förenkling av CAP, CAP i halvtidsöversynen av MFF, afrikansk svinpest (ASF) och handel med jordbruksmark.
Jaktdirektörsmöte: DE informerade om de slutsatser som tagits fram i samband med det informella jaktdirektörsmötet i Bonn i juni. Bland annat framhölls vikten av en hållbar viltförvaltning och åtgärder mot ASF genom jakt på vildsvin.
Eko: ORDF informerade om läget i trilogförhandlingarna om regelverket för ekologisk produktion och menade att man gjort stora framsteg. Ytterligare kompromisser måste göras och målsättningen är fortsatt en överenskommelse vid decemberrådet. KOM framhöll djurvälfärd och frågan om spår av otillåtna ämnen som centrala för en överenskommelse.
Jordbruk och COP22: Punkten fördes upp på dagordningen under tisdagen på begäran av DE som informerade om arbetet med COP22 och ville i samband med detta understryka vikten av att frågan om livsmedelsförsörjning prioriterades under förhandlingarna i Marrakesh.
* * *
Den svenska delegationen leddes av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. För rapporteringen svarar Fredrik Langdal, Jacob Hagberg, Agneta Norgren, Gustaf Svenungsson, Christina Lindström och Peter af Wetterstedt.
1) Godkännande av den preliminära dagordningen
Förslaget till dagordning (14071/16) godkändes.
2) Godkännande av A-punktslistan (lagstiftande)
- dok. 14076/16
Dokumentet antogs.
3) Godkännande av A-punktslistan (icke lagstiftande)
- dok. 14077/16
Dokumentet antogs.
FISKE
4) Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2017 och 2018
- Politisk överenskommelse
- dok. 13827/1/16 Rev.1 och 13009/16 + ADD 1
Kommissionen presenterade tidigare under hösten förslag till kvoter för dessa bestånd av djuphavsfiskar som behandlats i rådsarbetsgruppen inför rådsmötet.
Kommissionär Vella inledde med att tacka för det arbete som gjorts av ordförandeskapet och poängterade också att en ny tillträdesförordning kommer att träda ikraft snart. Fortfarande återstår samma utmaningar som förra gången dessa kvoter behandlades:
Brist på data eller brist på analyser av existerade data samt det faktum att bestånden är mycket sårbara och återhämtar sig långsamt och att EU tidigare varit en starkt bidragande orsak till många av djuphavsbestånden fiskats ner fullständigt. Det finns dock också goda tecken som att skolästen återhämtat sig så att MSY kvoter nu kan sättas för vissa områden. Flera av dessa bestånd fiskas av småskaligt fiske med dålig lönsamhet vilket gör det än mer viktigt att förvaltningen förbättras så att ett hållbart fiske kan återupptas.
Vella påpekade också att KOM har kontinuerliga konsultationer med Marocko för att inkludera dem i förvaltningen. När det gäller djuphavshajar har man föreslagit mycket små bifångstkvoter vilket absolut inte innebar att KOM kommer att återinföra ett riktat fiske mot dessa arter utan bifångstkvoterna följer av landingsskyldigheten. Avslutningsvis poängterade han att han hoppades att man idag skulle kunna komma överens om hållbara kvoter för dessa bestånd.
ES, FR och PT betonade att kvotsättningen i hög grad har effekter på småskaliga fiskeflottor och att man bör minimera de negativa effekterna. ES konstaterade också att dessa fångster inte är de största men mot bakgrund av vetenskaplig rådgivning bör man sätta kvoter som tar hänsyn till socioekonomiska effekter men man betonade också att man ville se gradvisa förändringar av kvoterna vilket i viss mån motsvaras av kommissonen förslag. Även FR och PT ville se gradvisa minskningar. FR och PT framhöll även bifångstproblematiken i detta fiske och ville hitta lösningar för att hantera bifångsterna men att man stödde målet om MSY till 2020 där detta var möjligt.
ES framhöll att man inte gärna såg att CECAF området skulle läggas till för kvotsättningen av dolkfisk och för skoläst ville man ha en mindre sänkning än de föreslagna 20%. PT ansåg att den förslagna bifångstkvoten på 10 ton för djuphavshajar var för låg och när det gällde fjällbrosme påpekade man att detta rörde sig om ett småskaligt fiske och ansåg att de kvotsänkningar som tidigare gjorts borde vara tillräckligt. PT ansåg också att en kvoten för dolkfisk i område IX och X borde vara oförändrad.
PL, LV, UK och SE uttryckte stöd för kommissionens förslag med hänvisning till beståndssituationen för dessa bestånd och den vetenskapliga rådgivningen. DK uttryckte avslutningsvis stöd till kommissionens förslag men påpekade vikten av att ta hänsyn till genomförandet av landningsskyldigheten och eventuella socioekonomiska effekter av detta.
Ordföranden tackade för kommentarerna och konstaterande att ett kompromissförslag kommer att läggas fram i slutet av dagen.
- Förslaget
Ordförandeskapet presenterade slutligen ett kompromissförslag om kvoter som antogs enhälligt av Rådet. Beslutet gäller för 2017 och 2018. Sverige hade gärna sett att beslutet legat mer i linje med kommissionens förslag men sammantaget innebär beslutet ett avsevärt minskat fisketryck på dessa djuphavsbestånd. För första gången någonsin kunde man också besluta om en kvot för en djuphavsart i enlighet med målet om maximalt hållbar avkastning. Detta gällde skoläst väster om Brittiska öarna.
Kommissionär Vella påminde om att för flera av dessa bestånd finns data som ännu inte analyserats och man uppmanar MS att i framtiden bidra med kompletta analyser av dessa för att kunna göra bättre beståndsuppskattningar.
För 10 av 19 bestånd innebar kompromissförslaget mindre kvotsänkningar än som föreslagits av kommissionen men för övriga följer beslutet kommissionens förslag.
5) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som utnyttjar dessa bestånd och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 6762007 och rådets förordning (EG) nr 1342/2008
- Föredragning av kommissionen
- Diskussion
- dok. 13828/16 + Cor. 1 och 11636/16 ADD 1
Kommissionär Vella inledde med att påpeka att det nuvarande förslaget bygger på Östersjöplanen och att denna först kunde antas efter svåra diskussioner med Europaparlamentet. Han hoppades att detta arbete ska bereda vägen för även denna plan. Vella menade att planen kommer att säkerställa att målen i CFP nås med MSY, landingsskyldigheten och kan optimera förvaltningen. Fiskeindustrin tycker ofta att landningsskyldigheten är en börda men förhoppningsvis kommer planen att bidra till att denna kan implementeras på ett konstruktivt sätt. För bestånd som man inte har data för kommer försiktighetsansatsen att tillämpas. Förslaget har genomgått en veteskaplig prövning och bygger på dessa rekommendationer från ICES. Vella påpekade också att regionaliseringen innebär att regioner också kan utveckla modernare förvaltningsmetoder. Vella betonade att planen bör antas snarast inte minst för att kunna genomföra landningsskyldigheten. Avslutningsvis konstaterade Vella att nordsjöplanen kan leverera ett hållbart fiske till gagn för fiskeindustrin såväl som för fiskbestånden.
SE, NL, DK, PL, UK, LT, ES välkomnade planen. BE och UK uttalade sig mer försiktigt. NL, DK, BE, ES betonade särskilt behovet av att ta hänsyn till blandfisket och påpekade att det fanns ett behov av att även rådgivningen från ICES är mer baserad på blandfisken och fiskesegment. Man uppmanade KOM att fortsätta att försöka finna lösningar på detta. När det gäller kontrolldelarna påpekade SE, DE, DK, UK, LT, FR att kraven i det nuvarande förslaget är för långtgående och kommer att leda till oproportionerliga kostnader för MS med begränsat mervärde. SE påpekade vikten av att planen kan anpassas till ändrad vetenskaplig rådgivning och SE, NL, DE, UK, PL framhöll vikten av att planen baseras på vetenskapliga underlag och utformas för att nå målen i den gemensamma fiskeripolitiken. DK ansåg att planen innehöll för många arter medan SE, DK, BE ansåg att systemet med grupper är för komplicerat.
Kommissionär Vella tackade för kommentarerna och konstaterade att man är överens om att det behövs ett nytt verktyg för att genomföra fiskeriförvaltningen. Han påpekade också att när det gällde Östersjöplanen tog detta 2 år att förhandla fram och menade att flera principer därmed redan beslutats genom Östersjöplanen och man bör följa dessa även för denna plan. Planen är också menad att se till att man undviker begränsande arter och ger möjligheter till MS att regionalt utveckla förvaltningen. Om förhandlingen av planen tar för lång tid finns risk att planen inte kommer på plats vilket kommer att drabba fiskeindustrin såväl som allmänheten.
Ordförande tackade för kommentarerna och konstaterande att rådet noterat de synpunkter som framkommit.
Övriga frågor
6.1) Jordbruk
a) Resultaten av det informella mötet mellan generaldirektörer för skogsbruk i EU
- Information från ordförandeskapet
- dok. 13862/16
ORDF informerade om mötet och om det yttrande man enats om vid mötet. ORDF:s förhoppning var att detta yttrande skulle kunna bidra till EU:s diskussioner på det skogliga området.
HU förklarade att de stod bakom slutsatserna och AT påpekade att dessa diskussioner var viktiga, inte minst i förhållande till kommande genomförande av Paris-avtalet. SI framhöll att de var tveksamma till de diskussioner som handlade om återbeskogning/reforestation eftersom många MS redan hade gjort mycket på detta område. SI hade redan 60 % skoglig täckning och hade inga planer på att plantera mer skog. SE och FI påminde om den nationella kompetensen rörande skogsfrågor. FI framhöll samtidigt att vi ändå måste vara lyhörda för andra politik-områden som berörde skogen. SE betonade behovet av att beakta de internationella aspekterna och behovet att se till vilka åtgärder som skulle ge bäst klimatnytta på lång sikt.
KOM (Andriukaitis) höll med om att detta var en viktig fråga, inte minst i förhållande till jobb och tillväxt men också i arbetet med att komma bort från kol-beroendet. Vidare var det mycket angeläget att EU fortsatte arbeta mot avskogning, inte minst globalt.
b) Djurs välbefinnande under transport
- Information från den svenska delegationen med stöd av den österrikiska, belgiska, danska, tyska, luxemburgska och nederländska delegationen
- dok. 13695/16
ORDF informerade att de hade för avsikt att ha en gemensam diskussion för de två djurskyddsfrågorna (8 b och 8 c) samt uppmanade MS att inte ånyo lyfta kända ståndpunkter rörande plattformen. Däremot inbjöds KOM att informera om sitt arbete med plattformen.
KOM (Andriukaitis) påminde om att frågan om plattformen varit uppe på rådet i både februari och maj i år, och att KOM arbetat vidare med plattformen sedan dess. De hade för avsikt att inrätta plattformen och ha ett första möte under det kommande maltesiska ordförandeskapet. KOM hoppades på bred representation i plattformen där såväl lantbrukare, konsumenter, transportörer, djurskyddsorganisationer, forskare m.fl. skulle delta. Att samtliga MS var välkomna såg KOM som självklart. KOM hade noterat det stora intresse som fanns för att såväl inrätta plattformen som för att senare delta i arbetet.
Därefter fick SE ordet för att informera närmare om sin not rörande djurtransporter, vilken redan hade fått stöd från flera MS. SE förklarade att det var upprörande och oacceptabelt att vi år efter år såg samma problem vid transport av levande djur. SE tryckte på att alla hade ansvar för att se till att operatörerna följde våra gemensamma regler, och att det var hög tid att få ett slut på transporter som bröt mot reglerna. Men att bara få en bättre efterlevnad av nuvarande regelverk var inte tillräckligt. SE påpekade att det fanns vetenskapligt stöd för att uppdatera regelverket, inte minst när det gällde transporttider och viloperioder, utrymmen, fodring och vattning samt reglerna för transport vid höga temperaturerer. SE påminde om att detta var en fråga som engagerade EU:s medborgare och uppmanade KOM att ta fram ett förslag om nytt regelverk för djurskydd under transport. SE såg även positivt på att KOM arbetade vidare med att inrätta en plattform, vilket SE såg som en god möjlighet att förbättra djurskyddet.
LU, DK, DE, AT, NL, SI och UK uttryckte sitt fulla stöd till Sveriges initiativ och ansåg att det var hög tid att se över regelverket. HU, FI, IT och IE höll även de med om vikten av bättre efterlevnad men ställde sig mer tveksamma till behovet av nya regler.
LU förklarade att de som transitland hade stor kunskap om hur djurtransporter utfördes. De hade sett en förbättring sedan 2011, men det var ännu inte tillräckligt bra. Framförallt behövde transporttiderna ses över. LU framhöll att detta även var en fråga om att tillse att operatörerna kunde verka på samma villkor. Även SI förklarade att de var ett transit-land och ansåg att situationen hade förbättrats under senare år, dock var det fortfarande inte tillräckligt bra, inte minst när det gällde ett harmoniserat genomförande av regelverket.
UK:s utgångspunkt var att djur skulle slaktas så nära uppfödningsplatsen som möjligt, men om de måste transporteras så skulle det vara under goda förhållanden. Också HU föredrog att man transporterade produkter istället för levande djur och ansåg i allmänhet att djurskydd var en viktig fråga. HU kunde eventuellt stå bakom förbättrade regler om det fanns tydligt vetenskapligt stöd för att detta behövdes.
IE framhöll att man måste se på djurens hela liv och inte fokusera på transporten. På Irland hölls de flesta djur i extensiva system vilket IE menade var viktigt för deras välmående. När det gällde just transport hade IE nationella regler som i vissa fall gick längre än EU:s gemensamma regler, bl.a. tilläts inga transporter under högsommar p.g.a. risken för överhettning. Mycket skulle kunna förbättras genom bättre utbildning av transportörer och bättre efterlevnad av befintliga regler. Detta borde kunna diskuteras i plattformen.
CZ menade att en analys måste göras av situationen. Hur stora var egentligen problemen, och berodde dessa på dålig efterlevnad eller på att lagstiftningen var undermålig? Först efter en sådan analys skulle CZ kunna ta ställning till behovet av ett nytt regelverk. CZ ställde sig även fortsatt tveksamma till nyttan med en plattform.
Även NL stödde det svenska initiativet samt tackade KOM för att de arbetade vidare med plattformen och bad dem fortsätta med en hög ambitionsnivå. Vidare påminde NL om att de under sitt ORDF hade samlat in MS:s prioriteringar kring vilka områden som plattformen borde prioritera.
Också DK, LU, DE, UK, FR, HU och ES uttryckte sitt stöd för plattformen.
DK framhöll att de ansåg att plattformen skulle kunna bidra till bättre och mer harmoniserad kontroll av djurskyddslagstiftningen, vilket de menade även var viktigt ur ett konkurrensperspektiv.
DE såg mycket positivt på att KOM arbetade med plattformen; ett initiativ som startats av ett fåtal MS och som nu hade brett stöd. DE ansåg att detta var en fråga om etik men också om att leva upp till konsumenternas höga förväntningar avseende djurhållning inom EU.
FR informerade om att de fokuserade på djurskyddsfrågor och hade tagit fram en ambitiös nationell strategi. Plattformen var ett viktigt forum för kommande diskussioner så länge dessa enbart rörde redan befintlig lagstiftning. EU hade redan världens strängaste lagstiftning på detta område och det fanns inga skäl för ytterligare bestämmelser. Detta fick stöd av HU och ES, där ES framhöll betydelsen av att all diskussion måste baseras på fakta.
KOM ansåg att det i grunden fanns stor samsyn kring behovet av ett gott djurskydd. Just djurskydd under transport var dock en svår och komplex fråga där grundproblemet handlade om dålig efterlevnad av befintliga regler. KOM menade att det fanns tillräckligt med möjligheter i nuvarande regelverk för att MS myndigheter skulle kunna göra de kontroller som behövdes för att tillförsäkra bra efterlevnad. Regelverket gav också utrymme för avskräckande straff, vilket KOM ansåg att MS måste börja använda sig av i större utsträckning. KOM framhöll vidare att de inte hade för avsikt att uppdatera nuvarande regelverk innan det som redan fanns var helt genomfört, även i praktiken.
KOM menade dock att de ändå kunde och skulle bidra, samt framhöll vad de själva redan arbetade med för att få en bättre och mer harmoniserad efterlevnad. Där ingick de regelbundna expertmöten de anordnade med MS; speciella ”studiebesök” där de åker till en MS som haft problem, för att kunna stötta och hjälpa till; ett kommissionsbeslut för att förbättra och harmonisera rapporteringen samt ett pågående pilotprojekt där KOM under 2017 planerar sprida information om bästa praxis. Under kommande månader skulle de fokusera på export, vilket de även gjort inom ramen för sitt BTSF program (better training for safer food). Avslutningsvis nämndes att det var möjligt att transporterna också skulle komma upp för diskussion inom plattformen, men det fanns många viktiga frågor att diskutera där.
c) Lägesrapport om EU-plattformen för djurs välbefinnande
- Muntlig information från kommissionen, på begäran från den belgiska, danska, tyska, nederländska och svenska delegationen
- dok. 13972/16
Diskuterades samtidigt som punkt 8 b).
d) Resultat av ministerkonferensen om afrikansk svinpest (Warszawa den 28 oktober 2016)
- Information från den polska delegationen
- dok. 14251/16
PL informerade om resultatet av en ministerkonferens om afrikansk svinpest (ASF) som anordnats i Warszawa den 28 oktober 2016. En slutsats hade varit att sjukdomen var svår att bekämpa men att det också var svårt att mildra de ekonomiska effekterna av sjukdomen. PL arbetade vidare med att förhindra smittspridning och som ett led i detta skulle de minska antalet vildsvin i regionen.
RO pekade på vikten att ha en buffert zon mellan EU-MS och tredje land samt uppmärksammade behovet av ekonomiskt stöd, vilket LT och ES instämde i. DE informerade att de också drabbats av smittan vilken utgjorde ett hot mot hela sektorn. De har drabbats av liknande sjukdomar tidigare och vet att det är mycket svårt att bekämpa och utrota.
Vidare informerade DE om att Tyskland nu också drabbats av HPAI (högpatogen fågelinfluensa) i en tambesättning fåglar. Ett kriscentrum hade upprättats och de hade påbörjat vidta vissa åtgärder. DE tackade särskilt de MS som redan haft smittan (HPAI) och som bidragit med information.
DK, HU och BE efterlyste nära samarbete kring ASF samt betonade behovet att dela kunskap. De tackade DE för informationen rörande HPAI och bad KOM noga bevaka situationen.
KOM (Andriukaitis) förklarade att de fortsatt arbetade med ASF i nära samarbete med de drabbade länderna. Andriukaitis själv hade för avsikt att ta upp sjukdomen i samband med skilda möten i Kiev nästa vecka. Han planerade även att ta upp frågan med Ryssland vid tillfälle. Nästa konferens på samma tema skulle för övrigt arrangeras av Lettland. KOM skulle även diskutera vidare med berörda MS, särskilt de ekonomiska aspekterna, men påpekade också att alla måste ha realistiska förväntningar kring detta. KOM tackade även DE för informationen rörande fågelinfluensa och konstaterade att detta var flyttider (för fåglar) och att detta scenario tyvärr inte varit helt oväntat men ändå inte alls välkommet.
e) Ministerkonferens om lumpy skin disease (Sofia den 8-9 september 2016)
- Information från den bulgariska delegationen med stöd av den österrikiska delegationen
- dok. 13681/16
Lumpy skin disease (LSD): BG informerade om en konferens om lumpy skin disease som anordnats i Sofia den 8-9 september 2016. AT, BE, EL och SI stödde de slutsatser som tagits fram vid konferensen och framhöll särskilt behovet av vaccinationsprogram. Vidare påpekades att det var nödvändigt att justera det rättsliga ramverket för bekämpning av LSD och att det också behövdes mer kunskap och forskning kring sjukdomen.
KOM konstaterade att det var angeläget att fortsätta arbetet med att få kontroll över de smittsamma sjukdomar som i nuläget härjade på skilda håll inom EU.
f) Användningen av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter som inte avser ursprung eller härkomst
- Information från den grekiska delegationen
- dok. 14165/16
EL, som fick stöd av IT, CY och PT, förklarade att de ansåg att beteckningen ”grekisk” eller symboler såsom den grekiska flaggan ofta användes på produkter som hade liten eller ingen koppling till Grekland. Detta skadade de grekiska producenterna men var även vilseledande för konsumenten. ”Fetaliknande ost” med grekiska flaggan angavs som ett exempel på sådan användning.
HR höll med om att det var viktigt att alla följde de regler som fanns, men ansåg samtidigt att detta kunde behöva bedömas från fall till fall. HR funderade över om man skulle genomföra en konsumentundersökning och fråga konsumenten hur de tolkade ett uttryck som t.ex. ”av grekisk typ”. BE ansåg också att det fanns skäl att titta på frågan i varje enskilt fall och påminde om de olika uttryck som det fanns stöd för i gällande lagstiftning.
KOM påminde om att det fanns regler såväl för att tillse att konsumenten fick rätt information och för att skydda producentens intressen. Grundbulten i samtliga regler på området var att ingen skulle vilseledas.
g) Hormonstörande ämnen
- Information från den nederländska delegationen
- dok. 13708/16
NL presenterade sin not och bad KOM tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram riktlinjer för kommande genomförande av kriterierna för hormonstörande ämnen. DE, PT, ES, BE och PL ställde sig bakom NL:s förslag och DE poängterade särskilt att riktlinjerna även borde gälla KOM:s förslag till mandat i förhållande till ändringar i bilaga 2.
Även LV såg positivt på att det skulle tas fram riktlinjer. Arbetgruppen borde dock snarast bestå av ett fåtal myndigheter och påbörja sitt arbete först efter att man enats om kriterierna. DK framhöll att de ansåg att KOM:s förslag hade gått utanför KOM:s rättsliga mandat, och höll i övrigt med om att det var viktigt att det togs fram riktlinjer för tolkning av kriterierna.
KOM (Andriukaitis) förklarade att detta naturligtvis var en känslig fråga som många hade synpunkter på. Det var därför inte möjligt att ta fram något som skulle göra alla nöjda. Han som läkare med ansvar för hälsofrågor ansåg sig dock ha god kunskap om vad som var möjligt att uppnå och ansåg att förslaget hade en bra balans. KOM såg fram mot kommande diskussioner rörande kriterierna men ville först tydliggöra vad deras förslag innebar. Bland annat skulle kriterierna även omfatta förväntad påverkan, inte bara känd påverkan. KOM hade inte heller avsett att det skulle bli en tung bevisbörda för att visa att något var farligt eller inte, och de övervägde därför att stryka ordet ”known” i sitt förslag. Denna fråga skulle diskuteras vidare vid ett möte inom kommittologin den 18 november.
Vad gällde riktlinjer för genomförande så arbetade KOM redan med detta, och ett utkast skulle läggas fram för diskussion och konsultation runt maj/juni 2017.
h) Uppmaning till europeiska åtgärder mot antimikrobiell resistens
- Information från den danska delegationen med stöd av den svenska delegationen
- dok. 14201/16
DK uttryckte oro över att det i en del MS har skett en ökning av antibiotikaförbrukningen under senare år. Detta gick stick i stäv med de mål som EU satt upp, senast i de rådsslutsatser som antogs under Nederländernas ordförandeskap. Förutom att MS måste tillse att genomföra det de själva åtagit sig så ansåg DK att det var angeläget med en ny handlingsplan, vilken borde omfatta bland annat krav på detaljerad övervakning av förbrukningen. DK informerade att de själva arbetat länge med denna fråga och att de gärna delade med sig av sina erfarenheter.
SE ställde sig bakom DK, både rörande frågan om antibiotikaanvändning och rörande frågan om hormonstörande ämnen under punkt 8 g, där de ansåg att KOM gått utanför sitt mandat. Däremot ansåg SE att KOM gjort ett mycket bra jobb när det gällde antibiotikaresistensen. SE uppmanade KOM att fortsätta arbeta med frågan och förklarade att KOM hade SE:s fulla stöd när det gällde framtagandet av en ny handlingsplan. I detta ansåg SE att bland annat frågan om ansvarsfullt brukande av antibiotika måste lyftas.
DE höll med om att det var viktigt med rapportering, inte minst för att kunna följa och tyda trender i förbrukningen. DE såg också fram mot kommande information från KOM rörande nästa handlingsplan. Även UK och FI förklarade att det var mycket oroande att förbrukningen ökat. FI informerade att de använde väldigt lite antibiotika, vilket bland annat kunde förklaras av att de inte använde antibiotika i förebyggande syfte. Detta behövde lyftas in i pågående diskussion av Kommissionens förslag om veterinärmedicinska produkter (VMP), något som även nämndes av FR. Även NL såg det som angeläget att vi tog tillvara förslaget om VMP för att förbättra rapportering och övervakning samt främja ett ansvarsfullt användande av antibiotika.
KOM (Andriukaitis) förklarade att KOM planerade att anta en ny handlingsplan under 2017. Den skulle diskuteras inom ramen för det så kallade ”One-Health”-nätverket under början av nästa år. KOM såg fram mot fortsatt stöd från och engagemang hos MS, och ville i sin tur även kunna fungera som stöd till MS vid genomförandet av skilda åtgärder.
6.2) Fiske
i) Den regionala gruppen för nordvästliga vatten: Genomförande av landningsskyldigheten, inklusive problem som systemet med begränsande arter kan medföra
- Information från den brittiska delegationen
- dok. 13897/16
UK hade begärt denna dagordningspunkt och inledde med en kort redogörelse för de problem man ser vid genomförandet av landningsskyldigheten i nordvästliga vatten (NWW). UK inledde med att betona att man prioriterar målen i den gemensamma fiskeripolitiken inklusive MSY, landingsskyldigheten och att kvoter ska baseras på vetenskaplig rådgivning. Man framhöll dock att i NWW finns det en överhängande risk att man kommer att bli tvungna att stänga vissa typer av fiske trots att det finns kvoter kvar på grund av problem med begränsande arter. UK betonade att berörda länder arbetar med ett antal projekt för att kunna lösa bifångstproblematiken och här handlar det om kvotbyten mellan MS, olika system för bland TACer för bifångstarter, eller kvotbyten mellan fiskare. Man påpekade också att man inom Scheveningen gruppen arbetar med projekt för att ta fram nya innovativa redskap med förbättrad selektivitet och hoppas att fullt ut kunna lösa denna fråga till 2019.
NL stödde UKs presentation. PT, DE, IE, DK, BE, FR, ES framhöll att man stod bakom UKs analys om svårigheterna att genomföra landningsskyldigheten och framhöll vikten av att kunna utnyttja de undantag som finns i grundförordningen fullt ut. Man bad också kommissionen undersöka möjligheterna att ytterliga utöka möjligheterna till undantag eftersom man ansåg att det annars fanns risk att fisket inte skulle kunna fortsätta som idag och vissa kvoter inte skulle kunna utnyttjas fullt ut. LT påpekade att man skulle vilja att dessa nya lösningar även genomfördes för Östersjön. SE påtalade vikten av att även i fortsättningen arbeta för att uppnå målen i CFPn och betonade att genomförande av landningsskyldigheten även bygger på att ändra fiskeindustrins incitament så att de i högre grad kan bidra till att lösa bifångstproblematiken.
Kommissionär Vella tackade för kommentarerna och framhöll att han förstår de svårigheter som MS nu ställs inför när det gäller landingsskyldigheten. Han menade att svårigheten ligger just i att det kommer att kräva förändringar både i förvaltingen och i hur fisket genomförs. Verktygen finns där och det är upp till oss att använda dem. Vella betonade fyra möjliga lösningar: Flerårsförvaltningsplaner, kvotuppräkningar, större användning av mellanartsflexibilitet i enlighet med artikel 15 i grundförordningen vilket bara utnyttjats av FI och DK ännu samt att KOM har tagit initiativ till att utreda vilka bestånd ska förvaltas med TACer eftersom man i vissa fall visat att TACer inte lett till förbättrad förvaltning. KOM är redo att hjälpa till att arbeta med dessa lösningar.
Ordförande konstaterade att rådet noterat informationen från UK och kommenarer från MS. Ordförandeskapet står också beredda att stödja alla involverade i det fortsatta arbetet med denna fråga.
j) Slutförandet av handlingsplaner för EHFF:s specifika förhandsvillkor
- Information från kommissionen
- dok. 13940/16
Kommissionär Vella påpekade att det finns vissa grundförutsättningar som måste vara uppfyllda för att MS ska kunna använda medel genom EHFF. Om MS inte kan uppfylla dessa förutsättningar kommer utbetalningar att frysas. Framför allt påpekade Vella att 16 länder behövt förbättra sin administrativa kapacitet för ett flertal delar men har ännu inte kunna visa att man genomfört detta. Om detta inte gjorts under 2016 kommer KOM att behöva gå vidare i frågan och förbereda en frysning av utbetalningar.
Inga MS uttalade sig. Sverige har redan uppfyllt alla kriterier och är inte berörd.
Ordföranden konstaterade att rådet noterat informationen från kommissionen.
JORDBRUK
7) Rapport från arbetsgruppen för jordbruksmarknader
- Information från kommissionen
- Diskussion
ORDF inledde med att välkomna rapporten från arbetsgruppen för jordbruksmarknader (AMTF), och underströk att jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan är en prioritering för ORDF.
KOM (Hogan) inledde med att tacka arbetsgruppen för deras arbete, och markerade särskilt vikten av den oberoende kunskap som rapporten förmedelar. KOM menade att rapporten tar ett nytt grepp kring frågan om jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. KOM avser att noga analysera rapporten och dess slutsatser.
AMTF:s ordförande, professor Cees P. Veerman, redogjorde för utgångspunkter, genomförande och slutsatser i rapporten. Den centrala utgångspunkten för arbetet har varit förslag som är icke-bugetära och att det ska vara en fortsatt marknadsorientering i de förslag som presenteras. Arbetet har vidare tagit sin utgångspunkt i att jordbrukaren är en företagare och en entreprenör. Arbetet med rapporten avser i huvudsak adressera aspekter och problem inom styrningen av livsmedelskedjan. Veerman underströk att marknadsorienteringen är viktig, men det krävs också insatser som adresserar de jordbrukare som inte fullt ut kan konkurrera på en öppen och global marknad.
Veerman redogjorde därefter för rapportens sju huvudsakliga slutsatser inom områdena marknadstransparens och ökad tillgång till offentligt insamlad data; riskhantering genom ökad kunskap, rådgivning och försäkringar samt terminshandel; otillbörliga affärsmetoder med definitioner, kunskap och regler; avtal och dess funktion med goda exempel; den gemensamma jordbrukspolitikens inriktning vad gäller producentorganisationer och konkurrenslagstiftning; kapitalförsörjning och finansiella instrument. Rapporten belyser också aspekter i förhållande till den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 som beskrevs mycket kortfattat utifrån grundläggande mål om hållbarhet, klimat, behovet av ny kunskap genom FoU, samt direktstödens roll.
Samtliga MS som uttalade sig vid mötet välkomnade rapporten och tackade KOM och arbetsgruppen för ett väl genomfört arbete. Flera MS (PT, DE, PL, DK, MT, EL, AT, HU) uttryckte behov av att analysera rapporten mer i detalj för att fastställa sina synpunkter.
Många MS (IE, UK, EL, LT, CZ, RO, ES, SI, IT, HU, NL, EE, BG, AT, LU, PT, DE, BE) uppmärksammade att det behövs en mer balanserad konkurrenssituation i livsmedelskedjan, i linje med det som beskrivs i rapporten vad gäller otillbörliga affärsmetoder, och skapa en bättre balans i förhållandet mellan uppköpare och producent.
Några MS (LT, RO, SI, EE, EL) uttryckte visst stöd kring en EU-harmonisering av regler inom området, där SI och EE underströk att det måste vara åtgärder som inte stör väl fungerande regleringar i MS. SE uttryckte skepsis kring förslag inom konkurrenslagstiftning, avtalsrätt och beskattningsfrågor som kan påverka nationellt fungerande regleringar och även nationella kompetenser. Ett fåtal MS (IT, FR) uttalade sig kring kontraktens vikt. BE eftersökte förändring i praktiken och frågade KOM vad de avser göra vad gäller konkreta förslag.
Några MS (DK, EL, BG) såg fördelar med producentorganisationer och kooperativa lösningar som skapar ökad robusthet för jordbrukaren i livsmedelskedjan.
Några MS (SE, DE, FI, LU, DK) underströk vikten av en bibehållen marknadsorientering när förslagen i rapporten ska analyseras. DK menade vidare att den inre marknaden måste vara ett grundläggande perspektiv i det fortsatta arbetet.
Vad gäller de riskhanteringsförslag som belyses i rapporten uttryckte många MS (IE, UK, RO, IT, BG, AT, CY, LT) att det bör finns möjligheter till sådana system. DE ansåg att frågan behöver belysas vidare. AT såg ett behov men menade att det är svåra att utforma. SE uttryckte tveksamhet kring riskhanteringssystem inom CAP. Förslagen kring terminsmarkander fick stöd från några MS (SE, UK, IT, DK, CY). UK underströk kopplingen till marknadstransparens för att handel med terminer ska fungera.
BG lyfte frågan om djursjukdomar och krishantering i relation till riskhanteringssystem och att det perspektivet bör inkluderas.
Vad gäller förslagen om förbättrad marknadstransparens med ökad tillgång till marknads- och prisinformation uttryckte många MS (SE, UK, EL, FI, FR, IT, BG, AT, LU, DK, CY, SI, ES, LT) stöd för rapportens rekommendationer och ser det som ett viktigt instrument för väl en fungerande marknad.
Några MS (IE, SI, IT, SE) uttalade sitt stöd för rapportens slutsatser kring forskning, utveckling och innovation för att stärka konkurrenskraften i jordbruket och därmed skapa förutsättningar för en bättre balans i livsmedelskedjan.
Några MS (FR, FI, CY) påtalade vikten av tillgång till finansiering för jordbruk. CY och EL underströk att det dock inte får ske på bekostnad av den gemensamma jordbrukspolitikens budget, utan andra medel bör göras tillgängliga.
Flera MS (NL, SI, IT, FR, ES, HR, CZ, CY, EL) berörde rapportens delar om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020, och ser den som helt central i förhållande till jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. Några MS (HR, CZ, CY) underströk att kopplade stöd och dirketstöd är viktiga instrument som inte bör ändras.
Några MS (EE, AT, MT, LT, BG) påtalade vikten av att små jordbrukare och jordbrukare som inte klarar konkurrensen i marknaden beaktas i det fortsatta arbetet.
Veerman tackade för det stöd som MS uttalade och avslutade med att konstatera att det finns stora utmaningar i den globala markanden.
KOM (Hogan) tackade för MS stöd och uttrycker sin förståelse för att rapportens slutsatser behöver analyseras ytterligare.
ORDF gav den särskilda jordbrukskommittén i uppdrag att diskutera rapporten och dess slutsatser. Vid rådsmötet i december planeras rådsslutsatser om jordbrukaren ställning i livsmedelskedjan att antas.
8) Studie av följderna av koncessioner i frihandelsavtalet om jordbruksprodukter
- Föredragning av kommissionen
- Diskussion
- dok. 14222/16
KOM (Hogan) rekapitulerade att det förekommit många diskussioner i rådet hur den samlade effekten av frihandelsavtal skulle påverka EU:s jordbrukssektor. Därför hade nu kommissionen gjort en simulering. Två modeller hade använts, dels en mer övergripande jämviktsmodell med namnet Magnet, dels AGLINK-COSIMO som visar på effekter på produkt-specifik nivå. Två scenarier hade analyserats:
1. konservativt: full liberalisering av 97 procent av tullinjerna samt delvis tulleliminering för 25 procent av resterande 3 procent tullinjer och
2. ambitiöst: full liberalisering av 98,5 procent av tullinjerna samt delvis tulleliminering av 50 procent av resterande 1,5 procent tullinjer.
Analysen tittar på läget år 2025 om de tolv frihandelsavtal (FTA:s) som omfattas avslutats då:
Kanada och Vietnam som avslutats men som ännu inte implementerats,
pågående förhandlingar med USA, Mercosur, Japan, Thailand, Indonesien och Filippinerna,
kommande förhandlingar med Nya Zeeland och Australien samt
modernisering av avtalen med Turkiet och Mexiko.
Analysen omfattar inte icke-tariffära handelshinder inklusive sanitära och fytosanitära hinder och ej heller ökat skydd av geografiska ursprungsbeteckningar. Analysen visar på möjlig effekt av FTAs, det är alltså ingen prognos. T.ex. går det inte att anta potentiella tullkvoter för känsliga produkter eftersom det skulle störa kommissionens förhandlingsmöjligheter.
Hogan pekade på att handeln med jordbruksprodukter var central för EU som sedan 2013 är världens största exportör med ett netto på 16 miljarder euro år 2015. Exporten uppgick till 129 miljarder euro år 2015, en ökning med 6 procent från 2014. Jordbrukarnas inkomster och sysselsättning är beroende av exporten. Analysen visade på ett relativt balanserat och positivt resultat överlag. Ökade exportmöjligheter bedömdes finnas för mejeriprodukter och då särskilt ost och skummjölkspulver, spannmål samt vin och drycker. Känsliga sektorer var inte oväntat nötkött där såväl pris som produktion förväntades minska på lång sikt jämte ris som utsätts för konkurrens från asiatiska länder. Även produktion och priser för kycklingkött, fårkött och socker förväntades minska. För frukt och grönsaker var bilden mer neutral. Detta var förvisso inget oväntat resultat och kommissionen arbetar redan för att skydda dessa sektorer i förhandlingarna. Det kommer att krävas en kraftfull jordbrukspolitik efter 2020 som ökar jordbrukets konkurrenskraft och dess exportmöjligheter på ett hållbart sätt.
KOM (Katainen) lyfte fram den bredare bilden av vinsterna med handel och vikten av handel för sysselsättning. I slutet av 1980-talet svarade exporten för 1 av 11 jobb inom EU, idag är motsvarande siffra 1 av 7 jobb, vilket visar på handelns betydelse. Det motsvarar 31 miljoner jobb i varu- och tjänstesektorn. Han jämförde frihandel med en ko som man kan mjölka men att dess förtjänster måste fördelas väl i samhället för att handel inte ska ifrågasättas av dess förlorare. Det senare var MS ansvar samt att argumentera sakligt i den allmänna debatten. Katainen lyfte fram avtalet med Sydkorea som ökat EU:s export med 47 procent, skapat 200 000 jobb och där EU:s exportörer sparat 2,8 miljarder i sänkta tullar. Förhandlingarna med Mercosur var viktiga av såväl ekonomiska som geopolitiska skäl. EU:s exportprodukter möter många gånger höga tullar varför exportpotential finns, bl.a. vin och olivolja lyftes fram.
ORDF informerade om att analysen skulle tas upp på SJK inom kort och sedan på jordbruksrådet i januari nästa år, varpå MS inbjöds att ge sina initiala reaktioner. Den punkt under övriga frågor som lyfts av FR, DE och PL om Mercosur-förhandlingarna behandlades också.
FR menade att det fanns skäl att ifrågasätta EU:s handelsagenda med tanke på den stora risk som förelåg för flera sektorer inom jordbruket, inte minst för nötkött, ris, kycklingkött och socker. FR gjorde en hänvisning till att amerikanska väljare valt Trump, bl.a. för hans negativa attityd till handelsavtal liksom till Brexitomröstningen. Även om analysen överlag framhåller fördelar med handeln menade FR att medborgarna är starkt oroade över handelns effekter. Att tillåta Mercosur-länderna att ta över nötköttsproduktionen vore en mycket stor risk ur försörjningsperspektivet. Därtill fanns klimat- och hälsoaspekter.
SE pekade på behovet av en bred analys för att kunna dra slutsatser av hur frihandelsavtal påverkar EU som helhet. Handeln lyftes fram som ett viktigt instrument för ekonomisk tillväxt och för att skapa sysselsättning. SE gav därför stöd till kommissionens arbete med att förhandla breda och ambitiösa frihandelsavtal. Vidare framhöll SE att konsumentintressen behöver inkluderas i analysen samt välkomnade att importintressen för livsmedelsindustrin omfattades. Avslutningsvis sa SE att ökad konkurrens behöver mötas med fortsatta ansträngningar att öka jordbrukets produktivitet och konkurrenskraft.
Andra MS som gav stöd till kommissionens handelsagenda var CZ, DK och UK. DK pekade på vikten av att förhandlingarna med Japan kunde avslutas snarast.
Flera MS kommenterade att man velat se analysen innan själva rådsmötet för att kunna förbereda diskussionen. Även om ingen annan MS ifrågasatte handel såsom den franska delegationen var många MS (IE, FI, LV LT SI, HU, IT, CY, PL, BE, AT, ES, EL, HR och BG) i varierande utsträckning inne på behovet av att skydda känsliga sektorer. Vissa av dessa gav också stöd åt den not som FR, DE och PL cirkulerat vad gäller Mercosur-förhandlingarna, som bl.a. menar att MS måste involveras och informeras mer i FTA-förhandlingar.
Vidare lyftes den europeiska modellen fram och behovet av att värna denna och EU:s höga standarder, inte minst av NL.
IE som litet handelsberoende land erkände handelns förtjänster, men efterfrågade samtidigt ett balanserat förhållningssätt. IE har en effektiv produktion med avseende på koldioxidutsläpp varför det inte kunde finnas skäl att ersätta denna med kött som producerats på ett mindre klimatsmart sätt.
KOM (Katainen) kommenterade att kommissionen inte kan redogöra ingående för sin förhandlingsstrategi för MS eftersom man då skulle tappa sina förhandlingskort. Vidare påpekades åter igen vikten av att fördela förtjänsterna från handeln och MS ansvar framhölls.
KOM (Hogan) menade att en eventuellt mer protektionistisk handelspolitik från amerikanskt håll skulle öppna möjligheter för EU:s export att öka.
9) EU:s forskning och innovation inom jordbruket
- Diskussion
- dok. 13905/16
PL, som inledde diskussionen, informerande om den gemensamma deklarationen, gällande snedvriden allokering av forskningsmedel inom EU, som V4+3 antog den 26 oktober i Warszawa. PL betonade den snedvridna geografiska fördelningen av forskningsmedel för jordbruks- och bioekonomiforskning där nya MS (EU13) inte får lika stora forskningsanslag som gamla MS (EU15). PL efterfrågade därför större stöd till forskningssamarbetet mellan makroregioner som ”Bioeast” samt en mer rättvis fördelning av medel mellan stora och små forskningsprojekt.
KOM (Hogan) menade att den gemensamma deklarationen från V4+3 visade behovet av bättre samordning av FoI inom bioekonomin. KOM lyfte att det fanns över 800 miljoner EUR tillgängligt för excellent forskning inom bioekonomin för mindre ekonomiskt utvecklade MS. KOM redovisade andra åtgärder och program, såsom arbetet i SCAR, kunskapsöverföring, EIA fonder för FoI, som alla syftade till integrera EU13 bättre i Horisont 2020.
KOM betonade att det är viktigt att forskningsprogram utvecklas med hänsyn tagen till att regionerna i EU inte ser likadana ut och att det inte fanns en enda modell för bioekonomin. Offentlig-privat samverkan, Horisont 2020 och EIP Agri var några av de verktyg som regioner kunde använda. KOM understök även att excellens måste vara den vägledande principen för allokering av forskningsmedel.
Ett antal MS (HU, LT, LV, HR, CZ, CY, EE) framhöll att allokeringen av forskningsmedel var orättvis mellan EU13 och EU15. HU lyfte ”bioeast”, ett samarbete mellan olika makroregioner i östra EU som syftade till att förbättra forskningsstrukturerna och öka antalet forskningsprojet. CZ menade att för att inkludera nya och mindre MS bättre i Horisont 2020 behövdes ett enklare regelverk och CY ansåg att det var viktigt med en jämnare fördelning för att bättre kunna möta morgondagens utmaningar och LV lyfte vikten av att små- och medelstora företag fick bättre tillgång till medlen inom Horisont 2020 och stöd till forskning och material. LT tyckte att ansökningar från EU13 skulle värderas högre och EE menade att MS ur EU13 kunde medfinansiera forskningsprojekt för att få bättre tillgång till EU:s forskningsmedel. FR ansåg att det var viktigt att hela EU fick hade tillgång till forskningsmedel och SE lyfte SCAR som ett bra verktyg för att få en bättre balans mellan MS. Några MS (DK, DE, BE) framhöll principen om excellens. Ett par MS (BE, CY) ansåg det var viktigt med mer samarbete mellan EU13 och EU15 för att jämnare allokering av forskningsmedel.
Några MS (LU, FI, AT, ES) efterlyste bättre samarbete mellan regioner och MS för att skapa bättre forskningsklimat för FoI inom jordbruket och bioekonomin, några MS (SE, FR, CZ) ansåg att det var viktigt att se till varje regions förutsättningar och behov för bättre FoI och några MS (HU, EE, HR, FR) uttryckte stöd för FoI strategier på regional, makroregional och nationella nivå.
Ett par MS (FI, SE) lyfte behovet av att även inkludera skog i EU:s långsiktiga forskningsstrategi, några MS (HR, LU, DK, DE) ansåg det var viktigt att forskningen var relevant för jordbrukare, ett par MS (FI, DK) betonade att FoI var viktigt för ökad konkurrenskraft inom jordbruket. Ett par MS (MT, BE) ansåg det vore bra om en del av de medel som fanns i Horisont 2020 gick till FoI inom jordbruket.
FR menade att det var viktigt med ekosystemtjänster inom FoI och några MS (BE, LH, CY) lyfte behovet av att bättre kommunicera FoI inom jordbruk och bioekonomi till allmänheten.
10) Övriga frågor
a) Förhandlingarna om associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Mercosur
- Information från den franska, tyska och polska delegationen
- dok. 14240/16
Se dagordningspunkt 8.
b) Resultat från mötet mellan jordbruksministrarna från Visegrad-länderna samt Bulgarien, Rumänien och Slovenien (GV4+3)(Warszawa den 26 oktober 2016)
- Information från den polska delegationen
- dok. 14174/16 + Cor. 1
PL informerade AGRIFISH om möte mellan V4+3 som tog plats i oktober. Under V4+3 mötet hade delegaterna diskuterat förenkling av GJP, jordbruksrelaterade frågor i omnibusförslaget, förändringar i hygienpaketet, afrikansk svinpest, handel med jordbruksmark, hur framtiden för socker- och spannmålsmarknaderna såg ut samt den snedvridna allokeringen av forskningsmedel inom Horisont 2020.
c) Aktuellt lagstiftningsförslag
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (förordningen om offentlig kontroll) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007
- Lägesrapport
ORDF informerade om att arbetet med den nya eko-förordningen hade gjort anmärkningsvärda framsteg, tack vare bra arbete på SJK och i tekniska arbetsgrupper, vilket gjorde att ORDF trodde att det skulle vara möjligt att nå en politisk överenskommelse om förordningen på AGRIFISH i december i år. Under det nederländska ordförandeskapet hade stora framsteg gjorts inom import- och kontrollfrågorna, vilket gjorde att snart fanns en överenskommelse mellan rådet, EP och KOM på dessa frågor. Det senaste halvåret hade framsteg gjorts rörande förordningens struktur och produktionsregler enligt ORDF, som även lyfte upp undantagen för utsäde och avelsdjur, stympning av djur, frågan om otillåtna ämnen samt odling i avgränsade bäddar i växthus som de stora knutarna kvar att lösa ut.
KOM (Hogan) trodde också att ett beslut kunde tas på nästa AGRIFISH och menade att KOM alltid försökte hitta en pragmatisk linje mellan EP och rådet. KOM tryckte på behovet av delegerade akter för att göra lagstiftningen mer flexibel för att ha möjliget att kunna reglera saker i efterhand och effektivt. KOM underströk även vikten av höga djurvälfärdsstandarder och nolltolerans mot otillåtna ämnen i livsmedel eftersom allmänheten och konsumenter krävde bra livsmedel.
d) Rapport från mötet mellan direktörer för viltvård och jakt i EU (Bonn den 20-22 juni 2016)
- Information från den tyska delegationen
- dok. 13944/16
DE informerade om att delegaterna på mötet hade diskuterat hur den biologiska mångfalden kan skyddas, skogens roll i ekonomin och ekonomin för skogsbrukare, vikten av hållbar viltförvaltning, övervakning av fåglar samt hur Afrikansk svinpest kan bekämpas via jakt på vildsvin. Dessa frågor behövde lyftas i politiska sammanhang och inte bara mellan tjänstemän menade DE, som även lyckoönskade EE med deras möte nästa år.
e) Jordbruk och COP22
- Information från den tyska delegationen
- dok. 14432/16
DE ville uppdatera AGRIFISH på hur arbete med COP22 fortskred och lyfte hur jord- och skogsbruk påverkade klimatet men samtidigt var en del av lösningen på hur klimatförändringarna kan mildras. DE betonade behovet av livsmedelsförsörjning och skyddet av klimatet samt menade att jord- och skogsbruk var en stor del av hela COP22. Målet måste vara att ha ett jordbruk som är anpassat för klimatförändringar, men som samtidigt kan leverera säkra livsmedel och minska sin klimatpåverkan.
KOM (Hogan) ansåg att jord- och skogsbruket var viktigt för att mildra klimatförändringarna och att livsmedelsförsörjning behöver prioriteras. KOM skulle under COP22 delta i seminarier om jordbruk och livsmedelssäkerhet.
FR informerade om att deras minister skulle till Marrakesh, och att enligt Parisavtalet påverkar jordbruket klimatet, men att det också är viktigt för att mildra klimatförändringarna.
Nästa jordbruks- och fiskeråd äger rum den 12-13 december 2016.
REPRESENTATIONEN
Danielsson