Utbildningsutskottets betänkande2002/03:UBU10

Vuxenutbildning

Sammanfattning


I    betänkandet    behandlas    46    yrkanden   om
vuxenutbildning,   framställda   i  motioner   under
allmänna motionstiden 2002.
Utskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.
Yrkandena  handlar  om  övergripande   frågor   om
vuxenutbildning,      fristående      skolor     för
vuxenutbildning,    yrkesutbildning    för    vuxna,
svenskundervisning  för invandrare (sfi), validering
och komplettering av  invandrares yrkeskunskaper och
några   övriga  frågor.  Utskottet   hänvisar   till
tidigare         ställningstaganden,        pågående
beredningsarbete i  Regeringskansliet  och  pågående
utredning om sfi.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet      liberalerna,     Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet, Centerpartiet  och  Miljöpartiet  de
gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.

1. Värdegrunden för vuxenutbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub490 yrkande 9.

2. Rätt för vuxna till utbildning
motsvarande gymnasienivå

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub429 yrkande 18,
2002/03:Ub490 yrkande 1 och
2002/03:A239 yrkande 1.
Reservation 1 (fp, kd, c)

3. Behovet av vuxenutbildning i alla delar
av landet

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub466 och
2002/03:Ub527.

4. Fristående skolor för vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub244 yrkande 30 och
2002/03:Ub490 yrkande 5.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

5. Övergripande organisation av
yrkesutbildning för vuxna

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub259,
2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub323 yrkande 8,
2002/03:Ub429 yrkande 16,
2002/03:Ub448 yrkande 18 och
2002/03:A321 yrkande 6.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (c)

6. Regelverket för kvalificerad
yrkesutbildning (KY)

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub363,
2002/03:Ub375 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub429 yrkande 15.
Reservation 7 (c)

7. Hantverksutbildning

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub236.
Reservation 8 (m)

8. Utbildning av yrkesförare

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub287 yrkande 1.

9. Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn

Riksdagen avslår motion
2002/03:MJ487 yrkande 31.
Reservation 9 ( c)

10. Orsakerna till de svaga resultaten inom
svenska för invandrare (sfi)

Riksdagen avslår motion
2002/03:Sf332 yrkandena 15 och 16.
Reservation 10 (m, c)

11. System för konkurrensutsättning av
sfi

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub201,
2002/03:Ub244 yrkande 31,
2002/03:Sf226 yrkande 5 och
2002/03:Sf332 yrkande 17.
Reservation 11 (m, fp)

12. Åtgärder för att förbättra sfi

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf214 yrkande 11,
2002/03:Sf289 yrkande 3,
2002/03:Sf334 yrkandena 32, 36 och 37 samt
2002/03:Sf336 yrkande 28.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (v)
Reservation 14 (c)
Reservation 15 (mp)

13. Sfi för invandrarkvinnor

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub557 yrkande 2 och
2002/03:Sf226 yrkande 12.
Reservation 16 (fp)

14. Sex- och samlevnadsfrågor i sfi

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub280,
2002/03:Ub474 och
2002/03:Sf289 yrkande 4.
Reservation 17 (mp)

15. Vidgade uppdrag till utredningarna om
sfi och om mottagande och introduktion av
flyktingar

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub555 yrkande 1.

16. Validering och komplettering av
invandrares yrkeskunskaper

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub429 yrkande 17,
2002/03:Sf214 yrkande 12,
2002/03:A239 yrkande 4 och
2002/03:A321 yrkande 9.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (fp, kd, c)

17. Utbildning och kompetensutveckling med
inriktning på entreprenörskap

Riksdagen avslår motion
2002/03:N395 yrkande 17.
Reservation 20 (kd)

18. Utredning om hur utbildningssystemen
skall anpassas till den allt äldre
befolkningen i Europa

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub267.

Stockholm den 20 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman  (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Majléne Westerlund
Panke (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist
(s),  Louise Malmström (s), Ana  Maria  Narti  (fp),
Sofia Larsen  (c),  Sören  Wibe  (s), Anna Ibrisagic
(m),  Mikael  Damberg (s), Mikaela Valtersson  (mp),
Tobias Billström  (m),  Torsten  Lindström  (kd) och
Lennart Gustavsson (v).

2002/03

UbU10



Redogörelse för ärendet



Under  allmänna motionstiden 2002 väcktes ett  drygt
fyrtiotal   yrkanden   i  olika  frågor  som  gäller
vuxenutbildning.   Ett  av   dessa   behandlades   i
utskottets  budgetbetänkande  för  utgiftsområde  16
Utbildning    och     universitetsforskning    (bet.
2002/03:UbU1). De återstående 46 yrkandena behandlas
här.

Yrkandena  handlar  om   övergripande   frågor  om
vuxenutbildning,      fristående      skolor     för
vuxenutbildning,    yrkesutbildning    för    vuxna,
svenskundervisning  för invandrare (sfi), validering
och komplettering av  invandrares yrkeskunskaper och
några övriga frågor.

Utskottets överväganden



I det följande behandlas  först  övergripande frågor
om     vuxenutbildning,    därefter    frågor     om
yrkesutbildning     för     vuxna,     frågor     om
svenskundervisning  för  invandrare (sfi), frågor om
validering   och   komplettering    av   invandrares
yrkeskunskaper och till sist några övriga frågor.

Övergripande frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör   avslå   ett   yrkande   om
vuxenutbildningens  värdegrund med hänvisning
till  vad  som  gäller  för  skolformen  sfi.
Utskottet  avstyrker också  yrkanden  om  att
göra utbildning motsvarande gymnasienivå till
en lagfäst rättighet för vuxna.
Jämför reservation 1 (fp, kd, c).
Riksdagen  bör  inte  göra  några  tillkännagivanden  om
behovet   av   lika    förutsättningar    för
vuxenutbildning i alla delar av landet.


Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2002/03:Ub490
yrkande  9  ett  tillkännagivande  av  riksdagen  om
vuxenutbildningens   värdegrund.  All  samhällsstödd
vuxenundervisning bör  bygga  på  den värdegrund som
enligt läroplanen (Lpf 94) gäller  för de frivilliga
skolformerna, anser motionärerna.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Den  värdegrund som anges i Lpf 94 gäller dels för
gymnasieskolan,    gymnasiesärskolan,   komvux   och
särvux, dels - genom  en  bestämmelse i förordningen
1994:895 - för svenskundervisningen  för  invandrare
(sfi).
Även folkbildningen får samhällsstöd, bl.a.  genom
ett  anslag  under  utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid.  Den nu gällande ordningen -
att  statsbidraget till folkbildningen  fördelas  av
ett av  folkbildningsorganisationerna  själva bildat
råd,  Folkbildningsrådet  - beslutades av  riksdagen
våren  1991  (prop. 1990/91:82,  bet.  UbU18,  rskr.
358). Då angavs  som  ett grundläggande skäl för att
staten skulle stödja folkbildningen  att  den bidrar
till  en  demokratisk  grundsyn  och  utveckling   i
samhället. Staten anger inte mål för folkbildningen,
utan  enbart  mål  för statens bidragsgivning. I den
strategi  för  utveckling   av  vuxnas  lärande  som
riksdagen  godkände  våren  2001   efter  förslag  i
propositionen  Vuxnas  lärande  och utvecklingen  av
vuxenutbildningen ingår bl.a. att  allt formellt och
icke  formellt lärande som åtnjuter samhällets  stöd
skall     genomsyras     av     ett     demokratiskt
förhållningssätt  och  respekt  för allas lika värde
(prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229). Utskottet
anser   inte   att   staten  skall  föreskriva   att
värdegrunden  i Lpf 94  skall  gälla  även  för  den
folkbildning som får samhällets stöd.

Kristdemokraterna   och   Centerpartiet  föreslår  i
motionerna   2002/03:Ub490  yrkande   1   respektive
2002/03:Ub429  yrkande  18 att rätten för vuxna till
grundläggande utbildning  motsvarande grundskolenivå
skall utsträckas till att gälla  även  gymnasienivå.
Centerpartiet föreslår uttryckligen att  denna  rätt
skall  lagfästas.  Om  en ökad andel av befolkningen
uppnår gymnasiekompetens blir underlaget av personer
som kan fortsätta till högskolan större, heter det i
Kristdemokraternas motion.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt  den nu gällande skollagen (1985:1100)  har
varje  invånare   i  en  kommun  rätt  att  delta  i
grundläggande    vuxenutbildning    fr.o.m.    andra
kalenderhalvåret det  år  han  fyller  20 år, om han
saknar  sådana  färdigheter  som  normalt  uppnås  i
grundskolan och är bosatt i landet (11 kap.  10  §).
Varje  kommun  ansvarar  för att de invånare som har
rätt till grundläggande vuxenutbildning  och  önskar
delta  i  den  också får göra det (11 kap. 8 §). När
det gäller gymnasial  vuxenutbildning föreskrivs att
kommunerna skall erbjuda  sådan  och  att  de därvid
skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar
mot efterfrågan och behov (11 kap. 17 §).
Utskottet behandlade liknande yrkanden som  de  nu
aktuella  i samband med propositionen Vuxnas lärande
och utvecklingen  av  vuxenutbildningen.  Liksom  då
vill     utskottet     framhålla     att    om    en
rättighetslagstiftning skall omfatta även  gymnasial
vuxenutbildning    måste   konsekvenserna   av   och
kostnaderna för denna lagstiftning utredas noggrant.
Riksdagen fattade  för två år sedan även beslut om
mål för utveckling av vuxnas lärande. Som mål gäller
att alla vuxna skall ges  möjlighet  att  vidga sina
kunskaper  och  utveckla  sin kompetens i syfte  att
främja     personlig     utveckling,      demokrati,
jämställdhet,  ekonomisk tillväxt och sysselsättning
samt en rättvis fördelning. Som nyss nämnts godkände
riksdagen samtidigt en strategi. I denna ingår bl.a.
att  individens lärande  och  kunskapssökande  skall
stödjas  genom rådgivning och vägledning, baserad på
erkännande  av  faktiska, redan förvärvade kunskaper
och att ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning,
handledning   och   nätbaserad    utbildning   skall
tillhandahållas i en omfattning som så långt möjligt
svarar  mot  alla  vuxnas  varierande behov  av  och
förutsättningar för lärande.
Regeringen  har  utfärdat  en   ny  förordning  om
kommunal vuxenutbildning (2002:1012),  som  trädde i
kraft  den  1  januari  2003.  Utgångspunkten är ett
utpräglat  individperspektiv. Den  nya  förordningen
syftar till att ge kommunerna större möjligheter att
stödja vuxnas  lärande på den plats och tid, med den
inriktning och i  de former som bäst tillgodoser den
enskildes behov och  önskemål.  Kommunens  stöd till
vuxnas   lärande  kan  ha  formen  av  undervisning,
handledning   och   vägledning   samt  bedömning  av
måluppfyllelse  och kunskaper. Stödet  kan  utformas
betydligt mer flexibelt  än  vad som gällt tidigare.
Liksom tidigare finns bestämmelser  om  hur kommunen
skall  prioritera mellan sökande, om de tillgängliga
resurserna för gymnasial vuxenutbildning inte räcker
till för  att  tillgodose  alla önskemål. Om antalet
sökande är större än antalet  platser  skall den som
har  kort  tidigare utbildning gå före den  som  har
längre sådan.
Med utgångspunkt  i  det  mål och den strategi som
riksdagen  på regeringens förslag  har  antagit  gav
utbildningsministern  i  april  2002 i uppdrag åt en
arbetsgrupp   inom   Utbildningsdepartementet    att
föreslå ändringar i lagregleringen av det offentliga
skolväsendet  för  vuxna.  Uppdraget  redovisades  i
december  2002  i skriften Stöd till vuxnas lärande.
Förslag   till   lag    (Ds    2002:66),    som   nu
remissbehandlas   tillsammans   med  förslagen  från
Skollagskommittén.

I motion 2002/03:Ub466 (s) lyfter  motionärerna fram
behovet av lika förutsättningar för  vuxenutbildning
i alla delar av landet.  De hävdar att  det nya sätt
att  tilldela  statsbidrag  för vuxenutbildning  som
gäller sedan Kunskapslyftet avslutades  innebär  att
vissa kommuner får betydligt minskade bidrag jämfört
med tidigare. Det är angeläget att följa upp behovet
av    vuxenutbildning    och   eventuellt   tillföra
ytterligare  resurser, så att  lika  förutsättningar
för  den  enskilde  råder  i  hela  landet,  skriver
motionärerna.

Skillnaderna  i utbildningsnivå mellan olika delar
av  landet  tas  upp  i  motion  2002/03:Ub527  (s).
Motionärerna menar  att  samhällets  olika instanser
måste  göra  en  kraftfull  satsning  på  det  stora
antalet lågutbildade som finns i landet.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Kommunerna  har  sedan  lång  tid ansvaret för att
erbjuda utbildning åt sina vuxna  invånare.  Till de
lägst   utbildade  -  dem  som  inte  har  kunskaper
motsvarande  grundskolan - har kommunerna skyldighet
att erbjuda grundläggande  vuxenutbildning  och  att
aktivt verka för att de deltar. Genom Kunskapslyftet
tillfördes  kommunerna under drygt fem år öronmärkta
statsbidrag för att förstärka deras vuxenutbildning.
Kunskapslyftet nådde många människor med bristfällig
grundutbildning  och svårigheter att hävda sig i ett
föränderligt arbetsliv  och  ledde  till en påtaglig
höjning av den genomsnittliga utbildningsnivån bland
vuxna. Även sedan Kunskapslyftet nu är  avslutat har
riksdagen   anvisat   medel   för  statsbidrag  till
utbildning  av vuxna (anslaget 25:16  Statligt  stöd
för utbildning av vuxna), dock av mindre omfattning.
För  budgetåret   2003   är  anslaget  beräknat  för
sammanlagt     46 500     platser     i     kommunal
vuxenutbildning.  Till  grund   för  beräkningen  av
statsbidraget   till   varje   kommun   låg    under
Kunskapslyftets  tid  andelen  arbetslösa i kommunen
och  andelen av dessa som var lågutbildade.  Nu  har
faktorn     lågutbildade     tagits     bort    från
fördelningsnyckeln. Utöver de bidrag som  kommunerna
kan   få   till   gymnasial  vuxenutbildning  enligt
fördelningsnyckeln   kan   bidrag   lämnas,   i  den
omfattning   regeringen   beslutar   särskilt,  till
kommuner som berörs av strukturella förändringar och
som har en svag efterfrågan på arbetskraft.

Fristående skolor för
vuxenutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   yrkanden   om   att
vuxenutbildning   skall   kunna  anordnas  av
fristående anordnare på villkor som motsvarar
vad  som gäller fristående skolor  på  grund-
och gymnasieskolnivå.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

Den  nuvarande   skollagen   (1985:1100)  innehåller
bestämmelser  om  fristående  skolor  som  motsvarar
grundskolan,        särskolan,        specialskolan,
gymnasieskolan  och  gymnasiesärskolan.  I   9  kap.
skollagen  regleras  villkoren  för  att  fristående
skolor  skall godkännas för skolpliktens fullgörande
och för att  de  skall  ha  rätt  till  bidrag  från
elevernas  hemkommuner.  Beslut  om  att godkänna en
fristående skola för skolpliktens fullgörande och om
att  en sådan skola skall ha rätt till  bidrag  från
elevernas hemkommuner fattas av Statens skolverk.

I den nuvarande skollagen finns också bestämmelser
om att  kommuner  har  rätt  att uppdra åt andra att
anordna komvux (11 kap. 6 §),  särvux  (12 kap. 9 §)
och  sfi  (13  kap.  9  §).  Regeringen  får meddela
föreskrifter  om vem som får ges ett sådant  uppdrag
och om villkor för det.
Bestämmelserna    om    rektor    i   förordningen
(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning avser alltid
den rektor inom det offentliga skolväsendet  som  är
ansvarig  för  ledningen  av utbildningen (1 kap. 10
§). I förordningen sägs att  betyg  i  kurs sätts av
läraren  (4  kap.  5 §), medan slutbetyg och  samlat
betygsdokument utfärdas av rektor (4 kap. 15 §).

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub244 yrkande 30
att möjligheten för  kommunen att lägga ut komvux på
entreprenad   inte  bereder   eleverna   tillräcklig
valfrihet.  Fristående  vuxenutbildningsenheter  bör
därför få etableras  på samma villkor som fristående
gymnasieskolor, anser motionärerna.

Även   Kristdemokraterna    vill   enligt   motion
2002/03:Ub490  yrkande  5 att det  skall  få  finnas
fristående   skolor  även  inom   vuxenutbildningen.
Förslaget motiveras  med att de utbildningsanordnare
som planerar och genomför  undervisningen  också bör
ha rätt att utdela betyg. Med nuvarande bestämmelser
måste  betygen sättas av en komvuxrektor, framhåller
motionärerna.
U t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Kommunerna  har  en  oinskränkt  skyldighet att ge
utbildning    i   grundskolan,   den   obligatoriska
särskolan,         gymnasieskolan         respektive
gymnasiesärskolan till alla barn och ungdomar som är
bosatta i kommunen. För komvux gäller en motsvarande
skyldighet enbart för  grundläggande vuxenutbildning
och då under förutsättning att den som har rätt till
utbildningen  också önskar  delta  i  den.  Kommunen
skall också erbjuda  gymnasial  vuxenutbildning  och
påbyggnadsutbildning  och  sträva  efter att erbjuda
utbildning  som  svarar mot efterfrågan  och  behov.
Idén bakom den strategi  för  utveckling  av  vuxnas
lärande  som  riksdagen  har ställt sig bakom är att
den vuxna individens behov skall styra både innehåll
och former för kommunens stöd till hans eller hennes
lärande.   En  ordning  som innebär  att  fristående
utbildningsanordnare av Skolverket  skulle  ges rätt
att  få  bidrag  från  elevernas hemkommuner - såsom
gäller  för  fristående skolor  på  grundskole-  och
gymnasienivå  -   skulle   innebära  att  kommunerna
fråntogs  inflytande  över verksamhetens  omfattning
och inriktning. Detta kan  utskottet inte ställa sig
bakom.
Kommunerna har som nämnts rätt att lägga ut komvux
på entreprenad. Av Skolverkets statistik framgår att
nästan  en  fjärdedel  (23,8 %)   av  komvuxeleverna
läsåret 2000/01 gick i utbildning som  kommunen lagt
ut på entreprenad.
Skollagskommittén  har i Skollag för kvalitet  och
likvärdighet (SOU 2002:121) lagt fram förslag om att
det  i  en  ny  skollag skall  finnas  ett  särskilt
kapitel om entreprenad.  Kommittén föreslår (s. 477)
att  enhetliga bestämmelser,  dvs.  att  lärare  vid
entreprenad  får  utföra  den myndighetsutövning som
hör  till  lärarens  åligganden,  skall  gälla  även
vuxenutbildningen.    Skollagskommitténs     förslag
remissbehandlas för närvarande.

Yrkesutbildning för vuxna


Utskottets förslag i korthet

Utskottet    avstyrker    yrkanden   om   den
övergripande        organisationen         av
yrkesutbildning för vuxna.
Jämför  reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd)
och 6 (c).
Riksdagen  bör  inte föreslå ändringar i regelverket för
kvalificerad yrkesutbildning (KY).
Jämför reservation 7 (c).
Utskottet     avstyrker      också      yrkanden      om
hantverksutbildning,       utbildning      av
yrkesförare    och    vuxenutbildning    inom
lantbrukssektorn.
Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (c).

Gällande bestämmelser

Enligt   förordningen   (2002:1012)    om   kommunal
vuxenutbildning    kan   gymnasial   vuxenutbildning
förekomma   i   samma   yrkesämnen   som   finns   i
gymnasieskolan. Därutöver får det i komvux förekomma
kurser  med  syftet  att  ge   vuxna  kunskaper  och
färdigheter  på  en  nivå  som  motsvarar   den  som
utbildning   i   gymnasieskolan  kan  ge,  utan  att
kurserna  direkt  motsvarar  kurser  eller  ämnen  i
gymnasieskolan (2 kap.  18 §). Inom komvux kan också
anordnas   individuella  kurser   för   en   enskild
studerande  som   har  ett  kunskapsbehov  som  inte
tillgodoses genom nationella  eller lokala kurser (2
kap.  7  §).  Rektor ansvarar för  att  individuella
studieplaner  upprättas  för  samtliga  deltagare  i
gymnasial vuxenutbildning (2 kap. 13 §).

Inom komvux finns  också påbyggnadsutbildning, som
syftar till att ge vuxna  sådan utbildning som leder
till en ny nivå inom deras  yrke eller till ett nytt
yrke (11 kap. 2 § skollagen 1985:100).
Kvalificerad   yrkesutbildning    (KY)    är    en
eftergymnasial    utbildningsform   vid   sidan   av
högskolan.  Den  bygger   på   att   deltagaren  har
kunskaper       motsvarande      gymnasieutbildning.
Utbildningen kan  anordnas  av  statliga universitet
och högskolor, landsting och enskilda  fysiska eller
juridiska  personer. KY finansieras med statsbidrag,
som   anordnaren    söker    hos   Myndigheten   för
kvalificerad yrkesutbildning.  Utmärkande  för KY är
att  utbildningen  skall  utformas  i samverkan  med
arbetslivet  och att den till ungefär  en  tredjedel
skall bestå av  lärande  i arbete på en arbetsplats.
Normalt beviljas statsbidrag  för  en  KY-utbildning
för högst tre omgångar av utbildningen.  En viss KY-
utbildning  kan  alltså inte betraktas som permanent
etablerad, utan om  anordnaren vill få möjlighet att
genomföra den år efter  år krävs det nya ansökningar
och nya beslut om statsbidrag.

Inom  högskolan är många utbildningar  inriktade  på
ett  yrke.   Längre   sådana  utbildningar  leder  i
allmänhet till en examen  med en benämning som anger
yrkesinriktningen.  Vidare  finns  det  yrkesteknisk
examen,  som omfattar 60 poäng  och  bygger  på  att
studenten före utbildningen har skaffat sig relevant
yrkeserfarenhet.  Utbildningar  som leder till denna
examen brukar kallas yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH).  Dessutom  finns  sedan  den  1   mars   2003
yrkeshögskoleexamen,  som  omfattar 80 poäng. Ett av
målen  för denna examen är att  studenten  skall  ha
sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att
självständigt  kunna arbeta inom det yrkesområde som
utbildningen   avser.    Däremot   förutsätts   inte
nödvändigt    att    man    före    studierna    har
yrkeserfarenhet.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Den  övergripande  organisationen av yrkesutbildning
för vuxna tas upp i sex motioner.

Moderaterna pläderar i motion 2002/03:A321 yrkande
6 för fristående och  flexibla  yrkeshögskolor,  som
kan  bli  ett  alternativ till den vanliga högskolan
eller universitetet.  För yrkesverksamma med gedigna
yrkeskunskaper   men  utan   tillräcklig   teoretisk
utbildningsbakgrund  krävs andra ingångar än vad som
i dag kan erbjudas, skriver motionärerna.
Folkpartiet  föreslår   i   motion   2002/03:Ub323
yrkande    8   att   det   skall   införas   svenska
fackhögskolor,   av  motionärerna  kallade  college.
Dessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och
viss  förberedelse   för   högre  utbildning.  Efter
genomgången   kvalificerad   yrkesutbildning   skall
studenten  ha  möjlighet  att  vid  ett  universitet
tillgodoräkna sig delar av poängen i kurser inom ett
ämnesområde. Liknande förslag läggs  fram  i  motion
2002/03:Ub274  (fp).  Motionären anser att KY är  en
halvmesyr  och  att  Sverige  behöver  yrkes-  eller
fackhögskolor/college   (yrkande   1).   En  lämplig
lokaliseringsregion  för en sådan är Jönköpings  län
(yrkande 2).
Kristdemokraterna föreslår  i motion 2002/03:Ub448
yrkande  18 införande av en yrkeshögskoleutbildning,
som skall  bygga  främst  på  KY  och YTH. Den skall
enligt motionärerna ha en egen identitet  och  ligga
vid  sidan  av  de vanliga högskolorna, men bedrivas
nära   dem.   Yrkeshögskolan    skall    ledas    av
branschorganisationer,    utbildningsanordnare   och
arbetsgivare   i   samverkan.   Utbildningen   skall
erbjudas  både  studenter  med yrkeserfarenhet  från
aktuell bransch och studenter som kommer direkt från
gymnasiet. Den bör bedrivas  på olika sätt för dessa
två kategorier av deltagare. Avgörande för tillträde
skall  vara  validering, t.ex. gesällprov  från  ett
karaktärsämne,  snarare  än grundläggande behörighet
till  högskoleutbildning.  Även  i  motion  2002/03:
Ub259 (kd) föreslås en yrkeshögskola som inte kräver
grundläggande högskolebehörighet.
Centerpartiet begär i motion 2002/03:Ub429 yrkande
16  att  regeringen  skall  göra   en   översyn  och
samordning        av        de       eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.            Det            finns
påbyggnadsutbildningar  inom  komvux,  YTH,  KY samt
vissa  yrkesutbildningar  inom  folkbildningen.  Hur
alla  dessa inordnas i utbildningsstrukturen och hur
de kan  värderas, om den studerande senare vill läsa
vidare, är inte helt klart och inte heller hur vissa
av dem finansieras.
U t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Med de olika  typer  av  yrkesutbildning för vuxna
som   i   dag   finns,   genom   komvux,    KY   och
högskoleutbildning  till  olika  examina, kan mycket
skiftande   behov  av  yrkesutbildning   för   vuxna
tillgodoses. Såväl den som har gått en yrkesinriktad
gymnasieutbildning  som  den  som  har  gått ett mer
studieförberedande program i gymnasieskolan  och den
som  saknar  gymnasieutbildning kan finna vägar  att
skaffa   sig   yrkeskompetens    eller    höja    en
yrkeskompetens som man redan har.
Skolverket  redovisade  i  maj  2002  en av verket
initierad  översyn av påbyggnadsutbildningarna  inom
komvux (dnr 74-2001:4121). Enligt Skolverket behöver
utformningen   av   påbyggnadsutbildning  ses  över,
liksom   också   reglerna   för   finansiering   och
riksrekrytering. Inom  en  del  områden kan t.ex. KY
vara    mer    lämplig   som   utbildningsform    än
påbyggnadsutbildning.  Myndigheten  för kvalificerad
yrkesutbildning  har  övervägt  vilka  av  nuvarande
påbyggnadsutbildningar  som lämpar sig att  göra  om
till KY-utbildningar och  kommit  fram  till  att ca
120-150 av dem är sådana.
Utskottet har erfarit att Utbildningsdepartementet
planerar   att  inom  kort  publicera  en  skrift  i
Departementsserien  (Ds-serien)  om  validering  och
vägledning    m.m.    Denna    skrift    avses   bli
remissbehandlad innan regeringen tar ställning  till
vilka  åtgärder som bör vidtas och vilka förslag som
eventuellt behöver läggas fram för riksdagen. Enligt
vad utskottet  erfarit  är  avsikten  att i skriften
även  ta  upp  planerna  för  utvecklingen  av   den
eftergymnasiala yrkesutbildningen.
Kristdemokraternas förslag om en yrkeshögskola,  i
vilken  nuvarande  KY  och  YTH förs samman och till
vilken   det   inte   skall   krävas   grundläggande
behörighet,  har  behandlats  av utskottet  vid  två
riksmöten, senast i betänkande 2001/02:UbU4 s. 31 f.
Utskottet är inte heller nu berett  att  ställa  sig
bakom förslaget.
De senaste reformerna både av högskoleutbildningen
och  av  vuxenutbildningen  har haft som ett viktigt
inslag  att  man i större utsträckning  än  tidigare
skall beakta och  tillgodoräkna de kunskaper och den
kompetens som olika  personer har när de kommer till
högskolan respektive till  komvux.  Utskottet fäster
stora förhoppningar vid detta. Det är utomordentligt
viktigt för den enskilde som vill utbilda sig vidare
att  inte  bli  behandlad  som om den kompetens  han
eller hon har skaffat sig tidigare  inte  vore något
värd. Samhället har ett starkt intresse av att olika
individers  ambitioner  att lära mera tas till  vara
och  att utbildningen utformas  så  att  man  bygger
vidare på de kunskaper som respektive person har med
sig från  tidigare verksamhet. Onödig förlängning av
utbildningstiden    måste    undvikas,    både   för
individernas skull och av samhällsekonomiska skäl.
I   högskoleförordningen   (1993:100)   finns   en
bestämmelse  om  att en student kan få tillgodoräkna
sig   annan  utbildning,   om   de   kunskaper   och
färdigheter  som  han eller hon åberopar är av sådan
beskaffenhet och har  en  sådan  omfattning att de i
huvudsak  svarar  mot  den  högskoleutbildning   för
vilken  de  är avsedda att tillgodoräknas (6 kap. 13
§).  Även  kunskaper   och   färdigheter   som   har
förvärvats  i  yrkesverksamhet får tillgodoräknas på
samma villkor. En  motsvarande  bestämmelse  finns i
förordningen     (2001:1131)     om     kvalificerad
yrkesutbildning.  I  ledningsgruppen  för varje  KY-
utbildning skall det finnas minst en företrädare för
ett  universitet  eller  en högskola. Kontakter  med
högskolan  bör ge möjligheter  att  klara  ut  vilka
delar i respektive  KY-utbildning  som de studerande
där  kan  räkna  med  att få tillgodoräkna  sig  vid
senare studier inom högskola.

Regelverket  för kvalificerad  yrkesutbildning  (KY)
tas upp i tre motioner.

Centerpartiet  anser  enligt  motion 2002/03:Ub429
yrkande 15 att systemet bör göras  mer  flexibelt så
att   man   skall   kunna  anpassa  utbudet  av  KY-
utbildningar    efter   behov    på    den    lokala
arbetsmarknaden.  Det  bör  vara  möjligt att bemöta
varsel och uppsägningar lokalt med  att  erbjuda KY-
utbildningar för att utbilda till bristyrken,  heter
det i motionen.
I  motion 2002/03:Ub375 (c) föreslås att man skall
permanenta KY-utbildningarna (yrkande 1). Det går åt
för mycket  kraft  till att inför varje start ansöka
om  statsbidrag. Om man  permanentar  utbildningarna
får  man   bättre   resursutnyttjande   och  tryggar
verksamheten för framtiden, framhåller motionärerna.
De vill också att regelverket för KY skall  anpassas
så  att  de  i  ännu  högre  grad än i dag passar de
lokala behoven (yrkande 2).
En översyn av regelverket för  KY-utbildningar för
att  möjliggöra  entreprenörsutbildning  föreslås  i
motion 2002/03:Ub363  (s).  Dagens  regelverk kräver
att det finns en arbetsmarknad, men när  det  gäller
entreprenörsutbildningar  är  det studenterna själva
som  skapar  arbetsmarknaden.  Det   går   inte  att
statistiskt bevisa behovet av entreprenörer på samma
sätt  som behovet av andra yrkesgrupper, där  det  i
dag redan  finns en etablerad arbetsmarknad, skriver
motionärerna.
U t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
En av grundtankarna bakom inrättandet av KY som en
särskild  utbildningsform   har  varit  att  utbudet
skulle vara mycket mer flexibelt än t.ex. utbudet av
högskoleutbildning. Utskottet  ser ett stort värde i
att  KY-utbildningar kan uppstå,  fungera  under  en
period  när  de  behövs och sedan läggas ned för att
bereda ekonomiskt  utrymme  för nya KY-utbildningar.
Eftersom  varje  KY-utbildning   initieras   av   en
utbildningsanordnare,  som  kan  vara en kommun, ett
landsting, en enskild fysisk eller  juridisk person,
en högskola eller ett universitet, finns  det  stora
utsikter att lokala behov av yrkesutbildning kan bli
tillgodosedda.
När    det   gäller   entreprenörsutbildning   har
utskottet  inhämtat  att  det  i  dag anordnas flera
entreprenörsutbildningar i form av  KY. De nuvarande
reglerna har alltså inte hindrat sådan utbildning.

I  motion  2002/03:Ub236  (m) skriver motionären  om
behovet  av välutbildade hantverkare.  Redan  i  dag
betraktas  många  hantverksyrken  som  bristyrken. I
syfte att värna och utveckla hantverksutbildningarna
är    det    viktigt    att   snarast   inrätta   en
lärlingsutbildning   med  färre   kärnämnen  och  en
yrkeshögskola  som skall vara ett mellanting  mellan
gymnasium    och   högskola,    anser    motionären.
Yrkesutbildningarnas längd skall tillåtas variera.

U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Ungdomar kan i dagens  gymnasieskola få utbildning
för  hantverksyrken  dels inom  hantverksprogrammet,
som är ett nationellt  program  och  innehåller åtta
kärnämnen,  dels genom lärlingsutbildning  som  sker
inom ett individuellt program, där eleven kombinerar
anställning  som  syftar  till  yrkesutbildning  med
studier  av kärnämnena  svenska  eller  svenska  som
andraspråk,        engelska,        samhällskunskap,
religionskunskap    och    matematik.   Den   senare
möjligheten  har  utnyttjats i  liten  utsträckning.
Utskottet anser inte  att  det  skulle vara önskvärt
att minska omfattningen av kärnämnen för de ungdomar
i gymnasieskolan som siktar mot ett hantverksyrke.
Gymnasiekommittén  2000  har  i  betänkandet  Åtta
vägar till kunskap (SOU 2002:120) föreslagit  en  ny
struktur för gymnasieutbildningen, som bl.a. innebär
att   utbildning  inriktad  mot  hantverksyrken  kan
anordnas   inom   flera  av  de  åtta  sektorer  som
kommittén  föreslår   skall  ersätta  de  nationella
programmen. Gymnasiekommittén  har  också föreslagit
att      den      nuvarande     möjligheten     till
lärlingsutbildning där eleven kombinerar anställning
med att läsa vissa  kurser  i  gymnasieskolan  skall
finnas  kvar.  Remissbehandling pågår för närvarande
och    kommer   att   följas    av    beredning    i
Regeringskansliet.
För vuxna  finns numera utbildningsformen KY. Inom
KY anordnas för  närvarande  hantverksutbildning  på
flera  ställen  i landet. Knappt 90 studerande finns
inom KY-utbildningar  för tre olika hantverksyrken i
dag, och ytterligare ca  60  utbildningsplatser inom
fyra  andra  hantverksyrken  har   prioriterats   av
Myndigheten  för  kvalificerad yrkesutbildning inför
hösten 2003. Behörighetskravet  för  KY  är detsamma
som     för     grundläggande     behörighet    till
högskoleutbildning. Sådan behörighet har den som har
fått    slutbetyg   från   ett   nationellt    eller
specialutformat  program  i  gymnasieskolan  och har
lägst  betyget  Godkänd på kurser som omfattar minst
90  %  av  de  gymnasiepoäng   som   krävs  för  ett
fullständigt program. Det finns inget  krav  på  att
den   sökande   skall   ha   godkänt  betyg  just  i
kärnämnena.   Urvalet  till  en  KY-utbildning   kan
anpassas till den  aktuella  utbildningens karaktär.
Det som är generellt föreskrivet  är  att  en  eller
flera  av  följande  urvalsgrunder  får användas vid
urvalet:  betyg, särskilt prov, tidigare  utbildning
och   yrkeserfarenhet.    KY-utbildningar   omfattar
normalt 80 KY-poäng men kan,  om det finns särskilda
skäl  med  hänsyn till bl.a. arbetsmarknadens  behov
eller utbildningens  art,  omfatta  ett  lägre eller
högre  poängtal,  dock  lägst  40 och högst 120  KY-
poäng.
Som utskottet har beskrivit i det föregående skall
den  kommunala  vuxenutbildningen   numera   på  ett
betydligt  mer  flexibelt  sätt  än tidigare erbjuda
vuxna stöd i deras lärande. Utöver nationella kurser
skall kommunen för en enskild person  kunna  göra en
individuell    studieplan    som   innehåller   s.k.
individuella  kurser, allt för  att  möta  just  den
personens behov  med  hänsyn  till hans eller hennes
mål för studierna. Den nya förordningen  om kommunal
vuxenutbildning  har varit i kraft i mindre  än  tre
månader.
Vid  sidan av det  offentliga  utbildningsväsendet
finns  det   i   enskild  regi  s.k.  kompletterande
utbildningar som får  statens  stöd.  Detta  kan  ha
formen   av   statlig   tillsyn,   att  eleverna  är
berättigade  till  statligt  studiestöd   eller  att
utbildningen får statsbidrag. År 2001 fanns  det 205
kompletterande  utbildningar  med  statligt  stöd  i
någon   av  dessa  former.  Bland  dessa  ingick  45
hantverksutbildningar    som    hade   865   elever.
Medelåldern bland eleverna i hantverksutbildningarna
var 34 år (källa: Skolverkets rapport 218).
Vid  folkhögskolor anordnas inom  hantverksområdet
särskilda   kurer  som  är  yrkesförberedande  eller
direkt  yrkesutbildande.  År  2002  fanns  drygt  50
sådana     kurser      vid     37     folkhögskolor.
Folkbildningsrådets   kansli    uppskattar   antalet
studerande  till  ca  800.  Dessutom  finns  vid  16
folkhögskolor allmänna kurser  med konsthantverk som
särskild profil.
Sammanfattningsvis konstaterar  utskottet  att det
regelverk  som i dag finns lämnar stort utrymme  för
att anordna yrkesutbildningar inom hantverksområdet.

Behovet  av utbildning  av  yrkesförare  tas  upp  i
motion  2002/03:Ub287  (kd)  yrkande  1.  Motionären
skriver att  det  finns  ett stort behov av utbildad
arbetskraft inom branschen,  men  att utbildningarna
är alltför få.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I  dagens   gymnasieskola  finns  utbildning  till
fordonsförare inom  fordonsprogrammet,  som  är  ett
nationellt        program.        Fordons-       och
maskinförarutbildningar  finns  också  inom  komvux.
Detsamma gäller utbildning till bussförare.

I   motion   2002/03:MJ487   (c)  yrkande   31   tar
motionärerna  upp  behovet av  vuxenutbildning  inom
lantbrukssektorn. Många  gånger  gör människor i dag
ett  senare  val  av  yrkesväg  än  vad  man  gjorde
tidigare,  heter  det i motionen. Det behövs  enligt
motionärerna  garanti  för  att  en  person  kan  få
tillgång    till    yrkesinriktad     grund-     och
vidareutbildning  inom lantbrukssektorn oberoende av
hans     eller     hennes    tidigare     val     av
gymnasieutbildning.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandet.
Enligt  de  bestämmelser  som  gäller   i  dag,  i
skollagen (1985:1100) och i förordningen om kommunal
vuxenutbildning (2002:1012), skall man vid  urval av
sökande  till  gymnasial  vuxenutbildning prioritera
den  som har kort tidigare utbildning.  För  att  en
vuxen   person   skall   kunna   delta  i  gymnasial
vuxenutbildning  eller  påbyggnadsutbildning   i  en
annan kommun krävs normalt att hemkommunen är beredd
att   betala   interkommunal   ersättning  till  den
anordnande  kommunen.  Skyldig  att  göra  detta  är
hemkommunen    endast   när   det   gäller    sådana
utbildningar     som     har     förklarats     vara
riksrekryterande.  I  dag  finns  ett  mindre  antal
sådana utbildningar inom lantbruksområdet.
Som   utskottet   nämnt  i  det  föregående  avser
regeringen att i den  planerade skriften i Ds-serien
om validering även ta upp  planerna för utvecklingen
av  den  eftergymnasiala  yrkesutbildningen.  Vidare
befinner  sig  för  närvarande  skriften  Stöd  till
vuxnas lärande. Förslag  till lag (Ds 2002:66) under
remissbehandling  tillsammans   med  förslagen  från
Skollagskommittén.
Målet för utvecklingen av vuxnas  lärande  är  att
alla  vuxna  skall  ges  möjlighet  att utvidga sina
kunskaper  och utveckla sin kompetens  i  syfte  att
främja     personlig      utveckling,     demokrati,
jämställdhet,  ekonomisk tillväxt  samt  en  rättvis
fördelning. Utskottet  vill  dock  klargöra  att  en
garanterad  rätt till yrkesutbildning inom ett visst
område efter fullföljd gymnasieutbildning inte finns
för något yrkesområde.

Svenskundervisning för invandrare
(sfi)


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning  till den pågående utredningen
bör  riksdagen avslå  yrkanden  om  bristerna
inom sfi och åtgärder mot dessa.
Jämför reservationerna 10 (m, c), 12 (kd), 13
(v), 14 (c) och 15 (mp).
Införande  av  ett peng-system för att konkurrensutsätta
sfi avstyrks.
Jämför reservation 11 (m, fp).
Utskottet  avstyrker   yrkanden   om   hur   sfi   skall
organiseras  för  att  invandrarkvinnor skall
delta,  eftersom  detta  är   en   fråga  för
kommunerna.
Jämför reservation 16 (fp).
Utskottet      anser     att     sex-     och
samlevnadsundervisning   är   ett   naturligt
inslag   i  sfi  men  inte  bör  regleras  av
statsmakterna.
Jämför reservation 17 (mp).

Gällande bestämmelser

Svenskundervisning   för   invandrare  (sfi)  är  en
skolform inom det offentliga  skolväsendet för vuxna
och regleras i den nuvarande skollagen (1985:1100) i
ett särskilt kapitel (13 kap.).  Sfi syftar till att
ge  vuxna  invandrare  grundläggande   kunskaper   i
svenska   språket  och  om  det  svenska  samhället.
Utbildningen anordnas som kurser (1 §). Utbildningen
skall vara  avgiftsfri  för eleverna (8 §). Kommuner
får uppdra åt andra att anordna sfi (9 §).

I  förordningen (1999:895)  om  svenskundervisning
för invandrare  föreskrivs  i 3 § att sfi skall vila
på de grundläggande värden som  anges  i  läroplanen
för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
För  sfi  finns  en  kursplan,  som fastställs  av
regeringen. Den kursplan som gäller  fr.o.m.  den  1
januari  2003  publicerades  i  SKOLFS  2002:19. Där
inryms  tre olika studievägar, som riktar  sig  till
elever  med   olika  bakgrund,  förutsättningar  och
studiemål. Var och en av studievägarna består av två
olika  kurser,  som   tydliggör  progressionen  inom
utbildningen. Det finns  fyra  olika kurser: A, B, C
och D. I studieväg Sfi1 ingår kurserna  A  och  B, i
Sfi   2 kurserna B och C samt i Sfi 3 kurserna C och
D.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata    samlingspartiet    hävdar    i    motion
2002/03:Sf332  att  den nuvarande sfi-undervisningen
har  stora brister (yrkande  15).  Många  hoppar  av
utbildningen.    Indelning    efter    yrkesbakgrund
förekommer  sällan.  Praktik i kombination  med  sfi
förekommer sällan eller  aldrig  i mer än hälften av
kommunerna.   En   stor  andel  av  lärarna   saknar
utbildning i svenska  som  andraspråk.  Motionärerna
vill att regeringen skall låta utreda orsakerna till
sfi-undervisningens svaga resultat (yrkande 16).

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Ännu  finns  inte några erfarenheter av om den nya
kursplanen för sfi  - som inte hade börjat tillämpas
när motionerna väcktes  -  möter  olika  invandrares
förutsättningar och behov på ett bättre sätt, vilket
varit ett av syftena.
En  särskild  utredare arbetar för närvarande  med
uppdraget att pröva  hur  skolformen sfi kan förnyas
och    organiseras    (dir.   2002:105).    En    av
utgångspunkterna är att  möjligheterna  att  anpassa
utbildningen  och utbildningsmålen till individernas
behov och förutsättningar  skall öka. Utbildningen i
svenska skall kunna ske parallellt  med  t.ex. olika
former  av  annan utbildning, praktik eller  arbete.
Utredningen  skall   bedrivas   i  nära  samråd  och
parallellt  med  översynen  av  mottagande   av  och
introduktion    för   flyktingar   (dir.   2001:87).
Utredaren  skall redovisa  uppdraget  senast  den  1
september 2003 (dir. 2003:3).
Flertalet  av  de  brister  som påtalas i motionen
berörs  också i direktiven till  utredningen.  Något
behov av  de begärda tillkännagivandena finns därför
inte.

Motioner från  Moderaterna  och Folkpartiet för fram
förslag om system för konkurrensutsättning av sfi.

Moderaterna   föreslår   i  motion   2002/03:Sf332
yrkande 17 införande av en sfi-check  som  skall  ge
möjlighet    till    individuell    anpassning    av
utbildningen.           Konkurrensen          mellan
utbildningsanordnarna kommer  att  höja  kvaliteten.
Checkbeloppet  kan behovsprövas, så att var  och  en
ges  möjligheter   till  undervisning  utifrån  sina
förutsättningar, heter  det i motionen. Ett liknande
förslag  framförs  i motion  2002/03:Ub201  (m)  där
motionärerna särskilt  framhåller att undervisningen
inte skall begränsas till  den  egna  kommunen eller
regionen,  eftersom  det i dag finns många  tekniska
förutsättningar för flexibelt lärande.
Folkpartiet  anser  enligt   motion  2002/03:Sf226
yrkande  5  att  det,  i  syfte  att förbättra  sfi-
undervisningens kvalitet, är angeläget att öppna för
privata  alternativ. Detta kan ske  genom  en  "sfi-
peng". Invandrarna  skall  ha  möjlighet  att  välja
modell  för  undervisningen och hos vilken anordnare
de  skall  få sin  sfi.  Folkpartiet  framför  samma
förslag i motion 2002/03:Ub244 yrkande 31.
U t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Att invandrare som saknar tillräckliga kunskaper i
svenska  skall få  undervisning  i  vårt  språk  bör
enligt utskottets  mening  förbli  kommunens ansvar.
Kommunerna  har möjlighet att uppdra  åt  andra  att
anordna sfi.

Andra åtgärder för att förbättra sfi föreslås i fyra
motioner.

Kristdemokraterna      anser     enligt     motion
2002/03:Sf334 att svenskundervisning  som kombineras
med  praktik,  lärlingsplats  eller  arbete   skulle
främja språkinlärningen och underlätta det fortsatta
steget  ut  på  arbetsmarknaden (yrkande 36). Vidare
vill motionärerna  att  lågutbildade  skall kunna få
mer  yrkesspecifik  svenskundervisning  genom  korta
branschinriktade  kurser  i  svenska,  varvade   med
yrkesarbete (yrkande 37). Sfi bör förekomma på flera
olika  nivåer, och det bör finnas möjlighet att läsa
sfi på högskolenivå (yrkande 32).
Vänsterpartiet  föreslår  i  motion  2002/03:Sf336
yrkande 28 att sfi skall göras till en del av komvux
och förbättras genom en tydligare individanpassning,
tätare       praktikperioder      och      fördjupad
samhällsinformation.    Regeringen   bör   se   över
invandrades studieekonomiska situation och återkomma
med förslag till ändring.
Centerpartiet  föreslår   i  motion  2002/03:Sf214
yrkande   11   ett   tillkännagivande    att    sfi-
undervisningen  skall  kombineras  med  praktik  vid
arbetsplatser.
Miljöpartiet  anser  enligt  motion  2002/03:Sf289
yrkande  3  att  en  kraftigt  förbättrad  och   mer
individualiserad  sfi-undervisning,  som  kombineras
med   praktik,   är   viktig   för   att   förbättra
språkkunskaperna   hos   dem  som  kommer  nya  till
Sverige.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena   med   hänvisning   till   den   pågående
utredningen  och  till  den nya kursplan som nyligen
tagits i bruk bl.a. i syfte att tillgodose behov som
tagits upp av motionärerna.
Förslaget att göra sfi  till  en del av skolformen
komvux har prövats. Kunskapslyftskommittén lade fram
ett  sådant  förslag.  Regeringen lät  Statskontoret
utreda konsekvenserna av  en  sådan  ändring och kom
fram  till  att  den  skulle  åsamka  staten   stora
merkostnader,  varför  regeringen gjorde bedömningen
att  sfi bör kvarstå som  särskild  skolform  (prop.
2000/01:72 s. 63).

För att  ge invandrarkvinnor möjligheter till större
sociala kontakter  utanför  den  egna familjegruppen
behöver  formerna  för  sfi  anpassas   för  dem.  I
Folkpartiets motion 2002/03:Sf226 yrkande  12  och i
motion  2002/03:Ub557  (c, m, fp) yrkande 2 föreslås
att det skall finnas möjlighet  att inrätta separata
undervisningsgrupper för män och kvinnor och att man
skall kunna kombinera barngrupper med mammagrupper i
svenskundervisningen.

U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandena.
Invandrade kvinnor har självfallet samma rätt till
och behov av sfi som invandrade män. Utskottet delar
motionärernas  bedömning  att  det  är  viktigt  att
kvinnorna  inte  lämnas  att leva isolerade från det
omgivande samhället i Sverige.  Varje  kommun  skall
enligt  skollagen  aktivt  verka  för  att  nå dem i
kommunen  som har rätt till sfi och för att motivera
dem  att  delta  i  utbildningen.  De  åtgärder  som
motionärerna   föreslår   är   fullt   möjliga   för
kommunerna  att genomföra utan några förändringar av
de   bestämmelser    om   sfi   som   utfärdats   av
statsmakterna.

Miljöpartiet  anser  enligt   motion   2002/03:Sf289
yrkande    4    att    undervisning   i   sex-   och
samlevnadsfrågor, inklusive jämställdhet, skall ingå
i  sfi.  Samma  uppfattning  framförs  i  motionerna
2002/03:Ub280  (m,   fp,   kd,   v,   c,   mp)   och
2002/03:Ub474 (s).

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Kursplanen  för  sfi  säger att sfi, utöver att ge
språkfärdigheter, syftar  till  att deltagaren skall
få   kunskap   om   och   förståelse  av  samhällets
organisation  och  dess  grundläggande  värderingar.
Därigenom  underlättas elevens  integration,  aktiva
medverkan  i   och   bidrag   till  utvecklingen  av
samhällsliv,   arbetsliv  och  kultur   i   Sverige.
Förmågan att reflektera över likheter och skillnader
mellan egna kulturella erfarenheter och kulturer som
eleven  möter i Sverige  ingår  i  utbildningen  och
bidrar till  förståelse av olika kulturer och därmed
till interkulturell  kompetens,  heter  det vidare i
kursplanen.  Det  är  enligt utskottets mening  både
naturligt  och  viktigt  att   frågor   om  sex  och
samlevnad    och   om   jämställdhet   tas   upp   i
undervisningen  inom  sfi.  Utskottet  anser däremot
inte    att    innehållet   i   undervisningen   bör
detaljstyras genom statsmaktsbeslut.

I  motion  2002/03:Ub555   (s)  yrkande  1  föreslår
motionären att direktiven till  sfi-utredningen  och
till  utredningen  om mottagning och introduktion av
flyktingar    skall   vidgas.    Han    anser    att
brukarperspektivet nu saknas i dessa.

U t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Direktiven    till   sfi-utredningen    tar    sin
utgångspunkt i att en alltför liten andel av dem som
påbörjar sfi också uppnår målen för utbildningen och
att  alltför många  avbryter  studierna.  Utredarens
uppdrag  är  att  föreslå  hur  sfi  kan förnyas och
organiseras  på ett sätt som ökar möjligheterna  att
anpassa  utbildningen   och  utbildningsmålen  efter
individernas  behov  och förutsättningar.  Utskottet
utgår från att brukarperspektivet därför måste komma
att aktualiseras i utredningens arbete.

Validering och komplettering av
invandrares yrkeskunskaper


Utskottets förslag i korthet

Yrkanden om validering  och  komplettering av
invandrares   yrkeskunskaper   avstyrks   med
hänvisning  till pågående arbete  med  frågan
inom Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 18 (m) och 19 (fp, kd,
c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Bättre validering  av invandrares yrkeskunskaper och
bättre  möjligheter  till   komplettering  av  dessa
begärs i fyra motioner.

Moderaterna   anser  enligt  motion   2002/03:A321
yrkande 9 att formerna för validering måste ses över
och bli mer flexibla  och  trovärdiga. Alla som vill
måste få möjlighet att komplettera  sina  kunskaper,
vare  sig det gäller språkkunskaper i svenska  eller
engelska eller det gäller yrkeskunskaper.
Centerpartiet  framhåller  i  motion  2002/03:A239
yrkande  4  vikten  av  att invandrares utbildningar
valideras och att det erbjuds  fortbildning  för att
de  skall kunna praktisera sina kunskaper i Sverige.
Partiet  vill enligt motion 2002/03:Sf214 yrkande 12
att flyktingars  kunskaper  skall valideras snabbare
än i dag. I motion 2002/03:Ub429  yrkande 17 skriver
Centerpartiet   att   den   försöksverksamhet    med
validering  som  har  genomförts i åtta kommuner har
visat  att validering ökar  invandrares  möjligheter
att  få arbete.  Regeringen  bör  nu  återkomma  med
förslag om ett nationellt kvalitetssäkrat system för
validering, anser motionärerna.
U t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Den nya förordningen  om  kommunal vuxenutbildning
innebär att kommunerna på ett  mer flexibelt sätt än
hittills  kan  och  bör anpassa den  utbildning  som
erbjuds invånarna - vare  sig de är invandrare eller
svenskar  -  till  respektive   individs  behov  och
förutsättningar. I det stöd som kommunerna  skall ge
vuxnas  lärande ingår också vägledning och bedömning
av måluppfyllelse  och  kunskaper. Som utskottet har
nämnt i det föregående planerar  regeringen att inom
kort ge ut en skrift i Ds-serien om  validering m.m.
och  låta  remissbehandla den, innan regeringen  tar
ställning till  vilka  åtgärder  som  bör vidtas och
vilka förslag som eventuellt behöver läggas fram för
riksdagen.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  ett  yrkande  om  ett
allmänt uttalande om vikten av utbildning och
kompetensutveckling och finansiering av denna
med kompetenskonton.
Jämför reservation 20 (kd).
Riksdagen  bör   inte   begära   en   utredning  om  hur
utbildningssystemen  skall anpassas till  den
allt äldre befolkningen  i  Europa,  eftersom
ett   sådant  arbete  pågår  inom  ramen  för
Lissabonprocessen.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna   lyfter   i  motion  2002/03:N395
yrkande   17   fram   kunskap  som  den   viktigaste
konkurrensfaktorn i framtiden.  Motionärerna skriver
att utbildningsnivån inom industrin  förefaller  att
vara lägre i Sverige än i andra länder och att denna
situation   är   särskilt   alarmerande  i  små  och
medelstora  företag.   Utbildningen  i  grundskolan,
inom eftergymnasial utbildning  och  vid universitet
och  högskolor  bör  mer  än  hittills  inriktas  på
företagande  och entreprenörskap. Olika metoder  för
att stimulera  såväl  egen  kompetensutveckling  som
utbildning inom arbetslivet måste prövas. En väg kan
vara  att  införa utbildningskonton, som innebär att
arbetsgivare  och arbetstagare ges möjlighet att upp
till  en  viss  nivå   avsätta   pengar   till   ett
avdragsgillt konto, från vilket man kan ta ut pengar
för att finansiera inkomstbortfall under studier.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motionsyrkandet  berör  flera  skilda  frågor  som
utskottet  har  behandlat  i olika betänkanden under
senare år. Genom Kunskapslyftet,  inrättandet  av KY
och den kraftiga utbyggnaden av högskoleutbildningen
har   möjligheterna   att   höja   kunskapsnivån   i
näringslivet   förbättrats.   Riksdagen  har  fattat
principbeslut   om   ett   system  för   individuell
kompetensutveckling (prop. 2001/02:175, yttr. UbU5y,
bet. AU10, rskr. 322). Innan systemet kan tas i bruk
måste   dock   ett  antal  frågor   redas   ut.   En
interdepartemental          arbetsgrupp         inom
Regeringskansliet  har fortsatt  arbetet  med  dessa
frågor.

I  motion 2002/03:Ub267  (kd)  begär  motionären  en
utredning  om hur utbildningssystemen skall anpassas
till den allt äldre befolkningen i Europa. Det krävs
en bred strategi  på  europeisk  nivå  för  att möta
bristen  på  kunskap  och  kompetens  som kommer att
uppstå  till  följd  av sjunkande födelsetal,  anser
motionären. Hon tar upp vikten av livslångt lärande,
behovet av bättre incitament  för  högre utbildning,
att det måste blir lättare att jämföra  examina  och
kvalifikationer  mellan  länderna, att det behövs en
yrkeshögskola, att människor från övriga världen bör
få bättre möjligheter att  komma hit för att studera
eller arbeta och att utbildningssystem och arbetsliv
bör göras mer barnvänliga.

U t s k o t t e t  anser att  riksdagen  bör avslå
yrkandet om tillkännagivande.
Vid  EU:s  toppmöte  i Lissabon i mars 2000 antogs
målet  att  EU  år 2010 skall  vara  "världens  mest
konkurrenskraftiga   kunskapsbaserade   ekonomi  med
hållbar  ekonomisk  tillväxt,  fler arbetstillfällen
och  social sammanhållning". Utbildning  är  ett  av
huvudområdena  i  det arbete som har inletts för att
förverkliga     detta.     Under     det     svenska
ordförandeskapet        våren       2001       antog
utbildningsministrarna  tre  gemensamma  framtidsmål
för utbildningssystemen:
-  att  säkerställa en hög  utbildningskvalitet  och
effektiva system,
-
·  att  underlätta   tillgång   för  alla  till  god
utbildning under hela livet och
·
att öppna utbildningssystemen mot omvärlden: mot det
omgivande samhället på lokal och nationell nivå, mot
Europa och mot s.k. tredje länder.
Målen, inklusive 13 olika delmål, beskrivs närmare i
den rapport som rådet lämnade till  Europeiska rådet
i Stockholm i mars 2001. I denna beskrivs  också  de
utmaningar som de europeiska samhällena står inför i
dag,  och  som utbildningspolitiken måste bidra till
att  möta, bl.a.  den  demografiska  utveckling  som
väntas i Europa under de närmaste decennierna.
Utskottet  vill  påminna  om att EU inte har några
direkta      utbildningspolitiska      befogenheter.
Uppföljningen  av  målen  skall  ske  genom den s.k.
öppna    samordningsmetoden,    dvs.    genom    ett
strukturerat informations- och erfarenhetsutbyte med
hjälp av bl.a. indikatorer och referensvärden.
Enligt    utskottets    uppfattning    är   alltså
motionärens  yrkande  tillgodosett genom det  arbete
som redan pågår.

Reservationer



Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i reservationen.


1. Rätt för vuxna till utbildning motsvarande
gymnasienivå (punkt 2) - fp, kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 18,
2002/03:Ub490 yrkande 1
och bifaller delvis motion
2002/03:A239 yrkande 1.

Ställningstagande

I  dag har alla vuxna som saknar sådana  färdigheter
som   normalt   uppnås   i   grundskolan  rätt  till
grundläggande vuxenutbildning. Enligt vår mening bör
det finnas en liknande lagstadgad  rätt  att delta i
gymnasial     vuxenutbildning.     Att     ha     en
gymnasieutbildning  är  nödvändigt  inom  de  flesta
yrken i dag. Om en ökad andel av befolkningen uppnår
gymnasiekompetens  blir också underlaget av personer
som kan fortsätta till  högskolan  större, vilket är
önskvärt.


2. Fristående skolor för vuxenutbildning (punkt
4) - m, fp, kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson  i  Tyresö
(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna
Ibrisagic  (m),  Tobias Billström (m) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 30 och
2002/03:Ub490 yrkande 5.

Ställningstagande

Vuxenutbildningen   läggs   i   dag   ofta   ut   på
entreprenad,  vilket  är  ett steg på vägen mot ökad
mångfald,  men  det  är  ett system  som  också  har
svagheter. Det innebär att  kommunen och inte eleven
väljer   skola.  Dessutom  är  det   en   egendomlig
situation  att  det  är en kommunal rektor som skall
utfärda betygsdokumenten,  även när det är en lärare
hos  en  annan  anordnare  som  har  undervisat  och
examinerat  eleven. Vi anser därför  att  fristående
vuxenutbildningsenheter  skall  få  etableras enligt
samma    villkor    som    gäller   för   fristående
gymnasieskolor.


3. Övergripande organisation av yrkesutbildning
för vuxna (punkt 5) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö  (m), Anna Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:A321 yrkande 6
och avslår motionerna
2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub259,
2002/03:Ub323 yrkande 8,
2002/03:Ub429 yrkande 16 och
2002/03:Ub448 yrkande 18.

Ställningstagande

Alla som vill ha ett arbete skall också ha möjlighet
att få det. Om detta skall bli möjligt behövs det en
kraftigt    ökad     satsning     på    kvalificerad
yrkesutbildning,  avancerad  lärlingsutbildning  och
olika  former  av  kompletterande   utbildning   för
invandrare.  Med  en mer flexibel utbildningsform är
vi    övertygade   om   att    den    kvalificerade,
eftergymnasiala yrkesutbildningen kommer att få allt
större betydelse i framtiden.


4. Övergripande organisation av yrkesutbildning
för vuxna (punkt 5) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub274 yrkande 1,
2002/03:Ub323 yrkande 8
och avslår motionerna
2002/03:Ub259,
2002/03:Ub274 yrkande 2,
2002/03:Ub429 yrkande 16,
2002/03:Ub448 yrkande 18 och
2002/03:A321 yrkande 6.

Ställningstagande

Beslutet att införa KY var ett steg i rätt riktning,
men det måste betraktas som en halvmesyr.  Vi  anser
att  riktiga,  reguljära  fackhögskolor  - en svensk
variant av de amerikanska "college" - skall införas.
Dessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och
viss   förberedelse   för  högre  utbildning.  Efter
genomgången   kvalificerad   yrkesutbildning   skall
studenten sedan ha möjlighet att vid ett universitet
tillgodoräkna sig  en  del  av poängen i kurser inom
ett ämnesområde. Lärarna vid svenska "college" skall
uppmuntras att både bedriva forskning  och  delta  i
aktuell  vetenskaplig  debatt  samt  ha  regelbunden
kontakt med forskarmiljöer.


5. Övergripande organisation av yrkesutbildning
för vuxna (punkt 5) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub259 och
2002/03:Ub448 yrkande 18
och avslår motionerna
2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub323 yrkande 8,
2002/03:Ub429 yrkande 16 och
2002/03:A321 yrkande 6.

Ställningstagande

Man  bör  samla  merparten   av   all  postgymnasial
yrkesutbildning inom en yrkeshögskola.  Denna  skall
bygga  främst  på  KY  och  YTH.  Yrkeshögskolan bör
inrättas under 2003 för att år 2004  byggas  ut  med
500  platser  för  att  möta det uppdämda behovet av
yrkeshögskoleutbildning.  Yrkeshögskolan  kan arbeta
nära  högskolorna  för  att  nå  samordningsvinster,
samtidigt som den skall ha en egen identitet.

Viktiga             förutsättningar            för
yrkeshögskoleutbildningarna är följande:
·  att  de  bedriver  postgymnasial  utbildning  som
svarar mot uttalade  förväntningar  och  behov  i
arbetslivet,
·
·  att  de  leder  till  specifik  yrkesprofession i
arbetslivet,
·
·  att  behörigheten  kan grunda sig på  validering,
t.ex. gesällprov från  ett karaktärsämne, snarare
än  traditionell  akademisk   högskolebehörighet;
sådan skall inte vara ett krav för tillträde,
·
·  att  de utformas och genomförs i  nära  samverkan
med arbetslivet,
·
att     de    leds     av     branschorganisationer,
utbildningsanordnare och arbetsgivare i samverkan.
Utbildningen   skall  erbjudas  till  studenter  med
yrkeserfarenhet  från  särskild   bransch, men också
till studenter som kommer direkt från  gymnasiet och
har grundläggande behörighet. Utbildning  som bygger
på tidigare arbetslivserfarenhet bör bedrivas på ett
annat   sätt  än  utbildning  som  vänder  sig  till
personer  som  inte har någon längre erfarenhet inom
det  aktuella yrkesområdet.  Utgångspunkten  är  att
yrkeshögskoleutbildning   skall   kunna   ha   olika
innehåll,  form  och examina beroende på den bransch
och den inriktning  utbildningen  gäller.  Gemensamt
skall  vara  att den ger en yrkeshögskoleexamen  med
ett certifikat  som  anger  en  kvalitetsnivå på den
kompetens    som    finns    i    professionen.    I
Kristdemokraternas  budgetalternativ   föreslogs  en
ökad satsning på yrkeshögskolan med 500  nya platser
fr.o.m. 2004.

6. Övergripande organisation av yrkesutbildning
för vuxna (punkt 5) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub429 yrkande 16
och avslår motionerna
2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub259,
2002/03:Ub323 yrkande 8,
2002/03:Ub448 yrkande 18 och
2002/03:A321 yrkande 6.

Ställningstagande

Det   är  viktigt  att  det   går   att   överblicka
utbildningsstrukturen.    I    dag    finns    flera
eftergymnasiala     yrkesutbildningar,    exempelvis
påbyggnadsutbildningar   inom   komvux,  YTH,  vissa
yrkesutbildningar inom folkbildningen  samt  KY. Hur
dessa  inordnas i utbildningsstrukturen, hur de  kan
värderas  om  den  studerande sedan vill läsa vidare
och hur vissa av dessa  finansieras  är  inte alltid
helt  klart.  Regeringen bör därför göra en  översyn
och   en  samordning   mellan   de   eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.


7. Regelverket för kvalificerad yrkesutbildning
(KY) (punkt 6) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub375 yrkande 2 och
2002/03:Ub429 yrkande 15
och avslår motionerna
2002/03:Ub363 och
2002/03:Ub375 yrkande 1.

Ställningstagande

Flexibiliteten och möjligheten att anpassa sig efter
behoven på den lokala arbetsmarknaden  -  t.ex.  att
göra förändringar i inriktning och antal platser per
utbildning - måste öka när det gäller KY.  Det skall
vara  möjligt  att  bemöta  varsel  och uppsägningar
lokalt  med  att  erbjuda  KY-utbildningar  för  att
utbilda till bristyrken.


8. Hantverksutbildning (punkt 7) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö  (m), Anna Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub236.

Ställningstagande

Hantverkare  -  inom denna sektor finns ca 300 yrken
representerade -  är  en  mycket  viktig del av vårt
näringsliv.    Redan    i    dag   betraktas   många
hantverksyrken  som  bristyrken,   och   det   finns
prognoser  som  pekar  på  ett  kraftigt ökat behov.
Hantverkare blir man genom en gedigen och kvalitativ
yrkesspecialiserad utbildning. Sverige håller på att
tappa  kompetens och organisation  för  att  utbilda
yrkesfolk   inom  det  komplexa  hantverkskunnandet.
Därför behövs  en lärlingsutbildning av hög kvalitet
och  med  färre  kärnämnen,   och   det   behövs  en
yrkeshögskola - ett mellanting mellan gymnasium  och
högskola.  Betygen  skall inte vara huvudsak för att
bli  antagen, och yrkesutbildningarnas  längd  skall
tillåtas variera.


9. Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn (punkt
9) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:MJ487 yrkande 31.

Ställningstagande

Jordbruket är en viktig  motor  dels för den svenska
landsbygden, dels för Sverige som land. Under senare
år     har    allt    färre    av    eleverna    vid
naturbruksgymnasierna    valt    utbildningar    med
jordbruksinriktning.  Detta kan i förlängningen leda
till problem med nyrekrytering  inom  jordbruket.  I
dag gör många människor ett val av yrkesväg senare i
livet  än  man gjorde förr. Det kan innebära att man
efter genomförd  gymnasieutbildning  kanske  arbetar
eller studerar vidare för att sedan upptäcka att det
är   inom   lantbruket   man   vill   förlägga   sin
yrkeskarriär.  Många  gånger  kan  då denna väg vara
stängd  därför  att  man  sedan  tidigare   har   en
utbildning som förhindrar att man går ytterligare en
utbildning.  Det är viktigt att garantera behovet av
ett sent yrkesval  med  tillgång  till yrkesinriktad
grund-  och  vidareutbildning inom lantbrukssektorn,
oberoende   av   individens    tidigare    val    av
gymnasieutbildning.


10. Orsakerna till de svaga resultaten inom
svenska för invandrare (sfi) (punkt 10) - m,
c

av  Gunilla  Carlsson  i Tyresö (m), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf332 yrkandena 15 och 16.

Ställningstagande

Bara en tredjedel av alla deltagare i sfi går ut med
godkända  betyg.  Hälften  av deltagarna hoppar av i
förtid   utan  att  någon  vet  varför.   Detta   är
oacceptabelt.

I studien  Hur  togs de emot? Enkätundersökning om
28 kommuners introduktionsverksamhet  för  nyanlända
1999   (Integrationsverkets   rapportserie  2002:04)
framförs hård kritik mot sfi. Många börjar sfi sent,
få får praktik, få får sin utbildning  och sitt yrke
värderat   och   introduktionen  utvärderas  sällan.
Kvinnor får en sämre introduktion än män.
Riksdagens revisorer  har  i  rapporten  Språk och
arbete (2000/01:RR3) granskat undervisningen  i  sfi
och  bl.a.  påpekat  att  en  stor  andel av lärarna
själva saknar utbildning i svenska som andraspråk.
Vi   anser   att  regeringen  måste  låta   utreda
orsakerna till sfi-undervisningens svaga resultat.

11. System för konkurrensutsättning av sfi
(punkt 11) - m, fp

av Ulf Nilsson  (fp),  Gunilla  Carlsson i Tyresö
(m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub201,
2002/03:Ub244 yrkande 31,
2002/03:Sf226 yrkande 5 och
2002/03:Sf332 yrkande 17.

Ställningstagande

Sfi-undervisningen    måste   individualiseras   och
intensifieras  både vad  gäller  språkkunskaper  och
samhällskunskap.  De  som behöver sfi har olika mått
av  studievana  och olika  behov  av  inriktning  på
undervisningen.   I   dag   sker   i   princip   all
undervisning i kommunal  regi.  Vi anser att det bör
införas ett system med "sfi-peng" som ger invandrare
möjlighet  att välja hos vilken utbildningsanordnare
de skall få  sin  sfi.  Därmed  betonas invandrarens
eget  ansvar,  och  möjligheterna  till  individuell
anpassning   av   utbildningen   ökar.   Genom   den
konkurrens  som uppstår mellan utbildningsanordnarna
främjas      också      utbildningens      kvalitet.
Svenskundervisning  för  akademiker  borde  i  högre
utsträckning  än  i  dag  anordnas vid högskolor och
universitet.


12. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -
kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf334 yrkandena 32, 36 och 37,
bifaller delvis motionerna
2002/03:Sf214 yrkande 11 och
2002/03:Sf289 yrkande 3
samt avslår motion
2002/03:Sf336 yrkande 28.

Ställningstagande

Det   bör   finnas   flera   olika   nivåer  i  sfi-
undervisningen,  helst  fler  än  två.  De  som  har
akademisk bakgrund bör få möjlighet att läsa svenska
som     andraspråk     på    högskolenivå.    Enligt
Integrationsverket     efterfrågar     många     med
invandrarbakgrund          mer         yrkesspecifik
språkundervisning. Det bör göras  en  översyn  av de
språkutbildningar som finns för olika yrkesgrupper -
inte  bara  för  vårdpersonal. Man bör kunna anpassa
sådan utbildning även  till  lågutbildade  i form av
korta    branschinriktade    kurser    varvade   med
yrkesarbete. Varje kurs skulle innehålla svenska med
yrkesterminologi.  Sfi  måste  kunna kombineras  med
praktikplats, lärlingsplats eller arbete.

Vi   anser   att  sfi  har  utretts  tillräckligt.
Regeringen borde  i  stället  nu  lämna  förslag  på
åtgärder.

13. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -
v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf336 yrkande 28,
bifaller delvis motionerna
2002/03:Sf214 yrkande 11,
2002/03:Sf289 yrkande 3 och
2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 36
och avslår motion
2002/03:Sf334 yrkande 37.

Ställningstagande

Jag anser att  sfi-undervisningen  bör bli en del av
komvux    och    förbättras   genom   en   tydligare
individanpassning,    tätare   praktikperioder   och
fördjupad  samhällsinformation.  Utbildningen  måste
bedrivas i grupper som skiljer mellan akademiker och
analfabeter, så att alla får utbildning utifrån sina
behov och förutsättningar.  Eftersom timersättningen
för vuxna som deltar i sfi har  tagits  bort tvingas
många   att  välja  bort  sfi  av  ekonomiska  skäl.
Regeringen   bör   därför  se  över  de  invandrades
studieekonomiska situation och återkomma med förslag
till ändring.


14. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt
12) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf214 yrkande 11,
bifaller delvis motionerna
2002/03:Sf289 yrkande 3 och
2002/03:Sf334 yrkande 36 och
2002/03:Sf336 yrkande 28
samt avslår motion
2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 37.

Ställningstagande

Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att
kunna etablera sig i samhället. Erfarenhet visar att
de   personer   som   snabbt   får   tillgång   till
arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen
på  ett bättre sätt. Tillgång  till  arbetsmarknaden
ger känsla  av  såväl  samhörighet  som delaktighet.
Sfi-undervisningen   skall  därför  kombineras   med
arbete eller någon form av praktik på arbetsplats.


15. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -
mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf289 yrkande 3 och
bifaller delvis motionerna
2002/03:Sf214 yrkande 11,
2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 36 och
2002/03:Sf336 yrkande 28
samt avslår motion
2002/03:Sf334 yrkande 37.

Ställningstagande

Att kunna förstå och uttrycka sig är A och O för att
kunna ta till vara sina rättigheter och veta om sina
skyldigheter i ett samhälle.  Kan  man  inte språket
släpps    man    inte    heller    in    i   landets
samhällsgemenskap.

För  att  lära  sig  svenska språket krävs det  en
bättre   svenskundervisning.    Fortfarande   saknas
möjligheten att förena studierna  med arbetspraktik.
Att snabbt kunna komma ut i samhället  och  få  tala
det nya språket är viktigt för att bli en del av det
nya samhällets gemenskap. En kraftigt förbättrad och
mer individualiserad sfi-undervisning som kombineras
med  praktik  är  en  viktig  del  för att förbättra
språkkunskaperna  för  dem  som  kommer   nya   till
Sverige.

16. Sfi för invandrarkvinnor (punkt 13) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub557 yrkande 2 och
2002/03:Sf226 yrkande 12.

Ställningstagande

Kvinnor som invandrat  till   Sverige  från kulturer
där  deras  frihet är kraftigt beskuren lever  efter
hitkomsten  ofta  isolerat  och  avskuret  från  det
svenska  samhället.   För   att   ge  dessa  kvinnor
möjlighet  till  större  sociala  kontakter  är  det
viktigt att de lär sig svenska och får möjlighet att
arbeta.  Möjligheterna för invandrarkvinnor  att  få
svenskundervisning  måste  förbättras.  En metod som
visat bra resultat är att kombinera barngrupper  med
mammagrupper i svenskundervisningen.


17. Sex- och samlevnadsfrågor i sfi (punkt 14)
- mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub280,
2002/03:Ub474 och
2002/03:Sf289 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett av de mest  centrala områdena i en människas liv
är de som rör nära  relationer  med andra människor,
däribland sexualitet. Att kvinnor  och  män skall ha
samma  rättigheter  och skyldigheter på alla  livets
områden är en självklar  utgångspunkt.  Att  kvinnor
liksom män skall äga rätten till sitt eget liv,  sin
egen   kropp  och  sin  egen  sexualitet  är  enligt
internationella  konventioner  lika  självklart. Att
förstå  hur  det  svenska  samhället generellt  sett
resonerar i dessa frågor är  av  stor  vikt  för att
känna delaktighet och förstå det samhälle man  lever
i.   Därför   är   det   viktigt   att  det  i  sfi-
undervisningen ingår undervisning om  sexualitet och
samlevnad inklusive jämställdhet.


18. Validering och komplettering av invandrares
yrkeskunskaper (punkt 16) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna  Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:A321 yrkande 9,
bifaller delvis motion
2002/03:A239 yrkande 4
och avslår motionerna
2002/03:Ub429 yrkande 17 och
2002/03:Sf214 yrkande 12.

Ställningstagande

Den höga arbetslösheten  bland  invandrare utgör ett
gigantiskt slöseri med mänskliga  resurser. Alla som
vill  måste  ges  möjligheter  att komplettera  sina
tidigare kunskaper. Det kan gälla  språkkunskaper  i
svenska  eller  engelska  respektive  yrkeskunskaper
inom exempelvis IT, elektronik och medicin. Formerna
för validering av utländska utbildningar  måste  ses
över och bli mer flexibla och trovärdiga.


19. Validering och komplettering av invandrares
yrkeskunskaper (punkt 16) - fp, kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 17,
2002/03:Sf214 yrkande 12 och
2002/03:A239 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2002/03:A321 yrkande 9.

Ställningstagande

I dag översätts - valideras  - invandrares kunskaper
inför  exempelvis högskolestudier.  Det  borde  vara
naturligt  att  detta  sker  även när det gäller den
rena    yrkeskompetensen,    så    att    eventuella
kompletteringar  kan  göras.  Denna  validering  bör
göras snabbt, så att invandraren kan gå  direkt till
kompletterande utbildning. En försöksverksamhet  med
validering   har   pågått   i   åtta  kommuner.  Det
preliminära  resultatet av försöket  har  visat  att
valideringen markant  har ökat invandrares möjlighet
att  få  arbete. Regeringen  bör  nu  återkomma  med
förslag om ett nationellt kvalitetssäkrat system för
validering.


20. Utbildning och kompetensutveckling med
inriktning på entreprenörskap (punkt 17) -
kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 17
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:N395 yrkande 17.

Ställningstagande

Den viktigaste konkurrensfaktorn  i framtiden kommer
att  vara kunskap. Utbildningsnivån  inom  industrin
förefaller generellt vara lägre i Sverige än i andra
länder, bl.a. är andelen civilingenjörer i industrin
låg. Bland  små  och medelstora företag verkar denna
situation  vara  ännu   mer   alarmerande.   Antalet
utbildade  forskare  är  oroande  lågt. Utbildningen
redan  fr.o.m. grundskolan bör i högre  utsträckning
än i dag  vara  upplagd  så  att eleverna uppmuntras
till  ett  entreprenöriellt  förhållningssätt.  Inom
eftergymnasial  utbildning  kan   man   ha  ett  mer
omfattande   samarbete   mellan   näringslivet   och
utbildningsväsendet.   Även  på  universitets-   och
högskolenivå   är  det  viktigt   med   kurser   och
utbildningar   inriktade    mot    företagande   och
entreprenörskap. Det finns ett stort  behov  av  ett
fungerande  lärlingssystem, där lärlingsutbildningen
knyts nära till  det  lokala  näringslivet  och  där
praktik varvas med teori redan från första terminen.

Ökade  krav  på flexibilitet i arbetslivet ställer
också    allt    större    krav    på    fortlöpande
kompetensutveckling. Olika metoder för att stimulera
såväl egen kompetensutveckling  som  utbildning inom
arbetslivet måste prövas. En väg kan vara att införa
utbildningskonton  som innebär att arbetstagare  och
arbetsgivare ges möjlighet  att,  upp  till  en viss
nivå,  avsätta  pengar  till ett avdragsgillt konto.
Under studietiden kan man  ta  ut pengar från kontot
för  att finansiera inkomstbortfallet.  Det  uttagna
beloppet  belastas  då  med  inkomstskatt.  För  den
enskilde  innebär  ett individuellt utbildningskonto
en utmärkt möjlighet  att  ta  ansvar  för  sin egen
utveckling.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.


1. Värdegrunden (punkt 1) - kd

av Torsten Lindström (kd).

All utbildning måste bygga på en god etisk grund, en
värdegrund.   Den   bör  klargöras   och   praktiskt
tillämpas  i  alla  verksamheter.  I  den  nuvarande
läroplanen  för  de  frivilliga  skolformerna  finns
följande     värdegrund     fastlagd:     Människors
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet  mellan  kvinnor
och  män  samt solidaritet med svaga och utsatta  är
värden  som   den  samhällsstödda  vuxenutbildningen
skall förvalta  och förmedla. I överensstämmelse med
den  etik som förvaltas  av  kristen  tradition  och
västerländsk  humanism  sker  detta genom individens
fostran till rättskänsla, generositet,  tolerans och
ansvarstagande.  Undervisningen  skall  vara   icke-
konfessionell (Lpf 94).

Vi    anser    att    även    all    samhällsstödd
vuxenundervisning  bör  bygga  på  denna värdegrund,
eftersom  den  är  bredare  och  mer  grundläggande.
Strategin för utveckling av vuxnas lärande  talar om
demokratiskt  förhållningssätt och allas lika  värde
utan att förankra det i en etisk tradition.

2. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen (punkt
5) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Den  framtida  gymnasieskolan,   som   föreslås   av
Gymnasiekommittén,   kommer   att  bredda  elevernas
kunskaper   och   öka  deras  generella   kompetens.
Arbetsmarknadens  ökade  krav  på  yrkeskunskap  gör
samtidigt   att  fler   elever   inte   hinner   bli
färdigutbildade  i  gymnasiet.  Det  gäller såväl de
teoretiska  som  de  praktiska  utbildningarna.  Den
eftergymnasiala utbildningen måste  därför utvecklas
för att möta både individernas och samhällets behov.
Utbudet  av eftergymnasiala yrkesutbildningar  är  i
dag svåröverblickbart,  inte  minst  beroende  på de
många   olika   former   av  utbildning  som  finns,
påbyggnadsutbildningar     inom     komvux,     s.k.
kompletterande        utbildning,       kvalificerad
yrkesutbildning          (KY),          yrkesteknisk
högskoleutbildning           (YTH),          kortare
yrkeshögskoleutbildningar  samt   utbildningar   vid
folkhögskolor.  Det  behövs  en  översyn  över dessa
utbildningsformer  och  hur  de  är relaterade  till
varandra.

För     det     nationella     och     långsiktiga
utbildningsbehovet   i  ett  vitt  perspektiv  finns
högskolan.   Det   är   dock   önskvärt   med   fler
yrkesutbildningar  inom  högskolan.   En  intressant
möjlighet  är  att bygga upp en yrkeshögskola  genom
att   den  yrkestekniska   yrkeshögskoleutbildningen
(YTH) nu  breddas  till att omfatta andra områden än
teknik    och    kan    leda     fram     till    en
yrkeshögskoleexamen.
De  lokala och regionala behoven är oftast  av  en
annan  art  och  kräver  oftast  en  annan  form  av
utbildning  än högskolan kan erbjuda. Många faktorer
påverkar  hur   vuxenutbildningen   skall  utformas,
exempelvis   näringsstruktur   och   den  offentliga
sektorns    storlek   samt   befolkningens   sociala
sammansättning   och   utbildningsnivå.  Lokala  och
regionala behovsanalyser  bör  ligga  till grund för
hur   de   specialdestinerade  statsbidragen   skall
fördelas. Det  är  särskilt  angeläget  att  hastigt
uppkomna  och  akuta  situationer,  som  varsel  och
företagsnedläggningar,    kan   mötas   med   snabba
utbildningsinsatser samt att  flaskhalsar i systemet
kan  undvikas. För att tillgodose  behov  på  längre
sikt bör  de  regionala tillväxtprogrammen innehålla
planer på långsiktiga vuxenutbildningssatsningar.
Vuxenutbildningen måste också vara tillgänglig för
alla människor  som  har  behov  och intresse av den
utbildning  som  kan  erbjudas.  Den  fysiska  eller
geografiska  tillgängligheten  kan  utvecklas  t.ex.
genom att man bättre utnyttjar lokala lärcentrum och
förbättrar möjligheterna till distansutbildning. Det
är också viktigt att det finns utbildningar  för dem
som  saknar  formell behörighet eller önskar studera
under en alternativ pedagogik.

3. Hantverksutbildning (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Många hantverkaryrken  håller  på att dö ut. Av de i
dag   verksamma   hantverkarna  har  många   uppnått
pensionsåldern, och  återväxten  i  dessa  yrken  är
liten  eller  obefintlig. Kristdemokraterna har i en
motion (2002/03:Ub272),  som  kommer att behandlas i
ett     senare     betänkande,    framhållit     att
lärlingsutbildning kan  bidra  till  en  lösning  av
detta problem.



Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner


Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub201 av Inger René och Marietta de
Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om konkurrensutsättning av
svenskundervisning för invandrare.

2002/03:Ub236 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om vikten  av  att  snarast
inrätta en lärlingsutbildning och en yrkeshögskola i
syfte att värna och trygga hantverksutbildningarna.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  även
vuxenutbildning bör  kunna  erbjudas av fristående
utbildningsenheter.

31. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om ökad flexibilitet
i   svenskundervisningen    för   invandrare   och
införande av sfi-peng.

2002/03:Ub259 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen
anförs  om behovet av postgymnasial  yrkesutbildning
som inte kräver allmän högskolebehörighet.

2002/03:Ub267 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om behovet av en utredning om
hur utbildningssystem  skall  anpassas till den allt
äldre befolkningen i Europa.

2002/03:Ub274 av Tobias Krantz (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  inrättande  av
svenska yrkes- eller fackhögskolor (colleges).

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att en lämplig
lokaliseringsregion för en  av  dessa yrkes- eller
fackhögskolor  (colleges)  skulle vara  Jönköpings
län.

2002/03:Ub280 av Inger René m.fl. (m, fp, kd, v, c,
mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sex- och samlevnadsfrågor i
sfi-undervisningen.

2002/03:Ub287 av Yvonne Andersson (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om utbildning av
yrkesförare.

2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att införa svenska
fackhögskolor ("colleges").

2002/03:Ub363 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Zakariasén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över regelverket för
KY-utbildningar   så   att  entreprenörsutbildningar
möjliggörs.

2002/03:Ub375 av Margareta Andersson och Birgitta
Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att permanenta KY-
utbildningarna.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  anpassa
regelverket för KY-utbildningarna så att  de  i än
högre grad passar de lokala behoven.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer
flexibelt  system  för  att  kunna   anpassa   KY-
utbildningar    efter    behov   på   den   lokala
arbetsmarknaden.

16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att göra en
översyn och en samordning  av  de  eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om ett nationellt
kvalitetssäkrat system för validering.

18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om en lagstadgad
rätt att delta i gymnasial vuxenutbildning.

2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om införandet av en
yrkeshögskoleutbildning.

2002/03:Ub466 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vuxenutbildning.

2002/03:Ub474 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om behovet av att samlevnads-
och jämställdhetsfrågor ingår i sfi-undervisningen.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om vuxnas rätt till
utbildning motsvarande gymnasienivå.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om friskolor inom
vuxenutbildningen.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om värdegrunden för
vuxenutbildningen.

2002/03:Ub527 av Carin Lundberg och Karl Gustav
Abramsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs   om   behovet   av   höjd
utbildningsnivå i hela landet.

2002/03:Ub555 av Luciano Astudillo (s):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  svenska  för
invandrare.

2002/03:Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad
språkundervisning i svenska för invandrarkvinnor.

2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

11.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen  anförs  om  att sfi-undervisningen skall
kombineras med praktik vid arbetsplatser.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  snabbare
validering av flyktingars kunskaper.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att
förbättra svenskundervisningen för invandrare.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att möjligheterna
till svenskundervisning  för  invandrarkvinnor bör
förbättras.

2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om sfi-undervisning.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att sex- och
samlevnadsutbildning införs i sfi-undervisningen.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om bristerna i den
nuvarande sfi-undervisningen.

16.  Riksdagen begär  att  regeringen  låter  utreda
orsakerna  till sfi-undervisningens svaga resultat
i enlighet med vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande  av sfi-
check   som   ger   möjlighet   till   individuell
anpassning av undervisningen.

2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):

32.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  sfi-
undervisning bör förekomma  på  flera olika nivåer
och att möjlighet att läsa sfi på högskolenivå bör
finnas.

36.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att kombinera
svenskundervisning   med  praktik-,  lärlingsplats
eller arbete.

37. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om yrkesspecifik
språkundervisning.

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om reformering av
sfi.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

31. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad
tillgänglighet     av     vuxenutbildning     inom
lantbrukssektorn.

2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om utbildning och
kompetensutveckling samt behovet  av inriktning på
företagande och entreprenörskap.

2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs  om  rätt till
utbildning motsvarande gymnasienivå.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs  om  att validera
utländska  utbildningar  och  erbjuda fortbildning
för  att  invandrare skall kunna  praktisera  sina
kunskaper i Sverige.

2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en  flexibel
yrkesskoleutbildning.

9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs  om  kompletterande
utbildning för invandrare.