Vissa va-frågor m.m.
Betänkande 1997/98:BoU8
Bostadsutskottets betänkande
1997/98:BOU08
Vissa va-frågor m.m.
Innehåll
1997/98 BoU8
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet fem motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997 om grundvattenskydd, kretsloppsanpassning av va-systemet samt om avvittringens konsekvenser. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Tre reservationer har fogats till betänkandet.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under den allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna 1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att snarast utarbeta ny lagstiftning om va-system för en ekologiskt hållbar utveckling, 1997/98:Bo404 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör ta initiativ till att reda ut hur frågan om nybyggarnas rättigheter hanterats. 1997/98:Bo516 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utfasning av dagens vattentransportbaserade toalettsystem till ett ekologiskt hållbart toalettsystem, 4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i hälsoskyddslagen att den ger utrymme för andra toalettlösningar än vattentransportbaserade. 1997/98:Bo543 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i va-lagen för att möjliggöra utveckling mot ett närsaltkretslopp i enlighet med vad i motionen anförts. 1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundvattenfrågorna.
Utskottet
Grundvattenskydd I motion 1997/98:A455 (fp) avhandlas olika frågor om de skärgårdsboendes livsbetingelser. Bland de naturresursrelaterade problem som denna befolkningskategori möter är tillgången till sött grundvatten av stor betydelse. I motionens yrkande 13 förordas därför ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vissa grundvattenfrågor. Motionärerna anser att de förslag som lämnats i utredningen om en ny vattenadministration (SOU 1997:99) skall bli tillämpliga på skärgårdens vatten och att ett skärgårdens vattenvårdsförbund bildas. Det utredningsbetänkande som nämns i motionen är ett delbetänkande från utredningen om avrinningsområden och behandlar främst frågan om inrättandet av en avrinningsområdesbaserad vattenadministration. Motivet för detta förslag är de krav som kan förväntas om EU antar föreliggande förslag till ett ramdirektiv för vatten. I utredningen föreslås att Sverige delas in i cirka tio avrinningsdistrikt bestående av flera avrinningsområden, kustområden med direktavrinning till havet samt kustvattenområden. Regeringen har för avsikt att presentera sin syn på utredningens förslag i den miljöpolitiska proposition som är aviserad till april. I sammanhanget bör även erinras att frågan om skärgårdarnas dricksvattenproblem behandlades i Grundvattenutredningens delbetänkande Reglering av vattenuttag ur enskilda brunnar (SOU 1994:97). Utredningen hade bland annat till uppgift att presentera förslag till ändringar i lagstiftningen som ger förutsättningar för att bättre bemästra problemen med överuttag och därav följande vattenbrist, saltvatteninträngning och andra olägenheter. Utredningen förordade främst lösningar genom frivilliga överenskommelser men även vissa ändringar i hälsoskyddslagen som gick ut på att kommuner i syfte att hindra uppkomst av olägenheter för människors hälsa skall ges möjlighet att föreskriva krav på tillstånd eller anmälan för inrättande och användning av nya grundvattentäkter i områden där knapphet på sött grundvatten råder eller kan befaras uppkomma. Förslaget har sedermera arbetats in i miljöbalkspropositionen (9 kap. 10 §). Det i motionen använda begreppet vattenvårdsförbund omfattar olika ideella sammanslutningar som ägnar sig åt vattenfrågor. Till dessa kan även de i lag (1976:997) reglerade vattenförbunden räknas. Vattenvårdsförbundens aktiviteter och framtida verksamheter diskuteras närmare i det slutbetänkande som i oktober 1997 avgavs av utredningen om avrinningsområden (Miljösamverkan i vattenvården, SOU 1997:155). Vanligen ägnar sig dessa sammanslutningar åt den obligatoriska recipientkontroll som regleras i miljöskyddslagen (1969:387) och mer sällan åt vattenplanering och hushållningsfrågor. I utredningen föreslås att vattenvårdsförbundens breda kunskaper bör kunna tas tillvara på ett bättre sätt i kommunernas planeringsarbete. Utredningen föreslår därför att de görs till obligatoriska remissinstanser. Utredningen förslår även att de i lag reglerade vattenförbunden ges ett bredare kompetensområde så att denna organisationsform blir tillämplig även beträffande arbete med vattenkvalitetsförbättrande åtgärder. De förslag som utredningen presenterar läggs på en principnivå då utredaren anser att de exakta lagförändringar som förespråkas med nödvändighet måste anpassas till miljöbalkens slutliga utseende och den följdlagstiftning den genererar. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Regeringskansliet en översyn av frågan om organisationen av vattenadministrationen. Regeringen avser att under innevarande riksmöte redovisa sin syn på de förslag som presenterats av utredningen om avrinningsområden. Något riksdagens tillkännagivande enligt förslaget i motionen är därför enligt utskottets mening inte nödvändigt. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion 1997/98:A455 (fp) yrkande 13 om en ny vattenadministration m.m.
Ekologiskt hållbara va-lösningar I detta avsnitt behandlas motioner med förslag om miljöanpassning av va-system. Enligt motion 1997/98:Bo516 (kd) bör dagens vattentransporterade toalettsystem ses som en parentes. Riksdagen bör enligt motionens yrkande 3 ge regeringen till känna att inriktningen bör vara att arbeta för en utfasning av dagens vattentransportbaserade system och en övergång till ekologiskt hållbara toalettsystem. Regeringen föreslås ge i uppdrag åt Naturvårdsverket att utarbeta en strategi för detta systembyte. Motionärerna föreslår vidare att en ändring görs i hälsoskyddslagens bestämmelser om avloppsanläggningar. Enligt motionens yrkande 4 bör ändringen syfta till att ge utrymme åt andra toalettlösningar än vattentransportbaserade. Även i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 5 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen i syfte att tillskapa en va-lagstiftning för en ekologiskt hållbar utveckling. Mer detaljerade krav på en ny kretsloppsanpassad va-lagstiftning återfinns i motion 1997/98:Bo543 (mp). Dels efterfrågas utökade möjligheter för villkorande av ny- eller ombyggnad med att minst en viss andel av toalettavfallet källsorteras, dels att en differentiering av va-taxor till förmån för källsorterande va- system möjliggörs. Yrkanden av liknande karaktär behandlades av utskottet under förra riksmötet (1996/97:BoU12, s. 12 f.). Utskottet anförde då att det vid Naturvårdsverket pågick ett arbete med inriktning mot kretsloppsanpassning av va-system och att resultatet av detta arbete borde avvaktas. Naturvårdsverkets projekt ?Systemanalys-VA?, med i princip den inriktning mot ekologiskt anpassade va- system som motionärerna efterfrågat, befinner sig nu i slutskedet. I projektet har Naturvårdsverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Svenska Vatten- och Avloppsföreningen samt fem kommuner arbetat med att belysa miljömål, styrmedel och olika bedömningsverktyg som skall kunna utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att kretsloppsanpassa va-systemen. I en delredovisning till regeringen sommaren 1997 anförde Naturvårdsverket bl.a. att en ökad miljö- och kretsloppsanpassning av va-systemen fordrar en utbyggd samverkan över traditionella sektorsgränser såväl centralt som lokalt. En slutsats av det hittillsvarande arbetet är också att de lokala förutsättningarna är av avgörande betydelse för val av lösning. Naturvårdsverkets projekt kommer att avslutas under våren 1998. Det kan förutsättas att resultaten av projektet kommer få betydelse i det fortsatta arbetet med att utveckla och introducera ekologiskt anpassade va-system. Vidare förekommer satsningar på kretsloppsanpassning av va-system inom ramen för projekt finansierade genom den s.k. kretsloppsmiljarden. Demonstrationsanläggningar inom småskalig va-teknik tillhör den typ av projekt som beviljats stöd. Som exempel kan nämnas att Sävsjö kommun får drygt 5 miljoner kronor för ekologisk va-behandling. Kommunen skall anlägga ett nytt avloppsreningsverk där bland annat våtmark kommer att användas för dagvattenbehandling. Även inom ramen för regeringens satsning på lokala investeringsprogram för stöd till ekologisk omställning och utveckling finns ansökningar inom va- området. Flera kommuner har visat intresse, och bl.a. inom va-området finns förslag på flera projekt som för tillbaka näringsämnen till kretsloppet. Övergödda sjöar och vattendrag skall åtgärdas. Våtmarker skall anläggas. Regeringen fattar under mars månad beslut om vilka kommuner som får de första bidragen. Beträffande den fråga om ändring av reglerna i hälsoskyddslagen som tas upp i motion 1997/98:Bo543 (mp) bör erinras om det förslag till miljöbalk (prop. 1997/98:45) som för närvarande bereds inom riksdagen. I förslaget har hälsoskyddslagens bestämmelser om avloppsvatten inarbetats och samordnats med bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet (se 9 kap. 7 §). Hälsoskyddsbestämmelserna görs mindre detaljerade än nuvarande regler och ges ett mer detaljerat innehåll i förordningar och myndighetsföreskrifter. Innehållet i dessa utreds för närvarande av Miljöbalksutredningen. Ett betänkande är att förvänta under våren 1998. Vidare överväganden om utformningen av de reviderade bestämmelserna kommer alltså att kunna göras under detta beredningsarbete. Regeringen bereder även de förslag till ändringar i va-lagen som återfinns i den översyn som gjordes av PBL-utredningen (SOU 1996:168). Bland de frågor utredningen särskilt skulle pröva var möjligheten att anpassa avgifter och taxor till miljö- och naturresursförhållanden. Utredningen ansåg att det i gällande lagstiftning redan finns möjligheter till lokala lösningar och att det mot den bakgrunden är för tidigt att ta upp frågan om en differentiering av avgifter för att tillgodose intresset av lokala, kretsloppsanspassade va- system. Bostadsutskottet anser liksom motionärerna att stor vikt måste läggas vid arbetet med att anpassa va-systemen till en långsiktigt hållbar utformning. Detta gäller både för de befintliga systemen och för de helt nya system där bästa tillgängliga miljöteknik kan väljas från början. Som motionärerna anför finns behov av att ta fram mer kunskap på området och att utarbeta en strategi för en miljöanpassning av va-systemen. Utskottet utgår ifrån att arbetet som bedrivs vid Naturvårdsverket liksom de praktiska erfarenheter som förväntas inom ramen för kretsloppsmiljarden och de lokala investeringsprogrammen kommer att resultera i sådan kunskap. Resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte tillkännagivanden i enlighet med motion 1997/98:Bo516 (kd) yrkandena 3 och 4 och motion 1997/98:Bo218 yrkande 5 vara erforderligt. Dessa motionsyrkanden avstyrks således. En begäran om förslag till ny va-lagstiftning såsom föreslås i motion 1997/98:Bo543 (mp) kan inte heller anses erforderlig. Även beträffande detta förslag finns anledning att avvakta pågående överväganden.
Avvittringen I motion 1997/98:Bo404 (v) yrkas på ett riksdagens tillkännagivande om att initiativ bör tas till en utredning av hur nybyggarnas rättigheter uppkomna i samband med avvittringen har hanterats. Särskilt nämns frågan om jakt- och fiskerättigheternas fördelning. Avvittringen och dess konsekvenser behandlades ingående av riksdagen under 1989/90 års riksmöte. För en redogörelse om avvittringslagstiftningen hänvisas till betänkandet 1989/90:BoU12 (s. 2-5). Bostadsutskottet som inhämtat remissyttranden från vissa myndigheter och organisationer anförde då bl.a.:
Vad som framkommit i yttranden bl.a. från de rättsvårdande remissinstanserna och vid utskottets beredning av ärendet ger inte belägg för att avvittringsförrättningarna inte skulle ha verkställts i enlighet med de bestämmelser som gällde. Inte heller finns stöd för uppfattningen att avvittringshandlingarna saknas utom i något enstaka fall. Rättssäkerheten synes ha varit väl tillgodosedd med de möjligheter som fanns för den enskilde att bevaka sin rätt och att få en överprövning till stånd av de fastställda utslagen och den slutliga utstakningen. I stort sett samtliga avvittringsutslag ovan odlingsgränsen har varit föremål för sådana överprövningar. Bostadsutskottet konstaterade vidare att möjligheterna till missförstånd är stora på grund av att frågorna kring avvittringarna är komplicerade. Utskottet föreslog därför att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skulle begära att informationsinsatser om avvittringen skulle vidtas. Riksdagen följde utskottet. En informationsskrift, Avvittringarna i lappmarkerna, gavs år 1991 ut av Justitiedepartementet. När det gäller jakt- och fiskerättigheter i samband med avvittringsfrågor, som särskilt berörs i motionen, framgår av denna skrift att den s.k. avvittringsstadgan inte innehåller några bestämmelser om avvittringens följder för den bofasta befolkningens jakt- och fiskerätt. Högsta domstolen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om jakt- och fiskerätt efter avvittringarna. De slutsatser man i informationsskriften drar av de aktuella rättsfallen är att den rätt att jaga och fiska på kringliggande mark som nybyggarna hade enligt äldre författningar inte gäller efter avvittringen, såvida inte rätten förbehållits i avvittringsutslaget. Anspråk på rätt till jakt och fiske på kronomark eller annans enskild mark grundad på urminnes hävd eller med hänvisning till de förordningar som reglerade kolonialisationen av Lappland som anförts av en del fastighetsägare, har som regel inte godtagits av domstolarna. Motioner om avvittringarna har även under senare år behandlats av bostadsutskottet (1992/93:BoU12, s. 8 f., 1994/95:BoU1, s. 5 f.). I dessa sammanhang har utskottet gjort bedömningen att frågor som i grunden rör rättsliga förhållanden inte kan lösas på annat sätt än genom domstolsprövning. Jordbruksutskottet behandlade under förra riksmötet ett avvittringsanknutet yrkande avseende nybyggarnas fiske- och jakträttigheter (1996/97:Jo23 yrkande 10). I 1996/97:JoU15 konstaterar utskottet att Jordbruksverkets, Sametingets och Naturvårdsverkets rapport Utvärderingen av småviltjakten och handredskapsfisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen bereds i Regeringskansliet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet mot bakgrund av att frågorna ansågs få sin belysning inför de ställningstaganden som regeringen inom kort avsåg att redovisa för riksdagen. Regeringen har sedermera givit Sametinget i uppdrag att utarbeta ett förslag till förändringar av upplåtelsesystemet för rätt till småviltjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen. Uppdraget slutredovisas senast den 1 april 1998. Avslutningsvis bör erinras att regeringen planerar att i april presentera av riksdagen begärda förslag om hur den avvittringsrelaterade frågan om äganderätten till ströängar skall hanteras. Enligt utskottets uppfattning har något nytt inte framkommit i den aktuella frågan som bör påkalla ett annat ställningstagande i frågan från riksdagens sida. Några nya motiv till att tillsätta en utredning om avvittringens konsekvenser för vissa enskilda fastighetsägares jakt- och fiskerättigheter har enligt utskottets mening heller inte presenterats i motionen. Beträffande den sistnämnda frågan bör regeringens ställningstagande med anledning av ovan nämnda uppdrag till Sametinget avvaktas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1997/98:Bo404 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande en ny vattenadministration m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:A455 yrkande 13, res. 1 (fp) 2. beträffande ekologiskt anpassade va-system att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo218 yrkande 5, 1997/98:Bo516 yrkandena 3 och 4 samt motion 1997/98:Bo543, res. 2 (c, v, mp, kd) 3. beträffande avvittringens konsekvenser att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo404. res. 3 (v)
Stockholm den 19 februari 1998
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Carina Moberg (s), Juan Fonseca (s) och Peter Weibull Bernström (m).
Reservationer
1. En ny vattenadministration m.m. (mom. 1) Erling Bager (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ?Enligt vad? och slutar med ?ny vattenadministration m.m.? bort ha följande lydelse: De skärgårdsboendes färskvattenförsörjning är en fundamental förutsättning för möjligheterna att vidmakthålla ett livskraftigt året-runt-boende i våra skärgårdsområden. Utskottet anser att ytterligare ansträngningar måste göras i syfte att främja hushållningen med sött grundvatten i våra kustområden. De förslag som presenterats av utredningen om avrinningsområden avseende upprättandet av en ny myndighetsstruktur för vattenadministration är ett steg i rätt riktning. Eu:s stränga regler för skydd av såväl grund- som ytvatten har i och med den föreslagna nyordningen större förutsättningar att få genomslag i praktiken vilket utskottet såväl på kort sikt som ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv anser gagna hanteringen av skärgårdens dricksvattenförsörjningsproblem. De skärgårdsboendes problem med sin dricksvattenförsörjning kan emellertid inte enbart överlåtas åt den föreslagna avrinningsområdesbaserade vattenadministrationen. Med tanke på att kustvattenområdena enligt förslaget endast kommer att utgöra en del av ett avrinningsdistrikt som även omfattar stora fastlandsområden, befarar utskottet att skärgårdens problem inte ges den uppmärksamhet som erfordras. Ett sätt att råda bot på denna brist är att den föreslagna vattenadministrationen kompletteras med möjligheten att skapa särskilda samverkansorgan i områden där allvarliga förorenings- eller vattenhushållningsproblem förekommer. Det är utskottets mening att något eller några skärgårdsområden där problem med färskvattenförsörjningen är särskilt påtagliga skulle kunna fungera som lämpliga pilotområden för tillskapandet av vattenvårdsförbundsliknande sammanslutningar i vilka särskilt uppmärksammas hur problemet med brist på sött grundvatten skall hanteras. Sammanslutningarna bör grunda sig på frivillighet men deras verksamhet bör stimuleras genom särskilt avsatta medel. Utskottet är medvetet om det beredningsarbete som för närvarande bedrivs inom Regeringskansliet med anledning av den aktuella sakfrågan. Det är dock enligt utskottets uppfattning nödvändigt att med särskild pregnans lyfta fram de skärgårdsboendes vattenförsörjningproblem. Det är därför motiverat att riksdagen med anledning av vad som anförs i motion 1997/98:A455 (fp) yrkande 13 ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att de förslag om en ny vattenadministration m.m. som lämnats av utredningen om avrinningsområden skyndsamt skall genomföras i skärgårdsområdena och att ett skärgårdens vattenvårdsförbund bildas. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande en ny vattenadministration m.m. att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A455 yrkande 13 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört.
2. Ekologiskt anpassade va-system (mom. 2) Rigmor Ahlstedt (c), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Bostadsutskottet anser? och på s. 5 slutar med ?pågående överväganden? bort ha följande lydelse: I ett fungerande kretsloppssamhälle är vattnets cirkulation genom samhällskroppen särskilt viktig att beakta. De system som skapas för produktion av dricksvatten och avloppsvatten måste präglas av en helhetssyn. Lineära lösningar där samhällsansvaret i allt väsentligt ofta upphör i och med att den mer eller mindre renade slutprodukten släpps ut i en naturlig recipient måste undvikas. Det är angeläget att samhället tydligt ger uttryck för en ambition att skapa och vidmakthålla idén om ett kretsloppsstänkande. Såväl administrativa som ekonomiska styrmedel bör användas i syfte att främja användande av kretsloppsbaserade lösningar. Möjligheter att villkora ny- eller ombyggnad med att viss andel av toalettavfallet källsorteras eller att differentierade va-taxor till förmån för källsorterande system tillämpas är möjliga handlingsalterantiv som närmare bör utvärderas. Synen på avloppsvattnet måste förändras mot ett resurstänkande där såväl dess värmeenergiinnehåll, innehåll av näringsämnen som vattnet i sig tillvaratas. Den i dagsläget dominerande inställningen om att avloppsvatten är en i huvudsak värdelös restprodukt måste mönstras ut. Staten har här ett stort pedagogiskt ansvar. Ett ansvar som kan axlas bland annat genom ökade satsningar på sådan miljövänlig resursbevarande teknik som förmultningstoaletter och urinavskiljande toalettsystem. Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att arbetet med att kretsloppsanpassa dagens i huvudsak vattentransportbaserade va-system påskyndas. En utdragen utredningsprocess av olika handlingsalternativ bör undvikas. Utskottet tvingas tyvärr konstatera att regeringen ännu inte presenterat den sedan tidigare aviserade propositionen om va-lagen och därför heller inte presenterat ett helhetsgrepp på de i motionerna aktualiserade va- frågorna. Till detta bör fogas att den utredning av va-lagen som delvis skall ligga till grund för propositionen saknar den grad av kretsloppsorienterat nytänkande som efterfrågas i motionerna. Utskottet anser det också viktigt att det nya kretsloppstänkandet får ett brett genomslag i den nya miljöbalken, inte minst inom va-området. Den i jämförelse med den nuvarande miljö- och hälsoskyddslagstiftningen minskade detaljeringsgraden i 9 kap. miljöbalken måste i det fortsatta arbetet med att skapa förordningar och föreskrifter knutna till det aktuella kapitlet ge ett vidgat utrymme för den typ av miljöanpassade va-system som motionärerna efterfrågar. Med hänvisning till det anförda anser utskottet det motiverat att riksdagen ger regeringen till känna att det fortsatta arbetet med en proposition om va- lagen bör ta sin utgångspunkt i vad som anförs i motionerna 1997/98:Bo516 (kd) yrkandena 3 och 4, 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 5 samt motion 1997/98:Bo543 (mp) om ekologiskt anpassade va-system. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande ekologiskt anpassade va-system att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo516 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Bo218 yrkande 5 samt motion 1997/98:Bo543 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Avvittringens konsekvenser (mom. 3) Owe Hellberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?motion 1997/98:Bo404 (v)? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning råder, trots vad som angivits ovan, inte sällan en besvärande oklarhet om nybyggarättlingarnas rättigheter i södra Lappland. Varken de utredningar, informationsinsatser eller den domstolspraxis som utvecklats kan anses ha skapat klarhet i frågan om avvittringsförrättningarnas genomförande och om innebörden av de rättigheter som tillskapats genom dessa förrättningar. Frågan om vem som har rätten till jakt- och fiske ovan odlingsgränsen är en av de frågor som inte är tillfredsställande klarlagd. Det är enligt utskottets mening djupt olyckligt att nybyggarättlingar och samer tvingas uppleva att det man uppfattar som rättigheter baserade på den fortfarande gällande avvittringsstadgan eller på urminnes hävd mer eller mindre helt urholkats med dagens lagstiftning och hur den tillämpats. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att riksdagen tar förnyade och mer kraftfulla initiativ för att den aktuella frågan skall klarläggas. Tidigare informationsinsatser har uppenbarligen inte varit till fyllest vilket ytterligare motiverar såväl en fördjupad utredning av frågorna som en bred insats för att klara ut eventuella missuppfattningar. Frågor om avvittringens konsekvenser är, som angivits ovan, av mycket komplex natur vilket kan ha bidragit till en bristande överensstämmelse mellan statens och olika befolkningens syn på frågan. Med hänvisning till vad som anförs i motion 1997/98:Bo404 (v) om avvittringens konsekvenser anser utskottet det väl motiverat att riksdagen som sin mening till regeringen ger till känna att frågan om nybyggarnas rättigheter närmare utreds. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande avvittringens konsekvenser att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Grundvattenskydd 2 Ekologiskt hållbara va-lösningar 3 Avvittringen 5 Hemställan 6 Reservationer.........................................7 1. En ny vattenadministration m.m. (mom. 1) 7 2. Ekologiskt anpassade va-system (mom. 2) 8 3. Avvittringens konsekvenser (mom. 3) 9