Yttrandefrihetsgrundlag m.m.
Betänkande 1991/92:KU1
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU01
Yttrandefrihetsgrundlag m.m.
Innehåll
1991/92 KU1
Bakgrund
Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § regeringsformen genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt paragrafen inte fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.
Enligt 3 kap. 16 § riksdagsordningen skall konstitutionsutskottet till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag. Till anmälan skall utskottet foga ett yttrande i ärendet (4 kap. 8 § riksdagsordningen).
Den 8 maj 1991 beslutade riksdagen (prop. 1990/91:64, KU21, rskr. 254) att som vilande anta förslag till 1. yttrandefrihetsgrundlag, 2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen, 3. lag om ändring i regeringsformen.
Förslagen fogas till förevarande betänkande som bilagorna 1--3.
Det vilande beslutet anmäls nu till kammaren för slutligt beslut.
Utskottet
Det vilande beslutet
Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller ett i detalj utformat grundlagsskydd för yttrandefriheten i radio och TV, filmer och videogram, ljudupptagningar samt liknande medier. Den bygger på samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen. Det innebär att principerna om censurförbud och etableringsfrihet blir gällande för hela massmedieområdet. Förhandsgranskning av film som visas offentligt skall dock få förekomma även i fortsättningen. Vidare kan etableringsfrihet inte gälla i fråga om användningen av radiofrekvensspektrum.
Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen innebär ett förtydligande av bestämmelserna om tystnadsplikt för dem som är verksamma inom tidningsföretag och nyhetsbyråer i fråga om vem som är författare eller har lämnat meddelande för publicering. Förslaget innehåller också bestämmelser om utvidgat källskydd för skrifter som trycks utomlands men som huvudsakligen ges ut i Sverige. I förslaget finns även bestämmelser om skydd för journalister med anknytning till utländska tidningar.
Förslaget till lag om ändring i regeringsformen är en följd av förslaget till yttrandefrihetsgrundlag.
När det gäller bakgrunden till och den närmare innebörden av det vilande beslutet hänvisar utskottet till propositionen 1990/91:64 och betänkandet 1990/91:KU21.
Utskottets yttrande
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget till yttrandefrihetsgrundlag, förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och förslaget till lag om ändring i regeringsformen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande yttrandefrihetsgrundlag att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget till yttrandefrihetsgrundlag, res. (nyd)
2. beträffande lag om ändring i tryckfrihetsförordningen att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen, res. (nyd)
3. beträffande lag om ändring i regeringsformen att riksdagen slutligt antar det i bilaga 3 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen. res. (nyd)
Stockholm den 22 oktober 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "regeringsformen" bort ha följande lydelse:
I 1 kap. 12 § andra stycket i förslaget till yttrandefrihetsgrundlag ges möjlighet att i lag meddela föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i radioprogram eller om villkor för sådan reklam. Denna möjlighet till begränsning av yttrandefriheten står i strid med 2 kap. 1, 12 och 13 §§ regeringsformen liksom med FNs konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna och Europarådskonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Dessa konventioner har Sverige förbundit sig att följa.
Genom att förbjuda reklam -- och därmed undanröja den enda reella finansieringskällan för fria radio- och TV-stationer -- åstadkommer man att yttranderätten blir illusorisk.
Ett land som Sverige, som har ambitionen att värna om demokratin, måste garantera medborgarna fullständig yttrandefrihet. Eftersom yttrandefrihetsgrundlagen inte gör detta bör riksdagen förkasta förslaget till yttrandefrihetsgrundlag, förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och förslaget till lag om ändring i regeringsformen.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande yttrandefrihetsgrundlag att riksdagen förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget till yttrandefrihetsgrundlag,
2. beträffande lag om ändring i tryckfrihetsförordningen att riksdagen förkastar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
3. beträffande lag om ändring i regeringsformen att riksdagen förkastar det i bilaga 3 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen.
Särskilt yttrande
Ingvar Svensson (kds) anför:
Kristdemokraterna har inte varit med i beredningsarbetet för den nya yttrandefrihetsgrundlagen inför det första beslutet i riksdagen. Ändå finns det starka skäl att tillstyrka att förslaget antas i sin helhet. Det innebär ett väsentligt steg framåt efter mycket lång tids beredning.
Det kan dock finnas anledning att granska effekterna av förslaget till yttrandefrihetsgrundlag och senare vidta de justeringar som kan anses nödvändiga.
Kristdemokraterna har sedan länge förordat förhandsgranskning av videogram som i kommersiell hantering försäljs eller uthyrs till allmänheten. Syftet skulle enbart vara att förhindra spridning av olaga våldsskildring, som nu endast kan motarbetas genom efterhandsgranskning. Grundlagsförslaget bibehåller möjligheten till förhandsgranskning av filmer och videogram i offentlig visning. Detta undantag har ju inte gjorts på grund av principiella synpunkter på yttrandefriheten utan därför att metoden har ansetts effektivare än efterhandsgranskning. Samma skäl skulle kunna ha anförts vad gäller videogram för försäljning och uthyrning till allmänheten.
Möjligen har den praktiska situationen, t.ex. omfattningen av satellitsändningar m.m., skapat en ny situation. I varje fall har jag inte ansett synen på förhandsgranskning vara ett tillräckligt skäl att avslå förslaget till yttrandefrihetsgrundlag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Utskottets betänkande justerades vid ett sammanträde den 22 oktober 1991. Vid det sammanträdet åberopades vissa dokument om reklamförbudets förenlighet med Europarådskonventionen. Jag anser att ärendet då borde ha bordlagts för att ge ledamöterna tillfälle att sätta sig in i dokumenten.
1 Förslag till Yttrandefrihetsgrundlag
Bilaga 1
2 Förslag till Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen Bilaga 2
3 Förslag till Lag om ändring i regeringsformen Bilaga 3
1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;