Vissa skolfrågor
Betänkande 1993/94:UbU17
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU17
Vissa skolfrågor
Innehåll
1993/94 UbU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet 32 motioner, vilka samtliga väckts under den allmänna motionstiden 1994. Motionerna behandlar såväl allmänna skolfrågor som läroplans- och kursplanefrågor inom olika skolformer.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar i de flesta fall till vad riksdagen nyligen har beslutat om beträffande nya läroplaner och kursplaner för grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Till betänkandet fogas 10 reservationer från Socialdemokraterna och Ny demokrati samt en meningsyttring från Vänsterpartiet. I ett särskilt yttrande klargör Socialdemokraterna sin grundläggande uppfattning i en rad läroplans- och kursplanefrågor, men avstår från att reservera sig med hänsyn till riksdagens nyligen fattade beslut.
Motionerna
1993/94:Ub302 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet "kristen etik och västerländsk humanism" inte skall finnas med i läroplanerna.
1993/94:Ub308 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i konsumentekonomi.
1993/94:Ub309 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av kursplaner i företagande.
1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att meritvärderingsförordningen bör återinföras.
1993/94:Ub312 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av nationella prov i franska och tyska.
1993/94:Ub313 av Elver Jonsson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avsevärt förbättrad ANT-undervisning i grundskolan och på gymnasiet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den utökade och förbättrade ANT-undervisningen sker i nära samverkan med folkrörelserna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kraftfulla insatser görs i anslutning till närmandet till EU avseende ANT-information till grundskole- och gymnasieelever.
1993/94:Ub315 av Olle Schmidt och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående självstyrande skolor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den utredning som riksdagen av regeringen begärt och som skall se över elev- och föräldrainflytandet även skall ge förslag på hur "självstyrande skolor" skall kunna införas.
1993/94:Ub322 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kursplanerna för samhällskunskap i grundskolan och gymnasieskolan skall innehålla momenten totalförsvaret, svensk säkerhetspolitik och internationella fredssträvanden.
1993/94:Ub333 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningen i skolan om de brott mot mänskligheten som begåtts såväl under nazismen som i de f.d. socialistiska staterna.
1993/94:Ub335 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slå vakt om värdet av den kommunala vuxenutbildningen.
1993/94:Ub336 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om bildämnet i enlighet med motionen.
1993/94:Ub343 av Rose-Marie Frebran och Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagarutbildning på gymnasial nivå.
1993/94:Ub346 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet i ämnet religionskunskap i grundskolan i stil med den finska modellen.
1993/94:Ub348 av Isa Halvarsson och Olle Schmidt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexiblare gymnasiestudier, s.k. gymnasiebank, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program- och nivåanpassning av kärnämnen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuella program, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt elevinflytande.
1993/94:Ub349 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknikämnet i grundskolan.
1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att erforderlig uppföljning görs av att alla barn uppnår tillfredsställande basfärdigheter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever med särskilda behov bör ges erforderligt stöd och att föräldrarna bör ges goda möjligheter att delta i planeringen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelarna med flexibel skolstart och flexibilitet i skolgångens längd för att göra individanpassad undervisning möjlig, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en god skolmiljö.
1993/94:Ub352 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, fp, c, kds, -) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om otillräckliga kunskaper om insatser mot mobbning av utvecklingsstörda elever, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att erforderliga åtgärder bör vidtas.
1993/94:Ub355 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att utarbeta kriterier för minimiantal elever i friskolorna.
1993/94:Ub356 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstartsålder och tioårig grundskola.
1993/94:Ub360 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning i skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning. 1993/94:Ub364 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att företag och skolor skall stimuleras genom information och praktisk vägledning att genomföra projekt som de i motionen redovisade, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för att dessa projekt av industriskolor snabbt kan igångsättas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en snabbutredning som under kort tid kan igångsätta ett nytt lärlingssystem i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningen, nämnd i p. 3, bör undersöka hur en snabb ändring i skollagen kan göras, för att företag skulle kunna ha en lärling utan att ett anställningsförhållande enligt LAS uppstår, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningen, nämnd i p. 3, skall se på hur ett särskilt yrkesträningskontrakt skall utformas mellan arbetsgivaren och eleven där det framgår syfte, träningens början och slut, antal träningstimmar per dag, löne- och anställningsförmåner samt under vilka villkor kontraktet kan brytas.
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrens och kvalitet i skolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i aktuella författningar att de i motionen angivna förslagen om konkurrens och kvalitet i skolan kan förverkligas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktiga betygssystem i skolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specialresurser även till duktiga elever, 5. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till närmare utformning av ett stödsystem för duktiga elever, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småbarnsskolor, 12. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om industriskolor, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt lärlingssystem.
1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om odifferentierad grund- och gymnasieskola, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggd studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydligare krav på fristående skolor för godkännande för fullgörande av skolplikten, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Skolverket om en utvärdering av fristående skolor mot bakgrund av läroplanens krav på allsidighet och tolerans i undervisningen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nedre gräns för antalet elever för godkännande av fristående skolor, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans värdegrund, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet idrott och hälsa skall garanteras 500 timmar på timplanen, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet slöjd skall garanteras 322 timmar på timplanen, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att praktisk arbetslivsorientering skall garanteras 100 timmar på timplanen, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dels den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen garanteras 860 timmar på timplanen, dels den naturvetenskapliga ämnesgruppen garanteras 840 timmar på timplanen, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 275 timmar på timplanen avsätts för elevens eget val, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett demokratiskt och elevaktivt arbetssätt, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barn- och ungdomskunskap bör ingå i den samhällsorienterande ämnesgruppen som ett självständigt ämne, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnesövergripande kursplaner för de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kursplan för ämnet svenska som andraspråk, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studie- och yrkesorientering, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt betygssystem, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nationella provsystemet, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska som andraspråk i gymnasieskolan.
1993/94:K617 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristen etik som värdegrund för grundskolan.
1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierade undervisningsinsatser mot främlingsfientlighet och rasism.
1993/94:So215 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statsbidrag till en förbättrad ANT-undervisning.
1993/94:So247 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet,
1993/94:So492 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att integrera könssociala perspektiv på undervisningen i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap, biologi, bild enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Kr514 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrotten i skolan.
1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvärdering av det nya programgymnasiet.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett åtgärdsprogram för likvärdig utbildning för flickor, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av lärar- och rektorsutbildningarna i syfte att öka utrymmet för kunskaper om flickors behov, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka kunskaperna om forskningsresultat om metoder och pedagogik för flickors inlärning.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande 75 motionsyrkanden om skolväsendet vilka alla har väckts under den allmänna motionstiden innevarande riksmöte. Utskottet vill redan här inledningsvis erinra om att riksdagen tidigare under detta riksmöte, december 1993, beslutade om nya läroplaner och nya betygssystem för dels det obligatoriska skolväsendet (grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan), dels de frivilliga skolformerna (gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux). Riksdagens beslut (prop. 1992/93:220, bet. UbU1, rskr. 82 resp. prop. 1992/93:250, bet. UbU2, rskr. 93) präglar i stor utsträckning utskottets behandling av de förevarande motionerna. Utskottet åberopar i ett stort antal frågor vad riksdagen nyligen har beslutat utan att närmare gå in på utskottets motiveringar till sina ställningstaganden. Sålunda nöjer sig utskottet med kortfattade hänvisningar till berörda avsnitt i de tidigare betänkandena.
1. Grundskolans läroplan
Skolans värdegrund
Tre motioner vänder sig mot begreppet "kristen etik och västerländsk humanism" i läroplanen. I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 14 föreslås en alternativ formulering i läroplanen vad gäller kristen etik och västerländsk humanism, eftersom uttrycket i fråga enligt motionärernas mening ger utrymme för synnerligen motstridiga tolkningar som riskerar att skapa konflikter. Enligt motion 1993/94:K617 (fp) yrkande 3 är uttrycket oförenligt med religionsfriheten, varför formuleringen bör utgå ur läroplanens beskrivning av skolans värdegrund. Även enligt 1993/94:Ub302 (v) bör begreppet inte finnas med i läroplanen eftersom formuleringen leder till farhågor om begynnande religiös intolerans.
Utskottet konstaterar att regeringen genom beslut den 17 februari 1994 antagit de nya läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive det frivilliga skolväsendet (Lpf 94) vilka baserar sig på riksdagens beslut hösten 1993 om riktlinjer för respektive läroplan. I avsnittet Grundläggande värden (Lpo 94 s. 5) står det: "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande." Utskottet konstaterar således att regeringen slutligt har formulerat vad som skall gälla i fråga om skolans värdegrund, där begreppen kristen etik och västerländsk humanism inte återfinns i läroplanstexten. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 14, 1993/94:K617 yrkande 3 och 1993/94:Ub302.
Kursplanerna
Frågor om i vilka ämnen kursplaner skall fastställas och vad kursplanerna skall innehålla har tagits upp i flera motioner. Innan utskottet behandlar dem, vill utskottet erinrar om att regeringen tidigare denna vår fastställt kursplanerna för grundskolan. Kursplanerna är i enlighet med riksdagens beslut utformade för en målstyrd skola, dvs. de uttrycker de krav som ställs på skolans undervisning. Hur skolorna skall organisera verksamheten eller vilka arbetsformer som skall användas regleras inte. Kursplanerna är bindande och anger dels vilka mål som undervisningen i respektive ämne skall sträva mot, dels vilka mål eleven skall ha uppnått efter det femte respektive nionde året. I den utvecklingsplan som regeringen nyligen redovisat för riksdagen (skr. 1993/94:183) sägs att ett system med kontinuerliga kursplaneöversyner nu behöver utformas. Regeringen vill därmed skapa garantier för att kursplanerna hålls aktuella. I detta system bör ingå ett utvidgat samarbete med skolans intressenter. Regeringen avser att ge ett uppdrag till Skolverket i dessa frågor (s. 24 f.).
Enligt motion 1993/94:Kr514 (v) yrkande 1 har skolan ett stort ansvar för att lägga grunden till ett friskt och hälsosamt liv för alla. Idrotten i skolan är därför viktig och innehållsmässigt måste ämnet förbättras. Dessutom bör betyget i idrott avskaffas.
Som utskottet just erinrat om har kursplanerna för grundskolan helt nyligen utfärdats av regeringen. Med hänvisning härtill och till vad regeringen anfört om en fortlöpande översyn av kursplanerna bör yrkandet i denna del avslås. Utskottet föreslår även att yrkandet såvitt avser betygsättningen i ämnet idrott skall avslås.
I motion 1993/94:Ub336 (fp) begärs en utredning om bildämnet. Motiven härför är att bildämnets funktion i skolan och i lärarutbildningen behöver förstärkas.
Utskottet konstaterar att nya kursplaner för grundskolan nyligen fastställts. Statsmakternas beslut om kursplaner förra året föregicks av Läroplanskommitténs utredningsarbete som redovisades i slutbetänkandet Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2). En särskild utredning om bildämnet är enligt utskottets mening nu inte påkallad. Riksdagen bör därför avslå motion 1993/94:Ub336.
I motion 1993/94:Ub346 (c) föreslås en försöksverksamhet i ämnet religionskunskap i grundskolan motsvarande den finska modellen där eleverna får välja undervisning efter sin trosinriktning. Elevernas konfessionella tillhörighet får slå igenom och prägla undervisningen. Motionärens motiv till försöksverksamheten är att söka förbättra den svenska undervisningen i religionskunskap.
Utskottet finner anledning att understryka att det inte är skolans uppgift att ge en konfessionell undervisning. Särskilt i frågor där det föreligger olika uppfattningar skall skolans undervisning vara saklig och allsidig. I läroplanerna för såväl den obligatoriska skolan som för de frivilliga skolväsendet har det i enlighet med vad riksdagen särskilt uttalat i anslutning till läroplansbeslutet (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) slagits fast att undervisningen skall vara icke-konfessionell. Kursplanen för ämnet religionskunskap har nu fastställts av regeringen. Utskottet vill dock påpeka att det inom elevens fria val står eleven fritt att välja en fördjupning i ämnet religion som står i överensstämmelse med dennes egen trosinriktning. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motion 1993/94:Ub346.
Teknikämnet i grundskolan måste ägnas skärpt uppmärksamhet under de närmaste åren, framhålls det i motion 1993/94:Ub349 (fp). Målsättningen är att skapa ett ökat intresse för teknik och därmed en ökad rekrytering till tekniska studieval och yrken, men också att ge en förbättrad individuell teknisk kompetens som ett viktigt redskap i vardagslivet, hävdas det i motionen.
Utskottet erinrar om att regeringen har givit Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS) ett uppdrag att vidta åtgärder för att bredda rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Utbildningsdepartementet har inom ramen för sitt arbete med kompetensutveckling, Agenda 2000, uppmärksammat att särskilda krav måste ställas på utvecklingen av den tekniska utbildningen vad gäller volym, struktur och undervisningens uppläggning. Dessa förändringar måste samverka till en avsevärd förstärkning av ungdomens teknikintresse (Kunskap och kompetens för nästa århundrade, Ds 1994:35 s. 56). Även den av regeringen tillkallade arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i skolan har enligt sina direktiv att uppmärksamma varför ungdomars intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningsvägar sjunker.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att man måste göra något åt det bristande intresset för teknikämnet och att ämnet måste ägnas uppmärksamhet. Av vad som redovisats ovan framgår dock att regeringen redan uppmärksammat de problem som motionärerna berör och att åtgärder pågår för att söka komma till rätta med dem. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionens syfte är tillgodosett. Motionen bör därför avslås.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 21 framhålls att barn- och ungdomskunskap bör ingå i den samhällsorienterande ämnesgruppen som ett självständigt ämne.
Utskottet avstyrkte hösten 1993 ett likartat yrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 41). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets ställningstagande att inte fastställa någon särskild kursplan för barn- och ungdomskunskap. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 22 begärs ämnesövergripande kursplaner för de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna. Motionärerna ser stora fördelar med att undervisningen i dessa ämnen bedrivs ämnesövergripande.
Utskottet avstyrkte hösten 1993 ett likartat motionsyrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 39) med hänvisning till att det nya styrsystemet för skolan inte hindrar att de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena i fortsättningen behandlas ämnesövergripande eller som teman. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub905 yrkande 22.
I motion 1993/94:Ub905 yrkande 23 förordas en kursplan för ämnet svenska som andraspråk. En väl genomarbetad kursplan med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning måste ligga till grund för undervisningen i ämnet. Ämnet har sedan lång tid tillbaka en egen metodik, hävdas det i motionen.
Riksdagen har vid innevarande riksmöte avslagit motsvarande motionsyrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 42) och därvid beslutat att någon särskild kursplan i ämnet svenska som andraspråk inte skall fastställas. Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens ställningstagande i denna fråga. Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att framställa kommentarmaterial om undervisningen i svenska som andraspråk. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 24 framförs vikten av studie- och yrkesorientering (syo). Läroplanen skall tydligt uttrycka målen för SYO, menar motionärerna, och betonar vikten av kvalificerad personal för ändamålet.
Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 68). Utskottet delade därvid motionärernas uppfattning om betydelsen av SYO och hänvisade till skollagens bestämmelser härom (2 kap. 6 §) samt till att en särskild högskoleexamen i SYO inrättats (bet. 1992/93:UbU3 s. 25). Utskottet kan nu konstatera att läroplanen (Lpo 94 s. 17) föreskriver att rektor skall ha det övergripande ansvaret för att SYO-verksamhet organiseras. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub905 yrkande 24.
I motion 1993/94:Ub360 (nyd) föreslås obligatorisk undervisning i skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning. Syftet med undervisningen är att spara liv, inte minst i trafiken, och att förhindra hjärnskador.
Utskottet, som under innevarande riksmöte avstyrkt ett motsvarande motionsyrkande (bet. 1993/94:UbU1 s. 78), anser alltjämt att det ankommer på den enskilda skolan att anordna sådan utbildning. Riksdagen bör därför avslå motionen.
Timplanen
Timplanen för vissa ämnen berörs i motion 1993/94:Ub905 (s) i ett antal yrkanden. Ämnet idrott och hälsa bör enligt motionärerna garanteras 500 timmar på timplanen (yrkande 15) och ämnet slöjd 322 timmar (yrkande 16). Vidare bör praktisk arbetslivsorientering garanteras 100 timmar på timplanen (yrkande 17) samt den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen 860 timmar och den naturvetenskapliga ämnesgruppen 840 timmar (yrkande 18). Slutligen anser motionärerna att 275 timmar skall avsättas på timplanen för elevens eget val (yrkande 19).
Utskottet hänvisar till sin tidigare behandling av motsvarande motionsyrkanden under innevarande riksmöte (bet. 1993/94:UbU1 s. 60 f.) och riksdagens beslut om timplanen (rskr. 1993/94:82) vilken finns fogad som bilaga 3 till skollagen (SFS 1985:1100, ändr. 1993:1679). Då utskottet anser att riksdagen inte bör besluta om några ändringar härvidlag föreslår utskottet att motion 1993/94:Ub905 yrkandena 15, 16, 17, 18 och 19 avslås.
Betygssystem m.m.
Riv upp beslutet om ett nytt betygssystem och för ut förslaget från i höstas till en bred remissbehandling, föreslås det i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 25. Barn skall inte betygsättas i skolans tidiga årskurser. Först i höstterminen i årskurs åtta skall betyg sättas. I stället för en sexgradig betygsskala bör enligt motionärerna en fyragradig skala införas med beteckningarna: G (godkänd), VG (väl godkänd), MVG (mycket väl godkänd). För elev som inte uppnått kravnivån för godkänd bör detta framgå av betygsdokumentet genom beteckningen (x) samt ett omdöme, som beskriver elevens kunskapsutveckling i ämnet/ämnesgruppen.
I motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 3 framhålls att betygssystemet i skolan behöver konkretiseras. Betygen skall, enligt motionärerna, vara ett feedback-instrument för eleven och skall inte vara avsedda som ett urvalsinstrument för högre studier. Betyg skall vidare ges redan under tidig skolålder. Utöver de ämnesriktade betygen skall eleven få en kort verbal beskrivning. Motionärerna vill också införa betyg i ordning och uppförande.
Riksdagen beslutade under hösten 1993 om ett nytt betygssystem (bet. 1993/94:UbU1 s. 46 f.) varvid motioner med motsvarande innehåll avstyrktes. Utskottet anser att beslutet om betygssystemets utformning bör ligga fast. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 25 och 1993/94:Ub365 yrkande 3.
Frågan om det nationella provsystemet tas upp i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 26. Motionärerna menar att ämnesprov i årskurs 5 inte skall användas som underlag för betygsättning utan för att bedöma om skolor, klasser och elever nått en rimlig kunskapsnivå. Det finns skäl att behandla resultat från sådana nationella prov med stor försiktighet.
Utskottet har behandlat och avstyrkt en motion med motsvarande innehåll under innevarande riksmöte (bet. 1993/94:UbU1 s. 54) och riksdagen har med godkännande av vad utskottet anfört beslutat om utformningen av det nationella provsystemet. Utskottet finner inte skäl att redan nu ställa sig bakom en förändring av detta. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion 1993/94:Ub351 (kds) framförs vikten av att erforderlig uppföljning görs så att alla barn uppnår tillfredsställande basfärdigheter (yrkande 1). En inte obetydlig del av eleverna lämnar grundskolan med dåliga baskunskaper i läsning, skrivning och matematik. I samma motion anförs vidare att alla elever med särskilda behov av stöd, t.ex. elever med inlärningssvårigheter, bör ges erforderligt stöd och att föräldrarna bör ges goda möjligheter att delta i planeringen för att underlätta för dessa barn (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Utskottet har i samband med behandlingen av förslaget till läroplan för grundskolan berört dels frågan om skolans möjligheter att kontrollera elevernas kunskaper (bet. 1993/94:UbU1 s. 53 f.), dels skolans ansvar för elever med särskilda behov (s. 36). Utskottet erinrade därvid om skollagens och grundskoleförordningens bestämmelser härom samt om grundskolans tydliga resultatansvar. Utskottet framhöll vidare att alla lärare kontinuerligt skall följa varje elevs kunskapsutveckling så att eventuella problem uppdagas så tidigt som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder sättas in tidigt så att alla elever når de kunskapsmål som föreskrivs i läroplan och kursplaner för grundskolan. Det är skolhuvudmannen som har det yttersta ansvaret för att dessa särskilda åtgärder kommer till stånd för elever med otillräckliga kunskaper.
Regeringen slår i den nyligen fastställda läroplanen för grundskolan fast att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevers olika förutsättningar och behov, och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen (Lpo 94 s. 6). I den utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen nyligen redovisat för riksdagen (skr. 1993/94:183) sägs bl.a. att tendenserna till att elever som behöver stöd inte får detta i tillräcklig omfattning bör ägnas stor uppmärksamhet under den kommande treårsperioden. Regeringen redovisar i skrivelsen också att såväl Skolverket som Statens institut för handikappfrågor visat på att en alltför administrativt rationell resurshantering och schablonmässig fördelning av resurser i kommunerna innebär risker för likvärdigheten.
Utskottet erinrar om att Skolverket i sin fördjupade anslagsframställning för åren 1994/95--1996/97 Verksamhet och inriktning (s. 18) framhållit att verket hittills gjort relativt omfattande insatser för elever med behov av särskilt stöd, bl.a. för elever med annat hemspråk än svenska och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Under innevarande budgetår analyseras erfarenheterna av dessa och andra insatser som grund för verkets vidare planering av insatser på ifrågavarande område.
Utskottet utgår alltjämt från att alla elever erhåller den utbildning de har rätt till och att de därvid åtnjuter det stöd de behöver för att uppnå uppställda mål. Härvid är skolans möjligheter att kontrollera elevernas kunskaper ett viktigt instrument. Utskottet finner det också angeläget att i detta sammanhang peka på Skolverkets ansvar att verka för att givna mål och riktlinjer uppfylls. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd med anledning av motion 1993/94:Ub351 yrkandena 1 och 3 inte är påkallad, varför yrkandena avstyrks.
2. Gymnasieskolans läroplan
I motion 1993/94:Ub335 (s) framhålls att det finns anledning att slå vakt om den kommunala vuxenutbildningen. Framför allt har komvux en identitet som utbildningsform för vuxna. Samverkan mellan gymnasieskolan och komvux får, enligt motionären, inte gå ut över vare sig ungdomars eller vuxnas möjligheter till studier på bästa möjliga villkor. I stället bör man söka förbättra utbildningsmöjligheterna för både de unga och de vuxna. Detta syfte nås bäst, menar motionären, med skilda läroplaner för gymnasieskola och komvux.
Utskottet behandlade och avstyrkte ett likartat motionsyrkande hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU2 s. 11 f.). Utskottet framhöll därvid den svenska kommunala vuxenutbildningens unika ställning, sedd i internationellt perspektiv. Utskottet anser alltjämt att det är viktigt att bevara den särskilda kompetens och prägel som komvux har genom att vara en speciell utbildningsform för vuxna, inte minst kvinnor. Särskilt viktig är komvux kompensatoriska uppgift, dvs. att ge möjlighet för vuxna människor med begränsad utbildning att komplettera och uppdatera denna. I den nya läroplanen för de frivilliga skolformerna finns komvux särart och skillnader mellan dess förutsättningar och gymnasieskolans uttryckta. Utskottet instämmer i syftet med motionen såsom det framgår av yrkandet. Enligt utskottets mening är det tillgodosett med vad som sägs i läroplanen om de mål som är specifika för komvux. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
I motion 1993/94:Ub348 (fp) förordas flexiblare gymnasiestudier i form av en s.k. gymnasiebank, dvs. en rätt för alla elever att disponera sina tre gymnasieår efter en individuell modell, t.ex. med förvärvsarbete insprängt i studierna (yrkande 1). En program- och nivåanpassning av kärnämnen förordas av motionärerna för att ta hänsyn till att många tonåringar har perioder av bristande studiemotivation (yrkande 2). Motionärerna framhåller slutligen att de individuella programmen bör användas som en aktiv, strategisk resurs och de får inte riskera att få stämpeln av program för elever som misslyckats (yrkande 3).
Utskottet avstyrkte likartade motioner under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU2 s. 21 f.) med hänvisning till att nationella, specialutformade och individuella program skall finnas kvar. De beslutade förändringarna inom gymnasieskolan innebär ökat utrymme för att lokalt organisera utbildningen på olika sätt och att det blir lättare att anpassa studietiden till olika elevers förutsättningar. Utskottet vill understryka vikten av att ett fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete inom gymnasieskolan äger rum. Utskottet erinrar om att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen hösten 1993 i samband med behandlingen av läroplanerna begärde att en parlamentarisk kommitté borde tillsättas för att följa utvecklingsarbetet i gymnasieskolan. Det är enligt utskottets mening naturligt att de synpunkter som anförs i motionen beaktas i uppföljningsarbetet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348.
Svenska som andraspråk tas upp i motion 1993/94:Ub905 yrkande 34. Det bör, menar motionärerna, vara obligatoriskt att anordna undervisning i svenska som andraspråk för de elever som har behov härav. Det faktum att många gymnasieelever måste tillägna sig svenska som ett främmande språk förutsätter att svenska kan studeras utifrån en egen metodik med egen kursplan och lärare utbildade för svenska som andraspråk.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte utförligt behandlat motionsledes framlagda förslag som i huvudsak överensstämmer med det förevarande motionsyrkandet (bet. 1993/94:UbU2 s. 39 f.). Utskottet vill än en gång framhålla att det är mycket angeläget att elever med annat modersmål än svenska under sin gymnasietid får en undervisning som ger dem lika goda förutsättningar som övriga elever att klara såväl gymnasie- som högskolestudier. Utskottet hänvisar till vad utskottet anförde i höstas, men vill i sammanhanget stryka under att målet för invandrares undervisning i svenska enligt utskottets mening skall sättas lika högt som för svenska elevers. Det är ett viktigt ansvar för kommunerna att anordna undervisningen för olika elevgrupper på det sätt som bäst hjälper eleverna att nå målet. Frågan om obligatorium för skolan resp. för eleven har hittills reglerats av regeringen i förordning. Liksom i höstas ser utskottet ingen anledning för riksdagen att ändra på det förhållandet.
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta kommentar- och referensmaterial om undervisning i svenska som andraspråk. Utskottet har erfarit att materialet, som utarbetas i samråd med företrädare för lärarutbildningen, beräknas föreligga senast den 1 oktober 1994.
Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens tidigare ställningstagande i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandet.
En utbyggd studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan begärs i motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 3. Motivet är att den sociala snedrekryteringen måste minska. Barn från lägre socialgrupper har svårare att få information om högre utbildning varför studievägledarna på gymnasiet aktivt bör ge råd till teoretiskt begåvade elever att fortsätta till högre studier, i stället för att endast informera om möjligheten, menar motionärerna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att studie- och yrkesorientering (SYO) är en viktig angelägenhet även på gymnasienivå och att studievägledarna har en betydelsfull roll att fylla. Utskottet vill peka på att enligt den nya läroplanen (Lpf 94 s. 36) har rektor ansvaret för att SYO-verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder, och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Det bör enligt utskottet vara naturligt att såväl skolledning och lärare som SYO-personal uppmuntrar studiebegåvade elever till fortsatta högre studier, inte minst de elever som saknar sådant stöd från hemmet. Utskottet har noterat att Skolverket enligt sin fördjupade anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 18), avser att göra riktade insatser beträffande kompetensutveckling av anställda t.ex. vad gäller SYO-verksamheten. Utskottet vill också påminna om att den av regeringen tillkallade arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i skolan enligt sina direktiv har att uppmärksamma barns och ungdomars olika bakgrund och sociala situation samt skolans möjligheter att undervisa och stimulera eleverna på deras egna villkor.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub903 yrkande 3.
Ett nytt lärlingssystem bör införas hävdas det i motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 14, eftersom dagens lärlingssystem fungerar dåligt. För att få till stånd ett sådant nytt lärlingssystem begärs i en annan motion, 1993/94:Ub364 (nyd), en snabbutredning härom (yrkande 3), och utredningen skall också undersöka hur skollagen kan ändras så att ett företag kan ha en lärling utan att ett anställningsförhållande enligt lagen om anställningsskydd uppstår (yrkande 4). Utredningen bör även lämna förslag på ett särskilt yrkesträningskontrakt mellan arbetsgivaren och eleven där det framgår syfte, träningens början och slut, antal träningstimmar per dag, löne- och anställningsförmåner samt under vilka villkor kontraktet kan brytas (yrkande 5).
Utskottet konstaterar att en lärlingsutbildning inom ramen för gymnasieskolans individuella program infördes genom riksdagsbeslut våren 1992 (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311). Lärlingsutbildningen innebär en kombination av sådan yrkesutbildning som sker i ett företags regi, inom ramen för ett anställningsförhållande, och studier av vissa ämnen i gymnasieskolan. Utbildningen har sålunda ett delat huvudmannaskap. Lärlingarnas anställningsförhållande under den tid de är i företagen är en fråga för parterna på arbetsmarknaden att komma överens om.
Vid föregående riksmöte avstyrkte utskottet en motion med motsvarande begäran om en förändrad lärlingsutbildning (bet. 1992/93:UbU3y s. 5) med hänvisning till att den nuvarande lärlingsutbildningen ger möjligheter att utforma en viss yrkesutbildning på ett flexibelt sätt och anpassa den till såväl den enskilda lärlingen som företaget och till lokala förutsättningar. Utskottet erinrar också om att det nu finns möjlighet att inom ramen för de nationella programmen arbetsplatsförlägga utbildning samt möjlighet att lägga ut undervisning på entreprenad. Slutligen finns möjlighet att ge motsvarande utbildning i fristående gymnasieskola.
Med hänvisning till vad som anförts om den gymnasiala utbildningens flexibilitet och variationsrikedom anser utskottet att det saknas skäl att föreslå någon förändring i det nuvarande lärlingssystemet. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden avseende ett nytt lärlingssystem.
I en motion, 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 13, uttalas att man aktivt skall stödja och uppmuntra återuppbyggnaden av företagsdrivna industriskolor. Motionärerna begär därför att regeringen ger Skolverket i uppdrag att, tillsammans med Sveriges verkstadsindustrier, lämna förslag om en sådan återuppbyggnad. I en annan motion, 1993/94:Ub364 (nyd), hävdar motionärerna att företag och skolor skall stimuleras genom information och praktisk vägledning att genomföra liknande projekt som genomförts av Scanias industrigymnasium i Södertälje, Volvo i Skövde och Lidköpings kommun (yrkande 1). Förutsättning måste skapas för att dessa projekt av industriskolor snabbt kan sätta i gång. Sådana lärlingssystem där ungdomar får sin utbildning i företagen ger sysselsättning och kvalificerat arbete i industrin, heter det i motionen (yrkande 2).
Utskottet har just pekat på flexibiliteten när det gäller att anordna de gymnasiala utbildningarna. Statsmakterna bör kunna utgå från att såväl skolhuvudmännen som industrin utnyttjar sina anläggningstillgångar på ett sätt som gör det möjligt att utbilda kvalificerad arbetskraft.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9 s. 4) uppmärksammat de initiativ till samarbete mellan gymnasieskola och näringsliv som motionärerna pekar på. I propositionen sägs att det är viktigt att skapa en bred samverkan mellan gymnasieskola, den högre utbildningen och yrkeslivet i syfte att åstadkomma en högkvalitativ, relevant och integrerad utbildning. Regeringen anför att stor vikt fästs vid dessa initiativ. Samtidigt påpekas att det i ett gränssnitt mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen finns ett antal utbildningsvägar som inte fullt går att hänföra till vare sig gymnasieutbildning eller högre utbildning. På sikt är det viktigt att det skapas utrymme för en mellannivå mellan den treåriga gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen. Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft, vilken nyligen remitterats till utskottet, föreslagit att den eftergymnasiala yrkesutbildningen ges nya former genom att teoretisk utbildning stimuleras tillsammans med yrkespraktik. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare för att utreda de närmare formerna för den nya utbildningsstrukturen.
Utskottet vill understryka vikten av att kontakter mellan arbetsliv och gymnasieskola ytterligare utvecklas. Detta medför en positiv utveckling för utbildningar som förenar såväl praktisk som teoretisk kompetens.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts om det pågående arbetet inom regeringskansliet är utskottet inte berett att nu föreslå att en särskild utredning tillsätts med av motionärerna angivet syfte. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13.
I två motioner föreslås att utbildning med inriktning på företagande inrättas. Enligt motion 1993/94:Ub309 (c) bör det utarbetas kursplaner i företagande, och påbyggnadsutbildning inom komvux bör startas på liknande sätt som ett antal gymnasieskolor redan startat. I motion 1993/94:Ub343 (kds) framhålls att grunden för ett mer företagsamt samhälle måste läggas redan i grund- och gymnasieskolan. Ytterligare ett nationellt program bör inrättas med inriktning mot företagande på gymnasial nivå, hävdar motionärerna.
Utskottet erinrar om att den reformerade gymnasieskolan, som nu håller på att införas, ger betydligt större utrymme för flexibla lösningar än den gamla gymnasieskolans system med linjer och specialkurser. Strukturen med program, grenar och valbara kurser och med timplanelagt utrymme för individuella val innebär större möjligheter än tidigare för gymnasieeleverna att anpassa sin utbildning efter egna önskemål. Systemet med individuella och specialutformade program gör det möjligt att erbjuda ämneskombinationer utöver dem som förekommer inom de nationella programmen. Utskottet konstaterar att härmed ges enskilda skolor tillfälle att skapa en egen profil som t.ex. kan inriktas mot företagande. Med det anförda avstyrks motionerna.
Vad gäller utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan framhålls i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 32 vikten av att detta arbete fortsätter längs olika vägar där kursutformningen kan vara en modell. Genom lokalt förnyelsearbete kan erfarenheter vinnas till stöd för en analys av förutsättningarna för mer kursutformade gymnasieskolor.
Utskottet instämmer i vad i motionen anförs om vikten av ett fortsatt utvecklingsarbete. De möjligheter till en mer kursutformad gymnasieskola som riksdagens beslut i höstas medför bör, som utskottet ser det, stimulera till ett fortsatt lokalt förnyelsearbete. Något uttalande av riksdagen på den punkten anser utskottet inte påkallat. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1993/94:Ub905 yrkande 32.
Enligt motion 1993/94:A455 (fp) yrkande 4 bör det nya programgymnasiet utvärderas, dels vad gäller den teoretiska delen av utbildningarna och dess betydelse för den lokala och nationella utvecklingen, dels vad gäller avhoppen från gymnasieskolan mot bakgrund av att alla ungdomar inte vill läsa i tre år.
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen i ett tillkännagivande till regeringen begärt att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att följa utvecklingsarbetet i gymnasieskolan (bet. 1993/94:UbU2 s. 23 och 45, rskr. 93). Utskottet har erfarit att arbete för närvarande pågår inom regeringskansliet med tillsättandet av denna kommitté. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:A455 yrkande 4.
I motion 1993/94:Ub312 (m) begärs ett tillkännagivande till regeringen om införande av nationella prov i franska och tyska i gymnasiet. Utan nationella prov i dessa ämnen finns risk för att kunskaperna sjunker och risk att trovärdighetsproblem uppstår för svensk språkutbildning, hävdar motionärerna.
Utskottet erinrar om att regeringen i sitt förslag om ny läroplan för det frivilliga skolväsendet berörde frågan om nationella prov (prop. 1992/93:250 s. 65). För närvarande finns obligatoriska centrala prov i gymnasieskolan och komvux i följande ämnen, nämligen matematik, svenska, engelska och fysik samt i gymnasieskolan dessutom i tyska, franska och kemi. Det borde, enligt propositionen, ankomma på regeringen att besluta om omfattningen av de nationella proven. Regeringen avser att senare besluta om uppdrag till Skolverket i detta hänseende. Riksdagen har inte haft något att erinra häremot. Huruvida nationella prov skall finnas i franska och tyska även i fortsättningen är en fråga som får avgöras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub312.
3. Gemensamma frågor
Arbetssätt m.m.
Frågan om arbetssättet inom skolan har väcks i två motioner. Vikten av ett demokratiskt och elevaktivt arbetssätt framförs i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 20. Ett elevaktivt och undersökande arbetssätt ökar förmågan att ifrågasätta och analysera, menar motionärerna, och ett demokratiskt arbetssätt stärker elevens inflytande. I en annan motion, 1993/94:Ub348 (fp) yrkande 4, framhålls likaledes vikten av ett stärkt elevinflytande. Eleven är viktigast och skolan skall formas efter elevens val och önskemål. Detta fordrar dock att eleven lär sig mer om självständig studieteknik, hävdar motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Skollagstiftningen och läroplanen betonar vikten av att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Skolverket framhåller i sin fördjupade anslagsframställning för 1994/95--1996/97 att de beslutade reformerna på skolområdet syftar till att eleverna skall ta ett personligt ansvar för att kunna utöva ett reellt inflytande över sin utbildning. I Bilden av skolan (s. 35) redovisar Skolverket att bristerna här fortfarande är stora, varför detta motiverar nya och fördjupade analyser och handlingsplaner från Skolverkets sida.
Utskottet har under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 37) behandlat motionsyrkanden liknande de nu förevarande. Utskottet framhöll då att det nya styrsystemet för skolan, målstyrningen, lägger ansvaret för skolans arbetssätt på rektor, lärare och annan personal. I de nya läroplanerna framhålls att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Vidare lägger läroplanerna för såväl den obligatoriska skolan som för de frivilliga skolformerna ansvaret på läraren att se till att alla elever oavsett kön och bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad (Lpo 94 s. 13 f. och Lpf 94 s. 32 f.).
Utskottet konstaterar i sammanhanget att en mer kursutformad skola ger eleverna större möjligheter att själva påverka sin utbildning. Slutligen vill utskottet erinra om att riksdagen av regeringen begärt att frågan om elevers och föräldrars inflytande i skolan genom en utredning skall bli föremål för en allsidig belysning (1993/94:UbU1 s. 35).
Mot bakgrund av de ovan redovisade förhållandena föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 20 och 1993/94:Ub348 yrkande 4.
I motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en odifferentierad grund- och gymnasieskola. För att minska den sociala snedrekryteringen bör skolan inte vara differentierad. Det är tydligt att barn från lägre socialgrupper har svårare att få information om högre utbildning och de yrken som en sådan utbildning leder fram till, menar motionärerna.
Utskottet erinrar om att regeringen år 1991 tillkallade en särskild utredare med uppdrag att utreda orsakerna till och omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Utredningen avlämnade under hösten 1993 sitt huvudbetänkande, Ursprung och utbildning -- social snedrekrytering till högre studier (SOU 1993:85). Utredningen har bl.a. penetrerat differentieringen i grundskolan.
Att SYO-verksamheten i skolan är viktig har utskottet haft anledning att understryka tidigare i detta betänkande (s. 14).
Utskottet är överens med motionärerna om syftet med yrkandet, nämligen att rekryteringen till högre utbildning skall ske under så lika villkor som möjligt för alla ungdomar. Utskottet instämmer också i att studieinformationen spelar en mycket viktig roll härvid. Utskottet utgår från att den nämnda utredningens slutsatser för närvarande övervägs inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört om SYO-verksamheten är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionen. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen. Yrkandet bör därmed avslås.
Självstyrande skolor
I motion 1993/94:Ub315 (fp) framförs en rad argument för inrättande av självstyrande skolor, som enligt motionärerna innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att överta vissa beslutsbefogenheter. För att kunna genomföra detta kan det enligt motionen krävas ändringar i bl.a. skollagen och kommunallagen (yrkande 1). Motionärerna vill ha ett tillkännagivande om att den utredning som skall se över elev- och föräldrainflytandet även skall ge förslag om hur självstyrande skolor skall införas (yrkande 2).
Utskottet har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med motsvarande innehåll vid innevarande riksmöte (bet. 1993/94:UbU1 s. 77). Utskottet konstaterade därvid att de begärda lagändringarna inte bara rör skolområdet, utan också innehåller kommunalrättsliga aspekter i fråga om de folkvaldas rätt att bestämma och möjligheterna att utkräva ansvar i kommunen.
Utskottet erinrar om att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen (bet. 1993/94:UbU1 s. 35, rskr. 82) begärt en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan. Härvid bör, anförde utskottet, göras en kartläggning av existerande samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Utskottet angav att regeringen därefter bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet pågår ett arbete med att tillsätta denna utredning.
Enligt utskottets mening torde det inom ramen för detta utredningsarbete vara möjligt att beröra även de former av "självstyrelse" som motionärerna syftar på. Med det anförda avslås motionen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i proposition 1993/94:188 om lokal demokrati framlagt förslag om sådana ändringar i kommunallagen (1991:900) att självförvaltningsorgan under kommunalnämnd möjliggörs. Enligt regeringen är det inte aktuellt att till ett självförvaltningsorgan lämna över uppgifter som enligt särskilda regler skall skötas i viss ordning. Inom skolans område t.ex. är många uppgifter författningsreglerade och uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller rektor. Detta är en så viktig begränsning att den bör framgå direkt av lagstiftningen, menar regeringen. I propositionen föreslås en ändring i skollagen i detta syfte. Regeringen erinrar emellertid samtidigt om att riksdagen har begärt att regeringen närmare skall överväga förändringar i skollagstiftningen i syfte att öka elevers och föräldrars inflytande i skolan.
ANT-undervisning
I några motioner krävs att ANT-undervisningen (alkohol, narkotika och tobak) i skolorna måste förbättras. I motion 1993/94:So215 (v) yrkande 4 framhålls att då de förebyggande insatserna skärs ned behövs det statsbidrag till en förbättrad ANT-undervisning. Skolverket bör få i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet, begärs det i motion 1993/94:So247 (v) yrkande 14. I motion 1993/94:Ub313 (fp) framförs likaså att ANT-undervisningen måste avsevärt förbättras i grundskolan och på gymnasiet (yrkande 1). Motionärerna framhåller vikten av att den utökade och förbättrade undervisningen sker i nära samverkan med folkrörelserna, bl.a. nykterhetsrörelsen (yrkande 2). I anslutning till närmandet till EU krävs det kraftfulla insatser avseende ANT-information till grundskole- och gymnasieelever för att öka medvetandet om ANT-drogernas destruktiva verkan (yrkande 3).
Utskottet erinrar om att ANT-undervisningen och därmed sammanhängande frågor har behandlats vid ett flertal tillfällen av utskottet som därvid hävdat den bestämda uppfattningen att ANT-undervisning är angelägen. Utskottet framhöll så sent som i höstas (bet. 1993/94:UbU1 s. 45) att en saklig och allsidig information om ANT måste bedrivas i skolan. Insatser mot ANT bör göras enligt en särskild handlingsplan, och Skolverket bör stödja kommunerna och skolorna med kommentar- och referensmaterial. Av Skolverkets fördjupade anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 18), framgår också att frågor om ANT är ett av verkets utvecklingsområden som kommer att hanteras inom ramen för elevvårdsfrågor i vid mening. Skolverket kommer härvid att samarbeta med andra myndigheter och organisationer som arbetar förebyggande och stödjande med dessa frågor. Utskottet erinrar vidare om att de nya läroplanerna för grund- och gymnasieskolan föreskriver att rektor bär ansvaret för att eleverna får kunskap om riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.
Utskottet förutsätter att alla berörda inser vikten av ANT-undervisning i såväl grund- som gymnasieskolan och att undervisningen utformas i enlighet därmed samt att särskilda medel, om sådana erfordras, ställs till förfogande. Utskottet är inte berett att tillstyrka att riksdagen vidtar någon särskild åtgärd i enlighet med vad som anförts i motionerna, varför motionerna 1993/94:So215 yrkande 4, 1993/94:So247 yrkande 14 och 1993/94:Ub313 avstyrks.
Främlingsfientlighet m.m.
I motion 1993/94:Sf616 (v) yrkande 6 krävs att undervisningsinsatserna mot främlingsfientlighet och rasism intensifieras. Motionärerna menar att det fordras en målmedveten undervisning i grund- och gymnasieskolan om mänskliga rättigheter och Sveriges internationella åtaganden samt i lärarfortbildningen.
Utskottet hänvisar till att motionsyrkanden med motsvarande innehåll nyligen har behandlats och att de då föranledde ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan (bet. 1993/94:UbU1 s. 31, rskr. 82). Utskottet vill upprepa att utskottet delar oron för ökad främlingsfientlighet och rasism. Skolverket har en viktig uppgift att stödja skolorna i dessa frågor. Verket har i sin fördjupade anslagsframställning 1994/95--1996/97, Verksamhet och inriktning (s. 18), angett att verket för att stödja arbetet mot främlingsfientlighet och rasism kommer att utveckla och planera kortare lokalt anpassade fortbildningsinsatser i samarbete med SIDA och högskolan. Utskottet vill i sammanhanget vidare erinra om att regeringen i årets budgetproposition aviserat tillskapandet av en särskild kommission mot främlingsfientlighet och rasism och att väsentligt utökade medel föreslås ställas till regeringens disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism (prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt D 11).
Utskottet erinrar om att i de nya läroplanerna framhålls att skolan skall främja förståelse för andra människor och att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 s. 5 och Lpf 94 s. 23). Utskottet utgår från att undervisningen utformas i enlighet härmed. Det är enligt utskottets mening naturligt att det i skolan meddelas kunskaper om mänskliga rättigheter, vilket också uttrycks som ett mål som eleverna skall uppnå enligt den nyligen beslutade kursplanen för ämnet samhällskunskap.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf616 yrkande 6.
Enligt motion 1993/94:Ub333 (m) måste undervisningen i skolan inbegripa spridande av kunskaper om de brott mot mänskligheten som begåtts såväl under nazismen som i de f.d. socialistiska staterna. Undervisningen skall ses som ett led i att värna om människovärdet och demokratin, hävdar motionären.
Under innevarande riksmöte har utskottet behandlat motionsledes framlagda förslag som överensstämmer med motionen (bet. 1993/94:UbU1 s. 31 och 1993/94:UbU2 s. 16). Utskottet hänvisar till vad som då anförts och erinrar om vad som sagts i det föregående om skolans ansvar att hävda varje människas värde och att motverka främlingsfientlighet och rasism samt läroplanernas föreskrifter härvidlag. Riksdagen bör därmed avslå motionen.
Kursplanerna för samhällskunskap i grundskolan och gymnasieskolan skall innehålla momenten totalförsvaret, svensk säkerhetspolitik och internationella fredssträvanden, hävdas det i motion 1993/94:Ub322 (kds). Detta inte minst med hänsyn till den ökande integrationen i Europa.
Regeringen har genom beslut den 17 mars 1994 fastställt nya kursplaner för grundskolan. Inom ramen för kursplanen för ämnet samhällskunskap är ett av undervisningens mål att eleverna skall förstå orsakerna till internationella konflikter samt innebörd och konsekvenser av fredssträvanden och internationell samverkan på olika områden. I den delen är motionen i huvudsak tillgodosedd. Kursplanerna för gymnasieskolans kärnämnen, i vilka samhällskunskap ingår, kommer enligt vad utskottet erfarit att fastställas av regeringen senare under våren 1994. Utskottet utgår från att motionens syfte i huvudsak även i denna del kommer att tillgodoses. Med det anförda avstyrks motionen.
Jämställdhet
I motion 1993/94:A815 (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om ett åtgärdsprogram för likvärdig utbildning för flickor. Motionärerna hävdar att skolans utbildning och innehåll bättre tillgodoser pojkar och att flickor missgynnas (yrkande 27). Vidare begärs en översyn av lärar- och rektorsutbildningarna i syfte att öka utrymmet för kunskap om flickors behov. Ett pedagogiskt ledarskap kräver kunskap om dagens förhållanden och hur man kan motverka att hälften av eleverna missgynnas (yrkande 28). Slutligen menar motionärerna att kunskaperna måste öka om forskningsresultat om metoder och pedagogik för flickors inlärning (yrkande 29).
Utskottet vill anföra följande med anledning av motionen.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden som tagit upp frågor om olika jämställdhetsåtgärder i skolan, senast under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 75 f.), varvid utskottet anförde att man lägger stor vikt vid att jämställdhetsåtgärder i olika former vidtas i skolan. De nyligen beslutade läroplanerna lyfter fram att skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter samt pekar på skolans ansvar för att motverka traditionella könsmönster. För det obligatoriska skolväsendet heter det bl.a. (Lpo s. 6):Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för elever att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Beträffande rektors ansvar föreskrivs i den nya läroplanen att han/hon har ett särskilt ansvar bl.a för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i olika ämnen. Ett sådant kunskapsområde är jämställdhet (Lpo 94 s. 17). För de frivilliga skolformerna föreskrivs att skolan aktivt och medvetet skall "främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt." (Lpf 94 s. 24) Där föreskrivs också att läraren skall "se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manligt och kvinnligt perspektiv." (s. 31)
Utskottet erinrar om att Skolverket har regeringens uppdrag att utforma en strategi för utvärdering och utveckling av jämställdheten i skolan. I den fördjupade anslagsframställningen för 1994/95--1996/97 ger Skolverket bl.a. exempel på hur det fortsatta arbetet skall utformas (s. 22 f.). Därvid skall verket utveckla och sammanställa sådan kunskap som kan ligga till grund för lärares, skolledares m.fl. eget nytänkande och utvecklingsarbete.
Regeringen tillkallade i februari 1993 en särskild arbetsgrupp om Kvinnligt och manligt i skolan. Gruppen har enligt direktiven i uppdrag att bl.a. samla in och systematisera aktuell kunskap och erfarenhet om könstillhörighetens betydelse för barns och ungdoms utveckling och skolgång samt föreslå och initiera åtgärder för att sprida denna kunskap. Arbetsgruppen har under hösten 1993 presenterat en debattantologi, Visst är vi olika. En slutrapport är planerad att avlämnas under våren 1994.
Mot bakgrund av vad utskottet redovisat om det jämställdhetsarbete som för närvarande pågår bör riksdagen nu inte vidta någon särskild åtgärd med anledning av motion 1993/94:A815 yrkandena 27, 28 och 29. Yrkandena bör därför avslås.
I motion 1993/94:So492 (v) yrkande 7 anser motionärerna att anorexi och bulimi bland unga kvinnor bör förebyggas genom att Skolverket får i uppdrag att integrera könssociala perspektiv på undervisningen i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap, biologi och bild.
Utskottet behandlade ett likartat yrkande i höstas (bet. 1993/94:UbU1 s. 76). Utskottet, som avstyrkte yrkandet, erinrade då om Skolverkets fortsatta arbete med att utforma en strategi för utveckling av jämställdheten i skolan. Utskottet vill med anledning av den nu förevarande motionen fästa uppmärksamheten på att Skolverket i sin fördjupade anslagsframställning för treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 18), utifrån resultaten av Bilden av skolan pekar ut vissa speciella utvecklingsområden. Skolverket lyfter därvid särskilt fram att vad gäller elevers fysiska och psykiska välbefinnande är problem kring anorexi och bulimi ett sådant aktuellt område där samarbete med andra myndigheter och organisationer, som arbetar förebyggande och stödjande med dessa frågor, kommer att vidareutvecklas. Utskottet konstaterar därmed att Skolverket redan uppmärksammat de svåra problemen med anorexi och bulimi bland unga kvinnor. Vad gäller integrering av det könssociala perspektivet i undervisningen hänvisar utskottet till det pågående arbetet inom ramen för arbetsgruppen om Kvinnligt och manligt i skolan, som ovan redovisats. Utskottet vill även peka på att läroplanerna lägger ansvaret på läraren för att se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manligt och kvinnligt perspektiv (Lpf 94 s. 31).
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motion 1993/94:So492 yrkande 7.
4. Fristående skolor
I motion 1993/94:Ub905 (s) hävdas att tydligare krav måste ställas vid godkännandet av fristående skolor för fullgörande av skolplikten. Ett krav för att lämna statliga och kommunala bidrag till fristående skolor bör vara att de uppfyller lika höga krav på kvalitet, allsidighet, öppenhet och tolerans som de kommunala. Ingen skola skall kunna utestänga någon elev på grund av handikapp, språk, religion eller annat (yrkande 6). Skolverket bör få regeringens uppdrag att utvärdera den hittillsvarande verksamheten av fristående skolor mot bakgrund av läroplanens krav på allsidighet och tolerans i undervisningen (yrkande 7). Motionärerna anser vidare att kommunens roll vid godkännande av fristående skolor bör stärkas. För att kommunerna skall kunna ta sitt övergripande ekonomiska ansvar för skolorna och ansvaret för att alla barn och unga erbjuds en likvärdig utbildning fordras att kommunens synpunkter vägs in i Skolverkets beslut om godkännande av fristående skolor (yrkande 9). Slutligen menar motionärerna att det finns starka skäl -- såväl ekonomiska som pedagogiska -- att överväga en nedre gräns för antalet elever för godkännande av fristående skolor. Skolverket bör få i uppdrag att presentera ett förslag härom (yrkande 8). Även i motion 1993/94:Ub355 (fp) begärs att Skolverket får i uppdrag att utarbeta kriterier för minimiantal elever i friskolorna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Frågan om godkännande av fristående skolor regleras i 9 kap. skollagen (SFS 1985:1100). Skolverket har uppgiften att på grundval av ansökningar svara för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå (1 §). Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål (2 §). Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för den närmaste treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 36), beskrivit de kriterier som, utifrån skollagens regler, tagits fram och som används inför ett godkännande. Följande kriterier belyses: upplåtelseform, speciell inriktning, avvikelser från läroplanen, omfattning, elevunderlag, intagningsprinciper, urvalsgrunder samt lärarnas kompetens. Skolverket har vidare redovisat en plan för hur arbetet med uppföljning och utvärdering av godkända fristående skolor skall bedrivas (s. 22).
Utskottet anser att det regelsystem som för närvarande råder vid godkännande av fristående skolor jämte Skolverkets uppställda bedömningsunderlag är till fyllest. Utskottet är inte berett att föreslå några förändringar härvidlag. Riksdagen har tydligt angett kravet på likvärdig utbildning, och utskottet utgår från att Skolverket inom ramen för sin tillsynsverksamhet kommer att följa och utvärdera hur detta krav uppfylls. Med det anförda bör riksdagen avslå motion 1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7 och 9.
Vad särskilt gäller frågan om en nedre gräns för antal elever för godkännande av fristående skolor har riksdagen tidigare behandlat motioner med motsvarande innehåll (bet. 1992/93:UbU17 s. 26 f.). Riksdagen ansåg då inte att det fanns någon anledning att föreskriva ett minsta antal elever för godkännande av en fristående skola. Utskottet anser inte att erfarenheterna hittills givit vid handen att ett uttalande av riksdagen är påkallat om ett uppdrag till Skolverket. Utskottet avstyrker således motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 8 och 1993/94:Ub355.
5. Övriga frågor
Frågan om flexibel skolstart och skolgångens längd tas upp i ett par motioner. Fördelarna med flexibel skolstart och flexibilitet i skolgångens längd framförs i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 5. Skolstarten bör enligt motionärerna göras ännu mer flexibel än i dag genom intagning varje termin eller i relation till barnets födelse. Detta gör en individanpassad undervisning möjlig, vilket är värdefullt beroende på barnets mognad och med hänsyn till att en elev kan behöva mer tid än en annan för att inhämta de viktiga baskunskaperna. I motion 1993/94:Ub356 (c) yrkande 2 begärs att den utredning, som regeringen tillsatt med uppgift att belysa frågan om skolstartsålder och skolpliktens längd, bör ta fasta på en integrering av förskola--skola under grundskolans första del samt åldersblandad undervisning.
Utskottet konstaterar att tidpunkten för skolstarten, skolpliktens längd och därmed sammanhängande frågor just har varit föremål för utredning (Utredningen om förlängd skolgång och sänkt skolpliktsålder, dir. 1993:39). Utredningen, som har avgett en delrapport under 1993, har helt nyligen avlämnat sitt slutbetänkande Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45). Utskottet anser att frågans fortsatta beredning bör avvaktas. Motionerna bör därför inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. Motionerna avstyrks därmed.
Enligt motion 1993/94:Ub365 (nyd) bör det finnas småbarnsskolor som alternativ och komplement till dagens daghem och förskolor. Sådana finns i flera andra länder och är uppbyggda och organiserade efter barnens behov av allsidig utveckling och inte utifrån föräldrarnas behov av barntillsyn (yrkande 11). Skolverket bör enligt motionärerna få i uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor (yrkande 12).
Utskottet har tidigare behandlat motioner som berört sambandet mellan förskola och skola, senast under hösten 1993 (bet. 1993/94:UbU1 s. 28). Utskottet har därvid understrukit vikten av ett nära och förtroendefullt samarbete mellan skola och förskola. Inte minst möjligheten för sexåringar att börja skolan accentuerar behovet av en sådan samverkan.
Utskottet erinrar om att ansvaret för en sådan samverkan som motionärerna förordar nu kommit till uttryck i läroplanen. Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskola och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling, heter det i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (s. 14). Den särskilda Utredningen om förlängd skolgång och sänkt skolpliktsålder, som utskottet tidigare nämnt, har redovisat olika pedagogiska och organisatoriska modeller, som enligt utskottets mening borde kunna vara av intresse i dessa hänseenden.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att något särskilt uttalande av riksdagen är påkallat, varför motionsyrkandena avstyrks.
Vikten av en god skolmiljö, såväl psykisk som fysisk, framhålls i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 6. Elevvården har en betydelsefull roll när det gäller att skapa en miljö som ger goda inlärningsmöjligheter och utvecklar eleverna emotionellt och socialt. Skolverket har en mycket viktig uppgift i att följa upp och utvärdera den elevvårdande verksamheten, hävdas det i motionen.
Utskottet har vid flera tillfällen på senare år strukit under vikten av att förbättra arbetsmiljön i skolorna, senast vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU8 s. 14). Därvid pekade utskottet på att det alltjämt finns ett stort behov av upprustning och miljöförbättring i skolorna.
Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att enligt arbetsmiljölagens (1977:1160) bestämmelser har elever på högstadiet rätt att delta som skyddsombud i arbetet för en bättre skolmiljö (6 kap. 17 och 18 §§). Skolverket bedriver för närvarande projekt inom området för elevers psykiska och fysiska välbefinnande, vilka rymmer såväl frågor som rör skolhälsovården som insatser för att skapa ett gott arbetsklimat med särskild vikt vid att förebygga mobbning.
Utskottet utgår från att ansvariga myndigheter, både centralt och lokalt, inom ramen för sin uppföljande verksamhet noga vakar över det fortsatta arbetet för en god skolmiljö. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub351 yrkande 6.
Kunskaper om insatser mot mobbning av utvecklingsstörda elever är otillräckliga, framhålls det i motion 1993/94:Ub352 (v, s, m, fp, c, kds, -). De åtgärdsprogram mot mobbning som finns har baserats på kunskaper från omfattande studier vid bl.a. svenska grundskolor -- särskolans elever har inte medtagits i dessa studier (yrkande 1). I motionen begärs ett tillkännagivande till regeringen att vidta erforderliga åtgärder (yrkande 2).
Utskottet finner det angeläget att understryka att mobbning är en helt oacceptabel handling, vare sig den riktas mot en utvecklingsstörd elev eller någon annan. Förekomsten av mobbning av utvecklingsstörda elever måste givetvis motverkas i minst lika hög grad som mobbning av andra elever, och kunskaper härom är naturligtvis angelägna. Utskottet har under hösten 1993 berört frågan om mobbning (bet. 1993/94:UbU1 s. 71) och därvid starkt betonat skolans ansvar för att uppmärksamma och ingripa mot alla slags trakasserier. Varje skola bör ha ett åtgärdsprogram mot mobbning. Riksdagen beslutade samma höst om en skärpt lagstiftning som ökar skolpersonalens ansvar för att förhindra mobbning. Från och med den 1 juli 1994 träder ett tillägg till 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen i kraft som innebär att det klart framgår av lagen att den som verkar inom skolan skall "bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling". Utskottet erinrar vidare om att det inom Skolverket pågår insatser inom området för elevers fysiska och psykiska välbefinnande. Särskild vikt skall enligt Skolverkets fördjupade anslagsframställning för den kommande treårsperioden, Verksamhet och inriktning (s. 18), läggas vid åtgärder för att förebygga mobbning. Utskottet utgår från att de utvecklingsstörda eleverna därvid omfattas av den särskilda uppmärksamhet Skolverket kommer att ägna denna förebyggande verksamhet.
Med det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionen inte är påkallat, varför motionen avstyrks.
I motion 1993/94:Ub308 (fp) anförs att skolorna i större utsträckning borde samverka med kronofogdemyndigheterna för att sprida grundläggande ekonomisk information till ungdomar.
Utskottet, som avstyrkt motsvarande motionsyrkande för snart ett halvår sedan (bet. 1993/94:UbU2 s. 38), vill än en gång framhålla att det inte ankommer på riksdagen att ange hur samarbete mellan skolan och olika myndigheter bör ske. Riksdagen bör därför avslå motionen.
Meritvärderingsförordningen bör återinföras, framhålls det i motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 15.
Utskottet erinrar om att förordningen om meritvärdering vid anställning av lärare, den s.k. meritvärderingsförordningen, upphörde att gälla från den 1 juli 1993. I stället ändrades skollagens regler om villkor för tillsvidareanställning som lärare, så att de harmonierar med Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet och ett eventuellt EU-medlemskap. I 2 kap. 4 § skollagen regleras nu vilken utbildning m.m. som skall krävas för anställning som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning. Verket för högskoleservice (VHS) kan efter ansökan förklara att viss annan utbildning i huvudsak motsvarar sådan som anges i nämnda paragraf.
Riksdagen tog således under föregående riksmöte ställning i frågan om avskaffandet av meritvärderingsförordningen och om förändringarna i skollagen med anledning härav (bet. 1992/93:UbU11 s. 11, rskr. 274). Utskottet finner ingen anledning att nu föreslå någon förändring härvidlag. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion 1993/94:Ub365 (nyd) hävdas att elitskolor är nödvändiga och önskvärda för konkurrensen och kvaliteten i skolan (yrkande 1). Detta förutsätter att det finns en möjlighet att starta skolor och att kommunerna ges full frihet att "knoppa av" genom att sälja eller överlåta befintliga skolor. Motionärerna föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i aktuella författningar att en sådan utveckling och inriktning kan säkerställas (yrkande 2). Specialresurser bör, menar motionären, ges även till duktiga elever. Lika självklart som det är att ge extra stöd till reellt svaga och utsatta elever, lika självklart bör det vara att stödja elitelever (yrkande 4). Regeringen bör lämna ett förslag till närmare utformning av ett stödsystem för duktiga elever (yrkande 5).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Detta har riksdagen ställt sig bakom, vilket framgår av portalparagraferna i skollagen.
Utskottet konstaterar att regeringen i den nyligen fastställda läroplanen för grundskolan slår fast att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevers olika förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen (Lpo 94 s. 6).
Utskottet finner anledning att framhålla att inom ramen för gällande lagstiftning och läroplanerna skall givetvis även duktiga elever uppmuntras och stödjas. I övrigt kan utskottet inte ställa sig bakom vad som anförts i motionen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4 och 5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Grundskolans läroplan
1. beträffande skolans värdegrund att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub302, 1993/94:Ub905 yrkande 14 och 1993/94:K617 yrkande 3,
2. beträffande idrotten i skolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr514 yrkande 1,
men.(v) - delvis
3. beträffande utredning om bildämnet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub336,
4. beträffande försöksverksamhet i religionskunskap att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub346,
5. beträffande teknikämnet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub349,
6. beträffande barn- och ungdomskunskap att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 21,
7. beträffande kursplaner för de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 22,
8. beträffande kursplan för svenska som andraspråk att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 23,
9. beträffande studie- och yrkesorientering att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 24,
10. beträffande undervisning i att ge första hjälpen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub360,
11. beträffande timplanen för vissa ämnen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkandena 15--19,
12. beträffande nytt betygssystem att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 25,
res. 1 (s)
13. beträffande det nationella provsystemet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 26,
res. 2 (s)
14. beträffande tillfredsställande basfärdigheter och elever med särskilda behov att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkandena 1 och 3,
2. Gymnasieskolans läroplan
15. beträffande den kommunala vuxenutbildningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub335,
16. beträffande flexiblare gymnasiestudier m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348 yrkandena 1--3,
17. beträffande svenska som andraspråk i gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 34,
res. 3 (s)
18. beträffande studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 3,
men. (v) - delvis
19. beträffande ett nytt lärlingssystem att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 3--5 och 1993/94:Ub365 yrkande 14,
res. 4 (s) - motiv. res. 5 (nyd)
20. beträffande industriskolor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13,
res. 6 (nyd)
21. beträffande företagarutbildning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub309 och 1993/94:Ub343,
22. beträffande utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 32,
res. 7 (s)
23. beträffande utvärdering av programgymnasiet att riksdagen avslår motion 1993/94:A455 yrkande 4,
24. beträffande nationella prov i franska och tyska att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub312,
3. Gemensamma frågor
25. beträffande stärkt elevinflytande att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub348 yrkande 4 och 1993/94:Ub905 yrkande 20,
26. beträffande odifferentierad grund- och gymnasieskola att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 2,
men. (v) - delvis
27. beträffande självstyrande skolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub315 yrkandena 1 och 2,
28. beträffande ANT-undervisning i skolan att riksdagen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub313 yrkandena 1--3, 1993/94:So215 yrkande 4 samt 1993/94:So247 yrkande 14,
men. (v) - delvis
29. beträffande främlingsfientlighet och rasism att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf616 yrkande 6,
30. beträffande undervisning om brott mot mänskligheten att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub333,
31. beträffande totalförsvaret, svensk säkerhetspolitik och internationella fredssträvanden som moment i kursplanerna att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub322,
32. beträffande flickors rätt till likvärdig utbildning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A815 yrkandena 27--29,
33. beträffande könssociala perspektiv i undervisningen att riksdagen avslår motion 1993/94:So492 yrkande 7,
4. Fristående skolor
34. beträffande fristående skolor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub355 och 1993/94:Ub905 yrkandena 6--9,
res. 8 (s)
5. Övriga frågor
35. beträffande flexibel skolstart och tioårig grundskola
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 5 och 1993/94:Ub356 yrkande 2,
36. beträffande småbarnsskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 11 och 12,
res. 9 (nyd)
37. beträffande skolmiljön att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 6,
38. beträffande mobbning av utvecklingsstörda elever att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub352 yrkandena 1 och 2,
39. beträffande samverkan med kronofogdemyndigheten att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub308,
40. beträffande återinförande av meritvärderingsförordningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 15,
men. (v) - delvis
41. beträffande elitskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4 och 5.
res. 10 (nyd)
Stockholm den 21 april 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s) och Kristina Persson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Nytt betygssystem (mom. 12)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning om ett nytt betygssystem som kommer till uttryck i motion 1993/94:Ub905 yrkande 25. Utskottet anser inte att barn skall betygsättas före årskurs åtta och det är inte rimligt att betygen i grundskolan skall ha ett större antal betygssteg än fyra. Dessa skall motsvara uppnådda kunskaper och färdigheter på dessa nivåer. Utskottet förordar sålunda följande betygsbeteckningar: G (godkänd), VG (väl godkänd), MVG (mycket väl godkänd). För elev som inte uppnått kravnivån godkänd bör detta framgå i betygsdokumentet genom beteckningen (x) följt av ett omdöme, som beskriver elevens kunskapsutveckling i det aktuella ämnet/ämnesgruppen.
Vad utskottet här anfört om ett nytt betygssystem bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 25 och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande nytt betygssystem att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 25 och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Det nationella provsystemet (mom. 13)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
När det gäller ämnesproven i årskurs 5 vill utskottet peka på att dessa inte bör utgöra underlag för betygsättning. De skall i stället göra det möjligt att bedöma huruvida skolor, klasser och elever har nått en rimlig kunskapsnivå. Utskottet vill understryka att mognadsnivån hos barn i den ålder det rör sig om kan variera kraftigt. Det finns därför skäl att behandla resultat från sådana nationella prov med stor försiktighet. Synen på årskurs 5 som "kontrollstation" för den enskilde bör alltså tonas ned.
Vad utskottet här anfört om det nationella provsystemet bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande det nationella provsystemet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Svenska som andraspråk i gymnasieskolan (mom. 17)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därmed motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är mycket angeläget att elever med annat modersmål än svenska under sin gymnasietid får en undervisning som ger dem lika goda förutsättningar som övriga elever att klara såväl gymnasie- som högskolestudier. För barn och ungdomar som invandrat till Sverige är det av särskilt stor betydelse att skolan kan ge dem goda kunskaper i svenska språket för att de skall kunna utnyttja sin kompetens på en framtida arbetsmarknad och finna sig till rätta i det svenska samhället.
Många elever även i gymnasieskolan måste tillägna sig det svenska språket som ett främmande språk. Det förutsätter att svenska som andraspråk kan studeras utifrån en egen metodik med egen kursplan och med lärare utbildade för svenska som andraspråk. Målet skall vara att eleven genom studier av svenska som andraspråk kan erhålla likvärdiga kunskaper som erhålls efter studier i ämnet svenska.
Utskottet utgår från att det finns ett behov av svenska som andraspråk och av lärare med behörighet i detta ämne. Det bör enligt utskottets mening vara obligatoriskt för skolan att anordna undervisning i svenska som andraspråk för de elever som har behov av detta.
Vad utskottet här anfört om svenska som andraspråk bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 34 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande svenska som andraspråk i gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ett nytt lärlingssystem (mom. 19, motiveringen)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "nytt lärlingssystem" bort ha följande lydelse:
Utskottet tar avstånd från motionens förslag till ett nytt lärlingssystem och ansluter sig till vad som anfördes i den socialdemokratiska reservationen 1 i betänkande 1991/92:UbU26 med anledning av regeringens förslag om införande av en ny typ av lärlingsutbildning med kombination av studier och anställning och ansvaret uppdelat mellan skolan och arbetsgivaren (prop. 1991/92:157). Det fanns redan en väl fungerande gymnasial lärlingsutbildning där skolan hade ansvaret för hela utbildningen. Ur Skolverkets "Bilden av skolan 1993" framgår också att den nya lärlingsutbildningen fått mycket begränsad omfattning. Utbildningen finns endast i ett antal större och medelstora kommuner. Utskottet står kvar vid uppfattningen att den tidigare gymnasiala lärlingsutbildningen är att föredra framför systemet med delat ansvar. Med det anförda avstyrks motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 14 och 1993/94:Ub364 yrkandena 3, 4 och 5.
5. Ett nytt lärlingssystem (mom. 19)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "nytt lärlingssystem" bort ha följande lydelse:
Dagens lärlingssystem fungerar enligt utskottets mening dåligt. Utskottet anser därför att en utredning bör tillsättas för att arbeta fram förslag till ett nytt lärlingssystem i enlighet med de förslag som motionärerna framför.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub364 yrkande 3, 4 och 5 och 1993/94:Ub365 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande ett nytt lärlingssystem att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 3, 4 och 5 och 1993/94:Ub365 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Industriskolor (mom. 20)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Skolverket bör få i uppdrag att tillsammans med Sveriges verkstadsindustrier utarbeta förslag om en återuppbyggnad av företagsdrivna industriskolor. Sjävklart måste också de projekt som beskrivs i motionerna stimuleras på skilda sätt och förutsättningar skapas för att ytterligare sådana industriskolor kan påbörjas.
Vad utskottet här anfört om industriskolor och en utredning härom bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 13 och 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande industriskolor att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub364 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub365 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 22)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "yrkande 32" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 1993/94:Ub905 yrkande 32 om vikten av fortsatt utvecklingsarbete inom gymnasieskolan, längs olika vägar, där kursutformningen är en modell. Genom sådant lokalt förnyelsearbete kan erfarenheter vinnas till stöd för en analys av förutsättningen för mer kursutformade gymnasieskolor. Utvecklingsarbetet bör också omfatta andra modeller, där särskilt möjligheterna att utveckla långtgående samverkan mellan samtliga lärare och elever inom den sammanhållna klassen uppmärksammas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 32 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet avfört,
8. Fristående skolor (mom. 34)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Frågan om" och på s. 25 slutar med "1993/94:Ub355" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ett krav för att lämna statliga och kommunala bidrag till fristående skolor bör vara att de uppfyller lika höga krav på kvalitet, allsidighet, öppenhet och tolerans som de kommunala. Självklart får inte rätten för föräldrar och barn att välja skola bli en rätt för skolan att välja sina elever och därmed utestänga någon elev. Utskottet anser också i likhet med motionärerna att kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor skall stärkas och att Skolverket bör väga in deras synpunkter vid sina beslut.
Med hänvisning till vad som anförts och till läroplanens krav på allsidighet och tolerans anser utskottet att regeringen bör uppdra åt Skolverket att utvärdera den hittillsvarande verksamheten av fristående skolor.
Utskottet delar vidare motionärernas syn på en minimigräns för elevantalet i fristående skolor, varför Skolverket bör presentera ett förslag om en nedre gräns för antalet elever i privata skolor som får kommunala bidrag, och hur sådana regler skall anpassas för nystartade skolor.
Vad utskottet här anfört om godkännande av fristående skolor och en nedre gräns för elevantalet i sådana skolor bör riksdagen med bifall motionerna 1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7, 8 och 9 och motion 1993/94:Ub355 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande fristående skolor att riksdagen med bifall motionerna 1993/94:Ub355 och 1993/94:Ub905 yrkandena 6, 7, 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Småbarnsskolor (mom. 36)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att småbarnsskolor vore ett bra alternativ inom svensk förskoleverksamhet. För att stimulera framväxten av sådana småbarnsskolor menar utskottet att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att inom ramen för den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för budgetåret 1994/95 utarbeta förslag till och exempel på hur småbarnsskolor kan utformas.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 11 och 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande småbarnsskolor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Elitskolor (mom. 41)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Alla barn" och slutar med "yrkandena 1, 2, 4 och 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet stödjer motionärernas uppfattning att det behövs elitskolor för att bättre skapa konkurrens och öka kvaliteten i skolan. Förutsättningar bör därför enligt utskottets mening skapas så att kommunerna ges full frihet att sälja eller på annat sätt överlåta kommunala skolor vilket skulle befrämja konkurrensen och kvaliteten. Med hänvisning till vad som anförts i motionen om specialresurser för duktiga elever och särskilt stöd till duktiga elever anser utskottet att riksdagen bör begära av regeringen att lämna ett förslag till närmare utformning av ett stödsystem för duktiga elever.
Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av elitskolor och kommunens förutsättningar att bidra härmed samt resurser och stödsystem för duktiga elever.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande elitskolor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Allmänt om grundskolans läroplan
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anför:
När riksdagen behandlade förslaget till ny läroplan för grundskolan gjordes på vårt initiativ flera betydelsefulla förbättringar. Bl.a. underströks skolans ansvar för undervisning i miljöfrågor, för kampen mot främlingsfientlighet och för internationell och kulturell förståelse samt för betoning av föräldrars och elevers inflytande i skolan.
På andra punkter är vi dock fortfarande kritiska till riksdagsmajoritetens beslut och har därför föreslagit förändringar.
Den formulering av skolans värdegrund som förankrad i "kristen etik och västerländsk humanism" tog riksdagen ställning till i oenighet. Vi motsatte oss detta begrepp eftersom det kan leda till missuppfattningen att skolan tar ställning i konfessionella frågor. Vi kan nu konstatera att regeringen valt att formulera sig annorlunda vilket vi välkomnar och kan acceptera som en kompromiss. Det viktigaste är ändå att skolan skall vara fri från ställningstagande till förmån för någon enskild religion.
När det gäller tim- och kursplaner bör de utformas så att målen för skolan uppnås på bästa sätt och att elevernas skoldag blir varierad och ger goda möjligheter att tillämpa teoretiska kunskaper i praktiken. Därför har vi föreslagit en del förändringar. De natur- och samhällsorienterande ämnesområdena borde ha fått gemensamma kursplaner. Barn- och ungdomskunskap borde ha ingått i det samhällsorienterande ämnesblocket och där fått en egen beskrivning av ämnet. Vi anser att det minskade utrymmet för naturorienterande ämnen allvarligt riskerar att ytterligare försämra elevernas kunskaper på detta område och därmed också försvåra rekryteringen till fortsatta studier.
Ämnena slöjd samt idrott och hälsa borde ha fått ytterligare timtid. Praktisk arbetslivsorientering borde ha fått egen timtid i timplanen för att garantera alla elever möjligheter till sådan kontakt med arbetslivet. Vi anser också att studie- och yrkesorienteringens roll borde ha tydliggjorts.
Svenska som andra språk borde ha fått en egen kursplan för att stimulera utvecklingen av ämnet och för att tydliggöra att sådan undervisning ställer andra krav än undervisning i svenska som modersmål.
Skolverkets utvärdering, Bilden av skolan, visar mycket tydligt att skolan måste utveckla ett aktivt och undersökande arbetssätt. Det ökar elevernas förmåga att ifrågasätta och analysera och sätta in kunskaperna i sitt sammanhang. Det borde ha tydliggjorts i läroplanen.
Med hänsyn till att regeringen nu fastställt läroplanen för grundskolan finner vi det inte meningsfullt att ånyo reservera oss till förmån för våra förslag. Vi kommer att följa genomförandet av den nya läroplanen. Utifrån de problem och brister den nya läroplanen visar sig ha i mötet med verkligheten ämnar vi återkomma med förslag till förändringar.
Detsamma gäller de frågor som rör läroplanerna för gymnasieskolan och komvux. Vi menar att det finns anledning att särskilt uppmärksamma effekterna av den gemensamma läroplanen vad gäller vuxenutbildningens speciella särart i fråga om pedagogik pch metodik.
På vårt initiativ tillsätts en parlamentarisk kommission med uppdrag att följa utvecklingen i gymnasieskolan.
2. Försöksverksamhet i religionskunskap (mom. 4)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anför:
Det är angeläget att riksdagen är tydlig när det gäller skolans förhållande till olika religioner. Vi betonar därför att det inte är skolans uppgift att ge konfessionell undervisning.
Vi vill dock, med anledning av skrivningen om möjligheten att, inom ramen för elevens eget val, i ämnet religion ge undervisning "som står i överensstämmelse med dennes (elevens) egen trosuppfattning", understryka att också denna undervisning skall omfattas av samma grundläggande syn.
Det bör också betonas att all undervisning i grundskolan skall vara öppen för alla elever, oavsett trosuppfattning.
3. Skolmiljön (mom. 37)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anför:
Socialdemokraterna har vid upprepade tillfällen föreslagit riksdagen att ytterligare medel skall avsättas för reparations- och underhållsarbete i bl.a. skolan. Syftet med våra förslag är dubbelt. Dels är det nödvändigt att skapa bättre arbetsmiljöer för elever och anställda i skolan, dels skulle sådana insatser öka antalet arbetstillfällen för både byggnadsarbetare och andra.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Formuleringen om skolans värdegrund i läroplanerna bör enligt min mening inte innehålla uttryck som kristen etik, kristen tradition och västerländsk humanism eftersom det kan leda till farhågor om begynnande religiös intolerans.
Jag anser att idrotten i skolan har ett stort ansvar för att lägga grunden till ett friskt och hälsosamt liv för alla. Ämnet måste förbättras och betyget avskaffas.
Jag ansluter mig till det särskilda yttrandet av Socialdemokraterna angående kursplanerna för ämnena barn- och ungdomskunskap, de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna, svenska som andraspråk samt studie- och yrkesorientering.
Jag ansluter mig också till Socialdemokraternas särskilda yttrande angående timplanernas fördelning av timmar på ämnen och ämnesgrupper för ämnena idrott och hälsa, slöjd, praktisk arbetslivsorientering, de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna samt elevens eget val.
Beträffande nytt betygssystem och det nationella provsystemet ansluter jag mig till Socialdemokraternas reservationer 1 och 2.
Min uppfattning att kursplan skall finnas för svenska som andraspråk i gymnasieskolan stämmer överens med reservation 3.
Vad gäller flexiblare gymnasiestudier menar jag att den valfrihet som förordas i praktiken blir begränsad till det utbud en viss skola kan erbjuda. Eleverna görs till konsumenter som skall välja och vraka från en redan given meny. Klassgemenskapen försvinner också genom kurssystemet.
Jag anser att en utbyggd studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan är av stor betydelse för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan.
Jag instämmer också i reservation 7 beträffande utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan.
Jag menar att en odifferentierad skola -- såväl grundskola som gymnasieskola -- skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringen.
Beträffande ett nytt lärlingssystem delar jag den uppfattning som Socialdemokraterna framför i sin motivreservation 5.
Jag instämmer i förslaget om inrättandet av självstyrande skolor. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till lagändring som gör det möjligt att inrätta skolenhetsstyrelser. En sådan styrelse bör vara sammansatt av i skolan verksamma, dvs. av elever, lärare och annan skolpersonal, och få ansvar för skolenhetens drift och verksamhet.
För att förbättra ANT-undervisningen anser jag att en väsentlig del av förebyggande insatser, vård och behandling måste finansieras med hjälp av statsbidrag. Vidare anser jag att Skolverket bör få i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.
Vad gäller undervisningsinsatser mot främlingsfientlighet och rasism är det nödvändigt att dessa förstärks. Det är enligt min mening otillräckligt med allmänna fördömanden och avståndstaganden från invandrarfientliga yttringar. Även utbildning behövs.
Skolan bör arbeta för en integrering av könssociala perspektiv på undervisningen i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap, biologi och bild. Skolverket bör få i uppdrag att ansvara härför.
I fråga om meritvärderingsförordningen anser jag att denna skall återinföras med hänsyn till att det är viktigt att det även i fortsättningen skall finnas centralt fastställda regler för behörighet och meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster. Huruvida EES-avtalet eller ett medlemskap i EU förhindrar förordningen får prövas i domstol.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 18 , 26, 28 och 40 bort hemställa:
2. beträffande idrotten i skolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr514 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande odifferentierad grund- och gymnasieskola att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
28. beträffande ANT-undervisning i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So215 yrkande 4 och 1993/94:So247 yrkande 14 och med anledning av motion 1993/94:Ub313 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
40. beträffande återinförande av meritvärderingsförordningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,