Epsco, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E04B4
Kommenterad dagordning
2021-11-29
Socialdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 6–7 december 2021
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
Lagstiftningsöverläggningar
Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen
3.Direktivet om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Rådet föreslås anta en allmän inriktning.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark
Dokument:
Ordförandens förslag till allmän inriktning av den 26 november 14336/21 SOC 692, EMPL 520, CODEC 1544
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen. {SWD(2020) 245 final} {SWD(2020) 246 final}, COM(2020) 682, 2020/0310(COD)
Förslagets innehåll:
Den 28 oktober 2020 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i EU. Kommissionens förslag har som mål att säkerställa att arbetstagarna i unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard var de än arbetar. Det syftar till att fastställa en ram på unionsnivå för att säkerställa både att minimilönerna sätts på en lämplig nivå och att arbetstagarna får tillgång till minimilöneskydd, i form av en lagstadgad minimilön eller löner som sätts enligt kollektivavtal. Ingenting i direktivet får tolkas som en skyldighet för medlemsstater där lönesättningen uteslutande säkerställs genom kollektivavtal att införa en lagstadgad minimilön eller att göra kollektivavtal allmänt tillgängliga. Se faktapromemoria 2020/21:FPM41 för mer information om förslagets ursprungliga innehåll.
Behandling har skett i rådsarbetsgrupp sedan hösten 2020. På EPSCO den 14 juni presenterade det portugisiska ordförandeskapet en lägesrapport på basis av sitt kompromissförslag varigenom det gjorts vissa justeringar för att arbeta in synpunkter från rådets rättstjänst yttrande angående förslagets förenlighet med rättslig grund. Under höstens slovenska ordförandeskap har presenterats fem kompromisstexter som har syftat till att arbeta vidare med att ta omhand de slutsatser som rådets rättstjänst kom med i sitt yttrande, att beakta förslagets konsekvenser för olika arbetsmarknadsmodeller samt att i så stor utsträckning som möjligt göra ändringar i syfte att kunna nå brett stöd för rådets ståndpunkt. I huvudsak kan anföras följande. Med den senaste kompromisstexten anges inledningsvis att direktivet är ett ramverk om formfrågor för tillräckliga minimilöner som begränsar främjande av tillräcklighet till att gälla för lagstadgade minimilöner, avser främjande av kollektivavtalsförhandlingar om lön och att stärka tillgången till minimilöneskydd i den mån detta existerar. Det finns fortsatt bestämmelser om att ingenting i direktivet får tolkas som en skyldighet för medlemsstater
2 (29)
där lönesättningen uteslutande säkerställs genom kollektivavtal att införa en lagstadgad minimilön eller att göra kollektivavtal allmänt tillgängliga. Jämfört med kommissionens förslag har det tydliggjorts att främjande av kollektiva förhandlingar om lönesättning kan ske genom ett främjande av kollektiva förhandlingar i stort samt att om täckningsgraden för kollektivavtal sjunker under 70% kan det lämnas till arbetsmarknadens parter att upprätta en handlingsplan. För lagstadgade minimilöner har det gjorts ändringar i kapitel 2 för att öka flexibiliteten för medlemsstaterna och för att undvika direkt inblandning i dessas fastställande av lönenivåer. Vidare har det tydliggjorts att bestämmelsen om offentlig upphandling är en upplysningsbestämmelse. Kommissionens förslag till bestämmelser om rapportering har gjorts mindre omfattande och mindre detaljerade. Bestämmelserna om rätt till prövning och skydd mot ofördelaktig behandling eller ofördelaktiga konsekvenser samt sanktioner har förtydligats för att det ska framgå att de avser efterlevnad av rättigheter i de fall/ om sådana följer av nationell rätt.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Med utgångspunkt i den överlagda ståndpunkten och vad som däri anges om ett kraftfullt agerande i förhandlingarna i syfte att värna svenska arbetsmarknadsmodellen och att ett förslag inte får leda till krav på Sverige att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal föreslår regeringen att Sverige ställer sig bakom rådets allmänna inriktning samt till protokollet fogar ett protokollsuttalande.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Sedan förslaget lämnades har överläggning skett i AU den 8 december 2020. Information har lämnats i AU den 3 och 24 november 2020 och den 2 februari, den 9 mars, den 18 mars, den 24 april, den 1 juni, den 21 september och den 30 november 2021. Information har lämnats i EUN den 27 november 2020 och den 11 juni 2021.
Fortsatt behandling av ärendet:
Europaparlamentet har röstat om sitt betänkande den 25 november. Därefter väntas trilogförhandlingar ta vid, för rådets räkning under FR ordförandeskap.
Faktapromemoria: 2020/21:FPM41
3 (29)
4.Direktivet om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Allmän inriktning.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi
Dokument:
Kompletteras.
Förslagets innehåll:
Den 4 mars 2021 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om insyn i lönesättningen. Kommissionens förslag har till syfte att upprätthålla den i fördragen föreskrivna principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Detta syfte föreslås åstadkommas genom ökad insyn i lönesättningen, rapportering och löneanalys m.m. För ytterligare information, se faktapromemoria 2020/21:FPM91.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp sedan mars 2021. Under det portugisiska ordförandeskapet hölls en översiktlig första genomgång med frågor och svar till kommissionen. Under det slovenska ordförandeskapet har arbetet bedrivits i ett mycket högt tempo och sex kompromissförslag har presenterats. Dessa har stegvis omhändertagit olika synpunkter från medlemsstaterna och sökt att åstadkomma en balans mellan olika ståndpunkter för vilken utformning förslaget bör ha. Ordförandeskapet har sökt säkerställa ett brett stöd för rådets ståndpunkt, samtidigt som en ambitiös ansats bibehålls.
På övergripande nivå kan följande sägas. Medlemsstaterna ska införa metoder och verktyg för att analysera osakliga löneskillnader och enskilda ska ha rätt till insyn i relevanta lönenivåer. Arbetsgivare ska, med vissa förbehåll, informera den som söker arbete om lön eller lönespann för den sökta tjänsten utan föregående fråga. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska vara skyldiga att rapportera vissa uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män samt genomföra gemensamma analyser av lönesättningen med arbetstagarrepresentanter. Det ska vidtas åtgärder för att säkerställa att
4 (29)
direktivet följs genom tillräckliga rättsmedel vid överträdelser. En skadelidande ska ha rätt till effektiv och reell kompensation för skadan. Den som inte följt bestämmelserna ska kunna beordras att åtgärda detta. Bestämmelser om den rättsliga processen i mål och ärenden där direktivet har överträtts föreslås. Bl.a. gällande bevisbörda, bevismedel, preskription och rättegångskostnader. Vidare finns bestämmelser om tillsyn, uppföljning och statistik.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Kompletteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Sedan förslaget lämnades har överläggning skett i AU den 1 oktober 2020 och den 23 mars 2021. Information har lämnats i AU den 11 februari, 22 september och 17 november 2020 samt den 2 februari, 1 juni och 21 september 2021.
Fortsatt behandling av ärendet:
Arbetet med att bereda ett betänkande i Europaparlamentet pågår, och väntas kunna avslutas först i början av 2022. Därefter väntas trilogförhandlingar ta vid, för rådets räkning under Frankrikes ordförandeskap.
Faktapromemoria:
2020/21:FPM91
5.Direktivet om likabehandling (artikel 19) Icke-lagstiftande verksamhet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport.
Ansvarigt statsråd:
5 (29)
Märta Stenevi
Dokument:
14046/21
Förslagets innehåll:
Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att diskrimineringsgrunderna ska få ett likvärdigt skydd på EU- nivå.
Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Ett antagande av förslaget har sedan det lades fram i juli 2008 blockerats av några medlemsstater men förhandlingar äger fortsatt rum i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Vid EPSCO-rådets möte den 6 december kommer ordförandeskapet presentera en lägesrapport.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Förslaget om ett likabehandlingsdirektiv har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni och den 25 november 2011, den 15 juni och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, 12 juni och den 4 december 2015, den 10 juni och den 2 december 2016, den 9 juni och den 1 december 2017, den 15 juni 2018, den 6 december 2018, den 5 juni 2019 samt den 11 juni 2021.
Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet i fråga om förslaget om ett likabehandlingsdirektiv skedde den 13 oktober 2015 och utskottet informerades senast den 1 juni 2021.
6 (29)
Fortsatt behandling av ärendet:
Det är i nuläget inte känt om och i vilken omfattning arbetet med förslaget fortsätter i rådet.
Faktapromemoria:
2007/08:FPM127
6.Den europeiska planeringsterminen 2022
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark
Dokument:
Kompletteras.
Förslagets innehåll:
Rådet väntas hålla en riktlinjediskussion om den europeiska planeringsterminen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtöversikt och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken i EU. Regeringen välkomnar att kommissionen i huvudsak avser att tillämpa den ordinarie processen för 2022, samtidigt som överlappningar mellan terminen och genomförandet av RRF ska undvikas. Det är viktigt att planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, och främja hållbar ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader. Det är viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande den ekonomiska
7 (29)
politiken (inklusive på skatteområdet), sysselsättningspolitiken och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Den europeiska terminen diskuteras regelbundet inom rådet. Den europeiska terminen för 2022 har ännu inte diskuterats av rådet. Den 3 december behandlas även frågan i EU-nämnden inför möte i Ekofin.
a)Den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022, rapporten om förvarningsmekanismen, utkastet till den gemensamma sysselsättningsrapporten och utkastet till rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Presentation av kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark
Dokument:
COM(2021)740 final, COM(2021)741 final, COM(2021)742 final, COM(2021)743 final
Förslagets innehåll:
Den 24 november publicerade kommissionen sin årliga hållbara tillväxtöversikt för 2022 (ASGS), utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten (JER), förslag till rekommendation till euroområdet för 2022 och den årliga förvarningsrapporten för 2022 (AMR). Dessa dokument utgör tillsammans starten på 2022 års europeiska planeringstermin.
Under början av 2022 planeras fortsatt behandling av dessa dokument i berörda rådskonstellationer inför Europeiska rådets möte i mars, som ska ge
8 (29)
vägledning inför medlemsstaternas rapportering om åtgärder inom den europeiska planeringsterminen.
Den årliga hållbara tillväxtöversikten
I den årliga hållbara tillväxtöversikten presenterar kommissionen sina förslag till prioriteringar för EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik för de kommande 12 till 18 månaderna.
I rapporten konstaterar kommissionen att EU går ifrån krishantering till återhämtning. Därmed bör prioriteringar för den ekonomiska politiken övergå till att återigen struktureras runt de fyra identifierade dimensionerna av hållbar konkurrenskraft, nämligen miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet, samt vara i linje med de hållbara utvecklingsmålen (SDGs). Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) föreslås fortsatt utgöra ett centralt verktyg för att skapa ett motståndskraftigt EU som har goda förutsättningar att klara den gröna och digitala omställningen.
Kommissionen redogör vidare för hur det kommande årets planeringstermin kommer struktureras. Förra året innebar införandet av RRF att terminen tillfälligt modifierades. Årets termin föreslås till i stort återgå till sin bredare ekonomiska samordningsroll, även om ändringar fortsatt förutses för att integrera implementeringen av RRF inom ramen för terminen. Detta kommer bl.a. innebära att kommissionen återigen förväntas presentera landsrapporter och landsspecifika rapporter till våren 2022.
Utkast till gemensam sysselsättningsrapport
Kommissionen och rådet ska varje år, inom ramen för den europeiska terminen, upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Utkastet till gemensam rapport publicerades samtidigt som den årliga tillväxtöversikten. Rapporten analyserar den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen och presenterar på ett övergripande plan sysselsättningsreformer, kopplade till sysselsättningsriktlinjerna, som medlemsstaterna lagt fram det senaste året.
9 (29)
Den årliga förvarningsrapporten
Kommissionens förvarningsrapport om makroekonomiska obalanser utgör starten på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. I rapporten undersöker kommissionen förekomsten av eventuella obalanser i respektive medlemsstat och motiverar varför ett antal medlemsstater kommer att bli föremål för fördjupad granskning av kommissionen under våren 2022. Utifrån dessa granskningar kommer kommissionen att avgöra om makroekonomiska obalanser föreligger eller inte. I årets förvarningsrapport gör kommissionen bedömningen att tolv medlemsstater ska granskas, däribland Sverige som har varit föremål för djupgranskning även tidigare år.
Rekommendationen till euroområdet
Kommissionen lämnar årligen förslag till rekommendation till euroområdet som helhet. I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna i euroområdet att fortsätta vidta och koordinera åtgärder för att stödja en inkluderande och hållbar återhämtning. Det handlar bl.a. om att bedriva en differentierad och flexibel finanspolitik, säkerställa effektiva arbetsmarknadsåtgärder och fokusera på att stödja soliditeten hos livskraftiga företag.
Den europeiska terminen är en årlig samordningscykel. Den europeiska terminen för 2022 kommer att behandlas i flera olika rådsformationer under första halvåret 2022.
Faktapromemoria:
Finns inte ännu men kommer att tas fram.
b)Sysselsättningskommitténs översyn av genomförandet av ungdomsgarantin – huvudbudskapen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark
10 (29)
Dokument:
14111/21 + ADD1 och ADD2
Förslagets innehåll:
I oktober 2021 genomförde sysselsättningskommittén sin sjätte granskning av medlemsstaternas genomförande av ungdomsgarantin. År 2016, 2018 och 2019 godkände EPSCO-rådet ett antal huvudbudskap framtagna av sysselsättningskommittén mot bakgrund av respektive granskning. I oktober 2021 genomförde sysselsättningskommittén den första granskningen av genomförandet av 2020 års rådsrekommendation om den förstärkta ungdomsgarantin. Sysselsättningskommittén har lämnat ett förslag på huvudbudskap utifrån resultaten från granskningen 2021.
I granskningen konstateras att det främst har varit de ungas sysselsättningsmöjligheter som har påverkats av covid-19-krisen, men att medlemsstaterna har bibehållit ett starkt politiskt engagemang för den förstärkta ungdomsgarantin. Framsteg har gjorts i samtliga europeiska länder när det gäller genomförandet av den förstärkta ungdomsgarantin. Samtidigt kvarstår utmaningar inom samtliga områden av genomförandet av den förstärkta ungdomsgarantin, där pandemin i många fall fungerar som en ytterligare hämmande faktor.
Framsteg har gjorts när det gäller kartläggning av målgruppen, dock finns fortfarande utmaningar i vissa medlemsstater när det gäller dataskyddsfrågor, som hindrar myndigheter från att sinsemellan dela information om unga. Vikten av uppsökande verksamhet betonas. Det finns en gemensam bild av vikten av förebyggande åtgärder för att minska skolavhopp och inaktivitet, exempelvis genom vägledning och rådgivning i skolor. Ett brett utbud av metoder har etablerats för att öka ungas medvetenhet om ungdomsgarantin. Vissa medlemsstater använder sig av mer innovativa verktyg såsom sociala medier och mobila team.
Andelen unga som varken arbetar eller studerar (15–29 år) som är registrerade i den förstärkta ungdomsgarantin är dock fortfarande låg i många medlemsstater och i många fall särskilt låg för inaktiva unga som varken arbetar eller studerar (jämfört med hela målgruppen för unga som varken arbetar eller studerar).
11 (29)
Vid utformningen av ungdomspolitiken bör hinder för att träda in på arbetsmarknaden uppmärksammas i högre grad, i synnerhet bristande skolresultat och invandrarbakgrund. Även om digitala verktyg har en stor potential i att aktivera unga, bör hänsyn tas till dem som saknar digitala färdigheter eller medel för att få tillgång till digitala tjänster.
Modeller för integrerade tjänster förekommer i en mängd olika varianter, exempelvis som gemensamma kontaktpunkter, eller gemensam ärendehantering, men det finns fortfarande medlemsstater där integrerade tjänster är underutvecklade. Särskilda arbetsförmedlingar för unga lyfts fram och användningen av individuella handlingsplaner för att bättre tillmötesgå ungas behov. Det finns ett behov av noggrann uppföljning och utvärdering för att undvika regionala skillnader i tillhandahållandet av stödåtgärder.
Flera medlemsstater behöver förstärka arbetet med att bedöma och skapa förutsättningar för digitala färdigheter. Många medlemsstater har dock redan lagt fram planer för detta, bland annat genom att använda tillgängliga europeiska medel såsom Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Kvaliteten på erbjudandet har förbättrats i de flesta medlemsstater och goda resultat kan noteras när det gäller förmågan att erbjuda en stabil sysselsättning för unga. I vissa medlemsstater finns behov av att i högre grad skräddarsy utbildnings- och sysselsättningserbjudanden till både unga och i linje med arbetsmarknadens behov för att undvika att unga återvänder till samma insats flera gånger. Den privata sektorns roll är fortfarande central för att sänka nivåerna av ungdomsarbetslösheten. Flera medlemsstater behöver förbättra uppföljningen av erbjudandet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ser positivt på det fortsatta arbetet med att genomföra den förstärkta ungdomsgarantin i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten i EU:s medlemsländer.
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av sysselsättningskommitténs huvudbudskap.
12 (29)
c)Uppdatering om de nationella planerna enligt rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Information från ordföranden i Kommittén för socialt skydd.
Ansvarigt statsråd: Ardalan Shekarabi.
Dokument: 14150/21
Förslagets innehåll:
Ordförande i Kommittén för socialt skydd (KST) förväntas lämna en uppdatering om de nationella handlingsplaner som medlemsstaterna har skickat in till Europeiska kommissionen. Syftet är att efter den diskussion som hölls i KST i september 2021 redogöra för vidtagna eller planerade åtgärder för genomförandet av rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare samt/eller åtgärder vidtagna särskilt under covid-19-pandemin.
Faktapromemoria: 2017/18:FPM64
7. Mot ett jämlikt Europa
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi
Dokument:
Kompletteras.
Förslagets innehåll:
Rådet väntas hålla en riktlinjediskussion om arbetet mot ett jämlikt Europa.
13 (29)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Kompletteras.
-
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
8. Slutsatser om hållbart arbete under hela livet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark
Dokument:
13994/1/21 REV 1
Förslagets innehåll:
Den 6 oktober presenterade det slovenska ordförandeskapet ett utkast till rådsslutsatser om hållbart arbete över hela livscykeln. Syftet med rådsslutsatserna är att lyfta olika aspekter som är viktiga för ett hållbart och inkluderande arbetsliv.
14 (29)
Slutsatserna syftar till att uppmärksamma att andelen personer som befinner sig i förvärvsarbetande ålder minskar inom EU. Detta som en följd av att arbetslivet förändras snabbt på grund av den teknologiska utvecklingen, globaliseringen, klimatförändringarna och en åldrande befolkning. För att kompensera för detta är det nödvändigt att få fler människor att delta på arbetsmarknaden.
Rådslutsatserna betonar betydelsen av en god arbetsmiljö, ett livslångt lärande och att sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män minskar. Ordförandeskapet pekar också på arbetsmarknadens parter som en nyckel för att åstadkomma ett hållbart arbetsliv.
Medlemsstaterna uppmanas att med beaktande av nationella omständigheter bl.a. uppdatera nationella arbetsmiljöstrategier med hänvisning till EU- ramverket, förbättra arbetet med att förebygga olyckor och sjukdomar på arbetet och att öka beredskapen inför potentiella hälsokriser.
Dessutom uppmanas medlemsstaterna att förbättra mekanismerna för att hantera kompetensglappet på arbetsmarknaden och att uppdatera metoderna för att förutse vilka kompetenser som efterfrågas, utveckla och anpassa möjligheterna till livslångt lärande och förbättra möjligheterna att kombinera yrkes- och privatliv genom tillgången till omsorgstjänster.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Sr Nordmark överlade om regeringens ståndpunkt i
Arbetsmarknadsutskottet den 26 oktober.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
15 (29)
9.Slutsatser om effekterna av artificiell intelligens för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi
Dokument:
12966/1/21 REV 1
Förslagets innehåll:
Den 13 september 2021 presenterade det slovenska ordförandeskapet ett utkast till rådslutsatser beträffande den artificiella intelligensens inverkan på jämställdheten.
Rådslutsatserna bygger på det Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) rapport på temat artificiell intelligens, plattformsarbete och jämställdhet. I inledningen av rådslutsatserna betonas att artificiell intelligens har många positiva effekter, men det betonas även att felaktigt eller ofullständigt programmerade algoritmer kan leda till diskriminering som har samband med kön.
Rådslutsatserna innehåller en rad uppmaningar som riktar sig till medlemsstaterna. Uppmaningarna berör bland annat vikten av att uppmuntra flickor och kvinnor att studera programmering, att främja kvinnors och flickors deltagande i STEM-yrken samt att genomföra forskning om de juridiska frågeställningar som omgärdar artificiell intelligens och dess påverkan på grundläggande fri- och rättigheter. Rådslutsatserna innehåller också en uppmaning till medlemsstaterna att analysera det nationella ramverket för plattformsarbete ur ett jämställdhetsperspektiv.
Vidare innehåller rådslutsatserna uppmaningar som riktar sig till både medlemsstaterna och kommissionen. Uppmaningarna innehåller bland annat en anmodan att integrera ett jämställdhetsperspektiv i policys med bäring på artificiell intelligens samt en anmodan om att främja en balanserad
16 (29)
könsfördelning inom forskning, utbildning och anställning inom AI- relaterade områden.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av rådslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Regeringen överlade med Arbetsmarknadsutskottet den 30 september 2021.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
17 (29)
Övriga frågor
10. a) Aktuella lagstiftningsförslag
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
i)Översyn av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004 och 987/2009)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Ardalan Shekarabi.
ii)Översyn av direktivet om carcinogener och mutagena ämnen i arbetet (fjärde omgången)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesuppdatering.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
iii) Direktivet om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt.
Ansvarigt statsråd:
Morgan Johansson
Förslagets innehåll:
Lägesrapport finns inte tillgänglig.
KOM:s förslag innehåller i huvudsak en reglering av hur styrelse-ledamöter ska tillsättas. Målet med direktivet är att uppnå en viss andel kvinnor bland styrelseledamöter.
18 (29)
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
I EU-nämnden har frågan behandlats den 10 februari och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, den 12 juni, den 2 oktober och den 4 december 2015, den 9 juni 2017, den 6 december 2019 och den 11 juni 2021.
Faktapromemoria:
2012/13:FPM33
b) Alma (Aim, Learn, Master, Achieve)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt.
Ansvarigt statsråd:
Amanda Lind.
Förslagets innehåll:
I sitt tal om tillståndet i unionen lanserade ordförande von der Leyen ett nytt initiativ för ungas etablering kallat ALMA: Aim, Learn, Master, Achieve (dvs. sikta, lära, bemästra och nå resultat).
Initiativet föreslås rikta sig till unga i åldern 18–30 år som har svårt att hitta jobb, är långtidsarbetslösa, inte har tillräckliga betyg eller yrkeskunskaper, har invandrarbakgrund, eller har en funktionsnedsättning.
ALMA ska hjälpa unga i målgruppen att träda in på arbetsmarknaden genom att kombinera stöd till allmän och yrkesinriktad utbildning eller jobb i hemlandet med praktik i ett annat EU-land.
Syftet är att stärka de ungas kompetens, kunskap och erfarenhet och ge dem en möjlighet att skaffa sig ett nätverk i EU. Det slutliga målet är att unga ska hitta sin plats på arbetsmarknaden och i samhället.
Kommissionen har ännu inte lämnat ett fullständigt förslag på initiativets utformning men förutser att initiativet ryms inom ESF+. Enligt kommissionen kommer utlysningar på europeisk nivå kunna ske under 2022.
19 (29)
c)Högnivågruppen för det sociala skyddets och välfärdsstatens framtid
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Ardalan Shekarabi.
d) Ordförandeskapets konferenser
i)Högnivåkonferens: Kvalitetsarbete för livskvalitet (virtuellt, 7 oktober 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
ii)Konferens: Barngarantin – lika möjligheter för alla barn (virtuellt, 9 november 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
iii)Konferens: Mänskliga rättigheter i alla åldrar: främjande av ett livslångt perspektiv och generationsöverskridande samarbete för att bekämpa ålderism (virtuellt, 18 november 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
20 (29)
iv)Konferens: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhället genom ökad rörlighet (virtuellt, 20 november 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
v)Webbinarium: Att skapa säkra digitala utrymmen för kvinnor och flickor – klicka bort cybervåld! (virtuellt, 25 november 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från franska delegationen.
21 (29)
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Icke lagstiftande verksamhet
11.Rådets förordning om en ram för nödåtgärder vad gäller medicinska motåtgärder
(Kommissionens förslag till rättslig grund: art. 122.1 i EUF-fördraget)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
(Ev.) politisk överenskommelse.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
Dokument:
Kompletteras.
Förslagets innehåll:
Heras verksamhet är indelad i en beredskapsfas som regleras genom kommissionsbeslutet, och en krislägesfas som regleras genom förslaget till förordningen.
Enligt förslaget till förordning beslutar rådet om huruvida ramverket ska aktiveras vid en hälsokris och vilka åtgärder under ramverket som därmed ska aktiveras. Förslaget till förordning omfattar bestämmelser om inrättandet av en så kallad hälsokrisstyrelse som bidrar till samordning mellan olika relevanta organisationer och strukturer och medlemsstaternas insyn och inflytande. Dessutom ska det enligt förslaget inrättas en genomförandekommitté i vilken medlemsstaterna är representerade. Förslaget till förordning innehåller även bestämmelser beträffande informationsdelning avseende vissa aspekter som rör tillgång till medicinska motåtgärder, samt olika åtgärder för att främja tillgången. Åtgärder som kan aktiveras för att främja tillgång till medicinska motåtgärder omfattar forskning och innovation samt gemensam upphandling inom ramen för befintliga upphandlingsinstrument. Enligt förslaget ska kommissionen genomföra en översyn av förordningen till 2024.
22 (29)
Kompletteras vid behov då dokumentet ännu ej har distribuerats.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Kompletteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning ägde rum i Socialutskottet den 28 september. Information gavs till Socialutskottet den 9 november.
Faktapromemoria:
Fakta-PM överlämnades till riksdagen den 20 oktober (2021/22:FPM5).
23 (29)
12.COVID-19 – aktuella och framtida insatser med anledning av pandemin
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
Dokument:
Kompletteras.
Förslagets innehåll:
Kompletteras.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Kompletteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Riksdagen har löpande fått information om frågor relaterade till hanteringen av covid-19-pandemin och koordineringen inom EU. Samråd med EU- nämnden i frågor om hanteringen av covid-19 skedde senast den 20 oktober inför Europeiska rådets möte den 21–22 oktober 2021.
24 (29)
13. Slutsatser om en förstärkt europeisk hälsounion
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
Dokument:
14028/21.
Förslagets innehåll:
Det slovenska EU-ordförandeskapet har tagit fram utkast till rådsslutsatser om stärkandet av en europeisk hälsounion (Strengthening of a European Health Union). Utkastet belyser fyra tematiska områden som framhålls som betydelsefulla för att stärka EU:s beredskap och medlemsstaternas hälsosystem; 1) innovativa lösningar för mer motståndskraftiga hälsosystem,
2)förbättrad tillgång till och tillgänglighet av läkemedel och medicintekniska produkter, 3) insatser för att bekämpa cancer och 4) EU:s roll inom det globala hälsoområdet.
I utkastet till slutsatser inbjuds medlemsstaterna bland annat att upprätthålla det framgångsrika samarbetet inom det digitala hälsoområdet och att hitta sätt att förbättra tillgången och tillgängligheten till läkemedel och medicinska produkter. Vidare inbjuds medlemsstaterna till effektivt samarbete för genomförandet av EU:s cancerplan samt lyfter fram vikten av att öka EU:s roll på det globala hälsoområdet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av utkastet till rådsslutsatserna.
Regeringen välkomnar att det slovenska ordförandeskapet har valt att lyfta fram områden där EU gemensamt kan bidra till att stärka medlemsstaternas
25 (29)
hälsosystem och motståndskraft mot olika hälsohot. Regeringen välkomnar att EU tar vara på erfarenheterna från pandemin för att stå bättre rustade inför framtida hälsohot.
Regeringen anser att rådslutsatserna berör flera viktiga områden inom hälso- och sjukvårdsområdet för att bidra till mer effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälsosystem. Det gäller bland annat förbättrad tillgång till läkemedel och medicinsk utrustning, insatser för att bekämpa cancer samt samarbete på det digitala hälsoområdet.
Regeringen anser att det EU-gemensamma arbetet med att förbättra tillgången och tillgängligheten till läkemedel är av stor vikt, såsom ökad tillgång till, och ansvarsfull användning av, antibiotika.
Gällande global hälsa anser regeringen att det är av vikt att EU och dess medlemsstater har en aktiv roll och bidrar till det globala samarbetet för att stärka hälsosystemen inom ramen för samarbetsfora såsom WHO.
En viktig utgångspunkt för regeringen är att fördelningen av befogenheter mellan EU- och medlemsstaterna avseende exempelvis social-, hälso- och sjukvårdsfrågor respekteras fullt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning om regeringens ståndpunkt ägde rum i Socialutskottet den 9 november.
26 (29)
Övriga frågor
14.a) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
i)Förordningen om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
ii)Förordningen om ändring av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
iii)Förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
iv)Förordningen om ändring av förordning (EU) 2017/746 vad gäller övergångsbestämmelser för vissa medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och senarelagd tillämpning av kraven för egentillverkade produkter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
27 (29)
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
b)Rapport om genomförandet av förordning (EU) nr 528/2012 om biocidprodukter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
c) Läkemedelsstrategi för Europa och andra kommande initiativ
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
d) Europas plan mot cancer
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet och kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
e)Särskilt möte i Världshälsoförsamlingen om beredskap vid och insatser mot pandemier (virtuellt, 29 november–1 december 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet och kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
28 (29)
f)WHO:s ramkonvention om tobakskontroll: Nionde partskonferensen (COP9) (virtuellt, 8–13 november 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet och kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
g) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från franska delegationen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
29 (29)