Vissa strukturfrågor inom offentlig sektor
Betänkande 1993/94:FiU16
Finansutskottets betänkande
1993/94:FIU16
Vissa strukturfrågor inom offentlig sektor
Innehåll
1993/94 FiU16
Sammanfattning
I betänkandet tar utskottet upp ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden som berör det pågående förändringsarbetet inom den offentliga sektorn. I motionerna behandlas den statliga sektorns roll och uppgifter samt behovet av konsekvensanalyser resp. utvärderingar i anslutning till systemförändringarna inom den offentliga sektorn. Dessutom ställs krav på såväl en statlig rationaliseringskommission som en statlig avvecklingskommission. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet ger utskottet dessutom sin syn på den redovisning som regeringen på riksdagens begäran gör i budgetpropositionen av organisations- och strukturförändringarna inom den statliga sektorn.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer, två från vardera Socialdemokraterna och Ny demokrati samt en meningsyttring från Vänsterpartiet.
Motionerna
1993/94:Fi210 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en kommission för rationalisering av verk och myndigheter, landsting och kommuner samt övrig politisk administration.
1993/94:Fi502 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys av effekterna av olika "peng- och checksystem".
1993/94:Fi506 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om staten som en förutsättning för samhällsekonomisk utveckling.
1993/94:Fi507 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privatisering av den gemensamma sektorn utan samhällelig konsekvensanalys samt utveckling av olika driftsformer inom den gemensamma sektorn.
1993/94:Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande av en statlig avvecklingskommission för att i enlighet med vad i motionen framförts föreslå regeringen i första hand avveckling av statliga, kommunala, kooperativa, fackliga samt privata monopol,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande av en statlig rationaliseringskommission för att i enlighet med vad som framförts i motionen ta initiativ till och ansvara för att rationaliseringarna vid större statliga bolag och myndigheter bedrivs på ett rationellt och professionellt sätt.
1993/94:Fi605 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling och utveckling i statlig verksamhet.
1993/94:So261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en kartläggning angående privatiseringens kostnader och effekter på den offentliga sektorn bör göras.
Utskottet
Omprövning och förnyelse av offentlig sektor
I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 1 s. 53--69) redovisar regeringen sin strategi för förnyelsen av den offentliga sektorn. Som huvudfrågor för det förändringsarbete som bedrivs anges sammanfattningsvis följande:
att fortlöpande ompröva statliga åtaganden, att utveckla mål- och resultatstyrningen, att utveckla den finansiella styrningen och höja den ekonomiadministrativa kompetensen, att utveckla samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, att renodla verksamhetsformerna för offentlig produktion, att fullfölja bolagisering och privatisering av offentlig verksamhet som kan bedrivas i konkurrens på marknaden, att utveckla och förändra statsförvaltningens struktur och arbetsformer inför ett ökat europeiskt samarbete, att öka medborgarnas valfrihet och möjligheter till inflytande och insyn i offentlig verksamhet.
Regeringen redogör i budgetpropositionen också för hittillsvarande och planerade strukturförändringar inom statsförvaltningen (bil. 8 s. 3--33). Som underlag för avrapporteringen till riksdagen har Statskontoret på regeringens uppdrag gjort en uppföljning av de viktigaste organisatoriska och strukturella förändringarna inom statsförvaltningen från 1980 och framåt.
I Statskontorets uppdrag har också legat att genomföra den av riksdagen våren 1991 begärda uppföljningen av det s.k. Administrationsprogrammet (prop. 1990/91:150 del II, bet. FiU37, rskr. 390). Målet med programmet var att minska kostnaderna för den statliga administrationen med 10 % utan att verksamheternas resultat försämrades. Den årliga nettobesparingen på statsbudgeten skulle enligt beräkningarna bli ca 2 miljarder kronor efter treårsperiodens slut. Uppföljningen visar enligt vad som redovisas i propositionen att sparmålet i huvudsak uppnås, även om vissa osäkerheter finns i det underlag som ligger till grund för beräkningarna.
I likhet med vad som varit fallet under senare år anmäler regeringen också de personalmässiga konsekvenserna av strukturförändringarna inom den statliga verksamheten.
När det gäller inriktningen av det fortsatta arbetet anger regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra uppföljningen och styrningen av organisationsförändringarna. Det sker mot bakgrund av de uttalanden som riksdagen gjorde våren 1993 i anslutning till behandlingen av Riksdagens revisorers granskning av omstruktureringarna i statsförvaltningen åren 1991--1992 (bet. 1992/93:FiU17, rskr. 268). Där pekades på betydande brister i såväl förberedelserna som genomförandet av förändringarna. Regeringen anger nu att det behövs en systematisk uppföljning av organisations- och strukturförändringarna, att erfarenheterna av omställningar som genomförts bör ställas samman för att möjliggöra bl.a. analyser av omställningskostnaderna samt att det är viktigt att systematiska produktivitetsjämförelser i statlig verksamhet kommer till stånd.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att riksdagen genom redovisningarna i budgetpropositionen getts en relativt ingående information om ett antal viktiga strukturfrågor inom den offentliga sektorn. För den statliga verksamheten är det enligt utskottet av särskild vikt att riksdagen såsom huvudman får möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning i styrnings-, lednings- och organisationsfrågor.
Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionen sägs med anledning av uppföljningen av det s.k. Administrationsprogrammet eller mot de åtgärder som regeringen avser att vidta för att åstadkomma en förbättrad styrning av omstruktureringarna i statsförvaltningen. Enligt utskottets mening är vidare den av regeringen aviserade systematiska redovisningen av information om omställningarna i den statliga verksamheten väl ägnad att förbättra såväl riksdagens som regeringens möjligheter att följa förändringarna. Materialet bör även kunna tjäna som utgångspunkt för kommande utvärderingar av effekterna av förändringarna.
Den statliga sektorns roll
I motion Fi506 av Anders Nilsson m.fl. (s) sägs att det behövs ett nytt perspektiv på och en samlad politik för den statliga sektorns utveckling så att den kan användas för att stärka Sveriges möjligheter inför framtiden. Den statliga förvaltningen är samhällets viktiga administrativa infrastruktur, som ger förutsättningar för att andra och annat skall kunna utvecklas.
Motionärerna hävdar -- med hänvisning till 1993 års nobelpristagare i ekonomi Douglass C. North -- att staten och de samhälleliga institutionerna är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten. Satsningar på sådana funktioner inom myndigheterna som befrämjar tjänstesamhället har en minst lika viktig roll för samhällsekonomins utveckling som t.ex. satsningar på trafikens infrastruktur.
Enligt motionärerna är den statliga konsumtionen inte orsak till krisen. Kostnaderna för den statliga förvaltningen har i stort sett varit oförändrade sedan 1970-talet och motsvarade år 1992 ca 8,1 % av BNP. Riksdag och regering är också beroende av en effektiv statsapparat och kunniga myndigheter för att nå de resultat väljarna utlovats på olika områden.
I motion Fi605 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) understryks att det bland de anställda i statsförvaltningen finns en bred insikt om nödvändigheten att förbättra och förändra den statliga verksamheten. Ryckigheten i förändringarna skapar dock på många håll osäkerhet i organisationen och minskat engagemang i arbetet. De möjligheter att utveckla och förbättra verksamheten som resultatorienteringen och fleråriga budgetramar innebär tas därför inte till vara ordentligt. Förbättringsarbetet blir därför inte så effektivt som önskvärt vore.
Motionärerna pekar på att regeringen i budgetpropositionen framhållit vikten av att myndighetscheferna engagerar och entusiasmerar sina medarbetare, eftersom verksamhetens effektivitet och förnyelse är beroende av detta. I motionen begärs att regeringen snarast skall göra detta krav tydligt för dem.
Utskottet kan i mycket instämma i vad som i motion Fi506 sägs om betydelsen av en effektiv och väl fungerande statlig förvaltning. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad som anförs i årets finansplan i samband med att regeringen redogör för sin syn på den offentliga sektorn och dess roll. Där understryks att den offentliga sektorn är av stor betydelse för en väl fungerande marknadsekonomi. Samtidigt betonas dock att omfattningen av offentliga åtaganden måste kunna omprövas över tiden efter utvecklingen av bl.a. inkomster, värderingar och teknik.
Utskottet har med anledning av vad som anförs i motion Fi605 förståelse för att de omfattande förändringarna inom den statliga sektorn kan innebära osäkerhet för de anställda på samma sätt som förändringar på arbetsmarknaden i övrigt. Detta kan givetvis i sin tur under en övergångstid påverka utfallet av verksamheten. Det framgår av redovisningarna i budgetpropositionen att regeringen är väl medveten om att myndighetscheferna har en nyckelroll i arbetet med att förnya och effektivisera den statliga sektorn. Regeringen fäster därför stor vikt vid chefsförsörjningsfrågorna och ett omfattande utvecklingsarbete bedrivs för närvarande. Utskottet vill också peka på att regeringen nyligen i proposition 1993/94:185 redovisat förslag och bedömningar som rör ledningen av de statliga förvaltningsmyndigheterna. En av utgångspunkterna för förslagen är att ansvarsbilden såväl gentemot regeringen som inåt i organisationen skall bli mer entydig.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi506 (s) och Fi605 (s).
En statlig rationaliseringskommission
Enligt motion Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (nyd) om den offentliga sektorn skall staten endast bedriva sådan verksamhet som är absolut nödvändig. Antalet verk och myndigheter måste kraftigt bantas genom nedläggning, rationalisering och privatisering.
Motionärerna menar att det finns tre stora faromoment med en offentlig sektor. Höga skatter skapar för det första skillnader mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. För det andra har det visat sig omöjligt att bygga upp lika effektiva prestations- och incitamentsrelaterade system inom den offentliga sektorn som inom den privata. Det har slutligen visat sig omöjligt att avgränsa den offentliga sektorn effektivt på grund av hänsynstaganden till olika särintressen.
En rationaliseringskommission bör tillsättas eftersom det visat sig svårt att få de offentliga monopolen att rationalisera sig själva. I motionen hävdas att alla stora statliga och kommunala företag har en rationaliseringspotential på minst 20 %. Företagsledarna har emellertid i många fall snarare utsetts på politiska meriter än på företagsekonomiskt kunnande och ledarförmåga. Dessutom har fackföreningarna med hjälp av LAS varit motståndare till alla förändringar som betyder nedskärningar samtidigt som styrelserna i allmänhet varit politiskt tillsatta utan erfarenheter från drift av företag.
Rationaliseringskommissionen bör enligt motionens yrkande ta initiativ till och ansvara för att rationaliseringarna vid större statliga bolag och myndigheter bedrivs på ett rationellt och professionellt sätt. I Ny demokratis partimotion Fi210 om den ekonomiska politiken förs även fram krav om en sådan kommission.
Utskottet vill markera att en omprövning och förnyelse av den offentliga sektorns olika system och institutioner ingår som en väsentlig del i regeringens samlade politik. Som redovisas i årets finansplan har betydande förändringar redan genomförts eller pågår. Viktiga frågor i detta arbete är ett ökat handlingsutrymme för den enskilde, en precisering av statens roll inom olika samhällsområden, en stimulans av alternativ och mångfald i t.ex. vård och omsorg samt att all verksamhet så långt som möjligt utsätts för konkurrens. Utskottet vill också erinra om att regeringen nyligen gett särskilda direktiv till samtliga kommittéer m.m. (dir. 1994:23) med riktlinjer om att det offentliga åtagandet skall prövas förutsättningslöst i samband med utredningsarbetet.
Ett mått på omställningarna utgörs av utvecklingen av antalet anställda. Inom regeringskansliet har under de tre senaste budgetåren bedömningar gjorts av personalkonsekvenserna av de pågående strukturförändringarna. Enligt dessa uppgifter var antalet anställda inom statsförvaltningen den 1 september 1991, 1992 resp. 1993 ca 380 000, 360 000 resp. 312 000. Det innebär således en minskning av antalet anställda med ca 68 000 (18 %) på två år.
Något behov av en särskild rationaliseringskommission ser inte utskottet. Förnyelsen och effektiviseringen av den offentliga sektorn är en prioriterad del av regeringens arbete och sker bl.a. inom ramen för den årliga budgetprövningen. Som stabs- och stödorgan till regeringen i rationaliseringsarbetet finns redan Riksrevisionsverket och Statskontoret.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Fi210 (nyd) yrkande 3 och Fi508 (nyd) yrkande 2.
Konsekvensanalyser vid privatiseringar
Enligt motion Fi507 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) får privatisering definitivt inte vara något självändamål utan skall användas som ett medel för att om möjligt ge en bättre/billigare service med bibehållen kvalitet, sekretess och rättssäkerhet. Motionärerna menar att det alltid är nödvändigt att se över olika verksamheter, så också de offentliga. Däremot är det farligt att slå sönder väl fungerande system utan att först göra ordentliga konsekvensanalyser.
I motionen hävdas att privatiseringar i dag genomdrivs trots att konsekvenserna kan bli att verksamheten fördyras, får sämre kvalitet, blir otillgängligare för brukarna samt svårare att kontrollera och skapa inflytande i. Det sägs också att privatiseringen i sig är huvudsyftet och att man genom denna åtgärd ofta byter ett offentligt monopol mot ett privat. Inga andra driftformer än rent privata prövas, vilket enligt motionärerna är mycket olyckligt.
Andra frågor som tas upp i motionen gäller rättssäkerheten och behovet av att utveckla olika alternativa driftformer inom den gemensamma sektorn. Lagstiftningen rörande ansvar och ersättning vid felbehandlingar sägs således vara svag, men hittills har individen i viss mån skyddats genom det politiska systemet. I samband med ökad privatisering inom sjukvården bör därför lagstiftningen förändras för att förstärka patientens rättssäkerhet. Motionärerna anser också att möjligheterna att driva verksamhet i kooperativ form behöver förbättras och pekar bl.a. på erfarenheter från Japan, Spanien och Kanada med konsumentkooperativ hälso- och sjukvård.
Utskottet ser motionen främst som en plädering för ett förbättrat beslutsunderlag i samband med att ställning tas till förslag om privatiseringar av offentlig verksamhet eller till alternativa driftsformer. Motionen tar i första hand sikte på frågor som har anknytning till sjukvården.
Enligt utskottets mening finns det en växande medvetenhet om betydelsen av väl underbyggda konsekvensanalyser i anslutning till riksdagens egna ställningstaganden i olika frågor. Under våren har flertalet utskott yttrat sig till konstitutionsutskottet i detta ämne. Således underströk finansutskottet i sitt yttrande (1993/94:FiU9y) betydelsen av att propositionener så långt möjligt innehåller bedömningar av de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av de presenterade förslagen. Utskottet pekade också på att metoder anpassade till den offentliga beslutsprocessen redan finns utvecklade.
Av särskilt intresse i sammanhanget kan vara att notera att socialutskottet i sitt yttrande (1993/94:SoU1y) konstaterade att flertalet propositioner inom dess område numera har ett särskilt avsnitt om kostnader och andra konsekvensanalyser. Analyserna var dock enligt socialutskottet av skiftande kvalitet och skulle kunna utvecklas ytterligare. Socialutskottet framhöll därför vikten av att arbetet med att utveckla kostnads- och konsekvensanalyserna fortsätter. Redovisningen i propositionerna bör enligt socialutskottet göras så utförliga att utskottet kan göra en reell bedömning av konsekvenserna av de framlagda förslagen.
När det gäller alternativa driftsformer vill utskottet särskilt peka på den beredning om den ideella sektorn (C 1993:A) som tillsatts av regeringen. Beredningens arbete är inriktat på att ge den ideella sektorn möjligheter att ta ett ökat ansvar för olika verksamheter. Beredningen skall fortlöpande analysera och utarbeta förslag om hur den ideella sektorn kan komplettera eller tillhandahålla alternativ till offentligt drivna verksamheter. Olika samverkansformer mellan offentlig, ideell och privat sektor skall också belysas. Även de kooperativa företagens roll i samband med omstruktureringarna i kommuner och landsting är föremål för regeringens uppmärksamhet, bl.a. inom ramen för Kooperativa rådets verksamhet.
Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört avstyrks motion Fi507 (s).
Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och effekter
I en partimotion från Vänsterpartiet -- motion So261 -- tas olika välfärdspolitiska frågor upp. I motionen ställs bl.a. krav på att en kartläggning av privatiseringens kostnader och effekter på den offentliga sektorn bör göras.
Motionärerna framhåller att regeringen starkt har gått in för att genomdriva privatisering i stor skala inom områden som tidigare dominerats av den offentliga sektorn. Inom skolområdet har exempelvis närmare hundra privata skolor på grundskolenivå godkänts under ett år. De privata skolorna får 85 % av vad de kommunala skolorna får i genomsnitt per elev, utan att ha samma skyldigheter som dessa. Detta innebär enligt vad som sägs i motionen i praktiken att medel överförs från kommunala skolor till privata. Merkostnaderna på grund av ökningen av privata skolor uppges bara i Stockholm uppgå till 17 miljoner kronor och i Malmö till 1--2 miljoner kronor. Även de reella kostnaderna sägs öka genom att de privata skolorna har lyckats ta över en större andel av medlen än vad deras uppgifter motiverar. En viktig uppgift för regeringen bör enligt motionen vara att kartlägga hur mycket resurser som tas från de "fattiga" och ges till de rika.
Även i motion Fi502 av Inger Lundberg m.fl. (s) tas frågan om effekterna och kostnaderna av privatiseringarna upp. Enligt motionärerna är det angeläget att regeringen tar initiativ till forskning och utvärdering av effekterna av systemförändringarna. Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att göra en djupanalys av effekterna för de offentliga finanserna av de "peng- och checksystem" som nu genomförs inom olika samhällsområden.
Motionärerna anser att det är förvånande att så litet av analys genomförs av de samhällsekonomiska effekterna av de omfattande systemförändringarna. Bland de frågor som bör studeras märks effekterna på kostnaderna för och konsumtionen av samhällelig service samt de fördelningspolitiska och skattemässiga effekterna. I motionen hävdas att det -- oavsett från vilka utgångspunkter man betraktar förändringarna -- borde vara ett för alla partier gemensamt intresse att effekterna blir så tydligt belysta som möjligt. Detta gäller också om man ser förändringarna utifrån snäv kostnads- och effektivitetssynpunkt.
Utskottet anser att effekterna av nya och förändrade verksamhetsformer alltid måste studeras och analyseras. Samtidigt vill utskottet understryka att en del av de förändringar som motionärerna tar upp har prövats under relativt kort tid och att det därför är svårt att dra några säkra slutsatser.
Utskottet noterar samtidigt att den kommunala tjänstesektorn enligt Svenska kommunförbundet under de senaste åren har visat på en tydlig produktivitetsförbättring. På många av de viktigaste områdena har således volymen snarast ökat trots att kostnaderna har minskat. Till detta torde avregleringen av de specialdestinerade statsbidragen ha bidragit, en förändring som bl.a. uppmuntrar till förändrade och lokalt anpassade verksamhetsformer i kommunerna.
När det gäller framväxten av nya styr- och produktionsformer för kommunal verksamhet har relativt omfattande studier gjorts i anslutning till Lokaldemokratikommitténs arbete. Enligt kommittén har de alternativa driftsformerna -- oavsett om produktionen sker i egen regi eller med extern drift -- många fördelar jämfört med traditionell verksamhet. Effektiviteten och kostnadsmedvetandet ökar i regel i organisationen. Problemen generellt sett med de flesta av de nya produktionsformerna -- t.ex. resultatenheter, entreprenader, föreningar eller fristående skolor -- är å andra sidan bristen på uppföljnings- och utvärderingssystem och kvalitetsmätningar. Kommuner och landsting behöver därför enligt kommittén utveckla sådana system för att få en god uppföljning av resultaten.
I Statskontorets uppgifter ingår att biträda med underlag för omprövning, effektivisering och styrning av statlig eller statligt finansierad verksamhet. Av budgetpropositionen framgår att regeringen har för avsikt att uppdra åt Statskontoret att systematiskt följa och dokumentera erfarenheterna av omställningarna och nedskärningarna av den statliga förvaltningen. Dessutom kan noteras att inom Statskontoret pågår eller planeras utvärderingar av avregleringar och privatiseringar inom ett antal områden.
En sammanställning av svenska erfarenheter av system för valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård kompletterad med internationella erfarenheter har på Lokaldemokratikommitténs uppdrag utförts av Statskontoret (SOU 1993:47). En fortsatt och fördjupad studie angående den genom rätten till s.k. skolpeng ökade valfriheten inom skolan genomförs för närvarande av Statskontoret på uppdrag av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). Där avses främst effekterna för kostnader, resultat och segregation att belysas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi502 (s) och So261 (v) yrkande 1.
En statlig avvecklingskommission
I motion Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (nyd) förordas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till inrättande av en statlig avvecklingskommission. Kommissionen skall kritiskt granska alla monopol, såväl statliga, kommunala, kooperativa, fackliga som privata. Kan ett monopol av olika anledningar ej avvecklas skall i stället möjligheterna till hopslagning eller bantning undersökas.
Utskottet kan inte tillstyrka att ett särskilt organ för avveckling inrättas. Som utskottet anförde i anslutning till ett liknande motionskrav från Ny demokrati vid föregående riksmöte skulle ett sådant organ innebära nya utgifter och besvärande gränsdragningsproblem. Utskottet vill samtidigt peka på att regeringen vidtagit en rad åtgärder för att främja konkurrensen inom olika sektorer. Det gäller t.ex. den nya konkurrenslagen, lagen om offentlig upphandling och öppnandet för entreprenader i kommunal verksamhet. De bolagiseringar och privatiseringar av statlig och kommunal verksamhet som genomförts innebär också att stora verksamhetsområden förts över till en konkurrensutsatt miljö. Direktiv har vidare nyligen getts till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23). Enligt regeringens riktlinjer skall varje utredning förutsättningslöst pröva om åtagandet bör vara en offentlig angelägenhet.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts motion Fi508 (nyd) yrkande 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den statliga sektorns roll att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Fi506 och 1993/94:Fi605,
2. beträffande en statlig rationaliseringskommission att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Fi508 yrkande 2 och 1993/94:Fi210 yrkande 3, res. 1 (nyd)
3. beträffande konsekvensanalyser vid privatiseringar att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi507, res. 2 (s)
4. beträffande kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och effekter att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So261 yrkande 1 och 1993/94:Fi502, res. 3 (s)
5. beträffande en statlig avvecklingskommission att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi508 yrkande 1. res. 4 (nyd)
Stockholm den 12 april 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och Dan Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. En statlig rationaliseringskommission (mom. 2)
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill" och på s. 6 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att vår offentliga sektor är störst i Europa. Den finansieras i allt väsentligt med skattemedel, vilket fört upp skattetrycket till svindlande höjder. Den grundsyn som bör vara vägledande för det fortsatta rationaliseringsarbetet måste vara att staten endast skall ägna sig åt sådan verksamhet som är absolut nödvändig.
Utskottet delar därför det som anförs i motion Fi508 (nyd) om att antalet verk och myndigheter kraftigt måste bantas. Det kan ske såväl genom nedläggning som genom rationalisering och privatisering. Den borgerliga regeringens insatser hittills har inte varit tillräckligt kraftfulla. En särskild rationaliseringskommission bör tillsättas såsom ansvarig för det fortsatta arbetet. All erfarenhet visar att det är svårt att få de offentliga monopolen att rationalisera sig själva.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motionerna Fi508 (nyd) yrkande 2 och Fi210 (nyd) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en statlig rationaliseringskommission att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Fi508 yrkande 2 och 1993/94:Fi210 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Konsekvensanalyser vid privatiseringar (mom. 3)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet ser" och på s. 7 slutar med "Fi507 (s)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening pekas i motion Fi507 (s) på ett antal viktiga frågor i anslutning till de privatiseringar som nu sker på såväl statlig som kommunal nivå. Utskottet ser positivt på att alternativa driftsformer prövas som ett komplement till offentlig produktion. Utskottet vill dock peka på det väsentliga i att begreppen privatisering och valfrihet hålls isär.
Utskottet menar att i många privatiseringsprojekt har privatiseringen i sig varit huvudsyftet snarare än ökad valfrihet eller ökad konkurrens. Privatiseringarna har drivits igenom främst av ideologiska skäl utan ordentliga analyser i förväg av konsekvenserna för kvalitet, kostnader, insyn och demokratiskt inflytande. Till detta kommer att system för kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering ofta inte har utarbetats i samband med privatiseringarna. Det bekräftas också i hög grad av de undersökningar som Lokaldemokratikommittén har låtit utföra i kommunerna och landstingen och som redovisas i slutbetänkandet Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90).
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande konsekvensanalyser vid privatiseringar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi507 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och effekter (mom. 4)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och på s. 9 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det av stor vikt att kostnader och andra effekter av de systemskiften som skett på flera av de ur välfärdspolitisk synvinkel viktigaste områdena grundligt studeras och analyseras. Det gäller inte minst de olika s.k. peng- och checksystem som har införts inom sjukvård, omsorg och skola.
Utskottet kan konstatera att flera av dessa förändringar har beslutats och genomförts under stor brådska och med ett ofta bristfälligt beslutsunderlag. Som framhålls i motion Fi502 (s) borde det vara ett gemensamt intresse för alla partier att nu följa upp och utvärdera dessa förändringar. Regeringen bör därför ta initiativ till att ett brett forsknings- och utredningsarbete genomförs.
Av särskilt intresse är hur kostnaderna för de olika verksamheterna och för samhället totalt har utvecklats som en följd av systemförändringarna samt de fördelningspolitiska effekterna. Andra viktiga aspekter gäller de skattemässiga effekterna samt hur kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har påverkats.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och effekter att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So261 yrkande 1 och 1993/94:Fi502 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. En statlig avvecklingskommission (mom. 5)
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom den allmänna inriktningen för omprövning av den offentliga sektorn, avreglering, ökad konkurrens och valfrihet samt privatisering som regeringen redovisar i årets finansplan. Utskottet anser emellertid att arbetet bör drivas med större kraft och att bestämda och avläsbara mål bör sättas upp.
Utskottet förordar därför i likhet med motionärerna bakom motion Fi508 (nyd) att en särskild avvecklingskommission bildas. Den bör bestå av fristående experter. Kommissionens uppgift skall vara att utreda och föreslå vilka myndigheter och verksamheter som bör avvecklas samt administrera avvecklingen. Den bör också medverka vid utförsäljning av all statlig egendom, fastigheter och bolag som staten inte behöver äga.
Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion Fi508 (nyd) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande en statlig avvecklingskommission att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi508 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet anser -- vilket framgår av vår motion So261 -- att det är väsentligt att en kartläggning och analys nu görs av privatiseringarnas kostnader och effekter. Vi menar också att det är grundläggande att besluten om eventuella privatiseringar föregås av ordentliga konsekvensanalyser.
Jag yrkar därför bifall till motion So261 (v) yrkande 1 samt instämmer i reservationerna 2 och 3 som avgetts av Socialdemokraternas företrädare i utskottet.
Innehåll
Sammanfattning1 Motionerna1 Utskottet2 Omprövning och förnyelse av offentlig sektor2 Den statliga sektorns roll4 En statlig rationaliseringskommission5 Konsekvensanalyser vid privatiseringar6 Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och effekter7 En statlig avvecklingskommission9 Hemställan10
Reservationer
1. En statlig rationaliseringskommission (mom. 2) (nyd)11 2. Konsekvensanalyser vid privatiseringar (mom. 3) (s)11 3. Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och effekter (mom. 4) (s)12 4. En statlig avvecklingskommission (mom. 5) (nyd)12
Meningsyttring av suppleant (v)13