Vissa skollagsfrågor m.m.
Betänkande 1992/93:UbU11
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU11
Vissa skollagsfrågor
Innehåll
1992/93 UbU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen till vissa ändringar i skollagen jämte motioner.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande när det gäller förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Utskottet avstyrker regeringens förslag beträffande ändrat tillsynsansvar för den medicinska delen av skolhälsovården. I övrigt tillstyrks regeringens förslag.
Till betänkandet fogas en reservation (s) beträffande upphävandet av meritvärderingsförordningen. Meningsyttring från Vänsterpartiet föreligger när det gäller upphävandet av meritvärderingsförordningen och skolplikt för barn som vårdas på sjukhus.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bil. 9 (s.53) föreslagit
8. att riksdagen antar ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1992/93:Ub406 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för tillträde till specialkurser i gymnasieskolan och till gymnasial vuxenutbildning bör preciseras så att den enskildes rätt till utbildning på lika villkor och hemkommunens betalningsskyldighet regleras på ett tydligt sätt.
1992/93:Ub410 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till Hässleholms tekniska skola.
1992/93:Ub413 av Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specialkurser inom naturbruk.
1992/93:Ub419 av Birger Andersson och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade och tydligare regler för tillträde till gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.
1992/93:Ub447 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Hässleholms tekniska skola erhåller statsbidrag för riksrekryterande utbildning i likhet med vad som gäller för Katrineholms tekniska skola (SKOLFS 1991:52).
1992/93:Ub461 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolhälsovården (delvis).
1992/93:Ub493 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för tillträde till gymnasial vuxenutbildning och specialkurser bör ses över och göras tydliga.
1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om meritvärderingsförordningen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorium för handikappade elever att delta i undervisningen.
1992/93:Ub505 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för kommunal vuxenutbildning.
Utskottet
Interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, m.m.
Teknikerutbildningen, som är en påbyggnadsutbildning inom komvux, skall vara ett alternativ för elever som avslutat årskurs 3 på teknisk linje eller motsvarande eller som gått teknisk gren inom naturvetenskapsprogrammet men också en påbyggnad på tekniskt-industriella yrkesprogram. Föredragande statsrådet konstaterar i propositionen (s.27) att antalet elever som söker teknisk utbildning i gymnasieskolan har minskat för fjärde året i rad. En av orsakerna till det dåliga rekryteringsläget synes vara att tekniskt intresserade ungdomar inte har en garanti för att de kan bygga på en treårig utbildning med ett mer yrkesinriktat fjärde år. Enligt statsrådet har det framkommit att många kommuner inte anordnar teknikerutbildning eller ens är beredda att betala interkommunal ersättning för elever som önskar gå en sådan utbildning i annan kommun.
Då det är av utomordentligt stor vikt att det finns ett utbud av teknikerutbildningar över hela landet, bör kommunerna enligt statsrådet inom sin kommunala vuxenutbildning prioritera anordnandet av teknikerutbildningen. De bör även bli skyldiga att betala interkommunal ersättning för en elev som önskar påbörja teknikerutbildning i en annan kommun, när hemkommunen inte själv anordnar eller erbjuder den genom samverkansavtal. En sådan skyldighet bör även gälla vissa starkt specialiserade utbildningar som förekommer bara på en plats eller på ett fåtal platser i landet eller utbildningar som det finns ett allmänt intresse av att de står öpppna för sökande från hela landet.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen en ändring i skollagen (11 kap. 24 §), som innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för ifrågavarande utbildningar inom komvux. Följdändringar bör göras i 20 och 21 §§ samma kapitel. Vidare föreslår regeringen att bestämmelsen i 11 kap. 20 § om en kommuns skyldighet att ta emot sökande från annan kommun förtydligas genom att där ange att skyldigheten endast omfattar behöriga sökande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor vikt att det finns ett utbud av teknikerutbildning över hela landet. Det är angeläget att tekniskt intresserade ungdomar kan planera för att genomgå en tekniskt inriktad yrkesutbildning efter avslutad gymnasieutbildning. Utskottet konstaterar vidare -- vilket berörs i propositionen -- att det finns vissa specialiserade påbyggnadsutbildningar inom andra yrkesområden som bör stå öppna för sökande från hela landet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett bemyndigande att meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för ifrågavarande utbildningar och föreslår att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 bilaga 9 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 11 kap. 20, 21 och 24 §§.
I två motioner, 1992/93:Ub410 (c) och 1992/93:Ub447 (m), begärs att Hässleholms tekniska skola skall erhålla statsbidrag för riksrekryterande utbildningar. Motionärerna anför bl.a. att övergången till ett nytt statsbidragssystem för kommunerna har lett till att bl.a. teknikerutbildning inte kunnat bedrivas i den omfattning som är önskvärt från elevernas och näringslivets synpunkt, då elevernas hemkommuner inte tagit sitt ansvar för elevernas yrkesutbildning.
Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till regeringens förslag om bemyndigande att meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för bl.a. teknikerutbildning anser utskottet att syftet med motionerna 1992/93:Ub410 och 1992/93:Ub447 i huvudsak är tillgodosett, varför de avstyrks.
I motion 1992/93:Ub505 (c) framhålls att det är kommunerna själva som har det yttersta ansvaret för hur stor del av resurserna som skall användas för vuxenutbildning. Att teknikerutbildning bör anordnas i kommunerna är enligt motionärerna välmotiverat, men samtidigt finns det andra angelägna vuxenutbildningsbehov. Mot denna bakgrund är motionärerna tveksamma till beslut, som innebär att staten vidgar kommunernas åtaganden utan att anvisa ytterligare medel. Motionärerna anser att ett effektivt utnyttjande av statens samlade resurser som i dagens arbetsmarknadssituation ställs till förfogande för såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken skulle kunna ge kommunerna bättre förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning. Regeringen bör göra en förnyad och samlad bedömning på vilket sätt man kan främja en god tillgång på personal med teknisk utbildning utan att begränsa andra angelägna utbildningsbehov och utan att göra avkall på principerna om det kommunala ansvaret för skolan.
I motionerna 1992/93:Ub406, 1992/93:Ub413 och 1992/93:Ub419 samtliga (c) samt 1992/93:Ub493 (s) yrkande 1 aktualiseras ytterligare ett antal frågor i vad gäller gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Enligt motionärerna sätts principen om likvärdig utbildning ur spel, då antagningen till en utbildning enligt nuvarande bestämmelser inte avgörs på grundval av de sökandes meriter utan beroende på hemkommunens betalningsvilja och egna urvalskriterier. Den ettåriga teknikerutbildningen och andra påbyggnadsutbildningar måste vara tillgängliga på lika villkor. Hemkommunens skyldighet att bekosta elevens utbildning bör regleras på ett tydligare sätt, framhåller motionärerna.
Utskottet anser att syftet med motionerna 1992/93:Ub406, 1992/93:Ub413, 1992/93:Ub419 och 1992/93:Ub493 yrkande 1 i huvudsak är tillgodosett såvitt avser bestämmelser om interkommunal ersättning inom komvux genom utskottets ställningstagande i det föregående till regeringens förslag om bemyndigande. Beträffande utbudet av kommunal vuxenutbildning vill dock utskottet med anledning av dessa motionsyrkanden och motion 1992/93:Ub505 anföra följande.
Enligt 11kap. 17§ skollagen skall kommunerna sträva efter att erbjuda kommuninvånarna sådan gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Landstingen får anordna gymnasial vuxenutbildning endast inom områdena naturbruk och omvårdnad. Kommuner och landsting är skyldiga att till sin gymnasiala vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning ta emot sökande från andra kommuner, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning (11kap. 20§ skollagen).
Många begär att få studera i en annan kommun än hemkommunen. Ett vanligt skäl är att hemkommunen inte anordnar den önskade utbildningen. Då det enligt nuvarande bestämmelser inte finns någon rätt för vuxna till gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning är det således hemkommunen som avgör vilka utbildningar i annan kommun och inom landstinget som man åtar sig ett betalningsansvar för. Utskottet förutsätter att kommunerna i sin planering av den kommunala vuxenutbildningen noggrant följer upp vilka utbildningar som kommuninvånarna i första hand efterfrågar och att de antingen i den egna kommunen eller i samverkan med annan utbildningsanordnare erbjuder sådana utbildningar som svarar mot efterfrågan och behov.
Utskottet har emellertid erfarit att många ungdomar med ett bestämt mål för sin utbildning inte kunnat fullfölja sina studier för mindre vanliga yrken på grund av att vissa hemkommuner vägrat betala en efterfrågad utbildning inom komvux i en annan kommun. Utskottet anser, vilket också framhålls i motionerna, att principen om likvärdiga förutsättningar för studier inom komvux därmed sätts ur spel (jfr bet. 1990/91:UbU4 s. 41--43).
Utskottet konstaterar att det i dagens situation på arbetsmarknaden finns ytterst begränsade möjligheter för ungdomar med en ofullständig yrkesutbildning att få ett varaktigt arbete. Genom arbetsmarknadspolitiska insatser kan de på vissa villkor erbjudas viss utbildning eller ungdomspraktikplats. Som utskottet redovisat i sitt betänkande 1992/93:UbU8 är det mycket som tyder på att den minskade yrkesutbildningen inom komvux under det senaste året ersatts av upphandlad utbildning inom komvux genom Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och finansierad med AMS-medel. Utskottet anser i likhet med vad som framhålls i motion 1992/93:Ub505 att regeringen i det löpande arbetet för att begränsa arbetslösheten främst bland ungdomar och för att höja deras yrkesmässiga kompetens bör söka lösningar som vid en samlad bedömning och i ett helhetsperspektiv ger bästa utfall från samhällsekonomisk synpunkt.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till att regeringen genom den av utskottet i det föregående tillstyrkta lagändringen kommer att ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för vissa utbildningar inom komvux finner utskottet det angeläget att regeringen för riksdagen redovisar dels vilka utbildningar som i enlighet med i det föregående förordad ändring i skollagen kommer att omfattas av regeringens föreskrifter om interkommunal ersättning inom komvux, dels vilka av nuvarande påbyggnadsutbildningar som i framtiden bör anordnas inom komvux och vilka som kommer att förläggas till högskolan, dels ock vilka ytterligare möjligheter kommunerna kan ges för att de skall kunna erbjuda sina ungdomar en adekvat yrkesutbildning inom komvux med hänsyn till såväl arbetsmarknadsmässiga som individuella behov.
Vad utskottet anfört om kommunernas förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning bör riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub406, 1992/93:Ub413, 1992/93:Ub419, 1992/93:Ub493 yrkande 1 och 1992/93:Ub505 som sin mening ge regeringen till känna.
Tillsynen av skolhälsovården
Regeringen biträder Skolverkets och Socialstyrelsens förslag om ändrad ansvarsfördelning när det gäller den medicinska delen av skolhälsovården. Ett inom Utbildningsdepartementet upprättat lagförslag såvitt avser 14kap. 8§ skollagen innebär att den medicinska delen av skolhälsovården skall stå under tillsyn av Socialstyrelsen.
I motion 1992/93:Ub461 (m) delvis framhålls skolsköterskans roll i det elevvårdande arbetet i skolan. Det är olyckligt att dela upp skolhälsovårdens ansvar på olika huvudmän. Enligt motionären fungerar det nuvarande systemet med skolhälsovården mycket tillfredsställande.
Enligt 14kap. 1§ skollagen skall skolhälsovård anordnas för eleverna i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska. Huvudmannen för skolan har skyldighet att anordna skolhälsovård enligt 14kap. 2 resp. 7§§ nämnda lag.
Ett förändrat tillsynsansvar för den medicinska delen av skolhälsovården skulle enligt vad utskottet inhämtat innebära att Socialstyrelsen övertar ansvaret för bl.a. den centrala uppföljningen av vaccinationsprogrammet och smittskyddsfrågor, utveckling och uppföljning av hälsokontroller och övrig medicinsk verksamhet, eventuell central fortbildning och utfärdande av allmänna råd som gäller skolhälsovården.
I samband med riksdagens behandling av vissa skollagsfrågor under riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:115, bet. UbU:17, rskr.357) tillstyrkte utskottet bl.a. regeringens förslag att tillsynsuppgiften för skolhälsovården skulle överföras till det nya Skolverket. Utskottet erinrade om att skolhälsovården inte bara ingår i skolans elevvårdande verksamhet utan också är en del av samhällets allmänna medicinska insatser. Skolhälsovården berör därmed även Socialstyrelsens verksamhet. Utskottet fann det angeläget att Skolverket skulle samverka med andra myndigheter, bl.a. Socialstyrelsen, i syfte att samordna vissa förebyggande insatser på hälso- och sjukvårdens område.
Som framhålls i propositionen (s.36) har skolhälsovårdspersonalen en utomordentligt viktig funktion i skolans elevvårdande arbete. Skolsköterskan är med sin kompetens viktig för bl.a. samarbetet mellan hem och skola. Utskottet har erfarit att olika organisatoriska modeller för skolhälsovården har börjat tillämpas i kommunerna bl.a. i syfte att göra besparingar. På många håll sker ett närmande mellan skolhälsovård och primärvård. Mot denna bakgrund finns det anledning att bevaka utvecklingen inom skolhälsovården.
Utskottet har inhämtat att Skolverket påbörjat ett utvärderingsprojekt beträffande skolhälsovården, "Skolhälsovårdsläget sett ur ett elevperspektiv". Syftet är att i en första etapp genomföra en enkät i 25% av landets kommuner beträffande olika modeller och organisatoriska lösningar inom skolhälsovården. Därefter skall en ingående studie göras i ett begränsat antal kommuner. Avsikten är att skolhälsovården skall studeras med utgångspunkt i elevernas behov och önskemål. Skolhälsovårdspersonalens kontakter med elever med särskilt behov av stöd skall uppmärksammas.
Utskottet anser att det finns risk för att ett förändrat tillsynsansvar i enlighet med regeringens förslag skulle kunna ge kommunerna fel signal och inverka menligt på det praktiska elevvårdsarbetet i skolorna. Med hänvisning härtill och till den nyligen påbörjade utvärderingen av skolhälsovården bör riksdagen inte besluta om någon ändring av tillsynsansvaret för den medicinska delen av skolhälsovården. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub461 i denna del avslår det i proposition 1992/93:100 bilaga 9 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§. Utskottet utgår från att Skolverket och Socialstyrelsen även i fortsättningen kommer att samverka när det gäller de medicinska frågorna inom skolhälsovården.
Regler om anställning som lärare
Regeringen föreslår att skollagens regler om villkor för tillsvidareanställning som lärare skall ändras så att de blir förenliga med Sveriges förpliktelser på grund av det väntade EES-avtalet.
I skollagen regleras dessa villkor i 2 kap. 4 §. Villkoren är definierade i termer av svensk eller nordisk lärarutbildning. För sökande med annan utbildning krävs att denna av Statens skolverk förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning. Ändringsförslaget innebär att lärarutbildning inte bara från annat nordiskt land utan från varje annat land som ingår i EG eller EFTA skall jämställas med svensk lärarutbildning. Vidare föreslås att det skall införas ett krav på kunskaper i svenska språket och på insikter i de föreskrifter som gäller beträffande det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som gäller målen för utbildningen. Om det finns synnerliga skäl -- t.ex. att anställningen avser undervisning som meddelas på främmande språk -- kan undantag medges från kravet på kunskaper i svenska. Regeringen föreslår också att uppgiften att bedöma om en annan utbildning kan anses i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning som avses skall överflyttas från Skolverket till Verket för högskoleservice.
Utskottet, som inte har något att erinra mot lagförslaget, tillstyrker att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till ändring i skollagen såvitt avser 2 kap. 4 §.
Föredragande statsrådet anför i propositionen att det system hon förordat beträffande regleringen av villkoren för tillsvidareanställning som lärare inte låter sig förenas med den nu gällande meritvärderingsförordningen (1990:1476, ändr. 1992:747), som utfärdats med stöd av 15 kap. 12 § skollagen. Denna förordning framstår enligt statsrådet för övrigt redan under gällande förhållanden som en diskutabel reglering. Hon avser att föreslå regeringen att förordningen upphävs.
I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 3 anförs att meritvärderingsförordningen bör bestå. Motionärerna pekar på att förordningen bygger på att utbildning, erfarenhet och kompetens skall väga tungt vid anställning, vilket är ett kvalitetskrav. Huruvida ett EES-avtal eller ett medlemskap i EG skulle förhindra ett bibehållande av förordningen får enligt motionärerna prövas i domstol.
Kraven på hög kvalitet i skolverksamheten kommer enligt utskottets mening främst till uttryck i läroplanerna. Skollagens bestämmelse om skyldighet för kommunerna att anlita behöriga lärare och reglerna om villkor för tillsvidareanställning som lärare är redskap för att värna om kvaliteten. Systemet med tillsyn och utvärdering genom Skolverket har samma syfte. I samband med fördjupad anslagsprövning för Skolverket, som normalt skall ske vart tredje år, kommer regeringen att redovisa sin bedömning av hur väl redskapen för att värna kvaliteten har fungerat. Utskottet anser inte att riksdagen bör motsätta sig regeringens avsikt att avskaffa meritvärderingsförordningen och föreslår därför att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 3.
Svårt rörelsehindrade gymnasieelever
För svårt rörelsehindrade elever finns speciellt anpassad gymnasieutbildning i Göteborgs, Stockholms och Umeå kommuner. Skollagens 5 kap. 27 § anger en definition av "svårt rörelsehindrad", som ligger till grund för avgörandet av vilka elever som har rätt att bli antagna till den speciellt anpassade utbildningen.
Regeringen föreslår en ändring av 5 kap. 27 § som förtydligar att en rörelsehindrad elev har rätt till den speciellt anpassade utbildningen om han eller hon behöver habilitering och inte kan följa reguljär studiegång i gymnasieskolan. Behov av boende i elevhem och omvårdnad i boendet är inte ett nödvändigt villkor.
Utskottet konstaterar att förslaget ligger i linje med vad som anfördes när bestämmelserna om speciellt rh-anpassad gymnasieutbildning infördes (prop. 1989/90:92, bet. SoU20, rskr. 271). Utskottet tillstyrker att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 27 §.
Hemkommunens betalningsansvar för elever i speciellt rh-anpassad gymnasieutbildning skall enligt propositionen inte omfatta skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till inackordering, eftersom staten ansvarar för finansieringen av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering i dessa fall. För att klargöra detta föreslås ett tillägg i 5 kap. 33 § skollagen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot förslaget, tillstyrker att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 33 §.
Överlåtelsen av huvudmannaskap för särskolan och särvux
Riksdagen beslutade våren 1992 (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och UbU28, rskr. 285) att huvudmannaskapet för särskolan och särvux skall föras över från landstingen till kommunerna. Överlåtelsen skall kunna ske successivt men skall vara genomförd före utgången av år 1995.
I enlighet med riksdagens beslut utfärdades lagen (1992:598) om ändring i skollagen (1985:1100) som trädde i kraft den 1 juli 1992. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen gäller fram till den tidpunkt då huvudmannaskapet överlåts vissa bestämmelser, däribland 6 kap. 5 §, i sin lydelse vid utgången av juni 1992. Den äldre bestämmelsen i 6 kap. 5 § medger en ekonomisk reglering i form av bidrag mellan landsting och kommun och mellan kommuner för det fall att kommun tagit över ansvaret att sörja för särskoleutbildning.
Som nuvarande bestämmelser är formulerade upphör möjligheten till en reglering via bidrag i och med att överlåtelse sker av huvudmannaskapet. Landsting och kommuner får inbördes avtala om den ekonomiska regleringen i form av skatteväxling.
Regeringen föreslår nu ett tillägg i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:598) om ändring i skollagen, att möjlighet skall finnas för landsting och kommuner att även efter det att överlåtelse av huvudmannaskap för särskolan och särvux ägt rum lämna bidrag sinsemellan som ett alternativ till skatteväxling. Denna möjlighet bör stå öppen under en övergångstid fram till utgången av år 1995, dvs. till den tidpunkt då huvudmannaskapet för särskolan och särvux till fullo skall ha förts över från landsting till kommuner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till alternativ reglering av ersättningsfrågor mellan de landsting och kommuner som redan före slutdatum överför huvudmannaskapet. Riksdagen bör således anta lagförslaget såvitt avser ändring i ifrågavarande övergångsbestämmelser.
Skolplikt för barn som vårdas på sjukhus
I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 13 refereras till bestämmelser om att elever som under en längre tid på grund av sjukdom eller handikapp inte kan delta i det ordinarie skolarbetet har rätt till särskild undervisning på sjukhus eller i hemmet. Motionärerna efterlyser ett motsvarande obligatorium för eleverna att delta i denna undervisning om ansvarig läkare så medger.
Bestämmelserna angående särskild undervisning på sjukhus m.m. finns i 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) och 5 kap. 17--20 §§ grundskoleförordningen (1988:655). Den särskilda undervisningen anordnas av skolhuvudmannen. Delegation får ske till huvudman för sjukhus, barnhem eller liknande institution. Undervisningen skall i den utsträckning det är möjligt motsvara den utbildning eleven inte kan delta i. Endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det får särskild undervisning ges.
Att eleverna skall delta i sådan särskild undervisning får anses följa av reglerna om skolplikt (3 kap. 1 och 2 §§ skollagen). Någon bestämmelse som speciellt avser elevs skyldighet att delta i sjukhusundervisning behövs inte enligt utskottet. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 13.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 bilaga 9 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 11kap. 20, 21 och 24§§,
2. beträffande statsbidrag för riksrekryterande utbildning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub410 och 1992/93:Ub447,
3. beträffande förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub406, 1992/93:Ub413, 1992/93:Ub419, 1992/93:Ub493 yrkande 1 och 1992/93:Ub505 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande tillsynsansvaret för den medicinska delen av skolhälsovården att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub461 (delvis) avslår det i proposition 1992/93:100 bilaga 9 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§,
5. beträffande villkor för tillsvidareanställning som lärare att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 kap. 4 §,
6. beträffande upphävande av meritvärderingsförordningen att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 3,
res. (s)
7. beträffande definitionen av "svårt rörelsehindrad" att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 27 §,
8. beträffande hemkommunens betalningsansvar för svårt rörelsehindrade elevers gymnasieutbildning att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 33 §,
9. beträffande överlåtelsen av huvudmannaskap för särskolan och särvux att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:598) om ändring i nämnda lag,
10. beträffande skolplikt för barn som vårdas på sjukhus att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 13,
men. (v)
11. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående.
Stockholm den 30 mars 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Krister Örnfjäder (s), Birgitta Carlsson (c) och Ingegerd Sahlström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Upphävande av meritvärderingsförordningen (mom.6)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Jan Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd Sahlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Kraven på" och på s. 8 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med beslutet om kommunalisering av lärartjänsterna (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) gav regeringen till känna att det var viktigt att det även i fortsättningen skulle finnas centralt fastställda regler för behörighet och meritvärdering vid tillsättning av bl.a. lärartjänster (1989/90:UbU9 s. 9). Behovet av sådana centralt fastställda regler har enligt utskottets mening inte minskat sedan dess. En meritvärderingsförordning bör således finnas kvar även i fortsättningen. Detta bör utskottet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande upphävande av meritvärderingsförordningen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
I fråga om upphävande av meritvärderingsförordningen instämmer jag med reservationen. Det huvudmotiv som regeringen åberopar för att avskaffa meritvärderingsförordningen -- EES-avtalet -- håller inte. Det nya EES-avtalet är ännu inte ratificerat och det står inte klart när det träder i kraft eller ens om det kommer att göra det.
När det gäller skolplikt för barn som vårdas på sjukhus vill jag anföra följande. Eftersom deltagande i särskild undervisning på sjukhus eller i hemmet inte är obligatorisk, finns det risker för att sjuka eller handikappade elever kan komma efter i skolarbetet och få framtida svårigheter i sin skolgång. Jag anser därför att det bör föreskrivas en skyldighet för elever att delta i sådan undervisning om ansvarig läkare medger detta. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag av denna innebörd.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 10 bort hemställa:
10. beträffande skolplikt för barn som vårdas på sjukhus att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
Regeringens lagförslag
Bilaga