dp.15 rådspm.kriminalregister (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2006/07:2543 Till p. 1 och p. 2 (Rättsliga och inrikes frågor))

Slutlig

Kommenterad dagordning

2007-06-04

Jordbruksdepartementet

EU-nämnden

Miljö- och jordbruksutskottet

Kopia: SB EU-kansliet

Riksdagens Kammarkansli

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 11-12 juni 2007

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punktslistan

3.Förslag till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål

–Politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Bakgrund

Frågan om en handlingsplan för ålen har diskuterats under lång tid. Under 2003 lämnade kommissionen ett förslag till handlingsplan för förvaltningen av ål i ett meddelande. Kommissionen presenterade i oktober 2005 ett förslag till en rådsförordning om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (Anguilla anguilla). Det övergripande målet är att på lång sikt uppnå en nivå på lekutvandring motsvarande 40 % av den blankålen (vuxen ål), som skulle vandrat ut till lek i havet, om fiske och andra mänskliga faktorer inte påverkat uppväxten. Målet ska huvudsakligen åstadkommas genom medlemsstaternas förvaltningsplaner med åtgärder för att uppnå målet.

Vid jordbruks- och fiskerådet i april respektive maj 2007 kunde rådet, trots långa förhandlingar, inte enas om en återhämtningsplan för den europeiska ålen eftersom det förelåg en blockerande minoritet.

I det senaste förslaget anges att 60 % av ål under 20 cm ska gå till utsättning senast den 31 juli 2013. Därutöver ska kommissionen årligen rapportera till rådet om prisutvecklingen för denna ål. Om prisutvecklingen avsevärt sjunker ska kommissionen föreslå åtgärder i syfte att hantera situationen. Sådana åtgärder skulle kunna innefatta en reducering av den aktuella procentuella nivån av utsättningarna. Beslut om åtgärder ska fattas med kvalificerad majoritet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar förslaget till en rådsförordning för europeisk ål. Då beståndssituationen för ålen är allvarlig och hotar både nuvarande och framtida ålfiske är det mycket angeläget att en ändamålsenlig förordning utan ytterligare fördröjning kan träda i kraft.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet i maj 2007.

4.Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 41/2007 i fråga om den återhämtningsplan för blå tonfisk som rekommenderas av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT)

–Antagande

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och särskilt utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

Bakgrund

Atlantiska tonfiskkommissionen (ICCAT) införde år 2006 en långsiktig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk. Den innehåller minskade fiskekvoter, begränsningar avseende vissa områden och perioder, en ny minimistorlek, åtgärder för sport- och fritidsfiske, krav på att fångsten ska ursprungsmärkas samt bevis för att den fångats av fartyg med tillstånd. I avvaktan på en rådsförordning baserad på artikel 37 i EG-fördraget, föreslås ett tillfälligt införlivande av ICCAT-åtgärderna för att möjliggöra ett ikraftträdande av återhämtningsplanen innan fiskesäsongen avslutas.

Förslaget diskuterades senast vid rådsmötet den 7-8 maj 2007 inför vilket tre frågor återstod. De avsåg i/ ikraftträdande av internationella förpliktelser ii/ undantag avseende minsta tillåtna landningsstorlek samt iii/ Frankrikes befrielse från kvotminskning vid överskridande av kvot enligt återhämtningsplanen från ICCAT. Då två medlemsländer hade invändningar, hänsköts frågan till nästa möte. Därefter har utarbetats ett utkast till uttalande från rådet och kommissionen som understryker vikten av efterlevnad av regelverket och betonar att ICCAT-fallet inte ska betraktas som prejudikat.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige anser det angeläget att EU:s åtagande avseende den långsiktiga återhämtningsplanen vid ICCAT:s årsmöte 2006 efterlevs, inte minst eftersom det värdefulla beståndet av blåfenad tonfisk är allvarligt överutnyttjat. Sveriges grundsyn är att de utestående frågorna inte får försena införandet av EU-åtgärder. Det innebär avseende i/ att åtgärder snarast bör vidtas och inte invänta det formella ikraftträdandet av ICCAT:s återhämtningsplan, och avseende ii/ att bestämmelser om minsta landningsstorlek bör avgöras på basis av befintliga vetenskapliga grunder. Frågan om Frankrikes befrielse från avdrag för kvotöverskridande – iii/ - bör få en lösning som inte underminerar kvotavdragens centrala roll som incitament för att stärka efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken. Ovannämnda utkast till uttalande från rådet och kommissionen tillgodoser Sveriges önskemål.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet i maj 2007.

5.Förslag till rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden

–Politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet. Europaparlamentet förväntas redovisa sin åsikt i början av juni 2007.

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 24 juli 2006 ett förslag till en förordning om upprättandet av en flerårig plan för att reglera torskfisket i Östersjön. Förslaget har diskuterats vid ett flertal rådsarbetsgruppsmöten.

Europaparlamentet kommer med utlåtande i början av juni. En politisk

debatt om innehållet i planen fördes vid jordbruks- och fiskerådet den 16- 17 april och en politisk överenskommelse förväntas vid jordbruks- och fiskerådet den 11-12 juni 2007. Den föreslagna förordningen relaterar till kvotförordningen för 2007. Om det inte nås en politisk överenskommelse om den föreslagna förordningen före den 30 juni 2007 kommer torskkvoterna att ändras under innevarande år. Istället för en reducering med 6% och 10 % i västra respektive östra bestånden sänks fiskekvoten med 15% för båda bestånden.

Angeläget för Sverige i denna förordning har varit efforten (fiskeriansträngningen – fisket regleras genom att bestämma antalet dagar man får fiska), det småskaliga fisket och kontrollen. Vad gäller efforten så har kommissionen förslagit att den ska regleras genom ett kombinerat hav- och stoppdagssystem där fartyg tilldelas att visst antal fiskedagar i kombination med förutbestämda dagar då fiske är förbjudet (de s.k. sommarstoppen). Sverige stödjer förslaget.

Förordningen som den låg i sin ursprungliga form tog inte hänsyn till det småskaliga fiskets speciella situation. Det skulle leda till att segmentet skulle påverkas i större utsträckning än vad som varit avsett. Detta är en viktig anledning till att Sverige stödjer ett kombinerat hav- och stoppdagssystem då det förenklar för det småskaliga fisket som med ett sådant system kan planera fisket mer oberoende av yttre faktorer såsom väder. En punkt som kommit till i förordningen i slutskedet av förhandlingsarbetet, och som skulle förenkla för det småskaliga fisket, är förslaget att fiskeområdena 27 och 28.2 (väster och öster om Gotland och söderut i nivå med Kalmar – indelning enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES)) undantas från sommarstoppet. Sverige stödjer förslaget. Fisket i området är främst riktat mot andra arter; torskfångsterna i område 27 utgör mindre än 1 % av de svenska torskfångsterna i Östersjön. Ytterligare ett förslag som nu föreligger i förordningen, som har varit viktig för Sverige, är att det ska vara möjligt att gå i hamn för t ex nattvila och hålla fisk ombord utan att behöva landa fisken.

Vad gäller fiskerikontrollen så har Sverige varit med om att driva igenom ett flertal förbättringar i förordningen bl. a. ett mer enhetligt regelverk. I sammanhanget ska det även noteras att en ministerdeklaration undertecknades i Köpenhamn den 28 mars 2007 där alla gemenskapens Östersjönationer enades om att aktivt motverka illegalt torskfiske.

Förslag till svensk ståndpunkt

•Sverige stödjer kommissionens förslag till en flerårig torskplan så att torskbestånden i Östersjön förvaltas för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande.

•Sverige stödjer införandet av ett kombinerat hav- och stoppdagssystem.

•Sverige anser att fiskeområde 27 ska undantagas från sommarstoppet då man ska avgränsa regleringen till de områden där det pågår riktat torskfiske.

•Sverige anser att fartyg ska kunna gå i hamn för nattvila utan att behöva landa fisken.

•Sverige anser att arbetet att förbättra kontrollen av torskfisket i Östersjön ska fortsätta.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet i april 2007.

6.(ev.) Förslag till rådets förordning om ingåendet av ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala regering, å andra sidan

- Politisk överenskommelse

Dokument

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 37 jämförd med artikel 300.2 och 300.3 första stycket i EG- fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Bakgrund

Ett ramavtal från 1985 om köp av fiskerättigheter mellan Europeiska gemenskapen och Grönland löpte ut den 31 december 2006. Förhandlingar om en fortsättning av samarbetet resulterade dels i ett partnerskapsavtal på fiskområdet främst innehållande köp av fiskerättigheter för närmare 16 miljoner EURO per år, dels i ett samarbetsavtal på övriga områden uppgående till 25 miljoner EURO per år. Det sammanlagda beloppet motsvarar den summa som Grönland hittills har erhållit för ungefärligen samma fiskerättigheter som i det nya avtalet. Denna summa var förutsättningen för att EU skulle fortsätta få tillgång till de grönländska fiskbestånden. Sverige har deltagit i förhandlingarna – bl.a. med hänsyn till fiskeintresse (lodda) i grönländska vatten – och därvid drivit grundläggande svenska ståndpunkter avseende EU:s partnerskapsavtal, främst förstärkningen av den vetenskapliga rådgivningen, urfasningen av EU- finansiering, förbättring av kontrollen och särredovisning av kostnader. Ett förslag om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet godkändes vid rådsmötet i december 2006.

Då förslaget till rådsförordning behandlades under våren 2007 restes invändningar mot förordningens artikel 3 avseende omfördelning av outnyttjade kvoter genom kommissionens försorg. Åtskilliga

medlemsstater, inkl Sverige, menade att omfördelningen, som hittills, borde vara den kvotägande medlemsstatens uppgift och att en omfördelning genom kommissionens försorg inte var förenlig med den relativa stabiliteten.

Svensk ståndpunkt

Sverige noterar att förslaget till rådsförordning innehåller förbättringar i två avseenden i jämförelse med nu gällande avtal: kostnaderna är mer anpassade till värdet av fiskerättigheterna och förutsättningarna för hållbar resursförvaltning har ökat.

Sverige föredrar att medlemsländerna själva bör förvalta och besluta över sina kvoter då de väl blivit tilldelade dem genom intern allokering. Markant outnyttjade kvoter bör fördelas genom informella överläggningar mellan medlemsstaterna i likhet med vad som hittills skett under Grönlandsavtalet. Samtidigt är det angeläget att utnyttjandet av alla kvoter i alla tredjelandsavtal i princip bör motsvara betalningen för kvoterna.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet i december 2006.

7.Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: En politik för att minska oönskade bifångster och stoppa bruket att kasta fångst överbord inom EU:s fiske

- Rådets slutsatser/Ordförandeskapets slutsatser

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Ordförandeskapet planerar att anta slutsatser på bas av kommissionens meddelande. Slutsatser antas med konsensus.

Bakgrund

Europeiska kommissionen vill med detta meddelande initiera en debatt om hur bruket att kasta fångst överbord kan minskas för att till slut upphöra i Europeiska unionens (EU:s) fisken, d.v.s. i de kommersiella fisken som bedrivs av gemenskapens fartyg på gemenskapens vatten. Målet är att säkra att EU:s fisken blir ekonomiska, miljömässiga, socialt hållbara samt ger minimala effekter på det marina ekosystemet. De medel som föreslås är successivt införande av förbud mot att kasta fisk överbord – all fisk och alla skaldjur som fångas måste också landas – tillsammans med kompletterande åtgärder som t.ex. uppmuntran till att förbättra fiskredskapens selektivitet, krav på byte av fiskeplats och fredningstider med kort varsel. Detta innebär att en granskning av EU:s fisken på sikt

kommer att genomföras med målet att minska utkasten av fisk i varje enskilt fiske.

Till meddelandet, har ordförandeskapet utarbetat förslag till rådslutsatser. Dessa slutsatser har diskuterats i rådsarbetsgruppen och fortfarande är det enstaka medlemsstater som har invändningar. Från ordförandeskapets sida är man angelägen om att rådslutsatser kan antas och har därför begärt in skriftliga synpunkter från medlemsstaterna. Om någon enighet inte kan nås kan det bli aktuellt att ordförandeskapet lägger fram ordförandeskapslutsatser.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige kan acceptera ordförandeskapets förslag till rådslutsatser.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

8 (ev.) Förslag till rådets förordning om ändringar i förordningarna (EG) nr 894/97, (EG) nr 812/2004 samt (EG) nr 2187/2005 när det gäller drivgarn

- Antagande

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Bakgrund

I tre olika förordningar (894/97, 812/2004, och 2187/2005) finns bestämmelser om drivgarn. För att förtydliga vad ett drivgarn är och för att underlätta kontrollen av förbudet mot att fiska med drivgarn vill kommissionen fastställa en enhetlig definition av drivgarn i dessa tre förordningar. Förslag på text som ska läggas till dessa förordningar är: ”Med drivgarn avses varje garn som flyter på vattenytan eller på en viss nivå under vattenytan med hjälp av flytanordningar, och som driver med strömmen antingen fritt eller med det fartyg vid vilket det är fäst. Det kan vara utrustat med anordningar för att stabilisera garnet eller begränsa dess drivförmåga”.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sveriges stöder kommissionens förslag om en enhetlig definition av drivgarn.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.

9. Rapport om tillämpningen av systemet med tvärvillkor

- Rådets slutsatser

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Ordförandeskapet planerar att anta slutsatser på bas av kommissionens rapport. Slutsatser antas med konsensus.

Bakgrund

Kommissionen ska enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om gemensamma regler för direktstöd ta fram en rapport om tillämpningen av systemet med tvärvillkor senast den 31 december 2007. Tvärvillkor är de krav inom folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljö, djurskydd samt skötselkrav för åkermark och betesmark som lantbrukaren måste följa för att erhålla fullt gårdsstöd. Processen har påskyndats av det tyska ordförandeskapet som har förenklingar som en av sina prioriterade frågor.

Kommissionen presenterade sin rapport den 30 mars 2007. I rapporten beskrivs erfarenheter från tillämpningen under de två år som systemet har varit i kraft. Slutsatserna bygger dels på enkätsvar från medlemsstaterna, dels på erfarenheter från genomförda revisioner.

Kommissionen är i rapporten öppen för en diskussion med medlemsstaterna om hur tillämpningen av systemet kan förenklas. Det gäller exempelvis möjligheten att göra kontroller i förädlingsledet snarare än på gårdsnivå, hur systemet för avdrag kan utformas och det faktum att vissa lantbrukare löper större risk att få avdrag än andra. Vidare tar kommissionen upp konkreta förslag till förenklingar av systemet. Kommissionen föreslår även att nya eller ändrade tvärvillkor i framtiden kan fasas in istället för att träda i kraft med omedelbar verkan.

Förslagen kommer huvudsakligen att hanteras på kommissionsnivå. Kommissionens ambition är att förslagen i rapporten ska kunna tillämpas från 2008 och där det är möjligt redan från 2007.

Avsikten är att jordbruks- och fiskerådet i juni 2007 ska anta rådsslutsatser på basis av rapporten. Ordförandeskapets utkast till rådsslutsatser ligger i linje med kommissionens rapport.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar kommissionens rapport och anser att den innehåller många intressanta förslag till förenklingar. Det är positivt att kommissionen nu öppnar för en diskussion om hur tillämpningen kan effektiviseras. Det är

även bra att kommissionen snabbt presenterat en tidsplan för det vidare arbetet med förslagen.

Sverige kan acceptera utkastet till rådets slutsatser. Sverige anser att det är bra att det i slutsatserna betonas att förenklingsarbetet gällande tvärvillkoren kommer att fortsätta.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 7-8 maj 2007.

10.Förslag till rådets förordning om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter

- Politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 36 och 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Bakgrund

Kommissionen presenterade i december 2006 ett förslag om en samlad marknadsordning. Det främsta syftet med förslaget är att se över nuvarande 21 varuspecifika marknadsordningar och sammanföra dem till en samlad marknadsordning med harmoniserade bestämmelser för t.ex. interventioner, privat lagring, importtullkvoter, exportbidrag, skyddsåtgärder samt bestämmelser om statligt stöd och konkurrens.

Tanken är att den rättsliga ramen ska rationaliseras och förenklas utan att den underliggande politiken ändras. Grundprincipen är att alla varuområden som idag har en särskild marknadsordning ska innefattas i den samlade marknadsordningen. Därtill inkluderas produkter från silkesodling, etanol framställd av jordbruksprodukter samt biodlingsprodukter, vilka ännu inte omfattas av en fullständig marknadsordning. Några varusektorer genomgår för närvarande eller kommer inom en snar framtid att genomgå en policyöversyn (färska frukter och grönsaker, bearbetad frukter och grönsaker samt vin). Dessa sektorer kommer endast att omfattas av de bestämmelser som inte påverkas av översynen.

Kommissionens förslag innebär i princip en sammanslagning av befintliga texter i nu gällande regelverk. Detta arbete kräver dock att bestämmelserna omformuleras och omstruktureras. Enligt kommissionen föreslås inte upphävande eller ändringar av nuvarande instrument såvida

de inte blivit onödiga, överflödiga eller är av en typ som inte behöver behandlas på rådsnivå.

Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som omfattar ett antal utestående frågor. Bland annat innebär det att möjligheten till intervention av griskött behålls. Det förtydligas även hur den samlade förvaltningskommittén ska arbeta.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar förslaget och ser det som ett steg i rätt riktning i arbetet med förenklingar. Frågan om förenklingar av lagstiftningen och administrationen är prioriterad från svenskt håll.

En enhetlig marknadsordning kan utgöra grunden för framtida förenkling, avreglering och marknadsanpassning av jordbrukspolitiken. Med bättre tillgänglighet och en mer rättfram beskrivning uppnås en tydligare bild av de sektorsspecifika undantagen och det blir därmed lättare att bedöma om dessa är nödvändiga och befogade. Den kommande översynen av jordbrukspolitiken 2008, ”Hälsokontrollen”, kommer att erbjuda en möjlighet att diskutera politiska förändringar som avreglering och fortsatt marknadsanpassning av politiken, vilket leder till ytterligare förenkling av lagstiftningen. Detta är en process som Sverige välkomnar.

Den samlade marknadsordningen förväntas leda till en drastisk minskning av antalet rättsakter och det finns en stor potential för strömlinjeformning och harmonisering mellan sektorerna. Utnyttjas denna potential kommer betydande förenklingsvinster att göras. Sverige eftersträvar verkliga förenklingar som leder till att undantag minimeras och att alla sektorer behandlas lika i största möjliga mån. I förenklingsprocessen bevakar Sverige att det offentliga åtagandet inte utökas. Tvärtom ger detta förslag möjlighet att minska jordbrukspolitikens omfattning.

Sverige kan godta ordförandeskapets kompromissförslag.

EU-nämnden

Förslaget var senast föremål för samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 19-20 mars 2007.

11.Förslag till rådets förordning om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker och om ändring av vissa förordningar

- Politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 36 och 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Bakgrund

Kommissionens förslag till reform av marknadsordningarna för frukt och grönsaker presenterades på jordbruks- och fiskerådet i januari 2006. Förslaget har behandlats i rådet under våren. Ordförandeskapets ambition är att medlemsstaterna ska kunna nå en överenskommelse på jordbruks- och fiskerådet i juni 2007.

Reformförslaget innebär att stödet till producentorganisationer (PO) även i fortsättningen ska vara grundstenen i EU:s stödpolitik till frukt- och grönsakssektorn. Bearbetningsstöden (för bl.a. citrus och tomater) överförs i förslaget till gårdsstödet, vilket innebär att frukt och grönsaker fullt ut blir stödberättigande grödor till det frikopplade stödet. Helt EU-finansierade återtag av produkter för destruktion slopas. Exportbidragen föreslås avskaffas då de utnyttjas i mycket liten utsträckning. Krishantering införs som stödberättigande åtgärd inom producentorganisationerna och kommer därmed att finansieras till hälften av EU. Reformen syftar även till att förbättra folkhälsan för EU:s medborgare genom att stimulera konsumtionen av frukt och grönsaker.

På rådsmötet kommer diskussionerna att fokuseras på att lösa utestående frågor; huruvida potatis ska omfattas av handelsnormer eller ej, möjlighet att delvis koppla bearbetningsstöd under en övergångsperiod, utformningen av krishanteringsförslaget, samt ett eventuellt införande av ett skolfruktsprogram.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige är i huvudsak positiv till kommissionens reformförslag. Sverige stödjer att EU-finansieringen av stödet till producentorganisationerna på 4,1 % av dess omsättning inte ökar. Sektorns största budgetutgift är bearbetningsstöden och när de frikopplas bör det leda till en ökad marknadsanpassning. Det är positivt om exportbidragen slopas, liksom de fullt EU-finansierade återtagen för destruktion. Sverige anser att sådana prisuppehållande stöd bör avskaffas, bl.a. för att främja folkhälsan genom att konsumtionen av frukt och grönsaker stimuleras. Sverige stödjer att de särskilda stödrättigheterna för bär- och grönsaksproduktion slopas, då det innebär en markant administrativ förenkling både för svenska producenter och myndigheter.

Sverige är tveksam till att potatis ska omfattas av handelsnormerna, men kan acceptera en sådan förändring om det innebär att en överenskommelse kan nås. Det kan anses rimligt att producenterna ges möjlighet att anpassa sig till de nya förhållandena genom att stöden för bearbetning delvis kopplas under en övergångsperiod. Sverige har varit kritiskt till kommissionens förslag om krishantering. Sverige kan dock som kompromiss acceptera nuvarande krishanteringsförslag men anser att åtgärderna inte bör vara handelsstörande. Fokus bör istället ligga på

preventiva åtgärder. Sverige anser generellt att alla avsättningsfrämjande stöd bör tas bort, varför Sverige är tveksamt till införandet av ett skolfruktsprogram. Även om kommissionens förslag om ett skolfruktsprogram kan inverka positivt på folkhälsan anser Sverige att det finns bättre sätt att påverka folkhälsan än genom avsättningsfrämjande stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 16-17 april 2007.

12.a) Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1784/2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål.

b)Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1883/78 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)

- Politisk överenskommelse / Antagande

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Bakgrund

Kommissionen föreslog i december 2006 att interventionsmöjligheten för majs ska avskaffas från den 1 juli 2007. Sedan utvidgningen av EU 2004 har pressen på interventionssystemet ökat och då inte minst vad gäller majs.

Under 2004/05 och 2005/06 har en stor mängd majs lämnats till intervention, främst i Ungern. Ett problem med intervention av majs är att kvaliteten är svår att bibehålla vid lagring under längre tid.

Förslaget har behandlats i rådet under våren. Det tyska ordförandeskapet har föreslagit en kompromiss som innebär att det sätts tak för interventionen under marknadsåren 2007/08 och 2008/09 på 1,5 miljoner ton respektive 700 000 ton, samt att ingen majs alls ska interveneras från och med 1 juli 2009, men att möjligheten ändå behålls.

Som komplement till förslaget om slopad interventionsmöjlighet för majs från och med 1 juli 2007 lade kommissionen fram ett förslag till rådet om en ändring av EUGFJ:s finansieringsvillkor för medlemsstaternas utgifter för offentlig lagring. Förslaget innebär att ersättning betalas ut till medlemsstaterna (främst Ungern) för den högre räntekostnaden de har

jämfört med den enhetliga räntesats som tillämpas i gemenskapen när kommissionen ersätter medlemsländerna för interventionskostnader.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige ställde sig positivt till kommissionens ursprungliga förslag att slopa majsinterventionen från 1 juli 2007. Emellertid kan Sverige stödja kompromissförslaget eftersom det kommer att leda till minskade kostnader. Sverige anser dock att frågan om ett definitivt avskaffande av interventionen bör tas upp igen i samband med översynen av jordbrukspolitiken 2008, den s.k. hälsokontrollen.

Sverige anser att frågan om finansiering av den högre räntekostnaden för majsintervention egentligen borde vara överspelad men eftersom förslaget ligger kvar och de bägge förslagen ska ses som ett paket kan Sverige stödja det.

EU-nämnden

Frågan var senast uppe för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 7-8 maj 2007.

13.(ev.) Förslag till rådets förordningar om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter

- Politisk överenskommelse/Antagande

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

Bakgrund

Kommissionen har lämnat förslag till en ny förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter som från och med 2009 ska ersätta nuvarande regelverk om ekologisk produktion. En överenskommelse om allmän inriktning nåddes vid rådet i december 2006. Sedan dess har endast ändringar av teknisk karaktär genomförts i förordningsförslaget. Efter att Europaparlamentet nu lämnat sitt yttrande är avsikten att slutligt anta förslaget på jordbruks- och fiskerådet i juni 2007.

De stora förändringarna av förordningen, jämfört med de nu gällande regler, är att alla ekologiska livsmedel ska märkas med en EU-symbol samt att det ska vara möjligt att marknadsföra ekologiska ingredienser i en för övrigt konventionell produkt. I övrigt innehåller förordningen regler kring produktion, märkning, marknadsföring, kontroll och import av ekologiska

livsmedel. Förordningen ger kommissionen bemyndigande att inom ramen för kommittologin besluta om detaljregler till förordningen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige stödjer liggande förslag. Sverige ställde sig i december 2006 bakom den allmänna inriktningen.

Sverige välkomnar att regelverket blir mer strukturerat och bygger på tydliga principer. Detta ger förutsättningar för ett förenklat regelverk som dessutom blir mer förutsägbart. Sverige stödjer de principer och regler som föreslås för växtodling och djurhållning liksom det riskbaserade angreppssätt som föreslås för kontrollen av ekologisk produktion. Sverige anser dock att det är svårt att redan nu förutse de konsekvenser utformningen av förbudet mot GMO i ekologisk produktion får varför reglerna bör ses över inom en rimlig tid efter det att de trätt i kraft. Det är positivt att förordningen medger så kallad ingrediensmärkning, men Sverige anser att det kan behövas större flexibilitet.

EU-nämnden

Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 19-21 december 2006.

14.(ev.) Förslag till rådets förordning om saluföring av kött av nötkreatur som är tolv månader eller yngre

- Politisk överenskommelse/Antagande

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Bakgrund

Kommissionen presenterade i september 2006 ett förslag om regler för saluföring av nötkött från djur under tolv månader. I dagsläget tillämpas olika metoder för produktion och saluföring av nötkött från djur som är högst tolv månader i medlemsstaterna.

Förslaget innebär att köttet ska saluföras i två kategorier och att gränsen mellan det som ska saluföras som kalvkött och det som ska saluföras som nötkött ska gå vid åtta månaders ålder på djuren.

Ett antal medlemsstater har efterfrågat en reglering på området. Samtidigt har flera medlemsstater kritiserat förslagets utformning med motiveringen att det inte är ett steg mot enklare lagstiftning.

Kommissionens förslag passar mindre bra för svenska förhållanden eftersom en stor del av det kalvkött som produceras i Sverige kommer från djur av mjölkras med långsammare tillväxt och normal slaktålder ligger mellan 9 – 10 månader.

Förslag till svensk ståndpunkt

Trots att förslaget inte är idealiskt utifrån svenska produktionsförhållanden kan Sverige stödja kommissionens förslag till förordning. Sverige har tillsammans med svenska producentorganisationer lyckats hitta acceptabla benämningar för de två kategorierna kött vilka förts in i bilagan till förslaget till förordning.

EU-nämnden

Frågan har inte varit föremål för samråd med EU-nämnden tidigare.

15.(ev.) Förslag till rådets direktiv om bekämpning av potatiscystnematod

- Politisk överenskommelse/Antagande

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Bakgrund

Kommissionen presenterade 2005 ett förslag till direktiv om bekämpning av potatiscystnematod (PCN). PCN är en ringmask som skadar potatis. Under våren 2007 har det tyska ordförandeskapet lyckats komma fram till en överenskommelse. Om direktivet antas kommer det att ersätta det nu gällande direktivet från 1969.

Sverige har i praktiken aldrig genomfört direktivet från 1969 eftersom det skulle förutsätta användning av nematecider (ett bekämpningsmedel), vilket Sverige förbjudit. Kommissionen utlovade under medlemskapsförhandlingarna ny lagstiftning på området. Det föreslagna direktivet ställer inte längre krav på utrotning och anger som grundmetod för bekämpningen användning av resistenta potatissorter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige stödjer förslaget som på ett ur miljösynpunkt hållbart sätt kommer att kunna bidra till att skydda utsädesodlingen av potatis från PCN.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.

16. Övriga frågor

a)Konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ (Potsdam den 25 – 27 april 2007)

- Information från ordförandeskapet

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Generaldirektörerna från samtliga medlemsstaters EU utbetalande organ (i Sveriges fall Jordbruksverket) samlades i Potsdam den 25 till den 27 april 2007 för en årlig konferens.

Konferensen behandlade följande huvudteman:

•behovet av fortsatt förenkling av CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken)

•möjligheter att förbättra effektiviteten av kontroller

•behovet av en översyn av förhållandet mellan kontrollernas kostnad och nytta

•möjligheter till en bättre praktisk tillämpning av tvärvillkoren

•behovet av att förbättra samarbetet mellan utbetalande organ och andra myndigheter, i synnerhet när det gäller tvärvillkoren

Det konstaterades att tillämpningen av tvärvillkoren är en viktig men betungande uppgift med tanke på dess komplexitet och det höga antalet myndigheter som är inblandade i processen. Samtidigt har det konstruktiva samarbetet mellan de olika organen som är inblandade i processen utarbetat system som främjar tillämpningen så väl som acceptansen hos lantbrukarna.

Särskild tonvikt lades vid samarbetet och utbytet av praxis och erfarenhet mellan medlemsstaterna och med kommissionen när det gäller tillämpningen av tvärvillkoren.

Diskussionen resulterade även i en rad konkreta förslag :

•utveckling av specifika bestämmelser för förbättrad tillämpning av tvärvillkorssystemet

•begränsning av antalet fältkontroller

•tydliggöra tillämpningen för företag som är certifierade eller har deltagit i jordbruksrådgivning

•tydliggöra kriterier för riskanalys för att förbättra effektiviteten i kontrollerna

Förslag till svensk ståndpunkt

För Sveriges del deltog Jordbruksverket i konferensen. Frågorna som diskuterades är viktiga och förenklingar, i synnerhet av tvärvillkoren, är prioriterat. Någon officiell rapport har ännu inte distribuerats och Sverige ser fram emot ordförandeskapets information.

EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.

b)(ev.) Meddelande från kommissionen till rådet: Fiskemöjligheter 2008 – Policyförklaring från kommissionen

- Information från kommissionen

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

I linje med initiativet för framförhållning (front loading) förväntas kommissionen presentera ett policydokument för 2008 med de generella principerna för fiskekvotsättning. Inga siffror på fiskekvoter kommer att anges utan endast principer. I motsvarande dokument förra året var kommissionens hållning att om de biologiska råden avsevärt avvek från de antaganden kommissionen gjorde i policydokumentet var man beredd att frångå de generella principer som presenterades. Tidigare principer kommissionen har följt är att fiskekvoterna sätts i enlighet med långsiktiga förvaltningsplaner. För bestånd som befinner sig inom säkra biologiska gränser ska kvoten inte avvika med mer än 15 % jämfört med föregående år. Anledningen till att man tidigare satt en övre gräns på 15 % är för att undvika att fiskerinäringen måste göra för stora årliga anpassningar. Årets dokument förväntas gå i samma riktning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige är positiv till framförhållningen.

EU-nämnden

Meddelandet har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.

c)WTO-förhandlingarna inom ramen för utvecklingsagendan från Doha

-Lägesrapport

-lägesbeskrivning från kommissionen

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 133, kvalificerad majoritet. Dock gäller enighet vad gäller tjänsteförhandlingarna (delad kompetens mellan EU och medlemsstaterna) och därmed också för WTO-förhandlingarna som helhet.

Bakgrund och förhandlingsläge

I samband med OECD:s ministermöte i mitten av maj möttes G4-länderna (USA, Indien, Brasilien och EU) på nytt på ministernivå. Inga konkreta framsteg rapporterades. Stämningen i gruppen tycks alltjämt vara god, men meningsskiljaktigheterna är fortsatt stora. Ambitionen är att nå en överenskommelse före årets utgång. G4-ministrarna kommer åter att träffas den 19-23 juni och har för avsikt att presentera någon form av överenskommelse i slutet av juni.

Jordbruksförhandlingsgruppens ordförande Crawford Falconer har presenterat två ”papper med utmaningar” med syftet att provocera fram en konstruktiv diskussion bland medlemmarna. Dokumenten omfattar internstöd, exportstöd och marknadstillträde, men inte alla dess delar. En revision av texten ska ske utifrån de diskussioner som nu följer i syfte att föra förhandlingarna längre. Det kontroversiella från EU-synpunkt är att texten redogör för mer långtgående EU-positioner än som tidigare satts på pränt. Kommissionen har villkorat ytterligare flexibilitet med att andra parter också rör på sig.

Vid jordbruks- och fiskerådet den 7-8 maj 2007 konstaterade kommissionen att man inte anser att (det första) papperet utgör bas för vidare förhandlingar och lyckades sålunda förekomma kritik från vissa medlemsstater om att kommissionen i sina diskussioner gått för långt jämfört med sitt mandat. Det är dock ofrånkomligen så att Falconers papper lyckats fånga knäckfrågor som måste lösas, något som kommissionen är medveten om.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige bör stödja kommissionens ansträngningar att nå konkreta framsteg för att föra förhandlingarna mot ett avslut så snart som möjligt. Ett steg på vägen bör enligt svensk uppfattning vara att kommissionen, under vissa förutsättningar, är mer flexibel.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 7-8 maj 2007.

d)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

–lägesrapport från ordförandeskapet

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 37.2 och artikel 152.4 b i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.

Bakgrund

Det nuvarande växtskyddsmedelsdirektivet reglerar förfarandet för godkännande av växtskyddsmedel. Kommissionens aktuella förslag till förordning är tänkt att ersätta det nuvarande direktivet. Den första genomgången av samtliga artiklar i förordningen är nu klar och Sverige har lämnat ett positionspapper i frågan.

Ordförandeskapet skall på jordbruks- och fiskerådet presentera en lägesrapport från förhandlingarna i rådsarbetsgruppen. Rapporten berör framför allt ordförandeskapets egna reviderade textförslag som har diskuterats i arbetsgruppen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar ordförandeskapets lägesrapport.

Sverige välkomnar kommissionens förslag till revidering av regelverket. Sverige ser särskilt positivt på att skyddet för miljö och hälsa har stärkts. Sverige har under flera år verkat för att regelverket skall revideras, särskilt i syfte att det skall införas strikta kriterier för godkännande av verksamma ämnen i växtskyddsmedel samt möjlighet till substitution av farliga växtskyddsmedel

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför miljörespektive jordbruks- och fiskerådet i december 2006.

-Förslag till direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel

-lägesrapport från ordförandeskapet

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 175.1 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.

Bakgrund

Ett av målen i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram är att minska påverkan av bekämpningsmedel på människors hälsa och miljön. För att uppnå detta mål har en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel utarbetats av kommissionen. Strategin ska komplettera lagstiftningen om godkännande av växtskyddsmedel. Strategin innehåller bl.a. förslag till direktiv för hållbar användning av bekämpningsmedel.

Under det finska ordförandeskapet behandlades direktivet under miljörådet medan det tyska ordförandeskapet valt att behandla frågan under jordbruks- och fiskerådet.

För mer information se faktapromemoria 2006/07:FPM3.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar ordförandeskapets lägesrapport.

Sverige välkomnar kommissionens förslag som ligger i linje med det svenska nationella handlingsprogrammet för minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäring. Sverige anser att det är viktigt att få till stånd systematiskt minskade risker inom gemenskapen, bl.a. nationella handlingsprogram med kvantifierbara mål som följs upp och utvärderas i relation till insatta åtgärder.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 19-20 december 2006.

(e) Fastställande av TAC-er för tobisfiskar 2007

- Begäran från den danska delegationen

Bakgrund

Mot bakgrund av den senaste månadens överläggning inom EU, och mellan EG och Norge, om tobisfisket för 2007, förväntas Danmark uttrycka missnöje dels över nuvarande förvaltningsmodell för tobisfisket, dels över kommissionens agerande i förhandlingarna med Norge.

Svensk ståndpunkt

Sverige anser att den nuvarande förvaltningsmodellen allvarligt försvårar planeringen av fiskeverksamheten. Även om vetenskapliga data än så länge saknas för att utarbeta en långsiktig förvaltning som bättre uppfyller

nutidens krav, bör en översyn göras inför nästa års fiske. Användningen av en försiktighets-TAC bör vara en av möjligheterna som studeras inför 2008.