Vissa spel- och lotterifrågor
Betänkande 1996/97:KrU2
Kulturutskottets betänkande
1996/97:KRU02
Vissa spel- och lotterifrågor
Innehåll
1996/97 KrU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett i proposition 1996/97:7 framlagt förslag till ändringar i lotterilagen (1994:1000). Enligt förslaget utvidgas lagens tillämpningsområde så att ett vidare område av spelverksamhet faller in under lotteribegreppet. Härutöver föreslås att en vidare krets av automatspel skall inrymmas under automatspelsbegreppet. När det gäller lotterilagens förbud för underåriga att delta i spel föreslås i propositionen dels att förbudet riktas mot anordnaren och dennes ombud, dels att förbudet utvidgas till att omfatta även vadhållning på hästtävling. Vidare föreslås att en värdegräns för inväxling av värdebevis och liknande mot kontanter införs samt att den högsta vinstandelen för egentligt lotteri sänks från 55 till 50 %. Vissa ändringar beträffande anställdas spel på värdeautomat föreslås också. Lag-ändringarna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1997. För viss lotteriverksamhet föreslås en övergångstid på ett år. Automatspelen skall inte omfattas av denna övergångsbestämmelse. Av propositionen framgår vidare att regeringen har för avsikt att företa en övergripande översyn av lotterilagen. I betänkandet behandlas även tolv motioner som har anknytning till propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Främst med anledning av en motion föreslår utskottet ett förtydligande tillägg till den i propositionen föreslagna övergångsbestämmelsen. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats elva reservationer.
Propositionen
I proposition 1996/97:7 Vissa spel- och lotterifrågor föreslår regeringen (Finansdepartementet) - efter hörande av Lagrådet - att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000). Lagförslaget har intagits som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse 1995/96:15 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
1995/96:K14 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beslutet att ändra lotterilagen så att förbudet mot slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne i lotteriförsäljningsautomater upphävs.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1996
1996/97:Kr509 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot spelsystem av den typ Lotto Express tillhör.
1996/97:Kr511 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lotterilagen.
1996/97:Kr513 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka folkrörelsernas andel av spelmarknaden.
1996/97:Kr518 av Elving Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivå för inlösen till kontanter vid värdeautomatspel.
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:7
1996/97:Kr26 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att spelberoende bör belysas i översynen av lotterilagen.
1996/97:Kr27 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. Lyckohjul i samband med av myndigheterna godkänt bingospel.
1996/97:Kr28 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändrad lydelse av lotterilagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr29 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en parlamentarisk utredning för en översyn av lotterilagen, 2. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i lotterilagen att varuvinstens värde i varuspelsautomater måste vara det reella värdet.
1996/97:Kr30 av Jan Backman och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att 27 § första stycket punkt 5 lotterilagen (1994:1000) ges följande lydelse: högsta vinstens värde, två hundra gånger insatsen, får växlas in mot kontanter i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att 16 § första stycket punkt 3 lotterilagen (1994:1000) ges följande lydelse: värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 % av insatsernas värde i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr31 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till den i proposition 1996/97:7 föreslagna lagen om ändring i lotterilagen (1994:1000) i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr32 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att automatspel skall omfattas av övergångsbestämmelser enligt vad i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar att vadhållning i samband med idrottstävling på nationell och internationell nivå regleras enligt vad i motionen anförts, 3. att riksdagen beslutar att de förbjudna automatspelen innefattas av ett produktansvar.
Ärendets beredning
Utskottet har i ärendet uppvaktats av dels AB Tipstjänst, dels representanter för vissa idrottsföreningar. I ärendet har inkommit ett antal skrivelser.
Utskottet
Bakgrund
Våren 1994 antog riksdagen en ny lotterilag (1994:1000), som ersatte 1982 års lotterilag och som trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Genom den nya lagen fick folkrörelserna ökade intäktsmöjligheter, bl.a. genom att spel på värdeautomater på land blev tillåtet och genom att vinstmöjligheterna i andra lotterier och spel förbättrades. Tillsynen och kontrollen över spelmarknaden förstärktes. Den dåvarande Lotterinämnden bytte namn till Lotteriinspektionen och fick betydligt fler och mer omfattande arbetsuppgifter. Bl.a. övertog den tillsynen över de statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB samt över AB Trav och Galopp. Propositionen om en ny lotterilag grundade sig på Lotteriutredningens slutbetänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna. Även andra förändringar som rör spelmarknaden har företagits under de senaste åren. Våren 1994 bemyndigades regeringen av riksdagen att i enlighet med vissa riktlinjer träffa avtal om en försäljning av statens aktier i AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv (prop. 1993/94:243, bet. 1993/94:FiU24, rskr. 1993/94:416). I december 1994 beslöt regeringen att återkalla ett av den förra regeringen lämnat förhandlingsuppdrag rörande en sådan försäljning, eftersom en försäljning av AB Tipstjänst inte längre ansågs aktuell. I juni 1995 meddelade civil- och finansministrarna att regeringen hade för avsikt att följa den totala svenska spelmarknadens utveckling och vidta eventuellt nödvändiga åtgärder för att dämpa konkurrenstrycket och skapa tydligare gränser mellan aktörerna på marknaden. Som ett led i detta skulle regeringen pröva de statliga bolagens koncessioner och särskilt överväga frågan om en sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. En arbetsgrupp inom Finansdepartementet överlämnade därefter, i oktober 1995, rapporten (Ds 1995:61) De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m. Våren 1996 beslutade riksdagen att bemyndiga regeringen att slå samman Penninglotteriet och Tipstjänst (prop. 1995/96:169, yttr. 1995/96:KrU8y, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). I sammanhanget bemyndigades också regeringen att ändra vinstdelningssystemet mellan staten och föreningslivet. Det nya vinstdelningssystemet innebär i huvudsak att vinster i det statsägda företaget, efter avdrag för ett grundbelopp som tillfaller staten, delas mellan staten och föreningslivet. Lotteriinspektionen har i en skrivelse till regeringen i december 1995 påtalat behovet av en översyn av lotterilagen såvitt avser bestämmelserna om automatspel. Chefen för dåvarande Civildepartementet gav sedermera en utredare i uppdrag att se över vissa bestämmelser i lotterilagen. Uppdraget redovisades den 12 mars 1996 i promemorian (Ds 1996:20) Ändringar i lotterilagen. Promemorian har remissbehandlats och ligger till grund för förslagen i nu aktuell proposition.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Mindre än två år har passerat sedan den nuvarande lotterilagen trädde i kraft. Den tekniska utvecklingen och uppfinningsrikedomen inom spelbranschen har emellertid, enligt propositionen, medfört att en mer djupgående och övergripande översyn av lagen behövs redan nu. Lagens nuvarande konstruktion innebär en klar risk att nya spelformer, som inte omfattas av lagen, kan införas. Detta hänger samman med de avgränsningar som har gjorts av lagens tillämpningsområde, särskilt genom de definitioner som lagen ställer upp. Redan i dag är det sålunda, enligt regeringens uppfattning, angeläget att åtgärda de brister i lagen som framkommit, bl.a. när det gäller definitionerna av lotteri och automatspel. I propositionen föreslås att kopplingen mellan den allmänna lotteridefinitionen i lotterilagen och de olika lotterikategorierna tas bort. Vidare skall vadhållning i samband med idrottstävling vara att anse som egentligt lotteri under förutsättning att den bedrivs inom en kommun. Begreppet automatspel föreslås ändrat så att det får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Därutöver införs ett förbud mot att tillstånd ges till andra automatspel än de som räknas upp i 6 § lotterilagen. Det nuvarande kravet på att tillstånd till spel på värdeautomat endast får ges under förutsättning att spelet bedrivs till förmån för ideell förening slopas. Enligt förslaget skall det vara en förutsättning för tillstånd till spel på värdeautomater att högst 100 kronor av vinsten får växlas in mot kontanter. Det nuvarande förbudet för den som är under 18 år att delta i vissa lotterier skall enligt förslaget riktas mot anordnaren och dennes ombud. Förbudet utvidgas till att omfatta vadhållning på hästtävlingar. I propositionen läggs vidare fram förslag om att anställda och funktionärer hos den som anordnar automatspel får delta i spel på värdeautomat i Sverige. Slutligen föreslås att vinstandelstaket för egentligt lotteri sänks från 55 till 50 %. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. För sådan verksamhet som i dag inte hänförs till lotteri, men som efter ikraftträdandet av de nya reglerna utgör sådan verksamhet, föreslås en övergångstid på ett år. Bakgrunden är att den som anordnar verksamheten kan ha gjort investeringar i denna och vidtagit marknadsföringsåtgärder m.m. För att begränsa den ekonomiska förlusten bör verksamheten, enligt regeringen, få fortsätta under en rimlig övergångstid. Det framhålls särskilt att automatspel inte omfattas av övergångsbestämmelsen.
I det följande kommer utskottet att under skilda rubriker behandla de förslag i regeringens proposition som har aktualiserats genom de väckta motionerna.
Vinstandelstaket för egentliga lotterier
Med egentliga lotterier avses i lotterilagen en verksamhet där en eller flera deltagare kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få genom lottning, gissning, vadhållning - med undantag av vadhållning i samband med häst- eller idrottstävling - eller liknande förfaranden samt genom marknads- och tivolinöjen. När det gäller egentliga lotterier anges i lotterilagen att en viss minsta andel av insatsernas värde skall utgöra vinst. Om ett lotteri å andra sidan använder en mycket hög andel av insatsernas värde som vinst kan detta innebära att vissa lotterianordnare får försteg på marknaden framför andra. Om högre vinstutdelning används som konkurrensmedel minskar lönsamheten och risk uppkommer att överskottet blir mindre trots större försäljning. För att förhindra en sådan utveckling infördes i lotterilagen en bestämmelse även om högsta tillåtna vinstandel. Sålunda anges i 16 § första stycket lotterilagen att tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges under förutsättning bl.a. att värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 % och högst 55 % av insatsernas värde. Motsvarande bestämmelser avseende lotterier som kräver registrering och lotterier som inte kräver tillstånd finns i 17, 19 och 20 §§. I propositionen föreslås att vinstandelstaket för egentligt lotteri sänks från nuvarande 55 % till 50 % för att motverka att höjda vinstandelar används som ett konkurrensmedel. Bakgrunden är att den svenska spelmarknaden i dag är utsatt för hård konkurrens. Marknadsaktörerna kan, mycket grovt, indelas i två grupper: de statligt ägda eller kontrollerade spelbolagen och folkrörelserna. Lotterilagen ger folkrörelserna goda möjligheter till intäkter från lotterier och spel. Samtidigt har dock, enligt vad som anförs i propositionen, situationen på spelmarknaden försämrats. Konkurrensen har hårdnat och flera folkrörelselotterier har haft problem att uppnå förväntat resultat. I motion Kr30 (m) begärs att riksdagen beslutar att bestämmelsen om vinstandelstak för egentliga lotterier i 16 § lotterilagen skall utgå. Motionärerna påpekar att aktörerna på spelmarknaden i dag utgörs av endast två grupper och att konkurrensen därigenom redan måste anses vara tillräckligt begränsad (yrkande 2). Utskottet delar regeringens uppfattning att en dämpad konkurrens på spelmarknaden bör eftersträvas. I sammanhanget erinrar utskottet om att riksdagen våren 1996, som ett led i arbetet med att sänka konkurrenstrycket, beslutat att de statsägda bolagen Penninglotteriet och Tipstjänst skulle slås samman. I sitt yttrande till finansutskottet i det ärendet var kulturutskottet ense med regeringen om att åtgärder borde vidtas för att åstadkomma en minskad konkurrens (yttr. 1995/96:KrU8y). Förslaget i förevarande proposition utgör ytterligare ett led i detta arbete. Utskottet godtar regeringens bedömning att vinstandelstaket för egentliga lotterier bör sänkas i syfte att motverka en hårdnande konkurrens på spelmarknaden. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del. Härav följer att motionsyrkandet avstyrks (Kr30 yrkande 2).
Vissa automatspel
Spel på mekaniska spelautomater har förekommit under lång tid. Under senare år har de mekaniska spelautomaterna kommit att kompletteras med - och delvis ersättas av - elektroniska spelautomater. Med automatspel avses enligt 6 § lotterilagen spel på vissa närmare definierade mekaniska eller elektroniska spelautomater, nämligen varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Vid tillkomsten av den nuvarande lotterilagen blev, som tidigare nämnts, spel på värdeautomater i vissa fall tillåtet också på land. Med värdeautomat avses en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheten huvudsakligen beror på slumpen. Med värdebevis förstås en handling som har ett ekonomiskt värde men som inte kan lösas in i pengar, t.ex. ett presentkort. Utöver spel på värdeautomater är det endast spel på varuspelsautomater som är tillåtet på land. Utskottet återkommer nedan till ett spörsmål som rör värdeautomaterna och som har aktualiserats motionsvägen. Utöver de automatspel som nämnts ovan har en ny typ av automatspel introducerats på spelmarknaden. På många ställen i landet, ofta i samband med bingospel, bedrivs spel på s.k. Lyckohjul. Detta är en spelautomat som till stor del påminner om en s.k. enarmad bandit. Den drivs elektroniskt men saknar arm. Vinsten genereras av tre hjul försedda med ett antal symboler. De olika kombinationerna av symboler ger vinst i enlighet med en vinstplan som sitter på automatens utsida. Vinsterna kan genom en knapptryckning användas för eterspel. Önskar man utbetalning av vinsten, kan en tillkallad funktionär betala ut den vinstsumma som visas i en ruta på automaten. Enligt Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (Svebico) ligger vinstnivån på drygt 80 %. Insatserna kan variera mellan 1 krona och 5 kronor och vinsten uppgår, på de automater som har placerats ut, till högst 100 gånger insatsen. Det som skiljer Lyckohjulet från de spelautomater som definieras i 6 § lotterilagen är att denna automat inte betalar ut vinster automatiskt genom automaten utan kontant av personal i spellokalen. Utseendemässigt finns ingen avgörande skillnad mellan ett Lyckohjul och t.ex. en värdeautomat, utom på den punkt som nu beskrivits. Innebörden av lotterilagens definition av begreppet automatspel synes, enligt propositionen, vara att spel på en sådan automat som Lyckohjulet, som inte svarar mot de kriterier som anges för varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat eller skicklighetsautomat, inte är att anse som automatspel i lagens mening. Enligt propositionen bör begreppet automatspel ändras så att det får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Därutöver föreslås i en ny paragraf, 24 a §, ett förbud mot att tillstånd ges till andra automatspel än de som räknas upp i 6 § lotterilagen. Förslaget innebär att en sådan företeelse som spel på Lyckohjulet kommer att höra till automatspel i lotterilagens mening och omfattas av tillståndsförbudet. Det framhålls särskilt att automatspelen inte skall omfattas av det tidigare nämnda förslaget om en särskild övergångsbestämmelse för viss lotteriverksamhet. Enligt vad som anförs i propositionen måste det nämligen anses att sådana automatspel som det här är fråga om redan i dag omfattas av 3 § första stycket 3 lotterilagen. Den ändring som nu föreslås beträffande automatspelen innebär således, enligt propositionen, ingen ändring i sak, utan utgör närmast ett förtydligande av vad som redan gäller. Motionären bakom motion Kr27 (m) anser att de s.k. Lyckohjulen skall få vara kvar i samband med av myndigheterna godkända bingospel. I motionen anförs att kontrollen över och insynen i bingospelet är god och att intäkterna från bingospelet tillsammans med Lyckohjulen utgör idrottsrörelsens viktigaste inkomstkälla. Om Lyckohjulen förbjuds kommer ett stort antal idrottsföreningar att omedelbart få stora problem med att upprätthålla sin betydelsefulla verksamhet. Utskottet noterar att spel på automater sedan länge varit förenat med restriktioner. Automatspel som kan ge vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter och liknande förbjöds fr.o.m. den 1 januari 1979, med undantag för sådant spel som anordnades på fartyg i internationell trafik. Skälen till förbudet var i huvudsak att sådant spel orsakade betydande problem för många människor, att spelverksamheten på restauranger inte hade fått en från social synpunkt acceptabel form och att det var principiellt otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet skulle få utnyttjas i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som de dåvarande reglerna tillät (prop. 1978/79:20, bet. 1978/79:NU11, rskr. 1978/79:45). Före den 1 januari 1995, då den nuvarande lotterilagen trädde i kraft, var det sålunda endast spel på varuspelsautomater som i vissa fall efter tillstånd fick anordnas på land. När frågan om tillåtande av spel på andra automater än varuspelsautomater togs upp våren 1994 angavs i den då aktuella propositionen (1993/94:182 s. 30) att det fanns anledning att gå fram med stor försiktighet. Beträffande automatspel som kan ge vinst i form av pengar visade nämligen tidigare erfarenheter att sådana spel har en betydande dragningskraft och att detta leder till att förströelsemomentet kommer i skymundan för strävan att få inkomster från spelet. Detta för i sin tur med sig särskilda risker för att spelare drabbas av ekonomisk misär eller andra sociala skadeverkningar, anfördes det i propositionen. Enligt regeringen kunde det mot denna bakgrund inte komma i fråga att tillåta sådant automatspel på land. En spelform som däremot inte i samma utsträckning för med sig sådana risker som nu beskrivits är spel på värdeautomater, under förutsättning att spelet på varje spelplats begränsas, både när det gäller omfattningen och tillgängligheten, samt att en tillfredsställande kontroll går att ordna. Mot denna bakgrund ansåg regeringen att spel på värdeautomater till förmån för folkrörelserna borde kunna tillåtas i vissa fall. När frågan behandlades av riksdagen uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att endast ett tillstånd att anordna spel på värdeautomat skulle få ges. Förutom de begränsningar som gäller högsta tillåtna antal automater per spelplats och begränsningar av insatser och vinstmöjligheter innebar begränsningen till en tillståndshavare, enligt utskottet, ett sätt att minska riskerna för eventuella sociala skadeverkningar. Vidare skulle en effektiv kontroll och tillsyn underlättas om endast ett tillstånd gavs (bet. 1993/94:KrU32 s. 14). Utskottet har, i likhet med motionären, förståelse för att de idrottsföreningar och andra ideella föreningar som är ekonomiskt beroende av Lyckohjulen önskar fortsätta med denna verksamhet. I anslutning härtill vill utskottet påminna om att det vid tillkomsten av den nuvarande lotterilagen särskilt betonades att det var angeläget att skapa så goda ekonomiska förutsättningar som möjligt för folkrörelserna och att öppna möjligheter för dem att i större utsträckning själva finansiera sin verksamhet. Genom att förbättra vinstmöjligheterna i folkrörelsernas egentliga lotterier och bingospel och tillåta spel på värdeautomater skulle också folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden stärkas. Däremot var det, i samband med tillkomsten av den nuvarande lotterilagen, inte fråga om att tillåta ett sådant automatspel som Lyckohjulet vilket, enligt utskottets mening, har stora likheter med en penningautomat. Enligt utskottets uppfattning bör man inte heller i förevarande sammanhang överväga tillåtandet av sådana spel. Med undantag för värdeautomater bör sålunda endast spel på varuspelsautomater tillåtas på land. Det är motiverat att förtydliga lagtexten i detta hänseende. I sammanhanget bör nämnas att riksdagen våren 1996 bemyndigat regeringen att ändra vinstdelningssystemet mellan staten och föreningslivet. Utskottet hänvisar till redovisningen i ett följande avsnitt (s. 14). Utskottet delar, mot bakgrund av vad som nu anförts, regeringens uppfattning i fråga om behovet av att lotteri- och automatspelsbegreppen ändras. Vidare ställer sig utskottet bakom införandet av ett uttryckligt förbud mot andra automatspel än de som anges i 6 § lotterilagen. Motionen avstyrks (Kr27). I två motioner behandlas den av regeringen föreslagna övergångsbestämmelsen. Motionärerna bakom motion Kr32 (v) yrkar att riksdagen beslutar att även automatspelen skall omfattas av nämnda bestämmelse. Samma skäl som regeringen har anfört i fråga om en ettårig övergångstid för viss lotteriverksamhet kan, enligt motionärerna, också anföras när det gäller automatspelen. De ideella föreningarna måste nu dessutom finna andra vägar att finansiera sin verksamhet (yrkande 1). Motionären bakom motion Kr31 (s) stöder regeringens förslag om att undanta automatspelen från bestämmelsen om en övergångstid. Eftersom osäkerhet råder huruvida de s.k. Lyckohjulen är att betrakta som lotteri i lotterilagens mening (se bl.a. Ds 1996:20 s. 36 och prop. s. 17), kan den föreslagna övergångsbestämmelsen ges en tolkning som rimmar illa med lagstiftarens intentioner. Utskottet kan för sin del inte finna något bärande skäl för att automatspelen skulle omfattas av den föreslagna övergångsbestämmelsen. Tvärtom talar flera faktorer mot en sådan lösning. Framför allt skulle en övergångsregel för automatspelen kunna uppfattas som ett avsteg från den restriktiva hållning till automatspelen som samhället tidigare intagit. Vidare noterar utskottet att intäkterna från de automatspel som det här är fråga om, till skillnad från vad som gäller beträffande värdeautomatspelen, inte är förbehållna de ideella föreningarna. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom regeringens bedömning att automatspelen inte bör omfattas av övergångsbestämmelsen och avstyrker följaktligen motion Kr32 yrkande 1. I förtydligande syfte föreslår utskottet, med tillstyrkande av motion Kr31, ett tillägg till punkt 2 i regeringens förslag till övergångsbestämmelse. Ytterligare ett spörsmål som rör Lyckohjulen behandlas i motion Kr32 (v). Motionärerna förespråkar införandet av en bestämmelse som innebär att tillverkare och importörer av sådana automater skall vara skyldiga att ta hand om automaterna för skrotning. I motionen åberopas som skäl för förslaget dels risken för illegalt spel, dels hänsynen till miljön (yrkande 3). Bestämmelser om s.k. producentansvar finns i bl.a. renhållningslagen (1979:586) som anger att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att se till att avfallet av de varor som tillverkas tas om hand. Hittills har regeringen meddelat föreskrifter om producentansvar för förpackningar, returpapper och bildäck. Nyligen har riksdagen också antagit en lagstiftning om producent ansvar för skrotbilar (prop. 1995/96:174, bet. 1995/96:JoU21, rskr. 1995/96:295). Vidare bör nämnas att Kretsloppsdelegationen sommaren 1996 föreslagit en lagstiftning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Miljödepartementet. Utskottet konstaterar att den fråga som motionärerna tar upp synes ligga inom ramen för det ärende om producentansvar som för närvarande är föremål för överväganden inom regeringskansliet och avstyrker därmed motionen i denna del (Kr32 yrkande 3).
Utskottet övergår härmed till att behandla ett spörsmål som rör tillstånd till spel på värdeautomater. I juni 1995 erhöll Tipstjänst tillstånd att bedriva spel på sådana automater. Tillståndet gäller till mitten av år 2000. Spelet är kringgärdat av särskilda villkor. Antalet automater per spelplats är begränsat, och spel får bara förekomma i lokaler med utskänkningstillstånd. Lägsta ålder för spel är 18 år. Värdet av vinsterna skall motsvara minst 85 % av insatsernas värde. Högsta insats är 5 kronor och högsta vinst är 1 000 kronor. I propositionen framhålls att det aldrig har varit lagstiftarens mening att värdeautomater skall användas på ett sådant sätt att dessa automater och penningautomater kan uppfattas som likvärdiga. Det konstateras att lagen emellertid inte blivit tillräckligt tydlig när det gäller frågan om vad som gäller beträffande möjligheten till inväxling av värdebevis och liknande mot kontanter, varför ett klargörande bör åstadkommas. En värdeautomat där värdebeviset omedelbart kan växlas in mot kontanter är, enligt propositionen, till sin karaktär mycket lik en penningautomat och kan uppfattas som en sådan av spelaren. Mot denna bakgrund anser regeringen att möjligheterna till inväxling mot kontanter bör begränsas. För att den som anordnar spelet skall kunna lämna tillbaka växel bör dock ett mindre belopp kunna betalas ut i kontanter. Ett fullständigt förbud mot att lämna kontanter kan också, med tanke på att automaterna skall vara placerade i restaurangmiljö, i stället leda till ökad alkoholkonsumtion. Mot den angivna bakgrunden föreslås i propositionen att det skall vara en förutsättning för tillstånd till spel på värdeautomater att högst 100 kronor av vinsten får växlas in mot kontanter. Motionärerna bakom motion Kr30 (m) begär att lotterilagen utformas så att det blir möjligt att växla in hela vinsten från en värdeautomat till kontanter. Den av regeringen valda lösningen minskar, enligt motionärerna, spelarnas valfrihet och därmed spelets attraktionskraft. Dessutom kommer administrationen och därmed kostnaderna att öka. Vidare minskar kontrollmöjligheterna, samtidigt som risken för ett otillbörligt hanterande med presentkort ökar (yrkande 1). Även i motion Kr518 (c) anser motionären att ett inväxlingstak på 100 kronor är för lågt. Motionären påminner om att andra spel i restaurangmiljö kan ha obegränsad inlösenrätt. I motionen begärs ett tillkännagivande om att 1 000 kronor bör få växlas in mot kontanter (yrkande 1). Kontantutbetalningar av vinster från värdeautomater får inte ske i någon form. En anledning till att lotterilagen inte tillåter kontantvinster är att man velat skilja denna spelform från spel på penningautomater. Detta argument har, enligt utskottets mening, alltjämt bärkraft. Utskottet delar sålunda regeringens uppfattning att det finns skäl att begränsa möjligheterna till inväxling av värdebevis och godtar regeringens förslag om att högst 100 kronor får växlas in mot kontanter. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i denna del. Motionsyrkandena avstyrks (Kr30 yrkande 1 och Kr518 yrkande 1). Övriga av regeringen föreslagna ändringar i 27 § lotterilagen har inte föranlett någon motion, och utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag i denna del.
Underårigas spel
En bestämmelse om underårigas spel finns i 35 § lotterilagen. Däri föreskrivs att den som är under 18 år inte får delta i automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel. Förbudet för underåriga att spela på vissa lotterier är inte straffsanktionerat. I propositionen föreslås att förbudet i fortsättningen skall riktas mot anordnaren och dennes ombud. Enligt regeringens mening skulle en sådan ordning vara mer ändamålsenlig och effektiv. Vidare föreslår regeringen att förbudet för underåriga att delta i vissa lotterier utvidgas. Frågan om underårigas spel är, enligt regeringen, allvarlig eftersom särskilt vissa spel kan leda till ett vanemässigt spelande. En tidig speldebut kan också leda till att problemen blir svårare att komma till rätta med. Enligt propositionen gäller det att finna en balanspunkt där risken för missbruk och skada är så låg som möjligt, samtidigt som spelen är så pass attraktiva att inte ett illegalt spel etableras. Framför allt bör unga människor förhindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt beteende. En ändamålsenlig avgränsning synes, enligt propositionen, vara att förbudet i fortsättningen omfattar även vadhållning i samband med hästtävling. Att låta förbudet omfatta all slags vadhållning och bingospel leder däremot, enligt regeringens mening, för långt. En sådan ordning skulle bl.a. få till följd att enkla spel, som t.ex. stryktips, inte skulle vara tillåtet för underåriga. Enligt vad som anförs i propositionen överväger regeringen i stället att, vid behandlingen av koncessionen för det statliga spelbolaget, som villkor för vissa spel ange att de inte får förmedlas till ungdomar under 18 år. Frågor som rör underårigas spel behandlas i två motioner. Motionärerna bakom motion Kr32 (v) anser att inte heller den som anordnar vadhållning i samband med idrottstävling på nationell och internationell nivå skall få låta någon som är under 18 år delta i lotteriet (yrkande 2). I motion Kr511 (c) begärs ett tillkännagivande om att det bör övervägas att likställa vadhållning på fotboll och ishockey m.m. med vadhållning på hästtävlingar när det gäller underårigas spel. Enligt motionärerna skulle det vara en fördel om sådan vadhållning inkluderades i lagstiftningen samtidigt som man överväger undantag för t.ex. stryk- och måltips (yrkande 4). Det är enligt utskottets mening angeläget att unga människor förhindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt beteende. Enligt utskottet synes det av regeringen framlagda förslaget i fråga om underårigas spel vara väl avvägt. Utskottet avstyrker därmed nu aktuella motioner (Kr32 yrkande 2 och Kr511 yrkande 4). I likhet med regeringen anser utskottet att förbudet bör riktas mot anordnaren och dennes ombud. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.
Översyn av lotterilagen, m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet ett motionsyrkande som rör frågan om utredningsform vid översyn av lotterilagen. Vidare behandlas motioner om förbud mot vissa företeelser på spelmarknaden och om tillåtande av lottförsäljningsautomater som är utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne. Slutligen behandlas motionsyrkanden rörande frågor om spelberoende och folkrörelsernas intäkter från spelmarknaden.
Enligt propositionen medför den tekniska utvecklingen liksom uppfinningsrikedomen inom spelbranschen, framför allt ur skydds- och konkurrenssynpunkt, att lotterilagen bör vara utformad på ett sådant sätt att den inte kan kringgås. Mot bakgrund härav anser regeringen att en större analys av hela lagens konstruktion är befogad, trots att lagen varit i kraft förhållandevis kort tid. Behovet av en sådan analys har också framhållits i samband med remissbehandlingen av promemorian (Ds 1996:20) Ändringar i lotterilagen. Regeringen har för avsikt att tillkalla en särskild utredare för att göra en övergripande översyn av lagen. I motion Kr29 (kd) framhålls att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning för översyn av lotterilagen. Eftersom spelfrågorna rör sociala aspekter, folkrörelsernas finansiering och statens inkomster är det, enligt motionärerna, viktigt att alla partier har möjlighet att delta i utredningsarbetet (yrkande 1). Utskottet anser för sin del att det är positivt med en genomlysning av lotterilagens bestämmelser. Det får dock, enligt utskottets mening, ankomma på regeringen att besluta om lämplig utredningsform för en sådan översyn. Med det anförda avstyrks yrkande 1 i motion Kr29.
I flera motioner behandlas vissa särskilda företeelser på spelmarknaden. Sålunda hemställer motionärerna bakom motion Kr509 (mp) att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot spel av den typ Lotto Express tillhör. Spelet, som nyligen har introducerats i Sverige, är ett snabbspel med täta dragningar som gör att spelarna, enligt motionärerna, lättare förlorar kontrollen över sitt spelande. I motion Kr29 (kd) yrkar motionärerna att riksdagen hos regeringen begär en ändring i lotterilagen som innebär att värdet på varuvinsterna i varuspels automater måste motsvara det reella värdet. I många varuspelsautomater används varuvinster som inte alls motsvarar det värde som de kan växlas in mot. Sådana automater, som mer liknar värdeautomater, bör enligt motionären förbjudas snarast möjligt (yrkande 2). Lotto Express är en verksamhet som innebär vadhållning om nummer och som tillhör kategorin egentligt lotteri. Spelet ryms inom koncessionen för Tipstjänst. Av propositionen framgår att de olika lotterikategorierna kan komma att ses över i samband med översynen av lotterilagen. Utskottet utgår från att även sådan lotteriverksamhet som tas upp i motion Kr509 blir belyst i det sammanhanget. Motionen avstyrks. Även när det gäller olika frågor som rör automatspel, såsom eventuella ändringar avseende definitionerna på de olika spelen, hänvisas i propositionen till den översyn av lotterilagen som skall äga rum. När det gäller det spörsmål som aktualiseras i motion Kr29 (yrkande 2) bör, enligt utskottets mening, den kommande utredningens resultat avvaktas. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet behandlar härefter ett spörsmål som har aktualiserats i två motioner och som rör tillåtande av vissa lottförsäljningsautomater. Det förekommer att lottsedlar i egentliga lotterier säljs i automater. Vissa lottförsäljningsautomater är försedda med slumpvalsgenerator och/eller elektroniskt minne. I 4 § andra stycket lotterilagen definieras en lottförsäljningsautomat som en automat som inte är utrustad med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott. Som skäl för att inte tillåta lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne angavs, vid tillkomsten av lotterilagen, att sådana automater till förväxling liknar värdeautomater (prop. 1993/94:182 s. 23). Försäljningen av lotter i lottförsäljningsautomater regleras i 16 § tredje stycket lotterilagen. Om lotter skall säljas i en automat krävs att en vinstplan är fastställd i förväg, att vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten godkänd kontrollant och att automaten inte betalar ut någon vinst. Enligt övergångsbestämmelserna till den nuvarande lotterilagen får äldre tillstånd, vilka gäller sådana lottförsäljningsautomater som inte är tillåtna enligt denna lag, förlängas t.o.m. utgången av år 1999. Vid bedömningen av på vilket sätt bestämmelserna i lotterilagen om lottförsäljningsautomater skulle utformas förutsatte kulturutskottet att regeringen med uppmärksamhet skulle följa utvecklingen på området och återkomma till riksdagen om den tekniska utvecklingen motiverade det eller om lagstiftningen i denna del i förening med lagstiftningen om värdeautomater på land skulle ge en annan effekt än vad utskottet räknat med (se bet. 1993/94: KrU32 s. 10). I samband med behandlingen våren 1995 av en motion i ämnet beslutade riksdagen på utskottets hemställan ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen, efter det att Lotteriinspektionen lagt fram en utredning rörande lottförsäljningsautomaterna, utan dröjsmål borde pröva huruvida några åtgärder var påkallade (bet. 1994/95:KrU13, rskr. 1994/95: 207). Det kan nämnas att den av Lotteriinspektionen företagna utredningen inte har föranlett någon åtgärd från regeringens sida. Även i promemorian (Ds 1996:20) Ändringar i lotterilagen tas frågor som rör lottförsäljningsautomaterna upp. I promemorian föreslås en lagändring som innebär att förbudet mot slumpvalsgenerator och elektroniskt minne i lottförsäljningsautomater förtydligas. I motion Kr28 (m) begärs att förbudet mot slumpvalsgeneratorer och elektroniska minnen i lottförsäljningsautomater tas bort. Enligt motionärerna är lottförsäljningsautomater för många små föreningar den inkomstkälla som är lättast att administrera och som kan skötas av de frivilliga medlemmarna. Ett motsvarande yrkande återfinns i motion 1995/96:K14 (m), som väckts med anledning av regeringens skrivelse 1995/96:15 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (yrkande 1). I propositionen sägs att flera av de frågor som tas upp i Ds-promemorian - såsom exempelvis definitionen av begreppet lottförsäljningsautomat - kan behandlas i samband med översynen av lotterilagen. Utskottet utgår från att denna översyn kommer att vara slutförd före utgången av den övergångstid som gäller. Med hänsyn härtill bör motionsyrkandena, enligt utskottets mening, inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd (Kr28 och 1995/96:K14 yrkande 1).
Härmed övergår utskottet till att behandla ett motionsyrkande som rör frågan om spelberoende och som hänger samman med den av regeringen aviserade översynen av lotterilagen. I sammanhanget kan nämnas att regeringen, i den proposition som låg till grund för riksdagens beslut om att godkänna en sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248), aviserat att två miljoner kronor skulle anvisas årligen, i tre år fr.o.m. år 1997, till forskning om spelberoende och stöd till organisationer för spelberoende m.m. I årets budgetproposition (prop. 1996/97:1, utg. omr. 9) föreslås att två miljoner kronor avsätts att disponeras av Socialdepartementet för att påbörja en kunskapsinhämtning om spelberoende och därtill hörande sociala problem. I budgetpropositionen anförs att en arbetsgrupp bör bildas för att närmare utreda hur en kunskapsuppbyggnad inom området lämpligen bör ske. Det bör påpekas att budgetpropositionens utgiftsområde 9 och motioner som rör spelberoende innevarande höst kommer att behandlas av socialutskottet. I motion Kr26 (fp) hemställs om ett tillkännagivande om att den kommande utredningen även bör belysa frågor som rör spelberoende och arbeta i nära samverkan med arbetsgruppen för spelberoendefrågor. Utskottet utgår från att den utredning som nu tillsätts för att göra en översyn av lotterilagen, om så befinns ändamålsenligt, även beaktar de frågor som motionären tar upp. Med det anförda avstyrks motion Kr26.
I en motion behandlas frågan om folkrörelsernas intäkter från spelmarknaden. Som en bakgrund vill utskottet nämna att regeringen har lämnat Tipstjänst tillståndet att driva värdeautomatspel, vars överskott i sin helhet skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. I samband med antagandet av den nuvarande lotterilagen poängterade kulturutskottet vikten av att överskottet av spelet på värdeautomater främst kommer det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Annan verksamhet borde, enligt utskottet, endast i undantagsfall kunna få del av överskottet. Vidare förutsatte utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen om det skulle visa sig att syftet med lagstiftningen om värdeautomater inte skulle uppnås, nämligen att skapa så goda ekonomiska förutsättningar som möjligt för folkrörelserna samt öppna möjligheter för dem att i större utsträckning själva finansiera sin verksamhet (bet. 1993/94:KrU32 s. 14 f.). Våren 1996, i samband med riksdagsbeslutet att godkänna en sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet, beslutade riksdagen även om ett nytt vinstdelningssystem (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Det nya systemet innebär i huvudsak att vinster i det statsägda företaget, efter avdrag för ett grundbelopp som tillfaller staten, delas mellan staten och föreningslivet. Systemet ersätter den nu gällande öronmärkningen av överskottet från värdeautomatspelen och träder i kraft tidigast den 1 januari 1997. Övergången till det nya systemet skall genomföras så snart som en god prognos kan göras av hur stora överskott som värdeautomatspelen kommer att generera. Detta överskott skall efter viss justering i princip motsvara den andel av bolagets vinst som skall tillfalla föreningslivet. Överskottet skall - i likhet med vad som gäller beträffande överskottet från värdeautomatspelen - användas för föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet, och i enlighet med nu gällande system skall föreningslivets medel tillställas Riksidrottsförbundet respektive Ungdomsstyrelsen för vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från regeringen. Regeringen har bedömt att föreningslivet genom det nya vinstdelningssystemet kan tillföras ett mer stabilt och långsiktigt överskott från verksamheten. Vidare har regeringen för avsikt att årligen till riksdagen redovisa utfallet av vinstdelningssystemet. Det kan i sammanhanget nämnas att motioner som rör vinstdelningssystemet, och som har väckts under den allmänna motionstiden i år, behandlas av finansutskottet. Motioner som har till syfte att värna om folkrörelsernas möjligheter att skaffa sig inkomster från spelmarknaden har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen, senast våren 1996 i yttrande till finansutskottet i samband med behandlingen av regeringens förslag till nytt vinstdelningssystem (yttr. 1995/96:KrU8y). I yttrandet uttalade utskottet bl.a. att det är viktigt att föreningslivet får möjlighet att framföra synpunkter på principerna för fördelning av de medel som tillställs Riksidrottsförbundet, men att det i första hand får ankomma på regeringen att ta ställning till hur detta skall ske. Finansutskottet delade i sitt av riksdagen godkända betänkande kulturutskottets uppfattning i förevarande fråga (bet. 1995/96:FiU14 s. 10). I motion Kr513 (fp) begärs ett tillkännagivande om att öka folkrörelsernas andel av spelmarknaden (yrkande 3). Med anledning av förevarande motion vill utskottet åter påminna om att ett av syftena med den nuvarande lotterilagen har varit att förbättra möjligheterna för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Utskottet har också vid flera tillfällen tidigare framhållit angelägenheten av att folkrörelserna får goda möjligheter att verka. Vidare har riksdagen nyligen beslutat att godkänna ett nytt vinstdelningssystem, som ännu inte hunnit träda i kraft. Av kulturutskottets yttrande till finansutskottet våren 1996 framgår att utskottet även i fortsättningen med noggrannhet skall följa utvecklingen på spel- och lotterimarknaden för att, om så bedöms erforderligt, kunna ta initiativ på området i syfte att folkrörelserna skall ha goda möjligheter att skaffa sig inkomster av spel och lotterier. Som redovisats i det föregående har regeringen också för avsikt att årligen till riksdagen redovisa utfallet av det nya vinstdelningssystemet. Mot denna bakgrund och då lotterilagen inom en nära framtid kommer att bli föremål för en övergripande översyn påkallar motionsyrkandet, enligt utskottets mening, inte någon riksdagens ytterligare åtgärd (Kr513 yrkande 3).
Förslaget till ändring i lotterilagen i övrigt
Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i lotterilagen i den mån utskottet inte behandlat förslaget i det föregående.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande vinstandelstaket för egentliga lotterier att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr30 yrkande 2 antar 16, 17, 19 och 20 §§ i regeringens lagförslag, res. 1 (m) 2. beträffande vissa automatspel att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr27 antar 3, 6 och 24 a §§ i regeringens lagförslag, res. 2 (m) 3. beträffande övergångsbestämmelsen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr31 samt med avslag på motion 1996/97:Kr32 yrkande 1 antar övergångsbestämmelsen punkt 2 i regeringens lagförslag med den ändringen att bestämmelsen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse, res. 3 (m) - villk. res. 2 res. 4 (v) 4. beträffande producentansvar att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr32 yrkande 3, res. 5 (v) 5. beträffande inväxling av värdebevis mot kontanter att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr30 yrkande 1 och 1996/97:Kr518 yrkande 1 antar 27 § i regeringens lagförslag, res. 6 (m) 6. beträffande underårigas spel att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr32 yrkande 2 och 1996/97:Kr511 yrkande 4 antar 35 § i regeringens lagförslag, res. 7 (c, kd) res. 8 (v) 7. beträffande parlamentarisk utredning att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr29 yrkande 1, res. 9 (kd) 8. beträffande spel av typ Lotto Express att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr509, 9. beträffande varuspelsautomater att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr29 yrkande 2, res. 10 (kd) 10. beträffande lottförsäljningsautomater att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr28 och 1995/96:K14 yrkande 1, 11. beträffande spelberoende att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr26, 12. beträffande folkrörelsernas intäkter att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr513 yrkande 3, res. 11 (c, fp)
13. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan.
Stockholm den 5 november 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s), Elizabeth Nyström (m) och Kenth Skårvik (fp).
Reservationer
1. Vinstandelstaket för egentliga lotterier (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Utskottet delar och slutar med (Kr30 yrkande 2) bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att spelmarknaden i dag sålunda kan sägas vara uppdelad på två huvudgrupper. Genom att slå samman de statsägda bolagen Tipstjänst och Penninglotteriet har åtgärder nyligen vidtagits för att minska konkurrensen ytterligare. Vad nu sagts innebär, enligt utskottets mening, att konkurrensen på spelmarknaden redan måste anses vara tillräckligt begränsad. Mot denna bakgrund anser utskottet att tiden nu är mogen att slopa lotterilagens bestämmelser om ett vinstandelstak för egentliga lotterier. Utskottet föreslår därför att riksdagen, med bifall till motion Kr30 yrkande 2, beslutar utforma 16, 17, 19 och 20 §§ lotterilagen i enlighet med vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande vinstandelstaket för egentliga lotterier att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr30 yrkande 2 antar 16, 17, 19 och 20 §§ i regeringens lagförslag med den ändringen att paragraferna erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
2. Vissa automatspel (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet noterar och på s. 8 slutar med avstyrks (Kr27) bort ha följande lydelse: Utskottet kan konstatera att spel på s.k. Lyckohjul ofta förekommer i samband med bingospel som bedrivs av lokala idrottsföreningar. I många bingohallar har man sålunda prövat spel på sådana automater som ett intressant och attraktivt inslag i verksamheten. Intäkterna från bingospelet utgör en av idrottsrörelsens viktigaste inkomstkällor, och genom Lyckohjulen har de ekonomiska förutsättningarna för idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet förbättrats. Dessa bingospel har myndigheternas godkännande, varför såväl kontrollen över som insynen i spelen är god. De av regeringen föreslagna ändringarna av lotteri- och automatspelsbegreppen i kombination med den föreslagna nya 24 a § innebär att spel på Lyckohjul i fortsättningen kommer att höra till automatspel i lotterilagens mening och omfattas av ett tillståndsförbud. Om Lyckohjulen på detta sätt förbjuds kommer dock, enligt utskottets mening, ett stort antal idrottsföreningar att omedelbart få problem med att fortsätta sin verksamhet. Utskottet anser därför, i likhet med motionären, att de idrottsföreningar och andra ideella föreningar som är ekonomiskt beroende av Lyckohjulen bör få bedriva denna verksamhet. Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att riksdagen, med anledning av motion Kr27, bör avslå regeringens förslag i fråga om ändrade lotteri- och automatspelsbegrepp och om ett uttryckligt förbud mot andra automatspel än de som anges i 6 § lotterilagen. Vidare anser utskottet att man vid den övergripande översynen av lotterilagen särskilt bör uppmärksamma utformningen av lagreglerna om automatspel. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande vissa automatspel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr27 och med avslag på regeringens lagförslag såvitt avser 3, 6 och 24 a §§ som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Övergångsbestämmelsen (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet kan och slutar med till övergångsbestämmelse bort ha följande lydelse: Av utskottets ställningstagande ovan till regeringens förslag i fråga om lotterilagens lotteri- och automatspelsbegrepp följer att riksdagen enligt utskottets mening, med avslag på motionerna Kr31 och Kr32 yrkande 1, bör avslå också den av regeringen föreslagna övergångsbestämmelsen punkt 2.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande övergångsbestämmelsen att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Kr31 och 1996/97: Kr32 yrkande 1 avslår övergångsbestämmelsen punkt 2 i regeringens lagförslag,
4. Övergångsbestämmelsen (mom. 3)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet kan och slutar med till övergångsbestämmelse bort ha följande lydelse: När det gäller viss lotteriverksamhet föreslår regeringen en övergångstid på ett år för att minska den ekonomiska skada som annars kan drabba de personer som har ägnat sig åt sådan verksamhet som har bedrivits innan de nya föreskrifterna trätt i kraft. Övergångsbestämmelsen skall, enligt propositionen, inte omfatta automatspel. Enligt utskottet kan emellertid samma skäl som åberopats i fråga om en övergångstid för viss lotteriverksamhet anföras också beträffande de automatspel som finns på spelmarknaden i dag. Många ideella föreningar berörs nämligen av den lagändring som föreslagits beträffande sådana spel, och för dessa föreningar handlar det om att finna nya projekt som kan bidra till att finansiera verksamheten. Även automatspelen bör således, enligt utskottets mening, omfattas av bestämmelsen om en övergångstid. Mot denna bakgrund förordar utskottet, med tillstyrkande av motion Kr32 yrkande 1, att övergångsbestämmelsen punkt 2 utformas i enlighet med vad utskottet nu anfört. Härav följer att motion Kr31, enligt utskottets uppfattning, bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande övergångsbestämmelsen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr32 yrkande 1 och med avslag på motion 1996/97:Kr31 antar övergångsbestämmelsen punkt 2 i regeringens lagförslag med den ändringen att bestämmelsen erhåller i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelse,
5. Producentansvar (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med (Kr32 yrkande 3) bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att bestämmelser om ett producentansvar införs i fråga om sådana automater som inte kommer att vara tillåtna enligt de nya föreskrifterna. En sådan ordning skulle motverka uppkomsten av illegalt spel och dessutom innebära att positiva effekter uppnås i miljöhänseende. Regeringen bör, enligt utskottet, snarast återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning i enlighet härmed. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med anledning av motion Kr32 i här aktuell del (yrkande 3), som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande producentansvar att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr32 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Inväxling av värdebevis mot kontanter (mom. 5)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Kontant utbetalningar av och slutar med Kr518 yrkande 1) bort ha följande lydelse: Restriktioner i lotterilagen mot att växla in vinster från värdeautomaterna till kontanter medför, enligt vad utskottet erfarit, en rad nackdelar. För det första minskar spelarnas valfrihet, vilket i sin tur leder till att spelet förlorar i attraktionskraft. Härigenom reduceras i förlängningen det överskott som är avsett att komma föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. För det andra medför en sådan ordning som regeringen nu föreslagit att såväl administrationen som omkostnaderna kommer att öka. Slutligen torde kontrollmöjligheterna försvåras samtidigt som risken för ett otillbörligt hanterande med presentkort ökar. Utskottet delar mot bakgrund av vad som nu anförts motionärernas uppfattning att det bör vara möjligt att växla in hela vinsten från en värdeautomat till kontanter. Utskottet föreslår sålunda, med bifall till motion Kr30 yrkande 1 och med anledning av motion Kr518 yrkande 1, att 27 § lotterilagen utformas i enlighet med vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande inväxling av värdebevis mot kontanter att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr30 yrkande 1 och med anledning av motion 1996/97:Kr518 yrkande 1 antar 27 § i regeringens lagförslag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 5 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
7. Underårigas spel (mom. 6)
Marianne Andersson (c) och Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Det är och slutar med Kr511 yrkande 4) bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med regeringen att förbudet för underåriga att delta i vissa spel bör utvidgas och ställer sig därmed bakom förslaget att förbudet skall omfatta också vadhållning i samband med hästtävling. Motionärerna bakom motion Kr511 anser att det, i samband med den övergripande översynen av lotterilagen, bör övervägas att inkludera också vadhållning på fotboll och ishockey m.m. i förbudet, samtidigt som man överväger undantag för exempelvis stryk- och måltips. Utskottet delar motionärernas inställning till detta spörsmål och anser att frågan bör bli föremål för utredning. Vad utskottet nu anfört om bestämmelsen om underårigas spel bör riksdagen, med bifall till motion Kr511 yrkande 4 och med anledning av motion Kr32 yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande underårigas spel att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr511 yrkande 4 och med anledning av motion 1996/97:Kr32 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Underårigas spel (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Det är och slutar med Kr511 yrkande 4) bort ha följande lydelse: I propositionen föreslås sålunda att förbudet för underåriga att delta i vissa spel utvidgas till att omfatta vadhållning i samband med hästtävling. Utskottet ställer sig bakom förslaget men anser i likhet med vad som anförs i motion Kr32 att inte heller den som anordnar vadhållning i samband med idrottstävling på nationell eller internationell nivå skall få låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Utskottet föreslår sålunda, med bifall till motion Kr32 yrkande 2 och med anledning av motion Kr511 yrkande 4, att 35 § lotterilagen utformas i enlighet med vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande underårigas spel att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr32 yrkande 2 och med anledning av motion 1996/97:Kr511 yrkande 4 antar 35 § i regeringens lagförslag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 6 som Reservantens förslag betecknade lydelse,
9. Parlamentarisk utredning (mom. 7)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Utskottet anser och slutar med motion Kr29 bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning som skall företa en övergripande översyn av lotterilagen. Det är, enligt utskottets uppfattning, angeläget att en sådan översyn görs. Eftersom de olika frågorna som rör spelmarknaden inte i första hand handlar om teknik utan om sociala aspekter, folkrörelsernas finansiering och statens inkomster anser utskottet att utredningen bör vara parlamentariskt sammansatt. Vad utskottet sålunda anfört om vikten av en parlamentariskt sammansatt utredning bör riksdagen, med anledning av motion Kr29 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande parlamentarisk utredning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr29 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Varuspelsautomater (mom. 9)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Även när och slutar med Motionsyrkandet avstyrks bort ha följande lydelse: När det gäller den fråga som tas upp i motion Kr29 kan utskottet konstatera att vissa varuspelsautomater används på ett sätt som inte står i överensstämmelse med vad lagstiftaren avsett. Sålunda används i många varuspelsautomater varuvinster som inte motsvarar det värde som vinsterna kan växlas in mot. Utskottet delar motionärernas uppfattning att värdet på varuvinsterna i dessa automater bör motsvara det reella värdet. Det finns, enligt utskottets mening, inte anledning att avvakta den övergripande översynen av lotterilagen utan regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar av lotterilagen att det klart framgår att ifrågavarande varu-spelsautomater, som mera liknar värdeautomaterna, inte är tillåtna. Vad utskottet nu anfört om förbud mot vissa varuspelsautomater bör riksdagen, med anledning av motion Kr29 i här aktuell del (yrkande 2), som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande varuspelsautomater att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr29 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Folkrörelsernas intäkter (mom. 12)
Marianne Andersson (c) och Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Med anledning och slutar med (Kr513 yrkande 3) bort ha följande lydelse: Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit angelägenheten av att folkrörelserna får goda möjligheter att verka. Ett av syftena med den nuvarande lotterilagen var också att förbättra möjligheterna för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Då lotterilagen nu blir föremål för en övergripande översyn är det, enligt utskottets mening, av största vikt att ånyo överväga på vilket sätt folkrörelsernas möjligheter att skaffa sig inkomster av spel och lotterier kan förstärkas. Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning att folkrörelsernas ekonomiska förutsättningar på spelmarknaden måste förbättras. Vad utskottet nu anfört om att öka folkrörelsernas andel av spelmarknaden bör riksdagen, med anledning av motion Kr513 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande folkrörelsernas intäkter att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr513 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Av utskottet föreslagen ändring av övergångsbestämmelsen punkt 2 i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Utskottets förslag
____________ ____________
2. Verksamhet som 2. Verksamhet som före före ikraftträdandet av ikraftträdandet av denna lag inte är denna lag inte är att anse som att anse som lotteri men som lotteri men som kommer att kräva kommer att kräva tillstånd enligt de tillstånd enligt de nya föreskrifterna nya föreskrifterna får fortsätta att får fortsätta att bedrivas till och bedrivas till och med den 31 december med den 31 december 1997 under 1997 under förutsättning att förutsättning att den som anordnar den som anordnar verksamheten senast verksamheten senast den 2 januari 1997 den 2 januari 1997 underrättar underrättar Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen om verksamhetens om verksamhetens art. art. Detta gäller dock inte sådan verksamhet som enligt de nya föreskrifterna utgör automatspel. Av reservanterna (res. 1) föreslagna ändringar av 16, 17, 19 och 20 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Reservanternas förslag
16 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om 1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, 2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet i lotteriet, 3. värdet av 3. värdet av vinsterna i vinsterna i lotteriet motsvarar lotteriet motsvarar minst 35 procent minst 35 procent av och högst 50 insatsernas värde, procent av insatsernas värde, 4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga ändamålet. Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det finns särskilda skäl för annat. Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att 1. en vinstplan är fastställd i förväg, 2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten godkänd kontrollant, och att 3. automaten inte betalar ut någon vinst.
17 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna egentliga lotterier under en treårsperiod, om 1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam, 2. lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som tillhandahålls av ett serviceföretag, 3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp, 4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, 5. värdet av 5. värdet av vinsterna i varje vinsterna i varje lotteri motsvarar lotteri motsvarar minst 35 procent minst 35 procent av och högst 50 insatsernas värde, procent av insatsernas värde, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten godkänt. Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på föreståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan inte behövs. För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna särskilda förutsättningar.
19 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § första stycket får anordna egentliga lotterier utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i eller b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området, 3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp, 5. det sammanlagda 5. det sammanlagda värdet av vinsterna värdet av vinsterna motsvarar minst 35 motsvarar minst 35 procent och högst procent av 50 procent av insatsernas värde, insatsernas värde, om antalet insatser om antalet insatser och vinster samt och vinster samt värdet av dessa är värdet av dessa är bestämda enligt en bestämda enligt en uppgjord plan, uppgjord plan, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller i den lokal där lotteriet bedrivs, 7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, och 8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen. Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor innan tillställningen eller sammankomsten äger rum.
20 § Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 19 § anordnas utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en offentlig nöjestillställning, b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål, eller c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området, 3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster, 4. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp, 6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet, 7. det sammanlagda 7. det sammanlagda värdet av vinsterna värdet av vinsterna motsvarar minst 35 motsvarar minst 35 procent och högst procent av 50 procent av insatsernas värde, insatsernas värde, om antalet insatser om antalet insatser och vinster samt och vinster samt värdet av dessa är värdet av dessa är bestämda enligt en bestämda enligt en uppgjord plan, och uppgjord plan, och 8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet bedrivs. Av reservanten (res. 4) föreslagen ändring av övergångsbestämmelsen punkt 2 i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Reservantens förslag
__________ __________
2. Verksamhet som 2. Verksamhet som före före ikraftträdandet av ikraftträdandet av denna lag inte är denna lag inte är att anse som att anse som lotteri men som lotteri men som kommer att kräva kommer att kräva tillstånd enligt de tillstånd enligt de nya föreskrifterna nya föreskrifterna får fortsätta att får fortsätta att bedrivas till och bedrivas till och med den 31 december med den 31 december 1997 under 1997 under förutsättning att förutsättning att den som anordnar den som anordnar verksamheten senast verksamheten senast den 2 januari 1997 den 2 januari 1997 underrättar underrättar Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen om verksamhetens om verksamhetens art. art. Detta gäller även sådan verksamhet som före ikraftträdandet av denna lag inte är att anse som automatspel men som enligt de nya föreskrifterna utgör sådant spel.
Av reservanterna (res. 6) föreslagen ändring av 27 § i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Reservanternas förslag
27 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om 1. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738), 2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per spel, 3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst tvåhundra gånger insatsen, 4. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats, 5. högst 100 5. hela vinstens kronor av vinstens värde får växlas in värde får växlas in mot kontanter, mot kontanter, 6. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatsernas värde, 7. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem, 8. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 9. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 10. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som ägs av staten. Av reservanten (res. 8) föreslagen ändring av 35 § i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Reservantens förslag
35 § Den som anordnar Den som anordnar vadhållning i vadhållning i samband med samband med hästtävling eller hästtävling eller i anordnar samband med automatspel, idrottstävling på roulettspel, nationell eller tärningsspel eller internationell nivå kortspel får inte eller anordnar låta någon som är automatspel, under 18 år delta roulettspel, i lotteriet. tärningsspel eller Detsamma gäller den kortspel får inte som är ombud för låta någon som är den som anordnar under 18 år delta lotteriet. i lotteriet. Detsamma gäller den som är ombud för den som anordnar lotteriet.
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse 1995/96:15 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen 2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1996 2 Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:7 2 Ärendets beredning 3 Utskottet 3 Bakgrund 3 Propositionens huvudsakliga innehåll 4 Vinstandelstaket för egentliga lotterier 5 Vissa automatspel 6 Underårigas spel 10 Översyn av lotterilagen, m.m. 11 Förslaget till ändring i lotterilagen i övrigt 15 Hemställan 16 Reservationer 17 1. Vinstandelstaket för egentliga lotterier (m) 17 2. Vissa automatspel (m) 18 3. Övergångsbestämmelsen (m) 18 4. Övergångsbestämmelsen (v) 19 5. Producentansvar (v) 19 6. Inväxling av värdebevis mot kontanter (m) 20 7. Underårigas spel (c, kd) 20 8. Underårigas spel (v) 21 9. Parlamentarisk utredning (kd) 21 10. Varuspelsautomater (kd) 22 11. Folkrörelsernas intäkter (c, fp) 22 Bilagor 24 Bilaga 1 Propositionens lagförslag 24 Bilaga 2 Av utskottet föreslagen ändring av övergångsbestämmelsen punkt 2 i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 32 Bilaga 3 Av reservanterna (res. 1) föreslagna ändringar av 16, 17, 19 och 20 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 33 Bilaga 4 Av reservanten (res. 4) föreslagen ändring av övergångsbestämmelsen punkt 2 i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 35 Bilaga 5 Av reservanterna (res. 6) föreslagen ändring av 27 § i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 36 Bilaga 6 Av reservanten (res. 8) föreslagen ändring av 35 § i regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 37