Epsco, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4DD1F1
Kommenterad dagordning
2021-06-07
Socialdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 14–15 juni 2021
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
Lagstiftande verksamhet
3. Direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informations- och diskussionspunkt. Lägesrapport och riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
Dokument:
9142/21
9143/21
Förslagets innehåll:
Den 28 oktober 2020 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i EU. Direktivförslaget har som mål att säkerställa att arbetstagarna i unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard var de än arbetar. Direktivets syfte är att fastställa en ram på unionsnivå för att säkerställa både att minimilönerna sätts på en lämplig nivå och att arbetstagarna får tillgång till minimilöneskydd, i form av en lagstadgad minimilön eller löner som sätts enligt kollektivavtal. Ingenting i direktivet får tolkas som en skyldighet för medlemsstater där lönesättningen uteslutande säkerställs genom kollektivavtal att införa en lagstadgad minimilön eller att göra kollektivavtal allmänt tillgängliga. Se faktapromemoria 2020/21:FPM41 för mer information om förslagets ursprungliga innehåll.
Förhandling har skett i rådsarbetsgrupp och ordföranden har lagt fram ett kompromissförslag. Genom kompromissförslaget har gjorts förtydliganden om att direktivet är ett ramverk för främjande. Det har gjorts vissa justeringar för att arbeta in synpunkter från rådets rättstjänst yttrande angående förslagets förenlighet med rättslig grund. Det råder ännu ingen samsyn kring de framlagda förslagen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser i diskussionen göra inlägg med utgångspunkt i den överlagda ståndpunkten i syfte att värna svenska arbetsmarknadsmodellen och att ett förslag inte får leda till krav på Sverige att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Sedan förslaget lämnades har överläggning skett i arbetsmarknadsutskottet den 8 december 2020. Information har lämnats i arbetsmarknadsutskottet den 3 och 24 november 2020 och den 2 februari, den 9 mars, den 18 mar,
2 (32)
den 24 april och den 1 juni 2021. Information har lämnats i EU-nämnden den 27 november 2020.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingarna i rådet fortsätter under det slovenska ordförandeskapet. Europaparlamentet förväntas rösta om ett betänkande under hösten.
Faktapromemoria:
2020/21:FPM41
4. Direktivet om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi.
Dokument:
9053/21
Förslagets innehåll:
Med stöd av artikel 157.3 i EUF-fördraget presenterade kommissionen den 4 mars 2021 ett förslag till direktiv om bindande åtgärder för transparens i lönesättningen. Förslaget innehåller åtgärder på systemnivå – i form av lönekartläggning, löneanalyser och publicering av information om löneskillnader
–samt åtgärder på individnivå – i form av individuell insyn i lönestatistik för arbetstagare och information om lönenivåer i rekryteringsförfarandet. Vidare innehåller förslaget bestämmelser om tillsyn, statistik och förfaranden vid överträdelse av bestämmelserna i direktivet. Syftet med förslaget är att upprätthålla principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete.
3 (32)
Arbetet med förslaget har inletts i rådsarbetsgruppen för sociala frågor med en detaljerad genomgång av förslaget i syfte att stödja medlemsstaterna i den analys av förslaget som pågår. Vid EPSCO-rådet den 14 juni väntas ordföranden presentera en lägesrapport.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
EU-nämnden informerades den 12 mars inför det informella videomötet den 15 mars 2021.
Överläggning med arbetsmarknadsutskottet skedde senast den 23 mars 2021. Arbetsmarknadsutskottet informerades senast den 1 juni 2021.
Fortsatt behandling av ärendet:
Arbete i rådsarbetsgrupp påbörjades i mars 2021 och fortlöper under det slovenska ordförandeskapet. I Europaparlamentet har FEMM utsetts till huvudansvarigt utskott medan EMPL fått exklusiv kompetens på vissa områden.
Faktapromemoria:
2020/21:FPM91
5. Direktivet om likabehandling (artikel 19)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi.
Dokument:
9109/21
4 (32)
Förslagets innehåll:
Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att diskrimineringsgrunderna ska få ett likvärdigt skydd på EU- nivå.
Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Ett antagande av förslaget har sedan det lades fram i juli 2008 blockerats av några medlemsstater men förhandlingar äger fortsatt rum i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Vid EPSCO-rådets möte den 14 juni kommer ordförandeskapet presentera en lägesrapport.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Förslaget om ett likabehandlingsdirektiv har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni och den 25 november 2011, den 15 juni och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, 12 juni och den 4 december 2015, den 10 juni och den 2 december 2016, den 9 juni och den 1 december 2017, den 15 juni 2018, den 6 december 2018 samt den 5 juni 2019.
Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet i fråga om förslaget om ett likabehandlingsdirektiv skedde den 13 oktober 2015 och utskottet informerades senast den 1 juni 2021.
Fortsatt behandling av ärendet:
Det är i nuläget inte känt om och i vilken omfattning arbetet med förslaget fortsätter i rådet.
5 (32)
Faktapromemoria:
2007/08:FPM127
Icke-lagstiftande verksamhet
6.Uppföljning av det sociala toppmötet i Porto – nästa steg i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
Dokument:
9140/21
Förslagets innehåll:
Rådet ska, i ljuset av det sociala toppmöte som hölls i Porto den 7–8 maj 2021 föra en diskussion om EPSCO:s roll i det fortsatta arbetet på området.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram det nationella ansvaret och arbetsmarknadens parters roll på det sysselsättnings- och socialpolitiska området. En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Regeringen avser vidare lyfta fram vikten av den europeiska planeringsterminen för samordning på området och uppföljning av de nya EU-övergripande målen för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning som informella Europeiska rådet ställde sig bakom vid
6 (32)
sitt möte i Porto den 8 maj. EPSCO och dess förberedande organ behöver vara aktivt involverade i arbetet i syfte att uppnå ett ändamålsenligt samarbete mellan berörda rådsformationer och samstämmighet i budskap över politikområden.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Statsministern samrådde med EU-nämnden den 5 maj inför det sociala toppmötet i Porto.
7.Europeiska planeringsterminen
a)Bedömning av genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 och relevanta landsspecifika rekommendationer för 2019 – Yttrande från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
Lena Hallengren.
Ardalan Shekarabi.
Dokument:
9147/21
Förslagets innehåll:
Sysselsättningskommittén (EMCO) och Kommittén för socialt skydd (KST) har, i likhet med tidigare år, utarbetat ett yttrande med sammanfattande kommentarer baserat på kommittéernas granskningar av medlemsstaternas nationella åtgärder utifrån landspecifika rekommendationer på det
7 (32)
sysselsättnings- och socialpolitiska området. Yttrandet innehåller också övergripande kommentarer om terminsprocessen 2021, i ljuset av att denna har anpassats till EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att yttrandet från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd godkänns.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Samråd med EU-nämnden om den europeiska terminen skedde senast 12 mars inför det informella videomötet den 15 mars 2021. Frågan har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten. De aktuella yttrandena har inte tidigare behandlats i nämnden.
Arbetsmarknadsutskottet respektive Socialutskottet informerades den 1 juni och Socialförsäkringsutskottet informerades den 3 juni.
b)Yttrande från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd om kommissionens förslag till en reviderad social resultattavla.
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
Lena Hallengren.
Ardalan Shekarabi.
Dokument:
9314/21
8 (32)
Förslagets innehåll:
Sysselsättningskommittén (EMCO) och Kommittén för socialt skydd (KST) och dess indikatorgrupper har under våren 2021 arbetat med ett förslag från kommissionen avseende revidering av den sociala resultattavla som används som analytiskt underlag i den årliga gemensamma sysselsättningsrapporten.
Förslaget från kommissionen innebär tillägg av några huvudindikatorer och några sekundära indikatorer. Syftet med de nya indikatorerna är framför allt att kunna följa utvecklingen avseende de nya övergripande mål till 2030 avseende sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning som informella Europeiska rådet ställde sig bakom vid sitt möte i Porto den 8 maj. Samsyn har nåtts i kommittéerna avseende revidering av huvudindikatorerna. Yttrandet från kommittéerna speglar den samsynen avseende huvudindikatorerna.
De fyra huvudindikatorerna är: i) vuxnas deltagande i utbildning under de senaste 12 månaderna, ii) risk för fattigdom eller utestängning för barn (0–17 år), iii) skillnad i sysselsättning för personer med funktionsnedsättning, och iv) andel med hög boendeutgift i förhållande till disponibel inkomst.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att yttrandet från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd godkänns.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Samråd med EU-nämnden om den europeiska terminen skedde senast 12 mars inför det informella videomötet den 15 mars 2021. Frågan har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten. De aktuella yttrandena har inte tidigare behandlats i nämnden.
Arbetsmarknadsutskottet respektive Socialutskottet informerades den 1 juni och Socialförsäkringsutskottet informerades den 3 juni.
9 (32)
8.De viktigaste slutsatserna om 2021 års rapport om långvarig vård och omsorg från kommittén för socialt skydd och Europeiska kommissionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
Dokument:
9144/21
Förslagets innehåll:
Rådet väntas godkänna de viktigaste slutsatserna om 2021 års rapport om långvarig vård och omsorg från kommittén för socialt skydd och Europeiska kommissionen (2021 Long-Term Care Report. Trends, Challenges and opportunities in an ageing society) Det är andra gången en liknande rapport tas fram. Första gången var 2014.
Huvudslutsatserna är formulerade på övergripande nivå och inga enskilda medlemsstater lyfts specifikt fram. I slutsatserna lyfts bland annat att efterfrågan på högkvalitativ långtidsvård och omsorg (LTC) kommer att öka i framtiden. I slutsatserna framhålls att LTC har en tydlig jämställdhetssdimension. Nästan 90 procent av arbetstagarna i sektorn är kvinnor, och det är också främst kvinnor som ger stöd till anhöriga. Av huvudslutsatserna framgår också att tillgång, prisvärdhet och kvalitet är utmaningar inom LTC-området. Ett tema i rapporten är att tillgång till arbetskraft är nyckeln för att möta den ökande efterfrågan på LTC-tjänster av hög kvalitet. Vidare framhålls att nationella reformer av LTC-systemen behöver fortsätta i EU:s medlemsstater och att nationella reformer bör bygga på lärdomarna från covid-19-pandemin. Att effektiv implementering av ny teknik, investeringar i ett aktivt och hälsosamt åldrande samt hälsofrämjande
10 (32)
arbete och förebyggande av sjukdomar kan ha stor betydelse för att kunna tillhandahålla långtidsvård av hög kvalitet till lägre kostnad konstateras också i huvudslutsatserna.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser stödja att rådet godkänner de viktigaste slutsatserna om 2021 års rapport om långvarig vård och omsorg från kommittén för socialt skydd och Europeiska kommissionen. Rapporten belyser viktiga områden när det gäller att ge vård- och omsorg till äldre personer. Regeringen välkomnar särskilt att den jämställdhetsdimension som finns inom området långvarig vård och omsorg framhålls i slutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Socialutskottet gavs information den 1 juni 2021.
9.De viktigaste slutsatserna om 2021 års rapport om pensionernas tillräcklighet från kommittén för socialt skydd och Europeiska kommissionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Ardalan Shekarabi.
Dokument:
9145/21
Förslagets innehåll:
Rådet väntas godkänna de viktigaste slutsatserna om 2021 års rapport om pensionernas tillräcklighet från kommittén för socialt skydd och Europeiska kommissionen, Pension Adequacy Report. Rapporten tas fram gemensamt av
11 (32)
Kommittén för socialt skydd (KST) och Europeiska kommissionen vart tredje år. Senast den publicerades var 2018. Rapporten tittar i huvudsak på pensionssystemen utifrån tre utgångspunkter; skydd mot fattigdom, bibehålla adekvata inkomstnivåer som pensionär samt hur långa pensionstiderna är för olika medlemsstater. Då de flesta länder i EU står inför liknande demografiska utmaningar med en minskande andel av befolkningen som försörjer en växande andel, visar rapporten och slutsatserna på hur denna förändring påverkar dagens och framtidens pensionärer. I slutsatserna lyfts bland annat frågor rörande risk för fattigdom och social exkludering bland äldre, pensionsgapet mellan kvinnor och män pensionsåldrar, samt finansieringsmodeller av pensionssystemen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser stödja att rådet godkänner de viktigaste slutsatserna från 2021 års rapport om pensionernas tillräcklighet från kommittén för socialt skydd och Europeiska kommissionen.
Regeringen välkomnar att rapporten tas fram och att rådet uppmärksammar rapporten genom dessa slutsatser. Regeringen välkomnar att rapporten har ett tydligt jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det är även positivt att den roll offentligt finansierade välfärdstjänster har för att bidra till en adekvat levnadsstandard för äldre lyfts.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Socialförsäkringsutskottet gavs information den 3 juni 2021.
10.Rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
12 (32)
Dokument:
9106/21
Förslagets innehåll:
Syftet med förslaget till rådsrekommendation om en europeisk barngaranti är att förebygga och bekämpa fattigdom och social utestängning av barn (0–17 år) genom att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att garantera tillgång till grundläggande tjänster av hög kvalitet för behövande barn.
Förslaget innebär att medlemsstaterna rekommenderas att inrikta stödåtgärder åt behövande barn, som definieras som personer under 18 år som riskerar fattigdom eller social utestängning.
Medlemsstaterna rekommenderas i förslaget att garantera att behövande barn har faktisk och fri tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning (inklusive skolbaserade aktiviteter), nyttig mat varje skoldag och hälso- och sjukvård.
Medlemsstaterna rekommenderas även att garantera att behövande barn har faktisk tillgång till hälsosam kost och en adekvat bostad.
I förslaget föreslås att genomförandet av rekommendationen övervakas och följs upp inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det finns även förslag om styrnings- och rapporteringsmekanismer.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att stödja antagandet av rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti.
Regeringen anser att det är positivt att skrivningar om den nationella kompetensen har stärkts i rekommendationen samt att vikten av medlemsstaternas möjlighet att utforma och anpassa åtgärder som fungerar i den nationella kontexten har förtydligats. Det är avgörande att medlemsstaterna tar sitt ansvar avseende att motverka fattigdom, inklusive barnfattigdom.
13 (32)
Regeringen välkomnar att rekommendationen har ett tydligt barnrättsperspektiv och jämställdhetsperspektiv.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning ägde rum i Socialutskottet den 20 april 2021. Socialförsäkringsutskottet informerades den 3 juni 2021.
Faktapromemoria:
2020/21:FPM101
11. Slutsatser om distansarbete
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
Dokument:
9131/21
Förslagets innehåll:
Den 7 april 2021 presenterade det portugisiska ordförandeskapet ett utkast till rådsslutsatser om distansarbete. Mot bakgrund av den massiva ökningen av arbete hemifrån som skett den senaste tiden har ordförandeskapets identifierat potential, begränsningar och risker med hemarbete.
Det portugisiska ordförandeskapet betonar att anställda har olika förutsättningar för att kunna arbeta på distans, beroende på utrustning hemmavid, digitala färdigheter och dylikt. Därför konstateras att det livslånga lärandet där digital tillgänglighet ingår är nödvändigt för att företag ska kunna dra nytta av potentialen som hemarbete kan innebära, samtidigt som
14 (32)
risken för ojämlikheter och utslagning som beror på brister i nödvändiga färdigheter ökar.
Vidare anges att företagsspecifika regler, kollektivavtal och arbetsrättsliga lagar inte hunnit anpassas ännu eftersom trenden att arbeta hemifrån har fått en så snabb utveckling orsakad av pandemin. Det konstateras därför att det finns behov av att utveckla lämpliga regelverk för distansarbete som sker på frivillig basis.
Det konstateras att arbetsmarknadens parter har en viktig roll eftersom det inte finns en unik modell som passar alla branscher.
Medlemsstaterna anmodas med beaktande av nationella arbetsmarknadsmodeller och parternas autonomi, bland annat att upprätta handlingsplaner som adresserar risker och möjligheter kopplat till hemarbete.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av utkastet till rådsslutsatser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet skedde den 29 april 2021 och utskottet informerades senast den 1 juni 2021.
12.Slutsatser om de socioekonomiska effekterna av covid-19 på jämställdheten
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi.
15 (32)
Dokument:
8878/21
Förslagets innehåll:
Den 23 mars 2021 presenterade det portugisiska ordförandeskapet ett utkast till rådsslutsatser beträffande de socioekonomiska effekterna av covid-19 på jämställdheten.
Rådsslutsatserna redogör inledningsvis för statistik som redovisas i EIGE:s rapport ”Gender equality and the socio-economic impact of COVID-19”. Vidare anmodar rådsslutsatserna medlemsstaterna att vidta en rad åtgärder för att bland annat jämställdhetsintegrera de nationella återhämtningsplanerna, underlätta för enskilda att förena familj- och privatliv med förvärvsarbete samt förbättra arbetssituationen för arbetstagare som tvingas arbeta på distans. Vidare innehåller slutsatserna en rad uppmaningar till kommissionen att bland annat revidera och uppdatera Barcelonamålen och att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den uppföljningsrapport som kommissionen ska presentera beträffande de nationella återhämtningsplanerna. Slutligen inbjuder rådsslutsatserna arbetsmarknadens parter att anlägga ett jämställdhetsperspektiv när man vidtar åtgärder för att motverka effekterna av covid-19, förändra förutsättningarna för de som arbetar på distans samt motverka könsstereotyper i arbetsmiljön.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av utkastet till rådsslutsatser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet informerades den 27 april 2021 om innehållet i utkastet till rådsslutsatser.
16 (32)
13.Slutsatser om strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2021–2030)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
Dokument:
9127/21
Förslagets innehåll:
Rådsslutsatserna utgår från den nya EU-strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning för perioden 2021–2030 och innehåller uppmaningar till medlemsländerna och kommissionen att genomföra strategin. Den lyfter bland annat vikten av att implementera konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att ta initiativ för att vid behov anpassa EU:s och medlemsstaternas lagstiftning.
Utkastet till rådsslutsatser lyfter vikten av tillgänglighet inom olika områden, att förebygga och motverka diskriminering, rätten att leva självständigt och att delta i samhället. Vidare lyfts i utkastet rådsslutsatserna vikten av insatser för att motverka de negativa effekterna av pandemin, bland annat vad gäller hälso- och sjukvård, inkluderande utbildning och livslångt lärande samt på arbetsmarknadsområdet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av utkastet till rådsslutsatserna.
Regeringen välkomnar utkastet till rådsslutsatser som tydligt pekar ut tillgänglighet som en förutsättning för ett jämlikt deltagande i samhället och för ett självständigt liv. Det är positivt att bland annat stöd till medlemsstaterna för att främja arbetet med avinstitutionalisering, utbildning och arbete lyfts i utkastet till slutsatser. Det är även välkommet att fullt och
17 (32)
jämlikt deltagande i demokratiska processer samt vikten av att motverka och förebygga diskriminering lyfts. Det är positivt att strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning uppmärksammas genom rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning skedde i Socialutskottet den 20 april 2021. Socialförsäkringsutskottet gavs information den 3 juni 2021.
Faktapromemoria:
2020/21:FPM90
14.Nya utmaningar för den social dialogen och kollektivförhandlingar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
Dokument:
9141/21
Förslagets innehåll:
Rådet ska, utifrån ordförandeskapets mötesdokument, föra en diskussion om nya utmaningar för den sociala dialogen och kollektiva förhandlingar.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser i diskussionen lyfta betydelsen av den sociala dialogen för att möta utmaningar i den digitala och gröna omställningen på
18 (32)
arbetsmarknaden. Regeringen avser uppmärksamma vikten av kvalitet i dialogen liksom tillräcklig kapacitet på både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan. Erfarenhetsutbyte och arbete inom ramen för den europeiska planeringsterminen kan komplettera nationella åtgärder på området. Nationella arbetsmarknadsmodeller och parternas autonomi ska respekteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet informerades den 1 juni 2021 om diskussionen.
19 (32)
15.Övriga frågor
a)Aktuella lagstiftningsförslag
i. Jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Morgan Johansson.
ii.Direktivet om carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (fjärde omgången)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Eva Nordmark.
iii.Översyn av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004 och 987/2009)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
20 (32)
Ansvarigt statsråd:
Ardalan Shekarabi.
b) Porto Social Summit 7 maj 2021
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Hans Dahlgren.
c) Ordförandeskapets konferenser
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
d)Högnivåkonferens om åtgärder mot hemlöshet – en prioritering för vårt sociala Europa. Lansering av den europeiska plattformen (Lissabon den 21 juni 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
21 (32)
e)Kommittén för övervakning av Luxemburgdeklarationen (Cascais den 13 juli 2021)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
f)Genomförande av EU:s handlingsplan mot rasism
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi.
g) En europeisk mångfaldsmånad
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi.
h) Genomförande av jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
22 (32)
Ansvarigt statsråd:
Märta Stenevi.
i)Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram Information från den slovenska delegationen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från den slovenska delegationen.
23 (32)
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Lagstiftande verksamhet
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
16.Förordning om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten i krisberedskap och krishantering vad gäller läkemedel och medicintekniska produkter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande av allmän inriktning.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
Dokument:
9406/21
Förslagets innehåll:
Hösten 2020 presenterade kommissionen ett meddelande om en europeisk hälsounion åtföljt av tre förslag till rättsakter: en förordning om en förstärkt roll för den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter, en ändring av förordning om inrättandet av Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) samt en förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Det så kallade hälsounionspaketet presenteras mot bakgrund av kommissionens bedömning att EU behöver stärkt koordinering, mer hållbara hälsosystem och bättre beredskap inför framtida kriser, vilket anses ha tydliggjorts under covid-19-pandemin.
Syftet med förslaget till förordning om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) är att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor genom att stärka unionens förmåga att hantera och vidta åtgärder mot sådana hälsohot som påverkar läkemedel och medicintekniska produkter. Syftet är också att bidra till att säkerställa att den inre marknaden för dessa produkter fungerar smidigt under hälsohot.
24 (32)
I förslag till förordning ges EMA en ram för beredskap för och hantering av konsekvenserna av större händelser för humanläkemedel och av konsekvenserna av hälsohot för humanläkemedel och medicintekniska produkter; övervakning av och rapportering om brist på humanläkemedel och medicintekniska produkter; rådgivning om humanläkemedel som kan bidra till att avhjälpa hälsohot; samt stöd till expertpaneler för utvärdering av medicintekniska produkter med hög risk.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att ordförandeskapets kompromissförslag ligger väl i linje med svenska ståndpunkter. Regeringen föreslår att Sverige vid mötet ställer sig bakom den allmänna inriktningen och godkänner att ordförandeskapet kan inleda trepartssamtal med Europaparlamentet baserat på den allmänna inriktningen.
Tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i Socialutskottet om de tre rättsakterna ägde rum den 2 februari 2021 och utskottet fick övergripande information om förslagen den 12 november 2020 samt den 1 juni 2021. Samråd i EU-nämnden om rättsakterna ägde rum den 27 november 2020 inför den videokonferens som ersatte ett formellt EPSCO den 2–3 december.
Fortsatt behandling av ärendet:
I det fall en allmän inriktning nås vid EPSCO är nästa steg trepartssamtal mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Europaparlamentets ståndpunkt väntas antas i juni.
Faktapromemoria:
2020/21: FPM43
25 (32)
17.Förordning om ändring av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
Dokument:
9118/21
Förslagets innehåll:
Förslaget om ändring av förordningen som inrättar ECDC syftar till att stärka myndighetens kapacitet att stödja beredskap, övervakning, riskutvärdering och tidig varning och reaktion för att hantera framtida gränsöverskridande hälsohot. Förslaget till förordning speglar i mycket förordningen om allvarliga gränsöverskridande hälsohot, då ECDC blir ansvarig myndighet för stora delar av genomförandet.
Tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i Socialutskottet om de tre rättsakterna ägde rum den 2 februari 2021 och fick övergripande information om förslagen den 12 november 2020 samt den 1 juni 2021. Samråd i EU-nämnden om rättsakterna ägde rum den 27 november 2020 inför den videokonferens som ersatte ett formellt EPSCO 2–3 december.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingarna väntas fortsätta under det slovenska ordförandeskapet.
Faktapromemoria:
2020/21: FPM43
26 (32)
18.Förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
Dokument:
9119/21
Förslagets innehåll:
Förordningen innehåller bestämmelser om: beredskaps- och insatsplanering, inklusive en gemensam unionsplan, rapportering och revision; gemensam upphandling av medicinska motåtgärder, såsom vaccin; bestämmelser om epidemiologisk övervakning; system för tidig varning och reaktion samt riskbedömning; samordning av insatser; samt fastställande av ett hot mot folkhälsa på unionsnivå.
Tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i Socialutskottet om de tre rättsakterna ägde rum den 2 februari 2021 och fick övergripande information om förslagen den 12 november 2020 samt den 1 juni 2021. Samråd i EU-nämnden om rättsakterna ägde rum den 27 november 2020 inför den videokonferens som ersatte ett formellt EPSCO 2–3 december.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingarna fortsätter under det slovenska ordförandeskapet.
Faktapromemoria:
2020/21: FPM43
27 (32)
Icke lagstiftande verksamhet
19.Slutsatser om tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter för ett starkare och mer resilient EU
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
Dokument:
Ännu ej tillgängligt.
Förslagets innehåll:
Rådet förväntas anta slutsatser om tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter för ett starkare och mer resilient EU. Rådsslutsatserna fokuserar på tre områden: 1) rättvis och jämlik tillgänglighet till berörda produkter, 2) adekvat och kontinuerlig tillgång till berörda produkter 3) produkter till rimliga priser (”affordable”) och s.k. ”Real World Data”. Bristen på tillgänglighet beskrivs som en stor utmaning för hälso- och sjukvårdssystemen inom EU. I utkastet framhävs att brist på läkemedel och medicintekniska produkter belysts under covid-19-pandemin då omfattande störningarna i leverantörskedjorna, både på global nivå och inom EU, framgått.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att ställa sig bakom ett godkännande av utkastet till rådsslutsatserna.
Regeringen välkomnar att det portugisiska ordförandeskapet har valt att lyfta fram de utmaningar kring tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter som covid-19-pandemin har belyst. Tillgång till och brist på läkemedel och medicinteknik är en viktig fråga.
Regeringen anser att det är angeläget att det EU-gemensamma samarbetet och samordningen förstärks, bl.a. inom ramen för genomförandet av
28 (32)
kommissionens läkemedelstrategi för Europa, för att effektivisera användandet av hälsoteknik och offentliga resurser, vilket banar väg för mer rättvisa och hållbara hälsovårdssystem. I arbetet anser regeringen att det är viktigt att beakta risker som rör integritet och informationssäkerhet.
Frågan om tillgång till och brist på läkemedel och medicinteknik är viktiga för regeringen. Frågan, som aktualiseras särskilt vid oförutsedda händelser, behöver hanteras gemensamt på EU-nivå. Det är viktigt för regeringen att komma tillrätta med de problem som orsakar bristsituationer. Det handlar bland annat om att bidra till minskad sårbarheten i tillverkningskedjan för läkemedel.
Även miljöhänsyn i läkemedelstillverkningen, antimikrobiell resistens (AMR) och den europeiska läkemedelsindustrins konkurrenskraft och innovativa kapacitet är viktiga för regeringen. Vidare anser regeringen att det är angeläget att slå vakt om innovation samtidigt som tillgång till generiska läkemedel inte ska hindras.
Regeringen anser att störningar i värdekedjor, såväl nationellt som inom EU och globalt, är en viktig fråga och att eventuella åtgärder som länderna eller andra globala aktörer vidtar inte i onödan får försvåra det fria varuflödet och upprätthållandet av globala värdekedjor.
En viktig utgångspunkt för regeringen är att det är avgörande att fördelningen av befogenheter mellan EU- och medlemsstaterna avseende exempelvis social-, hälso- och sjukvårdsfrågor respekteras fullt ut.
Tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning om regeringens ståndpunkt ägde rum i socialutskottet den 1 juni 2021.
20.Covid-19: Uppdatering om pandemin
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt.
29 (32)
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
Dokument:
9186/21
Förslagets innehåll:
Vid denna dagordningspunkt väntas en uppdatering av den epidemiologiska situationen samt en diskussion om formerna för genomförande av, samt användningsområdena för, EU:s digitala covid-19-intyg (utöver resor).
Inför mötet har det portugisiska ordförandeskapet cirkulerat ett diskussionsunderlag som fokuserar kring vikten av att säkerställa återgång till rätten till fri rörlighet för EU:s medborgare. I underlaget finns diskussionsfrågor som handlar om huruvida medlemsstaterna är intresserade av en EU-gemensam inriktning vad gäller implementering av gemensamma kriterier för utfärdande och godkännande av EU:s digitala covid-19-intyg, samt om gemensamma kriterier för godkännande av covid-19-intyg och annan dokumentation som utfärdats av tredje land. Ordföranden önskar också efterhöra om medlemsstaterna avser tillämpa intygen för andra syften än de som överenskommits i ramverket (t ex. kulturella evenemang) och i så fall för vilka.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar att en överenskommelse har kunnat nås om innehållet i EU-förordningen om EU:s digitala covid-19-intyg som syftar till att underlätta den fria rörligheten.
Regeringen avser i diskussionen framhålla att det är viktigt att införande och eventuella lättnader i restriktioner för inresa förblir nationell kompetens. Regeringen ser dock ett värde av diskussion på EU-nivå för att komma överens om en så likartad hållning som möjligt. Regeringen ser vidare ett värde i gemensamma kriterier för godkännande av intyg och annan dokumentation som utfärdats av tredje land.
EU-förordningen om digitala covid-19-intyg ger endast rättslig grund för att utfärda intygen för resande. Om intyg ska användas för lättnader i samhällsrestriktioner måste medlemsstaterna införa sådan lagstiftning.
30 (32)
Regeringen utesluter inte en sådan möjlighet men har för närvarande inte tagit ställning i frågan.
Tidigare behandling i riksdagen
Riksdagen har löpande fått information om frågor relaterade till hanteringen av covid-19-pandemin och koordineringen inom EU. Samråd med EU- nämnden i frågor om hanteringen av covid-19 skedde senast den 24 maj inför Europeiska rådets möte den 24–25 maj 2021.
21. Övriga frågor
a)Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
Förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Lägesrapport från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
b) Globala hälsoinitiativ
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
31 (32)
c)Gemensam åtgärd om antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner (JAMRAI) och läget när det gäller antimikrobiell resistens
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren
d)Lägesrapport om genomförandet av förordningarna om medicintekniska produkter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
e) Information från det inkommande ordförandeskapet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från den slovenska delegationen.
Ansvarigt statsråd:
Lena Hallengren.
32 (32)