Ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras kansli
Betänkande 1994/95:FiU7
Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU07
Ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras kansli
Innehåll
1994/95
FiU7
Sammanfattning
Med anledning av en framställning från Riksdagens revisorer tar utskottet i detta betänkande initiativ och föreslår att en miljon kronor anvisas på anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Resurstillskottet gör det möjligt att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster.
Bakgrund
Riksdagsutredningen har i sitt i juni 1993 avgivna delbetänkande -- Reformera riksdagsarbetet (1993/94:TK1) -- bl.a. föreslagit att riksdagen skall öka sina insatser för uppföljning, utvärdering och revision. Enligt utredningen borde det ankomma på resp. utskott att självt följa upp och utvärdera resultatet av verksamheter inom sitt beredningsområde. Stöd till utskotten skulle därvid utgå i olika former.
Ett första steg i denna riktning hade tagits redan tidigare när riksdagen på initiativ av utredningen satt av särskilda medel för utskottens arbete med utvärdering och uppföljning av riksdagens beslut. Sådana medel har anvisats inom ramen för anslaget Riksdagens förvaltningskostnader under såväl budgetåret 1993/94 som 1994/95. Medlen har använts av utskotten för att anlita utomstående experter i olika uppföljnings- och utvärderingsprojekt. För innevarande budgetår har drygt en miljon kronor reserverats för detta ändamål.
I utredningens betänkande föreslogs även att utskottens insatser på detta område skulle stödjas också genom nya samverkansformer mellan utskotten, riksdagens utredningstjänst och Riksdagens revisorer.
Utredningen utgick från att samarbetet mellan utskotten och utredningstjänsten främst skulle gälla uppföljningsarbete och att samverkansformerna därvid kunde variera från projekt till projekt. I mer avgränsade projekt skulle utredningstjänsten kunna tänkas ta ett självständigt ansvar för arbetet, medan mer omfattande uppföljningsinsatser förutsattes ske i samverkan med och under ledning av utskotten. Tyngdpunkten i utredningstjänstens verksamhet skulle emellertid även i fortsättningen ligga på service åt enskilda ledamöter och partikanslier.
Stöd till utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete skulle dessutom utgå genom att nya tjänster tillfördes Riksdagens revisorers kansli som i sin tur skulle förse utskotten med personal för dessa uppgifter. Även revisorernas ordinarie granskningsverksamhet skulle förstärkas genom en kraftig utbyggnad av deras kansli. Detta föreslogs bli utökat med två enheter, motsvarande 18 fasta tjänster och medel motsvarande två revisionsdirektörstjänster för inlåning av personal. Av personaltillskottet skulle utskotten ges möjlighet att disponera resurser motsvarande omkring fem helårstjänster. Utbyggnaden av kansliet skulle ske stegvis med början budgetåret 1994/95 och vara avslutad under budgetåret 1996/97.
När finansutskottet under våren 1994 behandlade Riksdagens revisorers fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 hänvisade utskottet till konstitutionsutskottets då pågående beredning av Riksdagsutredningens förslag (1993/94:FiU17). I avvaktan på riksdagens beslut i denna fråga förordade utskottet att Riksdagens revisorer skulle ges realt oförändrade resurser under budgetåret 1994/95. Utskottet framhöll emellertid att frågan om resurstillskottet borde tas upp snarast möjligt under nästa riksmöte då konsekvenserna av riksdagens ställningstagande till förslagen om ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision i stort kunde överblickas.
Vid riksdagsbehandlingen av utredningens förslag ifrågasattes den föreslagna utbyggnaden av Riksdagens revisorer i en motion -- 1993/94:K30 -- av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s). Motionärerna ansåg att resursförstärkningen i stället skulle tillföras utskottsorganisationen och att det i varje utskottskansli skulle finnas en föredragande med särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering. Den pågående utvecklingen av nya styrformer inom den offentliga sektorn motiverade enligt motionärerna en allmän översyn av den samlade statliga revisionens organisation. I det sammanhanget borde Riksdagens revisorers förhållande till Riksrevisionsverket klarläggas, framhöll motionärerna.
Konstitutionsutskottet (1993/94:KU18) ansåg att flera av de förslag som utredningen fört fram borde kunna ligga till grund för riksdagens fortsatta arbete med uppföljning, utvärdering och revision. Så t.ex. ställde sig konstitutionsutskottet bakom utredningens syn på behovet av uppföljning och utvärdering i utskottens arbete liksom utredningens bedömning att utskottens egna initiativ borde vara styrande för riksdagens insatser på detta område. Konstitutionsutskottet delade också utredningens uppfattning att utskottens egen uppföljnings- och utvärderingsverksamhet borde ske inom ämnesmässigt avgränsade områden och under begränsad tid samt att utskotten borde samverka med Riksdagens revisorer och utredningstjänsten för att åstadkomma ett så bra resursutnyttjande som möjligt.
Konstitutionsutskottet anslöt sig också till de principer för förstärkning av revisionen som utredningen föreslagit men var inte berett att ta ställning till den slutliga omfattningen av resurstillskottet till Riksdagens revisorer. Bl.a. med hänvisning till den ovan återgivna motionen föreslog konstitutionsutskottet att frågan om utvecklingen av relationerna mellan Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket borde utredas ytterligare. Konstitutionsutskottet ansåg sålunda att riksdagen i denna fråga skulle begränsa sitt beslut till vad utredningen angett som etapp 1. Det innebar ett resurstillskott på sex tjänster. Med ett sådant resurstillskott skulle det också bli möjligt att påbörja det närmare samarbete mellan utskotten och revisionen som utredningen föreslagit, framhöll konstitutionsutskottet.
Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 i enlighet med konstitutionsutskottets förslag.
Riksdagens revisorers kompletterande anslagsframställning
Med hänvisning till riksdagens ställningstagande har Riksdagens revisorer i en skrivelse till finansutskottet den 27 september 1994 inkommit med en kompletterande anslagsframställning för innevarande budgetår (bilaga 1). Revisorerna föreslår att de på tilläggsbudget tilldelas ytterligare 2 060 000 kr för första halvåret 1995. Av den begärda anslagsökningen avser 1 360 000 kr (2 720 000 kr på helår) löner inkl. LKP för fem revisionsdirektörstjänster samt en chefsbefattning. Resterande 1/3 av medelstillskottet motiveras bl.a. av ökat behov av externa experter samt av revisorernas och kansliets resor och utbildning m.m.
För helår motsvarar det begärda resurstillskottet drygt 4,1 miljoner kronor, vilket i förhållande till innevarande års anslag är en ökning med 35 %.
Utskottet
Riksdagsutredningen har i sitt betänkande inte lämnat något förslag till finansiering av utbyggnaden av kansliets resurser, och denna fråga togs inte heller upp i samband med konstitutionsutskottets prövning av utredningens förslag. Riksdagens revisorer har emellertid i sin tidigare ingivna anslagsframställning utgått från att utbyggnaden skall finansieras genom besparingar inom statsförvaltningen i övrigt. Finansutskottet delar denna uppfattning. Av bl.a. denna anledning har utskottet inhämtat yttrande från Riksdagens förvaltningsstyrelse över revisorernas framställning om medel på tilläggsbudget (bilaga 2).
Mot bakgrund härav vill utskottet föreslå följande.
På anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår en miljon kronor. Resurstillskottet gör det möjligt att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster. Visst utrymme finns då också för extra konsultinsatser. Hur stort detta utrymme är beror på tjänsternas inplacering. Med den begränsning som följer av högst fyra tjänster får revisorerna själva avgöra hur resurstillskottet skall fördelas mellan fasta tjänster och konsultinsatser.
Utskottets förslag innebär således att det av revisorerna nu begärda medelstillskottet halveras.
För innevarande budgetår bör satsningen, enligt finansutskottets mening, finansieras genom omfördelning av anslag inom riksdagsförvaltningen. Finansutskottet har därför vänt sig till konstitutionsutskottet och hemställt att konstitutionsutskottet skall ta ett initiativ i denna fråga. I skrivelsen pekar finansutskottet på möjligheten att hålla inne ett motsvarande belopp på innevarande budgetårs anslag till Riksdagens förvaltningskostnader. En lösning som finansutskottet därvid anger är att under innevarande budgetår ta i anspråk de medel som satts av på anslaget för utskottens upphandling av externa konsulttjänster för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Eftersom detta är en verksamhet som långsiktigt bör prioriteras, anser emellertid finansutskottet att det är angeläget att förvaltningskontoret i första hand försöker finna en alternativ finansiering inom anslaget Riksdagens förvaltningskostnader.
I skrivelsen till konstitutionsutskottet har finansutskottet också framhållit att det får ankomma på Riksdagens förvaltningskontor att finna en lösning på hur utbyggnaden skall finansieras på helårsbasis.
Den av finansutskottet föreslagna finansieringen kan alltså kortsiktigt komma att gå ut över de konsultmedel som står till utskottens förfogande för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Enligt finansutskottets mening är det därför viktigt att riksdagsutskotten ges möjlighet att utnyttja revisorernas utredningsresurser för olika typer av uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Ett sådant personalutbyte ligger i linje med Riksdagsutredningens förslag och främjar också ett ökat erfarenhetsutbyte mellan revisorernas och riksdagsutskottens kanslier.
Skulle utskottens behov av utredningsinsatser motsvara mer än fyra personer på heltid får frågan om personalutbytet tas upp till ny prövning. I den mån revisorernas kansli saknar erforderlig kompetens för att kunna utföra ett utvärderingsprojekt på uppdrag av ett utskott bör man i viss utsträckning kunna använda revisorernas egna konsultmedel för att upphandla motsvarande kompetens externt.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras kansli att riksdagen till Riksdagens revisorer och deras kansli på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 000 000 kr samt godkänner vad utskottet anfört om medlens användning.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 15 december 1994
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s), Per Olof Håkansson (s), Sören Lekberg (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Sonia Karlsson (s), Susanne Eberstein (s), Fredrik Reinfeldt (m), Kjell Nordström (s), Per Bill (m), Karin Starrin (c), Lars Bäckström (v), Thomas Östros (s) och Michael Stjernström (kds).
Bilaga 1
Bilaga 2