Ekofin, kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4DDC63)

Kommenterad dagordning

2021-07-05

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 13 juli 2021

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 28 juni 2021, med revidering efter information från ordförandeskapet om att dagordningspunkt om lagstiftningspaket om bekämpning av penningtvätt kommer att strykas.

Uppdaterad dagordning väntas.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.(ev.) Paketet om hållbar finansiering

- Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera ett paket för hållbar finansiering och medlemsstaterna kommer ges möjlighet att kommentera innehållet i paketet.

Det aktuella paketet har inte tidigare behandlats av riksdagen. Överläggning med finansutskottet om delegerad akt taxonomiförordningen ägde den 22 juni 2021.

Den 6 juli 2021 ska kommissionen publicera ett paket för hållbar finansiering. Paketet väntas innehålla en strategi för finansiering av omställningen till en hållbar ekonomi och ett förslag till en EU-gemensam standard för gröna obligationer.

Strategi för finansiering av omställningen till en hållbar ekonomi

I kommissionens meddelande om den europeiska gröna given från 2019 aviserades en förnyad strategi för hållbar finansiering. Strategin ska bygga vidare på handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt från 2018.

Handlingsplanen beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM63.

Innehållet i strategin är ännu inte känt i detalj, men en central del av strategin väntas handla om hur hållbar finansiering kan främja den gröna omställningen i ekonomin, inklusive en grön återhämtning efter covid-19- pandemin. Strategin väntas även fokusera på integrering och hantering av hållbarhetsrisker i det finansiella systemet, internationellt samarbete inom hållbar finansiering, på att förbättra hållbarhetsdata och främjande av en inkluderande omställning. En del av detta väntas vara vidareutvecklingen av EU:s taxonomi.

EU-standard för gröna obligationer

Handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt från 2018 innehöll bland annat förslag på åtgärder för att styra kapital i riktning mot en mer hållbar ekonomi. En av dessa åtgärder var att etablera en EU-standard för gröna obligationer. Den tekniska expertgruppen för hållbar finansiering fick i uppdrag att utreda frågan och lämnade 2019 en rapport med förslag till kommissionen. Med utgångspunkt i expertgruppens förslag genomförde kommissionen en konsultation om en EU-standard för gröna obligationer under hösten 2020.

Förslagets utformning är inte känt i detalj men baserat på expertgruppens rekommendationer väntas det innehålla standarder för ett frivilligt ramverk för gröna obligationer som får en särskild beteckning ”EU-gröna obligationer”. För att få använda EU-märkningen väntas bland annat krav på att berörda investeringar omfattas av EU:s gröna taxonomi samt att obligationen är föremål för extern granskning och utvärdering.

Förslag till svensk ståndpunkt

Strategi för finansiering av omställningen till en hållbar ekonomi Regeringen välkomnar att kommissionen tagit fram en strategi för finansiering av omställningen till en hållbar ekonomi. Finansmarknaden har en viktig roll att spela i omställningen till en hållbar ekonomi, bland annat genom att styra kapital till hållbara investeringar.

2 (20)

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med mer detaljerade ståndpunkter allteftersom enskilda förslag presenteras.

Vid diskussion om redan presenterade förslag kopplat till taxonomiförordningen företräder regeringen de ståndpunkter som sedan tidigare förankrats i riksdagen.

EU-standard för gröna obligationer

Regeringen välkomnar preliminärt förslaget om en EU-standard för gröna obligationer. Regeringen stödjer ambitionen att underlätta att identifiera och jämföra hållbara investeringar. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med mer detaljerade ståndpunkter när förslaget har analyserats.

4.Övriga frågor

a)Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

5.Presentation av ordförandeskapets arbetsprogram

- Diskussionspunkt

Det slovenska ordförandeskapet ska presentera sitt arbetsprogram för Ekofin de kommande sex månaderna.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

På det ekonomisk-politiska området kommer ordförandeskapets främsta prioritering att vara en effektiv implementering av EU:s återhämtningsinstrument (NGEU) och faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Ambitionen är ett skyndsamt godkännande av samtliga nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Här nämns också genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, där Slovenien betonar vikten av att finna en balans mellan att vidhålla en fortsatt stödjande finanspolitik och värna de offentliga finansernas hållbarhet.

3 (20)

På budgetområdet kommer arbetet fokusera på antagande av EU:s årsbudget för 2022 samt kommande förslag på nya egna medel.

På finansmarknadsområdet kommer Slovenien fortsätta arbetet med att stärka bankunionen och kapitalmarknadsunionen. En fråga som lyfts fram på bankområdet är införandet av nya Basel-standarder. Andra prioriterade initiativ är digital finansiering, en strategi för hållbar finansiering, EU- standard för gröna obligationer samt förslag för att stärka EU:s regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Därtill kommer ordförandeskapet fokusera på översynen av Solvens II-direktivet.

På skatteområdet avser ordförandeskapet fokusera på arbetet med digital beskattning och Fit for 55-paketet, som bl.a. innehåller förslag om att inrätta en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och revidering av energiskattedirektivet. Att vänta är även fortsatt arbete med EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet samt uppförandekoden för företagsbeskattning.

På tullområdet är ordförandeskapets främsta prioritering arbetet med förslaget om att inrätta en enda kontaktpunkt för tullen i EU.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Att regeringen välkomnar arbetsprogrammet innebär inte att regeringen ställer sig bakom alla frågor som ordförandeskapet avser arbeta med. Regeringen redovisar sin ståndpunkt för respektive initiativ inför att de behandlas i rådet.

6. Den ekonomiska återhämtningen i Europa

a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

Rådet ska behandla genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) med väntat fokus på den fortsatta processen fram till ytterligare rådsbeslut om medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Samråd med EU-nämnden har ägt rum inför liknande diskussioner, senast den 16 juni 2021. Samråd med EU-nämnden inför rådets antagande av RRF

4 (20)

ägde rum den 11 februari 2021. Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om den svenska återhämtningsplanen den 1 juni 2021 och om processen för återhämtningsplanernas genomförandebeslut den 24 juni.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtningsplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.

Flertalet medlemsstater har nu lämnat in sina återhämtningsplaner till kommissionen. Från det datum att en plan har lämnats in har kommissionen två månader på sig att granska planen utifrån förordningens kriterier och lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut, såvida ingen annan överenskommelse görs med den berörda medlemsstaten. Därefter har rådet i regel en månad på sig att ta ställning till förslaget till genomförandebeslut. Rådets beslut fattas med kvalificerad majoritet.

På mötet den 13 juli kommer 12 förslag på genomförandebeslut att läggas fram för rådet. Fler rådsbeslut väntas under sommaren.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att kommissionen gör en noggrann granskning av huruvida medlemsstaternas återhämtningsplaner uppfyller förordningens kriterier.

5 (20)

b)(ev.) Rådets genomförandebeslut inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens

-Beslutspunkt

Rådet ska besluta om kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut för 12 medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner. De 12 medlemsstaterna är Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Luxemburg, Portugal, Slovakien, Spanien, Tyskland och Österrike.

Ärendet har inte tidigare behandlats av riksdagen.

Genomförandebeslut för Belgiens återhämtnings- och resiliensplan

Belgien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 23 juni. Belgien ansöker om 5,9 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar 1,2 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 135 åtgärder varav 28 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna överlag är komplementära men hade önskat än starkare koppling mellan planens investeringar och reformer. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Belgien som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 50 procent avsett för klimatåtgärder, däribland renoveringar av byggnader för att minska energikonsumtion, utbyggnad av vindkraftverk till havs samt infrastrukturutveckling för att främja gång- och cykeltrafik. 27 procent avsett för åtgärder för digital omställning, däribland digitalisering den offentliga förvaltningen och utbildningsinsatser på området, inklusive investeringar i digital infrastruktur och verktyg.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) renovering av byggnader, vilket inkluderar energieffektivisering av offentliga byggnader och bostäder. 2) stödja den ekonomiska aktiviteten, vilket inkluderar investeringar i forskning och utveckling för bl.a. cancerbehandling, flyg och rymdforskning samt avveckling av kärnkraft 3) omställning av transportsektorn vilket inkluderar investeringar i järnväg och lokal kollektivtrafik.

6 (20)

Belgien har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.

Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Belgiens plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 9 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar. Belgien får även betyg (B) gällande samstämmighet mellan reformer och investeringar i planen.

Genomförandebeslut för Danmarks återhämtnings- och resiliensplan

Danmark lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 17 juni. Danmark ansöker om 1,6 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar ca 0,5 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 39 åtgärder varav 15 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Danmark som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 59 procent avsett för klimatåtgärder, däribland en grön skattereform, investeringar i energieffektivisering, hållbara vägtransporter och omställning av jordbrukssektorn. 25 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland en nationell digital strategi, stöd till små och medelstora företags investeringar i digitalisering och utvidgad bredbandstäckning på landsbygden.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) en grön skattereform, vilket inkluderar höjda energiskatter för industrin samt incitament i form av skatteavdrag till företag för investeringar i grön omställning, 2) energieffektivisering och grön uppvärmning, vilket inkluderar energieffektivisering i industrin, energirenoveringar i offentliga byggnader och energieffektivisering i hushåll och 3) grön forskning och utveckling,

7 (20)

vilket inkluderar stärkta incitament för företag för forskning och utveckling. Exempel på reformer som ska genomföras utöver den gröna skattereformen är en ny digital strategi, digitala lösningar i hälsovårdssektorn och reform av registreringsskatten för fordon i syfte att främja mer klimatvänliga alternativ.

Danmark har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet genomför sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Danmarks plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan

Frankrike lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 28 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 23 juni. Frankrike ansöker om 39 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar 1,6 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 92 åtgärder varav 24 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Frankrike som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 46 procent avsett för klimatåtgärder, däribland renoveringar av bostäder och offentliga byggnader för att minska energikonsumtion och modernisering av järnvägen. 21 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland digitalisering den offentliga förvaltningen, sjukvård, skola och företag samt utbildningsinsatser på området.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) infrastruktur och mobilitet, vilket inkluderar modernisering av järnvägen, bonussystem för att främja lågutsläppsfordon samt transportinfrastruktur 2) bevarande av jobb, ungdomar, personer med funktionsnedsättning, yrkesutbildning, vilket

8 (20)

inkluderar ekonomiskt stöd till företag som anställer lärlingar samt arbetskraft under 26 år, ökat utbud av antalet utbildningsplatser samt en a- kassereform och 3) forskning, hälsa, oberoende och territoriell sammanhållning, vilket inkluderar renovering av sjukhus och vårdinrättningar, utbyggnad öppenvårdsanläggningar samt modernisering av medicinsk infrastruktur och utrustning.

Frankrike har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Frankrikes plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Greklands återhämtnings- och resiliensplan

Grekland lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 27 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 17 juni. Grekland ansöker om 17,8 miljarder euro i bidrag och 12,7 miljarder euro i lån. Bidragsdelen motsvarar ca 9,7 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 175 åtgärder varav 38 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Grekland som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 37,5 procent avsett för klimatåtgärder, däribland renovering av fastigheter för ökad energieffektivitet, elektrifiering av offentliga transporter och återställande av naturområden. 23 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland bredbandsutbyggnad och digitalisering av myndigheter och företag.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) modernisering och ökad motståndskraft i nyckelsektorer, vilket inkluderar vägbyggen och

9 (20)

utveckling av viktiga sektorer som turism, 2) renovering av fastigheter, vilket inkluderar energieffektivering och effektiv markanvändning genom stadsplanering och 3) utbildning, vilket inkluderar en strategi för livslångt lärande och utveckling av yrkesutbildning med fokus på ökad koppling till arbetsmarknadens behov. Exempel på reformer som ska genomföras är, utöver ovan nämnda utbildningsreformer, stärkt övervakning av kapitalmarknaden, digitalisering av myndigheter och förbättrat företagsklimat genom exempelvis regelförenklingar.

Grekland har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Greklands plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Italiens återhämtnings- och resiliensplan

Italien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 22 juni. Italien ansöker om totalt 195,5 miljarder euro varav 68,9 miljarder euro utgör bidrag och 122,6 miljarder euro i lån. Bidragsdelen motsvarar ca 4 procent av landets BNP 2019. Totalt finns 180 åtgärder i planen, varav 25 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Italien som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 37,5 procent avsett för klimatåtgärder, däribland satsningar på t.ex. grön väteenergi, förnybar energi, utbyggnad av höghastighetsjärnvägen och förgroning av produktionskedjor. 25 procent är avsett för den digitala omställningen, inklusive digitalisering av den offentliga

10 (20)

förvaltningen samt stöd till små och medelstora företag för att främja digitalisering.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) den gröna och ekologiska omställningen, 2) digitalisering och innovation samt 3) forskning och utbildning. Exempel på reformer som ska genomföras är att effektivisera det juridiska systemet och den offentliga förvaltningen, förbättra konkurrensen i strategiska sektorer, en reformering av offentlig upphandling, samt reformer för att motverka oegentligheter, t.ex. odeklarerat arbete.

Italien har ansökt om förhandsbetalning om ungefär 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Italiens plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan

Lettland lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 22 juni. Lettland ansöker om 1,8 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar ca 6 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 85 åtgärder varav 28 procent utgörs av reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen adresserar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Lettland som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 38 procent avsett för klimatåtgärder, inklusive investeringar i energieffektivisering samt i forskning. 21 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, inklusive digitalisering av företag och offentlig förvaltning, inklusive utbildningsinsatser på området.

11 (20)

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) grön omställning, vilket inkluderar satsningar på energieffektivisering, utsläppsminskningar i transportsektorn samt investeringar i forskning, 2) arbetsmarknadsåtgärder, vilket inkluderar åtgärder för att öka den sociala och territoriella sammanhållningen, inklusive infrastruktursatsningar och utbildningsåtgärder för arbetslösa, 3) digitalisering, vilket inkluderar satsningar på digitalisering av företag och offentlig förvaltning samt 5G-utbyggnad. Exempel på reformer som ska genomföras är en regionreform, satsningar på ökad motståndskraft i sjukvården samt förändringar i styrningen av högre utbildning.

Lettland har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Lettlands plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan

Luxemburg lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 18 juni. Luxemburg har ansökt om 93,4 miljoner euro i bidrag vilket motsvarar ca 0,15 procent av 2019 års BNP. Planen innehåller 20 åtgärder varav 40 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Luxemburg som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 61 procent avsett för klimatåtgärder, vilket inkluderar att elektrifiera transportsektorn och öka utbudet av laddstolpar. 32 procent av stödet är avsett för digital omställning, vilket

12 (20)

inkluderar att digitalisera offentliga administrationstjänster samt att utveckla informationsteknik.

De största komponenterna i termer av investeringar är 1) utöka utbudet av laddstolpar, 2) bostadsbyggande för socialt utsatta delar av befolkningen och 3) digitalisering av den offentliga administrationen.

Luxemburg har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Luxemburgs plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Portugals återhämtnings- och resiliensplan

Portugal lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 22 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 16 juni Portugal ansöker om 13,9 miljarder euro i bidrag och 2,7 miljarder euro i lån. Bidragsdelen motsvarar ca 6,5 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 115 åtgärder varav 28 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Portugal som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 38 procent avsett för klimatåtgärder, däribland renoveringar av hus för att minska energikonsumtion, utbyggnad av sol- och vindkraft. 22 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland digitalisering av myndigheter, sjukvård, utbildning och företag samt utbildningsinsatser på området.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) investeringar och innovation, vilket inkluderar att kanalisera resurser genom en nyligen

13 (20)

etablerad utvecklingsbank, 2) bostäder, vilket inkluderar att bygga och renovera bostäder för socialt utsatta delar av befolkningen och 3) hälsa och sjukvård, vilket inkluderar förstärkning av primärsjukvård och digitaliseringsåtgärder. Exempel på reformer som ska genomföras är förstärkning av landets budgetprocess, förbättringar i företagsklimatet samt förstärkning av sjukvården och systemet för yrkesutbildningar.

Portugal har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Portugals plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan

Slovakien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 29 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 21 juni. Slovakien ansöker om 6,3 miljarder euro i bidrag vilket motsvarar 6,7 procent av landets BNP 2019. Planen består av 116 åtgärder, varav 50 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Slovakien som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 43 procent avsett för klimatåtgärder, däribland till energieffektivisering, renovation av byggnader och ny infrastruktur för laddningsstationer. 21 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, såsom digitalisering av och ökad effektivitet i den offentliga sektorn, stärkt cybersäkerhet, utbildningsinsatser och stöd till små och medelstora företag.

De största komponenterna i termer av investeringar är 1) modernt, tillgängligt och effektivt sjukhusnätverk och ökad tillgång på akut vård samt

14 (20)

stärkt primärvård, 2) hållbara transporter, inklusive att öka andelen miljövänliga transportmedel, öka kollektivtrafiknyttjande och varutransport på miljövänliga sätt och 3) renovering av byggnader som syftar till energieffektivisering.

Slovakien har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Slovakiens plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Spaniens återhämtnings- och resiliensplan

Spanien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 16 juni. Spanien ansöker om 69,5 miljarder euro i bidrag vilket motsvarar cirka 5,6 procent av BNP 2019. Planen innehåller 211 åtgärder varav 47 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Spanien som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten allokeras 39,7 procent till klimatåtgärder, däribland renovering av byggnader, mobilitet och förnybar energi. 28,2 procent allokeras till digital omställning, såsom digital uppkoppling, stöd till små- och medelstora företag, utbildningsinsatser och modernisering av den offentliga förvaltningen.

De största komponenterna i termer av investeringar är 1) renovering av byggnader som främst syftar till energieffektivisering, 2) hållbar mobilitet som avser långa distanser vilket exempelvis ska minska utsläpp från transportsektorn och utveckla järnvägsnätverket och 3) hållbar mobilitet i stadsmiljö med särskilt fokus på luftkvalitet genom exempelvis

15 (20)

lågutsläppszoner, ökad elektrisk mobilitet och andra åtgärder för att minska nyttjandet av privatbilar.

Spanien har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Spaniens plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Tysklands återhämtnings- och resiliensplan

Tyskland lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 28 april och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 22 juni. Tyskland ansöker om 26,6 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar ca 0,8 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller totalt 40 åtgärder, varav 35 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar alla eller ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Tyskland som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 42 procent avsett för klimatåtgärder, däribland satsningar på grön väteenergi, stöd till företag för att underlätta övergången till förnybara energikällor och energieffektiva produktionsprocesser, samt satsningar på mobilitet, t.ex. miljöfordon. 52 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, främst digitalisering av den offentliga förvaltningen och utbildningssektorn, men även stöd till forskning och utveckling, innovation och små och medelstora företag.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) klimatinvesteringar, 2) digitalisering av ekonomin, 3) förstärkning av hälso-och sjukvårdssystemets motståndskraft och 4) modernisering av den offentliga förvaltningen och underlättande av investeringar. Exempel på reformer är utbyggnad av

16 (20)

barnomsorg för att främja kvinnors arbetskraftsdeltagande och en reform av godkännandeprocessen för investeringsprojekt på transportområdet.

Tyskland har ansökt om förhandsbetalning om 8,5 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Tysklands plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Genomförandebeslut för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan

Österrike lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 30 april 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 21 juni 2021. Österrike ansöker om 3,5 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar ca 0,9 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 59 åtgärder varav 46 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionen bedömer vidare att planen besvarar ett signifikant antal av de landspecifika rekommendationer till Österrike som rådet antagit 2019 och 2020.

Av det totala stödet från faciliteten är 59 procent avsett för klimatåtgärder, däribland hållbara transporter, hållbar energi för uppvärmning av bostäder, gröna investeringar i företag samt biodiversitet. 53 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland bredbandsutbyggnad och digitalisering av myndigheter, utbildning och företag. Vissa åtgärder stödjer både klimat och digital omställning.

De största komponenterna i termer av kostnader är 1) hållbar återhämtning, vilket innefattar investeringar i kollektivtrafik och hållbara transporter samt biodiversitet 2) digital återhämtning, vilket inkluderar bredbandsutbyggnad och digitalisering av skolor och företag 3) kunskapsbaserad återhämtning, vilket innefattar vidareutbildning och innovation samt 4) rättvis återhämtning, vilket innefattar stöd till primärvården och till kommuner.

17 (20)

Exempel på reformer som ska genomföras är förändringar i skattesystemet för att stödja den gröna omställningen, förändringar i pensionssystemet för att bl.a. minska pensionsgapet mellan kvinnor och män samt förbättringar i företagsklimatet.

Österrike har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Österrikes plan lever upp till kriterierna för godkännande och ger högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med alla hittills presenterade bedömningar ger kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsuppskattningar

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de 12 medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till genomförandebeslut för de 12 återhämtnings- och resiliensplanerna.

7.Den europeiska planeringsterminen 2021: slutsatser om 2021 års fördjupade granskningar

- Beslutspunkt

Rådet ska anta rådsslutsatser om 2021 års fördjupade granskningar inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen. Information om den europeiska planeringsterminen gavs senast till EU-nämnden den 16 juni inför minstararnas antagande av årets landsspecifika rekommendationer på det finanspolitiska området.

18 (20)

Den europeiska planeringsterminen har anpassats till faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta medför bl.a. att rådsslutsatserna i år inte behandlar några landsrapporter eller genomförandet av förra årets rekommendationer. Slutsatserna behandlar istället enbart djupgranskningarna som publicerades den 2 juli i år, i vilka kommissionen konstaterade att 12 medlemsstater hade makroekonomiska obalanser.

I utkastet till slutsatserna välkomnar rådet publiceringen av årets djupgranskningar och instämmer i kommissionens bedömning att det råder makroekonomiska obalanser i de 12 medlemsstaterna. Rådet noterar att det fortfarande är svårt att bedöma de fulla konsekvenserna av covid-19-krisen, inklusive dess strukturella effekter och efterlyser noggrann övervakning av befintliga och möjliga nya obalanser. Rådet understryker även det makroekonomiska obalansförfarandets centrala roll inom terminen och uppmanar att processen fortsatt ska genomföras. Slutligen upprepar rådet att det makroekonomiska obalansförfarandet bör nyttjas till sin fulla potential på ett transparent och konsekvent sätt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

8.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 9–10 juli 2021

- Diskussionspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen ska återrapportera från G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer som äger rum 9–10 juli.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Vid mötet står sex frågor i centrum; i) det ekonomiska läget och policyåtgärder för återhämtning från covid-19-pandemin, ii) om finansieringslösningar för framtida pandemiberedskap och bekämpning, iii) hållbar finansiering, iv) den internationella finansiella arkitekturen, v) internationell beskattning och vi) G20:s arbete på finansmarknadsområdet. G20 väntas anta en kommuniké med fokus på dessa områden vid mötet.

19 (20)

Vid G20-mötet representeras EU av ordförandeskapet och kommissionen. Inför G20-mötet förbereder EU gemensamma positioner i form av ett mandat.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att rådet får en återrapportering från G20-mötet.

20 (20)