Vissa skolfrågor
Betänkande 1996/97:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU05
Vissa skolfrågor
Innehåll
1996/97 UbU5
Sammanfattning
Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen anfört om integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Detta innebär bl.a. att ett gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen skall utarbetas. Vidare bör bestämmelserna i socialtjänstlagen om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg föras över till skollagen. Regeringen avser att efter erforderligt utredningsarbete återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att godkänt betyg i svenska som andraspråk från grundskolan skall vara ett alternativ till betyg i ämnet svenska och utgöra grund för behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Vidare skall det finnas möjlighet för skolorna att kunna sätta ett gemensamt betyg för NO- ämnena (fysik, kemi och biologi) och ett likaså gemensamt betyg för SO-ämnena (geografi, historia, samhälls-kunskap och religionskunskap) som alternativ till betyg i varje enskilt ämne.
Nuvarande regler om två betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen tas bort. En öppnare reglering av tillämpningen av timplanerna i gymnasieskolan införs. Kommunerna skall kunna erbjuda individuella och specialutformade program till grupper av elever. Ändrade regler för arbetsplatsförlagd utbildning (APU) införs. Lokala grenar skall fortsättningsvis bara vara avsedda för kommunens eller samverkansområdets elever. Efter särskilt beslut skall utbildningen vid en lokal gren kunna förklaras vara riksrekryterande.
Slutligen bemyndigas regeringen att avveckla Svenska Statens Språkresor AB.
Till betänkandet är fogade 14 reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen godkänner det regeringen föreslagit om möjligheten att utfärda blockbetyg i grundskolan (avsnitt 7),
3. att riksdagen godkänner det regeringen föreslagit om betygsättningen i ämnet svenska (avsnitt 9),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Svenska Statens språk-resor AB samt att vidta de övriga åtgärder som erfordras i samband med avvecklingen av bolaget (avsnitt 14),
5. att riksdagen till avvecklingskostnader för Svenska Statens Språkresor AB under åttonde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 miljoner kronor (avsnitt 14).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub41 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildning och fortbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhet för femåringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsram och genomförande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tioårig grundskola med start vid sex års ålder,
5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till blockbetyg.
1995/96:Ub42 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en obligatorisk tioårig grundskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av den flexibla skolstarten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska som andra språk,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att återinföra möjligheten till blockbetyg i grundskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget om timplanejustering.
1995/96:Ub43 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorgens och skolans olika roller,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för barnomsorg och skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstart vid sex år,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att svenska som andraspråk skall likställas med svenska vid tillträde till gymnasieskolan i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att minska antalet betyg i svenska på gymnasiet i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om blockbetyg,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättring av den kommunala uppföljningen och utvärderingen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändrade regler för den arbetsplatsförlagda utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändrad finansieringsform för den arbetsplatsförlagda utbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala grenar och elevernas rätt att välja skola.
1995/96:Ub44 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om integrationen av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg,
2. att riksdagen avslår förslaget att även godkänt betyg i svenska som andra språk skall ge tillträde till gymnasieskolans nationella och specialutformade program,
3. att riksdagen avslår förslaget om att ett sammanfattande betyg i ämnesblock i grundskolan skall kunna ges som alternativ till betyg i varje ämne,
4. att riksdagen avslår förslaget om att endast ge ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplaner i gymnasieskolan,
6. att riksdagen avslår förslaget om att arbetsplatsförlagd utbildning skall kunna förekomma på de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen.
Yttrande
Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU3y återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet
Propositionen i korthet
I propositionen tar regeringen upp en rad skilda frågor på skolområdet. En rör integrationen av förskoleverksamhet-skola-skolbarnsomsorg i syfte att förbättra barns förutsättningar i tidig skolålder. Denna fråga har varit föremål för flera utredningar. År 1985 kom Förskola-skola- kommittén med sitt slutbetänkande Förskola-skola (SOU 1985:22). Skolbarnsomsorgskommittén lämnade sitt betänkande Skola-skolbarnsomsorg, en helhet i juni 1991 (SOU 1991:54). I betänkandet Grunden för livslångt lärande (SOU 1994:45) har frågan om en förlängning av grundskolan till tio år utretts.
En annan fråga gäller behörigheten till gymnasieskolan. Från och med hösten 1998 krävs minst betyget godkänd i svenska, engelska och matematik för att börja ett nationellt program. Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:174, bet. UbU19, rskr. 406) att svenska som andraspråk skall betraktas som ett eget ämne i alla skolformer. I konsekvens härmed föreslås i propositionen att svenska som andraspråk skall utgöra grund för behörighet till gymnasieskolan.
Regeringen föreslår vidare att det skall finnas möjlighet för skolorna att kunna sätta betyg i ämnesblocken naturorienterande ämnen (NO), dvs. fysik, kemi och biologi respektive samhällsorienterande ämnen (SO), dvs. geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap som alternativ till betyg i varje ämne.
Regeringen lägger fram flera förslag till förändringar i gymnasieskolan och framhåller att de skall ses som delar i en kontinuerlig förändringsprocess. Nuvarande regler om två betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen tas bort. En öppnare reglering av tillämpningen av timplanerna föreslås införas. Kommunerna skall kunna erbjuda individuella och specialutformade program för grupper av elever. Samma behörighetsregler skall gälla för specialutformade program som för nationella program. Vidare föreslås förändrade regler för arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Lokala grenar i gymnasieskolan skall fortsättningsvis bara vara avsedda för den egna kommunens eller samverkansområdets elever. Efter särskilt beslut skall utbildningen vid en lokal gren kunna förklaras vara riksrekryterande.
Regeringen grundar sina förslag och bedömningar på de utvecklingsbehov som framkommit bl.a. genom Kommitténs för gymnasieskolans utveckling (dir. 1994:29, resp. dir. 1994:128) första delbetänkande Den reformerade gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1) och arbetsgruppens för kursutformad gymnasieskola rapporter Centrala frågor i utvecklingen av kursutformad gymnasieskola (Ds 1993:69), Kursutformad gymnasieskola för alla? (Ds 1994:139) och Kursutformad gymnasieskola - en flexibel skola för framtiden (Ds 1995:78). En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i en departementspromemoria, Svenska som andraspråk och betygsättningen i svenska (Ds 1995:40), lagt förslag om betygsättningen i kärnämnet svenska.
I propositionen föreslås slutligen att regeringen får bemyndigande att avveckla Svenska Statens Språkresor AB och i anslutning därtill ett godkännande av riksdagen beträffande användning av anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96.
Integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg
All pedagogisk verksamhet som syftar till att fostra och stödja barn i deras utveckling bör ses som en helhet, anser regeringen. En integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg bör därför eftersträvas i syfte att uppnå högre kvalitet i dessa verksamheter. Regeringen framhåller att barns lärande och utveckling under tidiga år är av avgörande betydelse för att de skall få möjlighet att lyckas i skolan. Av det skälet bör förskolans pedagogiska roll stärkas samtidigt som förskolepedagogiken ges utrymme också i skolan. Ett möte mellan barnomsorgens och skolans traditioner kan enligt regeringen frigöra pedagogisk utvecklingskraft som stimulerar både förskola och skola och som skapar nya former för barns utveckling och lärande. I propositionen redovisar regeringen hur arbetet med integrationen av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg skall bedrivas.
Som ett första steg bör ett gemensamt måldokument utarbetas för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen. Måldokumentet bör, utifrån en gemensam syn på utveckling och lärande, ta till vara de olika verksamheternas särdrag och kvaliteter.
Vidare bör tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen (1985:1100).
På myndighetsnivån bör Statens skolverk bli ansvarig myndighet också för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Det innebär att ansvaret för dessa verksamheter förs över till verket från Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Dock bör enligt regeringen rätten till bistånd samt det allmänna ansvaret för barn och ungdom enligt bl.a. 6 och 12 §§ socialtjänstlagen alltjämt ligga kvar under Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsynsansvar.
Regeringen anmäler sin avsikt att efter erforderligt utredningsarbete återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.
Utskottet noterar att frågor om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inom regeringskansliet fr.o.m. den 1 juli 1996 handläggs i Utbildningsdepartementet.
Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen
Regeringen anser, som nämnts, att ett gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen bör utarbetas. Det skall bidra till en utveckling där de olika kompetenserna och traditionerna som finns i respektive verksamhet samverkar kring den gemensamma uppgiften att främja barns utveckling och lärande. Därmed ökar enligt regeringen möjligheten att höja grundskolans kvalitet. En integrerad verksamhet öppnar också möjligheter för kommunerna att bedriva sin verksamhet på olika sätt.
Frågor om barnomsorgens och skolans olika roller och målen för dessa verksamheter tas upp i motion 1995/96:Ub43 (m) yrkandena 1 och 2. Motionärerna utgår från att ett gemensamt måldokument inte kommer att ersätta de konkreta mål och riktlinjer som läroplanen anger för den obligatoriska skolan, utan att det handlar om att formulera allmänna mål och riktlinjer för förskolan och skolförberedande verksamhet samt ett gemensamt ansvar för barn i den tidiga skolåldern. En viktig aspekt i arbetet, understryker motionärerna, är den skillnad som utgörs av att grundskolans verksamhet är obligatorisk, medan barnomsorgen är frivillig, och att det i båda fallen finns många olika former av skolor och barnomsorg att respektera.
Också i motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 1 pekas på att varken barnomsorgen eller förskoleverksamheten omfattas av någon pliktlag. Ett gemensamt måldokument måste därför utformas på ett sådant sätt att föräldrar som har att ta ställning till vilken verksamhet de skall välja för sitt barn inte upplever att kommunen anser vissa verksamheter som lämpligare dn andra. Motionärerna välkomnar ett samlat ansvar för den pedagogiska verksamheten på central nivå och att Skolverket får ansvaret för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling också av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. De framhåller att det är viktigt att noggrant följa upp utvecklingen vad gäller ansvarsfördelningen inom kommunerna. Om inte det direkt verksamhetsmässiga ansvaret har en riktig fördelning kommer ett gemensamt måldokument att bli ett dokument utan tyngd, hävdar de.
I motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 3 anförs att i dag deltar så gott som samtliga sexåringar i den verksamhet som erbjuds i den allmänna förskolan. För att integreringen av den allmänna förskolan och skolan skall utvecklas kan ett gemensamt måldokument för dessa skolformer vara en väg att gå. Måldokumentet måste dock utformas så att skollagen, som är en pliktlag, inte ingriper på socialtjänstlagens område.
Socialutskottet har inkommit med ett yttrande över propositionen i denna del jämte motioner. Yttrandet är fogat till detta betänkande som bilaga 2.
Socialutskottet delar regeringens bedömning att förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen bör integreras i syfte att främja barnens utveckling och lärande i tidiga skolåldern. Socialutskottet har därmed inget att erinra mot att ett gemensamt måldokument utarbetas för dessa verksamheter och anser att motionsyrkandena bör avstyrkas.
Utbildningsutskottet noterar att regeringen den 22 augusti 1996 beslutat om direktiv till en utredning om pedagogisk verksamhet för barn och ungdom 6-16 år. Enligt direktiven (dir. 1996:61) skall kommittén med utgångspunkt i nuvarande måldokument utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6-16 år. Det samlade måldokumentet skall ersätta läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen. Det understryks i direktiven att uppdraget inte omfattar en total omarbetning av nu gällande läroplan för grundskolan. Läroplanens grundläggande principer och utformning bör bestå.
Vidare anges i direktiven att kommittén, när måldokumentet utformas, bör ta hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i barnomsorgens verksamhet. De olika verksamheternas kvaliteter och särart skall tas till vara. Det sägs också att kommittén bör utgå från att arbete i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag där olika personalkategorier med skilda pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i det dagliga arbetet. Det påpekas att alla kommuner inte har kommit lika långt med att verksamhetsmässigt integrera förskolan för sexåringar, skolan och skolbarnsomsorgen. Tydliga signaler om den önskvärda utvecklingen behövs i form av ett samlat måldokument.
Utredningen skall bedrivas i samråd med en arbetsgrupp inom regeringskansliet som arbetar med att se över definitioner och föra över bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen till skollagen.
Uppdraget skall vara slutfört och redovisat senast den 15 februari 1997.
Utskottet konstaterar att innehållet i kommittédirektiven till stor del svarar mot de synpunkter på ett gemensamt måldokument som framförts i motionerna. Någon anledning för riksdagen att göra ett särskilt uttalande finns därför inte. Riksdagen bör avslå motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96:Ub43 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub44 yrkande 1.
Förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart
Frågan om en förlängning av grundskolan till tio år har utretts och remissbehandlats. I betänkandet Grunden för livslångt lärande (SOU 1994:45) behandlas frågor som hänger samman med skolstart, skolplikt samt de pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av olika modeller för skolstarten. I propositionen anges nu att regeringen anser det nödvändigt att ytterligare bereda frågan om en eventuell förlängning av skolplikten. Olika bedömningar har nämligen gjorts i fråga om kostnadskonsekvenserna. Dessutom är elevkullarna just nu mycket stora.
Enligt motion 1995/96:Ub41 (c) är det angeläget att en tioårig grundskola med start vid sex års ålder införs för att verksamheten över hela landet skall bli likvärdig, med en metodik och pedagogik som passar sexåringarna (yrkande 4). Med tanke på de för närvarande stora elevkullarna föreslår motionärerna att den tioåriga grundskolan skall införas från och med år 2000 (yrkande 3).
En motsatt uppfattning framförs i motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 1. Det är enligt motionärerna bra att inget obligatorium för sexåringar att börja skolan införs nu. En tioårig grundskola med obligatorisk skolstart vid sex års ålder behöver inte självklart vara rätt väg att gå för att uppfylla visionerna om det livslånga lärandet för alla. Huvudfrågan för motionärerna är hur skolan skall kunna tillgodose varje enskilt barns behov på ett bättre sätt. De anser (yrkande 2) att den positiva utvecklingen på många håll mot större flexibilitet vid skolstarten bör uppmuntras och förstärkas. Att börja skolan vid sex års ålder skall vara en möjlighet men inte en plikt. Då kan man i planeringen utgå från det enskilda barnets behov redan från början.
Skolstart vid sex års ålder bör enligt motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 3 införas som huvudregel. Som huvudsakligt skäl härför anförs den tydliga signal som en sådan regel ger om vikten av pedagogiskt lärande i tidig ålder. Reglerna om skolstarten måste emellertid också ge utrymme för flexibilitet. Avgörande för utbildningstakten under de första åren skall vara barnens individuella behov. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma under hösten med förslag i enlighet med vad de anfört.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Genom riksdagens beslut om flexibel skolstart (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357) infördes den 1 juli 1991 i 3 kap. 8 § skollagen en bestämmelse om att sexåringar skall jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan, om barnets vårdnadshavare begär det. Enligt en övergångsregel får hemkommunen dock fram till utgången av juni månad 1997 bestämma i vilken mån sexåringar skall tas in i skolan.
I 15 § socialtjänstlagen föreskrivs att barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Denna del av förskolans verksamhet kallas ofta sexårsverksamheten och omfattar i dag praktiskt taget alla sexåringar. Som regeringen framhåller i propositionen innebär omfattningen av den allmänna förskolan att i princip alla barn och ungdomar i åldrarna 6-16 år i realiteten deltar i en tioårig pedagogisk verksamhet. Detta förhållande är också en av utgångspunkterna för arbetet i kommittén med uppdrag att ta fram ett gemensamt måldokument.
Utskottet anser att regeringens fortsatta överväganden om en tioårig grundskola bör avvaktas, liksom resultatet av det utredningsarbete som kommer att bedrivas av den nyligen tillkallade kommittén. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4, 1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub43 yrkande 3.
Verksamhet för femåriga barn
I motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 2 hänvisas till att det i samtliga utredningsalternativ när det gäller tidpunkt för skolstart förutsätts att barnen före skolgång skall erbjudas skolförberedande verksamhet av i huvudsak samma slag som i dag ges inom förskolans ram. Motionärerna, som föreslagit en tioårig grundskola med start vid sex års ålder, anser att det är viktigt att kommunerna erbjuder någon form av femårsverksamhet för alla barn. Dock skall kommunerna inte kunna åläggas att ha en obligatorisk verksamhet. Den skall vara frivillig också för föräldrarna som själva väljer om de vill låta sitt barn delta i verksamheten. Motionärerna vill ha ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Socialutskottet har i sitt yttrande (bilaga 2 till detta betänkande) behandlat förevarande motionsyrkande. Socialutskottet konstaterar att många kommuner efter införandet av flexibel skolstart kommit långt i arbetet med att integrera förskola, skola och skolbarnsomsorg och att det har utvecklats olika typer av sexårsverksamhet. Några kommuner har med anledning av detta också utvecklat någon form av särskild förskoleverksamhet för femåringar. Socialutskottet ser positivt på denna utveckling. Verksamheten bör dock vara frivillig för såväl kommunen som föräldrarna. Något tillkännagivande till regeringen behövs inte, varför motionsyrkandet enligt socialutskottets mening bör avstyrkas.
Utbildningsutskottet har ingen annan uppfattning än socialutskottet. Det föreligger inget hinder mot att en kommun frivilligt organiserar verksamhet särskilt för femåringar. Utskottet vill därutöver hänvisa till att regeringen i direktiven om pedagogisk verksamhet för barn och ungdom i åldern 6-16 år förutskickat att - efter det första steget med ett samlat måldokument för den obligatoriska skolan, skolbarnsomsorgen och den del av förskolan som rör sexåringarna - nästa steg blir att utveckla den pedagogiska verksamheten för de yngre barnen. Motion 1995/96:Ub41 yrkande 2 bör med det anförda avslås av riksdagen.
Utbildning av förskollärare och grundskollärare
Fortbildningen av lärare kommer enligt motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 1 att få en framträdande roll i en sammanhållen tioårig skolgång från sex års ålder. Fortbildningen måste överbrygga de skillnader i arbetssätt och pedagogiska modeller som finns mellan förskola och grundskola. Den skall sträva efter att utveckla varje personalkategoris kompetens och ge insikter i hur denna kan tas till vara i det gemensamma arbetet. Detta bör också beaktas vid framtida utbildning av förskollärare och grundskollärare, betonar motionärerna.
Utskottet vill återigen hänvisa till vad som sägs i de nyligen beslutade direktiven till kommittén för pedagogisk verksamhet för barn och ungdom i åldern 6-16 år. Som tidigare nämnts bör kommittén vid fullgörande av uppdraget utgå från att arbete i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag där olika personalkategorier med skilda pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i det dagliga arbetet. Utskottet förutsätter att vad som anförts om betydelsen av samstämmighet mellan förskolans och grundskolans sätt att se på och stimulera barnens utveckling och möta deras behov också kommer att få genomslag i utbildning och fortbildning av lärarpersonal. Därmed avstyrker utskottet motion 1995/96:Ub41 yrkande 1.
Blockbetyg i grundskolan
Regeringen föreslår att det skall finnas möjlighet för skolorna att kunna sätta sammanfattande betyg i ämnesblocken NO, dvs. fysik, kemi och biologi, respektive SO, dvs. geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap, som alternativ till betyg i varje ämne.
Regeringen pekar på att grundskolans läroplan uppmuntrar ett ämnesövergripande arbetssätt. Kursplanerna i biologi, fysik och kemi har gemensamma mål att sträva mot. Många skolor har anammat ett arbetssätt som främjar ämnesintegrering. Denna utveckling har stärkts av att den nya utbildningen till grundskollärare med indelningen naturorienterande ämnen (NO) respektive samhällsorienterande ämnen (SO) lägger grunden till ett ämnesövergripande arbetssätt i dessa ämnen. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att överarbeta kursplanerna i SO-ämnena, bl.a. utarbeta mål att sträva efter samt att fastställa betygskriterier för ämnesblocken. För att markera betydelsen av ett ämnesövergripande arbetssätt avses Skolkommittén få tilläggsdirektiv att komma med förslag inom detta område.
Regeringens förslag avstyrks i fyra motioner. I motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 6 framhålls att det är centralt att betygen sätts i relation till kursplanernas mål. Kursplanerna, en för varje ämne, innebär inte några hinder för ämnesintegration. I propositionen om den nya läroplanen framhölls att ämnesgemensamma perspektiv är angelägna. Det är dock viktigt att resultatet av t.ex. temaundervisning inte medför att något ämne åsidosätts, anser motionärerna. Liknande tankegångar återfinns i de tre andra motionerna. I motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 5 framhålls att läroplanen uppmuntrar ett ämnesövergripande arbetssätt, vilket är positivt. Däremot bör man enligt motionärerna inte kunna sätta sammanfattande betyg i ämnesblocken. I motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 3 pekas på att ämnena inom respektive block är möjliga att åtskilja trots att undervisningen av pedagogiska skäl ofta sker på ett ämnesövergripande sätt. Det finns elever som har ett fördjupat intresse i något av blockets ämnen, vilket måste komma till uttryck i elevens betyg. Separata betyg är också ett skydd mot att vissa ämnen underbalanseras inom ramen för blockundervisningen, anser motionärerna. Enligt motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 5 är ämnesövergripande undervisning ofta ett bra sätt att arbeta på, vilket dock inte innebär att det är bra att betygen sätts i block. Motionärerna erinrar om att orsaken till att blockbetygen togs bort var bl.a. att de ledde till att vissa ämnen blev styvmoderligt behandlade. Om betyg sätts i varje ämne blir det en garanti för att varje ämne får sin rättmätiga del av undervisningen, heter det i motionen.
Utskottet erinrar om att grundskolan genom riksdagsbesluten med anledning av propositionerna En ny läroplan (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) och Betyg i det obligatoriska skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136) efter flera år har fått ett nytt betygssystem. Betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå får han eller hon inget betyg i ämnet. De första eleverna som slutar grundskolan med det nya betygssystemet lämnar årskurs 9 våren 1998. Betyg skall sättas i varje ämne och de möjligheter till sammanfattande betyg i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesblock, som funnits tidigare i det femgradiga betygssystemet finns inte längre. Med de regler som gäller för elever som följer den tidigare läroplanen, Lgr 80, och vilka kommer att få betyg enligt det femgradiga betygssystemet finns möjlighet för de lärare som undervisar i dmnesblock att bestämma vilken modell de vill följa, dvs. ämnes- eller blockbetyg.
Utskottet vill peka på att den nya läroplanen, Lpo 94, uppmuntrar ett ämnesövergripande arbetssätt. Kursplanerna inbjuder till denna möjlighet och timplanen anger en timram för ämnesblocken och ger skolorna möjlighet att göra lokala justeringar och prioriteringar för att uppnå kunskapsmålen. Utskottet delar regeringens uppfattning att frågan om att sätta sammanfattande betyg i ämnesblocken NO och SO i sig inte är avgörande för ett ämnesintegrerat arbetssätt. Det nya styrsystemet, de nya timplanerna ger dessa möjligheter. Regeringen framhåller att det finns en tradition inom grundskolan och genom den nya lärarutbildningen att koppla ihop ett ämnesintegrerat arbetssätt i NO respektive SO med betygsättningen och anser därför att det skall finnas möjlighet för skolorna att sätta sammanfattande betyg i ämnesblocken även i det nya betygsystemet. Utskottet delar denna uppfattning och anser således att det bör införas förordningsbestämmelser som gör det möjligt för lärarna att sätta betyg efter undervisningens uppläggning, dvs. ämnesvis eller blockvis.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5, 1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43 yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3 godkänna det regeringen föreslagit om möjligheten att utfärda blockbetyg.
Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen
Kärnämnet svenska i den gymnasiala utbildningen är uppdelat i två kurser, Svenska A, Språket och människan och Svenska B, Språk - Litteratur - Samhälle. Vid betygssättningen i dessa två kurser skall för A-kursen anges ett betyg och för B-kursen två betyg, ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap. Regeringen föreslår nu att reglerna skall ändras så att endast ett betyg ges för B-kursen.
I två motioner, 1995/96:Ub43 (m) och 1995/96:Ub44 (fp), begärs avslag på regeringens förslag. I den först nämnda motionen framhålls att ämnet genom förslaget ges en minskad betydelse, vilket är olyckligt eftersom regeringen redan medverkat till antagningsregler för tillträde till högskolan som bidrar till att underskatta ämnets betydelse (yrkande 5). Motionärerna i den senare motionen pekar på att det inte nödvändigtvis är så att grammatiska färdigheter i svenska språket alltid motsvaras av färdigheter för svensk litteraturkunskap. Två betyg i svenska hindrar inte på något sätt utvecklingen av ett integrerat, brett humanistiskt ämne där färdigheter och kunskaper eller form och innehåll utvecklas parallellt i elevernas personliga utbildningsgång (yrkande 4).
Utskottet erinrar om att grunden till det betygssystem som gäller i dag för bl.a. gymnasieskolan lades genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om en ny läroplan (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). I propositionen berördes även frågan om ett eller två betyg i svenska, och det bedömdes viktigt att det av en elevs slutbetyg även fortsättningsvis skulle framgå vilket betyg han eller hon har i svenska språket respektive litteraturkunskap och språklig orientering.
Regeringen redovisar i nu förevarande proposition att en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet bl.a. behandlat frågan om ett eller två betyg i svenska. Arbetsgruppen har presenterat sina förslag i en departementspromemoria (Ds 1995:40), som har remissbehandlats. Arbetsgruppens bedömning är att övervägande skäl talar för att det fortsättningsvis endast bör ges ett betyg i svenska. Ett skäl är att i både svenska i grundskolan och i svenska som andraspråk i gymnasial utbildning bara ges ett betyg.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte är rimligt att i en välintegrerad svenskundervisning, där eleverna får tillfälle att utveckla sitt språk i meningsfulla sammanhang, dra en gräns mellan form och innehåll vid betygsättningen. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför avslå motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och 1995/96:Ub44 yrkande 4 och godkänna vad regeringen förordat om att endast ett betyg skall ges för B-kursen i svenska.
Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program
Regeringen föreslår att godkänt betyg i svenska som andraspråk skall vara ett alternativ till godkänt betyg i svenska för tillträde till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Enligt regeringens bedömning är kunskaper motsvarande godkänt betyg i svenska som andraspråk från grundskolan en tillräcklig grund för att kunna följa nationella och specialutformade program i gymnasieskolan. Förslaget medför en ändring i 5 kap. 5 § skollagen.
Förslaget har föranlett tre motioner, i vilka likartade synpunkter redovisas. Enligt motionärerna i 1995/96:Ub43 (m) är ett minimikrav för tillträde till gymnasieskolan att eleverna har goda kunskaper i svenska. Undervisningen i svenska som andraspråk skall syfta till att så fort som möjligt bibringa eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till att läsa ämnet svenska. En elev som under sin grundskoletid inte når målen för godkänt i ämnet svenska måste ges stöd för att klara detta. Motionärerna anser att regeringens förslag skall avslås (yrkande 4). I motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 2 framhålls att målet måste vara att kravet på kunskapsnivå för tillträde till gymnasieskolan ligger på samma nivå för alla elever. Tillträde till gymnasieskolan genom ett godkänt betyg i svenska som andraspråk gynnar inte elever med invandrarbakgrund, anser motionärerna. Enligt motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 4 skall målen vara desamma för undervisning i svenska som andraspråk som för ämnet svenska med en gemensam kursplan. Motionärerna anser att det kommer att leda till svårigheter för invandrareleverna på gymnasiet om betygen bedöms likvärdigt trots att målen inte är desamma.
Utskottet vill med anledning av förslaget och yrkandena anföra följande.
Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga ungdomar i kommunen efter avslutad grundskoleutbildning fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Elevens rätt till utbildning gäller under förutsättning av slutförd sista årskurs i grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Kravet på godkända betyg i de uppräknade ämnena skall dock inte tillämpas förrän vid intagning till gymnasieskolan läsåret 1998/99. I ett senare avsnitt i propositionen föreslås att dessa krav också skall gälla för att bli mottagen på ett specialutformat program.
Riksdagen har för inte så länge sedan beslutat att svenska som andraspråk skall betraktas som ett eget ämne i alla skolformer (prop. 1994/95:174, bet. UbU19, rskr. 406). I gymnasieskolan utgör ämnet ett kärnämne och ett alternativ till kärnämnet svenska. Svenska som andraspråk har en egen kursplan i både grundskolan och gymnasieskolan. Regeringen gör bedömningen att kunskaper motsvarande godkänt betyg i svenska som andraspråk från grundskolan är en tillräcklig grund för att kunna följa nationella och specialutformade program i gymnasieskolan. Utskottet delar denna bedömning. Utskottet vill också framhålla att detta ligger i linje med riksdagens tidigare fattade beslut om att svenska som andraspråk skall betraktas som eget ämne i alla skolformer.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43 yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 och anta regeringens förslag till ändring av 5 kap. 5 § skollagen.
Timplanejusteringar för gymnasieskolan
Regeringen föreslår att timplanerna i bilaga 2 till skollagen ändras så att de anger riktvärden för utbildningens omfattning i timmar om 60 minuter för ämnen. Vidare anges det garanterade antalet undervisningstimmar för programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om tillämpningen av timplanerna.
Regeringen anser att programmålen och kursplanerna måste få ökad betydelse och att en öppnare reglering av timplanerna därför bör införas. Förslaget innebär en flexibilitet i användningen av undervisningstiden i gymnasieskolan på motsvarande sätt som i komvux. Elevens rätt att få undervisning motsvarande det garanterade antalet undervisningstimmar för programmet samt övriga effekter av förslaget måste följas upp och utvärderas. En sådan uppgift ligger naturligt inom ramen för Skolverkets uppdrag, heter det i propositionen.
Enligt motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 5 är regeringens förslag ett steg i rätt riktning. Motionärerna anser att det är rimligt att så småningom även gå ifrån dessa riktvärden. Det är viktigt att målstyrningen även i praktiken sätts i förgrunden. Målet bör vara att riktvärdena för timplanerna i gymnasieskolan avskaffas. Motionärerna i 1995/96:Ub42 (kds) stöder förslaget, men betonar att det skall vara elevens behov av tid för att uppnå de fastställda målen för en kurs som skall styra undervisningstiden, inte kommunens eventuella önskemål att minska sina kostnader för utbildningen. Riksdagen måste noga följa utvecklingen så att förändringen inte öppnar för kvalitetssänkande besparingar (yrkande 6).
Utskottet vill med anledning av förslaget och motionerna anföra följande.
Timplanerna i bilaga 2 till skollagen anger den minsta garanterade undervisningstiden för ämnena i gymnasieskolan. En elev har rätt att få undervisning i varje ämne i den utsträckning som anges i timplanerna. Utskottet vill poängtera att det självklart inte finns något som hindrar att skolorna ger eleverna mer undervisningstid i ett eller flera ämnen. Elever som har behov av mer undervisningstid för att nå kunskapsmålen skall kunna få det. Samtidigt skall de elever som så önskar kunna få undervisning i en kurs upplagd med ett mindre antal timmar. Gymnasieskolan måste präglas av flexibilitet och anpassning till olika undervisningssituationer.
Utskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna att det är angeläget att ge skolorna en möjlighet att på ett flexibelt sätt anpassa undervisningstiden bättre till utbildningsmål och de berörda elevernas förutsättningar än vad dagens regler medger. Genom förslaget till en öppnare reglering av tillämpningen av timplanerna kommer programmålen och kursplanerna att få ökad betydelse. Utskottet ser positivt på detta. Utskottet vill betona att syftet med den föreslagna förändringen inte är att öppna för besparingar inom gymnasieskolan. Det gäller i stället att skapa större möjligheter att på ett flexibelt sätt anpassa undervisningstiden till elevernas behov. Det är därför av största vikt att elevens rätt att få undervisning motsvarande det garanterade antalet undervisningstimmar för programmet noga följs upp och att effekterna av förändringen utvärderas i enlighet med vad regeringen anfört i propositionen. Utskottet delar således den uppfattning som framförts i både propositionen och i motion 1995/96:Ub42 yrkande 6. Detta yrkande får anses tillgodosett med vad utskottet har anfört och bör inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 5 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4 och 4 a §§.
Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
Enligt regeringens bedömning bör en särskild målbeskrivning fastställas för arbetsplatsförlagd utbildning (APU), vilken skall gälla utöver kursplanerna. Även andra ämnen än yrkesämnen bör kunna arbetsplatsförläggas, enligt propositionen. Vidare föreslås att en kommun skall kunna besluta att arbetsplatsförlagd utbildning skall kunna förekomma på de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen. Omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen på dessa program bör beslutas av kommunen. Regeringen anser det angeläget att elever under gymnasietiden oberoende av program får lära känna en arbetsplats.
I motionerna 1995/96:Ub43 (m) yrkande 8 och 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 6 begärs avslag på regeringens förslag om ändrade regler för den arbetsplatsförlagda utbildningen. I den först nämnda motionen framhålls att det inte är troligt att APU med god kvalitet kan skapas för samtliga nationella program. I stället för att ta itu med problemen att få adekvat APU i de yrkesförberedande programmen tillåts APU också på de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen. Motionärerna motsätter sig bestämt detta. De anser också att det inte behövs någon särskild målbeskrivning för APU. APU definieras i gymnasieförordningen som kursplanelagd utbildning som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Eftersom alla ämnen och kurser redan har tydliga mål innebär det att målbeskrivningar redan finns. I den andra motionen pekas på att det redan i dag är mycket stora problem att få fram APU-platser. Förslaget att öppna APU även för de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen är inte förankrat i verkligheten. Det riskerar att ytterligare försvåra möjligheterna att förverkliga målen med APU för nuvarande program.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.
Enligt de bestämmelser (5 kap. 9-10 §§ gymnasieförordningen) som för närvarande gäller om den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) skall APU förekomma på alla nationella program med yrkesämnen. I förordningen definieras APU som kursplanelagd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Styrelsen för utbildningen ansvarar för att APU:n uppfyller kraven och skall anskaffa platser för APU. I skolplanen bör redovisas de arbetslivskontakter som behövs för anordnandet av APU. Endast kurser i yrkesämnen får arbetsplatsförläggas. APU skall omfatta minst 15 veckor och varje veckas APU skall motsvara 24 timmars undervisning i skolan. Rektor beslutar om vilka hela eller delar av kurser som skall arbetsplatsförläggas. Om platser i tillräcklig omfattning inte kan anskaffas skall styrelsen för skolan underrätta Skolverket om detta.
Kommittén för gymnasieskolans utveckling har i sitt delbetänkande Den nya gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1) bl.a. behandlat den arbetsplatsförlagda utbildningens kvantitet och kvalitet. Regeringen anser i likhet med kommittén det angeläget att begreppet APU klarläggs genom att en särskild målbeskrivning görs för APU. Utskottet delar denna uppfattning och vill betona att kvaliteten på APU är av mycket stor betydelse för yrkesutbildningen i gymnasieskolan.
När det gäller omfattningen av APU skall som utskottet tidigare redovisat minst 15 veckor av undervisningstiden på program med yrkesämnen vara arbetsplatsförlagda. Enligt undersökningar av APU-förhållandena läsåret 1994/95, som gjorts av bl.a. Svenska Kommunförbundet och Skolverket, hade endast 39 % av skolorna denna omfattning på APU. Över 60 % av skolorna uppgav dock att målet om 15 veckor skulle komma att nås, innan eleverna lämnade gymnasieskolan.
Enligt gällande bestämmelser kan endast kurser i yrkesämnen arbetsplatsförläggas. Regeringen meddelar att den har för avsikt att upphäva denna inskränkning. Skolorna bör kunna avgöra om elever skall kunna inhämta kunskaper i delar av även andra ämnen genom den arbetsplatsförlagda utbildningen. Utskottet har inget att erinra häremot.
De samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska programmen har i dag ämnesanknuten praktik i stället för APU. Praktiken är avsedd att dels ge eleverna konkreta erfarenheter av arbetslivet, dels knyta ihop ämnesundervisningen med tillämpningar i arbets- och samhällslivet. Enligt timplanen är ämnesanknuten praktik alternativ till lokalt tillägg. I propositionen redovisas att det enligt en utvärdering som Skolverket (rapport 89) gjort är ovanligt att eleverna i gymnasieskolan har ämnesanknuten praktik. Regeringen anser det synnerligen angeläget att elever under gymnasietiden oberoende av program får lära känna en arbetsplats och att de får del av de erfarenheter som kan erhållas genom APU. Utskottet delar denna uppfattning och anser att det bör införas en möjlighet för kommuner att besluta om APU även på de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen. Utskottet vill i sammanhanget upprepa vad utskottet underströk i samband med behandlingen av propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85, bet. UbU16), nämligen vikten av att verksamheten inom samtliga program knyts närmare arbetslivet och samhället i övrigt.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och 1995/96:Ub44 yrkande 6 godkänna det som regeringen anfört om ändrade regler för arbetsplatsförlagd utbildning.
Enligt motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 9 bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag till finansiering av den arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån de riktlinjer som föreslogs i betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101). Motionärerna betonar att förutsättningarna för och genomförandet av APU måste förbättras.
Utskottet vill med anledning av motionen hänvisa till den tidigare nämnda undersökningen om APU- förhållandena läsåret 1994/95 som gjorts av Svenska Kommunförbundet. I denna undersökning uppger 48 % av gymnasieskolorna att ingen ersättning utgår till arbetsplatserna för APU. 33 % av skolorna ersätter företagen kontant. Enligt samma undersökning anger skolorna att de största hindren för APU var konjunkturläget, risk för att APU stör produktionen och inriktningen av produktionen. Ersättningsfrågan uppgavs således inte vara det största problemet. Utskottet vill också peka på att APU för de flesta gymnasieskolor är ett relativt nytt utbildningsinslag och därmed förknippad med vissa problem. Förutom Skolverket och Svenska Kommunförbundet har också Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) gjort en undersökning under mars 1995 för att ta reda på hur företagen anser att APU fungerar. I denna undersökning framhålls bl.a. att det tar tid att bygga upp de relationer som behövs för ett väl fungerande samarbete mellan skola och företag (Den nya gymnasieskolan - hur går det?, SOU 1996:1, s. 57). Mot bakgrund av vad utskottet redovisat finns det enligt utskottets mening anledning att anta att det främst är andra insatser än ekonomiska incitament som främjar en kvalitativt god utbildning som förläggs till arbetslivet. Det finns anledning att i det här sammanhanget erinra om att utskottet i det föregående inte haft något att erinra mot vad regeringen anför om målbeskrivning. Utskottet anser det nämligen av stor vikt med ett klarläggande av begreppet APU. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motion 1995/96:Ub43 yrkande 9.
Utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar
Regeringen föreslår att lokala grenar fortsättningsvis bara skall vara avsedda för den egna kommunens eller samverkansområdets elever. Med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 9 § skollagen bör regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, kunna förklara att en lokal gren skall vara riksrekryterande.
I motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 10 anförs att det är positivt att gymnasieskolan profilerar sig utifrån sina egna möjligheter och lokala förutsättningar. Det är motiverat med en viss skärpning av gällande bestämmelser, eftersom det i ett fåtal fall har hänt att kommuner missbrukat systemet för att locka elever från andra kommuner. Elevernas valmöjligheter bör dock inte begränsas, utan i stället bör kraven på kommunerna skärpas. Skolverket bör ges ansvaret för att förklara om en lokal gren skall vara riksrekryterande eller inte, varvid utbildningens innehåll skall vara avgörande.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande.
Enligt bestämmelser i gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen fastställa lokala grenar inom de nationella programmen. Sådana grenar skall ligga inom ramen för de bestämmelser som gäller för programmet. En lokal gren skall tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och grenarna. En lokal gren kan omfatta andra och tredje utbildningsåren eller endast tredje utbildningsåret. Styrelsen för utbildningen skall bl.a. fastställa ytterligare mål för den lokala grenen utöver de som gäller för det nationella programmet.
I skollagen finns bestämmelser om en elevs rätt att bli mottagen på utbildning i gymnasieskolan. Där anges bl.a. att den som sökt till gymnasieskolan i annan kommun än hemkommunen under åberopande av att där anordnas en gren som inte erbjuds av hemkommunen skall hänföras till den grupp elever som i första hand skall tas emot i utbildningen. Detta medför att en sådan gren i praktiken blir riksrekryterande.
Utskottet kan konstatera att det enligt en undersökning som Skolverket gjort i dag finns 490 lokala grenar inrättade. Enligt Skolverket uppfyller inte ens hälften kraven enligt gymnasieförordningen. Utskottet kan vidare konstatera att inrättande av en lokal gren också blivit ett sätt att öka elevunderlaget eftersom det gör det möjligt att rekrytera elever utanför den egna kommunen. Regeringen anför i propositionen att det visat sig att innehållet i många av de befintliga lokala grenarna mycket väl skulle kunna rymmas inom de nationella grenarna med utnyttjande av de kurser som finns.
Utskottet anser i likhet med regeringen att den automatiska riksrekryteringen till lokala grenar bör upphöra. Lokala grenar bör i likhet med specialutformade program endast vara öppna för den egna kommunens och samverkansområdets elever. Utskottet utgår från att det härigenom blir en självsanering bland de lokala grenarna. Vissa små yrken, som även nationellt sett kräver ett mycket litet antal utbildade per år, får i dag sitt utbildningsbehov tillgodosett genom en lokal gren. Utskottet anser det angeläget att sådana utbildningar skall kunna finnas även i fortsättningen och delar därför regeringens uppfattning att sådana utbildningar skall kunna öppnas för riksrekrytering efter särskilt beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub43 yrkande 10 anta regeringens förslag till ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§.
Individuella programmet m.m.
Regeringen föreslår vissa ändrade regler avseende individuella och specialutformade program. Kommunerna skall enligt förslaget kunna erbjuda dessa program till grupper av elever. Eftersom specialutformade program i fråga om utbildningens nivå skall motsvara ett nationellt program föreslås vidare att samma behörighetsregler skall gälla för specialutformade som för nationella program. Förslagen innebär ändringar i skollagen.
Enligt regeringens bedömning bör alla elever som gått ett individuellt program få ett bevis över genomgången utbildning, där det framgår vad eleven deltagit i, t.ex. vilka kurser och vilken praktik. För de kurser som också finns på nationella program bör beviset kompletteras med ett dokument som visar betygen på dessa kurser, ett s.k. samlat betygsdokument.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande.
Enligt 5 kap. 13 § skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på specialutformade program eller individuella program till de elever som inte tagits in på något nationellt program eller avbrutit sina studier där.
Utskottet anser i likhet med regeringen att kommunerna skall kunna erbjuda individuella och specialutformade program till grupper av elever och att elever skall kunna söka sådana program. I fråga om individuella program förbättrar den föreslagna förändringen förutsättningarna för skolan och eleven att göra en bättre planering av studierna. Utskottet ser positivt på att skolorna utnyttjar möjligheterna till flexibla lösningar som t.ex. anordnande av specialutformade program. För att underlätta detta bör det i skollagen tydliggöras att specialutformade program som erbjuds en grupp av elever skall vara sökbara. Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 13 och 13 a §§. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad regeringen anfört om intyg över genomgången utbildning på individuella programmet.
Utskottet har inget att erinra mot lagförslaget i övrigt.
Enligt motion 1995/96:43 (m) yrkande 7 måste den kommunala uppföljningen och utvärderingen förbättras. Motionärerna pekar på att regeringen i propositionen berör behovet av ett väl fungerande uppföljnings- och utvärderingssystem och noterar att den kommunala uppföljningen och utvärderingen ofta är otillräcklig. Några konkreta förslag för att förbättra situationen presenteras dock inte. Motionärerna anser att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen med förslag till hur kommunernas uppföljning och utvärdering skall kunna förbättras.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Kommunernas uppföljnings- och utvärderingsansvar har behandlats av utskottet i betänkandet 1995/96:UbU3 (s. 29). Utskottet konstaterade därvid bl.a. att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 ålagt Skolverket att intensifiera arbetet med att granska de kommunala huvudmännens och skolornas egna arbeten för målutveckling, planering, uppföljning, utvärdering och egentillsyn. Vidare framhöll utskottet att Skolverket i sin verksamhetsplan för 1995/96 bland de prioriterade insatserna redovisat att verket avser att göra en särskild satsning på området för den kommunala egenkontrollen. Utskottet poängterade för egen del vikten av att kommunerna och skolorna följer upp och utvärderar den egna verksamheten och pekade på att det är av stor betydelse - inte minst när det gäller diskussioner inom kommunen om resurser - att kunna redovisa verksamhetens resultat och huruvida de nationella och lokala målen nås. Utskottet avstyrkte då föreliggande motionsyrkanden med i huvudsak samma innebörd som det föreliggande. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker därmed yrkande 7 i motion 1995/96:Ub43.
Avveckling av Svenska Statens Språkresor AB
Regeringen föreslår i propositionen att Svenska Statens Språkresor AB (ASSE) skall avvecklas. Avvecklingen skall genomföras genom att verksamheten läggs ner varvid, om möjligt, delar av verksamheten säljs.
Den statliga språkreseverksamheten bildades år 1939 i myndighetsform under namnet Centralnämnden för skolungdomsutbyte med utlandet. Bolagiseringen genomfördes år 1979. Regeringen redovisar nu att verksamheten vid ASSE på senare år har visat betydande förluster. Det egna kapitalet i bolaget kommer under år 1996 att vara förbrukat om ingen förändring sker. En omorganisation av ASSE med sikte på fortsatt verksamhet har enligt regeringen små möjligheter att ge avkastning på insatt kapital. Behovet av skolungdomsutbyte och skolungdomsresor m.m. som varit ASSE:s verksamhetsområde tillgodoses numera på ett tillfredsställande sätt av andra aktörer. Därmed anser regeringen att det inte finns något skäl för staten att genom omfattande stöd driva ASSE vidare. Styrelsen för ASSE har också beslutat om en avveckling av verksamheten.
Regeringen gör bedömningen att ett visst kapitaltillskott behövs under avvecklingsfasen, men att det är svårt att exakt ange beloppet. En preliminär bedömning ger vid handen att ett aktieägartillskott på ca 18 miljoner kronor erfordras. Regeringen föreslår att dessa medel anvisas under ett särskilt anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96. Medlen finansieras genom att regeringen avser att besluta om en motsvarande besparing inom anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Enligt vad utskottet inhämtat från Utbildningsdepartementet har verksamheten inom ASSE den 18 juni 1996 sålts till ett amerikanskt språkreseföretag under förbehåll av att riksdagen godkänner förslaget om avveckling.
Utskottet anser att riksdagen bör lämna regeringen begärt bemyndigande att avveckla ASSE samt att vidta de övriga åtgärder som erfordras i samband med avvecklingen av bolaget.
Likaså bör riksdagen anvisa de av regeringen begärda medlen för avvecklingskostnader om 18 miljoner kronor på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96.
Med hänsyn till att kostnaderna för avvecklingen av ASSE är svårbedömda avstår utskottet från att föreslå riksdagen att samtidigt minska anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Det får ankomma på regeringen att i efterhand reglera de uppkomna avvecklingskostnaderna genom motsvarande neddragning av detta anslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96: Ub43 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub44 yrkande 1,
res. 1 (m, fp, kd)
2. beträffande förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4, 1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub43 yrkande 3,
res. 2 (m)
res. 3 (c, fp)
res. 4 (kd)
3. beträffande verksamhet för femåriga barn
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub 41 yrkande 2,
res. 5 (c, kd)
4. beträffande utbildning av förskollärare och grundskollärare
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub41 yrkande 1,
res. 6 (c)
5. beträffande blockbetyg i grundskolan
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5, 1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43 yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3 godkänner det som regeringen föreslagit om möjligheten att utfärda blockbetyg i grundskolan,
res. 7 (m, c, fp, kd)
6. beträffande ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och 1995/96:Ub44 yrkande 4 godkänner det som regeringen föreslagit om betygsättningen i ämnet svenska,
res. 8 (m, c, fp)
7. beträffande behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43 yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 5 §,
res. 9 (m, c, fp, kd)
8. beträffande timplanejusteringar för gymnasieskolan
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 5 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4 och 4 a §§,
res. 10 (fp)
9. beträffande ändrade regler för den arbetsplatsförlagda utbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och 1995/96:Ub44 yrkande 6 godkänner det som regeringen anfört,
res. 11 (m, fp)
10. beträffande finansiering av den arbetsplatsförlagda utbildningen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub43 yrkande 9,
res. 12 (m)
11. beträffande utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub43 yrkande 10 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§,
res. 13 (m)
12. beträffande ändrade regler avseende individuella och specialutformade program
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 13 och 13 a §§,
13. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 7, 8, 11 och 12,
14. beträffande den kommunala uppföljningen och utvärderingen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub43 yrkande 7,
res. 14 (m)
15. beträffande avveckling av Svenska Statens Språkresor AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att avveckla Svenska Statens Språkresor AB samt att vidta de övriga åtgärder som erfordras i samband med avvecklingen av bolaget,
16. beträffande vissa avvecklingskostnader
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Avvecklingskostnader för Svenska Statens Språkresor AB på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 18 000 000 kr.
Stockholm den 26 september 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Utskottet konstaterar och slutar med yrkande 1 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena ytterligare understryka vikten av att måldokumentet utformas med hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i grundskolan men inte att delta i barnomsorgens verksamhet. Måldokumentet måste respektera föräldrarnas rätt att välja vilken form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg deras barn skall delta i samt i vilken omfattning detta skall ske.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96:Ub43 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96: Ub44 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96:Ub43 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub44 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 3 bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de olika modeller för pedagogisk verksamhet för sexåringar som vuxit fram i kommunerna, bl.a. till följd av beslutet om flexibel skolstart, skapat en osäkerhet om vilka regler som gäller. En permanentning av nuvarande system innebär för eleverna en risk för brister i utbildningen och oklara bestämmelser när det gäller rättigheter av olika slag. Utskottet anser det därför angeläget att en huvudregel om skolstart vid sex års ålder snarast införs som en tydlig signal om vikten för barns utveckling av pedagogiskt lärande i tidiga år. Samtidigt måste det emellertid finnas utrymme för en viss flexibilitet. Avgörande för utbildningstakten under de första skolåren skall vara varje barns individuella behov.
Utskottet anser således att riksdagen bör bifalla motion 1995/96:Ub43 yrkande 3 och begära att regeringen återkommer till riksdagen under hösten med ett förslag i enlighet med vad som här anförts. Övriga motionsyrkanden i denna fråga bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub43 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4 och 1995/96: Ub42 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart (mom. 2)
Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 3 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion 1995/96:Ub41, nämligen att en tidig skolstart med bra pedagogisk verksamhet gynnar barns utveckling och att en utökad obligatorisk skolgång ger barnen större möjligheter att kvalitativt sett tillgodogöra sig en given kunskapsmassa. Genom att integrera förskolans sexårsgrupp i grundskolan ges möjligheter att utveckla samarbetet mellan skola och förskola. Förskolans arbetssätt kommer grundskolan till del, och grundskolan kan möta eleverna ett år tidigare. Estetiska och rörelseinriktade aktiviteter varvat med läsförberedande moment ger barnen en stimulerande helhet. Dessutom ges här utrymme för barns naturliga behov av lek och rörelse. Övergången mellan förskolans och grundskolans arbetssätt sker successivt.
För att verksamheten över hela landet skall bli likvärdig, med en metodik och pedagogik som passar sexåringarna, bör en tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder införas. Denna bör enligt utskottets mening införas senast år 2000 med hänsyn till de för närvarande stora elevkullarna.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på övriga motionsyrkanden i denna fråga som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på motionerna 1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub43 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart (mom. 2)
Inger Davidson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 3 bort ha följande lydelse:
Utskottet ser det som viktigt att klart markera att samhällets uppgift att ge alla barn en god utbildning på rättvisa grunder inte innebär att förskola och skola tar över föräldrarnas ansvar. Utrymme för olika lösningar när det gäller val av skola och tidpunkt för när barnet skall börja skolan är en bra utgångspunkt för samarbete mellan hem och skola under hela skoltiden. Som anförs i motion 1995/96:Ub42 är det inte självklart att en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart vid sex års ålder är rätt väg att gå för att uppfylla visionerna om det livslånga lärandet för alla. Det väsentliga är på vad sätt skolan kan tillgodose varje enskilt barns behov. Utskottet anser att den flexibilitet och individualisering som är möjlig i nuvarande organisation borde utnyttjas i högre grad än hittills i detta syfte. Att börja skolan vid sex års ålder skall vara en möjlighet och inte en plikt. Då kan man i planeringen utgå från barnets behov redan från början.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på övriga motionsyrkanden i denna fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4 och 1995/96:Ub43 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Verksamhet för femåriga barn (mom. 3)
Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Utbildningsutskottet har och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att det skapas möjlighet även för femåriga barn att delta i en pedagogisk skolförberedande verksamhet inom förskolans ram. En sådan särskild femårsverksamhet bör dock inte göras obligatorisk för kommunerna. Det bör också stå föräldrarna fritt att välja om deras barn skall delta i verksamheten. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub41 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande verksamhet för femåriga barn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Utbildning av förskollärare och grundskollärare (mom. 4)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med Utskottet vill och slutar med yrkande 1 bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna, nämligen att det i en pedagogisk verksamhet som omfattar barn i åldern 6-16 år behövs en gemensam pedagogisk grundsyn hos förskollärare och grundskollärare. Detta ställer krav på såväl fortbildningen som utbildningen av de olika personalkategorierna. Fortbildningen måste överbrygga de skillnader i arbetssätt och pedagogiska modeller som finns mellan förskola och grundskola, samtidigt som den skall sträva efter att utveckla varje personalkategoris kompetens. I samma syfte behöver ett samarbete utvecklas mellan utbildningarna av förskollärare och grundskollärare.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utbildning av förskollärare och grundskollärare
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Blockbetyg i grundskolan (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med Utskottet vill och slutar med utfärda blockbetyg bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att den nya läroplanen, Lpo 94, ger stort utrymme för skolorna att självständigt besluta om arbetsformer och pedagogik. Kursplanerna, en för varje ämne, tydliggör målen för undervisningen. Utskottet anser att principerna om målstyrning är viktiga och att såväl timplanernas utformning som de ämnesövergripande perspektiven m.m. inbjuder till ett samarbete över ämnesgränserna. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna att det är viktigt att undervisningen oavsett form inte medför att något ämne åsidosätts. Betyg i varje ämne utifrån kursplanernas mål innebär en garanti för att varje ämne får erforderligt utrymme och att viktiga aspekter inte nedprioriteras. Utskottet anser därför att regeringens förslag om möjligheten att utfärda sammanfattande betyg i ämnesblocken NO respektive SO i grundskolan bör avslås av riksdagen. Därmed tillstyrks förevarande motioner.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande blockbetyg i grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5, 1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43 yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3 avslår regeringens förslag om möjligheten att utfärda blockbetyg i grundskolan,
8. Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen (mom. 6)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med Regeringen redovisar och slutar med B-kursen i svenska bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att de två olika momenten inom kursen i Svenska B bygger på olika utgångspunkter. Det är inte nödvändigtvis så att grammatiska färdigheter i svenska språket alltid motsvaras av färdigheter eller fallenhet för svensk litteraturkunskap. Utskottet vill också peka på att ämnet svenska genom regeringens förslag skulle få en minskad betydelse, vilket enligt utskottets uppfattning är allvarligt med tanke på den betydelse språket har för fortsatta studier och arbetsliv. Utskottet delar således motionärernas uppfattning och anser att regeringens förslag om att endast utfärda ett betyg i ämnet svenska bör avslås av riksdagen. Utskottet tillstyrker därmed förevarande motioner.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och 1995/96:Ub44 yrkande 4 avslår regeringens förslag om betygsättningen i ämnet svenska,
9. Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program (mom. 7)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med Riksdagen har och slutar med 5 kap. 5 § skollagen bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kravet på kunskapsnivå för tillträde till gymnasieskolan bör ligga på samma nivå för alla elever. Ett minimikrav för tillträde till gymnasieskolan är därvid att eleverna har goda kunskaper i svenska. Undervisningen i svenska som andraspråk skall syfta till att så fort som möjligt bibringa eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till att läsa ämnet svenska. En elev som under sin grundskoletid inte når målen för ämnet svenska måste ges stöd för att klara detta. Att bedöma betygen i svenska och svenska som andraspråk likvärdigt trots att målen inte är desamma kommer enligt utskottets bedömning att leda till svårigheter för invandrareleverna i gymnasieskolan. Utskottet delar således den uppfattning som har framförts i motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43 yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 och föreslår därför att riksdagen bifaller yrkandena och avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 5 §.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43 yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 5 §, dels beslutar om sådan ändring i ikraftträdandebestämmelserna som följer härav,
10. Timplanejusteringar för gymnasieskolan (mom. 8)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med Med hänvisning och slutar med 5 kap. 4 och 4 a §§ bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker således förslaget att ändra den minsta garanterade undervisningstiden till att fortsättningsvis endast utgöra riktvärden. Utskottet vill dock peka på att erfarenheter visar att riktvärden tenderar att få ett kraftigare genomslag än vad som är avsett när de fastställs. Timplanerna har också under lång tid haft en dominerande ställning som styrinstrument i skolan. Den nya gymnasieskolan är målstyrd. För att gymnasieskolan fullt ut skall bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas behov är det viktigt att målstyrningen även i praktiken sätts i förgrunden. Utskottet delar med det anförda den uppfattning som framförts av motionärerna i motion 1995/96:Ub44 yrkande 5 och anser att målet bör vara att riktvärdena för timplaner för gymnasieskolan avskaffas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub44 yrkande 5 och med avslag på motion 1995/96:Ub42 yrkande 6 bör anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4 och 4 a §§ och därjämte som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om avskaffande av riktvärderna för timplaner i gymnasieskolan.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande timplanejusteringar för gymnasieskolan
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub42 yrkande 6 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4 och 4 a §§ och därjämte med bifall till motion 1995/96:Ub44 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Ändrade regler för den arbetsplatsförlagda utbildningen (mom. 9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med Kommittén för och på s. 15 slutar med arbetsplatsförlagd utbildning bort ha följande lydelse:
När det gäller omfattningen av APU skall som utskottet tidigare redovisat minst 15 veckor av undervisningstiden på program med yrkesämnen vara arbetsplatsförlagda. Enligt undersökningar av APU-förhållandena läsåret 1994/95, som gjorts av bl.a. Svenska Kommunförbundet och Skolverket, hade endast 39 % av skolorna denna omfattning. Utskottet kan konstatera att det redan i dag är mycket stora problem att få fram APU-platser. Enligt utskottets uppfattning riskerar förslaget att tillåta APU även på de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen att ytterligare försvåra möjligheterna att förverkliga målen med APU. Utskottet anser det synnerligen angeläget att APU med god kvalitet och av den kvantitet som anges i gällande bestämmelser kan ges eleverna på de yrkesförberedande programmen. Utskottet avstyrker förslaget om utvidgning av möjligheten till APU till samtliga program i gymnasieskolan. Utskottet anser inte heller att det behövs någon särskild målbeskrivning för APU eftersom APU definieras i gymnasieförordningen.
Vad utskottet här anfört om APU bör riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och 1995/96:Ub44 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande ändrade regler för den arbetsplatsförlagda utbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och 1995/96:Ub44 yrkande 6 och med anledning av propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Finansiering av den arbetsplatsförlagda utbildningen (mom. 10)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med Utskottet vill och på s. 16 slutar med yrkande 9 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att förutsättningarna för och genomförandet av APU måste förbättras. Som utskottet tidigare har redovisat hade endast 39 % av skolorna APU om 15 veckor läsåret 1994/95. Detta är inte acceptabelt. Regeringen bör i enlighet med motionärernas förslag därför återkomma till riksdagen med förslag till finansieringsmodell för APU utifrån riktlinjerna i betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101).
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1995/96: Ub43 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande finansiering av den arbetsplatsförlagda utbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub43 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar (mom. 11)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med Utskottet anser och slutar med 18 och 24 §§ bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det motiverat med en viss skärpning av gällande bestämmelser. Utskottet ser dock positivt på att gymnasieskolor profilerar sig utifrån sina egna möjligheter och lokala förutsättningar och att elever över kommungränserna har rätt att söka och vid antagning gå lokalt profilerad utbildning. Elevernas valmöjligheter bör inte begränsas. Utskottet anser det däremot befogat att kraven på kommunerna skärps. Det bör t.ex. inte vara möjligt att genom mycket marginella förändringar av ett nationellt program anordna en lokal gren som i praktiken därmed blir riksrekryterande. Skolverket bör ges ansvaret för att förklara om en lokal gren är av sådan kvalitet och originalitet att utbildningen skall vara riksrekryterande. Utskottet är inte berett att tillstyrka regeringens förslag som begränsar elevernas valfrihet i stället för att skärpa kraven på utbildningsanordnarna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag och därvid beakta vad utskottet anfört. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub43 yrkande 10 avslår regeringens förslag till lag om ändring av skollagen såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§ och därjämte ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub43 yrkande 10 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§, dels beslutar om sådan ändring i ikraftträdandebestämmelserna som följer härav och därjämte ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Den kommunala uppföljningen och utvärderingen (mom. 14)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med Kommunernas uppföljnings- och utvärderingsansvar och slutar med motion 1995/96:Ub43 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det mycket angeläget med väl fungerande system för uppföljning och utvärdering i kommunerna. Undersökningar som Skolverket har gjort visar bl.a. att de flesta kommuner inte har några system för uppföljning av kostnaderna inom skolan. Utskottet delar motionärernas uppfattning och anser således att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om hur kommunernas uppföljning och utvärdering skall kunna förbättras. Riksdagen bör således bifalla motion 1995/96:Ub43 yrkande 7 och som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande den kommunala uppföljningen och utvärderingen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Socialutskottets yttrande
1996/97:SoU3y
Vissa skolfrågor m.m.
1 Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 20 juni 1996 beslutat bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.
I propositionen gör regeringen bl.a. den bedömningen att förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen bör integreras. Ett gemensamt måldokument bör utarbetas med denna inriktning. Utskottet behandlar denna del av propositionen och motionerna Ub42 (kds) yrkande 3, Ub43 (m) yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp) yrkande 1. Utskottet behandlar även motion Ub41(c) yrkande 2 om verksamhet för femåringar.
Propositionen
I propositionen anför regeringen att förskoleverksamhet - skola - skolbarnsomsorg skall integreras som ett led i det livslånga lärandet. Regeringen har för avsikt att efter erforderligt utredningsarbete återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.
I ett första steg bör ett gemensamt måldokument utarbetas för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen, anförs det. Måldokumentet bör, utifrån en gemensam syn på utveckling och lärande, ta tillvara de olika verksamheternas särdrag och kvaliteter.
Vidare bör tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen (1985:1100). Statens skolverk bör bli ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Rätten till bistånd samt det allmänna ansvaret för barn och ungdom enligt bl.a. 6 och 12 §§ Socialtjänstlagen bör dock, enligt regeringens uppfattning, alltjämt ligga kvar på socialnämnden i kommunen. Socialstyrelsens och länsstyrelsens tillsynsansvar för dessa frågor skall därmed ligga kvar. Detta kommer att kräva ett väl fungerande samarbete mellan berörda myndigheter.
Regeringen har för avsikt att med det snaraste tillsätta en arbetsgrupp i syfte att diskutera genomförandet av integration och utveckling av allmän förskola och skola. I arbetsgruppen kommer representanter från bl.a. Svenska Kommunförbundet att ingå.
Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen
Integrationen mellan skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg syftar till att skapa en helhet i och anpassning av den verksamhet som riktar sig till barnen. I propositionen anförs att ett gemensamt måldokument som styr den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar bör utarbetas med denna inriktning.
De tidiga årens lärande och utveckling är av avgörande betydelse för att ge alla barn möjlighet att lyckas i skolan. Därför bör förskolans pedagogiska roll stärkas samtidigt som förskolepedagogiken ges utrymme också i skolan.
Varje barns individuella historia och mognad gör dem olika. Deras uppväxtförhållanden präglar hur de har utvecklats och vad de har lärt sig. Vidgade klyftor i samhället har ökat skillnaderna mellan människor både materiellt, socialt och kulturellt. Det betyder i dag att barn inte har lika möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. Förskola och skola har i det här sammanhanget en dubbel uppgift enligt propositionen: dels att låta barn med skiftande erfarenheter byta perspektiv med varandra, dels att skapa så likvärdiga villkor som möjligt för barns lärande så att varje enskilt barn kan få det stöd hon eller han behöver.
Varje barn skall, enligt propositionen, mötas på dess individuella utvecklingsnivå. Det är också viktigt att mer än tidigare stärka elevernas självkänsla och att ge eleverna lust att lära. Det framhålls att i skolan måste mer tid ägnas åt att utveckla kvaliteter som samarbetsförmåga, självtillit, kreativitet och problemlösningsförmåga. Detta är områden som är särskilt viktiga att uppmuntra och underbygga tidigt i livet för att ge barn en god och jämlik grund att lära vidare på.
Pedagogisk verksamhet som rör barn och ungdomar bör ses som en helhet enligt propositionen. En integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg sägs aktivt kunna bidra till en höjd kvalitet i verksamheten. Barnomsorgens och skolans olika traditioner kan vid en närmare integrering innebära ett frigörande av pedagogisk utvecklingskraft som omskapar både förskola och skola och som skapar nya former för barns utveckling och lärande. Av tradition är förskolan inriktad på det enskilda barnet, den fria leken och det fria skapandet, på en verksamhet som samtidigt innehåller omsorg, praktiska aktiviteter och intellektuell stimulans. Skolans tradition ser annorlunda ut. Dess undervisning ser mer till gruppen eller klassen, utgår från ämnet och betonar det kognitiva.
I propositionen anförs att det kommer att krävas både tid och medvetet arbete för att kunna genomföra en integration som tar tillvara kraften i de bägge traditionerna och också skapar något nytt. Samtidigt framhålls att många kommuner redan kommit långt inom detta område och att sedan år 1991 har olika typer av sexårsverksamheter utvecklats inom kommunerna. Utöver den traditionellt bedrivna förskoleverksamheten finns t.ex. sexåringar i särskilda daghemsgrupper, i förskolegrupper förlagda till skolans lokaler kombinerade med skolbarnsomsorg, i skolklasser med i huvudsak sjuåringar och i den s.k. barnskolans ofta åldersblandade verksamhet.
Den sektorisering som kännetecknat verksamheterna på statlig nivå är på kommunal nivå redan övergiven eller på väg att överges, enligt propositionen. I 90 % av kommunerna ingår nu skolan tillsammans med annan verksamhet i samma nämnd. Tillsammans med skolan organiseras i dag främst förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, ibland även kultur och ungdomars fritidsverksamhet. I linje med detta bör också ansvaret för frågorna på den statliga nivån samlas.
I motion U43 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om barnomsorgens och skolans olika roller (yrkande1), dels om målen för barnomsorg och skola (yrkande 2). Motionärerna betonar att utgångspunkten måste vara att det är föräldrarna som har huvudansvaret för barnens utveckling och fostran. Lösningar som motverkar mångfald och variation kommer därför att avvisas av motionärerna.
Vid beredningen inför förslaget om en ny läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) fördes en diskussion om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola. Av flera skäl valde den borgerliga regeringen att ändra direktiven för arbetet som därmed koncentrerades till mål och riktlinjer för den obligatoriska skolan. Motionärerna anser fortfarande att det var en riktig bedömning och konstaterar att den nya läroplanen tagits emot väl.
Det måldokument som nu skall utarbetas bör inte komma att ersätta de konkreta mål och riktlinjer som läroplanen anger för den obligatoriska skolan, utan bör handla om att formulera allmänna mål och riktlinjer för förskolan, skolförberedande verksamhet och gemensamt ansvar för barn i den tidiga skolåldern. Motionärerna framhåller att en viktig aspekt i arbetet är den skillnad som utgörs av att grundskolans verksamhet är obligatorisk, medan barnomsorgen är frivillig och att det i båda fallen finns många olika former av skolor och barnomsorg att respektera.
I motion U42 av Inger Davidsson m.fl. (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen (yrkande 3). Motionärerna framhåller att det är viktigt att klart markera att samhällets uppgift att ge alla barn en god utbildning på rättvisa grunder inte innebär att förskola och skola skall ta över föräldrarnas ansvar. Tvärtom skall samhällets insatser vara ett komplement och ett stöd till föräldrarna. Den positiva utveckling mot större flexibilitet vid skolstarten som i dag har börjat att utvecklas på många håll bör uppmuntras och förstärkas. Att börja skolan vid sex års ålder skall vara en möjlighet, inte en plikt. Motionärerna framhåller att genom att inte alla barn börjar skolan vid samma ålder avdramatiseras synen på att alla skall behärska samma saker samtidigt.
För att integreringen mellan den allmänna förskolan och skolan skall utvecklas kan ett gemensamt måldokument för dessa skolformer vara en väg att gå. Det måste dock utformas så att skollagen, som är en pliktlag, inte ingriper på socialtjänstens område. Motionärerna anför att regeringen inte har utvecklat sina tankar om måldokumentets utformning och att det därför är svårt att fullt ut ta ställning för ett sådant.
I motion Ub44 av Margitta Edgren m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om integrationen av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg (yrkande 1). Motionärerna välkomnar ett samlat ansvar för pedagogiken på en central nivå och att samordningen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen fortsättningsvis sker hos Utbildningsdepartementet. Detsamma gäller att ansvaret för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av den pedagogiska verksamheten flyttas över till Statens skolverk. För att samordningen skall ge önskade effekter krävs dock att den följs upp på den kommunala nivå. Motionärerna anför att det finns en stor variation när det gäller hur långt kommunerna kommit i sin samordning av dessa verksamheter. Det är därför viktigt att noggrant följa utvecklingen vad det gäller ansvarsfördelningen inom kommunerna. Om det direkt verksamhetsmässiga ansvaret inte har en riktig fördelning kommer ett gemensamt måldokument att bli ett dokument utan tyngd.
Motionärerna framhåller att varken barnomsorgen eller förskoleverksamheten omfattas av någon pliktlag och att ett gemensamt måldokument därför måste utformas på ett sådant sätt att föräldrar som har att ta ställning till vilken verksamhet de skall välja för sitt barn inte upplever att kommunen anser vissa verksamheter som lämpligare än andra.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen bör integreras i syfte att främja barnens utveckling och lärande i tidiga skolåldern. Utskottet har därmed inget att erinra mot att ett gemensamt måldokument utarbetas för dessa verksamheter. Utskottet anser att motionerna Ub42 (kds) yrkande 3, Ub43 (m) yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp) yrkande 1 bör avstyrkas.
Femårsverksamheten
I motion Ub41 av Andreas Carlgren m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhet för femåringar (yrkande 2). Motionärerna anför att skolans pedagogik skall vara en utveckling av traditionerna från förskola, fritidshem och skola och att erfarenheter från dessa verksamheter skall tas tillvara och utvecklas vidare. Enligt motionärerna förutsätter detta ett pedagogiskt förnyelsearbete inom skolans ram men påverkar också barnomsorgens arbete, särskilt när det gäller förberedelsen för femåringar. Vidare anförs att i utredningen Grunden för livslångt lärande (SOU 1994:45) presenteras sju olika alternativ vad gäller skolstart/förlängd skola. I samtliga alternativ förutsätts att barnen före skolgång skall erbjudas skolförberedande verksamhet av i huvudsak samma slag som i dag ges inom förskolans ram.
Motionärerna anser således att det är viktigt att kommunerna erbjuder någon form av femårsverksamhet för alla barn. Som exempel nämns att i Skurups kommun erbjuds alla barn en femårsverksamhet om 12 timmar/vecka under vårterminen innan barnen börjar skolan. Även om verksamheten är betydelsefull för barnen anser dock inte motionärerna att kommunerna bör åläggas en obligatorisk verksamhet utan det bör bli en från kommunens sida frivillig verksamhet. Den skall också vara frivillig för föräldrarna, som själva väljer om de vill låta sitt barn delta i verksamheten.
Socialutskottets bedömning
Utskottet kan konstatera att många kommuner som ett led i försöken med flexibel skolstart kommit långt i arbetet med att integrera förskola, skola och skolbarnsomsorg och att det har utvecklats olika typer av sexårsverksamhet. Några kommuner har med anledning av detta också utvecklat någon form av särskild förskoleverksamhet för femåringar. Utskottet ser positivt på denna utveckling. Verksamheten bör dock vara frivillig för såväl kommunen som för föräldrarna. Något tillkännagivande till regeringen behövs inte. Motion Ub41 yrkande 2 bör därför enligt utskottets mening avstyrkas.
Stockholm den 4 september 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Christin Nilsson (s), Elisebeht Markström (s) och Tuve Skånberg (kd).
Avvikande meningar
1. Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Birgitta Wichne (alla m) anser att utskottets bedömning under avsnittet Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen bort ha följande lydelse:
Vid beredningen inför förslaget om en ny läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) fördes en diskussion om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola. Av flera skäl valde den borgerliga regeringen att ändra direktiven för arbetet som därmed koncentrerades till mål och riktlinjer för den obligatoriska skolan. Utskottet anser att detta var en riktig bedömning och konstaterar att den nya läroplanen tagits emot väl.
Det måldokument som nu skall utarbetas bör inte ersätta de konkreta mål och riktlinjer som läroplanen anger för den obligatoriska skolan utan ange allmänna mål och riktlinjer för förskolan, skolförberedande verksamhet och gemensamt ansvar för barn i den tidiga skolåldern. En viktig aspekt i arbetet är enligt utskottet den skillnad som utgörs av att grundskolans verksamhet är obligatorisk, medan barnomsorgen är frivillig och att det i båda fallen finns många olika former av skolor och barnomsorg att respektera.
Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med bifall till motion Ub43 (m) yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna Ub42 (kds) yrkande 3 och Ub44 (fp) yrkande 1.
2. Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen
Barbro Westerholm (fp) anser att utskottets bedömning under avsnittet Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar ett samlat ansvar för pedagogiken på en central nivå och att samordningen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen fortsättningsvis sker hos Utbildningsdepartementet. Detsamma gäller att ansvaret för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av den pedagogiska verksamheten flyttas över till Statens skolverk. För att samordningen skall ge önskade effekter krävs dock att den följs upp på den kommunala nivån. Det finns en stor variation när det gäller hur långt kommunerna kommit i sin samordning av dessa verksamheter. Utskottet anser det därför viktigt att noggrant följa utvecklingen vad gäller ansvarsfördelningen inom kommunerna. Om det direkt verksamhetsmässiga ansvaret inte har en riktig fördelning kommer ett gemensamt måldokument att bli ett dokument utan tyngd.
Varken barnomsorgen eller förskoleverksamheten omfattas av någon pliktlag. Ett gemensamt måldokument måste enligt utskottets mening utformas på ett sådant sätt att föräldrar som har att ta ställning till vilken verksamhet de skall välja för sitt barn inte upplever att kommunen anser vissa verksamheter som lämpligare än andra.
Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med bifall till motion Ub44 (fp) yrkande 1 och med anledning av motionerna Ub43 (m) yrkanden 1 och 2 och Ub42 (kds) yrkande 3.
3. Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen
Tuve Skånberg (kd) anser att utskottets bedömning under avsnittet Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att klart markera att samhällets uppgift att ge alla barn en god utbildning på rättvisa grunder inte innebär att förskola och skola skall ta över föräldrarnas ansvar. Tvärtom skall samhällets insatser vara ett komplement och ett stöd till föräldrarna. Den positiva utveckling mot större flexibilitet vid skolstarten som i dag har börjat att utvecklas på många håll bör uppmuntras och förstärkas. Att börja skolan vid sex års ålder skall vara en möjlighet, inte en plikt. Genom att inte alla barn börjar skolan vid samma ålder avdramatiseras synen på att alla skall behärska samma saker samtidigt.
För att integreringen mellan den allmänna förskolan och skolan skall utvecklas kan ett gemensamt måldokument för dessa skolformer vara en väg att gå. Måldokumentet måste dock utformas så att skollagen, som är en pliktlag, inte ingriper på socialtjänstens område. Regeringen har inte utvecklat sina tankar om måldokumentets utformning och utskottet anser det därför svårt att nu fullt ut ta ställning för ett sådant.
Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna med bifall till motion Ub42 (kds) yrkande 3 och med anledning av motionerna Ub43 (m) yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp) yrkande 1.
4. Femårsverksamheten
Roland Larsson (c) anser att utskottets bedömning under avsnittet SFemårsverksamheten bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolans pedagogik skall vara en utveckling av traditionerna från förskola, fritidshem och skola och att erfarenheterna från dessa verksamheter skall tas till vara och utvecklas vidare. Det pedagogiska förnyelsearbetet inom skolans ram påverkar också barnomsorgens arbete, särskilt när det gäller förberedelsen för femåringarna. Utskottet anser det önskvärt att alla barn erbjuds skolförberedande verksamhet av i huvudsak samma slag som i dag ges inom förskolans ram. Med hänsyn till att många sexåringar kommer att börja skolan är det därför önskvärt att kommunerna erbjuder någon form av femårsverksamhet för alla barn. Även om verksamheten är betydelsefull för barnen anser dock inte utskottet att kommunerna bör åläggas en obligatorisk verksamhet utan den bör bli en från kommunens sida frivillig verksamhet. Den skall också vara frivillig för föräldrarna, som själva väljer om de vill låta sitt barn delta i verksamheten. Vad utskottet anfört med anledning av motion Ub41 (c) yrkande 2 bör riksdagen enligt utskottets mening ge regeringen till känna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Yttrande 3 Utskottet 3 Integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg 4 Blockbetyg i grundskolan 9 Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen 11 Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program 11 Timplanejusteringar för gymnasieskolan 12 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) 14 Utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar 16 Individuella programmet m.m. 17 Avveckling av Svenska Statens Språkresor AB 18 Hemställan 19 Reservationer 21 1. Gemensamt måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen (mom. 1) 21 2. Förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart (mom. 2) 22 3. Förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart (mom. 2) 22 4. Förlängd obligatorisk skolgång samt ålder för skolstart (mom. 2) 23 5. Verksamhet för femåriga barn (mom. 3) 24 6. Utbildning av förskollärare och grundskollärare (mom. 4) 24 7. Blockbetyg i grundskolan (mom. 5) 25 8. Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen (mom. 6) 25 9. Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program (mom. 7) 26 10. Timplanejusteringar för gymnasieskolan (mom. 8) 26 11. Ändrade regler för den arbetsplatsförlagda utbildningen (mom. 9) 27 12. Finansiering av den arbetsplatsförlagda utbildningen (mom. 10) 28 13. Utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar (mom. 11) 28 14. Den kommunala uppföljningen och utvärderingen (mom. 14) 29 Regeringens lagförslag 30 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 30 Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU3y (bilaga 2) 38 Gotab, Stockholm 1996