Vissa utbildnings- och forskningsområden
Betänkande 1997/98:UbU13
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU13
Vissa utbildnings- och forskningsområden
Innehåll
1997/98 UbU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 46 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 1997 som alla berör högskolan. Samtliga yrkanden avstyrks. I motionerna framförs synpunkter på den högre yrkesutbildningen, läggs fram förslag om nya högskoleutbildningar och presenteras önskemål om forskning inom vissa områden, etc. På nio punkter har m, fp, v, mp och kd reservationer.
Motionerna
Motion från allmänna motionstiden 1996 1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda och underlätta integreringen av IT i samhället.
Motioner från allmänna motionstiden 1997 1997/98:Ub231 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den högre utbildningen av bl.a. lärare och socialarbetare inom de ämnen som rör alkohol, narkotika och tobak. 1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan. 1997/98:Ub403 av Fanny Rizell och Ingrid Näslund (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-kunskap inom den högre utbildningen av lärare och pedagogutbildningar samt läkar- och vårdhögskoleutbildningarna. 1997/98:Ub414 av Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av teaterpedagogisk högskoleutbildning. 1997/98:Ub419 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning inom frilufts- och fritidsområdet. 1997/98:Ub421 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av kommunikationsforskningen inom Högskolan Dalarna. 1997/98:Ub423 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheterna för att inrätta ett akademiskt centrum för Östersjöländerna. 1997/98:Ub434 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett utbildningspaket riktat till Smålands aluminiumcentrum. 1997/98:Ub437 av andre vice talman Görel Thurdin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den statliga tillsynen över Naprapathögskolan permanentas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Naprapathögskolan ges möjligheter till examinationsrätt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studerande vid Naprapathögskolan bör få söka studiemedel. 1997/98:Ub443 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetsstatus till Högskolan i Växjö. 1997/98:Ub449 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-journalistutbildning. 1997/98:Ub453 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen av röntgensjuksköterskor. 1997/98:Ub454 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö. 1997/98:Ub462 av Laila Bjurling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett industrihistoriskt och industriellt utvecklingscentrum i Eskilstuna. 1997/98:Ub471 av Birthe Sörestedt och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarkunskap. 1997/98:Ub472 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom högskolan. 1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenska tolkar. 1997/98:Ub476 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kyla m.m. 1997/98:Ub488 av Owe Hellberg och Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge dramapedagogutbildningen högskolestatus, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra utbildningarna treåriga med examensrätt, 3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - hos regeringen begär att den tillsätter en utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanioras roll i utbildningen. 1997/98:Ub802 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att journalistutbildningen skall förstärkas med utbildade språkvårdare. 1997/98:Ub806 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all basårsutbildning skall ske inom komvux, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering för socialt basår riktad till män. 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare för ökade kunskaper i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare med anledning av förskolans växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till grundskolepedagogiken, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av högskollärarutbildning, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning som närmare skall granska universitets och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om ordnad utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap vid alla studiegångar, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Högskoleverket att sammanställa en bruksanvisning för universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov, 50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kraftigt ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering, 51. att riksdagen beslutar inrätta ett centrum för miljöteknik med planering, organisation och verksamhet enligt vad som anförts i motionen. 1997/98:U808 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda formerna för en till Linköpings universitet i Norrköping anknuten Östersjöakademi. 1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av dansutbildningen. 1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten bör ta ansvaret för den grundläggande idrottsforskningen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att idrottsrörelsen får ett ökat inflytande över de organ som samordnar idrottsforskningen. 1997/98:Kr511 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildnings- och forskningscentrum för motionsidrotten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring sambandet mellan motion och hälsa och dess konsekvenser ur ett kvinno- och samhällsperspektiv. 1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en särskild vuxenpedagogisk utbildning. 1997/98:T623 av Erling Bager (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordnad utbildning av sjöbefäl. 1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på utbildning för bibliotekarier. 1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förberedande basår.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997 och yrkanden i dessa som tar sikte på vissa avgränsade områden inom den grundläggande högskoleutbildningen och inom forskningen. Först behandlas ett antal frågor som är gemensamma för viss högre yrkesutbildning. Därefter tas synpunkter upp som rör viss befintlig utbildning. Utskottet kommer så in på förslag till ny utbildning och slutligen önskemål om forskning och lokalisering av sådan.
Frågor gemensamma för viss högre yrkesutbildning I några motioner krävs att ett större mått av kunskaper på vissa områden skall ingå i den grundläggande högskoleutbildningen. Fördjupad kunskap om alkohol, narkotika och tobak (ANT) i de högre yrkesutbildningarna är enligt motion 1997/98:Ub231 (fp) yrkande 1 en förutsättning för att informationen om ANT skall kunna bearbetas på ett pedagogiskt och socialpsykologiskt riktigt sätt, bl.a. i verksamheten som lärare och socialarbetare. I motion 1997/98:Ub403 (kd) framförs tanken att riksdagen borde kunna påverka ANT-utbildningen genom att betrakta förekomsten av ANT-kurser som ett kriterium bland andra för hur utbildningen av lärare och vårdpersonal totalt har lyckats. Motsvarande krav på invandrarkunskap framförs i motion 1997/98:Ub471 (s), där motionärerna åberopar en kartläggning som gjorts av Socialstyrelsen. I denna konstateras att invandrarkunskap förekommer i begränsad omfattning i flera grundutbildningar och att skillnaderna är relativt stora både inom och mellan utbildningarna. Bristande kunskaper i nu berört hänseende ger, heter det i motionen, upphov till missförstånd och problem såväl för den enskilde individen som för personalen. I motion 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 10 begärs ett uttalande av riksdagen om humanioras roll i utbildningen. För att skapa ett mänskligare samhälle krävs djupare kunskaper också om andliga, kulturella, sociala och etiska värden. Ämnena inom humaniora är i stor utsträckning kulturbärande och ger studenten tillfälle till självreflektion och kritiskt tänkande, hävdar motionärerna. U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till den ordning som gäller för fastställandet av innehållet i högskoleutbildningen. För drygt två år sedan, hösten 1995, erinrade utskottet om denna ordning med anledning av då aktuella, liknande motionsyrkanden (bet. 1995/96:UbU4 s. 14). Det är regeringen som anger målen för de olika examina som får avläggas inom högskolan. Detta sker i examensordningen, som utgör bilaga 3 till högskoleförordningen (SFS 1993:100). I vidare mån än så reglerar inte statsmakterna innehållet i den grundläggande högskoleutbildningen. Om riksdagen finner det påkallat, kan den som sin mening ge regeringen till känna att förordningsbestämmelser bör ändras i viss riktning. Utbildningarnas närmare innehåll skall bestämmas lokalt vid varje universitet och högskola. Likaså är utbildningens närmare organisation och pedagogiska uppläggning helt och hållet en fråga för varje lärosäte. Av examensordningen framgår att det vid alla lärarexamina med undantag för folkhögskollärarexamen, flyglärarexamen, specialpedagogexamen och studie- och yrkesvägledarexamen bl.a. föreskrivs att studenten skall ha ?förmåga att belysa allmänmänskliga och övergripande frågor som t.ex. existentiella och etiska frågor, jämställdhetsfrågor, miljöfrågor samt internationella och interkulturella frågor?. På riksdagens begäran tillkallade regeringen förra året en parlamentariskt sammansatt kommitté för att lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen. I direktiven påpekas att invandringen har inneburit stora förändringar i skolans arbete. Detta förutsätter numera kunskap om andra kulturer och om språkutvecklingen hos elever med annat modersmål än svenska (dir. 1997:54). Utskottet behandlade under förra riksmötet utförligt motionsyrkanden om utbildning om ANT (1996/97:UbU9 s. 27 f.) Utskottet hänvisade bl.a. till examensordningen, där det föreskrivs att studenten skall ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att som lärare förverkliga skolans mål och medverka i utvecklingen av dess verksamhet. Ett av målen i grundskolan som skall uppnås är att eleven skall ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa och ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Utskottet har under behandlingen av de nu aktuella yrkandena erfarit att frågor om förebyggande av narkotikamissbruk behandlas i lärarutbildningen vid samtliga berörda lärosäten. Utskottet har vidare inhämtat att det inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) pågår ett omfattande arbete med att ta fram en aktionsplan som rör narkotikafrågor. I denna avses berörda departements åtgärder bli redovisade, t.ex. på utbildningsområdet åtgärder som tar sikte på såväl skolan som högskolan. Som framgår av motion 1997/98:Ub471 har Socialstyrelsen i en rapport kunnat konstatera att invandrarkunskap behandlas i mycket begränsad omfattning i läkar-, tandläkar- och psykologutbildningarna (Invandrarkunskap i högskoleutbildningen, Socialstyrelsen 1997). Rapporten vänder sig till anordnare av högskoleutbildning inom hälso- och sjukvårdsområdet och det sociala området samt till kommuner och landsting. Utskottet anser att riksdagen bör kunna utgå från att berörda myndigheter - det gäller såväl universitet och högskolor som myndigheter med tillsynsansvar - ser till att högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan ställas på densamma för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i den kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt. Detta bör riksdagen naturligtvis också kunna utgå från i frågan om vad som krävs av utrymme för visst ämne eller vissa ämnen i utbildningen för att t.ex. stimulera kritiskt tänkande hos studenterna. Miljöpartiet för i motion 1997/98:Ub807 åter fram kravet på en utredning som närmare bör granska universitets och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist (yrk. 23). Det är enligt motionärerna långtifrån självklart att alla dessa utbildningar gagnats av att de - med motiveringen att de skulle vara forskningsanknutna - överförts till universitet och högskolor. Lärarutbildningen är ett bra exempel, menar motionärerna, på en yrkesutbildning som i många fall drabbats hårt. Undervisningen sker inte i kontakt med den verklighet som yrket gäller och utbildningen ger ingen yrkesidentitet. Undervisningens tyngdpunkt måste förskjutas mot den praktiska verksamheten i skolmiljön, och teoriundervisningen bör på ett helt annat sätt än för närvarande knytas samman med erfarenheterna från den verkliga skolvardagen. U t s k o t t e t har två gånger under de två senaste riksmötena avstyrkt likalydande yrkanden från Miljöpartiet (bet. 1995/96:UbU4 och 1996/97: UbU9). Även den här gången anser utskottet att riksdagen inte bör uttala sig för den begärda utredningen. Liksom tidigare noterar utskottet att motionärerna ifrågasätter värdet av den forskningsanknytning som var motiveringen för att ett antal eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan vid 1977 års högskolereform. På den punkten godkände riksdagen enhälligt regeringens förslag (prop. 1975:19, bet. UbU17, rskr. 179). I övrigt nöjer sig utskottet med att hänvisa till den utredning om lärarutbildningen som nu arbetar. I utredningens direktiv anförs det beträffande utformningen av yrkesinriktad utbildning att yrkets krav naturligtvis skall vara styrande för utbildningen. Enligt yrkande 30 i motion 1997/98:Ub807 (mp) bör regeringen uppdra åt Högskoleverket att ställa samman informationsmaterial (?en bruksanvisning?) om universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och för arbetsmarknaden såsom vägledning vid planering av personalbehov. Såväl studenter som avnämare är okunniga om vad en ?fri? högskoleutbildning eller forskarutbildning ger för yrkesmässig kompetens eller arbetsmöjligheter. U ts k o t t e t, som avstyrkte ett identiskt yrkande våren 1997, hänvisar till den motivering för riksdagens avslag på yrkandet som utskottet då anförde och anser därmed att något tillkännagivande av riksdagen i enlighet med motionärernas önskemål inte är behövligt (bet. 1996/97:UbU9 s. 30). Utskottet hänvisade till Högskoleverkets uppgift att informera om bl.a. utbudet av utbildning vid universitet och högskolor samt till de databaser som finns tillgängliga på Internet och rymmer omfattande information om högskoleutbildningen. Utskottet vill tillägga att det enligt högskolelagen (1992:1434) åligger högskolorna att informera om sin verksamhet. I tre yrkanden återkommer Folkpartiet till sina förslag om förändringar i ordningen för basårsutbildningen. Yrkandena 1 och 2 i motion 1997/98: Ub806 innehåller förslag om att all basårsutbildning skall ske inom den kommunala vuxenutbildningen respektive att Skolverket bör få i uppdrag att planera ett socialt basår riktat till män, det senare i syfte att avhjälpa bristande balans mellan könen i vissa yrken. I samma syfte föreslås i motion 1997/98:A806 att man jämte tekniskt basår bör anordna motsvarande basår för helt andra utbildningar med iögonfallande sned rekrytering, t.ex. vissa lärarutbildningar och vård- och omsorgsutbildningar (yrk. 15). U t s k o t t e t har tidigare vid flera tillfällen avstyrkt likartade förslag om förändringar i den nuvarande ordningen för basårsstudier (t.ex. bet. 1996/97:UbU1 s. 58 och 73). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker således bifall till yrkandena.
Synpunkter på vissa befintliga högre yrkesutbildningar Dansutbildningen bör ses över, föreslås det i motion 1997/98:Kr306 (kd) yrkande 8. Motionärerna menar - mot bakgrund av dansares ofta mycket korta karriär - att det i grundutbildningen alltid bör finnas en förberedelse för en alternativ karriär, omskolning eller vidareutbildning. Med hänvisning till vad u t s k o t te t utförligt anförde för drygt ett år sedan vid behandlingen av ett par liknande yrkanden avstyrker utskottet även den här gången förslaget om översyn av dansutbildningen (jfr bet. 1996/97:UbU1 s. 70). Frågan om sjöbefälsutbildningen tas upp i motionerna 1997/98:Ub454 (m) och 1997/98:T623 (fp) yrkande 5. Det finns enligt den förra motionen en hotande brist på sjöbefäl varför det är viktigt att man utnyttjar de befintliga utbildningsresurserna väl. Med hänvisning till detta och till krav på kvalitet som följer av STCW-konventionen (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers) bör frågan om examensmöjligheter och därmed behörighet för de studerande på skolorna på Tjörn och Donsö lösas snabbt. Även den senare motionen kommer in på Sveriges skyldigheter enligt STCW- konventionen, och motionären berör i det sammanhanget den brist på samordning som - heter det i motionen - enligt många branschföreträdare vidlåder den svenska sjöbefälsutbildningen. Motionären föreslår att ett exekutivråd inrättas som är överordnat sjöbefälsskolorna. U t s k o t t e t avstyrker motionerna. Med anledning av vad som anförs och föreslås i motionerna vill utskottet anföra följande. I examensordningen (bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS 1993:100) återfinns föreskrifter om bl.a. sjöbefälsexamina. Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina får enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning endast efter tillstånd utfärda sådana examina som regeringen med stöd av högskolelagen meddelat föreskrifter om. Sådant tillstånd lämnas av regeringen. Innan beslut fattas i tillståndsfrågor skall yttrande begäras in från Högskoleverket. Utskottet har inhämtat att Högskoleverket för närvarande behandlar en ansökan från Stiftelsen Sjöpersonalutbildning på Tjörn om rätt att utfärda sjökaptensexamen och sjöingenjörsexamen. Kraven på yrken inom sjöfarten regleras i den internationella konventionen STCW. Som nämns i en av motionerna skall Sverige, liksom alla andra sjöfartsnationer, före den 1 augusti 1998 meddela generalsekreteraren i Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i STCW. Syftet med konventionen är att klargöra kraven på teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter för olika yrken inom sjöfarten. Efter den 1 augusti 1998 får inga utbildningar påbörjas som är baserade på en tidigare konvention, STCW 78. Högskoleverket har fått i uppdrag att senast den 18 mars 1998, efter att ha samrått med Sjöfartsverket, redovisa förslag till förändringar av målbeskrivningarna för sjöbefälsutbildningarna som kan bli påkallade med anledning av bl.a. STCW. Högskoleverket avser att redovisa en utvärdering av sjöbefälsutbildningen i landet i början av juni 1998. Sjöfartsverket har för regeringen (Kommunikationsdepartementet) redovisat ett uppdrag om behovet av utbildning för yrken inom sjöfarten. Verket anser att dimensioneringen, mot bakgrund av den ökning av utbildningen som nyligen skett, bör bibehållas på nuvarande nivå. Den samlade antagningen år 1997 beräknas uppgå till 450 studerande. Sjöfartsverket avser att lämna en reviderad behovsanalys i maj 1998. Beträffande samordning anför verket att ett nära samarbete måste utvecklas mellan Sjöfartsverket som behörighetsutfärdande myndighet och Högskoleverket med avseende på kraven på kvalitetskontroll och godkännande enligt STCW 95. Ett sådant samarbete har inletts, påpekar Sjöfartsverket. I motion 1997/98:Ub453 (m) anför motionären att det råder brist på röntgensjuksköterskor i dag, varför det är hög tid att det fattas beslut om den framtida röntgensjuksköterskeutbildningen. Det pågår diskussioner om hur utbildningen skall organiseras. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall avslå motionen med hänvisning till följande. Regeringen (Socialdepartementet) tillsatte år 1994 en parlamentarisk kommitté med uppgift att göra en samlad översyn av principerna för legitimation och behörighet (dir. 1994:2). Kommittén skulle lämna förslag bl.a. i frågan om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården samt närliggande områden. I sitt betänkande Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996: 138) föreslår kommittén bl.a. en treårig direktutbildning för röntgensjuksköterskor som leder till legitimation som röntgensjuksköterska. Regeringen gav den 29 januari 1998 Högskoleverket i uppdrag att lämna förslag till målbeskrivningar avseende nya yrkesexamina för vissa vårdutbildningar, m.m. I uppdraget ingår att Högskoleverket skall lämna förslag till utbildning för specialistsjuksköterskor med olika inriktningar samt målbeskrivningar för dessa. Verket skall därvid presentera en modell för utbildning för röntgensjuksköterskor samt förslag till målbeskrivning för denna. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att regeringen den 5 februari 1998 överlämnade en remiss till Lagrådet om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. I den föreslås att endast sjuksköterskor som genomgått en reglerad vidareutbildning för sjuksköterskor får rätt att använda den titel som motsvaras av examen (skyddad specialistbeteckning). Två yrkanden i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Ub807 tar sikte på förskollärarutbildningen. Riksdagen föreslås uttala sig för att utbildningen av förskollärare skall omfatta mer kunskaper i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor. Den speciella situationen som det nära samarbetet med föräldrar innebär vid sådana skolor bör behandlas (yrk. 4). Vidare bör, menar motionärerna, bl.a. kunskaper i förberedande språkträning ingå i förskollärarutbildningen för att minska problemet med specifika läs- och skrivsvårigheter i grundskolan (yrk. 5). U t s k o t t e t avstyrker motionerna med hänvisning till vad utskottet sagt inledningsvis om ordningen för att bestämma innehållet i högskoleutbildningen (s. 5). I sammanhanget vill utskottet emellertid erinra om att frågan om integrering av den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar för att nå högre kvalitet i såväl förskolans som skolans och skolbarnsomsorgens verksamhet berördes i regeringens utvecklingsplan våren 1997 (skr. 1996/97:112). Samma fråga återkommer i direktiven för lärarutbildningskommittén. Det framhålls där bl.a. att en integrerad verksamhet öppnar för t.ex. organisering i arbetslag, i vilka förskollärare, lärare i grundskolan och fritidspedagoger samverkar för barnens lärande och utveckling. Utredningen skall överväga avvägningen mellan gemensamma delar och utbildningar inriktade mot speciella kompetenser inom lärarutbildningen (dir. 1997:54 s. 4 och 8). Det föreslås i motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 8 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan. Motionärerna framhåller att gymnasielärarna sällan har fått några specialpedagogiska kunskaper under sin utbildning. Andelen elever med behov av särskilt stöd har ökat. U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att lärarutbildningskommittén enligt sina direktiv skall se över behovet av specialpedagogisk kompetens i hela skolsystemet. För att betona vikten av god språkvård bör enligt motion 1997/98:Ub802 (kd) möjligheterna att anställa utbildade språkvårdare i journalistutbildningen undersökas. Detta föreslår motionärerna att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna (yrk. 5). U t s k o t t e t, som avstyrker yrkandet, konstaterar att anställning av personal i högskolan är en fråga som hanteras av berörda myndigheter. Ej heller skall riksdagen, vilket framgått inledningsvis, uttala sig om det närmare innehållet i högskoleutbildningen.
Önskemål om nya utbildningar I motion 1997/98:Ub807 (mp) framhålls att det ökade antalet studerande i högskolan medför större krav på anpassning av undervisningen till nya betingelser i form av heterogena grupper och nya studerandekategorier. Härmed ökar kraven på lärarnas undervisningsskicklighet. Motionärerna föreslår att det skall inrättas en särskild högskollärarutbildning (yrk. 22). U t s k o t t e t har tidigare under innevarande riksmöte behandlat flera motionsyrkanden om vikten av pedagogisk utbildning av högskolans lärare (bet. 1997/98:UbU3 s. 20 f.). Yrkandena avstyrktes bl.a. med hänvisning till att lärosätena i sina årsredovisningar skall redovisa omfattningen och inriktningen av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom vissa angivna områden samt till att Högskoleverket skulle få i uppdrag att utvärdera bl.a. lärarnas fortbildning och vidareutbildning i pedagogik och jämställdhetsfrågor. Av Verksamhetsplan för Högskoleverket 1998 (Högskoleverket, Stockholm, januari 1998) framgår att verket kommer att utvärdera vad de särskilda kompetensmedlen som högskolorna tilldelades för några år sedan har resulterat i, ett projekt som beräknas pågå under första delen av år 1998. Med det anförda avstyrker utskottet förevarande yrkande. Mot bakgrund av vuxenutbildningens expansion föreligger det ett behov av särskild vuxenpedagogisk utbildning, heter det i motion 1997/98:Kr601 (v). I yrkande 8 föreslås att frågan om en vuxenlärarexamen skall utredas skyndsamt. U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet - som bör avslås av riksdagen - peka på att regeringen i direktiven för lärarutbildningskommittén berör frågan om vuxenutbildningens betydelse och framhåller att det därför är angeläget att den vuxenpedagogiska kompetensen utvecklas (dir. 1997:54). Utredningen skall, står det i direktiven, analysera vilka krav som skall ställas på lärarutbildningen för att tillgodose behovet av vuxenpedagogik och även överväga en särskild vuxenpedagogisk examen. Motionärernas önskemål är enligt utskottet tillgodosett. I Vänsterpartiets motion om informationsteknik, 1997/98:T912, finns ett avsnitt om biblioteken där motionärerna framhåller att biblioteken har en viktig framtidsroll när det gäller att ge medborgarna möjligheter att använda sig av nya nätverk och att hämta information ur databaser. Som informationsförmedlare och genom att deras verksamhet återfinns i samtliga kommuner är biblioteken lämpliga som värdar för informationsstationer med terminaler kopplade till olika databaser och nätverk. Detta ställer helt andra krav på bibliotekarierna, menar motionärerna, som anser att riksdagen bör uppmärksamma regeringen på att det krävs ständig, kompletterande utbildning (yrk. 15). U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Som redan framgått är det ingen riksdagsfråga vilka kurser som sammanförs till utbildningsprogram eller vad skilda kurser innehåller. I sammanhanget vill utskottet påpeka att utbildningen för bibliotekarier inte leder fram till examen som är nationellt reglerad. Riksdagen bör kunna utgå från att de ansvariga inom högskolan ser till att högskoleutbildning för viss yrkesverksamhet ges ett för yrkesverksamheten relevant innehåll. Det bör erinras om att informationsteknikens (IT) betydelse för bibliotekens verksamhet behandlades utförligt i den s.k. IT-propositionen våren 1996 (prop. 1995/96:125). Beträffande utbildningen betonades det att målet var att kunskaper om IT och om dess användningsmöjligheter skulle föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år. I motion 1997/98:Ub488 (v) beskrivs utförligt läget vad gäller dramapedagogutbildning i landet och skälen till att det bör finnas en kvalificerad sådan. Enligt motionärerna har utbildningen hamnat i kläm mellan folkbildning och högskola. Nödvändiga omprioriteringar på somliga folkhögskolor har medfört en neddragning av dramapedagogutbildningen. Staten bör nu ta sitt ansvar för utbildningen genom att ge den högskolestatus och göra de befintliga utbildningarna treåriga med examensrätt. Under alla förhållanden borde regeringen tillsätta en utredning med syfte att förändra dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i enlighet med vad som anförs i motionen. Frågan om teaterpedagogisk utbildning behandlas i motion 1997/98: Ub414 (s). Motionären påpekar att musik- och bildämnena har en lång tradition inom skolan och att det finns etablerad lärarutbildning inom dessa områden. Numera finns det även pedagogisk högskoleutbildning i dans. Det finns behov även av teaterpedagogisk högskoleutbildning. U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionerna. Som skäl för detta vill utskottet anföra följande. Regeringen avslog våren 1997 en ansökan från Edelviks, Ljungskile och Västerbergs folkhögskolor om gemensam rätt att utfärda högskoleexamen om 80 poäng med inriktning mot dramapedagogik. Högskoleverket hade avstyrkt ansökningen. Folkbildningsrådet, som yttrat sig i ärendet, ansåg inte att en folkhögskola borde få utfärda högskoleexamen och samtidigt få statsbidrag som folkhögskola. Det ankommer naturligtvis inte på riksdagen att uttala någon uppfattning i frågan om högskolestatus på viss utbildning som ges på folkhögskola. När det gäller att anordna viss utbildning inom högskolan, t.ex. för dramapedagoger eller teaterpedagoger, är ordningen för planeringen av högskoleutbildningen sådan att det i första hand är högskoleenheterna själva som prövar frågan. De har därvid att ta ställning till om det finns ekonomiska och praktiska möjligheter att bredda sitt utbud av utbildning. Utskottet är med det anförda inte berett att i enlighet med andrahandsyrkandet i motion 1997/98:Ub488 föreslå en utredning om dramapedagogutbildningen. TV-journalister behöver utveckla sin förmåga till källkritik, menar motionären i motion 1997/98:Ub449 (m). En 80-poängsutbildning i valfritt ämne före den speciella journalistutbildningen kan ge grunden för ett mera vetenskapligt angreppssätt. U t s k o t te t avstyrker motionen. Riksdagen skall inte - vilket framgått i det föregående - befatta sig med viss högskoleutbildnings närmare innehåll. I motion 1997/98:Ub437 (c) föreslås ett uttalande av riksdagen om att Naprapathögskolan i Stockholm bör ställas under permanent statlig tillsyn, att det bör ordnas examinationsrätt för skolan samt att de studerande vid skolan bör få möjlighet till studiemedel. U t s k o t t e t avstyrker motionen. Det ankommer inte på riksdagen att i visst enskilt fall, som det nu aktuella, uttrycka sin mening om statligt stöd till fristående utbildning. Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina är det regeringen som ger enskild utbildningsanordnare tillstånd att utfärda examina. Vidare är det enligt studiestödslagen (1973:349) regeringen eller den myndighet som regeringen utser som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar studiemedel skall lämnas till studerande. I sammanhanget vill utskottet upplysa om att regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att utreda möjligheten att inordna utbildningarna till naprapat och kiropraktor i den statliga högskolan. I uppdraget ingår att utreda möjligheterna att förlägga utbildningarna till Karolinska institutet. Uppdraget skall redovisas den 16 mars 1998. Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenska tolkar. I motiveringen för yrkandet heter det att bristen på svenska tolkar är mycket stor i t.ex. italienska, grekiska och portugisiska, vilket visat sig i EU- arbetet. U t s k o t t e t har erfarit att man inom Regeringskansliet har uppmärksammats på att utbildningen av tolkar bör öka i omfattning under de närmaste åren. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet har inventerat behovet av svenska tolkar. Vad utskottet likaså har erfarit ger vid handen att det föreligger behov av kvalificerade svenska tolkar vid vissa EU- /EG-organ i Bryssel och Luxemburg. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar det åtgärder som befinns nödvändiga för att stimulera utbildningen av kvalificerade tolkar. Något uttalande i frågan med anledning av förevarande yrkande anser utskottet inte vara påkallat, varför yrkandet avstyrks. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 29 föreslås att en utredning skall tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om ordnad utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap i alla studiegångar. Motionärerna framhåller att behovet av miljökunnig personal inom samhällets olika sektorer är uppenbart. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till vad utskottet har anfört vid behandlingen av liknande yrkanden under de två senaste riksmötena (1995/96:UbU4 s. 13, 1996/97:UbU9 s. 27). Utskottet utgick vid båda tillfällena från att utbildningar som kombinerar kunskaper i ekologi med kunskaper i t.ex. teknik eller ekonomi kommer att efterfrågas alltmer både av studenter och avnämare. Högskolor och universitet kommer att anstränga sig att svara mot denna efterfrågan, menade utskottet. Utskottet har i det föregående haft anledning att påpeka att det är lärosätena själva som bestämmer om sitt utbildningsutbud (s. 12). Riksdagen bör uttala sig för att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt skall införas inom högskolan, föreslås det i motion 1997/98:Ub472 (s). U t s k o t t e t har vid flerfaldiga tillfällen behandlat och riksdagen har vid samtliga dessa tillfällen på utskottets förslag avslagit likalydande eller i det närmaste likalydande yrkanden, senast hösten 1995. I den utförliga motiveringen för avstyrkande vid det tillfället hänvisade utskottet bl.a. till att det inte ankommer på riksdagen att föreskriva om införande av vissa ämnen eller kurser i högskoleutbildningen (bet. 1995/96:UbU4 s. 12 f.) Riksdagen bör avslå även förevarande yrkande.
Frågor om forskning och lokalisering av sådan, m.m. I tre motioner behandlas idrottsforskningen och frågor med nära anknytning härtill. Sålunda anförs i motion 1997/98:Kr510 (kd) att idrottsforskningen inte har fått de nödvändiga resurserna. Staten bör ta sitt ansvar för den grundläggande idrottsforskningen (yrk. 8). Motionärerna föreslår vidare att riksdagen uttalar sig för att idrottsrörelsen får ett ökat inflytande över de organ som samordnar idrottsforskningen (yrk. 9). I motion 1997/98:Kr511 (c) framhålls motionsidrottens betydelse för folkhälsan. Det föreligger ett behov av ett utbildnings- och forskningscentrum för just denna form av idrott (yrk. 2). Samma motion innefattar ett yrkande att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring sambandet mellan motion och hälsa och dess konsekvenser ur ett kvinno- och samhällsperspektiv (yrk. 3). Det påpekas i motion 1997/98:Ub419 (s) att det finns etablerad utbildning och forskning på idrottsområdet, men att fritidsvetenskap ännu inte blivit ett akademiskt begrepp i Sverige. Hur vi umgås med och uppför oss i naturen kommer att spela en betydande roll i framtiden, menar motionärerna, som föreslår att riksdagen skall uttala sig om behovet av utbildning och forskning inom frilufts- och fritidsområdet. U t s k o t t e t föreslår att samtliga nu relaterade yrkanden skall avslås av riksdagen. Utskottet behandlade hösten 1996 i anslutning till den forskningspolitiska propositionen motionsledes framförda synpunkter på statens ansvar för idrottsforskningen. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde, bl.a. om permanenta forskningsresurser till Idrottshögskolan i Stockholm (bet. 1996/97:UbU3 s. 37). I övrigt vill utskottet erinra om att Kommittén (In 1996:03) om stöd till idrotten skall utvärdera det samlade statliga stödet till idrotten (dir. 1996:84). Den skall bl.a. belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning. Kommittén skall också redovisa en analys av befintliga fakta i folkhälsofrågor med inriktning på den fysiska aktiviteten i olika åldersgrupper. Kommittén beräknas redovisa sitt uppdrag senast i maj 1998. En kartläggning av idrottsforskningen, som har genomförts för kommitténs räkning, avses bli publicerad i särskild ordning. I avvaktan på kommitténs förslag och regeringens behandling av detsamma samt eventuellt förslag till riksdagen på basis av kommitténs synpunkter bör riksdagen enligt utskottets uppfattning avstå från att uttala sig om idrottsforskningen. - Utskottet vill i sammanhanget påpeka att två ledamöter i styrelsen för Centrum för idrottsforskning numera utses på förslag av Riksidrottsförbundet. Tidigare var det en ledamot. I motion 1997/98:Ub807 (mp) uppmanas riksdagen att uttala sig för stärkt sektorsforskning inom miljöskydd, miljövänlig produktion och varuhantering samt miljöbetingade hälsorisker. Motionärerna hävdar att regeringen har bromsat utvecklingen av miljöforskningen genom indragna bidrag. Ett miljöteknikinstitut - motsvarande det nystartade tekniska forskningsinstitutet i Göteborg - bör inrättas. I motionen återfinns förslag om hur det bör organiseras och finansieras (yrk. 50 och 51). U t s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandena, men vill med anledning av dem anföra följande. Hösten 1996 behandlade jordbruksutskottet utförligt ett yrkande som i huvudsak stämmer överens med det ena av de båda förevarande yrkandena (yrk. 50) i ett större avsnitt om miljö- och kretsloppsforskning i sitt betänkande 1996/97:JoU2 (s. 24 f.). Yrkandet avstyrktes med hänvisning till vad regeringen anfört i frågan i budgetpropositionen hösten 1996 och i den då aktuella forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) samt till vad regeringen anfört i tilläggsdirektiv till Kretsloppsdelegationen om strategi för kretsloppsanpassad varuproduktion (dir. 1996:87). Utbildningsutskottet åberopar jordbruksutskottets motivering för avslag på yrkandet. - Regeringen har den 5 februari 1998 genom tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) givit beredningen i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur inrättandet av ett fristående kunskapscentrum (Centrum för ekologisk hållbarhet) samlokaliserad med ett universitet/högskola skall genomföras. Inriktningen skall vara att centrum skall inrättas under år 1998 (dir. 1998:13). Slutligen vill utskottet erinra om att regeringen har uppdragit åt Forskningsrådsnämnden att i samverkan med Naturvårdsverket utveckla och konkretisera det svenska programmet för forskning till stöd för en hållbar utveckling. Uppdraget skall redovisas den 1 november 1998. Kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna är i dag externfinansierad i stor utsträckning, påpekas det i motion 1997/98:Ub421 (s). Detta kan inte ligga till grund för fortsatt utveckling och kvalitetssäkring. Därför, anser motionärerna, bör riksdagen uttala sig för att en transporthögskola skall inrättas och att medel för ändamålet anvisas i nästa forskningspolitiska proposition. U t s k o t t e t, som erinrar om att de mindre och medelstora högskolorna numera anvisas egna resurser för forskning, avstyrker bifall till motionen. Högskolan Dalarna disponerar för innevarande budgetår drygt 25 miljoner kronor för forskning. Det är högskolan själv som beslutar inom vilka forskningsområden medlen skall nyttjas. I motion 1997/98:Ub476 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kyla m.m. Enligt motionen bör Kiruna utvecklas till en centralort för Europas forsknings- och utvecklingsarbete inom området människor och kyla, varvid nuvarande Cold Center bör utgöra bas. Motionärerna menar att detta kräver en koncentration till Kiruna och Norrbotten av Sveriges övriga resurser inom området. U t s k o t t e t avstyrker motionen mot bakgrund av att frågan om Cold Center för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Beredningen berör även Kirunas FoU-miljö, t.ex. frågan om ett Joint Research Center i regionen. En professur i aluminiumteknik bör inrättas vid någon av högskolorna i Småland som ett inslag i ett utbildningspaket riktat till Smålands aluminiumcentrum, hävdas det i motion 1997/98:Ub434 (c). Paketet bör rymma allt från grundläggande gymnasieutbildning och kvalificerad yrkesutbildning till högskolebaserade studiemöjligheter och professur i aluminiumteknik. U t s k o t t e t avstyrker motionen. Det ankommer på berörda lokala och regionala organ samt berörda högskolor i regionen att i mån av intresse och resurser ta de utbildningsinitiativ som motionärerna efterlyser. Utskottet erinrar t.ex. om att lärartjänster vid högskolan, inklusive professorstjänster, normalt inrättas genom lokala beslut. Två motioner tar upp frågan om en Östersjöakademi. En sådan, i form av en högskola, bör inrättas i Värmdö skärgårdskommun, anser motionärerna bakom motion 1997/98:Ub423 (s). Frågan bör utredas noggrant liksom förutsättningarna för Östersjöländerna att gemensamt svara för kostnaderna. Enligt motion 1997/98:Ub808 (kd) bör en Östersjöakademi förläggas till Norrköping och vara knuten till Linköpings universitet. Då det handlar om ett nationellt intresse, anser motionären att särskilda medel bör anvisas för ändamålet (yrk. 2). U t s k o t t e t har under de senaste två åren behandlat yrkanden som tar sikte på att inrätta en Östersjöakademi i Norrköping (bet. 1994/95:UbU15, 1996/97:UbU9). Liksom tidigare avstyrker utskottet även det nu föreliggande förslaget. Likaså avstyrks förslaget om en motsvarande akademi i Värmdö. Utskottet erinrar än en gång, såvitt avser yrkandet om Norrköping, om att det står universiteten fritt att själva organisera sin verksamhet och därvid besluta om centrumbildningar. Utskottet vill i sammanhanget peka på att många svenska högskolor samarbetar med universitet i Östersjöområdet, såväl när det gäller forskning som projekt med syfte att utveckla kurser och utbildningsprogram. Svenska Institutet fördelar efter ansökan särskilda medel för samarbete mellan svenska universitet och universitet i nordöstra Ryssland, de baltiska länderna och Polen. Utskottet vill även erinra om att Sverige deltar i projektet EuroFaculty, vars syfte är att framför allt ge kurser i samhällsvetenskap och ekonomi vid de baltiska universiteten. Statens uppgift, framhålls det i motion 1996/97:T917 (kd), är att stötta forskning på det informationstekniska området och lyfta fram exempel på användning av IT. Det gäller att påskynda och underlätta användningen av IT i samhället (yrk. 18). Ut s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandet, främst med hänvisning till riksdagens beslut våren 1996 om IT-politiken (prop. 1995/96:25, yttr. UbU5y, bet. TU19, rskr. 282). Som utskottet ser det ligger riksdagens beslut för snart två år sedan i linje med motionärens nu aktuella önskemål. Utskottet vill tillägga att regeringen i de båda senaste budgetpropositionerna (utg.omr. 16) ägnat särskilt utrymme åt redovisning av åtgärder på IT-området när det gäller såväl forskning som utbildning. Som exempel på en sådan åtgärd får betraktas inrättandet vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Mitthögskolan av en forskarskola i teleinformatik, som bedrivs i samarbete med Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Utskottets intryck är att flertalet universitet och högskolor är mycket aktiva vad gäller användning av IT i undervisningen. Likaså har utskottet erfarit att användningen av IT är en central del vid uppbyggandet av den nya högskolan i Malmö. I motion 1997/98:Ub462 (s) föreligger ett förslag att inrätta ett industrihistoriskt centrum och industriellt utvecklingscentrum i Eskilstuna, i vilket Mälardalens högskola bör medverka. Staten bör vara beredd att ge erforderligt stöd för verksamheten, skriver motionärerna. U t s k o t t e t avstyrker motionen. I motion 1997/98:Ub443 (c) yrkas att Högskolan i Växjö får universitetsstatus. Motionären ger en utförlig motivering för detta. U t s k o t t e t noterar att högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö samt Mitthögskolan hösten 1997 gemensamt har ansökt hos regeringen att få universitetsstatus. Högskoleverket skall före den 3 april 1998 inkomma med yttrande i ärendet. Riksdagen bör inte uttala sig i denna fråga, varför utskottet avstyrker bifall till motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande invandrarkunskap i högre utbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub471, 2. beträffande ANT-kunskap i högre utbildning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub231 yrkande 1 och 1997/98:Ub403, res. 1 (kd) 3. beträffande betydelsen av humaniora i högre utbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 10, 4. beträffande utredning om yrkesutbildningar att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 23, res. 2 (m, mp) 5. beträffande informationsmaterial om högskoleutbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 30, 6. beträffande basårsutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub806 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:A806 yrkande 15, res. 3 (fp) 7. beträffande dansutbildningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 8, 8. beträffande sjöbefälsutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub454 och 1997/98:T623 yrkande 5, 9. beträffande utbildning för röntgensjuksköterskor att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub453, 10. beträffande förskollärarutbildningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkandena 4 och 5, res. 4 (mp) - delvis 11. beträffande specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub281 yrkande 8, 12. beträffande språkvårdare i journalistutbildningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub802 yrkande 5, 13. beträffande högskollärarutbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 22, res. 4 (mp) - delvis 14. beträffande vuxenpedagogisk utbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr601 yrkande 8, 15. beträffande kompletterande utbildning för bibliotekarier att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 15, 16. beträffande dramapedagogutbildning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub414 och 1997/98:Ub488, res. 5 (v) 17. beträffande utbildning för TV-journalister att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub449, 18. beträffande Naprapathögskolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub437, 19. beträffande utbildning av svenska tolkar att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 16, 20. beträffande miljökunskap i högskoleutbildningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 29, res. 4 (mp) - delvis 21. beträffande skuldsaneringsrätt som ämne att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub472, 22. beträffande idrottsforskning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub419, 1997/98:Kr510 yrkandena 8 och 9 samt 1997/98:Kr511 yrkandena 2 och 3, 23. beträffande miljöskyddsforskning m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkandena 50 och 51, res. 4 (mp) - delvis 24. beträffande kommunikationsforskning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub421, 25. beträffande forskning om kyla m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub476, 26. beträffande professur i aluminiumteknik m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub434, 27. beträffande Östersjöakademi att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub423 och 1997/98:Ub808 yrkande 2, 28. beträffande forskning inom det informationstekniska området att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 18, 29. beträffande industrihistoriskt centrum och industriellt utvecklingscentrum i Eskilstuna att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub462, 30. beträffande Högskolan i Växjö att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub443.
Stockholm den 3 mars 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s) och Marie Wilén (c).
Reservationer
1. ANT-kunskap i högre utbildning (mom. 2) Inger Davidson (kd) anför: Av motion 1997/98:Ub403 framgår att undersökningar ger vid handen att elever i årskurs 9 känner stort missnöje med den information de erhållit om ANT. Jag instämmer i motionärernas uppfattning att bl.a. den bristfälliga utbildning som lärarna fått om ANT är en bidragande orsak till detta. Brister i kunskaperna om ANT föreligger också hos den personal som skall ta hand om elever som blir föremål för sociala myndigheters agerande. Situationen är så allvarlig att riksdagen genom ett uttalande om krav på ANT-kunskap i högre utbildning förmår regeringen att föranstalta om sådana åtgärder att de närmast utbildningsansvariga på myndighetsnivå ser till att utbildning om ANT verkligen ges för blivande lärare och läkare samt annan vårdpersonal. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 bort hemställa 2. beträffande ANT-kunskap i högre utbildning att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub231 yrkande 1 och 1997/98:Ub403 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Utredning om yrkesutbildningar (mom. 4) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Gunnar Goude (mp) anför: Vi instämmer i vad som anförs i motion 1997/98:Ub807 om de högre yrkesutbildningarnas situation efter det att dessa fördes över till högskolan. Vi är inte alls övertygade om att t.ex. lärarutbildningen gagnades av den reformen, som nu är tjugu år gammal. En ofta splittrad och verklighetsfrämmande utbildning bör ersättas av en samlad och mer praktiskt inriktad sådan, där lärarna som undervisar lärarkandidaterna bör ha stor yrkeserfarenhet och där lärarkandidaterna redan från början får möjlighet att utveckla sin identitet. I enlighet med motionärernas förslag bör riksdagen uttala sig för att yrkesutbildningarna inom högskolan granskas närmare av en särskild utredning och att det prövas särskilt var de olika utbildningarna har sin naturliga hemvist. Vi anser sålunda att yrkande 23 i motionen bör bifallas av riksdagen. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort hemställa 4. beträffande utredning om yrkesutbildningar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Basårsutbildningen (mom. 6) Ola Ström (fp) anför: Alla de tre nu aktuella yrkandena om basårsutbildningen återspeglar krav från Folkpartiet som vi framfört tidigare vid flera tillfällen. Jag upprepar dem nu och anser att utskottet bort tillstyrka dem. Riksdagen bör alltså uttala sig för dels att all basårsutbildning skall ske inom komvux, dels att det bör anordnas basårsutbildning i ämnen med könsmässigt påfallande sned rekrytering och som vänder sig till det underrepresenterade könet, t.ex. en social basårsutbildning riktad till män. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 6 bort hemställa 6. beträffande basårsutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub806 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:A806 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Förskollärarutbildningen m.m. (mom. 10, 13, 20 och 23) Gunnar Goude (mp) anför: Som framhålls i motionen innebär arbete som förskollärare vid en föräldraaktiv förskola en arbetssituation som skiljer sig från den som råder vid en vanlig kommunal förskola. Jag instämmer i motionärernas uppfattning att den speciella situationen med nära samarbete med föräldrar bör behandlas i förskollärarutbildningen. Riksdagen bör uttala sig för att åtgärder vidtas i densamma i syfte att öka kunskaperna i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor. Miljöpartiet förordar större möjligheter för föräldraaktivitet i förskolan. Utvecklingen går i den riktningen. Riksdagens tillkännagivande till regeringen bör också innefatta vad i motionen förordas om åtgärder i förskollärarutbildningen för att minska problemet med specifika läs- och skrivsvårigheter i grundskolan. I utbildningen av förskollärare bör ingå kunskaper i förberedande språkträning. Härigenom kan man möta förskolans växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till grundskolepedagogiken. Beträffande högskollärarutbildning är det uppenbart att man måste kräva att sådan anordnas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Även högsskollärarna bör få en professionalitet när det gäller undervisning. Utbildningen bör ledas av erfarna högskollärare med stort intresse för utveckling av metodik för undervisning av vuxna. Det bör inte råda något tvivel om att samhället inom en snar framtid kommer att efterfråga personer som förutom traditionella yrkeskunskaper i t.ex. teknik och ekonomi har gedigna baskunskaper i ekologi och biologi. I den nu aktuella motionen 1997/98:Ub807 ges en rad exempel på teknikområden där det behövs människor med sådana kunskaper för att åstadkomma vettiga lösningar och för att tillmötesgå moderna teknikkrav. Miljörelaterade utbildningar bör ges särskilt stöd. Inte minst bör man uppmärksamma miljökunskapernas integration med skilda ämnen. Miljökunskap skall inte bara vara en specialitet utan bör ingå som ett viktigt led i alla utbildningar. Vad jag här anfört om miljökunskap i högskoleutbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Även när det gäller miljöskyddsforskning instämmer jag i vad som sägs i motion 1997/98:Ub807. Helt tydligt föreligger det ett behov av kraftigt ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion och miljövänligare varuhantering. Här rör det sig om en sektorsforskning som bör stärkas. Utvecklingen av miljöforskningen har bromsats kraftigt av regeringen bl.a. genom reducerade anslag till Naturvårdsverket. Riksdagen bör bifalla förslaget i motionens yrkande 50 om ett tillkännagivande till regeringen om miljöskyddsforskning samt därjämte med anledning av yrkande 51 i samma motion som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ett centrum för miljöteknik. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 13, 20 och 23 bort hemställa 10. beträffande förskollärarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 13. beträffande högskollärarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 20. beträffande miljökunskap i högskoleutbildningen, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:807 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande miljöskyddsforskning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 50 och med anledning av motion 1997/98:Ub807 yrkande 51 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Dramapedagogutbildning m.m. ( mom. 16) Britt-Marie Danestig (v) anför: Med hänvisning till vad i motion 1997/98:Ub488 anförs om dramapedagogernas roll, det ökade intresset för deras arbete och behovet av det, vilket allt beskrivs utförligt i motionen, vill jag hävda att frågan om dramapedagogutbildning är av sådan vikt att riksdagen genom ett uttalande klargör statens ansvar för utbildningen i fråga. Detta bör ske genom att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motionen och med anledning av yrkandena 1 och 2 i samma motion genom ett tillkännagivande till regeringen begär en utredning om att göra dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i enlighet med vad motionärerna anfört. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 16 bort hemställa 16. beträffande dramapedagogutbildning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub488 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub414 och 1997/98:Ub488 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Högskollärarutbildning (mom. 13) Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c) anför: Enligt Centerpartiets och Kristdemokraternas uppfattning bör man överväga att göra pedagogiska studier till ett obligatorium för lärarna i högskolan. Vi hänvisar till vad som anförts om detta i vår gemensamma reservation tidigare under innevarande riksmöte (bet. 1997/98:UbU3 res. 7). Nu avstår vi från att reservera oss mot bakgrund av vad utskottet anför som motivering för avslag på det aktuella yrkandet från Miljöpartiet, bl.a. att Högskoleverket kommer att utvärdera vad de särskilda kompetensmedlen till högskolorna har resulterat i.
2. Kommunikationsforskning (mom. 24) Marie Wilén (c) anför: Då frågan om kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna blivit aktuell i det här betänkandet genom behandlingen av motion 1997/98: Ub421, får jag anledning att erinra om Centerpartiets grundläggande uppfattning att utöver de satsningar som gjorts på de mindre och medelstora högskolorna under senare tid genom medverkan av Centerpartiet är en satsning på transport- och kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna särskilt angelägen. Jag vill peka på vad som anförts om detta i vår motion från den allmänna motionstiden hösten 1996 (mot. 1996/97:Ub451 yrk. 5). Nu avstår jag från att reservera mig, då jag utgår från att regeringen i den reguljära budgetberedningen beaktar vad vi i Centerpartiet framfört om ambitionen att såväl öka den samlade kompetensen på kommunikationsforskningsområdet som höja grundutbildningens kvalitet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................5 Frågor gemensamma för viss högre yrkesutbildning 5 Synpunkter på vissa befintliga högre yrkesutbildningar 8 Önskemål om nya utbildningar 10 Frågor om forskning och lokalisering av sådan, m.m. 13 Hemställan 17 Reservationer........................................19 1. ANT-kunskap i högre utbildning (mom. 2) (kd) 19 2. Utredning om yrkesutbildningar (mom. 4) (m, mp) 19 3. Basårsutbildningen (mom. 6) (fp) 20 4. Förskollärarutbildningen m.m. (mom. 10, 13, 20 och 23) (mp) 20 5. Dramapedagogutbildning m.m. ( mom. 16) (v) 21 Särskilda yttranden..................................22 1. Högskollärarutbildning (mom. 13) 22 2. Kommunikationsforskning (mom. 24) 22