Vissa skolfrågor
Betänkande 1995/96:UbU3
Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU03
Vissa skolfrågor
Innehåll
1995/96 UbU3
Sammanfattning
I betänkandet behandlas drygt 80 motionsyrkanden från allmänna mo- tionstiden. De rör många olika frågor inom skolväsendet bl.a. läroplanerna, dyslexi (läs- och skrivsvårigheter), avgifter för skolmåltider, skolans fysiska miljö, skolhälsovård, läsårsbegreppet, uppföljning och utvärdering, skolledarutbildning, landstingens gymnasieutbildning, ansvaret för försko-lan och fritidsverksamheten samt läromedel för funktionshindrade. Utskottet föreslår med anledning av två motioner (s resp. v) att riksdagen skall begära att regeringen överväger möjligheten att lagstifta om elevers rätt till fria skolmåltider i grundskolan och gymnasieskolan. Mot detta reserverar sig Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Samtliga övriga yrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats nio reservationer.
Motionerna
1994/95:Ub301 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av allsidig historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige.
1994/95:Ub303 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etikundervisningen.
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning och utvärdering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturmötesfrågor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolgårdar.
1994/95:Ub309 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa krav på undervisning i grundskolan om samernas historia, utveckling och nuvarande förhållanden.
1994/95:Ub311 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler valfria skolämnen.
1994/95:Ub312 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det svenska totalförsvaret i grundskolans och gymnasieskolans kursplaner.
1994/95:Ub313 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allsidig undervisning i sex och samlevnad,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att garantera att alla barn och ungdomar får en obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala skolinspektörer.
1994/95:Ub317 av Anders Svärd och Karl- Erik Persson (c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullängsskolan i Örebro ges behörighet att utfärda körkort för personbil.
1994/95:Ub324 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landstingen får anordna andra program än naturbruk och omvårdnad, om kommuner och landsting är överens om detta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av gällande lagstiftning med inriktningen att rätten utvidgas för landsting och kommuner att själva komma överens om uppgiftsfördelningen beträffande gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landstingen får anordna yrkessärskola.
1994/95:Ub328 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU.
1994/95:Ub329 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida svenska lantbruks- och trädgårdsutbildningen.
1994/95:Ub336 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad lagstiftning innebärande att skolmåltidsavgifter ej tillåts inom grundskolan eller ungdomsgymnasiet.
1994/95:Ub338 av Stig Grauers och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av nationella prov i ämnena franska och tyska.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öppenhet och rätt till information i skolväsendets tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsarbete,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas uppföljningsansvar.
1994/95:Ub343 av Charlotta L Bjälkebring och Kenneth Kvist (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans ansvar för elevinformation om fysisk träning även utanför skoltid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans utökade samverkan med det lokala föreningslivet.
1994/95:Ub347 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
1994/95:Ub350 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisation av och ansvar för specialundervisning, hjälpmedel m.m. för barn och vuxna med specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av såväl speciallärare som andra lärare i metodik för diagnos, undervisning och träning av dyslektiker i läsning och skrivning.
1994/95:Ub351 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för naturbruksskolorna att bedriva utvecklingsarbete inom miljösektorn.
1994/95:Ub353 av Håkan Juholt och Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för antalet undervisningstimmar.
1994/95:Ub354 av Marie Granlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av effekterna av avreglering av syofunktionen och den nya timplanen.
1994/95:Ub356 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teckenspråk som tillvalsämne i skolan.
1994/95:Ub357 av Inger Davidson och Ingrid Näslund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning av förskollärare och lärare när det gäller läs- och skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk test av alla elever under första skolåret för att på ett tidigt stadium kunna diagnostisera dyslektiska barn och ge dem en undervisning som är anpassad till deras handikapp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciella hjälpmedel och läromedel inom grund- och gymnasieskolan för elever med läs- och skrivsvårigheter.
1994/95:Ub361 av Lars U Granberg och Eva Persson Sellin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om körkortsutbildning i gymnasieskolan.
1994/95:Ub363 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket tar initiativ till att förbättra skolornas sim-undervisning.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring för att förhindra oskäliga avgifter enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Ub365 av Hans Hjortzberg- Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läsårsindelning i skola och gymnasium.
1994/95:Ub367 av Elver Jonsson och Karl- Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ANT integreras i grundskolans undervisning som ett obligatoriskt moment i undervisningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad grund- och fortbildning av grundskolelärare i ANT.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för hur måldokumenten angående etisk fostran, som finns angivna i läroplanen, skall få en praktisk tillämpning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanering och ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen.
1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en liberalisering när det gäller reglerna för läsårsindelning.
1994/95:Ub370 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av att skolans etiska undervisning sker i enlighet med den nya läroplanens intentioner.
1994/95:Ub372 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av frivillig konfessionell undervisning i grundskolan.
1994/95:Ub373 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att satsa resurser för djurskyddsforskning och teknikutveckling vid naturbruksgymnasierna.
1994/95:Ub374 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av specialpedagogisk utbildning för lärarpersonal kring dyslexiproblem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läromedel för dyslektiker.
1994/95:Ub376 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om integrering av ämnet livskunskap i den pedagogiska verksamheten från förskola till högskola.
1994/95:Ub383 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat timantal till den praktiska utbildningen i grundskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet timmar för ämnet Idrott och hälsa i grundskolan.
1994/95:Ub385 av Monica Widnemark och Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundläggande utbildning i grundskolan före ansökan om körkortstillstånd.
1994/95:Ub387 av Ewa Larsson och Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet timmar för ämnet Idrott och hälsa i grundskolan bör återgå till att vara 500 timmar.
1994/95:Ub389 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av de lokala skolplanernas utveckling av skolhälsovårdsarbetet.
1994/95:Ub693 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningen i arbetsledning och personalvård bör förbättras i skolledarutbildningen.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kvalificerad ledarskapsutbildning för rektorer i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub902 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kursplan för undervisning om arbetsliv och företagande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kursplan för uppfinnar-, företagar- och innovationsfrågor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesprov i samarbete med aktuella branscher för gymnasiets yrkestekniska program,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information i gymnasiet om elevers möjlighet att som valbar kurs arbeta med eget företagande i samarbete med Förbundet Ung företagsamhet.
1994/95:Ub904 av Inga Berggren och Inger René (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av hemkunskap i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning i kost och hälsa i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av kostundervisningen.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt Skolverkets utökade ansvarsområde,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minimikrav på tillgång till speciallärare för svaga elever i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling införs i speciallärarutbildningen och utbildningar av låg- och mellanstadielärare för grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidsverksamheten.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning i mediakunskap.
1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öppna skolan för organisationer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att läroplansarbetet skall genomsyras av ett interkulturellt synsätt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att läromedelsproducenter skall uppmanas att tillverka läromedel som har ett interkulturellt synsätt.
1994/95:So207 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka vårdyrkenas attraktionskraft,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om produktionen av läromedel för funktionshindrade.
1994/95:So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolhälsovården skall förstärkas beträffande astma/allergi.
1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärderingen av idrottsämnet i grundskolan.
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att friluftsliv och idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av skolutbildningen.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens plats i skolan.
1994/95:A273 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de studerandes arbetsmiljö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra skolans lokaler tillgängliga under elevernas fritid.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsumentfrågorna bör få en framträdande plats i skolornas undervisning.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande ett stort antal motionsyrkanden om skolväsendet vilka alla har väckts under den allmänna motionstiden vid föregående riksmöte. Utskottet behandlar först motionsyrkanden med anknytning till läroplanerna samt kurs- och timplanerna. Därefter behandlas motionsyrkanden om dyslexi (läs- och skrivsvårigheter), avgifter för skolmåltider och skolans fysiska miljö. Under avsnittet Övriga frågor tar utskottet upp motionsyrkanden som rör bl.a. uppföljning och utvärdering, reglering av läsåret, skolledarutbildning, landstingens gymnasieutbildning och läromedel för funktionshindrade. Sammanlagt behandlar utskottet 82 motionsyrkanden.
Läroplans-, kursplane- och timplanefrågor
Utskottet vill inledningsvis erinra om att nya läroplaner för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94) nyligen har införts (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m. innevarande läsår i årskurserna 1-7 och fr.o.m. läsåret 1997/98 i hela grundskolan. Lpf 94 tillämpas fr. o.m. läsåret 1994/95 för den nya reformerade gymnasieskolan. Läroplanerna utgår från en ansvarsfördelning där staten anger de övergripande målen och riktlinjerna för skolverksamheten och kommunerna svarar för genomförandet.
Genom de nya läroplanerna anger regering och riksdag den värdegrund skolan skall vila på och de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet. Där anges också vem som har ansvar för en viss verksamhet i skolan och vad detta ansvar innebär. Läroplanerna innehåller bindande föreskrifter. Läroplanerna kompletteras med kursplaner för alla ämnen och timplaner för de olika skolformerna. I kursplanerna anges målen för utbildningen i de enskilda ämnena. I timplanerna anges undervisningstiden för ämnena och i vissa fall grupper av ämnen. De mål och riktlinjer som anges i skollagen, läroplanen och kursplanerna skall ligga till grund för den lokala planeringen. Kommunen skall i skolplanen redovisa de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de av staten fastställda målen. Den enskilda skolan skall sedan i den egna lokala arbetsplanen ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Lärarna utformar sedan tillsammans med eleverna undervisningsmål.
Vissa allmänna frågor
Uppföljning och utvärdering
Behovet av uppföljning och utvärdering av praktisk-estetiska ämnen och blockämnen i grundskolan tas upp i motion 1994/95:Ub304 (c) yrkande 2 och i motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 10. I den förstnämnda motionen framhålls att timutfallet för de praktiska och estetiska ämnena kommer att kunna ökas beroende på skolans profilering och elevens val. Motionärerna anser att det är angeläget att detta följs upp av Skolverket, dels vad gäller måluppfyllelse, dels vad gäller det faktiska timutfallet för vart och ett av dessa ämnen och hur tiden fördelas över grundskolans hela tid. I timplanen har tid avsatts för ämnesgrupperna samhällsorienterande res- pektive naturorienterande ämnen. I varje kursplan anges målen för respektive ämne inom ämnesgruppen och tiden fördelas mellan ämnena genom lokala beslut. I den sistnämnda motionen framhålls att ett viktigt område för uppföljning och utvärdering är hur de ämnen som är förlagda till block behandlas. Vissa ämnen, t.ex. naturkunskap och religionskunskap, hamnar lätt i strykklass när tiden mellan de olika ämnena i blocken fördelas. Även timutfallet för de praktiska och estetiska ämnena behöver följas upp, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att Statens skolverk enligt sin instruktion (SFS 1991:1121) skall verka för att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas inom givna ramar. Skolverket har som huvuduppgift att följa upp och utvärdera skolan samt lägga fram förslag till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att följa och utvärdera de praktisk-estetiska ämnena och de ämnen som enligt timplanen är förlagda till block, samhällsorienterande resp. naturvetenskapliga ämnen. Utskottet kan konstatera att det ingår i Skolverkets uppgifter att på olika sätt följa utvecklingen av verksamheten i skolan. Det framgår också av Skolverkets verksamhetsplan för 1995/96 att reformeringen av skolväsendet kommer att vara en prioriterad insats såväl när det gäller utveckling av strategiska insatser och stöd för nationell utveckling som när det gäller utvärdering. Eftersom det redan ingår i Skolverkets uppdrag att följa och utvärdera de nya läroplanerna inkl. tim- och kursplaner finner utskottet det inte påkallat med något särskilt uttalande av riksdagen i dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 2 och 1994/95:Ub368 yrkande 10.
Enligt motion 1994/95:Ub354 (s) måste utvecklingen av syo-funktionen följas och effekterna av avregleringen utvärderas. Motionärerna anser att avregleringen av praktik och arbetslivsorientering i de nya läroplanerna är beklaglig. Det är viktigt att garanterad tid införs för arbetslivsundervisning. Motionärerna framhåller också att den avreglerade syo-funktionen innebär att skolorna själva kan avgöra om de tycker sig behöva utbildad och kvalificerad personal för studie- och yrkesorienteringen eller inte. Det är viktigt att undersöka hur detta fungerar i praktiken.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. I Lpo 94 finns en tydlig markering av rektors övergripande ansvar för att organisera den studie- och yrkesorienterande verksamheten och för att samverka med arbetslivet utanför skolan så att eleverna får egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras fortsatta val av utbildning och yrkesinriktning. I samband med riksdagsbehandlingen av läroplanspropositionen framhöll utskottet (bet. 1993/94:UbU1 s. 69) betydelsen av att eleverna inför utbildnings- och yrkesval får stöd av därtill särskilt utbildad personal. Utskottet pekade på dels reglerna i skollagen (2 kap. 6 §) om att kommunerna får ge tillsvidareanställning för sådan verksamhet endast åt den som har en utbildning som är avsedd för detta, dels att en särskild studie- och yrkesvägledarexamen inrättats på riksdagens initiativ. Dagens skola - både grund- och gymnasieskolan - erbjuder eleverna valfrihet och mångfald. Detta innebär att eleverna har många val att göra under sin skoltid. Även dagens samhälle och arbetsliv förutsätter en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Som utskottet ovan har framhållit ingår det i Skolverkets uppgifter att följa och utvärdera de nya läroplanerna. Utskottet utgår därvid från att avregleringen av syo-funktionen kommer att ingå i verkets uppföljnings- och utvärderingsarbete. Utskottet som fäster stort avseende vid detta arbete, anser att resultatet av en sådan utvärdering bör avvaktas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen.
Etik
Undervisning i etikfrågor behandlas i flera motioner. I motion 1994/95: Ub368 (kds) yrkande 2 begärs att Skolverket skall få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur måldokumenten om etisk fostran som finns angivna i läroplanen skall få en praktisk tillämpning. En uppföljning och utvärdering av att skolans etiska undervisning sker i enlighet med den nya läroplanens intentioner bör enligt motion 1994/95:Ub370 (m) komma till stånd. En sådan uppföljning och utvärdering, anser motionären, bör omfatta bl.a. undervisningens inriktning och kvalitet, lärarnas kompetens, och elevernas mottaglighet. Enligt motion 1994/95:Ub303 (m) bör väsentliga delar av etikundervisningen överföras till ämnet samhällskunskap. Sverige är ett mångkulturellt och multietniskt samhälle och alla elever har behov av etikundervisning. Även för grupper som inte ansluter sig till den traditionellt kristna etiken finns starka behov av etikundervisning på den humanistiska människosynens grund, heter det i motionen. I motion 1994/95:Ub376 (s) anförs att ämnet livskunskap bör införas i den svenska skolan och integreras i lärarutbildning och lärarfortbildning. Skolans uppgift är, framhåller motionärerna, att stärka elevens förmåga att forma en existentiell karta, en livsåskådning, att förstå vardagspolitik för att främja demokratin i samhället, att skapa tillit samt att träna kommunikation och förståelse som en väg till empati.
Utskottet vill med anledning av motionerna hänvisa till de nyligen fastställda läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) där det anges att skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet . Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Det etiska perspektivet är ett av de övergripande perspektiv som det enligt läroplanerna är angeläget att anlägga i alla ämnen. Detta innebär att undervisningen i en rad olika ämnen - inte bara i religionskunskap - skall behandla det etiska perspektivet och ge grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. Ansvaret för att de nationella målen nås vilar på den lokala nivån. Det är de lokala politikerna, rektor, lärare, övrig personal och elever tillsammans som utarbetar skolplan respektive arbetsplaner för arbetet i skolan. Som stöd för det lokala arbetet utarbetar Skolverket olika typer av kommentar- och referensmaterial. Utskottet har erfarit att Skolverket för närvarande stödjer flera fortbildningsprojekt med inriktning mot etiska frågor, bl.a. ett större projekt vid Universitetet i Umeå.
När det gäller samhällets grundläggande demokratiska värderingar är det i skollagen föreskrivet att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med dessa (1 kap. 2 §). Utskottet vill i sammanhanget framhålla att skolan varken kan eller skall ta över föräldrarnas ansvar för barnens fostran och utveckling. Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motion 1994/95:Ub303, 1994/95:Ub368 yrkande 2, 1994/95:Ub370 och 1994/95:Ub376.
Interkulturellt synsätt
Interkulturella frågor tas upp i motion 1994/95:Ub304 (c) yrkande 7. Motionärerna framhåller att skolan måste arbeta i ett mångkulturellt samhälle. Skolan har möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att naturligt umgås i en mångkulturell miljö, där mångfalden blir till en tillgång och positiv kraft. Skolan har ett generellt ansvar för att organisera sin verksamhet så att internationalisering och kulturkunskap sätts i fokus. Detta är något som bör vara en utgångspunkt för fortbildning och lärarutbildning. Motionärerna anser att Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta fortbildningsmaterial i kulturmötesfrågor. Den mångkulturella skolan tas också upp i motion 1994/95:Sf636 (mp). Motionärerna anser att skolan - för att möjliggöra en öppen diskussion om det mångkulturella samhället - måste öppnas för fler besök utifrån t.ex. från invandrarorganisationer (yrkande 10). En diskussion om det mångkulturella samhället på skolan måste ske i samverkan med olika organisationer i samhället. Läroplansarbetet måste genomsyras av ett interkulturellt synsätt (yrkande 11) och läromedelsproducenter skall uppmanas att tillverka läromedel som har ett interkulturellt synsätt (yrkande 12).
Vad gäller frågor om ett interkulturellt synsätt i undervisningen och vikten av att skolan arbetar så att internationalisering och kulturkunskap sätts i fokus vill utskottet framhålla att det internationella perspektivet är ett av de övergripande perspektiv som det enligt läroplanerna är angeläget att anlägga i undervisningen i skolans alla ämnen. Ett internationellt perspektiv dr viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet och förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränserna. I läroplanerna framhålls också vikten av en nära samverkan mellan skolan och närsamhället. Det åligger alla som arbetar i skolan att verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv och andra verksamheter utanför skolan som kan berika undervisningen.
Regeringen har i mars 1995 fastställt direktiv (dir. 1995:19) för en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i skolan och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Kommittén skall bl.a. överväga på vilket sätt skolan kan ta till vara det faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda detta som en resurs i sitt arbete. Kommitténs överväganden i denna del skall redovisas senast den 31 augusti 1996. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 7 och 1994/95:Sf636 yrkande 10, 11 och 12.
Sex och samlevnad
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan behandlas i motion 1994/95:Ub313 (s). Motionärerna pekar på att de nya läroplanerna anbefaller undervisning om sex och samlevnad. Det är kommunerna själva som bestämmer hur målen i läroplanerna skall uppnås. Genom de knappa anvisningarna i kursplanerna kommer utbildningen att försvagas, heter det i motionen. I yrkande 1 framhålls behovet av en allsidig undervisning i sex och samlevnad. Undervisningen får inte bara bli en fråga om biologi utan handla om relationer, känslor och etiska aspekter. I yrkande 2 begärs förslag till åtgärder för att garantera att alla barn och ungdomar får en obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning.
Som utskottet inledningsvis har framhållit innebär den nya målstyrningen att läroplanerna inte skall styra undervisningens organisation och uppläggning eller skolans arbetsformer utan i stället ge klara och tydliga mål för vad skolan skall uppnå. Ansvaret för att de nationella målen nås vilar på den lokala nivån. Som stöd för det lokala arbetet utarbetar Skolverket olika typer av kommentar- och referensmaterial. Skolverket har nyligen gett ut ett referensmaterial om sex och samlevnad, Kärlek känns! förstår du . Genom läroplanerna har rektor ålagts ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är ett kunskapsområde inom flera olika ämnen. Vidare vill utskottet peka på att sex och samlevnad finns angivet i målbeskrivningen för ämnet biologi i grundskolan och det är därmed obligatoriskt för alla elever. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motion 1994/95:Ub313.
Alkohol, tobak och narkotika (ANT)
Undervisning om riskerna med alkohol, tobak och narkotika (ANT) behandlas i motion 1994/95:Ub367 (fp). Motionärerna hänvisar till rapporter som visar på en förhöjd konsumtion av alkohol bland ungdom och inte minst bland flickor i grundskolan. Det är därför av vikt att ANT-undervisningen i grundskolan får en avsevärt bättre kvalitet. Det kan ske genom att ANT integreras i grundskolans undervisning som ett obligatoriskt moment i undervisningen (yrkande 1). Grundutbildning och fortbildning av grundskollärare i ANT-frågor måste förbättras (yrkande 2).
I den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) anges att rektor har ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden - bl.a. riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger - integreras i undervisningens olika ämnen. ANT-frågor tas också upp som kunskapsområden i ämnena biologi och idrott. Utskottet har i det föregående redovisat att ansvaret för att de nationella målen nås vilar på den lokala nivån och att Skolverket utarbetar olika typer av kommentar- och referensmaterial som skolorna kan ha som stöd i undervisningen. Utskottet har inhämtat att Skolverket för närvarande på regeringens uppdrag arbetar med ett referensmaterial om ANT. Utskottet vill, när det gäller yrkande 2 om grundutbildning och fortbildning av lärare, hänvisa till att regeringen i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 9 s. 30) redovisade sin avsikt att göra en översyn av lärarutbildningen. Utbildningsdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp som skall göra en probleminventering och presentera en förstudie som skall kunna utgöra underlag för ställningstagande till inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motion 1994/95:Ub367.
Miljö
Utbildningen i naturkunskap måste förbättras i grund- och gymnasieskolan enligt motion 1994/95:Ub328 (m) yrkande 1. I yrkande 2 begärs förslag till utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU. Det är angeläget att den svenska skolan på liknande sätt som nu sker inom EU söker integrera miljökunskap i utbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionen hänvisa till de nya läroplanernas skrivningar om miljöperspektiv. I både Lpo 94 och i Lpf 94 är miljöper- spektivet ett av de övergripande perspektiv som skall anläggas i undervisningen i skolans olika ämnen. Miljöperspektivet skall ge eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. I de nya kursplanerna finns också miljöperspektivet, bl.a. i de natur- orienterande ämnena i grundskolan. Utskottet vill också peka på de förbättrade möjligheterna för eleverna att fördjupa och bredda kunskaper inom olika ämnen genom det timplaneutrymme som numera finns för elevens eget val. Enligt utskottets mening bör riksdagen med hänvisning härtill avslå motionen.
Allmänna timplanefrågor
Enligt motion 1994/95:Ub311 (m) bör det vara fler valfria ämnen i skolan. Antalet obligatoriska ämnen - framför allt på gymnasienivå - bör reduceras till förmån för det individuella valet. Alla elever behöver i framtiden gedigna språkkunskaper (svenska och minst två främmande språk), historia, matematik, kemi och fysik. Alla andra ämnen borde kunna göras till föremål för individuella val.
Utskottet erinrar om att det i den nuvarande gymnasieskolan inte finns någon möjlighet att minska antalet kärnämnen eller omfattningen av dessa. Om en elev väljer att gå ett specialutformat program är dock utrymmet för elevens val - bortsett från kärnämnena - mycket stort. Eleven kan där i princip sätta samman resten av sitt studieprogram. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.
I motion 1994/95:Ub353 (s) framhålls att det är målen som skall styra verksamheten i skolan och att det är kommunerna som skall avgöra vilka resurser som behövs för att nå de mål riksdagen har fastställt. Mot den bakgrunden finns det enligt motionärerna inte längre behov av att detaljreglera antalet undervisningstimmar i olika ämnen. En skola kan behöva fler, en annan ett mindre antal undervisningstimmar.
Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att undervisningstiden sedan länge har reglerats i central författning, numera i skollagen, för både grundskolan och gymnasieskolan. Detta innebär en garanti för att eleverna får minst den undervisningstid som finns angiven i lagen. En elev kan därutöver behöva ytterligare undervisning för att nå kunskapsmålen för ett eller flera ämnen. När det gäller gymnasieskolan är utbildningens omfattning numera definierad i gymnasiepoäng. Systemet med gymnasiepoäng innebär att en elev som når kunskapsmålet i en kurs med färre antal undervisningstimmar kan gå vidare till nästa kurs snabbare och att en elev som behöver mer undervisning kan få det. Elever i gymnasieskolan har dock alltid rätt till undervisning i hela den omfattning som timplanen anger. Utskottet ser fördelar i det nuvarande systemet med en minsta garanterad undervisningstid och är inte berett att föreslå riksdagen att det ändras. Utskottet avstyrker således motionen.
Nationella prov
I motion 1994/95:Ub338 (m) framhålls att nationella prov bör införas i ämnena franska och tyska. Motionärerna pekar på att enligt Skolverkets förslag kommer nationella prov att förekomma endast i engelska, matematik och svenska. Till skillnad från EU-länderna kommer Sverige då att stå utan nationella prov i franska och tyska. Det finns risk för att detta kommer att leda till att kunskaperna sjunker i dessa språk. Det finns också risk att allvarliga trovärdighetsproblem för svensk språkutbildning uppstår i en tid då det europeiska samarbetet skall utvecklas, heter det i motionen.
Utskottet noterar att i regeringens uppdrag till Skolverket att utarbeta prov som stöd för betygsättning nämns ämnena svenska, engelska och matematik. Dessutom skall Skolverket överväga om det är möjligt att erbjuda centralt utarbetade kursprov i B-språk och/eller i naturvetenskapliga ämnen. Skolverket skall starta uppbyggnaden av en provbank, ur vilken skolor kan hämta prov vid den tidpunkt de finner lämpligast. Skolverket skall vidare utveckla instrument för utvärdering av den gymnasiala utbildningen enligt principer som redan genomförts i grundskolan. I gymnasieskolan bör dessa utvärderingar i synnerhet gälla yrkesämnen och andra karaktärsämnen. Utgångspunkten för regeringens uppdrag är uttryckligen att arbetet med att utarbeta och tillhandahålla prov och kunskapsbedömningar skall ske inom ramen för tillgängliga medel. Skolverket måste därför prioritera vilka prov och bedömningsinstrument som skall utarbetas. Utskottet har erfarit att ett prov kostar ca 1,5 miljoner kronor. Utskottet har inhämtat att Skolverket för närvarande avser att tillhandahålla prov i engelska, matematik och svenska. Skolverket arbetar dessutom med de delar av uppdraget som avser provbank och övergripande kunskapsbedömningar för vissa program med yrkesämnen. Skolverket planerar att i april 1996 i viss omfattning erbjuda instrument för bedömning av kunskaper i B-språk. Utskottet finner inte anledning till något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen. Riksdagen bör därför avslå motionen.
Kurs- och timplanefrågor
Idrott
Idrottsundervisningen behandlas i flera motioner. I två motioner, 1994/95:Ub383 (c) yrkande 4 och 1994/95:Ub387 (mp), begärs att antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i grundskolan återgår till samma nivå som tidigare, dvs. 500 timmar. I motion 1994/95:Kr412 (c) yrkande 6 framhålls att timtiden för ämnet idrott kan utökas genom skolans egen profilering eller genom elevens egna val. Motionärerna begär ingen förändring av timtalet men anser att avvägningen vad avser timtiden för ämnet idrott och hälsa i förhållande till andra praktisk-estetiska ämnen måste utvärderas. Enligt motion 1994/95:Kr414 (m) yrkande 2 skall ämnet idrott och hälsa ges stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras att använda utrymmet i timplanen för det egna valet för idrottsämnet. I motion 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 3 framhålls att undervisningens mål skall vara att skapa intresse för regelbunden motion och skapa medvetenhet om kostens betydelse för välbefinnande. I skolans undervisning skall friluftsliv och idrottsutövande ingå som en naturlig del. I motion 1994/95:Ub343 (v) pekas på att en god hälsa och sunda motionsvanor grundläggs i unga år. De lokala idrottsföreningarna utför ett imponerande arbete genom att ge barn och ungdom möjlighet till fysisk aktivitet under lustfyllda former, men de kan inte ta på sig ansvaret för att föra ut denna information och nå alla. Det är skolan som har ansvar för elevinformation om fysisk träning även utanför skoltid (yrkande 1). Idrottsrörelsen är en resurs som skolan skulle vinna på att ha ett utökat samarbete med (yrkande 2). Skolverket bör ta initiativ till att förbättra skolornas simundervisning anser motionärerna i motion 1994/95:Ub363 (v). Allt färre barn kan simma, vilket dr en konsekvens av minskade resurser till simundervisningen, heter det i motionen.
Utskottet vill även när det gäller idrottsundervisningen hänvisa till de nya läroplanerna och till vad utskottet i det föregående anfört om Skolverkets ansvar för uppföljning och utvärdering. Ämnet idrott och hälsa har i grundskolan numera en garanterad tid enligt timplanen på 460 timmar. Därutöver finns i timplanen utrymme för skolans val om 410 timmar och 470 timmar för elevens eget val, vilka bl.a. kan användas för ämnet idrott. Det ingår i kursplanen för ämnet idrott och hälsa att eleverna får pröva och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar. Dessutom skall eleverna få möjlighet att ägna sig åt friluftsliv. Avsikten är att de skall få en bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de sedan kan välja det som passar dem bäst. De skall kunna ta ansvar för sin egen fysiska träning. Utskottet vill också peka på att hälsoperspektivet är en viktig del av ämnet. När det gäller simundervisning vill utskottet erinra om att det enligt kursplanen är ett mål att eleven vid slutet av årskurs 5 skall kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten.
I likhet med motionärerna i motion 1994/95:Ub343 anser utskottet det viktigt med en samverkan med det lokala föreningslivet. Detta har också angetts i de nya läroplanerna. Det åligger alla som arbetar i skolan att verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv och andra verksamheter som kan berika undervisningen.
Mot bakgrund av vad utskottet har redovisat och för egen del anfört bör riksdagen avslå motionerna 1994/95:Ub343 yrkandena 1 och 2, 1994/95: Ub363, 1994/95:Ub387, 1994/95:Kr412 yrkande 6, 1994/95:Kr413 yrkande 3 och 1994/95:Kr414 yrkandena 2 och 6.
Kost m.m.
Kostundervisning m.m. behandlas i motion 1994/95:Ub904 (m). I yrkande 1 framhålls vikten av hemkunskap i grundskolan. Det är viktigt att följa upp och utvärdera att skolorna arbetar efter intentionerna i läroplan och kursplan. Yrkande 2 tar upp undervisningen i kost och hälsa i gymnasieskolan. Motionärerna pekar på att sådan undervisning endast finns för alla elever inom kärnämnet Idrott och hälsa. Det måste ges utrymme för en relevant utbildning i gymnasieskolan. I yrkande 3 i samma motion begärs en utvärdering av såväl omfattning som innehåll vad gäller kostundervisningen i gymnasieskolan. Skolverket bör bevaka att konsumentfrågorna får en framträdande plats undervisningen anser motionärerna i motion 1994/95:A807 (c) yrkande 13. I motion 1994/95:Ub383 (c) framhålls behovet av ett ökat timtal till den praktiska utbildningen i grundskolan. Det är det viktigt att bl.a. hushålls- och konsumentutbildningen har tillräckligt många timmar (yrkande 3).
Utskottet konstaterar att hemkunskap finns på grundskolans timplan med 118 timmar. Kursplanen i ämnet tar upp ett sådant innehåll som skall ge praktiska och teoretiska kunskaper av betydelse för hälsa och livskvalitet. När det gäller konsumentfrågor behandlas dessa i huvudsak i kursplanerna för ämnena hemkunskap och samhällskunskap. I gymnasieskolan ingår undervisning om kostfrågor i ämnet Idrott och hälsa. En elev skall efter genomgången kärnämneskurs ha, kunskap om matens betydelse för hälsan ur ett socialt och näringsfysiologiskt perspektiv . Utskottet vill också peka på att Skolverket har fått regeringens uppdrag att vid behov revidera gällande kursplaner och därvid föreslå regeringen de åtgärder som verket bedömer behövliga. Verket skall årligen redovisa sin tids- och arbetsplan för kontinuerlig kursplaneutveckling för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:Ub383 yrkande 3, 1994/95:Ub904 yrkandena 1, 2 och 3 och 1994/95:A807 yrkande 13.
Totalförsvaret
I motion 1994/95:Ub312 (kds) tas frågan om undervisning om totalförsvaret upp. Motionären hänvisar till den tidigare läroplanen för grundskolan (Lgr 80) där det fanns klara skrivningar om totalförsvaret och om hur vårt samhälle fungerar i kriser och krig. Undervisningen om det svenska totalförsvaret bör anges tydligare i grundskolans och gymnasieskolans kursplaner.
Utskottet erinrar om att det nya styrsystemet, målstyrningen, var ett av skälen till att ersätta Lgr 80. I de nya kursplanerna för ämnet Samhällskunskap i grundskolan och i gymnasieskolan ingår att eleverna skall få kunskaper om svensk utrikes- och säkerhetspolitik och internationella samverkans- och konfliktfrågor. Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till att Skolverket har i uppdrag att vid behov revidera gällande kursplaner. Riksdagen bör enligt utskottet avslå motionen.
Historia
Undervisningen i historia behandlas i två motioner. Enligt motion 1994/95:Ub309 (m) bör införas krav på undervisning i grundskolan om samernas historia och om deras nuvarande förhållanden. I motion 1994/95:Ub301 (m) begärs ett tillkännagivande av riksdagen om behovet av allsidig historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige. Motionären framhåller att svensk historia givetvis inte skall undanhållas eller negligeras men att lokal historia bör få en mer framträdande plats.
Utskottet vill peka på att skolan ansvarar för att eleverna när de avslutar grundskoleutbildningen bl.a. skall ha en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv. Detta framgår av de mål som eleverna skall uppnå enligt läroplanen (Lpo 94). Kunskaper om den egna historien, hembygdens historia och grunderna i den svenska och nordiska historien hör till det som alla elever skall få del av. Av kursplanen i ämnet historia framgår vidare att särskild uppmärksamhet skall ägnas den svenska och nordiska kulturen, inklusive den samiska, inbegripet det som format den personliga och kollektiva historiska identiteten. Utskottet konstaterar därmed att kunskaper om såväl den samiska kulturen som kunskaper om hembygdens historia skall ingå i undervisningen i grundskolan. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna 1994/95:Ub301 och 1994/95:Ub309.
Konfessionell undervisning
I motion 1994/95:Ub372 (s) begärs en utredning om frivillig konfessionell undervisning i grundskolan. Religionsfriheten tillhör fundamenten i den svenska demokratin. Därav följer kraven på den gemensamma skolan att erbjuda en religionsundervisning som inte tar ställning i trosfrågor. Motionärerna pekar på att det finns en konflikt mellan å ena sidan kraven på skolan att erbjuda en konfessionsfri undervisning och å andra sidan föräldrars önskemål att deras barn skall få del av en kvalificerad kunskap om den tro de själva omfattar. Önskemålet att erbjuda barnen konfessionell undervisning möts i dag av att många familjer väljer fristående skolor. En omfattande uppdelning mellan barn i olika skolor beroende på föräldrarnas tro är inte en lycklig utveckling för det svenska samhället. Motionärerna anser att det finns starka skäl för att verka för att inom den gemensamma grundskolan ge utrymme för frivillig konfessionell religionsundervisning.
Utskottet erinrar om att det i grundskolans nya timplan finns 470 timmar för elevens val. Detta utrymme skall användas för att eleverna skall kunna fördjupa och bredda sina kunskaper inom ett eller flera ämnen. Enligt utskottets mening är det fullt möjligt att inom detta utrymme erbjuda eleverna att fördjupa sina kunskaper i en viss religion. Syftet med motionen, såsom utskottet har uppfattat den, kan därmed anses vara tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionen.
Teckenspråk
Enligt motion 1994/95:Ub356 (mp) yrkande 2 måste teckenspråk alltid finnas tillgängligt som tillvalsämne i skolan.
Utskottet konstaterar att enligt 1995 års grundskoleförordning (1994:1194), som trädde i kraft den 1 juli 1995 och som tillämpas fr.o.m. läsåret 1995/96 i årskurserna 1-7 och i hela grundskolan fr.o.m. läsåret 1997/98, skall i stället för B-språk erbjudas bl.a. teckenspråk om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. En kommun är skyldig att anordna undervisning om minst fem elever väljer språket (2 kap. 8 §). Det är således numera fullt möjligt att inom grundskolan få utbildning i teckenspråk. Utskottet avstyrker därför motionen.
Mediakunskap
Undervisning i mediakunskap behandlas i motion 1994/95:Ju809 (c) yrkande 8. Motionärerna hänvisar till undersökningar som påvisar att våldsutbudet inom medierna har ökat. Det borde vara en självklarhet i skolan att diskutera och resonera om medier. Genom att ta upp problemen ökar man elevernas förmåga att skilja mellan verklighet och fantasi.
Utskottet vill även när det gäller kunskaper om olika medier hänvisa till de nyligen fastställda kursplanerna för ämnena svenska och bild. Enligt kursplanen för ämnet svenska i grundskolan skall eleverna få kunskaper om språket och dess betydelse för människan och samhället, om tidningarnas, reklamens och andra mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska budskap i olika medier. Enligt kursplanen för ämnet bild skall eleverna få kunskap om och förståelse för att bilder kan både informera och påverka. Skolans mål skall vara att bl.a. lära eleverna att tolka innehållet i bildspråkliga budskap och med detta få förutsättningar att förstå och ifrågasätta bildens budskap. Motsvarande gäller för gymnasieskolan. Med hänvisning till vad utskottet redovisat om målen för undervisningen enligt de nya kursplanerna avstyrker utskottet motion 1994/95:Ju809 yrkande 8.
Körkortsutbildning
Körkortsutbildning behandlas i tre motioner. Enligt motion 1994/95:Ub317 (c, v) bör Tullängsskolan i Örebro ges behörighet att utfärda körkort för personbil. Skolan utbildar och examinerar långtradarchaufförer, busschaufförer och lärare till trafikskolor. Elever som inte har körkort erhåller automatiskt sådan kompetens i samband med behörigheten för tyngre fordon. Motionärerna anser att det borde vara naturligt att skolan kan bedöma - under utbildningen för kompetens att framföra tyngre fordon - om tillräcklig kunskap uppnåtts för att erhålla körkort för personbil. Motionärerna i motion 1994/95:Ub361 (s) pekar på de höga kostnaderna för körkortsutbildning och anser det nödvändigt med en omläggning av körkortsutbildningen, där denna utbildning successivt överförs från privata körskolor till gymnasieskolan. I motion 1994/95:Ub385 (s) pekas på att 16-åringar numera får övningsköra. Motionärerna anser dock att de villkor som gäller för övningskörning är tveksamma. För att få körkortstillstånd behövs endast en anmälan om handledare. För ungdomarnas och medtrafikanternas säkerhet vore det bra om eleverna, innan de lämnar grundskolan, får en elementär grundkurs i teori, en grundkurs som ger nödvändiga baskunskaper som grund för att ansöka om körkortstillstånd.
Utskottet vill när det gäller frågan om grundläggande teoriutbildning för körkort i grundskolan erinra om att den nya timplanen för grundskolan som gäller fr.o.m. innevarande läsår ger utrymme för den lokala skolan att profilera sig inom olika områden. Det är fullt möjligt att inom ramen för detta timutrymme t.ex. anordna teorikurs för körkort. Utskottet vill också peka på att trafik är ett ämnesövergripande kunskapsområde. Rektor har ett ansvar för att det integreras i undervisningen. Trafikfrågor skall således behandlas i grundskolan. Inom gymnasieskolan finns det inom ramen för det lokala tillägget möjlighet att erbjuda elever olika profileringar. Enligt vad utskottet erfarit förekommer det att kommuner har använt sig av denna möjlighet för att erbjuda eleverna körkortsutbildning. När det gäller frågan om rätt att examinera för körkort regleras detta i körkortslagstiftningen. Förarprov avläggs normalt inför tjänsteman hos Vägverket. Undantag från detta finns för lärare vid transportteknisk gren i gymnasieskolan, dvs. vid utbildning för tyngre fordon. Utskottet är inte berett att ta initiativ till att den nuvarande ordningen ändras. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1994/95:Ub317, 1994/95:Ub361 och 1994/95:Ub385.
Arbetsliv och företagande
Undervisning om arbetsliv och företagande behandlas i motion 1994/95:Ub902 (kds, m, c, fp). I yrkandena 1 och 2 begärs kursplan för undervisning om arbetsliv och företagande respektive för uppfinnar-, företagar- och innovationsfrågor. Motionärerna framhåller vikten av information om och undervisning i näringslivets villkor och företagsamhetens betydelse i samhället. Skolan har ett stort ansvar att förmedla kunskaper men också att uppmuntra elever att ta egna initiativ, använda sin kreativitet, söka kontakter och skaffa erfarenheter. Möjligheten att pröva eget företagande i samarbete med Förbundet Ung Företagsamhet bör erbjudas alla elever i gymnasieskolan och ingå som valbar kurs under gymnasietiden (yrkande 4). I yrkande 3 tar motionärerna upp frågan om införande av yrkesprov/gesällprov för yrkesutbildningar i gymnasieskolan. I och med Sveriges inträde i EU vidgas ungdomars möjligheter att arbeta och etablera sig i EU-länderna. Det är av stor vikt att ungdomar kan dokumentera sina yrkeskunskaper på ett sätt som är accepterat och gängse inom EU. Svensk utbildning måste därför ta upp en tradition som sedan lång tid är en självklarhet i utländska skolor, nämligen att låta eleverna avsluta sin yrkesutbildning med ett yrkesprov som aktuell bransch har fastställt. Motionärerna anser att provet skall ligga på hög nivå och vara jämförbart med andra yrkesbevis/gesällbrev som utfärdats inom EU.
Utskottet behandlar först yrkandet om yrkesprov/gesällprov för gymnasieskolans yrkesutbildningar. Utskottet erinrar om att den yrkesutbildning som ges inom gymnasieskolan endast är yrkesförberedande, vilket medför att eleverna inom gymnasieskolans ram inte når gesäll- eller mästarnivå. Denna nivå nås först efter ett par års yrkesverksamhet. Det är branscherna själva som genomför gesäll- och mästarprov. Någon författning som reglerar utfärdandet av gesällbrev finns inte. Däremot regleras sedan länge systemet med mästarbrev i offentligrättslig ordning. Riksdagen har nyligen beslutat om en ny lag om mästarbrev för hantverkare (prop. 1994/95:228, NU2). Lagen träder i kraft den 1 januari 1996.
När det gäller yrkandena i övrigt om undervisning om arbetsliv och företagande i gymnasieskolan vill utskottet i likhet med motionärerna betona vikten av en nära samverkan mellan skolan och arbetslivet. Det finns olika former för sådan samverkan, bl.a. den arbetsplatsförlagda utbildningen i program med yrkesämnen och möjligheten för kommuner och landsting att enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan sluta avtal med en enskild eller juridisk person om att denne skall bedriva undervisning i t.ex. yrkesämnen i gymnasieskolan. Läroplanerna slår också fast att skolan skall samverka med andra skolformer, med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Utskottet vill därutöver peka på att arbetslivs- och företagarfrågor behandlas i flera av de nya kursplanerna som fastställts. Inom området förekommer också olika lokala kurser. Den nya gymnasieskolan ger betydligt större utrymme för flexibla lösningar på lokal nivå, vilket också många kommuner har utnyttjat. Företagarutbildning har t.ex. startats vid ett antal gymnasieskolor. Utbildningen anordnas som en lokal gren inom samhällsvetenskapsprogrammet. Vidare har utskottet erfarit att Utbildningsdepartementet avser att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppgift att analysera möjligheter och svårigheter i samarbetet mellan skola och arbetsliv samt föreslå eventuella ytterligare insatser. Utskottet kan konstatera att mycket har hänt inom området under senare tid som ligger i linje med motionärernas önskemål. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör motion 1994/95:Ub902 yrkandena 1, 2, 3 och 4 avslås.
Vårdyrkesutbildning
Utbildning för vårdyrken behandlas i motion 1994/95:So207 (m) yrkandena 17 och 18. Motionärerna framhåller att utbildningen behöver förbättras. Kvaliteten i utbildningen är mycket viktig inom ett område där yrkesutövarna kommer att svara för vård, omvårdnad och service i hemmen till äldre, sjuka, barn och handikappade. Det är viktigt att den gemensamma utbildningen för vård- och servicelinjerna inom vårdgymnasiet fortsätter och att såväl rekryteringsbehov som antagningskrav uppmärksammas. Motionärerna tar upp frågan om lämplighetsbedömning och anser att någon form av provelevtid bör övervägas. Ett annat alternativ vore att införa yrkesinriktad praktik som förkunskapskrav.
Utskottet vill peka på att fr.o.m. hösten 1995 tas alla elever in i den nya, reformerade gymnasieskolan, där bl.a. alla utbildningar är treåriga. Utbildningen inom det nya omvårdnadsprogrammet skall ge eleverna grundläggande yrkeskunskaper inom hälso- och sjukvård, social omsorg eller tandvård. Vård och omsorg kommer framdeles att rekrytera vårdpersonal utbildad enligt omvårdnadsprogrammet. Inom programmet finns ett trettiotal olika kurser, av vilka en del är gemensamma för hela programmet och en del är valbara inom programmet. Omvårdnadsprogrammet är ett av de program i gymnasieskolan som har arbetsplatsförlagd utbildning. Minst 15 % av den totala undervisningstiden på programmet skall arbetsplatsförläggas. Det är skolan som ombesörjer anskaffningen av platserna. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ger förutom utbildning också såväl den enskilde som arbetsgivare möjlighet att bedöma elevens både personliga och yrkesmässiga förutsättningar för ett yrke. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion 1994/95:So207 yrkandena 17 och 18 bör avslås.
Naturbruksutbildning
I tre motioner behandlas frågor om naturbruksutbildning. Enligt motion 1994/95:Ub329 (m) är det högst osäkert om den utbildning som svenska ungdomar får i dag på lantbruks- och trädgårdsområdet motsvarar de ökade krav som verkligheten ställer. De båda motionärerna anser att en jämförande studie behöver göras mellan svensk lantbruks- och trädgårdsutbildning och de utbildningar som ges i EU-länderna. Enligt motion 1994/95:Ub373 (v) bör resurser satsas för djurskyddsforskning och teknik- utveckling vid naturbruksgymnasierna. I motion 1994/95:Ub351 (s) behandlas förutsättningarna för naturbruksskolorna att bedriva utvecklingsarbete inom miljösektorn. Naturbruksskolorna är gröna resurscentra , men de saknar resurser för utvecklingsarbete. På miljöområdet kan mycket av konkret utveckling ske genom småskaliga projekt av den typ som växer fram på många naturbruksskolor, heter det i motionen. Staten borde pröva riktade resurser för utvecklingsarbete i naturbruksskolorna, anser motionärerna.
Utskottet vill när det gäller motionen om en jämförande studie mellan svensk lantbruks- och trädgårdsutbildning och motsvarande utbildningar inom EU hänvisa till vad utskottet anförde i samband med behandlingen av en likalydande motion från samma motionärer vid föregående riksmöte (bet. 1994/95:UbU2 s. 8). Utskottet var inte berett att förorda en sådan jämförande studie. Pågående utrednings- och utvecklingsarbete borde enligt utskottet avvaktas. Utskottet vill nu därutöver redovisa att Utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning avlämnade sitt betänkande Yrkeshögskolan (SOU 1995:38) i april 1995. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet. Regeringen har i proposition En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25 s. 15) uttalat att en försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning bör inledas under mandatperioden. När det gäller motionerna om utvecklingsmedel till naturbruksskolorna hänvisar utskottet till att statliga medel för stöd till utveckling av skolväsendet finns avsatta under ett särskilt anslag, som Skolverket disponerar. Utskottet vill också erinra om det ansvar som skolhuvudmännen har för utveckling av verksamheten vid skolorna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub329, 1994/95:Ub351 och 1994/95: Ub373.
Dyslexi
I motionerna 1994/95:Ub350 (mp) yrkande 1, 1994/95:Ub357 (kds) yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub374 (kds) yrkande 2 och 1994/95:Ub347 (s) aktualiseras ett antal frågor om undervisningen i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Motionärerna i den först nämnda motionen anser att Skolverket bör ha det övergripande ansvaret för organisationen av hela den pedagogiska verksamheten när det gäller barn och vuxna med specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och svara för informationen till kommuner och skolor. Kommunernas skyldigheter och elevernas rättigheter enligt läroplan och skollag skall tydliggöras och efterföljden kontrolleras. Verksamheten skall följas upp och resultaten skall under den inledande perioden redovisas i en årligen återkommande rapport från Skolverket. Motionärerna i motion 1994/95:Ub357 anser att samtliga elever under det första skolåret bör genomgå en obligatorisk test så att en kartläggning kan göras av alla barn som har eller kan misstänkas ha läs- och skrivsvårigheter. Dessa barn bör sedan få individanpassade, specialpedagogiska insatser av klassläraren eller annan lärare (yrkande 2). I yrkande 3 i samma motion framhålls att de elever i skolan som visar sig vara dyslektiker bör få tillgång till hjälpmedel i form av läromedel inlästa på band, databaserade lästräningsprogram etc. Motsvarande tankegångar finns i yrkande 2 i motion 1994/95:Ub374. Alla dyslektiker skall ha tillgång till särskilda läromedel för dyslektiker. Enligt motion 1994/95:Ub347 är det önskvärt med en stor satsning på utbildning, utveckling och forskning inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I Norge har ett statligt specialpedagogiskt kompetenscentrum för dyslexi inrättats. Motionärerna framhåller att Läspedagogiska Institutet i Norrköping och Läspedagogiskt Centrum i Östersund har goda förutsättningar att bygga upp den kompetens som är nödvändig inom området.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att dyslexiproblematiken (läs- och skrivsvårigheter) och vikten av att åtgärder sätts in för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter har betonats av utskottet vid åtskilliga tillfällen alltsedan slutet av 1980- talet. Bl.a. i den nationella utvecklingsplanen för skolväsendet (skr. 1993/94:183, UbU11) har markerats att elever med behov av särskilt stöd skall uppmärksammas. Det är självfallet en av skolans allra viktigaste uppgifter att lära alla barn att skriva och läsa. Staten har genom den nya läroplanen (Lpo 94) och nya kursplaner med tydliga mål och ett nytt betygssystem ställt krav på kommunerna och skolorna att se till att varje elev i grundskolan når nivån för godkänt. Ingen elev skall i fortsättningen lämna grundskolan utan nödvändiga kunskaper i läsning och skrivning. Det är kommunernas ansvar att se till att organisera skolverksamheten så att eleverna når de mål som staten har satt upp. Alla kommuner skall upprätta en skolplan i vilken det skall framgå vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan.
Ett av målen för Skolverket enligt regleringsbrev för budgetåret 1995/96 är att följa situationen för elever med behov av särskilt stöd i syfte att hindra utslagning. Vidare skall verket vidta utvecklingsåtgärder avseende de grundskoleelever som har sämst läsförmåga. Skolverket och Allmänna arvsfonden stöder ett antal läspedagogiska centra som skall utveckla och pröva pedagogiska program och hjälpmedel samt medverka i utvecklingen av nationella personalfortbildningsprogram rörande läs- och skrivsvårigheter. Vidare arbetar Skolverket med en försöksverksamhet för att stimulera utgivning av talböcker för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utskottet har inhämtat att ett fyrtiotal nya läromedelskassetter har tagits fram för i första hand elever med läs- och skrivsvårigheter på mellan- och högstadiet. Två nätverk med spridning över hela landet har byggts upp för att ge kompetensutveckling för i första hand specialpedagoger. Inom nätverken sprids bl.a. information av olika slag med anknytning till området. Skolverket har också på annat sätt spridit information om bl.a. verksamheten vid de läspedagogiska centra. Skolverket har nyligen genomfört ett första led i en utvärdering av insatserna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utskottet har erfarit att Skolverket avser att fullfölja det påbörjade utvärderingsarbetet under våren 1996. Någon samlad granskning av ifrågavarande insatser har inte tidigare genomförts. Utskottet har vidare erfarit att Skolverket för närvarande arbetar med att ta fram ett diagnostiskt material för årskurs 2 i ämnena svenska och matematik i grundskolan. Detta material kommer att ges ut under våren 1996 och kommer att erbjudas alla lärare.
Utskottet anser det mycket angeläget att information om olika hjälpmedel och metoder sprids till skolorna och lärarna. Skolverket har i detta sammanhang en mycket viktig roll. Utskottet vill i sammanhanget peka på att den av regeringen tillsatta kommittén som skall se över det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19) har som en huvuduppgift att behandla hur skolan bemöter de elever som har de allra största svårigheterna. Kommitténs arbete skall vara slutfört senast den 1 november 1997.
Dyslexi har under senare år tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Som utskottet ser det bör detta kunna bidra till att de viktiga frågorna om skolans läs- och skrivundervisning uppmärksammas alltmer även lokalt. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att Skolverket har bedrivit ett projekt om hur de lärare undervisar som år efter år lämnar ifrån sig klasser där inga elever har läs- och skrivsvårigheter. Av vad utskottet nu har anfört framgår att många av de åtgärder som föreslås i motionerna har vidtagits. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning om vikten av fortsatta kraftfulla insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Med hänvisning till de redovisade förhållandena anser emellertid utskottet att de förevarande motionerna inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, varför de avstyrks.
Utbildning och fortbildning av lärare om dyslexi behandlas i flera motioner. I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 6 framhålls behovet av att undervisning om dyslexi och dess behandling införs i speciallärarutbildningen och i grundskollärarutbildningen för årskurserna 1-6. Ytterst få speciallärare har i dag tillräckliga kunskaper för att rätt omhänderta elever med läs- och skrivsvårigheter. För att påskynda möjligheterna för dessa elever att få adekvat hjälp bör fortbildning anordnas för de speciallärare som redan arbetar i grundskolan (yrkande 5). Liknande tankegångar redovisas i motion 1994/95:Ub350 (mp) yrkande 2. I motion 1994/95:Ub357 (kds) yrkande 1 framhålls behovet av utbildning och fortbildning av lärare och förskollärare. Kunskap finns efter många års forskning. Den bör nu förmedlas till förskollärare och lärare. Även i motion 1994/95:Ub374 (kds) yrkande 1 framhålls behovet av specialpedagogisk utbildning för lärarpersonal kring dyslexiproblematiken.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att lärarna genom sin utbildning får gedigna kunskaper om de problem som rör elever med särskilda läs- och skrivsvårigheter. I den i det föregående nämnda utvärderingsrapporten från Skolverket nämns bl.a. att specialpedagogiken i grundskollärarutbildningarna varierar i både volym och kvalitet mellan olika universitet/högskolor. Vidare framgår att det finns ett stort behov av fortbildning inom området. Fortbildning erbjuds av såväl högskolor som olika organisationer med speciell kompetens, t.ex. Svenska Dyslexiföreningen. Skolverket pekar också på att behovet av fortbildning har öppnat vägen för kurser och seminarier anordnade av enskilda individer som har mångårig erfarenhet av arbete med dyslektiker. Sedan år 1991 delar Skolverket årligen ut ca 300 stipendier till lärare för att gå kurser eller göra studiebesök som kan komplettera fortbildningsutbudet. Av dessa har ca 15 % gått till fortbildning som har att göra med läs- och skrivsvårigheter.
Utskottet erinrar om att det är kommunerna som har ansvaret för att fortbilda sin personal. Utskottet vill i detta sammanhang också peka på den resurs som läspedagogiska centra utgör i utbildningssammanhang och till vad utskottet i det föregående anfört om att sprida information om olika hjälpmedel och metoder för arbetet med läs- och skrivsvårigheter.
När det gäller lärarutbildningen vill utskottet erinra om att regeringen avser att se över denna. En arbetsgrupp, som skall göra en förstudie, har tillsatts. En probleminventering görs mot bakgrund av de förändringar som skett i samhället, i skolan och högskolan och de därav förändrade kraven på lärare vad gäller kunskap och kompetens. Utskottet har erfarit att arbetsgruppen kommer att avge en rapport i början av nästa år. Dåvarande Kanslersämbetet påbörjade en utvärdering av grundskollärarutbildningarna. Högskoleverket som inrättades den 1 juli 1995 fullföljer denna utvärdering. Utskottet har erfarit att verkets rapport inom kort kommer att överlämnas till Utbildningsdepartementet. Med hänvisning till det anförda och till att resultatet av pågående utredningsarbete bör avvaktas avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2, 1994/95:Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374 yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6.
Avgifter för skolmåltider
Avgifter för skolmåltider behandlas i två motioner. I motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 1 begärs förslag till lagändring för att förhindra oskäliga avgifter. Motionärerna pekar på att det förekommer att kommuner tar ut avgifter för skolmaten i gymnasieskolan och anser det orimligt att det skall vara förknippat med en kostnad att fullgöra gymnasieutbildning. Elever skall inte behöva avstå från gymnasiestudier av ekonomiska skäl. Även i motion 1994/95:Ub336 (s) begärs ändrad lagstiftning innebärande att skolmåltidsavgifter ej skall tillåtas inom grundskolan eller gymnasieskolan. Det finns flera skäl till att ändra lagstiftningen. Det mest grundläggande är att den allmänna obligatoriska skolan skall vara öppen för alla på samma villkor. Alla barn och ungdomar skall få likvärdiga förutsättningar oberoende av föräldrarnas inkomster. Gymnasieskolan är inte obligatorisk, men det finns en allmän uppfattning att alla skall gå 12 år i skolan och därför bör lagstiftningen även omfatta denna. Riskerna för att eleverna slarvar med maten ökar markant när avgifter införs, heter det i motionen.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Svenska Kommunförbundet har genomfört en enkät om skolmåltidsverksamheten. Av Sveriges totalt 288 kommuner besvarade 278 kommuner enkäten som sändes ut i augusti 1995. Avgifter för skolmåltider i gymnasieskolan förekommer höstterminen 1995 i 17 kommuner. Fyra kommuner har beslutat införa avgift vårterminen 1996. Avgifterna varierar men uppgår i vissa kommuner till 950 kronor per termin. Ingen kommun har hittills infört avgifter inom grundskolan. Fem av de 19 kommuner som tog ut avgift år 1994 har slutat med detta år 1995. Av enkäten framgår vidare att diskussioner om att införa avgift i gymnasieskolan pågår i 62 kommuner och att 10 kommuner uppger att avgift diskuteras på grundskolan.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om lagstiftning om fria skolmåltider (bet. 1990/91:UbU4 Ansvaret för skolan, s. 27). Utskottet konstaterade då att samtliga kommuner anordnar skolmåltider, trots att det inte är obligatoriskt. Utskottet utgick ifrån att detta skulle fortsätta att gälla och var inte berett att lagstifta om skolmåltider. Utskottet kan nu konstatera att förhållandena har ändrats. Ett antal kommuner har infört avgifter och i många kommuner pågår diskussioner om att införa avgifter. Utskottet finner utvecklingen oroande och ansluter sig till vad motionärerna anför om de allvarliga följderna för många elever av att skolmåltider avgiftsbeläggs. Utskottet anser sålunda att regeringen bör överväga möjligheten att lagstifta om elevers rätt till fria skolmåltider i grundskolan och gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub336 och 1994/95:Ub364 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Skolans fysiska miljö m.m.
I motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 8 och 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 3 framhålls att skolgårdarna har en viktig funktion. I den förstnämnda motionen hänvisas till en rapport från ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet Skolgårdars pedagogiska värde som visar att skolgårdar som har tillgång till naturmark upplevs som bättre än skolgårdar som inte har det. Motionärerna anser att det är viktigt att ta vara på dessa kunskaper, när skolgårdar byggs eller rustas upp. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppdrag att sprida kunskaper om och goda exempel på naturliga skolgårdar. Liknande tankegångar finns i den andra motionen. Skolgården och den närmaste omgivningen runt skolan har ofta brister. De idéer som kommit fram under projektarbetet Skolans uterum bör spridas. Motionärerna framhåller också att på många håll behöver skolbyggnader restaureras och hela skolmiljön förbättras. Vidare pekas bl.a. på att allergiproblem hos barn och ungdomar ofta kan härledas till att de vistas i undermåliga lokaler.
Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motionerna betona vikten av att skolorna har både en bra innemiljö och en bra utemiljö. Utskottet menar att hela den fysiska miljö som möter barnen i skolan spelar en viktig roll för undervisningen och för elevernas utveckling. Sedan några år pågår ett arbete inom projektet Skolans uterum som avser möjligheterna att använda skolgårdarna som en pedagogisk resurs. Projektet har bl.a. erhållit medel från Allmänna arvsfonden. Bl.a. har ett omfattande arbete utförts för att sprida kunskaper om miljöns betydelse för den sociala interaktionen mellan elever. Skolverket har hjälpt till med att sprida dokumentation från projektet till kommunerna. När det gäller miljöförbättringsåtgärder i skolorna vill utskottet erinra om att statliga medel har anvisats vid flera tillfällen. Riksdagen anvisade så sent som våren 1995 1,8 miljarder kronor för miljöförbättrande åtgärder i bostäder och i sådana lokaler där barn och ungdomar vistas (prop. 1994/95:218, bet. AU15, BoU21). Utskottet har erfarit att Svenska Kommunförbundet har finansierat flera projekt, bl.a. ett vid Universitetet i Lund, som syftar till att förbättra skolornas inomhusklimat. Kommunförbundet och Folkhälsoinstitutet driver också ett gemensamt projekt inom samma område. Vidare planerar Kommunförbundet en konferens med samtliga kommuner i maj 1996 på temat inneklimatet i kommunernas lokaler.
Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en medvetenhet om den fysiska skolmiljöns betydelse. Riksdagen bör kunna utgå från att kommunerna känner sitt ansvar i nu berört hänseende. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.
I motion 1994/95:A273 (v) yrkande 1 behandlas arbetsmiljön i skolan. Skolan är en arbetsplats för eleverna under minst 9 år, oftast 12 år. Skolan skall erbjuda såväl bra utbildning som en bra arbets- och psykosocial miljö. I dagens skola är situationen ofta en helt annan. Stress, dålig arbetsmiljö, minskat antal lärarledda timmar, knappa resurser, segregering m.m. är vardagsmat, heter det i motionen. Enligt motionärerna skulle dessa faktorer antagligen inte accepteras på en arbetsplats för vuxna och de begär ett uttalande av riksdagen om vad i motionen anförts om de studerandes arbetsmiljö.
Utskottet vill först hänvisa till den ansvarsfördelning mellan stat och kommun som finns inom skolområdet. Det är kommunerna som är ansvariga för att bl.a. erforderliga resurser ställs till skolans förfogande och att verksamheten där bedrivs i enlighet med de nationella mål som fastställts i skollag, läroplaner och andra styrdokument. Utskottet har i det föregående erinrat om att det för närvarande finns omfattande statliga medel anvisade för miljöförbättrande åtgärder i bl.a. skollokaler. Det är således möjligt för kommunerna att ansöka om sådana bidrag. Utskottet vill också peka på att enligt gällande arbetsmiljölagstiftning (arbetsmiljölagen, 1977:1160) är elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet på skolorna garanterad, bl.a. genom elevskyddsombud. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motion 1994/95:A273 yrkande 1 avslås.
I yrkande 4 i samma motion tas frågan upp om att utnyttja skolans lokaler effektivt. Motionärerna anser att det är resursslöseri att inte utnyttja dessa lokaler fullt ut. Många kommuner har startat fritidsverksamhet och liknande i skolans lokaler. Med riktigt satsade resurser och samordning kan stora fördelar komma ut ur ett sådant samarbete. Motionärerna pekar också på att skolans bibliotek bör vara åtkomligt för eleverna även efter skoltid. Utskottet delar motionärernas uppfattning, såsom den uttrycks i motionen, om ett effektivt utnyttande av skolans lokaler och att det kan finnas fördelar med en samordning med t.ex. fritidsverksamheten i kommunen. Hur kommunernas lokaler används är emellertid en fråga för kommunerna själva att avgöra. Någon anledning för riksdagen att uttala sig i frågan finns det inte enligt utskottet, varför yrkandet avstyrks.
Övriga frågor
Uppföljning och utvärdering
I motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 1 framhålls behovet av information om skolväsendets tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Motionärerna anser det viktigt att stor öppenhet råder när det gäller den uppföljning, utvärdering och tillsyn som utövas inom skolväsendet. Det är en attityd som måste prägla skolan på alla nivåer, från undervisningen i det enskilda klassrummet till Skolverkets och andra myndigheters granskning. Det är viktigt att en bred och saklig allmän debatt skapas om såväl olika skolor som skolväsendets kvalitet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en bred och saklig debatt om olika frågor inom skolan. Det är angeläget med en allsidig, översiktlig och samlad information om svenskt skolväsende. Utskottet vill peka på att Skolverket enligt regleringsbrev för budgetåret 1995/96 har i uppdrag att ge en sådan information. Vidare skall Skolverket i årsredovisningen sammanfatta och analysera de viktigaste resultaten. Skolverket har i sin verksamhetsplan pekat på att utvärderingsprogrammet under verksamhetsåret 1995/96 kommer att befinna sig i en fas där informationsmängden är omfattande och möjligheterna till resultatsummeringar och till att ta fram underlag för exempelvis utvecklingssatsningar är relativt stora. Skolverket avser att under våren 1996 ge ut en ny version av Bilden av skolan. Avsikten är att i den föra fram de samlade resultaten av verkets arbete och att den skall vara utformad så att den kan riktas till skolhuvudmännen och skolorna. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att motion 1994/95:Ub339 yrkande 1 skall avslås.
Kommunernas uppföljnings- och utvärderingsansvar behandlas i motionerna 1994/95:Ub339 (m) yrkande 6 och 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 8. Motionärerna i den först nämnda motionen framhåller att det kommunala huvudmannaskapet för skolväsendet innebär att kommunerna har ett stort ansvar för utbildningens utveckling. Det är helt nödvändigt att skolhuvudmännen klargör sina ambitioner för att nå de nationella målen, anpassat till de resurser kommunerna har samt att resultaten följs upp och utvärderas. Enligt den senare motionen borde kommunerna satsa ytterligare på att utvärdera skolan. Motionärerna pekar på att vissa kommuner har inrättat kommunala skolinspektörer för detta ändamål och anser att en sådan ordning borde prövas i fler kommuner.
Utskottet konstaterar att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 ålagt Skolverket att intensifiera arbetet med att granska de kommunala huvudmännens och skolornas egna arbeten för målutveckling, planering, uppföljning, utvärdering och egentillsyn. Skolverket har i sin verksamhetsplan för 1995/96 bland de prioriterade insatserna redovisat att verket avser att göra en särskild satsning på området för den kommunala egenkontrollen. Resurser planeras bli avsatta för fortbildning och utvecklingsinsatser för att höja kompetensen när det gäller uppföljning och utvärdering. Insatserna kommer primärt att gälla stöd som skapar förutsättningar för lokala måldiskussioner och lokalt arbete med styrdokument liksom för lokal uppföljning och utvärdering. Samtidigt måste tillsynen fortsätta att utvecklas, heter det i verksamhetsplanen.
Utskottet vill för egen del poängtera vikten av att kommunerna och skolorna följer upp och utvärderar den egna verksamheten. Det är av stor betydelse inte minst när det gäller diskussioner inom kommunen om resurser att kunna redovisa verksamhetens resultat och huruvida de nationella och lokala målen nås. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 6 och 1994/95:Ub315 yrkande 8.
Skolhälsovård
Frågor om skolhälsovården tas upp i motionerna 1994/95:Ub389 (kds) yrkande 1 och 1994/95:So466 (v) yrkande 2. I den först nämnda motionen begärs ett tillkännagivande om uppföljning av utvecklingen av skolhälsovårdsarbetet i de lokala skolplanerna. I den andra motionen framhålls behovet av att förstärka skolhälsovården så att den effektivare kan bidra till att förebygga uppkomsten av astma/allergi hos skolbarnen.
Utskottet behandlade skolhälsovården utförligt under föregående riksmöte (bet. 1994/95:UbU2). Utskottet erinrade då bl.a. om att skolhälsovården är reglerad i 14 kap. skollagen och att rektor enligt de nya läroplanerna har ansvaret för att den elevvårdande verksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp som de behöver. Utskottet anförde vidare: Kommunerna har ett helhetsansvar för skolverksamheten och är skyldiga att upprätta en skolplan med utgångspunkt i hur man lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har satts upp för skolan. Enligt utskottets mening bör kommunerna ges rimliga möjligheter att såväl organisera och utveckla sina uppgifter som ägna sig åt egenkontroll av verksamheten. Det ankommer på Skolverket att följa upp, utvärdera och utöva tillsyn av verksamheten.
Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört om kommunernas ansvar för uppföljning och utvärdering och Skolverkets roll som tillsynsmyndighet. Därutöver vill utskottet peka på att Socialdepartementet har utarbetat ett förslag till förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården (Ds 1995:35). Förslaget, som även berör skolhälsovården, har nyligen remissbehandlats. Med hänvisning till vad utskottet anfört och till att beredning av frågan om tillsyn över hälso- och sjukvården pågår inom regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub389 yrkande 1 och 1994/95:So466 yrkande 2.
Läsåret
I motionerna 1994/95:Ub369 (m) yrkande 4 och 1994/95:Ub365 (m) begärs en liberalisering av reglerna för läsårsindelningen. Motionärerna framhåller att en avreglering skulle underlätta samverkan över kommungränserna och skapa utrymme för bättre resursutnyttjande. Kommunerna borde få bestämma hur läsåret skall utformas med terminer, lov, skolstart och avslutning.
Enligt 4 kap. 3 § skollagen skall läsåret delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Regler om läsåret finns också i grundskole- och gymnasieförordningen. Läsåret skall omfatta 40 veckor samt börja i augusti och sluta senast i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut bestäms av styrelsen. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare (grundskole- förordningen 4 kap. 1 §). Motsvarande reglering finns i gymnasieförordningen.
Regleringen av läsåret behandlades av riksdagen i anslutning till proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper (bet. 1990/91:UbU16 s. 32). Därefter har i samband med behandlingen av läroplanspropositionerna (prop. 1992/93:220, bet. UbU1 och prop. 1992/93:250, bet. UbU2) den statliga regleringen av antalet friluftsdagar upphört. En betydande minskning av den statliga regleringen av skolväsendet har skett under senare år. Vissa regler har dock behållits bl.a. för att åstadkomma en nationellt likvärdig skola. I sammanhanget bör påpekas att studiestödssystemet i sin nuvarande utformning är beroende av läsårsregleringen. Utskottet är inte berett att ta initiativ till en avreglering av läsåret. Riksdagen bör således avslå motionerna.
Skolledarutbildning
Skolledarutbildning behandlas i motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 13 och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 8. I den först nämnda motionen understryks behovet av en kvalificerad ledarskapsutbildning för rektorer. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett konkret förslag till sådan utbildning. I den andra motionen behandlas frågor om arbetsledning och personalvård i skolledarutbildningen. Rektor har det övergripande ansvaret för verksamheten i skolorna och måste ha adekvat utbildning för att bl.a. kunna hantera frågor om mobbning och trakasserier. Skolledarutbildningen bör därför förbättras när det gäller personalvård och arbetsledning.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Den förändrade styrningen av skolan innebär inte bara en förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun utan även en annorlunda ledningsfunktion i skolan. Inte minst genom de nya läroplanerna har rektors roll när det gäller att förverkliga en nationellt likvärdig och kvalitativt högtstående skola markerats. Det åligger rektor att ansvara för den pedagogiska ledningen av verksamheten i skolan. Till rektorsrollen hör således den viktiga uppgiften att ansvara för att skolans personal arbetar i riktning mot de mål som staten och skolans huvudman ställer upp. En ny, särskild statlig grundläggande rektorsutbildning, som ersatte den tidigare skolledarutbildningen, infördes år 1992 (prop. 1991/92:75, bet. UbU20). Den innebär en komprimering av utbildningen och en koncentration på de delar som hänför sig till det pedagogiska ledningsansvaret. Rektor har också ofta ett ekonomiskt och administrativt ansvar för verksamheten i skolan. När det gäller dessa frågor, som rör t.ex. personalvård och arbetsledning i övrigt, ankommer det på kommunen att se till att rektor såsom kommunal chefstjänsteman får den utbildning som behövs för uppgiften i fråga, t.ex. i ledarskap. Stat och kommun har således ett delat ansvar för rektorernas grundläggande skolledarutbildning. Med ett delat ansvar framstår enligt utskottets mening samverkan som mycket angelägen. Utskottet har erfarit att ett samverkansprojekt pågår inom Skolverket med medverkan av Svenska kommunförbundet. Syftet med projektet, som kommer att pågå till år 1996, är att finna former för samordnade utbildningsinsatser av stat och kommun. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 13 och 1994/95:Ub693 yrkande 8.
Landstingens gymnasieutbildning
I motion 1994/95:Ub324 (kds) tas frågan om landstingens gymnasieutbildning upp. Kommunerna har i dag helt ansvaret för gymnasieskolan med undantag av omvårdnads- och naturbruksprogrammen. Dessa program är landstingen huvudman för. I övrigt är det inte tillåtet för landstingen att bedriva gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning får inte heller enligt lagen om entreprenadförhållanden inom skolan läggas ut på entre- prenad till landsting. Motionären anser att landstingen skall få anordna andra program än naturbruks- och omvårdnadsprogrammen om kommuner och landsting är överens (yrkande 1). En översyn bör göras av gällande lagstiftning med inriktningen att rätten vidgas för landsting och kommuner att själva komma överens om uppgiftsfördelningen beträffande gymnasieskolan (yrkande 2). I yrkande 3 anförs att landstingen bör få anordna yrkessärskola. Utbildning inom yrkessärskola borde kunna läggas ut på entreprenad från kommunerna till landstingen.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om möjlighet för landstingen att anordna andra program än inom naturbruks- och omvårdnadsområdet, bl.a. i bet. 1993/94:UbU6 (s. 12). Utskottet uttryckte då som sin mening att den nuvarande ordningen borde bibehållas. De problem som kan uppstå bör kunna lösas genom samarbete mellan de berörda parterna, heter det i betänkandet. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Utskottet vill tillägga att det i dag inte finns några hinder för en landstingskommunal skola att samverka med en primärkommun för att vidga valmöjligheterna för elever vid landstingskommunal skola. En landstingskommunal elev kan gå kurser i primärkommunal skola om överenskommelse har träffats om detta. En landstingskommunal skola har däremot inte rätt att utvidga sitt utbildningsområde genom avtal eller entreprenad. Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denna skall bedriva viss undervisning i gymnasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Undervisning inom andra områden än de nu nämnda får inte generellt läggas ut på entreprenad. För sådan undervisning finns det emellertid möjlighet för regeringen att, om det föreligger särskilda skäl i det enskilda fallet, medge entreprenaddrift.
Frågan om landstingens framtida uppgifter har behandlats i Regionberedningens betänkande Regional framtid (SOU 1995:27), som remissbehandlas till utgången av december 1995. I betänkandet föreslår Regionberedningen bl.a. att landstingens gymnasieskolor får möjlighet att i entre-prenadform bedriva utbildning, som annars åvilar den kommunala gymnasieskolan.
Motionen bör avslås.
Ansvaret för förskolan m.m.
I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 4 och 9 behandlas frågan om ansvaret för förskolan och fritidsverksamheten. Genom att förskolan numera har en tydlig pedagogisk uppgift bör kommunerna ta fram skolplaner för verksamheten, så att förberedelserna för grundskolans arbete synliggörs och lättare kan utvecklas. En förskoleplan skulle enligt motionärerna kunna ingå i den skolplan som varje kommun skall ha för skolan. Skolverket bör därvid ha det övergripande ansvaret och bl.a. ge kommunerna vägledning i vad en förskoleplan skall innehålla. Skolverket bör också ha det övergripande ansvaret för tillsynen av förskolans pedagogiska verksamhet (yrkande 4). Enligt yrkande 9 i motionen bör Skolverket få tydliga direktiv om att skolbarnsomsorgen vid en skolas fritidsverksamhet skall falla inom Skolverkets tillsynsansvar. Fritidsverksamheten har stora och viktiga uppgifter i samarbetet med skolan. Fritidspedagogernas verksamhet är på många skolor integrerade i klassrumsarbetet. Det är viktigt att skolorna av besparingsskäl inte gör avkall på kvalitetskrav för fritidsverksamheten, anser motionärerna.
Utskottet vill peka på att kommunerna har genomfört stora förändringar i sin organisation av skola, förskola och skolbarnsomsorg. Förändringarna rör såväl den kommunala nämndorganisationen som hur verksamheten bedrivs och hur t.ex. lokalerna används. Många kommuner har startat en särskild sexårsverksamhet i nära anslutning till skolan eller infört andra samarbetsformer mellan skola och förskola. Fritidsverksamheten har på många håll integrerats i skolan. Personalen samverkar på olika sätt, och på många håll genomför man gemensam fortbildning. I sammanhanget är det viktigt att göra klart att barnomsorg och skola omfattas av skilda lagstiftningar, socialtjänstlag resp. skollag. Tillsynsverksamheten vad gäller socialtjänstlagstiftningen utövas av Socialstyrelsen. Utskottet vill understryka vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling. Särskilt viktigt är det naturligtvis att underlätta skolstarten genom ett nära samarbete mellan skolan och den skolförberedande verksamheten. Detta har också uttryckts i den nya läroplanen (Lpo 94).
I betänkandet Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45) behandlas frågor som hänger samman med skolstart, skolplikt samt de pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av olika modeller för skolstarten. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen har i proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling meddelat att den under våren 1996 kommer att ta ställning till frågan om en tioårig skolplikt. Mot denna bakgrund anser utskottet det inte påkallat med ett uttalande från riksdagens sida om förändring av ansvarsförhållandet mellan Socialstyrelsen och Skolverket i de av motionärerna berörda avseendena. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4 och 9.
Läromedel för funktionshindrade
Frågan om en utredning om produktionen av läromedel för funktionshindrade tas upp i motion 1994/95:So294 (c) yrkande 8. Av motionen framgår att nämnden för vårdartjänst har föreslagit att frågan om läromedel/studiematerial för olika grupper med funktionshinder skall utredas. Motionärerna anser att regeringen bör tillsätta den begärda utredningen.
Utskottet konstaterar att regeringen den 23 november 1995 har tillsatt en utredning (dir. 1995:134) som skall se över ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting vad gäller utbildning och omvårdnad av funktionshindrade elever. I utredningen ingår också att se över den statliga läromedelsproduktionen. Enligt utskottets uppfattning är därmed syftet med motionen tillgodosett, varför yrkandet bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uppföljning och utvärdering av praktisk-estetiska ämnen och blockämnen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 2 och 1994/95:Ub368 yrkande 10,
res. 1 (c, kds)
2. beträffande utvärdering av syo-funktionen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub354,
3. beträffande etikfrågor i undervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub303, 1994/95:Ub368 yrkande 2, 1994/95:Ub370 och 1994/95:Ub376,
res. 2 (kds)
4. beträffande interkulturella frågor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 7 och 1994/95:Sf636 yrkandena 10, 11 och 12,
5. beträffande undervisning i sex och samlevnad
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub313 yrkandena 1 och 2,
6. beträffande undervisning om riskerna med alkohol, tobak och narkotika
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub367 yrkandena 1 och 2,
7. beträffande utbildning i naturkunskap
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub328 yrkandena 1 och 2,
8. beträffande fler valfria skolämnen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub311,
9. beträffande regler för antalet undervisningstimmar
att riksdagen avslår motionen 1994/95:Ub353,
10. beträffande nationella prov
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub338,
11. beträffande idrottsundervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub343 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Ub363, 1994/95:Ub383 yrkande 4, 1994/95:Ub387 ,1994/95:
Kr412 yrkande 6, 1994/95:Kr413 yrkande 3 och 1994/95:Kr414 yrkande 2,
12. beträffande kostundervisning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub383 yrkande 3, 1994/95:Ub904 yrkandena 1, 2 och 3 och 1994/95:A807 yrkande 13,
13. beträffande undervisning om totalförsvaret
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub312,
14. beträffande undervisningen i historia
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub301 och 1994/95:Ub309,
15. beträffande frivillig konfessionell undervisning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub372,
16. beträffande teckenspråk som tillvalsämne
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub356 yrkande 2,
17. beträffande undervisning i mediakunskap
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju809 yrkande 8,
18. beträffande körkortsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub317, 1994/95:Ub361 och 1994/95:Ub385,
19. beträffande undervisning om arbetsliv och företagande
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub902 yrkandena 1, 2, 3 och 4,
20. beträffande utbildning för vårdyrken
att riksdagen avslår motion 1994/95:So207 yrkandena 17 och 18,
21. beträffande naturbruksutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub329, 1994/95:Ub351 och 1994/95:Ub373,
22. beträffande undervisning för dyslektiker
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub347, 1994/95:Ub350 yrkande 1, 1994/95:Ub357 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:Ub374 yrkande 2,
23. beträffande utbildning och fortbildning av lärare om dyslexi
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2, 1994/95:
Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374 yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6,
res.3(mp, kds)
24. beträffande skolmåltidsavgifter
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub336 och 1994/95:Ub364 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (m, c, fp, kds)
25. beträffande skolgårdar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 8 och 1994/95:Ub368 yrkande 3,
26. beträffande arbetsmiljön i skolan
att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 1,
27. beträffande utnyttjande av skolans lokaler
att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 4,
28. beträffande information om skolväsendets tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsarbete
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 1,
res. 5 (m)
29. beträffande kommunernas uppföljnings- och utvärderingsansvar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 8 och 1994/95:Ub339 yrkande 6,
res.6(fp)
30. beträffande skolhälsovården
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub389 yrkande 1 och 1994/95:So466 yrkande 2,
31. beträffande regler för läsårsindelning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub365 och 1994/95:Ub369 yrkande 4,
res. 7 (m, fp)
32. beträffande skolledarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub693 yrkande 8 och 1994/95:Ub901 yrkande 13,
res. 8 (m)
33. beträffande landstingens gymnasieutbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub324 yrkandena 1, 2 och 3,
34. beträffande ansvaret för förskolan och fritidsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4 och 9,
res. 9(mp)
35. beträffande läromedel för funktionshindrade
att riksdagen avslår motion 1994/95:So294 yrkande 8.
Stockholm den 7 december 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Uppföljning och utvärdering av praktisk-estetiska ämnen och blockämnen (mom. 1)
Andreas Carlgren (c) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med Utskottet erinrar och slutar med yrkande 10 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att en effektiv tillsyn, uppföljning och utvärdering är nödvändig för att mål- och resultatstyrning skall fungera. Statens skolverk har enligt sin instruktion (SFS 1991:1121) till uppgift att verka för att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas inom givna ramar. Utskottet vill med anledning av motionerna peka på att timtiden för de praktiska och estetiska ämnena enligt den nya läroplanen för grundskolan (Lpo 94) kan ökas beroende på skolans profilering och elevernas val. Utskottet anser att det är viktigt att detta följs upp av Skolverket, dels vad gäller måluppfyllelse, dels vad gäller det faktiska timutfallet för vart och ett dessa ämnen samt även hur tiden fördelas över hela grundskoletiden. Ett annat viktigt område för uppföljning och utvärdering är de ämnesgrupper som i grundskolans timplan är förlagda till block. Utskottet delar således motionärernas uppfattning om det angelägna i att följa och utvärdera de praktisk- estetiska ämnena och de ämnen som enligt timplanen är förlagda till block, samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till förevarande yrkanden som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande uppföljning och utvärdering av praktisk-estetiska ämnen och blockämnen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 2 och 1994/95:Ub368 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Etikfrågor i undervisningen (mom. 3)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med Utskottet vill och på s. 11 slutar med 1994/95:Ub376 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill hänvisa till de nyligen fastställda läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) där det bl.a. framhålls att skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Det etiska perspektivet är ett av de övergripande perspektiv som det enligt läroplanerna är angeläget att anlägga i alla ämnen. Ansvaret för att de nationella målen nås vilar på den lokala nivån. Det är de lokala politikerna, rektor, lärare, övrig personal och elever tillsammans som utarbetar skolplan respektive arbetsplaner för arbetet i skolan. När det gäller den viktiga frågan om hur den etiska fostran skall utformas är naturligtvis föräldrarna en viktig part som skolan måste samverka med. Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget att de grundläggande demokratiska värderingar som ligger till grund för skolans verksamhet och som anges i skollag och i läroplanerna tillämpas i praktiken. Skolverket bör enligt utskottets uppfattning ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur målskrivningarna i läroplanerna angående etisk fostran skall få en praktisk tillämpning. Enligt utskottets mening bör denna fråga också vara ett viktigt inslag i den översyn av lärarutbildningen som regeringen har för avsikt att göra. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub368 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub303, 1994/95:Ub370 och 1994/95:Ub376 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande etikfrågor i undervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub368 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub303, 1994/95:Ub370 och 1994/95:Ub376 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
3. Utbildning och fortbildning av lärare om dyslexi (mom. 23)
Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med Utskottet delar och slutar med yrkandena 5 och 6 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning råder det ingen tvekan om att dyslexi i dag är ett stort problem i det svenska samhället. Metoderna för att komma till rätta med problemet finns dock, efter flera års forskning inom området, lätt tillgängliga inom landet. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att lärarna genom sin utbildning får gedigna kunskaper om de problem som rör elever med särskilda läs- och skrivsvårigheter. Utskottet vill peka på vikten av att tidiga åtgärder sätts in. Ett barn med läs- och skrivsvårigheter hamnar tidigt i underläge i skolarbetet, självförtroendet sviktar och skolarbetet känns som en plåga. Det är därför särskilt viktigt att förskollärare och lärare för de tidigare årskurserna i grundskolan ges utbildning om läs- och skrivsvårigheter. Det är också angeläget att det i skolorna finns tillräckligt med speciallärare för de elever som har behov av särskild expertis inom området. Många lärare - förskollärare, klasslärare och speciallärare - har i dag inte tillräcklig kunskap om dyslexi och metodik för dyslexibehandling. Utskottet vill betona vikten av att lärarna både inom förskolan och skolan snarast fortbildas inom detta område. Utbildning och fortbildning i läs- och skrivsvårigheter bör enligt utskottet prioriteras både nationellt och lokalt. Regeringen bör uppdra åt Skolverket och Högskoleverket att vidta de åtgärder som är erforderliga. Utskottet utgår från att kommunerna tar sitt ansvar och prioriterar denna form av fortbildning för förskollärare och lärare i kommunen. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2, 1994/95:Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374 yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande utbildning och fortbildning av lärare om dyslexi
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2, 1994/95:Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374 yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Skolmåltidsavgifter (mom. 24)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med Utskottet har och slutar med till känna bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att samtliga kommuner i dag anordnar fria skolmåltider för grundskolans elever, trots att detta inte är obligatoriskt. Även när det gäller gymnasieskolans elever erbjuder en överväldigande majoritet av kommunerna fria skolmåltider. Det framgår också av den ovan redovisade enkäten att flera kommuner som år 1994 tog ut avgift har slutat med detta år 1995. Enligt utskottets uppfattning är frågan om avgifter på skolmåltider en fråga som även fortsättningsvis bör avgöras av kommunerna själva. En lagstiftning om fria skolmåltider skulle gå stick i stäv mot den decentralisering av ansvaret för skolan som riksdagen beslutat om. Utskottet är således inte berett att förorda lagstiftning om fria skolmåltider. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna 1994/95:Ub336 och 1994/95:Ub364 yrkande 1.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande skolmåltidsavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub336 och 1994/95: Ub364 yrkande 1.
5. Information om skolväsendets tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsarbete (mom. 28)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med Utskottet delar och på s. 29 slutar med skall avslås bort ha följande lydelse:
Det nya styrsystemet för skolväsendet, där staten anger de nationella målen och ramarna för verksamheten, medan kommunerna och andra huvudmän har ansvar för genomförandet av de nationella målen, innebär enligt utskottets mening att stor vikt måste läggas vid uppföljning, utvärdering och tillsyn. Den målstyrda skolan bygger på att lokala och nationella mål skall vara väl kända för elever, lärare och andra berörda. Utskottet vill också peka på vikten av att stor öppenhet råder när det gäller den uppföljning, utvärdering och tillsyn som utövas. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en bred och saklig debatt om olika frågor inom skolan. Det ligger i skolväsendets intresse att resultat från uppföljning och utvärdering som rör exempelvis en skola eller en årskurs offentliggörs för en saklig debatt om såväl olika skolor som skolväsendets kvalitet. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande information om skolväsendets tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
6. Kommunernas uppföljnings- och utvärderingsansvar (mom. 29)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med Utskottet konstaterar och slutar med yrkande 8 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att den kommunala egenkontrollen av verksamheten i skolorna ökar. Det är väsentligt att kommunerna vet vad som fungerar bra och vad som skulle kunna bli bättre i de olika skolorna. Utskottet har erfarit att vissa kommuner för detta ändamål har inrättat kommunala skolinspektörer. Inrättandet av kommunala tjänster är en rent kommunal angelägenhet. Utskottet vill emellertid som sin mening framhålla att kommunala skolinspektörer är en betydelsefull satsning inom skolområdet som borde prövas i fler kommuner. Utskottet anser det vidare logiskt att kommunerna därvid tar ett helhetsansvar för all den skolverksamhet som bedrivs inom kommunen, således för både kommunala och fristående skolor. Regeringen bör uppdra åt Skolverket att tillsammans med kommunerna verka för en ordning med kommunala skolinspektörer i enlighet med yrkande 8 i motion 1994/95:Ub315. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 8 och med anledning av motion 1994/95:Ub339 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande kommunernas uppföljnings- och utvärderingsansvar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 8 och med anledning av motion 1994/95:Ub339 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
7. Regler för läsårsindelning (mom. 31)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med Regleringen av och på s. 31 slutar med avslå motionerna bort ha följande lydelse:
En betydande minskning av den statliga regleringen av skolväsendet har skett under senare år. Det finns dock fortfarande vissa områden, t. ex. innebörden av begreppet läsår, som enligt utskottets mening är alltför detaljreglerade. En avreglering av läsåret skulle underlätta samverkan över kommungränserna och skapa utrymme för ett bättre resursutnyttjande i kommunerna. Utskottet delar således de synpunkter som framförts i motionerna. Regeringen bör enligt utskottets mening ta initiativ till en avreglering av föreskrifterna om läsåret. Utskottet vill i sammanhanget peka på att detta inte bör innebära några förändringar av den garanterade undervisningstiden för eleverna. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub365 och 1994/95:Ub369 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande regler för läsårsindelning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub365 och 1994/95:Ub369 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
8. Skolledarutbildning (mom. 32)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med Utskottet vill och slutar med yrkande 8 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Den förändrade styrningen av skolan innebär inte bara en förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun utan även en annorlunda ledningsfunktion i skolan. Inte minst när de gäller de nya läroplanerna har rektors roll när det gäller att förverkliga en nationellt likvärdig och kvalitativt högtstående skola markerats. Det åligger rektor att ansvara för den pedagogiska ledningen av verksamheten vid skolan. Skolorna har numera stora möjligheter att göra egna pedagogiska bedömningar och prioritera skolans resurser. Fortbildning av skolans personal är i första hand en kommunal uppgift. Utskottet anser emellertid att det är ett intresse för staten att erbjuda utbildning för skolledare, eftersom de har ett särskilt ansvar att leda arbetet enligt de nationella målen och riktlinjerna. Enligt utskottets mening finns därför skäl för staten att anordna en ny kvalificerad ledarskapsutbildning som skall vara en påbyggnadsutbildning på den nuvarande statliga rektorsutbildningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en sådan kvalificerad ledarskapsutbildning. Utskottet delar således den uppfattning som framförts i motion 1994/95:Ub901 yrkande 13. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 13 och med avslag på motion 1994/95:Ub693 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande skolledarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 13 och med avslag på motion 1994/95:Ub693 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
9. Ansvaret för förskolan och fritidsverksamheten (mom. 34)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med Utskottet vill och slutar med yrkandena 4 och 9 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att verksamheten i förskolan för sexåringar och den förberedande verksamheten för femåringar som skall börja skolan vid sex års ålder är en viktig del av förskolan. Förskolans pedagogiska verksamhet har på ett annat sätt än tidigare siktet inställt på fortsättningen i skolan. Förskolan är därmed en integrerad del i utbildningssystemet. Genom att förskolan numera har en så tydlig pedagogisk profil bör enligt utskottets mening kommunerna utarbeta en särskild förskoleplan för denna verksamhet. En sådan förskoleplan skulle kunna ingå i den skolplan kommunerna är skyldiga att utarbeta för skolväsendet. Enligt utskottets mening bör Skolverket därvid ha det övergripande ansvaret och bl.a. ge kommunerna vägledning i vad en förskoleplan skall innehålla. Skolverket bör också ha det övergripande ansvaret för tillsynen av förskolans pedagogiska verksamhet.
Utskottet vill också framhålla att fritidsverksamheten har stora och viktiga uppgifter i samarbetet med skolan. Fritidspedagogernas verksamhet är numera på många skolor integrerade i klassrumsarbetet. Det är viktigt att kommunerna inte av besparingsskäl gör avkall på kvalitetskraven för fritidsverksamheten. Utskottet delar motionärernas uppfattning att tillsynen vad avser skolans fritidsverksamhet är illa organiserad. Enligt utskottet bör Skolverket ges i uppdrag att ansvara för tillsynen vad gäller en skolas fritidsverksamhet.
Mot bakgrund av vad utskottet nu har anfört bör regeringen återkomma till riksdagen med erforderliga förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande ansvaret för förskolan och fritidsverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Särskilt yttrande
Skolans arbetsmiljö m.m. (mom. 26, 27 och 30)
Britt- Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Skolan och dess lokaler är, vilket ofta glöms bort, en arbetsplats för eleverna under minst 9 år, oftast 12 år. Skolan skall enligt vår uppfattning erbjuda såväl en bra utbildning som en bra arbets- och psykosocial miljö. I dagens skola är situationen ofta en helt annan. Stress, dålig arbetsmiljö, minskat antal lärarledda timmar, knappa resurser, segregering m.m. är vardagsmat. Dessa faktorer skulle antagligen inte accepteras på en arbetsplats för vuxna. Ungdomars arbetsdag är dessutom ofta längre än vuxnas.
I många kommuner utnyttjas skolans lokaler även under kvällstid för t.ex. komvux, föreningsliv och studieförbund. Vi ser positivt på detta. Många kommuner har också startat fritidsverksamhet och liknande i skolans lokaler. Vi anser att mycket positivt kan komma ut av ett sådant samarbete. Vi anser också att skolans bibliotek bör vara åtkomligt för eleverna även efter skoltid, för t.ex. läxläsning. Vi vill framhålla att sambruk vad gäller lokaler inte främst skall ses som ett sätt att spara pengar utan som en möjlighet att åstadkomma en positiv samverkan mellan olika kommunala aktiviteter.
Vi vill också peka på den dramatiska ökningen som har skett av astma och allergisjukdomar. Den främsta orsaken till problemen är dålig inomhusmiljö. Täta hus, dålig ventilation, allergiframkallande husdjur, rökning, dålig städning, sjuka hus med fukt och hälsovådliga byggmaterial etc. Astma/allergier är en av Sveriges största folksjukdomar. Vi anser därför att riksdagen måste agera kraftfullt och vidta ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen. Inom skolans område bör enligt vår uppfattning bl.a. skolhälsovården stödjas så att den effektivare kan bidra till att förebygga uppkomsten av astma/allergi hos skolbarnen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 8
Läroplans-, kursplane- och timplanefrågor 8
Vissa allmänna frågor 8
Kurs- och timplanefrågor 15
Dyslexi 23
Avgifter för skolmåltider 26
Skolans fysiska miljö m.m. 26
Övriga frågor 28
Uppföljning och utvärdering 28
Skolhälsovård 29
Läsåret 30
Skolledarutbildning 31
Landstingens gymnasieutbildning 31
Ansvaret för förskolan m.m. 32
Läromedel för funktionshindrade 33
Hemställan 34
Reservationer 37
1. Uppföljning och utvärdering av praktisk-estetiska ämnen och blockämnen (mom. 1) 37
2. Etikfrågor i undervisningen (mom. 3) 37
3. Utbildning och fortbildning av lärare om dyslexi (mom. 23) 38
4. Skolmåltidsavgifter (mom. 24) 39
5. Information om skolväsendets tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsarbete (mom. 28) 39
6. Kommunernas uppföljnings- och utvärderingsansvar (mom. 29) 40
7. Regler för läsårsindelning (mom. 31) 41
8. Skolledarutbildning (mom. 32) 41
9. Ansvaret för förskolan och fritidsverksamheten (mom. 34) 42
Särskilt yttrande 43
Skolans arbetsmiljö m.m. (mom. 26, 27 och 30) 43
Gotab, Stockholm 1995