Vissa utrikeshandelsfrågor
Betänkande 1991/92:NU21
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU21
Vissa utrikeshandelsfrågor
Innehåll
1991/92 NU21
Ärendet
I detta betänkande behandlas -- helt eller delvis -- fem motioner från allmänna motionstiden om utrikeshandel.
Frågor rörande handel med tekovaror behandlar utskottet i betänkandet 1991/92:NU20. I betänkandet 1991/92:NU23 tar utskottet upp motioner om exportfinansiering m.m. i anslutning till behandlingen av proposition 1991/92:108 om statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd.
Sammanfattning
Motioner (s; v) om handelspolitikens inriktning avstyrks av utskottet, som konstaterar att de synpunkter som kommer till uttryck i motionerna ligger helt i linje med Sveriges strävanden i GATT och andra internationella organisationer. Vidare förutsätter utskottet att Sverige inom ramen för ett medlemskap i EG kommer att fortsätta att driva en politik för en global frihandel och verka för ett med omvärlden vidgat samarbete i övrigt.
Krav på att en miljöklausul skall införas i internationella handelsavtal förs fram i en motion (v). Utskottet noterar med tillfredsställelse det arbete kring denna fråga som bedrivs i främst GATT och OECD och avstyrker även detta motionsyrkande.
Vidare avstyrker utskottet motioner med krav på en översyn av marknadsföringen utomlands och exporten av alkoholdrycker (fp; c) resp. tobaksvaror (fp). I båda frågorna följs yrkandena upp i reservationer (fp, c, kds). Också en motion (fp) där det begärs ett uttalande av riksdagen om avskaffande av gränskontroller i Norden avstyrks. Strävan bör vara att alla gränskontroller som inte är nödvändiga skall avvecklas, anser utskottet, som förutsätter att arbetet med detta nu påskyndas.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1991/92:U202 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen begär att regeringen verkar för minskade internationella handelshinder dels genom att verka för en för u-länderna gynnsam överenskommelse i de pågående GATT-förhandlingarna, dels genom att i det närmare samarbete med EG som nu utvecklas verka för en öppen europeisk handelspolitik.
1991/92:U543 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri varu- och tjänstehandel i Norden.
1991/92:N222 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av alkohol, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av tobaksvaror.
1991/92:N276 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk alkoholreklam utomlands.
1991/92:N277 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frihandel, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Uruguayrundan, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöregler i internationella handelsavtal, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sociala skyddsregler i internationella handelsavtal.
Utskottet
Handelspolitikens inriktning
De år 1986 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k. Uruguayrundan, skulle ha avslutats i december 1990. Till följd av en rad tvistefrågor, där handeln med jordbruksprodukter intar en nyckelställning, har förhandlingarna ännu inte lett fram till en slutlig uppgörelse. Skulle det inte gå att nå en överenskommelse skulle det innebära bl.a. att en rad nya områden, t.ex. tjänster, inte som planerat tas in i det multilaterala regelverket för handel. De nuvarande GATT-reglerna kommer däremot att gälla även i fortsättningen.
Förenta nationernas konferens för handel och utveckling genomförde i februari 1992 sin åttonde session (UNCTAD VIII) i Cartagena, Colombia. Organisationen utgör ett forum för dialog mellan u-länderna och i-länderna. Konferensen samlade deltagare från 125 länder. Behovet av en reformering av UNCTAD har under årens lopp kommit att alltmer diskuteras. Sverige har drivit reformfrågan aktivt. Under konferensen uppnåddes en samsyn när det gäller bl.a. förutsättningar för en revitalisering av organisationen. Ett viktigt resultat av UNCTAD VIII var sålunda antagandet av ett nytt arbetsprogram. I detta ges en överordnad prioritet åt åtgärder för de minst utvecklade länderna liksom åt en anpassning av tillväxtstrategierna till vad som krävs med hänsyn till miljön, dvs. främjandet av en hållbar utveckling. Vid konferensen behandlades fem större sakområden, däribland handel och råvaror. Miljöfrågorna togs upp inom vart och ett av dessa områden. Beträffande råvarufrågor, som är av avgörande betydelse för u-ländernas ekonomiska situation, antogs en särskild resolution. Allmänt anses att UNCTAD VIII -- till skillnad från tidigare konferenser -- präglades av en anda av samarbete.
I två motioner berörs frågor om handelspolitikens inriktning. Regeringen bör uppmanas att verka för minskade internationella handelshinder, heter det i motion 1991/92:U202 (s). Två vägar att uppnå detta mål anvisas av motionärerna. Regeringen borde sålunda medverka till att en för u-länderna gynnsam överenskommelse i GATT-förhandlingarna uppnås. Vidare borde regeringen -- i det närmare samarbete med EG som nu utvecklas -- arbeta för en öppen europeisk handelspolitik. I fråga om u-länderna motiverar motionärerna sin ståndpunkt med att exportinkomsterna är av avgörande betydelse för dessa länders utveckling. De beklagar därför att de handelshinder som u-länderna möter har ökat. I motionen erinras om den förutvarande socialdemokratiska regeringens insatser när det gäller att öppna Sverige för import av t.ex. textilvaror från u-länderna. Nu, menar motionärerna, måste Sverige gå vidare genom att påverka andra länder, och då inte minst EG, att genomföra motsvarande avregleringar av importen.
Sverige är på ett avgörande sätt beroende av import och export, anförs det i motion 1991/92:N277 (v). En öppen och fri handel är därför ett starkt svensk intresse. Motionären framhåller samtidigt vikten av att även u-länder och de nya demokratiska staterna i Central- och Östeuropa kan sälja sina produkter på en världsmarknad och få tillgång till avancerad teknik och till produkter och tjänster till lägsta möjliga kostnad. Uruguayrundan visar hur svårt det är att föra den fria handelns stolta paroller till bindande avtal, heter det. Sveriges ansvar härvidlag betonas. Motionären begär att riksdagen skall göra uttalanden om vikten av frihandel och om Sveriges roll i Uruguayrundan.
Riksdagen behandlade senast hösten 1991 motioner om utrikeshandel. Härvid gav utskottet (bet. 1991/92:NU1 s. 4 f.) en allmän översikt över då aktuella förhållanden på det utrikeshandelspolitiska fältet, till vilken nu hänvisas. På förslag av utskottet avslogs motionsyrkanden (m; fp; c) med krav på uttalanden om frihandelns betydelse. Med hänvisning bl.a. till Sveriges insatser i GATT-förhandlingarna och till det handelspolitiska samarbetet med Central- och Östeuropa fann utskottet att den svenska inriktningen låg väl i linje med vad som kom till uttryck i motionerna. Även ett motionsyrkande (c) om u-ländernas roll i världshandeln avslogs. Utskottet hänvisade härvid till Sveriges aktiva deltagande i såväl GATT som UNCTAD.
I en utrikespolitisk deklaration i riksdagen i februari 1992 (RD 1991/92:70) betonade utrikesminister Margaretha av Ugglas (m) att frihandeln har en avgörande betydelse för tillväxt i alla länder. Sverige, fortsatte hon, deltar aktivt i ansträngningarna att föra förhandlingarna i GATT om ett förbättrat och utvidgat internationellt frihandelssystem till en lyckosam avslutning. Hon berörde också de fattiga ländernas utveckling. Flera asiatiska länder har demonstrerat att det går att bryta fattigdomsspiralen genom ett ökat deltagande i världsekonomin, anförde hon.
Utskottet konstaterar att de synpunkter som kommer till uttryck i motionerna ligger helt i linje med Sveriges strävanden i GATT och andra internationella organisationer. Utskottet vill särskilt peka på att Sverige i GATT har verkat för att en öppen och liberal handelsregim, inte minst på jordbruks- och tekoområdena, skall åstadkommas.
I takt med att det europeiska samarbetet fördjupas och breddas vidgas EG:s kontakter med länderna utanför gemenskapen. Ett svenskt medlemskap i EG innebär att Sverige får fullt inflytande över besluten; förutsättningarna för ett svenskt agerande i linje med vad som anförs i motionerna skulle därigenom öka. Utskottet utgår från att Sverige inom ramen för ett medlemskap i EG kommer att fortsätta att driva en politik för en global frihandel och verka för ett med omvärlden vidgat samarbete i övrigt.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:U202 (s) och 1991/92:N277 (v), båda i här behandlade delar.
Miljöklausul i internationella handelsavtal
Miljöregler i internationella handelsavtal efterlyses i motion 1991/92:N277 (v). Även om principen om fri handel borde gälla måste det enskilda landet ha rätt att skydda vissa vitala samhällsintressen. Ett land måste kunna vägra import eller export av produkter eller verksamheter som skadar miljö och människor, hävdar motionären. Han kräver därför att regler med förbud mot miljödumpning och andra regler för skydd av miljön skall införas i internationella handelsavtal.
I flertalet sådana avtal finns en undantagsbestämmelse som tillåter ett land att reglera eller helt förbjuda importen om det bedöms nödvändigt för att skydda människors och djurs hälsa eller för att bevara växter. En förutsättning är att samma restriktioner också gäller motsvarande inhemska produkter. I GATT finns intaget en sådan klausul. De åtgärder som vidtas med stöd av denna artikel i avtalet får inte innebära en förtäckt inskränkning av internationell handel. Den allmänt accepterade tolkningen av artikeln är att denna i första hand avser att skydda inhemska förhållanden; den ger sålunda inte uttryckligen stöd för åtgärder riktade mot företeelser i andra länder.
Miljöproblemen tillmäts en allt större betydelse i många länder. Mot denna bakgrund har Sverige i internationella sammanhang tagit initiativ till en översyn i fråga om sambanden mellan miljöpolitik och handelspolitik. Målet är att en överenskommelse skall nås om lämpliga modifieringar i internationella regelverk för att avvägningen mellan de olika intressena skall bli bättre balanserad.
Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), i vilken 24 industriländer är medlemmar, drivs ett av Sverige initierat arbete rörande handelsrelaterade miljöfrågor. Sedan mitten av år 1991 diskuterar en arbetsgrupp inom OECD -- bestående av miljö- och handelspolitiska experter -- hithörande frågor. I fokus för intresset står för närvarande frågan om risken för den konflikt som kan uppkomma mellan GATT:s regelverk, som syftar till att handeln skall liberaliseras, och internationella miljökonventioner, som ibland innebär att handeln bör begränsas. Formellt är arbetsgruppen inriktad på att utveckla ett förslag till OECD-rekommendationer inom området miljö--handel. Arbetet är av betydelse inte bara för de deltagande länderna inom OECD utan även som en förberedelse för diskussioner i den bredare medlemskretsen i GATT. Sverige deltar aktivt i detta arbete.
Inom GATT, som numera har hundratalet avtalsslutande parter, drivs parallellt ett arbete på samma tema. En år 1972 bildad arbetsgrupp för miljöfrågor har nyligen återinkallats. Flera möten har hållits sedan hösten 1991. Gruppen, som främst kan betecknas som ett diskussionsforum, har tagit upp tre områden för närmare granskning. Det första gäller samma fråga som nyss har nämnts beträffande det pågående arbetet i OECD, nämligen förhållandet mellan multilaterala miljökonventioner och GATT:s regelverk. Det andra området gäller informationsutbytet om miljöåtgärder med handelseffekter; frågan är här i vilken utsträckning som de nuvarande notifikationssystemen i GATT förmår fånga upp miljöåtgärder som har betydelse för handelsutbytet länder emellan. Det tredje området tar sikte på förpackningar och bestämmelser för produktmärkning. Arbetsgruppen är inte förhindrad att ta upp även andra handelsrelaterade miljöfrågor. Sverige, som är representant för de nordiska länderna i gruppen, deltar aktivt även i detta arbete. U-ländernas deltagande betecknas som konstruktivt efter en inledningsvis starkt tveksam inställning.
Vid den nyligen genomförda UNCTAD-konferensen diskuterades, som nyss har nämnts, miljöfrågor i anslutning till vart och ett av de fem större sakområden som togs upp under konferensen.
Frågan om miljö och handel behandlades senast hösten 1991 av riksdagen. Med hänvisning till dittillsvarande arbete på området inom GATT, OECD och UNCTAD avstyrkte utskottet (bet. 1991/92:NU1) och avslog riksdagen motionsyrkanden (c; mp) i ämnet.
Utskottet har förståelse för det syfte som motionären har för sitt yrkande, nämligen att miljöproblemen -- via handeln -- inte skall kunna flytta över gränserna. Som litet utrikeshandelsberoende land har Sverige emellertid anledning att värna om en restriktiv tolkning av undantagsbestämmelserna i GATT. En ökad tillämpning av dem skulle kunna medföra handelsrestriktioner, riktade även mot Sverige. Det är mot denna bakgrund angeläget att resultat i frågan åstadkoms genom en internationell samordning. Härigenom undviks en snedvridning av olika länders konkurrensförutsättningar. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att arbetet på att åstadkomma en multilateral överenskommelse när det gäller miljörelaterade handelsfrågor nu drivs vidare och att därtill vissa framsteg kan noteras. Med hänvisning till vad som här har sagts avstyrker utskottet motion 1991/92:N277 (v) i den nu aktuella delen.
Socialklausul i internationella handelsavtal
Omänskliga arbetsförhållanden skall inte kunna vara ett konkurrensmedel under den fria handelns täckmantel, heter det vidare i nyssnämnda motion. Motionären anser därför att Sverige bör verka för att det i internationella handelsavtal införs sociala skyddsregler. Därigenom skulle det bli möjligt att vidta åtgärder mot import av produkter som framställs genom barnarbete eller under andra omänskliga och ovärdiga produktionsförhållanden.
I en socialklausul skulle intas regler om miniminivåer beträffande anställnings- och arbetsvillkor. Frågan om införande av en socialklausul i GATT har diskuterats under en längre tid. Det är i första hand Förenta Staterna och Sverige som har tagit initiativ härtill och varit drivande i frågan. Senast behandlades ämnet på ett rådsmöte år 1990. Därefter har frågan om socialklausul fått stå tillbaka, främst till förmån för ansträngningarna att bringa Uruguayrundan till ett framgångsrikt slut. Det arbete som pågår i GATT tar sikte på att en arbetsgrupp skall upprättas för att studera sambanden mellan handel och sociala skyddsregler. Från många u-länders sida ses diskussionen i i-länderna om en socialklausul som uttryck för ytterligare protektionistiska strävanden riktade mot u-länderna. Intrycket härav torde ha förstärkts genom att debatten om socialklausuler särskilt har berört branscher i vilka i-länderna har varit utsatta för konkurrens från u-länderna, exempelvis tekobranschen.
Frågan om socialklausul har behandlats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen. Senast hösten 1991 avslogs på förslag av utskottet (bet. 1991/92:NU1) en motion (c) som bl.a. berörde frågan om sociala förhållanden i samband med produktion. Härvid hänvisade utskottet till att frågan om socialklausul var under behandling i GATT. I en meningsyttring (v) begärdes att regeringen i GATT skulle ta förnyade initiativ till införande av bl.a. socialklausul i internationella handelsavtal.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker motion 1991/92:N277 (v) även i här aktuellt avseende.
Marknadsföring och export av alkoholdrycker
I utlandet marknadsförs svensktillverkade alkoholdrycker med metoder som inte är tillåtna i Sverige, anförs det i motion 1991/92:N222 (fp). En översyn av Sveriges marknadsföring och export av alkohol utomlands krävs av motionärerna.
Samma fråga tas upp i motion 1991/92:N276 (c). I Vin & Sprit AB:s årsredovisning redogör företaget med stolthet, anför motionären, för den reklamkampanj som ligger bakom den mycket lyckade exporten av Absolut Vodka. Han menar att det är anmärkningsvärt att ägaren, svenska staten, inte har gjort klart för företaget att staten inom Världshälsoorganisationen (WHO) har förbundit sig att verka för en 25-procentig minskning av alkoholkonsumtionen bland medlemsländerna.
Motioner (s; fp; c; mp) om marknadsföring utomlands av alkoholdrycker behandlades av riksdagen senast våren 1991. Utskottet anförde (bet. 1990/91:NU47) därvid följande. Bestämmande för statsmakternas inställning till frågan om export av alkoholdrycker har varit att ett producentföretag, även då det som Vin & Sprit AB är statsägt, skall ha frihet att på eget ansvar unyttja förekommande exportmöjligheter. Undantag från principen att exporten skall vara fri har införts i mycket begränsad utsträckning. De gäller huvudsakligen krigsmateriel och farliga kemikalier samt konsumentvaror som medför särskilda risker för allvarliga personskador. Utskottet åberopade samtidigt sin tidigare uttalade ståndpunkt, att ensidiga handelspolitiska åtgärder är en olämplig metod om Sverige vill bidra till att hålla tillbaka alkoholbruket i andra länder. I stället borde vårt land liksom hittills stödja och ta del i adekvata alkoholpolitiska åtgärdsprogram som utformas i internationellt samarbete, bl.a. inom WHO. Samtidigt erinrades om att riksdagen år 1989 på utskottets förslag (bet. 1988/89:NU13) uppmanade regeringen att sörja för att WHO aktivt söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol. Motionerna följdes upp i två reservationer (fp, c; mp).
Utskottet står kvar vid sin uppfattning. Motionerna 1991/92:N222 (fp) och 1991/92:N276 (c), den förra i här berörd del, avstyrks med vad som nu har sagts.
Marknadsföring och export av tobaksvaror
Att Sverige engagerar sig i olika internationella strävanden för minskat tobaksbruk (t.ex. inom WHO och Europarådet) samtidigt som delstatliga Svenska Tobaks AB bedriver en intensiv marknadsföring för sina produkter i ett stort antal länder är ett uttryck för dubbelmoral, anförs det i motion 1991/92:N222 (fp). En översyn av Sveriges marknadsföring och export av tobaksvaror borde därför komma till stånd.
Även frågan om marknadsföring m.m. utomlands av svenska tobaksvaror har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Under förra riksmötet berördes ämnet två gånger. Vid det senare tillfället, våren 1991, avslogs motioner (fp) av motsvarande innebörd som den nu aktuella. Utskottet (bet. 1990/91:NU47) menade att tobaksföretagens marknadsföring utomlands -- som hittills -- borde få bedrivas på vederbörande företags eget ansvar. Det är i första hand varje avnämarlands sak, anförde utskottet vidare, att fastställa vilka regler som skall gälla för reklam och andra marknadsföringsåtgärder i landet. Utskottet hänvisade samtidigt till de etiska riktlinjer som Procordia United Brands AB, moderbolag till Svenska Tobaks AB, självt hade antagit och som kunde innebära vissa restriktioner därutöver. Av statsmakterna initierade svenska insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra länder borde även fortsättningvis göras inom ramen för ett internationellt samarbete, ansåg utskottet. I en reservation (fp, c) uttalades att det inte är försvarbart att hänvisa till att marknadsföringen i varje land får ske enligt där gällande regler; i stället borde det i statens regi utvecklas regler för marknadsföringen utomlands av tobaksvaror.
I de etiska riktlinjer för marknadsföring av rökfria tobaksprodukter som Procordia United Brands AB har antagit understryks bl.a. att snus är en produkt som är avsedd för vuxna; marknadsföringen skall utformas i enlighet därmed och inte riktas till ungdomar.
Inom EG behandlas för närvarande ett förslag till direktiv om förbud mot tobaksreklam. Såväl direkt reklam, t.ex. i TV och i tidningar, som indirekt skulle omfattas av förbudet. I mars 1992 har Europaparlamentet med knapp majoritet tagit ställning till förmån för förslaget. Denna viljeyttring är emellertid inte bindande. En avgörande beslutsomgång i ministerrådet avses äga rum i maj 1992. Vidare har ett aktionsprogram mot cancer inletts inom EG. I detta har frågan om tobaksbrukets skadeverkningar givits en framskjuten roll. Sverige deltar som fullvärdig medlem i detta program.
Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att ensidiga handelspolitiska åtgärder är en olämplig metod för att minska skadligt tobaksbruk. Det är i första hand varje avnämarlands sak att fastställa vilka regler som skall gälla för reklam och marknadsföringsåtgärder i landet. Av statsmakterna initierade svenska insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra länder bör, menar utskottet, även fortsättningsvis göras inom ramen för ett internationellt samarbete, i första hand inom WHO, samt inom EG. Utskottet noterar att det inom EG pågår ett arbete som går ut på att marknadsföringen av tobaksvaror skall begränsas. Med hänsyn till det sagda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N222 (fp).
Norden som hemmamarknad
En fri varu- och tjänstehandel i Norden värnas om i motion 1991/92:U543 (fp). Målet måste vara att svenska företag skall kunna betrakta Norden som hemmamarknad; tullprocedurer och gränskontroller av varor borde i princip vara avskaffade vid utgången av år 1992. Motionärerna anser att det nordiska samarbetet inte skall ses som ett alternativ utan som ett komplement till det europeiska samarbetet. Arbetet på en fri varu- och tjänstehandel i Norden har nu fått ökad intensitet endast tack vare den europeiska integrationsprocessen, hävdas det.
Vid Nordiska rådets möte i mars 1992 antogs en rekommendation som bl.a. går ut på att de nordiska länderna bör sträva efter att förverkliga en fri rörlighet i Norden för varor, tjänster, kapital och personer.
Ikraftträdandet av ett EES-avtal kommer att innebära en väsentlig fördjupning av frihandeln även mellan de nordiska länderna. Genom avtalet kommer det bl.a. att införas enhetliga regler för upphandling, gemensamma tekniska krav och ömsesidigt erkännande av provningar m.m. (bl.a. för byggprodukter). Även en viss ökad frihandel med jordbruksvaror kan bli följden. Vad ett EES-avtal däremot inte täcker är dels vissa samarbetsfrågor, i vilka de nordiska länderna kan gå längre än vad EES-avtalet innebär, dels vissa andra frågor såsom gränskontroller.
I betänkandet 1991/92:NU1 (s. 8) lämnade utskottet en redogörelse för det nordiska samarbetet såvitt det berör handelsfrågorna. Där framhölls att målen med det nordiska samarbetet till stor del kommer att uppnås i en vidare europeisk ram. Utskottet betonade betydelsen av att det nordiska samarbetet drivs vidare.
Utskottet instämmer med motionärerna i uppfattningen om vikten av en nordisk hemmamarknad. I detta avseende vidhåller utskottet sin tidigare uttalade ståndpunkt. Strävan bör vara att alla slags gränskontroller mellan de nordiska länderna som inte är nödvändiga skall avvecklas. Utskottet förutsätter att arbetet med detta nu påskyndas. Något uttalande av riksdagen med anledning av det berörda yrkandet i motion 1991/92:U543 (fp) är däremot inte behövligt. Detta avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande handelspolitikens inriktning att riksdagen avslår motion 1991/92:U202 yrkande 5 och motion 1991/92:N277 yrkandena 1 och 2,
2. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal att riksdagen avslår motion 1991/92:N277 yrkande 3, men. (v) - delvis
3. beträffande socialklausul i internationella handelsavtal att riksdagen avslår motion 1991/92:N277 yrkande 4, men. (v) - delvis
4. beträffande marknadsföring m.m. av alkoholdrycker att riksdagen avslår motion 1991/92:N222 yrkande 1 och motion 1991/92:N276, res. 1 (fp, c, kds)
5. beträffande marknadsföring m.m. av tobaksvaror att riksdagen avslår motion 1991/92:N222 yrkande 2, res. 2 (fp, c, kds)
6. beträffande Norden som hemmamarknad att riksdagen avslår motion 1991/92:U543 yrkande 6. men. (v) - delvis
Stockholm den 19 mars 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin (s), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Marknadsföring m.m. av alkoholdrycker (mom.4)
Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet står" och slutar med "har sagts" bort ha följande lydelse:
Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för alkoholdrycker är att vinstintresset inte skall ges spelrum och att marknadsföring som bidrar till att öka konsumtionen i Sverige skall förhindras. Det är, menar utskottet, mot denna bakgrund allvarligt att ett statligt helägt företag -- Vin & Sprit AB -- bedriver intensiv marknadsföring av spritdrycker utomlands, samtidigt som ägaren, den svenska staten, i internationella organ har förbundit sig att verka för en minskning av alkoholkonsumtionen och för att etiska normer för marknadsföringen skall utvecklas.
Rimligen borde det därför ligga i Sveriges intresse att förutsättningarna för Vin & Sprit AB:s marknadsföring utomlands av alkoholdrycker och bolagets exportverksamhet utreds. En utgångspunkt för en sådan översyn bör givetvis vara att samstämmighet skall uppnås i frågan vad gäller försäljning till den svenska och till den utländska marknaden. De sociala mål som riksdagen har lagt fast för den svenska alkoholpolitiken bör sålunda tillämpas även vid export. Ett viktigt inslag i detta arbete bör vara att målet för Vin& Sprit AB:s exportverksamhet preciseras. Det bör också innefatta framläggande av förslag till etiska riktlinjer för försäljning av alkoholdrycker utomlands. Regeringen bör skyndsamt ombesörja att en översyn av detta slag kommer till stånd. Genom ett uttalande av riksdagen med denna innebörd blir motionerna 1991/92:N222 (fp) och 1991/92:N276 (c) tillgodosedda, den förra i här aktuellt avseende.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande marknadsföring m.m. av alkoholdrycker att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N222 yrkande 1 och motion 1991/92:N276 (c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Marknadsföring m.m. av tobaksvaror (mom.5)
Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion 1991/92:N222 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att ett förbud mot tobaksreklam kan komma att införas i EG. Om direktivförslaget om reklamförbud -- som inom kort blir föremål för omröstning i ministerrådet -- skulle antas, måste detta betecknas som ett viktigt steg i kampen mot tobaksmissbruket.
I olika internationella sammanhang har Sverige dock gått före och visat vägen i fråga om åtgärder för att skydda människors liv och hälsa. Att fullfölja denna linje när det gäller svenska företags tobaksreklam riktad till andra länder ter sig, enligt utskottets mening, helt följdriktigt. Därigenom skulle vårt lands inställning till tobaksbruket kunna vinna trovärdighet i WHO och andra internationella organ.
Utskottet instämmer sålunda i de synpunkter som i den nu aktuella frågan förs fram i motion 1991/92:N222 (fp). Som begärs i motionen bör regeringen utarbeta etiska riktlinjer för marknadsföringen utomlands och för exporten av tobaksvaror. Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill. Därigenom skulle det nu berörda yrkandet i nyssnämnda motion bli tillgodosett. Detta tillstyrks alltså av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande marknadsföring m.m. av tobaksvaror att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N222 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I tre av de ämnen som behandlas i detta betänkande har jag en annan uppfattning än utskottet, nämligen i fråga om miljöklausul, socialklausul och det nordiska samarbetet när det gäller handelsfrågor.
Det inger visserligen ett visst hopp att frågan om miljörelaterade handelsfrågor har kommit att uppmärksammas i ökad utsträckning i internationella handelsorganisationer, inte minst i GATT. Behovet av skyndsamhet i fråga om värnandet av den globala miljön gör sig emellertid påmint i en accelererande takt. Genom handel kan man flytta -- exportera och importera -- miljöproblem på ett sätt som innebär att man inte blir varse dem. Att åstadkomma regler som motverkar sådan handel är därför en av de viktigaste åtgärderna i miljöarbetet. Därför måste nu alla tänkbara insatser göras för att arbetet på detta område skall bringas till ett genombrott. Sverige har ett stort ansvar att så sker. Riksdagen bör, anser jag, anmoda regeringen att verka i denna riktning. Härigenom skulle det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N277 (v) bli tillgodosett.
Frågan om socialklausul förefaller däremot, enligt vad som framgår i det föregående, inte vara föremål för GATT:s intresse och ännu mindre åtgärder. Detta är beklagligt, menar jag, eftersom införandet av en socialklausul i GATT -- och tillämpningen av den -- skulle innebära att viktiga framsteg kunde nås när det gäller att undanröja de värst utsatta arbetsmiljöerna och arbetsförhållandena i övrigt, inte minst i u-länderna. Sverige, som har varit pådrivande till att frågan har tagits upp i GATT, bör nu ta nya initiativ. Ett uttalande av riksdagen av denna innebörd skulle tillgodose det här berörda yrkandet i motion 1991/92:N277 (v).
Arbetet på en nordisk hemmamarknad är ytterligare ett av de handelspolitiska områden där en förlamning tycks ha inträffat. Trots åratal av gemensamt nordiskt arbete har endast begränsade resultat kunnat uppnås. Riksdagen bör med bifall till motion 1991/92:U543 (fp) i aktuell del nu anmoda regeringen att ta initiativ i detta avseende.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 2, 3 och 6 bort ha följande lydelse:
2. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N277 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
3. beträffande socialklausul i internationella handelsavtal att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N277 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
6. beträffande Norden som hemmamarknad att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U543 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del.