Vissa studiestödsfrågor
Betänkande 1993/94:SfU25
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SFU25
Vissa studiestödsfrågor
Innehåll
1993/94
SfU25
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:156 om vissa förändringar i studiestödssystemet jämte motioner. Vidare behandlar utskottet ett antal motioner om studiestödsfrågor som väckts under den allmänna motionstiden samt en motion med samma inriktning som väckts med anledning av kompletteringspropositionen.
I proposition 1992/93:156 redovisar regeringen den analys och probleminventering som genomförts på området och tar upp behovet av en reformering av studiestödet. Utgångspunkterna för en sådan reform redovisas, och regeringen aviserar att en utredning med parlamentariska inslag kommer att tillsättas för det fortsatta arbetet med att utforma förslag till förändringar.
Enligt regeringen visar det utredningsarbete som genomförts att det finns ett behov av att förbättra incitamentet för studier och låg skuldsättning, och regeringen föreslår att riksdagen redan nu fattar beslut om att genomföra vissa förändringar med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995.
Studiebidraget i studiemedlen föreslås för studerande vid universitet och högskolor avpassat till studieresultatet i form av avklarade poäng. I de fall bidragsdelen minskar kan i stället lånedelen öka. I övrig utbildning med studiemedel föreslås att studiebidraget skall lämnas för den tid som motsvarar utbildningens totala omfattning enligt studieplan. Vidare föreslås att studiestödet för studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning som inte studerar på heltid skall kunna bestämmas i förhållande till studiernas omfattning under terminen.
Regeringen redovisar också principerna för en tänkt förändring av återbetalningsvillkoren den 1 juli 1995. Avsikten är att låntagare skall kunna välja ett annuitetslån som under återbetalningstiden löper med en avdragsgill bruttoränta. Vidare avses den nuvarande rätten till avskrivning vid 65 års ålder upphöra. Dessa regler skall dock inte tillämpas för den som har lån enligt nuvarande regler.
Genom de föreslagna ändringarna skapas enligt regeringen utrymme för en höjning av studiebidraget med ca 160 kr per månad, och regeringen föreslår att denna höjning genomförs fr.o.m. den 1 januari 1996.
I flera av de motioner som väckts med anledning av propositionen instämmer motionärerna i att det finns ett behov av förändringar och välkomnar planerna på en parlamentarisk utredning. De anser emellertid inte att det finns skäl att redan nu fatta beslut om ett första steg och avstyrker därför regeringens förslag både vad gäller beslut om förändringar och beslut om principerna för en förändring av återbetalningsvillkoren. Många motionärer har också synpunkter på utformningen av ett reformerat studiestöd.
Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om att det inte finns skäl att nu fatta beslut om förändringar som avses träda i kraft först den 1 juli 1995 eller senare och som riskerar att begränsa de möjligheter att lägga fram förslag som den parlamentariska utredningen bör ha och avstyrker därför propositionen i dess helhet. Också när det gäller de yrkanden som framställs i motionerna om olika förändringar av studiestödssystemet, m.m. anser utskottet att ett ställningstagande bör undvikas med hänsyn till utredningens arbete och avstyrker därför även dessa.
Med anledning av en motion som tar upp de problem som de många olika formerna av studiestöd för vuxna ger upphov till föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen att denna fråga bör tas upp och behandlas med förtur av utredningen.
Till betänkandet har fogats 7 reservationer (m, fp, c, kds) och ett särskilt yttrande (s).
Propositionen
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition 1993/94:156 föreslagit riksdagen att
dels anta regeringens förslag till 1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 2. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
dels
3. godkänna det som regeringen förordar om att det skall finnas två alternativa återbetalningssystem, dels ett inkomstrelaterat system, dels ett annuitetslånesystem (avsnitt 7.1), 4. godkänna det som regeringen förordar om de huvudsakliga principerna för ett annuitetslånesystem (avsnitt 7.4), 5. godkänna det som regeringen förordar om avskrivning av studielån (avsnitt 7.5), 6. godkänna det som regeringen förordar om oförändrade återbetalningsvillkor för den som uppburit studielån enligt nuvarande regler (avsnitt 7.6).
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:156
1993/94:Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1993/94:156.
1993/94:Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier vid folkhögskolor.
1993/94:Sf49 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 4 kap. 24 a och b § studiestödslagen (1973:349) enligt vad i motionen anförts, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om två alternativa betalningssystem, 3. att riksdagen avslår det som regeringen förordar om de huvudsakliga principerna för ett annuitetslånesystem enligt vad i motionen anförts, 4. att riksdagen avslår det som regeringen förordar om avskrivning av studielån enligt vad i motionen anförts, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk utredning av studiestödssystemet.
1993/94:Sf50 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1993/94:156.
1993/94:Sf51 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att se över och ta hänsyn till hur olika trygghetssystem samspelar med studiestödssystemet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den flexibilitet som det delvis nya studiesystemet ger möjlighet till utnyttjas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en minskad individuell skuldsättning bör vara ett av huvudmålen för en fortsatt reformering av studiestödssystemet.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:150
1993/94:Fi55 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samordnat studiestöd för vuxna.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:Sf503 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla och förstärka stödet till vuxenstuderande vid våra folkhögskolor.
1993/94:Sf504 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till hur man inom studiestödssystemet kan premiera slutförda doktorandstudier.
1993/94:Sf509 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvenserna av ersättningsnivån för studiestöden svux, svuxa och ubl.
1993/94:Sf512 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformning och inriktning av ett förändrat studiestödssystem.
1993/94:Sf515 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om gymnasieelevernas ekonomiska situation.
1993/94:Sf517 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att korttidsutbildade skall ha möjlighet att skaffa sig grundskole- och gymnasiekompetens, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivån på bidragsdelen för Svux och Svuxa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för svux och svuxa, 4. att riksdagen hos regeringen begär att medel från Arbetsmarknadsfonden får tas i anspråk för att täcka särskilt vuxenstudiestöd, för den som är berättigad till kontantstöd, enligt vad i motionen anförts, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en studiestödsgaranti för vuxna.
1993/94:Sf519 av Kristina Svensson och Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestöd för vuxenstuderande.
1993/94:Sf520 av Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns för rätt till studiemedel.
1993/94:Sf525 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtida återbetalning av studielån.
1993/94:Sf526 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att samordna vuxenstudiestödet.
1993/94:Sf527 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida studiesystem som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringen till högre studier, 2. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida studiesystem som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bättre studiestödssystem, 3. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida studiestödssystem som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om meritprövning, 4. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida studiestödssystem ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återbetalning av studielån.
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt studiefinansieringssystem.
1993/94:Ub635 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidta lämpliga åtgärder för att få fler elever att fullfölja sina studier vid universitet och högskolor och ta sin examen.
1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av det framtida studiemedelssystemet ur ett rekryteringsperspektiv.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt studiemedelssystem bör utformas så att det tar hänsyn till kvinnors förutsättningar.
Utskottet
Ett reformerat studiestöd
I propositionen tar regeringen upp behovet av mer genomgripande förändringar inom studiefinansieringssystemet. Den analys som genomförts under de senaste åren visar enligt regeringen att det finns allvarliga problem. De viktigaste gäller rättviseaspekterna, de bristande incitamenten att hushålla med studietiden och hålla nere skuldsättningen samt statens risk för stora avskrivningskostnader. De beräkningar som gjorts av den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som bereder dessa frågor, Studiestödsberedningen, tyder på att kostnaderna för avskrivningar kommer att stiga påtagligt i framtiden och att de kan komma att uppgå till mellan en halv och två miljarder kronor årligen. Det är enligt regeringen önskvärt att en bred uppslutning nu kan uppnås kring den nödvändiga förnyelsen av systemet, och regeringen anser därför att en utredning med parlamentarisk representation bör tillkallas. En reformering av studiestödssystemet bör enligt regeringen ta fasta på följande.
En långsiktigt förbättrad stimulans till utbildning. Den huvudsakliga metoden bör vara att minska risken för hög skuldsättning, vilket kan göras såväl med goda incitament till effektiva studier och minskat låntagande som med en höjd bidragsandel.
En större rättvisa. Det kan åstadkommas genom högre grad av enhetlighet i systemet såsom att studier på samma nivå och med samma inriktning i princip ger samma stöd. Därvid bör också samspelet med andra trygghetssystem och stödformer beaktas.
Behovet av att stimulera fördjupningsstudier. Därvid bör bl.a. olika inslag av premier eller avskrivningar kunna prövas.
De statsfinansiella restriktionerna. Statens kostnader för utbildning, innefattande såväl de direkta utbildningskostnaderna som studiestödet, bör ses som en helhet. Därav följer att fördelningen dem emellan inte är given. Medlen för studiestöd bör kunna utnyttjas mer effektivt och ökade avskrivningskostnader undvikas.
I utredningsarbetet bör vidare behandlas frågor som inkomstprövningsreglerna och det s.k. fribeloppets nivå, antalet terminer som studiestöd skall kunna beviljas, den övre åldersgränsen för rätt till stöd, utformningen av prestationskraven för rätt till studiestöd m.m.
I propositionen går regeringen närmare in på utgångspunkterna för det fortsatta reformeringsarbetet.
Enligt regeringens mening är det befogat att kritisera de olika offentliga stöden till studier för att de är orättvisa eller som signalsystem inkonsekventa. Mycket talar därför för att ett nytt system bör vara enkelt. Ett sådant system ger varje individ samma möjligheter, samtidigt som information om systemets regler och villkor kan ges största möjliga spridning. Ett differentierat studiestödssystem riskerar däremot alltid att bli godtyckligt, orättvist och byråkratiskt. En utgångspunkt bör därför enligt regeringens mening vara att studiestödssystemet skall vara lika för alla och generellt, om inte mycket starka skäl talar för något annat.
Svårigheterna att åstadkomma ett enkelt system blir enligt regeringen uppenbara om man vidgar perspektivet till att omfatta de stöd som har andra motiv än utbildningspolitiska, framför allt de arbetsmarknadspolitiska stöden. Å ena sidan är det viktigt att människor i allmänhet stimuleras att höja sin kompetens genom studier. Å andra sidan får den som är arbetslös och uppbär ersättning från arbetslöshetskassan inte bedriva studier, vilket motiveras av att vederbörande skall stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt bör sträva efter ett återinträde på arbetsmarknaden. Vidare får en arbetslös som väl medgivits utbildning ofta ett stöd som visserligen kan vara sämre än ersättning från arbetslöshetskassan, men som normalt sett är betydligt bättre än vad den vanlige studeranden får. Även om det alltså inte är sannolikt att ett helt invändningsfritt system kan åstadkommas bör en fortsatt beredning av studiestödsfrågorna enligt regeringens mening beakta samspelet mellan studiestödet och de sociala trygghetssystemen.
Studiestödssystemet är i dag generellt i den meningen att alla som uppfyller villkoren får samma stöd. Det finns emellertid ett betydande undantag från denna huvudprincip: det särskilda vuxenstudiestödet (svux). Svux är avsett för dem som har den kortaste utbildningen och är i störst materiellt behov av stödet. Svux ger i flertalet fall den enskilde studeranden ett betydligt gynnsammare stöd än vad som kan utgå i form av studiemedel. Svux ger därmed upphov till betydande rättviseproblem. Vissa elever i en och samma utbildning kan ha svux, medan många andra, ofta med samma bakgrund och samma kompetensbehov, får nöja sig med studiemedel. Även om således orättvisan i svuxkonstruktionen framstår som påtaglig är den bakomliggande kompensatoriska avsikten ofta välmotiverad. Detta gäller särskilt dem som inte har grundskolekompetens. En strävan bör enligt regeringen vara att hitta en mera generell och rättvis stödform för denna grupp.
De utbildningspolitiskt betingade studiestöden skall främja individuella utbildningsinvesteringar i allmänhet, och mycket talar enligt regeringen för att man också i fortsättningen bör undvika att genom variationer i utformningen av stödet försöka främja andra mer specifika utbildningspolitiska mål. Stödet bör dock utöver sin mer allmänna uppgift kunna främja en effektiv kunskapsinhämtning och stimulera till god hushållning. Härigenom kan vinster göras både genom en minskad skuldsättning för den enskilde och minskade kostnader för staten.
Studiestödet skall vidare kunna stimulera till mer allmänna fördjupningsstudier. I proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning -- kvalitet och konkurrenskraft har regeringen lagt fast riktlinjer för utvecklingen av den eftergymnasiala utbildningen. Av särskild betydelse är här bl.a. att öka antalet studerande som vill skaffa sig fördjupade kunskaper inom långa utbildningar. Det finns således enligt regeringens uppfattning anledning att överväga att i studiestödssystemet föra in element som verkar i denna riktning.
Problemet med den ökande skuldbördan gäller både den enskilde och staten. Det är enligt regeringen viktigt att den subvention som ingår i stödsystemet nu görs så tydlig som möjligt och strikt hålls isär från den del som utgör lån. Subventioner i form av t.ex. avskrivning av studielån är ineffektiva och kan dessutom i vissa fall leda till en onödigt hög skuldsättning. Det enklaste sättet att få ner skuldsättningen är annars att sänka totalnivån. Detta kan å andra sidan medföra svårigheter för vissa studenter att klara uppehället. En annan möjlighet är att med olika förändringar stimulera till effektiva och målinriktade studier. Exempel på sådana åtgärder är att låta studenternas prestationer påverka bidragsnivån.
I propositionen lägger regeringen också fram förslag till åtgärder som skall beslutats nu för att i ett första steg förändra studiestödsfinansieringen. Det utredningsarbete som redan genomförts visar enligt regeringen på möjligheter att redan nu genomföra betydande förbättringar av incitamentsstrukturen. Samtidigt står det klart att problemen med obalanserna i återbetalningssystemet accentueras för varje år. Till dessa förslag återkommer utskottet i det följande.
I ett antal motioner lämnas synpunkter på hur ett reformerat studiestödssystem bör vara utformat.
I motion Sf512 av Birgitta Dahl m.fl. (s) lägger motionärerna fram förslag till ett nytt studiestödssystem. De erinrar om att dagens system är resultatet av en lång rad beslut som statsmakterna fattat under årens lopp. Genom den strikta sektorsindelningen i samhället har olika lösningar valts för olika typer av utbildning. Även inom det reguljära utbildningsväsendet har man valt att skapa nya stöd för att möta nya behov. Detta har enligt motionärerna lett fram till en i stora delar ohållbar situation. De viktigaste bristerna är enligt dem orättvisorna, den splittrade bilden, bristen på stimulans till effektiva studier, detaljregler som kan skapa konflikter och ett återbetalningssystem i obalans. Grunden för det nya system som motionärerna föreslår är att det skall möjliggöra alla slags studier samtidigt som det rymmer möjligheter till att särskilt stimulera vissa angelägna studier och/eller vissa i utbildningshänseende eftersatta grupper av studerande. Sådana stimulanser i systemet kan med hänsyn till ändrade förutsättningar eller behov med lätthet ändras över tiden genom politiska beslut. Genom att systemet är flexibelt blir det enligt motionärerna inte längre nödvändigt att skapa nya studiestöd för att möta nya eller ändrade behov.
Motionärernas förslag innebär att ett schabloniserat grundbelopp som ungefär motsvarar dagens studiemedel skall utges till alla studerande i högskolan och till studerande mellan 20 och 25 år i grundläggande utbildning för vuxna och gymnasial utbildning. Det grundbeloppet skall knytas till t.ex. dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Studerande som är äldre än 25 år och som går i grundläggande utbildning för vuxna eller i gymnasial utbildning föreslås få ett tilläggsbelopp som är så stort att det tillsammans med grundbeloppet motsvarar den faktiska dagpenningen från a-kassan. Om den studerande inte tillhör a-kassa eller har en dagpenning understigande a-kassa skall studiestödet vara lika med grundbeloppet. I framtiden bör det enligt motionärerna övervägas om det totala beloppet något bör överstiga det passiva kontantstödet för att ge en stimulans till studier.
Motionärerna anser att bidragsdelen i de framtida studiemedlen bör höjas till 50 % av totalbeloppet. På grund av de avsevärda kostnader som detta skulle medföra anser de att man i en första etapp kan överväga en höjning till 40 % av totalbeloppet. Med hänsyn till motionärernas principiella ståndpunkt att ingen som saknar utbildning motsvarande grundskolekompetens skall behöva skuldsätta sig bör enligt deras mening hela grundbeloppet utges som bidrag till 20--25-åringar och även tilläggsbeloppet utges som bidrag till dem som är äldre. Detsamma bör gälla sådan utbildning som anvisats i särskild ordning av arbetsmarknadsskäl. När det gäller stödet på gymnasienivå bör enligt motionärerna 20--25-åringar få bidrag motsvarande 40 % av grundbeloppet. Äldre studerande bör få hela grundbeloppet i bidrag och tilläggsbeloppet i lån om de läser basämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap men endast bidrag med 40 % av grundbeloppet och resten av detta och tilläggsbeloppet i lån om de läser andra ämnen. På sikt bör även tilläggsbeloppet för studerande över 25 år som läser basämnena utges som bidrag. Motionärerna anser också att finansieringen av studier på vissa yrkestekniska högskolelinjer och vissa lärarutbildningar på högskolan bör kunna lösas på lämpligt sätt enligt deras modell för att möjliggöra en fortsatt rekrytering till dessa utbildningar.
Det av motionärerna föreslagna studiestödet skall i teknisk mening och beräkningsmässigt vara ett timbaserat stöd. För grundläggande studier och studier i basämnen på gymnasial nivå skall stödet kunna utgå med mellan 10 och 100 % av heltidsomfattning. För övriga studier på gymnasial nivå och för högskolestudier skall stödet kunna utges med mellan 50 och 100 % av heltidsstudier.
För att studiestödsresurserna skall användas så effektivt som möjligt föreslår motionärerna att antalet terminer med studiestöd skall begränsas utom vid studier på grundläggande nivå. För studier i basämnen på gymnasial nivå bör studiestöd under högst tre terminer normalt vara tillräckligt, med möjlighet till studiestöd för ytterligare någon termin efter individuell prövning. Studiestödet för denna extra termin kan eventuellt innehålla ett visst inslag av lån för att markera vikten av målinriktade studier samtidigt som det ger utrymme för hänsynstagande till individers olika förutsättningar. För övriga studier på gymnasial nivå och för studier på eftergymnasial nivå bör studiestöd utges utan prövning i sammanlagt högst tio terminer. Vid särskilda skäl, såsom t.ex. studier på gymnasial nivå som är en förutsättning för eller har ett direkt samband med fortsatta studier på eftergymnasial nivå, längre utbildningar på eftergymnasial nivå eller kombinationer av utbildningar och påbyggnadsutbildningar som bedöms vara värdefulla, skall studiestöd kunna erhållas för längre tid än enligt den generella regeln.
Motionärerna anser att det också bör finnas en meritprövning inom systemet. Riktlinjerna för denna bör vara att den studerande skall ha uppnått 35 poäng per läsår för att få rätt till fortsatt studiestöd. De anser vidare att det inom systemet bör finnas en behovsprövning av samma slag som den som i dag gäller inom studiemedelssystemet. Därvid bör reduktionen för inkomster över fribeloppsgränsen höjas från nuvarande 50 till 60 % och reduktionen bör alltid först drabba lånedelen.
Motionärerna räknar med att den övre gränsen för barnbidrag kommer att höjas till 18 år eftersom praktiskt taget alla ungdomar genomgår treårig gymnasieutbildning. Därefter bör studiestöd för gymnasiestudier fram t.o.m. vårterminen det år då den studerande fyller 20 år lämnas inom ramen för den av motionärerna skisserade modellen. Motionärerna föreslår också att den övre åldersgränsen för rätt till studiestöd skall höjas till 50 år med möjlighet till en bedömning av behovet av utbildning och stöd i huvudsak på arbetsmarknadspolitiska grunder även i åldrarna 50 till 60 år.
Enligt motionärerna bör ett statsbidrag för rekryteringsfrämjande åtgärder återinföras liksom möjligheten att överklaga beslut om studiestöd. För det senare ändamålet bör en särskild överklagandenämnd, skild från CSN, inrättas. I nämnden bör sitta företrädare för de studerande, utbildningsanordnarna och arbetslivet.
I samband med detaljutformningen av motionärernas förslag bör också de komplexa studiestödsreglerna bli föremål för en genomgripande översyn, varvid frågan om ansvarsfördelningen vad avser regelverket mellan riksdag, regering och myndighet bör analyseras.
Motionärerna anser att det nuvarande återbetalningssystemet i princip och i sina huvuddrag är bra. De förändringar som motionärerna föreslagit för tilldelning av studiestöd gör det dock möjligt att skärpa återbetalningsvillkoren något. De menar att en skärpning också är nödvändig för att uppnå en bättre balans mellan in- och utflöde i systemen. Den årliga avgiften i återbetalningssystemet föreslås höjd från fyra till fem procent av den sammanräknade inkomsten vid inkomster över den s.k. brytpunkten i skattesystemet. Vid inkomster över 300 000 kr bör avgiften sättas till sex procent. Något behov av avskrivning av studiemedel vid gymnasiala studier som följts av eftergymnasiala finns enligt motionärerna inte om deras förslag till studiestöd under sådana studier genomförs. Motionärerna anser vidare att man bör överväga en ordning där den som erhåller studiestöd i åldrarna 50 till 60 år skall vara återbetalningsskyldig i 15 år.
I motionen begärs ett tillkännagivande om vad motionärerna anfört om utformning och inriktning av ett förändrat studiestödssystem.
I motion Sf49 yrkande 5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) ställer sig motionärerna positiva till regeringens förslag om en parlamentarisk utredning med uppgift att reformera studiestödet men har invändningar när det gäller inriktningen och begär därför ett tillkännagivande till regeringen. Utredningen bör enligt deras mening utgå från ambitionen att studier i högre grad än i dag skall likställas med arbete och att goda ekonomiska villkor skall gälla under studietiden. De avvisar tanken på att längre utbildningar skall leda till särskilda subventioner. Däremot bör det övervägas om det ur stödsynpunkt så problematiska uppsatsarbetet kan premieras i någon form. Härigenom uppnås att studenterna genomför sina uppsatser snabbare samtidigt som studenter som väljer att läsa utan traditionell examen inte missgynnas. I utredningens uppdrag bör enligt motionärerna ingå att ge förslag på ett stödsystem av studielönekaraktär. Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas personer utan grund- och gymnasiekompetens. Vidare bör det ingå att föreslå förstärkningar av studenternas allmänna socialförsäkringsskydd och att se över deras sjukförsäkring. En förbättring av föräldraförsäkringen för studerande och personer som just avslutat sina studier bör också övervägas. Utredningen bör till sig knyta sakkunniga studeranderepresentanter från såväl högskoleområdet som folkhögskolor och komvux. Den skall vidare enligt dessa motionärer ha en jämn könsfördelning.
Även i motion Sf527 yrkandena 1--4 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kds) begärs tillkännagivanden om riktlinjer för ett reformerat studiestödssystem. Motionärerna anser att studiemedelssystemet inte är utformat på ett sätt som garanterar systemets hållfasthet för framtiden. Detta gäller framför allt räntebildningen, vilket medfört att återbetalningstiderna ökat avsevärt med risk för stora avskrivningar av skulder i framtiden.
Motionärerna förespråkar ett generöst beskattat bidrag med möjlighet till kompletterande lån för att ge alla studerande rimliga levnadsvillkor. Inom dagens ekonomiska ramar bör därför målsättningen vara att lägga bidraget på en nivå som inte verkar snedrekryterande. Samtidigt anser de att det inte finns utrymme för några större höjningar av nivån på totalbeloppet utan de grupper som kan förutses ha svårt att klara sig på dagens tilldelningsnivå, t.ex. småbarnsföräldrar, bör i första hand stödjas med generella åtgärder utanför studiestödssystemet.
Enligt motionärerna är det viktigt att det även i framtiden blir möjligt för vuxenstuderande att komplettera grundskole- och gymnasieutbildning på goda villkor, varför de förordar differentierade bidragsnivåer i tre steg, där de som läser på grundskolenivå får det förmånligaste stödet. Möjligheterna att bryta ut boendedelen i stödet till ett speciellt lån eller bidrag, utan att incitamenten minskar för att hålla nere boendekostnaden, bör prövas. För att förbättra möjligheterna att hålla nere skuldsättningen genom arbete bör enligt motionärerna fribeloppet höjas och för att inte missgynna dem som väljer en längre utbildning bör man också överväga att göra lånet räntefritt under studietiden. Lånen bör inte heller skrivas upp under värnpliktstiden. Meritprövningen bör enligt motionärerna till viss del kunna anpassas till olika utbildningars karaktär. Prövningen bör utgå från en rimlig studietakt, men tillåta att man misslyckas en termin om man visat goda studieresultat tidigare. Kraven på studietakt bör börja på en lägre nivå för att öka under senare delar av utbildningen. Motionärerna anser att rätten till lån bör frikopplas från rätten till bidrag för att ge studenter som inte klarar kraven en chans att komma igen. T.ex. kunde ett halvt bidrag utges med möjlighet att komplettera med ytterligare lån. För att inte riskera en alltför hög skuldsättning bör enligt motionärerna antalet terminer begränsas och, om studierna tas igen med mer än full studietakt, avskrivningar av lånet kunna göras. Motionärerna är positiva till en utbildnings- eller examenspremie, men kostnaden för denna får inte vara så stor att den äventyrar möjligheterna att skapa ett i övrigt rimligt system. Den nuvarande möjligheten till avskrivning av lån för studier på grundskole- eller gymnasienivå vid fortsatt högre utbildning bör finnas kvar.
Vad avser återbetalningssystemet anser motionärerna att man bör öka effekten av återbetalning efter förmåga genom att ha en trappa, där höginkomsttagare betalar en högre andel av sin lön än vad låginkomsttagare gör. Marginaleffekterna bör dock studeras noga. Det bör även, anför motionärerna, vara möjligt för den enskilde att genom en individuell annuitetsplan betala tillbaka snabbare. För att undvika subventioner i lånesystemet och för att betona individens ansvar för lånet bör detta inte skrivas av vid 65 års ålder. Däremot anser motionärerna att lånet bör skrivas av när låntagaren avlider.
Samma motionärer understryker i motion Sf51 yrkandena 1--3 ånyo vikten av att utredningen ser över och tar hänsyn till hur olika trygghetssystem samspelar med studiestödssystemet. Den flexibilitet som anpassningen av studiebidraget till studieresultaten ger bör enligt motionärerna utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av studiestödet. Man bör enligt motionärerna kunna tillåta större förseningar i dag och ge studenterna möjlighet att med hjälp av en högre andel lån komma igen efter en misslyckad termin. Motionärerna framhåller slutligen i denna motion att ett av de viktigaste målen för en fortsatt reformering av studiestödssystemet måste vara att minska den individuella skuldsättningen.
Tillkännagivanden om riktlinjer för ett nytt studiefinansieringssystem begärs likaså i motion Ub365 yrkande 16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd). Motionärerna vill ersätta dagens olika studiefinansieringssystem med ett enda system som skall möjliggöra för alla medborgare att skaffa sig den utbildning de önskar och som skall vara lika för alla och rättvist. Samma system skall gälla för alla vuxna, med vilka motionärerna avser personer som fyllt 18 år, oavsett om vederbörande studerar på grundskole/gymnasienivå eller på högskolenivå. Stödet skall enligt motionärerna bestå av två delar, en bidragsdel lika för alla och en lånedel som kan variera efter individuella behov och önskemål, men med ett lånetak såväl per år som per individ. Lånet, som de anser skall löpa med mycket låg avdragsgill ränta, skall återbetalas enligt regler som uppmuntrar till snabb återbetalning. Avskrivningsregler skall finnas som reglerar eventuella orimligheter som kan uppstå i återbetalningsskyldigheten.
Björn Samuelson m.fl. (v) begär i motion Ub903 yrkande 6 att det framtida studiemedelssystemet utvärderas ur ett rekryteringsperspektiv. Motionärerna framhåller att ett system med låga studiemedel och högre framtida lön leder till ett ökat föräldraberoende under studietiden, vilket direkt försämrar rekryteringen av studieovana ungdomar. De menar att det dessutom är troligt att studenter från lägre socialgrupper är känsligare för den "risk" som en investering i studier (och studieskulder ) innebär. Många fler än i dag skulle enligt motionärerna undvika att söka sig till högskolan om det fanns en risk att misslyckas med utbildningen och stå kvar med betungande skulder.
I motion Sf515 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) framhålls att kostnaderna för att ha barn i gymnasiet ökat till följd av besparingar inom studiehjälpen och avgifter inom gymnasieskolan. Motionärerna anser att en översyn bör ske av gymnasielevernas ekonomiska situation. Möjligheterna att stärka barnfamiljernas ekonomiska situation bör enligt motionärerna prövas inom ramen för det familjepolitiska stödet och studiefinansieringen, varvid såväl bostadsbidragens som underhållsbidragens konstruktion bör studeras.
I ytterligare motioner tar motionärerna upp frågor om stödet till vuxna studerande.
I motion Sf509 av Leo Persson m.fl. (s) tar motionärerna upp problemen med en riktig avvägning av stödnivån inom svux, svuxa och ubl. Enligt motionärerna är ett bidrag på 50 % av tidigare lön inte tillräckligt för att klara försörjningen under studier och den tilltagande medvetenheten om skuldsättning har gjort att många inte vågar ta lån. Resultatet är enligt motionärerna att alltför många av rena överlevnadsskäl väljer att övervintra på den ersättning som a-kassan ger i stället för att ta del av det utbildningsutbud som skulle kunna förbättra utsikterna till arbete.
I motion Sf503 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s) varnar motionärerna för försämringar av stödet för vuxna som går i folkhögskola. I den situation som Sverige befinner sig i har folkhögskolorna fått förnyade och utvidgade uppgifter att ordna kurser för arbetslösa i olika åldrar. Att då försämra stödet för de vuxenstuderande genom att, som antyds i studieberedningens rapport Hur förändra dagens studiefinansieringssystem, avskaffa svux och svuxa är enligt motionärerna inte rimligt. Det är ett rättvisekrav att vuxna får ett generöst stöd som gör det möjligt att uppnå i vart fall grundskolekompetens. I rådande läge finns det enligt motionärerna all anledning att bibehålla och stärka stödet till de vuxenstuderande.
I motion Sf517 yrkandena 1--5 av Elisabeth Persson m.fl. (v) framhålls att de allra flesta vuxna har ett försörjningsansvar som gör det omöjligt för dem att finansiera grundläggande studier med lån. Vuxna korttidsutbildade som vill studera på grund- och gymnasieskola måste därför enligt motionärerna ha ett förmånligare studiestöd än ungdomar. Därvid måste även vuxnas kostnader för boende och barn vägas in vid fastställande av studiestödsnivåerna. På sikt anser motionärerna att det bör införas en vuxenstudiestödsgaranti för grundutbildning motsvarande treårigt gymnasium. Bidraget inom denna garanti bör successivt höjas till samma nivå som arbetslöshetsersättningen. Motionärerna framhåller också att så länge svuxa är lägre än arbetslöshetsersättningen innebär det inga reella merkostnader för staten att överföra arbetslöshetsersättning till vuxenstudiestöd, utan i stället sparar staten utgifter. De föreslår också att ersättningsnivån inom svux och svuxa nu höjs till 75 % av arbetslöshetsersättningen och anför, i polemik med de tankar som redovisats i studieberedningens rapport Hur förändra dagens studiefinansieringssystem, att åldersgränsen för vuxenstudiestöd bör vara 50 år med möjlighet till dispens och att stöd bör kunna erhållas för två års grundskolestudier och minst två terminers gymnasiestudier.
I motion Sf526 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om behovet av att samordna vuxenstudiestödet. Motionärerna menar att det ur samhällsekonomisk synpunkt är förkastligt att en a-kasseersättning ger mer gynnsam privatekonomi än sysselsättningsbefrämjande åtgärder som t.ex. studier. Totalbeloppet för ett framtida vuxenstudiestöd bör därför ligga något över jämförbar a-kasseersättning och utformas enligt följande. Vuxenstudiestödet skall kunna beviljas sökande som fyllt 25 år eller förvärvsarbetat i fyra år. Stödet skall bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppets bidragsdel skall motsvara 75 % av den faktiska a-kasseersättningen och vara skattepliktig, medan tilläggsbeloppet skall utgöras av en icke skattepliktig lånedel på 35 % av a-kasseersättningen. Ett extra tilläggsbelopp skall utgöras av en likaså icke skattepliktig lånedel som beviljas endast när grundbelopp och tilläggsbelopp inte uppgår till lägsta totalbelopp 5 560 kr/mån. efter skatteavdrag. För studier i grundläggande vuxenutbildning skall enligt motionärerna utges grundbeloppet och skattepliktigt tilläggsbelopp och för gymnasial utbildning grundbelopp och tilläggsbelopp i form av ett icke skattepliktigt lån. Vid avslutad gymnasial vuxenutbildning med uppnått godkänt resultat skall 35 % av lånedelen avskrivas och vid avslutad eftergymnasial utbildning med godkänt resultat skall den resterande låneskulden från gymnasieutbildningen avskrivas.
I andra motioner framställs yrkanden som tar sikte på enskilda frågor inom studiestödssystemet.
Frågan om den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel tas upp i motion Sf520 av Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s). Motionärerna, som bl.a. framhåller att det ofta är kvinnor som söker sig till utbildning när de blivit äldre, begär ett tillkännagivande om att regelsystemet för studiemedel bör utformas så att det stimulerar till utbildning oberoende av ålder. I motion Sf519 av Kristina Svensson och Anita Persson (s) framhåller motionärerna att en vuxenutbildning av god kvalitet är av särskilt stor betydelse för kvinnorna. När barnen är vuxna vill många kvinnor utbilda sig eller vidareutbilda sig för nya arbetsuppgifter. För många kvinnor dröjer det länge innan de praktiska förutsättningarna gör det möjligt för dem att ta itu med studier. Motionärerna anser därför att det är oroande med förslag som går ut på att sänka åldern för studiestöd, och de motsätter sig en sådana sänkning och vill i stället se förslag som underlättar för kvinnor över 40 år att studera. Karin Starrin m.fl. (c) begär i motion A815 ett tillkännagivande om att ett nytt studiemedelssystem bör utformas så att flickor inte avskräcks från högre utbildning. Motionärerna framhåller att det också är viktigt att kvinnliga doktorander och forskarstuderande ges förutsättningar att fullgöra sina studier även om avbrott för barnafödande görs.
I två motioner, Sf504 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) och Ub635 av Gudrun Norberg m.fl. (fp), tar motionärerna upp möjligheterna till premiering av slutförda studier. I den förstnämnda motionen begärs förslag från regeringen om hur slutförda doktorandstudier skall kunna premieras genom t.ex. avskrivning av halva studieskulden. I den senare motionen framhålls att ett sätt att stimulera elever till att ta examina är att få en del av studieskulden avskriven efter fullföljd examen. Möjligheten skulle gälla även äldre elever som av olika anledningar inte tagit någon examen, men som genom en avskrivning skulle stimuleras att fullfölja studierna. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen skall vidta lämpliga åtgärder för att få fler elever att fullfölja sina högskolestudier.
I motion Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) förordar motionärerna -- såvitt nu är i fråga -- att den nuvarande begränsningen av svuxa till två terminers studier på gymnasienivå skall omvandlas till en gräns på fyra terminer.
Enligt utskottets mening visar den probleminventering som genomförts i Centrala studiestödsnämndens långtidsbedömning, i rapporten Målrelaterade statsstipendier och av Studiestödsberedningen att det finns ett behov av förändringar inom dessa system. Som regeringen framhållit och som framgår av vad motionärerna anför finns det en mängd problem som måste lösas. Samtidigt innebär det rådande ansträngda statsfinansiella läget att det inte finns utrymme för lösningar som ställer ökade krav på finansieringen av dessa system. Vidare ställer de hotande obalanserna i återbetalningssystemet ytterligare krav på restriktivitet. Trots denna begränsning anser utskottet att det finns goda möjligheter att komma till rätta med de problem som föreligger, men detta förutsätter att en grundläggande enighet kan nås kring de problemlösningar som väljs. Utskottet välkomnar därför regeringens planer på en utredning med parlamentariska inslag med uppgift att fortsätta beredningen av dessa frågor.
Som framgår av motionerna finns redan i dag utvecklade förslag till alternativa former för ett reformerat studiestödssystem. Enligt utskottets mening utgör dessa förslag en tillgång för utredningen och bör tillsammans med de utgångspunkter som regeringen angivit utgöra en grund för det fortsatta arbetet. Utskottet ser inte någon anledning att nu ta ställning för eller emot de idéer som lagts fram och avstyrker därför motionärernas yrkanden om att riksdagen skall ställa sig bakom de framlagda förslagen.
Utskottet utgår ifrån att utredningen på sedvanligt sätt kommer att analysera och redovisa effekterna av de förslag som läggs fram och ser därför inte heller någon anledning till tillkännagivanden om behovet av en prövning av rekryteringseffekter eller effekterna på familjer med elever i gymnasieskolan. Utskottet avstyrker därför även dessa motionsyrkanden.
Sammanläggning av svux och svuxa
I motion Fi55 yrkande 1 av Birgitta Dahl m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att de många olika formerna för studiestöd till vuxna förorsakar problem. För att förbättra samordningen bör enligt motionärerna svux och svuxa slås samman till en stödform. Åtgärden kan enligt motionärerna genomföras inom ramen för nuvarande ekonomiska resurser.
Utskottet är medvetet om att de olika formerna för vuxenstöd nu ger upphov till svåra problem. Bakgrunden är att de som söker studiestöd i många fall väljer att ansöka om alla de stöd som står till buds: studiemedel, svux, svuxa och ubl. Flera av dessa stöd förutsätter i praktiken att CSN kontaktar arbetslöshetskassor, utbildningsanordnare m.fl. en eller flera gånger innan beslut fattas i ärendet. Med det stora antal sökande som gäller i dag är belastningen mycket stor, och situationen förvärras nu kraftigt av att en överväldigande majoritet numera väljer att ansöka om mer än ett stöd. Antalet byten av stödform har också ökat. Mångfalden stödtyper leder också till problem för de enskilda. Det är inte ovanligt att studerande i första hand söker studiemedel därför att detta ger möjlighet att direkt få ut ett stort förskottsbelopp. När det senare visar sig att sökanden har rätt till det mycket förmånligare svux eller svuxa måste en avräkning ske av det utbetalade beloppet. I denna situation förekommer det att studerande med dålig ekonomisk situation väljer att avstå från det förmånligare stödet med den högre skuldsättning som detta för med sig.
En av de avgörande orsakerna till de problem som nu uppkommit är de många stödtyperna, och utskottet kan därför instämma i vad som anförs i motion Fi55 om behovet av en bättre samordning på detta område. Enligt utskottets mening är det fråga om ett akut problem som kräver en snabb lösning, och utskottet har därför övervägt alternativet med en omedelbar lagändring. Med hänsyn till att en samordning av dessa stöd skulle innebära ett förhållandevis stort ingrepp som inte bör genomföras i form av ett utskottsinitiativ har utskottet valt att avstå från denna utväg.
Enligt utskottets mening bör den aviserade utredningen med förtur behandla de problem som de många olika formerna av vuxenstudiestöd ger upphov till för både enskilda och myndigheter och snarast lägga fram ett förslag. Inriktningen bör vara att ett sådant förslag skall träda i kraft den 1 januari 1995. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt motion Fi55 yrkande 1.
Premier vid snabb återbetalning av studielån
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Sf525 ett tillkännagivande om att regeringen i syfte att stimulera en snabb återbetalning av studielån bör besluta om lämpliga premievillkor för frivillig återbetalning av studielån som beviljats såväl före som efter den 1 januari 1989.
Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att fatta beslut om den typ av åtgärder som motionärerna föreslår. Utskottet ser inte någon anledning att frångå denna ordning och avstyrker därför motionsyrkandet.
Studiebidrag i förhållande till prestation
I propositionen lägger regeringen fram förslag som grundar sig på den utredning som genomförts i syfte att analysera problemen och möjligheterna till förändringar inom studiestödssystemet. Bakgrunden till att regeringen redan nu föreslår att ett första steg tas i reformeringen av studiestödssystemet är att utredningsarbetet visar på att det finns möjligheter att med olika åtgärder förbättra incitamenten till hushållning med studiemedlen och studietid. En åtgärd som har denna effekt är att avpassa studiebidraget till studiernas omfattning och regeringen föreslår att en sådan förändring genomförs med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995.
Regeringens förslag innebär för studerande vid universitet och högskolor att studiebidragets storlek fr.o.m. andra terminen skall påverkas av tidigare uppnådda studieresultat i form av avklarade poäng. Avsikten är att studiebidrag skall kunna lämnas även för poäng som innebär en återhämtning av en tidigare försening. Mellanskillnaden mellan studiebidraget och studiemedlens totalbelopp kan utgöras av studielån. För studerande i övrig studiemedelsberättigande utbildning lämnas studiebidrag under den tid som motsvarar utbildningens totala omfattning och längd enligt fastställd studieplan. Den som försenas i studierna kan beviljas studielån. Regeringen anför att det är angeläget att effekterna för utbildningar med en annorlunda uppläggning, inverkan på rekryteringen till utbildning samt samspelet med andra stödformer och trygghetssystem följs noggrant. Rapporteringen bör ske i samband med de fördjupade anslagsframställningarna.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) anför motionärerna att de i motion Sf512 redovisat riktlinjer för ett sammanhållet studiefinansieringssystem och yrkar med hänvisning till dessa riktlinjer att propositionen i dess helhet avslås. På ett antal punkter skulle enligt motionärerna de förslag som regeringen lägger fram allvarligt försvåra möjligheterna till samordning och tydlighet. Dessutom saknas ett sakligt underlag för att fatta beslut. Mot bakgrund av att en utredning med parlamentariska inslag kommer att tillsättas och då de förslag som regeringen lägger fram inte skall träda i kraft förrän den 1 juli 1995 resp. den 1 januari 1996 saknas enligt dessa motionärer skäl att nu bryta ut vissa delar ur helheten. När det gäller förslaget om studiebidrag efter prestation finns det enligt motionärerna inte heller någon analys av de administrativa konsekvenserna. Förslaget ger upphov till ett ökat antal kontakter från studiestödsmyndighetens sida både med de studerande och med ett stort antal självständiga utbildningsanordnare. Dubbla prövningar blir nödvändiga eftersom man först skall uppfylla dagens meritkrav för att över huvud taget få stöd. Det blir enligt motionärerna troligen ett krångligt och otydligt system. Frågan är också hur det påverkar rekryteringen av studieovana grupper och valet av de svårare utbildningarna.
Också i motion Sf49 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) avvisar motionärerna regeringens förslag att koppla ihop studieresultatet med rätten till studiebidrag. Enligt dessa motionärer är det en viktig princip att studiebidraget skall vara så neutralt som möjligt i relation till utbildningen. Det tänkande som ligger bakom regeringens förslag är enligt motionärerna helt främmande för en kvalitativ syn på högre utbildning. En bestraffning av studenter som inte uppnått vissa poängkrav gynnar inte kvaliteten på studierna utan ger signalen att så snabbt och effektivt som möjligt ta sig igenom studierna och hellre jaga poäng än goda kunskaper. Det är vidare en viktig princip att man skall undvika att dela upp studenterna i lyckade och misslyckade. Pressen att nå goda resultat är tillräckligt stor redan i dag. Ett genomförande av förslaget skulle också leda till en förstärkning av snedrekryteringen till studier. Upplåningen avskräcker ungdomar från studieovana miljöer i högre grad än andra. Även dessa motionärer anser att ett genomförande av förslaget riskerar att ge upphov till administrativa problem.
Slutligen yrkas också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) avslag på propositionen i dess helhet. Motionären framhåller att man inom Ny demokrati presenterat förslag om förändringar i studiestödssystemet med bl.a. ett samordnat vuxenstudiestöd. Ett nytt system måste vara stabilt och inge förtroende. Mot bakgrund av att en utredning kommer att tillsättas finns det inte heller enligt denne motionär någon anledning att nu binda sig för förändringar som sedan kan behöva omprövas.
Enligt utskottets mening är det bra att en parlamentarisk utredning nu tillsätts för att se över studiestödet. Regeringens förslag om att redan nu fatta beslut om ett första steg i reformeringen av studiestödet anser utskottet sig emellertid inte kunna tillstyrka. Som motionärerna framhåller är avsikten att dessa förslag skall träda i kraft först den 1 juli 1995 och det finns därför inte någon egentlig anledning att redan nu fatta beslut i dessa frågor. Härtill kommer att regeringen varken har redovisat något sakligt underlag för sina förslag eller analyserat de administrativa konsekvenserna. Det enda som sägs är att CSN skall få i uppdrag att utreda dessa. Enligt utskottets mening bör utredningens möjligheter att fritt söka finna lösningar på de problem som föreligger inte nu begränsas genom olika delbeslut, och utskottet avstyrker därför regeringens förslag om studiebidrag efter prestation.
Deltidsstudier i komvux m.m.
I propositionen föreslår regeringen vidare att studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning som bedriver studier på minst halvtid skall kunna få studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, i förhållande till studiernas omfattning under terminen. Även i denna del föreslås att ändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1995. Bakgrunden är att nuvarande regler bygger på att studiestöd utgår med antingen halvt eller helt belopp. Detta fungerar bra i de flesta utbildningar. Finvuxutredningen har emellertid konstaterat att många studerande i statlig och kommunal vuxenutbildning, som bygger på ett kurssystem, fyller upp med kurser som de inte behöver i syfte att komma upp i ett poängtal som ger fullt studiestöd. När det gäller studiernas omfattning anför regeringen att det är rimligt att utgå från de regler om undervisningstimmar (poäng) som fastställs i skolförfattningarna i stället för studiestödspoäng.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) konstaterar motionärerna att detta förslag till en del överensstämmer med vad de föreslagit i motion Sf512 om ett nytt studiefinansieringssystem men att även denna fråga bör ses i ett större sammanhang. Regeringens förslag bör därför enligt motionärerna avslås.
Också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) yrkar motionären att förslaget avslås och hänvisar till att studiestödssystemet kommer att utredas.
I motion Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) anför motionärerna -- såvitt nu är i fråga -- att den möjlighet att få studiestödet anpassat efter studiernas faktiska omfattning som föreslås för statlig och kommunal vuxenutbildning också bör genomföras för folkhögskolorna.
Utskottet anser att regeringens förslag innebär ett för tidigt ställningstagande till en fråga som bör kunna prövas av den utredning som nu kommer att tillsättas. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag.
Som en följd av utskottets ställningstagande till regeringens förslag avstyrker utskottet även yrkandet om ett tillkännagivande beträffande deltidsstudier på folkhögskola.
Återbetalningssystemet
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner de huvudprinciper som avses gälla vid en tänkt förändring av återbetalningssystemet den 1 juli 1995. Obalanserna i återbetalningssystemet accentueras för varje år, och det är därför enligt regeringen viktigt att de förbättringar som är aktuella genomförs så snart som möjligt. Som systemet fungerar i dag finns risken att den övre lånegränsen för många uppfattas som den sanktionerade nivån i fråga om levnadsomkostnader. Genom att möjliggöra val mellan olika återbetalningsformer vinns enligt regeringen flera fördelar. Valfriheten i sig är betydelsefull. Olika individer har olika skuldaversion och olika återbetalningspreferenser. En del vill inte vara skuldsatta under längre tid och uppskattar därför en snabbare och hårdare återbetalningsplan. Andra vill skjuta de stora betalningarna framför sig till dess att de har blivit etablerade socialt och på arbetsmarknaden. De nuvarande reglerna för återbetalning gör att den enskilde har svårt att överblicka konsekvenserna av skuldsättningen. Det finns också risk för ett onödigt högt låneutnyttjande och därmed för stora avskrivningar i framtiden. Det finns mot denna bakgrund anledning att erbjuda en väg där inbetalningarna är lika stora under en bestämd återbetalningstid: ett annuitetslånesystem. Återbetalningen av annuitetslån bör enligt regeringen avpassas efter beloppets storlek. För skulder under 50 000 kr bör perioden inte vara längre än 10 år. För en skuld på 100 000 kr är 15 år rimligt. En utgångspunkt bör vara att återbetalningsperioden bara i undantagsfall är längre än 30 år. Annuiteter som sträcker sig längre än till dess låntagaren fyller 70 år bör som regel inte medges. Fram till återbetalningsperiodens början skall räntedebiteringen följa de principer som gäller i dag. En icke avdragsgill nettoränta läggs under denna period till kapitalskulden. Under återbetalningsperioden löper lånet i stället med en avdragsgill bruttoränta. Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att utreda principerna för upplåning och räntesättning av studielån. Härvid prövas bl.a. om det finns skäl att överge principen att ränta skall baseras på statens genomsnittliga upplåningsränta under föregående treårsperiod.
Regeringen föreslår vidare att avskrivningen av studielån vid 65 års ålder skall upphöra. Den subvention som lämnas i form av avskrivningar är otydlig för den enskilde, eftersom den inte är förutsebar under studietiden, och den ger därmed inte de rekryteringsfrämjande effekter som det finns skäl att förvänta sig. Den kan dessutom stimulera till en onödigt hög skuldsättning och långa studietider eftersom en del studenter kan tänkas spekulera i att hela eller delar av studielånen kommer att skrivas av. Problemet med en hög skuldbörda gäller inte bara den enskilde, utan också långivaren -- staten och skattebetalarna. Med oförändrade regler kommer högst sannolikt statens utgifter för avskrivningar att stiga påtagligt i framtiden. De beräkningar Studiestödsberedningen gjort tyder på att kostnaderna kan komma att uppgå till ca en miljard kronor årligen med nuvarande inflation och ränta. Med en realränta på 3--5 % kan årliga avskrivningar på mellan en halv och två miljarder uppstå. Ett avskaffande av avskrivningen vid 65 års ålder minskar denna statsfinansiella risk och ger samtidigt tydliga incitament till den enskilde att hålla nere skuldsättningen. Studielån skall fortfarande skrivas av vid dödsfall och vid synnerliga skäl.
Regeringen redovisar också hur övergången till de nya återbetalningsreglerna skall genomföras. Enligt regeringen bör gälla att den som har lån enligt 1989 års regler för studier före den 1 juli 1995 skall återbetala även nya lån enligt dessa regler.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vänder sig motionärerna även mot detta förslag. Enligt motionärerna måste man vara särskilt varsam när det gäller förändringar i återbetalningssystemen eftersom varje ändring i skärpande riktning innebär att man skapar ett nytt system som fortlever parallellt med det gamla under en mycket lång tid. Det är därför enligt motionärerna otänkbart att nu fatta beslut om förändringar. Man går då miste om möjligheten att ta ett helhetsgrepp på systemet. Detta gäller enligt motionärerna även förslaget att slopa avskrivningen av studieskulden vid 65 års ålder. Motionärerna vill i stället ha åtgärder för en minskad skuldsättning tidigare i livet. Då minskar riskerna för avskrivning. Härtill kommer kopplingen till övervägandena kring ett pensionssystem. Förslagen bör därför avslås i sin nuvarande form.
Också i motion Sf49 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) motsätter sig motionärerna ett godkännande av de förändringar som regeringen förordar. Ett system där återbetalningstakten höjs drabbar låginkomsttagare hårt. Redan den uppräkning av skulden som genomförs i dag innebär enligt dessa motionärer en orättvisa genom att låginkomsttagare betalar en totalt sett större skuld än höginkomsttagare. Ett system med annuitetslån skulle bara gynna denna senare grupp ytterligare. Då det inte redovisas några beräkningar av hur ett sådant system skulle slå begränsar sig motionärerna till att yrka avslag på principiella grunder.
I motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) avstyrker motionären även detta förslag från regeringen och hänvisar till den aviserade utredningen.
Utskottet instämmer i de invändningar som motionärerna har fört fram och anser att ett ställningstagande till förändringar av denna typ kräver en mer ingående analys av effekterna när det gäller rekryteringen till studier. Utskottet avstyrker regeringens förslag.
Studiebidragets nivå
I propositionen föreslås att de besparingar som uppstår genom regeländringar skall komma alla till del genom en höjning av bidragets andel från 27,8 % till 30 % av totalbeloppet. Detta innebär räknat på 1994 års belopp att bidraget på 1 908 kr/månad höjs med 160 kr. Totalbeloppet är oförändrat 6 864 kr. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) yrkar motionärerna avslag på propositionen även i denna del och anför att det i och för sig är önskvärt med en höjning av studiebidragets nivå men att de inte nu kan tillstyrka att en sådan ändring genomförs utan finansiering. Det finns enligt motionärerna inte heller något behov av att nu fatta beslut om bidragets nivå fr.o.m. den 1 januari 1996 utan även denna fråga bör kunna tas upp vid ett senare tillfälle när utredningens resultat föreligger.
Också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) yrkar motionären att regeringens förslag om en höjning av studiebidraget avslås. Motionären hänvisar till att studiestödssystemet kommer att bli föremål för utredning.
Utskottet har i det föregående avstyrkt de förslag till förändringar som regeringen lagt fram och som avses finansiera den föreslagna höjningen av studiebidraget. Utskottet avstyrker därför även förslaget om en bidragshöjning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ett reformerat studiestöd
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf48 i denna del, 1993/94:Sf49 yrkande 5, 1993/94:Sf51 yrkandena 1--3, 1993/94:Sf503, 1993/94:Sf504, 1993/94:Sf509, 1993/94:Sf512, 1993/94:Sf515, 1993/94:Sf517 yrkandena 1--5, 1993/94:Sf519, 1993/94:Sf520, 1993/94:Sf526, 1993/94:Sf527 yrkandena 1--4, 1993/94:Ub365 yrkande 16, 1993/94:Ub635, 1993/94:Ub903 yrkande 6 och 1993/94:A815 yrkande 33,
2. beträffande en sammanläggning av svux och svuxa
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi55 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del,
3. beträffande premier vid snabb återbetalning av lån
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf525,
4. beträffande studiebidrag i förhållande till prestation
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna del, 1993/94:Sf49 yrkande 1 och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om studiebidrag i förhållande till prestation, res. 1 (m, fp, c, kds)
5. beträffande deltidsstudier i komvux
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget beträffande deltidsstudier i komvux,
res. 2 (m, fp, c, kds)
6. beträffande deltidsstudier på folkhögskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf48 i denna del,
7. beträffande återbetalningssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna del, 1993/94:Sf49 yrkandena 2--4 och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå förslaget i proposition 1993/94:156 om godkännande av vad regeringen förordat om återbetalningssystemet under avsnitten 7.1, 7.4, 7.5 och 7.6,
res. 3 (m, fp, c, kds)
8. beträffande studiebidragets nivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om en höjning av studiebidragets nivå,
res. 4 (m, fp, c, kds) -- villk. 1, 2
9. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt avslår de vid propositionen fogade förslagen till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa.
res. 5, 6 och 7 (m, fp, c, kds) -- villk. 1, 2 och 4
Stockholm den 26 maj 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s) och Rune Backlund (c).
Reservationer
1. Studiebidrag i förhållande till prestation (mom. 4)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "efter prestation." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening visar den analys som genomförts att studiestödet inte ger en tillräcklig stimulans att hushålla med studiemedel och studietid. Beräkningar visar att avskrivningarna i framtiden kan komma att öka till mycket stora belopp. Det finns därför anledning att så snabbt som möjligt söka få till stånd en bättre stimulans till studier och minskad skuldsättning.
Det förslag om studiebidrag i förhållande till utbildningens omfattning som läggs fram i propositionen har detta syfte och bör enligt utskottets mening genomföras som ett första steg i en reformering av studiestödet. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande studiebidrag i förhållande till prestation att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna del, 1993/94:Sf49 yrkande 1 och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar bifalla det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om studiebidrag i förhållande till prestation.
2. Deltidsstudier i komvux (mom. 5)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet anser" och på s. 19 slutar med "på folkhögskola." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att studiestödet inte stimulerar de studerande att ta kurser som de inte behöver, och utskottet tillstyrker därför förslaget att studiemedel för studerande i statlig och kommunal vuxenutbildning skall kunna avpassas till studiernas omfattning.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande deltidsstudier i komvux att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar bifalla det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget beträffande deltidsstudier i komvux.
3. Återbetalningssystemet (mom. 7)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "regeringens förslag." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det en väsentlig nackdel med dagens återbetalningssystem att låntagaren inte direkt kan påverka storleken på inbetalningarna annat än genom s.k. frivilliga inbetalningar. Det är som en följd härav svårt att överblicka när en skuld kommer att vara slutbetald. Det finns också många som känner en oro över att skulden stiger i början av återbetalningsperioden trots att stora inbetalningar görs.
En annan väsentlig nackdel är att systemet kan inbjuda till onödigt hög skuldsättning eftersom skuldens storlek inte påverkar de årliga avgifterna. Till detta bidrar bestämmelsen om avskrivning av skulden vid 65 års ålder.
Utskottet anser att återbetalningssystemet bör förändras på det sätt regeringen föreslår och tillstyrker att de riktlinjer som regeringen redovisat i denna del godkänns.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande återbetalningssystemet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna del, 1993/94:Sf49 yrkande 2 och 1993/94:Sf50 i denna del och med bifall till proposition 1993/94:156 godkänner vad regeringen förordat om återbetalningssystemet under avsnitten 7.1, 7.4, 7.5 och 7.6,
4. Studiebidragets nivå (mom. 8)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2.
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "en bidragshöjning." bort ha följande lydelse:
De besparingar som utskottet tillstyrkt i det föregående (reservationerna 1 och 2) gör det möjligt att höja studiebidragets andel till 30 % av totalbeloppet. Räknat på 1994 års basbelopp innebär detta en höjning av studiebidraget med 160 kr per månad.
Utskottet tillstyrker således även regeringens förslag om en höjning av studiebidraget.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande studiebidragets nivå att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar bifalla det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om en höjning av studiebidragets nivå.
5. Lagförslagen (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 och 4
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid bifall till reservationerna 1, 2 och 4 bort ha följande lydelse:
9. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa.
6. Lagförslagen (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 1 och avslag på reservation 2
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid bifall till reservation 1 och avslag på reservation 2 bort ha följande lydelse:
9. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar följande
Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349) dels att 4 kap. 24 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 4 kap. 24 a och 24 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 24 §
Studiebidraget utgör 2,71 Om inte annat följer av
procent av basbeloppet för bestämmelse som avses i 24
varje hel, sammanhängande a § utgör studiebidraget
tidsperiod om 15 dagar för 2,71 procent av basbeloppet
heltidsstuderande och om 30 för varje hel,
dagar för sammanhängande tidsperiod
deltidsstuderande. Är den om 15 dagar för
studerande för denna heltidsstuderande och om 30
tidsperiod enligt 10, 13, 16, dagar för
19 och 21--23 §§ inte deltidsstuderande. Är den
berättigad till fullt studerande för denna
studiemedel skall av tidsperiod enligt 10, 13, 16,
minskningen så stor andel 19 och 21--23 §§ inte
falla på studiebidraget som berättigad till fullt
detta bidrag utgör av fullt studiemedel skall av
studiemedel. minskningen så stor andel
falla på studiebidraget som
bidraget utgör av fullt
studiemedel.
Utgående studiemedel Utgående studiemedel
utgör i första hand utgör i första hand
studiebidrag. Återstoden studiebidrag. Återstoden
utgör studielån. utgör studielån. Av 24 a
och 24 b §§ följer
dock att studiemedel kan
lämnas i form av enbart
studielån.
4 kap. 24 a §
I fråga om studerande vid
utbildningar som omfattas av
det poängsystem som
gäller för statliga
universitet och högskolor
får regeringen eller den
myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att
det studiebidrag som annars
skulle lämnas enligt 24
§ skall minskas eller
ökas i förhållande
till tidigare studieresultat.
4 kap. 24 b §
I fråga om studerande vid
andra utbildningar än
sådana som avses i 24 a
§ får regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att
studiemedel i form av
studiebidrag får lämnas
endast för den tid som
enligt fastställd
studieplan motsvarar
utbildningens totala
omfattning och längd.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
7. Lagförslagen (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 2 och avslag på reservation 1
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid bifall till reservation 2 och avslag på reservation 1 bort ha följande lydelse:
9. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt
dels antar följande
Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs
dels att 4 kap. 24 § och 7 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 4 kap. 14 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 14 §
Till en studerande i kommunal
och statlig vuxenutbildning
som bedriver studier på mer
än halvtid men mindre än
heltid får storleken av
utgående studiemedel
bestämmas i
förhållande till
studiernas omfattning.
Föreskrifter om
tillämpningen av första
stycket meddelas av regeringen
eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
4 kap. 24 §
Studiebidraget utgör 2,71 Studiebidraget utgör 2,71 procent av basbeloppet för procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 heltidsstuderande och om 30 dagar för dagar för deltidsstuderande. Är den deltidsstuderande. Är den studerande för denna studerande för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, tidsperiod enligt 10, 13, 14, 19 och 21--23 §§ inte 16, 19 och 21--23 §§ berättigad till fullt inte berättigad till fullt studiemedel skall av studiemedel skall av minskningen så stor andel minskningen så stor andel falla på studiebidraget som falla på studiebidraget som detta bidrag utgör av fullt bidraget utgör av fullt studiemedel. studiemedel.
Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör studielån.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap. 7 §
Till en studerande som är Till en studerande som är medlem i arbetslöshetskassa medlem i arbetslöshetskassa och som uppfyller villkoren och som uppfyller villkoren för ersättning från för ersättning från kassan vid arbetslöshet kassan vid arbetslöshet eller har uppburit eller har uppburit ersättning från någon ersättning från någon arbetslöshetskassa under arbetslöshetskassa under den längsta tid som den längsta tid som ersättning kan betalas ut, ersättning kan betalas ut, utgår vuxenstudiestöd lämnas vuxenstudiestöd enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b §§. §§.
Till annan studerande utgår Till annan studerande
särskilt vuxenstudiestöd lämnas särskilt
enligt bestämmelserna i 8, vuxenstudiestöd enligt
8 a och 8 b §§. bestämmelserna i 8, 8 a och
8 b §§.
Till en studerande i kommunal
och statlig vuxenutbildning
som bedriver studier på mer
än halvtid men mindre än
heltid får storleken av det
vuxenstudiestöd, som annars
skulle lämnas enligt
föreskrifterna i första
och andra stycket,
bestämmas i
förhållande till
studiernas omfattning.
Föreskrifter om
tillämpningen av tredje
stycket meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Särskilt yttrande
Ett reformerat studiestöd (mom. 1)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Bengt Lindqvist (alla s) anför:
Nya studier visar att Sverige i en internationell jämförelse har en låg andel ungdomar som går vidare till högskolestudier och att andelen av arbetskraften som har en högskoleutbildning är låg. Utbildningen har en helt avgörande betydelse för landets framtida konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och därmed för våra möjligheter att värna om välfärden.
I motion Sf512 har Birgitta Dahl m.fl. (s) lagt fram riktlinjer för ett studiestöd för framtidens kunskaps- och kompetensbehov. Det nya systemet möjliggör alla slags studier samtidigt som det rymmer möjligheter till att särskilt stimulera vissa angelägna studier och/eller vissa i utbildningshänseende eftersatta grupper av studerande.
I det nya systemet skall alla studerande i högskola och studerande mellan 20 och 25 år i grundläggande utbildning för vuxna och gymnasial utbildning ha rätt till ett grundbelopp som motsvarar studiemedlens nivå (i dag 6 700 kr per månad) och är knutet till löneutvecklingen. De som går i grundläggande utbildning för vuxna eller i gymnasial utbildning och är äldre än 25 år skall dessutom ha rätt till ett tilläggsbelopp som är så stort att det tillsammans med grundbeloppet motsvarar den faktiska dagpenningen från a-kassan. Den övre åldersgränsen för rätt till studiestöd skall höjas till 50 år med möjlighet till en bedömning av behovet av utbildning och stöd i huvudsak på arbetsmarknadspolitiska grunder även i åldrarna 50 till 60 år.
Bidraget skall vara 40 % av totalbeloppet, men det bör vara ett mål att höja bidragsdelen till 50 %. När det gäller studerande över 20 år i grundskoleutbildning och utbildning som anvisats av arbetsmarknadsskäl bör hela stödet utgå som bidrag eftersom alla måste ges en reell möjlighet att förvärva grundskolekompetens. De som är äldre än 25 år och läser basämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på gymnasienivå bör få hela grundbeloppet i bidrag. På sikt bör även denna grupp få tilläggsbeloppet som bidrag.
I det nya systemet bör statsbidrag utgå för rekryteringsfrämjande åtgärder. Det bör finnas möjlighet att överklaga beslut om studiestöd till en särskild överklagandenämnd med företrädare för de studerande, utbildningsanordnarna och arbetslivet.
Det nya systemet innebär att bidragsandelen höjs och kommer härigenom att leda till kraftigt minskade lånebehov. Härtill kommer det ökade demokratiska inflytandet över besluten. I det nya systemet kan återbetalningsvillkoren därför skärpas något för att uppnå en bättre balans mellan in- och utflöde i systemen. Den årliga avgiften i återbetalningssystemet bör i så fall höjas från 4 till 5 % av den sammanräknade inkomsten vid inkomster över den s.k. brytpunkten i skattesystemet. Vid inkomster över 300 000 kr bör avgiften sättas till 6 %. Man bör också överväga en ordning där den som erhåller studiestöd i åldrarna 50 till 60 år skall vara återbetalningsskyldig i 15 år.
För grundläggande studier och studier i basämnen på gymnasial nivå skall stödet kunna utgå med mellan 10 och 100 % av heltidsomfattning. För övriga studier på gymnasial nivå och för högskolestudier skall stödet kunna utges med mellan 50 och 100 % av heltidsstudier. För att studiestödsresurserna skall användas så effektivt som möjligt skall antalet terminer med studiestöd vara begränsat och en viss meritprövning finnas.
Det studiestöd som i dag utges till gymnasiestuderande fram t.o.m. den vårtermin då den studerande fyller 20 år bör ingå i det nya stödsystemet.
Genom att det nya studiestödet utgör ett sammanhållet och genomarbetat regelsystem görs betydande samordningsvinster i förhållande till dagens studiefinansieringssystem.
Vi anser att ett reformerat studiefinansieringssystem bör ha den inriktning som redovisas i motion Sf512 och står således bakom motionärernas förslag.
Med hänsyn till att frågan om ett reformerat studiestödssystem skall behandlas av en utredning med parlamentariska inslag och då utredningen enligt utskottets skrivning skall beakta såväl de utgångspunkter som regeringen redovisat som det förslag som lagts fram i motion Sf512 ser vi inte något skäl att nu begära ett ställningstagande från riksdagens sida och har därför inte något yrkande i denna del.
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga