Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet
Betänkande 1992/93:SkU11
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU11
Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet
Innehåll
1992/93 SkU11
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition 1992/93:86 om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet och avstyrker två motioner. S har avgivit en reservation angående inriktningen av fortsatt reformarbete och ett särskilt yttrande i fråga om anslaget till skatteförvaltningen. Nyd har reserverat sig beträffande hela propositionen att det förenklade förfarandet inte skall få användas utan medgivande av den skattskyldige samt i fråga om tillämpningen av skattebrottslagen och skattetilläggsbestämmelserna. V har avgivit en meningsyttring beträffande anslaget till skatteförvaltningen.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition 1992/93:86 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
6. lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
7. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272).
Propositionen innehåller förslag till ett i väsentliga avseenden förenklat deklarationsförfarande för löntagare m.fl. Förfarandet innebär att en förtryckt deklarationsblankett sänds ut till de skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret. Är de förtryckta uppgifterna oriktiga eller ofullständiga i något avseende skall den skattskyldige lämna kompletterande uppgifter. I annat fall skall blanketten endast undertecknas och skickas tillbaka till skattemyndigheten.
Det nya deklarationsförfarandet bygger på en utökad skyldighet att lämna kontrolluppgifter. Bl.a. föreskrivs att kontrolluppgifter skall lämnas i fråga om utgiftsräntor och avgifter för pensionsförsäkring. Det medför också en rad förändringar på uppbördsområdet; bl.a. skall skattsedel på slutlig skatt översändas till dem som omfattas av det nya förfarandet under augusti månad under taxeringsåret.
För att underlätta genomförandet av det förenklade deklarationssystemet föreslås att en strikt kontantprincip införs i inkomstslaget kapital och för allmänna avdrag.
Förfarandet, som kommer att omfatta mellan 5,5 och 6 miljoner skattskyldiga, föreslås tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. I propositionen föreslås också några justeringar av kontrolluppgiftsskyldigheten som enligt förslaget skall tillämpas fr.o.m. 1994 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 2-31 NY SIDA (rättelser s. 8 och s. 23)
Motionerna
1992/93:Sk9 av Bruno Poromaa och Owe Andréasson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta förenklingar i deklarationsförfarandet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till skatteförvaltningen.
1992/93:Sk10 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att systemet med förenklad självdeklaration, som bygger på avlämnande av kontrolluppgifter, endast skall gälla för skattskyldig som godkänt att förenklad självdeklaration får användas,
2. att riksdagen vid bifall till regeringens förslag till förenklat deklarationsförfarande beslutar avskaffa straffansvaret för skattebrott eller annan påföljd som grundas på oriktig uppgift i deklarationsblanketten i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Ställningstagande
Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet
Förslaget innebär ett ännu mer förenklat deklarationsförfarande än för närvarande för 5,5--6 miljoner skattskyldiga, företrädesvis löntagare, och går bl.a. ut på att en förtryckt deklarationsblankett sänds ut till de skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret. Den skattskyldige skall underteckna deklarationsblanketten och sända den tillbaka till skattemyndigheten senast den 2 maj under taxeringsåret. Genom en utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet skall det bli möjligt att förtrycka blanketterna med uppgifter om bl.a. tjänsteinkomster, ränteinkomster, utdelningar, ränteutgifter, tomträttsavgälder, reavinster resp. reaförluster vid försäljning av andel i allemansfond, avgift för pensionsförsäkring samt underlag för fastighetsskatt. Om de förtryckta uppgifterna är oriktiga eller ofullständiga skall den skattskyldige lämna de kompletterande uppgifter som behövs. Härutöver läggs i propositionen fram vissa förslag till följdändringar på bl.a. uppbördsområdet.
I motion Sk10 (yrkande 1) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att det föreslagna systemet med förenklad självdeklaration och kontrolluppgifter endast skall tillämpas om den skattskyldige godkänt förfarandet. Den utbyggnad av kontrolluppgiftssystemet som det nya deklarationsförfarandet innebär är enligt motionärernas uppfattning kränkande för den personliga friheten och integriteten.
Utskottet vill för sin del anföra följande. När den förenklade deklarationen infördes innebar detta en avsevärd förenkling i deklarationsarbetet för flera miljoner skattskyldiga och även för skattemyndigheterna. Härigenom gavs förutsättningar för betydande rationaliseringar av hela deklarationsgranskningen och mer resurser kunde avsättas för ärenden med högre prioritet. Detta hindrade inte att det relativt snart uppstod en diskussion om ytterligare förenklingar och förbättringar i systemet.
En besvärande nackdel, som även skatteutskottet vid flera tillfällen påtalade, var att den skattskyldige i avsaknad av uppgifter på den deklarationsblankett som myndigheterna sände ut till den skattskyldige hade små eller obefintliga möjligheter att veta att skattemyndigheterna använt informationen på kontrolluppgifterna på rätt sätt. Andra brister i systemet var att det inte kunde tillämpas om den skattskyldige begått sådana inte ovanliga transaktioner som försäljning av andelar i allemansfond, aktier, obligationer eller villa- eller fritidsfastighet.
På uppdrag av regeringen lade Riksskatteverket (RSV) tidigare i år fram en rapport om vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen (RSV Rapport 1992:3). Rapporten, som den föreliggande propositionen bygger på, rönte ett i huvudsak positivt mottagande vid remissbehandlingen.
Även utskottet är positivt till de ytterligare förenklingar som nu föreslås och som torde innebära avsevärda lättnader i deklarationshanteringen för många deklaranter och administrativa vinster för myndigheterna. Det förfarande som föreslås i propositionen har enligt utskottets bedömning förutsättningar att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Givetvis kan det inte uteslutas att ett nytt deklarationssystem av det slag som det här är fråga om kan vara behäftat med brister som hittills inte har kunnat förutses eller som visar sig först när det nya systemet har börjat tillämpas. Utskottet utgår från att regeringen noga följer förberedelsearbetet med det nya systemet och är lyhörd för behov av förbättringar.
Olika bankorganisationer har i en skrivelse till utskottet redovisat vissa betänkligheter med anledning av det omfattande och enligt deras uppfattning i vissa hänseenden alltför komplicerade uppgiftslämnande som kreditinstituten måste ägna sig åt i det nya systemet, bl.a. avseende förskottsräntor. Enligt propositionen skall det framgå av en kontrolluppgift hur stor del av betald ränta som belöper på beskattningsåret om räntan delvis avser förskottsränta. Bankerna å sin sida motsätter sig kravet på en så långtgående särredovisning av förskottsränta i en kontrolluppgift och föreslår att kontrolluppgift inte skall lämnas för ränta som betalts i förskott utöver vad som aviserats enligt gällande räntebetalningsvillkor. I enlighet med vad utskottet anfört ovan förutsätter utskottet att regeringen skyndsamt ser över frågan och återkommer till riksdagen med förslag om det kan anses motiverat att ändra på de angivna reglerna.
Vad beträffar de i motion Sk10 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) påtalade integritetsaspekterna vill utskottet inte -- lika litet som föredragande statsrådet -- bortse från de risker från integritetssynpunkt som ett så omfattande uppgiftslämnande från tredje man som det nu är fråga om kan föra med sig. Å andra sidan rör det sig endast om uppgifter som skattemyndigheterna redan enligt gällande regler på ett eller annat sätt får eller kan få reda på. Ökningen av integritetsintrånget bör således inte överdrivas och utskottet noterar att Datainspektionen, som just har till uppgift att beakta integritetssynpunkterna, inte har haft något att erinra mot förslaget i den delen. Enligt utskottets mening är det betydligt viktigare att de skattskyldiga redan vid mottagandet av deklarationsblanketten med säkerhet får veta vilka inkomstuppgifter skattemyndigheterna har och vilken inkomst de kommer att taxeras för. Detta innebär enligt utskottets uppfattning en väsentligt ökad service för de skattskyldiga och en klar förhöjning av rättssäkerheten i systemet. Utskottet vill också betona att det även i det nya systemet kommer att föreligga valfrihet i den meningen att den skattskyldige kan välja att fullgöra sin deklarationsskyldighet genom att senast den 15 februari lämna in en allmän deklaration i stället för att använda sig av det förenklade förfarandet.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet. Motion Sk10 yrkande 1 avstyrks.
Inriktningen av fortsatt reformarbete
I motion Sk9 (yrkande 1) understryker Bruno Poromaa och Owe Andréasson (båda s) behovet av en noggrann uppföljning. När vunna erfarenheter ger anledning till det bör, menar motionärerna, en ändring i systemet aktualiseras av innebörd att den förtryckta deklarationsblanketten läggs till grund för taxeringen även om den skattskyldige inte återsänder handlingen. Motionärerna framhåller att denna lösning överensstämmer med det danska systemet och med en alternativ lösning som tagits upp bl.a. av en av de sakkunniga i Rättssäkerhetskommittén (Fi 1992:07).
I propositionen redogör föredragande statsrådet utförligt för de skäl som lett honom till att stanna för lösningen att den skattskyldige på ett aktivt sätt bör godkänna de förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten. Ett sådant system bör enligt hans mening öka den skattskyldiges förståelse för att han eller hon är ansvarig för de förtryckta uppgifterna, motverka ett slentrianmässigt godtagande av dem och öka rättssäkerheten. Av redogörelsen framgår vidare att de flesta remissinstanserna ställt sig avvisande till RSV:s alternativ.
Utskottet har redan i det föregående avsnittet strukit under behovet av en noggrann uppföljning av det nya deklarationssystemet. Något särskilt tillkännagivande härom är enligt utskottets mening inte erforderligt. Mot den ovan angivna bakgrunden anser utskottet vidare att det inte finns skäl att inrikta uppföljningsarbetet på det sätt som motionärerna föreslagit. Utskottet avstyrker därför motion Sk9 yrkande 1.
Skattebrottslagen
I motion Sk10 (yrkande 2) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas avskaffande av straffansvaret för skattebrott eller annan påföljd som grundas på oriktig uppgift i deklarationsblanketten. Enligt motionärernas uppfattning motiveras detta av rimliga rättssäkerhetsskäl.
I propositionen föreslås ingen ändring i skattebrottslagen. Föredragande statsrådet framhåller att straffansvaret för olika former av skattebedrägeri, även genom passiva beteenden, redan i dag är begränsat genom att det krävs ett subjektivt uppsåt för att straffansvar skall inträda. Han aviserar dessutom en total översyn av skattebrottslagen. I avvaktan på denna utredning kan det enligt utskottets mening inte komma i fråga att genomföra sådana ytterligare inskränkningar i skattebrottslagens tillämpningsområde som motionärerna förespråkar och som enligt utskottets uppfattning skulle riskera att avtrubba känslan för vikten av att uppgifterna i deklarationen skall vara korrekta när deklarationen sänds in till skattemyndigheten. Utskottet avstyrker följaktligen även yrkande 2 i motion Sk10.
Anslaget till skatteförvaltningen
I motion Sk9 (yrkande 2) av Bruno Poromaa och Owe Andréasson (båda s) yrkas att anslaget till skatteförvaltningen skall beräknas med utgångspunkt från riksdagens beslut om förenklat deklarationsförfarande. Motionärerna framhåller att anslagsframställningen för skatteförvaltningen för kommande budgetår bygger på att det system genomförs, som går ut på att den skattskyldige inte skall behöva återsända den förtryckta deklarationsblanketten om inga ändringar eller kompletteringar görs. Förslaget i propositionen medför enligt motionärerna ökade kostnader.
I propositionen redovisar föredragande statsrådet de besparingseffekter han förväntar sig av sitt förslag till nytt deklarationsförfarande. Som motionärerna påpekat avviker detta förslag på några viktiga punkter från vad RSV utgått ifrån i sin anslagsframställning för skatteförvaltningen, bl.a. beträffande den fråga motionärerna tagit upp. Enligt vad utskottet inhämtat är beräkningarna i propositionen vitsordade av RSV och ligger till grund för det budgetarbete som för närvarande pågår inom regeringskansliet. Något uttalande i enlighet med motionärernas yrkande är således inte aktuellt. Det kommer dessutom att bli anledning att återkomma till frågan om anslag till skatteförvaltningen i samband med budgetbehandlingen i riksdagen till våren. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk9 även såvitt avser yrkande 2.
Lagstiftningsfrågor
3 kap. 22 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, vilken föreslås ändrad i den föreliggande propositionen, är föremål för ändringar även i andra nu aktuella propositioner. Denna paragraf bör därför brytas ut för att samordnas med övriga förslag i ett senare betänkande (bet. 1992/93:SkU18).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:86 och med avslag på motion 1992/93:Sk10 yrkande 1 antar de vid propositionen fogade förslagen till a) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att 3 kap. 22 § utgår, b) lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), c) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), d) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), e) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, f) lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, g) lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272). res. 1 (nyd)
2. beträffande inriktningen av fortsatt reformarbete att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk9 yrkande 1, res. 2 (s)
3. beträffande skattebrottslagen att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk10 yrkande 2, res. 3 (nyd)
4. beträffande anslaget till skatteförvaltningen att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk9 yrkande 2. s.y. (s) men. (v)
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 8 december 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s) och Karin Pilsäter (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet vill" och på s. 35 slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Sk10 (nyd) känner utskottet starka betänkligheter inför införandet av ett system som så uppenbart kränker enskildas personliga frihet och integritet. Utskottet kan visserligen vitsorda att propositionsförslaget är bättre än det förslag som RSV lade fram i sin rapport och som innebar att deklaranten skulle anses ha iklätt sig ansvaret för riktigheten av en deklaration som upprättats utan någon som helst medverkan av vederbörande och utan att hon eller han egentligen gjort någonting för att bekräfta uppgifterna. Förbättringen är emellertid enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig utan mer av frivillighet bör byggas in i systemet. Möjligheten för den enskilde medborgaren att slippa ifrån att det allmänna med hjälp av data tar fram alla tillgängliga uppgifter om vederbörandes inkomster och utgifter och upprättar hennes eller hans deklaration är i regeringsförslaget enligt utskottets uppfattning alltför illusorisk. Utskottet kan inte acceptera detta omfattande uppgiftsinhämtande och denna påtvingade "deklarationsservice" som enligt förslaget skall ges rutinmässigt och utan möjlighet för den enskilde att undanbe sig det allmännas tjänster. Som framhålls av nyd-motionärerna bör systemet utformas så att den enskilde skattebetalaren får en reell rätt att välja mellan att själv upprätta och avge en allmän självdeklaration eller att sända tillbaka en förtryckt förenklad självdeklaration och även en möjlighet att slippa bli automatiskt utsatt för en ström av allehanda databaserade kontrolluppgifter. Utskottet biträder följaktligen motionärernas krav på ett system som utgår ifrån att den skattskyldige -- innan skattemyndigheterna har börjat samla in kontrolluppgifter m.m. -- skall ges tillfälle att lämna en förklaring huruvida hon eller han frivilligt går med på att en förtryckt deklarationshandling upprättas, liksom om skattemyndigheterna skall få hämta in kontrolluppgifter i syfte att upprätta en sådan deklaration. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion Sk10 och avstyrker propositionen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk10 yrkande 1 avslår proposition 1992/93:86,
2. Inriktningen av fortsatt reformarbete (mom. 2)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "I propositionen" och slutar med "motion Sk9 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Sk9 (s) anser utskottet att det finns anledning att betona vikten av att det nya förfarandet noggrant följs upp. Detta uppföljningsarbete bör givetvis bl.a. ta sikte på att undersöka eventuellt nya möjligheter till ytterligare förenklingar och förbättringar i deklarationshanteringen och taxeringsförfarandet. Ett naurligt inslag i uppföljningsarbetet bör enligt utskottets uppfattning vara att på basis av vunna erfarenheter ånyo granska möjligheten att införa ett sådant system som överensstämmer med den alternativa lösning som aktualiserats bl.a. av en av de sakkunniga i Rättssäkerhetskommittén och med den danska ordningen och som innebär att det förtryckta deklarationsförslaget läggs till grund för taxeringen även utan att deklarationshandlingen återsänts av den skattskyldige. Vad här anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk9 i denna del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktningen av fortsatt reformarbete att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk9 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skattebrottslagen (mom. 3)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "I propositionen" och slutar med "motion Sk10" bort ha följande lydelse:
Av propositionen framgår att remissinstanserna ställt sig i huvudsak avvisande till RSV:s förslag att den skattskyldige skall anses ha godkänt och avlämnat en deklaration på heder och samvete enbart genom att förhålla sig passiv. En konsekvens av en sådan ordning hade blivit att skattebrottslagen och skattetilläggsbestämmelserna inte skulle ha kunnat tillämpas på skattskyldiga som på detta sätt förhållit sig passiva. Utskottet finner det emellertid nästan lika stötande och från rättssäkerhetssynpunkt nästan lika orimligt att en deklarant skall kunna fällas för brott enligt skattebrottslagen eller påföras skattetillägg bara för att hon eller han inte före återsändandet ändrat en förtryckt uppgift, som senare visar sig vara felaktig, i en förenklad deklarationsblankett som man faktiskt med fog kan hävda att myndigheterna upprättat. Detta bör enligt utskottets mening omgående rättas till och riksdagen bör begära att regeringen snarast möjligt lägger fram de nödvändiga förslagen. Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär att motion Sk10 tillstyrks i denna del.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande skattebrottslagen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk10 yrkande 2 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Anslaget till skatteförvaltningen (mom. 4)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför följande:
RSV:s fördjupade anslagsframställning för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet för budgetåren 1993/94--1995/96 bygger bl.a. på att ett tidigare avgivet förslag till förenklat deklarationsförfarande genomförs. Detta förslag gick bl.a. ut på att den skattskyldige inte skulle behöva återsända den förtryckta deklarationsblanketten om inga ändringar eller kompletteringar behövde göras. Nu genomförs i stället av olika skäl en annan ordning som bl.a. innebär att den skattskyldige skall återsända blanketten även om inga ändringar eller tillägg görs. Ett sådant system kommer ofrånkomligen att dra med sig mera administrativt arbete och högre kostnader. Det är enligt vår uppfattning av stor vikt att detta beaktas i budgetarbetet så att inte anslaget för skattemyndigheternas deklarationshantering underdimensioneras eller att man tar i anspråk medel från andra prioriterade verksamheter för deklarationshanteringen. Vi kommer att bevaka denna fråga och vid behov återkomma med förslag i anslutning till behandlingen av budgeten nästa år.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Anslaget till skatteförvaltningen (mom. 4)
Lars Bäckström (v) anför följande:
RSV:s fördjupade anslagsframställning för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet för budgetåren 1993/94--1995/96 bygger bl.a. på att ett tidigare avgivet förslag till förenklat deklarationsförfarande genomförs. Detta förslag gick bl.a. ut på att den skattskyldige inte skulle behöva återsända den förtryckta deklarationsblanketten om inga ändringar eller kompletteringar behövde göras. Nu genomförs i stället av olika skäl en annan ordning som bl.a. innebär att den skattskyldige skall återsända blanketten även om inga ändringar eller tillägg görs. Ett sådant system kommer ofrånkomligen att dra med sig mera administrativt arbete och högre kostnader. Detta bör beaktas i budgetarbetet så att inte anslaget för skattemyndigheternas deklarationshantering underdimensioneras eller att man tar i anspråk medel från andra prioriterade verksamheter för deklarationshanteringen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, vilket innebär att motion Sk9 tillstyrks i denna del.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4 bort hemställa
4. beträffande anslaget till skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.