Epsco_Kommenterad_dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48F9DD
Kommenterad dagordning rådet
2017-11-24
Socialdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Kulturdepartementet
Rådets möte med sysselsättningssocial- samt hälso- och sjukvårdsministrar den 7-8 december 2017
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punktslistan
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
3. Översyn av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004 och 987/2009)
Dokumentbeteckning:
Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Beslut om partiell allmän inriktning avseende förslagen om förmåner vid långvarigt vårdbehov samt familjeförmåner.
Ansvarigt statsråd:
Annika Strandhäll
Förslagets innehåll:
Förslag till partiell allmän inriktning avseende de delar av förslag till ändringar i förordning 883/2004 och förordning 987/2009 som berör förmåner vid långvarigt vårdbehov samt familjeförmåner.
Förmåner vid långvarigt vårdbehov: Förslaget innebär att ett tillägg görs i artikel 3.1 så att grenen a) avseende förmåner vid sjukdom även omfattar förmåner vid långvarigt vårdbehov. Det tydliggörs att bestämmelserna för samordning av förmåner vid sjukdom även ska tillämpas för förmåner vid långvarigt vårdbehov. Ett undantag från detta införs vad gäller kontanta förmåner riktade till familjer med barn med funktionsnedsättning. Sådana förmåner ska samordnas enligt bestämmelserna i kapitlet om samordning av familjeförmåner.
Vidare införs en definition av förmåner vid långvarigt vårdbehov samt en särskild definition av ”vårdförmåner” för förmåner vid långvarigt vårdbehov.
Enligt den föreslagna definitionen ska sådana förmåner utgöra förmåner till personer som, till följd av en funktionsnedsättning, för en längre tid har behov av omfattande hjälp från en annan person med daglig livsföring i syfte stödja personen att kunna leva ett självständigt liv.
En lista över vilka förmåner det gäller i respektive medlemsstat kommer tas fram av den Administrativa kommissionen för social trygghet. I denna lista kommer respektive förmån att kategoriseras som kontantrespektive vårdförmån.
Familjeförmåner: Ändringar görs i kapitlet om samordning av familjeförmåner på så sätt att det klargörs att dessa förmåner utgörs av två underkategorier: Förmåner som avser att täcka en inkomstförlust under föräldraledighet samt övriga familjeförmåner. Förmåner i de två underkategorierna får bara samordnas mot förmåner i samma kategori. Vad gäller den första kategorin får medlemsstater anmäla i en bilaga att den nationella förmånen ska vara en individuell rättighet och rätten till förmånen kan därmed inte härledas till någon som är försäkrad i en annan medlemsstat. Regeringen har anmält den svenska förmånen föräldrapenning till nämnda bilaga.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att förslaget vad avser ”förmåner vid långvarigt vårdbehov” inte ska innebära en utvidgning av bestämmelsernas
2 (27)
tillämpningsområde. Inga ytterligare svenska förmåner ska därför omfattas av samordningsbestämmelserna eller ska kunna betalas ut vid bosättning i annan medlemsstat. Regeringen anser att förslaget om förmåner vid långvarigt vårdbehov skulle gynnas av ytterligare analyser, men kan ställa sig bakom en partiell allmän inriktning för förslaget, förutsatt att inga ändringar görs som innebär att fler förmåner omfattas av bestämmelserna eller att fler förmåner kan betalas ut vid bosättning i annan medlemsstat.
Regeringen kan stödja ordförandeskapet förslag till partiell allmän inriktning gällande familjeförmåner, då det utvecklar och moderniserar samordningen av föräldraförmåner som ersätter inkomstbortfall. Sådana förmåner ska vara förmåner riktade till individen och inte till familjen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med Socialförsäkringsutskottet har ägt rum den 26 januari samt den 17 oktober 2017. Arbetsmarknadsutskottet informerades den 24 januari och Socialutskottet den 31 januari, 19 september, 10 oktober samt 21 november 2017. Socialförsäkringsutskottet har även informerats den 16 maj, 21 september samt 10 oktober. Överläggning med EU-nämnden har ägt rum den 24 februari samt 21 oktober 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingar i rådsarbetsgrupp fortsätter i januari 2018 under det bulgariska ordförandeskapet. Dessa förhandlingar kommer att omfatta arbetslöshetsförmånskapitlet samt resterande administrativa och tekniska ändringsförslag som inte behandlats under något av de avslutade kapitlen.
Faktapromemoria:
Fakta-PM om EU-förslag 2016/17:FPM54 KOM (2016) 815, EU:s förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning, regler och administrativa åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (Första läsningen) Interinstitutionellt ärende: 2015/0278 (COD)
3 (27)
Dokumentbeteckning:
Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslut om allmän inriktning.
Ansvarigt statsråd för sociala frågor:
Åsa Regnér
Förslagets innehåll:
Förslaget syftar till att skapa gemensamma definitioner av tillgänglighet samt gemensamma tillgänglighetskrav på de varor och tjänster som omfattas av direktivförslaget. De nya tillgänglighetskraven är funktionella och tillämpas för att precisera redan gällande tillgänglighetskrav i sektorspecifik EU- lagstiftning. De produkter och tjänster som omfattas av det nuvarande direktivförslaget är datorer och operativsystem, självbetjäningsautomater, telefonitjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet, telefonitjänster för konsumentbruk, tillgång till audiovisuella medietjänster med tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för audiovisuella medietjänster för konsumentbruk, trafiktjänster med flyg, buss på järnväg och på vatten, banktjänster, e-böcker, e-läsare och e-handel.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Kompletteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Direktivförslaget har tidigare behandlats vid överläggning i Socialutskottet den 26 januari 2016 samt 18 maj och 21 november 2017. Socialutskottet har även informerats den 9 juni 2016 och den 19 september om förhandlingarna. Behandling i EU-nämnden ägde rum den 10 juni och 2 december 2016 samt den 9 juni 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
4 (27)
Om en allmän inriktning antas vid rådsmötet kan överläggningar inledas med Europaparlamentet under det bulgariska ordförandeskapet. En överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet i första läsningen skulle därmed vara möjligt under våren 2018.
Faktapromemoria:
2015/16:FPM40
5. Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning Interinstitutionellt ärende: 2008/0140 (CNS)
Dokumentbeteckning:
14867/17 SOC 760 ANTIDISCRIM 59 JAI 1097 MI 872 FREMP 134
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt.
Ansvarigt statsråd:
Alice Bah Kuhnke
Förslagets innehåll:
Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att diskrimineringsgrunderna ska få ett likvärdigt skydd på EU- nivå.
Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Ett antagande av förslaget har sedan det lades fram i juli 2008 blockerats av några medlemsstater men förhandlingar äger fortsatta rum i rådsarbetsgruppen för
5 (27)
sociala frågor. Vid EPSCO-rådets möte den 7 december kommer ordförandeskapet presentera en lägesrapport.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Förslaget har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni och den 25 november 2011, den 15 juni och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, 12 juni och den 4 december 2015, den 10 juni och den 2 december 2016 samt den 9 juni 2017.
Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet skedde den 13 oktober 2015 och utskottet informerades senast den 26 september 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Det är ännu inte känt om och i vilken omfattning det inkommande bulgariska ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet med direktivet under våren 2018.
Faktapromemoria:
2007/08:FPM127127
6. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/EU, 2017/0085(COD)
Dokumentbeteckning:
14280/17 EMPL 545 SOC 719 GENDER 36 SAN 412 CODEC 1798 IA 183
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Rådet föreslås notera ordförandeskapets lägesrapport. Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
6 (27)
Förslagets innehåll:
Ordförandeskapets lägesrapport redogör för förhandlingarna som sedan sommaren förts i rådsarbetsgruppen för sociala frågor.
Den 26 april 2017 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv som innebär en utökning av och ersätter föräldraledighetsdirektivet 2010/18/EU. Förhandling har skett i rådsarbetsgruppen och ordföranden har lagt fram två kompromissförslag. Det råder ännu ingen samsyn kring de framlagda förslagen.
Se även rådspromemoria för dagordningspunkt 6.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet om svenska ståndpunkter har hållits den 20 juni och den 17 oktober 2017.
Information om förhandlingarna har lämnats till Arbetsmarknadsutskottet den 19 september, Socialutskottet den 19 september och 21 november samt Socialförsäkringsutskottet den 21 september och 28 november 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingarna fortsätter under Bulgariens ordförandeskap.
Faktapromemoria:
Direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare: 2016/17:FPM88
7. Direktiv avseende sjöarbetskonventionen (genomförande av partsavtal)
Dokumentbeteckning:
14150/17 SOC 705 EMPL 537 MAR 186 TRANS 457
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
7 (27)
Beslut om politisk överenskommelse.
Ansvarigt statsråd:
Tomas Eneroth
Förslagets innehåll:
ILO:s sjöarbetskonvention syftar dels till att ge sjömän anständiga arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg, dels till att skapa rättvisa konkurrensförhållanden. Sverige har ratificerat konventionen och den trädde i kraft i augusti 2013. Bestämmelserna i konventionen införlivades i unionsrätten genom rådets direktiv 2009/13/EG om genomförande av det avtal som ingåtts av European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och European Transport Workers’ Federation (ETF) om 2006 års konvention om arbete till sjöss. I juni 2014 beslutade ILO två ändringar i konventionen: ett system för ekonomisk trygghet för strandsatta sjömän resp. ett system för ekonomisk trygghet vid sjömans dödsfall eller långvariga invaliditet orsakad av skada, sjukdom eller risk i arbetet. Regeringen beslutade att acceptera ändringarna och de trädde i kraft i januari 2017. I december 2016 ingicks ett avtal mellan ECSA och ETF om att ändra avtalet om genomförandet av 2006 års konvention som bifogats direktiv 2009/13/EG för att göra det förenligt med 2014 års ändringar av konventionen. Senare begärde även ECSA och ETF att kommissionen skulle genomföra deras avtal genom ett förslag till rådets beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige kan stödja förslaget till politisk överenskommelse.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
2017/18:FPM1 Direktiv om ändringar i 2006 års sjöarbetskonvention
8 (27)
8. Europeiska planeringsterminen 2018
Dokumentbeteckning:
Kompletteras.
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Rådet väntas hålla ett utbyte av åsikter om årets europeiska termin, utifrån dokumenten i underpunkterna a och b.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Ett fortsatt fokus på investeringar, genomförandet av strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik för att understödja hållbarhet och konvergens är av avgörande betydelse för att befästa återhämtningen i Europas ekonomier. Regeringen kan därför på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande tolv månaderna.
Regeringen välkomnar att sociala frågor och sysselsättningsfrågor ges en framträdande plats i kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2018.
Ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt bygger enligt regeringen på samverkan mellan tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg. Samtidigt är det viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), sysselsättningspolitiken och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.
Sverige har verkat för att pelaren för sociala rättigheter på EU-nivå främst ska följas upp genom samordningen av medlemsstaternas sysselsättnings-
9 (27)
och socialpolitik och regeringen välkomnar mot den bakgrunden att relevanta delar av pelaren föreslås följas upp inom den europeiska terminen
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Den europeiska terminen diskuteras regelbundet inom rådet. Den europeiska terminen för 2018 har ännu inte diskuterats av rådet. Den 1 december behandlas även frågan i EU-nämnden inför möte i Ekofin.
a) Den årliga tillväxtöversikten, rapporten om förvarningsmekanismen, utkastet till gemensam sysselsättningsrapport samt utkastet till rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet
Dokumentbeteckning:
COM(2017) 674 final
COM(2017) 690 final
COM(2017) 770 final
COM(2017) 771 final
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt.
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Den 22 november publicerade kommissionen den årliga tillväxtöversikten för 2018, utkastet till gemensam sysselsättningsrapport och den årliga förvarningsrapporten för 2018 samt en rekommendation till euroområdet som helhet. Dessa dokument utgör starten på 2018 års europeiska termin.
Den europeiska planeringsterminen är ett samlat ramverk för samordningen av EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt det makroekonomiska obalansförfarandet.
10 (27)
Den årliga tillväxtöversikten
I den årliga tillväxtöversikten redovisar kommissionen förslag till prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för 2018. Prioriteringarna är i linje med förra årets tillväxtrapport, om än något omformulerade. Prioriteringarna är:
1.Öka investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen och öka långsiktig tillväxt
2.Strukturreformer för inkluderande tillväxt, konvergens mot högre levnadsstandard och konkurrenskraft
3.Ansvarsfull finanspolitik för att främja hållbarhet och konvergens
Nytt för i år är att den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som är överenskommen mellan EU:s tre institutioner, är en del av årets europeiska termin och omnämns i den årliga tillväxtöversikten. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en politisk överenskommelse om tjugo principer och rättigheter som huvudsakligen rör frågor på arbetsmarknadsområdet och det sociala området.
Utkast till gemensam sysselsättningsrapport
Kommissionen och rådet ska varje år, inom ramen för den europeiska terminen, upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Utkastet till gemensam rapport publicerades samtidigt som den årliga tillväxtöversikten. Rapporten analyserar den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen och presenterar på ett övergripande plan sysselsättningsreformer som medlemsstaterna lagt fram det senaste året.
I årets utkast till rapport har den befintliga sociala resultattavlan ersatts med den sociala resultattavla som presenterades av kommissionen i samband med pelaren för sociala rättigheter den 26 april.
Därutöver redogörs i årets utkast till rapport också för det arbete som har inletts inom rådet för att, genom pilotprojekt, ta fram riktmärkning (benchmarking) på olika områden såsom arbetslöshetsersättning och aktiv
11 (27)
arbetsmarknadspolitik samt minimiinkomster. Resultatet av riktmärkningen ska bidra till analysen i den gemensamma sysselsättningsrapporten.
Den årliga förvarningsrapporten
Kommissionens förvarningsrapport om makroekonomiska obalanser utgör starten på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. I rapporten undersöker kommissionen om det verkar finnas obalanser i respektive medlemsstat och motiverar varför ett antal medlemsstater kommer att bli föremål för fördjupad granskning av kommissionen under våren 2018. Utifrån dessa granskningar kommer kommissionen att avgöra om makroekonomiska obalanser föreligger eller inte.
I årets förvarningsrapport gör kommissionen bedömningen att tolv medlemsstater ska granskas, däribland Sverige som har varit föremål för djupgranskning även tidigare år. Kommissionen motiverar detta framför allt med anledning av den privata sektorns skuldsättning och bostadsprisökningen.
Rekommendationen till euroområdet
Liksom de senaste åren har kommissionen presenterat ett förslag till rekommendation till euroområdet som helhet i början av den europeiska terminen. Kommissionens förslag till rekommendation till euroområdet syftar till att lägga fokus på euroområdet som helhet.
I år ger kommissionen förslag på en rekommendation till euroområdet att bekämpa aggressiv skatteplanering i syfte att säkerställa en jämlik spelplan och rättvis behandling av skattebetalare, samt värna offentliga finanser och stabilitet inom euroområdet. Detta skulle inkludera fortsatt arbete mot en gemensam bolagsskattebas.
Euroområdet som helhet rekommenderas även bedriva en överlag neutral finanspolitik, där behovet av att säkra hållbarheten i de offentliga finanserna balanseras mot behovet av att stödja den ekonomiska återhämtningen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
12 (27)
Den europeiska terminen diskuteras regelbundet inom rådet. Den europeiska terminen för 2018 har ännu inte diskuterats av rådet. Den 1 december behandlas även frågan i EU-nämnden inför möte i Ekofin.
Fortsatt behandling av ärendet:
Den europeiska terminen är en årlig samordningscykel. Den europeiska terminen för 2018 kommer att behandlas i flera olika rådsformationer under första halvåret 2018.
Faktapromemoria:
Finns inte ännu men kommer att tas fram.
b) utkastet till rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet
Dokumentbeteckning:
COM(2017) 770 final
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Rådet väntas godkänna utkastet för sysselsättnings- och socialpolitiska aspekter av rekommendationen till euroområdet som helhet. Vid behandlingen av rekommendationen till euroområdet som helhet är det endast länder som har euron som valuta som har rösträtt.
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Liksom tidigare år har kommissionen även i år presenterat ett förslag till rekommendation till euroområdet som helhet i början av den europeiska terminen.
Fem rekommendationer föreslås till euroområdet. En av dem berör sysselsättningsaspekter och socialpolitiska aspekter. Det handlar om vikten av både flexibilitet och stöd vid omställning, utbildning och livslångt lärande,
13 (27)
effektiv arbetsmarknadspolitik, tillräckligliga och hållbara sociala trygghetssystem, arbetskraftsrörlighet, effektiv social dialog och att minska skatten på arbete.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Vid behandlingen av rekommendationen till euroområdet som helhet är det endast länder som har euron som valuta som har rösträtt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Årets rekommendation till euroområdet som helhet har inte behandlats tidigare i riksdagen.
Fortsatt behandling av ärendet:
Rekommendationen kommer även att behandlas på Ekofinrådet, och förväntas godkännas av Europeiska rådet i mars nästa år.
9. Rådets slutsatser om framtidens arbete: Making it e-Easy
Dokumentbeteckning:
Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Frågor om digitalisering och framtidens arbete har diskuterats vid ett antal tillfällen under Estlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Ordförande anordnade bl.a. en ministerkonferens den 13–14 september 2017 på temat framtidens arbete och frågan diskuterades vid ett informellt möte i Sysselsättningskommittén den 21–22 september. Mot bakgrund av
14 (27)
dessa diskussioner har ordförande utarbetat ett utkast till rådsslutsatser om framtidens arbete.
Rådsslutsatserna riktar sig till medlemsstaterna, kommissionen och arbetsmarknadens parter. I utkastet till slutsatser framhålls att teknologisk utveckling, digitalisering, globalisering, demografiska förändringar och förändringar på arbetsmarknaden har framskridit i snabb takt och påverkat arbetets karaktär.
I slutsatserna uppmärksammas bl.a. behovet av att säkerställa goda arbetsvillkor i samband med att nya former av arbete utvecklas. Det anges också att nya former av arbete behöver beaktas vid utveckling och genomförande av sysselsättnings- och socialpolitik.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Det är viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande sysselsättnings-, social- och utbildningspolitiken samt den ekonomiska politiken, inklusive den på skatteområdet, fortsatt respekteras. Det är viktigt att framhålla att de åtgärder som genomförs måste anpassas till nationella förhållanden och den roll som arbetsmarknadens parter spelar på svensk arbetsmarknad.
Regeringen bedömer att utkastet till rådsslutsatser belyser behovet av goda arbetsvillkor, moderna system för socialt skydd och satsningar på utbildning, livslångt lärande och omställning för att beakta förändringar på arbetsmarknaden.
Regeringen vill också framhålla betydelsen av insatser som syftar till att bättre ta tillvara nyanländas kompetens och kunskap för att underlätta etablering på arbetsmarknaden, minska rekryteringsproblemen och bidra till att komma tillrätta med de demografiska utmaningarna.
På framtidens arbetsmarknad behöver förutsättningar skapas för ett högt arbetskraftsdeltagande bland såväl kvinnor som män. Nya teknologiska lösningar medför nya möjligheter till flexibelt arbete. I det sammanhanget måste särskild uppmärksamhet riktas mot kvinnors villkor, så att den flexibiliteten inte innebär ytterligare förväntningar på att de ska axla dubbelt ansvar för hem och arbete, utan snarare uppmuntrar kvinnor och män att dela lika på det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
15 (27)
I en globaliserad värld måste EU sträva efter ökad flexibilitet vilket särskilt innebär ökad rörlighet och ökad omställningsförmåga på arbetsmarknaden. Det är helt nödvändigt för att EU ska uppnå ökad konkurrenskraft. På EU- nivå behövs också en diskussion om rätten till en god arbetsmiljö för alla som arbetar, oavsett arbetsgivarens storlek och formen för arbete, inklusive egenföretagare som arbetar under anställningsliknande förhållanden. EU bör även medverka till att ge företag goda förutsättningar för att växa. Att företag går bra är en förutsättning för att skapa nya jobb. Genom ekonomisk utveckling kan vi utveckla den sociala tryggheten i våra samhällen.
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet ägde rum den 7 november 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
10. Rådets slutsatser om förbättring av samhällsbaserat stöd och samhällsbaserad vård för ett självständigt liv
Dokumentsbeteckning:
Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
Åsa Regnér Förslagets innehåll:
16 (27)
Utkastet till rådsslutsatser har bearbetats vid möten i Kommittén för socialt skydd (KST) den 18-19 september och den 24 oktober.
Rådsslutsatserna berör så kallad avinstitutionalisering, som innefattar tjänster som möjliggör för alla individer med särskilda behov att ta del av och leva i samhället.
I rådsslutsatserna konstateras att det fortfarande finns ett stort antal institutioner i Europa som avskiljer individer från samhället, även om det finns en allt starkare rörelse för ett mer samhällsinkluderande synsätt. Rådsslutsatserna slår fast att det krävs stora investeringar innan dessa institutioner som avskiljer individer från samhället kan ersättas med ett system präglat av stöd för självständigt liv.
Rådsslutsatserna betonar att valet av vård och omsorg bör vara ett val som görs av individen själv och som bör respekteras. Detta kräver många gångar en förändrad samhällssyn för att tillförsäkra ett brett erkännande om principen om varje individs rätt till ett självständigt liv.
Det påtalas också att jämställdhetsperspektivet systematiskt måste lyftas fram inom detta område.
Rådsslutsatserna innehåller uppmaningar till kommissionen och till medlemsstaterna om att stärka möjligheterna för relevanta aktörer att utveckla behovsanpassat stöd inom vård och omsorg. För detta krävs utvecklade ramverk och infrastruktur, kvalificerad personal och tjänster som stärker ett oberoende och självständigt liv.
Rådsslutsatserna är inte bindande och väntas inte få några budgetära konsekvenser.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser, och bedömer att dessa respekterar nuvarande kompetensfördelning.
Regeringen anser att rådsslutsatserna lyfter en för Sverige och EU viktig fråga, och välkomnar särskilt att utkastet innehåller tydliga skrivningar om jämställdhet och vikten av att alla kan leva ett oberoende och självständigt liv.
17 (27)
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Regeringen överlade med Socialutskottet den 21 november 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
11. Rådets slutsatser om förstärkta åtgärder för att minska den horisontella könssegregeringen inom utbildning och sysselsättning
Dokumentbeteckning:
Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
Åsa Regnér
Förslagets innehåll:
Handlingsplanen från den fjärde kvinnokonferensen i Peking 1995 är den formella utgångspunkten för staternas åtaganden beträffande jämställdhetsintegrering och framtagande av indikatorer för uppföljning av Pekingplattformens 12 kritiska områden.
Som underlag till rådsslutsatserna har Europeiska jämställdhetsinstitutet i Vilnius (EIGE) presenterat rapporten Gender segregation in education, training and the labour market.
Det konstateras i rådsslutsatserna att tidiga utbildningsval får konsekvenser för kvinnors och mäns livsvillkor. De yrken och sektorer som domineras av kvinnor har låg lön och låg socioekonomisk status. Även i
18 (27)
kvinnodominerade yrken är kvinnor underrepresenterade på beslutsfattande positioner.
Yrkesvalen konstateras bero på individuella faktorer såväl som organisatoriska och samhälleliga. En viktig komponent är att kvinnor i hög grad väljer yrken där det är vanligt förekommande med deltidsarbete och krav på övertidsarbete, medan män ofta väljer en karriär inom exempelvis naturvetenskap och teknik, med höga krav på prestation och produktivitet och låg tolerans för deltidsarbete.
Det konstateras vidare att insatserna i EU för att motverka detta inte har varit tillräckliga. Därför uppmanas medlemsstaterna och Kommissionen att genomföra en omfattande, integrerad, hållbar, multidimensionell och genusmedveten politik där jämställdhet i utbildning och arbetsliv främjas och könsstereotypa yrkesval motverkas. Vidare uppmanas medlemsstaterna att stänga lönegapet genom att bland annat tillskriva mäns och kvinnors kompetens lika värde. Kommissionen uppmanas också att stärka jämställdhetsaspekterna av europeiska planeringsterminen, i enlighet med Kommissionens meddelande om balans mellan arbete och privatliv. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas också att identifiera målsättningar för att motverka könssegregering i utbildning.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar utkastet till rådsslutsatser, som tar upp ett för jämställdheten centralt ämne. Horisontell könssegregering, som innebär att kvinnor och män hamnar i olika sektorer och yrken, bidrar till olika villkor i arbetslivet, inklusive ojämlika löner och i förlängningen ojämlika pensioner liksom olika möjlighet till karriärutveckling och höga befattningar. Den bidrar också till olika möjlighet att kunna kombinera arbets- och privatliv.
En viktig fråga för regeringen för att uppnå jämställdhet är att initiativ som syftar till balans mellan arbete och privatliv inte enbart riktar sig till kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, utan också uppmuntrar män till att dela lika på obetalt hushålls- och omsorgsarbete.
Regeringen anser att uttag av föräldraförsäkringen fortsatt ska vara en nationell kompetens och att lönebildning ska skötas av parterna.
19 (27)
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Regeringen överlade i Arbetsmarknadsutskottet den 7 november 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
Övriga frågor
12.
a)EU:s handlingsplan 2017–2019 – Åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män
Dokumentbeteckning: Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från kommissionen om EU:s handlingsplan för att åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män.
b)Avslutande av året med riktade insatser för att utrota könsrelaterat våld
Dokumentbeteckning: Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från kommissionen om åtgärder som vidtagits mot könsrelaterat våld under 2017.
20 (27)
c)Information om toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt
Ansvarigt statsråd: Ylva Johansson
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från den svenska delegationen och kommissionen om toppmötets genomförande.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Statsministern informerade nämnden den 15 november inför toppmötet. Statsministern återrapporterade om toppmötets genomförande i kammaren den 23 november.
d)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från den bulgariska delegationen om arbetsprogrammet för det bulgariska ordförandeskapet våren 2018.
HÄLSA
13. Rådets slutsatser om digital hälsa
Dokumentbeteckning:
Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
Annika Strandhäll
Förslagets innehåll:
21 (27)
Utkastet till rådsslutsatser pekar ut ett antal centrala områden för det fortsatta arbetet inom området hälsa i det digitala samhället. Ett av dessa rör patienters och medborgares rättigheter att få ta del av sina egna data och att det inom ramen för befintlig lagstiftning måste finnas möjligheter för patienter att elektroniskt få tillgång till information som finns om denne inom hälso- och sjukvården. I slutsatserna belyses också integritets- och informationssäkerhetsfrågor. Här lyfts bland annat att det måste finnas robusta system som kan hantera dessa aspekter på ett bra sätt, något som är grundläggande för medborgarnas förtroende. I slutsatserna framhålls vidare att en skyndsam implementering av t.ex. Dataskyddsförordningen och NIS- direktivet (om nät- och informationssäkerhet) är nödvändig. Ett ytterligare område som lyfts är tekniska standarder för informationsutbyte mellan medlemsländerna.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av utkastet till rådsslutsatser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Information gavs till Socialutskottet den 19 september och överläggning hölls den 21 november 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
14. Rådets slutsatser om gränsöverskridande aspekter av alkoholpolitiken
Dokumentbeteckning:
Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
22 (27)
Annika Strandhäll
Förslagets innehåll:
Det estniska ordförandeskapet har under hösten tillsammans med EU:s medlemsstater utarbetat förslag till rådsslutsatser om gränsöverskridande aspekter i alkoholpolitiken för att hantera skadligt alkoholbruk, med bäring på medlemsstaternas möjlighet att bedriva en folkhälsobaserad alkoholpolitik. Rådsslutsatserna lyfter fram att en effektiv alkoholpolitik till skydd för folkhälsan inte bara berör det sociala området utan även andra områden, såsom handel, prissättning, marknadsföring och produktinformation. Medlemsstaterna inbjuds att genom frivilligt samarbete undersöka möjligheten att genomföra nationella reformer i syfte att minska den skadliga alkoholkonsumtionen och särskilt skydda barn och unga. Reformområden som lyfts fram är bl.a. gränsöverskridande reklam för och handel med alkoholdrycker fr.a. via digitala medier.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser innehåller de budskap som är viktiga för en folkhälsobaserad alkoholpolitik i medlemsstaterna och i EU. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på hälso- och sjukvårdsområdet så som den är uttryckt i artikel 168 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Information gavs till Socialutskottet den 19 september och överläggning hölls den 21 november 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria:
15. Läkemedelspolitiken i EU – i dag och i framtiden
Dokumentbeteckning:
Kompletteras
23 (27)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd:
Annika Strandhäll
Förslagets innehåll:
Det har under en längre tid förts diskussioner om situationen på läkemedelsmarknaden inom EU, bland annat gällande prissättningen av och tillgången till läkemedel. Mot bakgrund av detta har estniska ordförandeskapet aviserat en diskussion om nuläget och framtida perspektiv gällande läkemedel vid EPSCO-rådsmötet. Inför mötet har ordförandeskapet tagit fram ett bakgrundsdokument, i vilket tre frågor ställs till medlemsstaterna gällande vilka åtgärder och vilka samarbetsformer de vill se på EU-nivå för att skapa ett mer balanserat läkemedelssystem med förbättrad tillgång till läkemedel.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar samarbeten på läkemedelsområdet mellan medlemsstater. Regeringen anser dock att ett sådant arbete måste baseras på frivillighet samt respektera den kompetensfördelning som finns inom området, dvs. att det är medlemsstaterna själva som beslutar om pris och subvention av läkemedel.
Regeringen stödjer de rådslutsatser om balansen på läkemedelsmarknaden som antogs under det nederländska ordförandeskapet och anser att fortsatt arbete på EU-nivå bör fokusera på de områden som identifierades i dessa slutsatser. Vidare bedömer regeringen att läkemedelsmarknadens komplexitet medför att hänsyn behöver tas till flera olika regelverk när man söker lösning på frågor som rör tillgänglighet till läkemedel.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Information gavs till Socialutskottet den 21 november 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
24 (27)
Faktapromemoria:
Övriga frågor
16.
a)Tillståndet för hälso- och sjukvård i EU
Dokumentbeteckning:
13667/17
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från kommissionen, OECD och det europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård.
b)Den årliga tillväxtöversikten 2018
Dokumentbeteckning: Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen.
c)Lägesrapport om pediatriska läkemedel i EU – tio år efter förordningen om läkemedel för pediatrisk användning
Dokumentbeteckning:
13779/17
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen.
25 (27)
d)Frågor som rör europeiska patienters tillgång till behandling
Dokumentbeteckning: Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den rumänska delegationen.
e)Resultatet av högnivåmötet om antimikrobiell resistens: One Health-handlingsplan och evidensbaserat beslutsfattande (Bryssel den 23 november 2017)
Dokumentbeteckning: Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.
f)Styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar
Dokumentbeteckning:
14595/17
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen.
g)Valproat och teratogena läkemedel
Dokumentbeteckning: Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
26 (27)
Information från den belgiska delegationen.
h)Bristande tillgång till läkemedel i Grekland
Dokumentbeteckning:
14517/17
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den grekiska delegationen.
i)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Dokumentbeteckning: Kompletteras
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den bulgariska delegationen
27 (27)