Vissa skolfrågor
Betänkande 1992/93:UbU1
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU01
Vissa skolfrågor
Innehåll
1992/93 UbU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet 28 motioner, vilka samtliga väckts under den allmänna motionstiden 1992. Motionerna behandlar såväl allmänna skolfrågor som läroplans- och kursplanefrågor inom olika skolformer.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar i de flesta fall till det pågående beredningsarbetet inom regeringskansliet beträffande nya läroplaner och kursplaner för grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Till betänkandet fogas tre reservationer från resp. (kds), (s) och (nyd) samt en meningsyttring från (v).
Motionerna
1991/92:Ub209 av Eva Johansson och Jan Fransson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sammanhållen och heltäckande organisation för utbildning inom olika yrken för hästsport och hästhållning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av fördelningsgrunderna för statsbidrag för de hippologiska utbildningarna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbildning av hovslagare, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stiftelse med branschens organisationer för att tillfredsställa utbildningsbehov inom hästhållning och hästsport.
1991/92:Ub217 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskollärarnas och barnskötarnas utbildning i kost- och näringslära (delvis).
1991/92:Ub218 av Inger René och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning i kost- och hälsokunskap i gymnasieskolan.
1991/92:Ub228 av Bo Nilsson och Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i skolförordningen skriva in en rättighet om förlängd skrivtid vid tentamen m.m. för personer som ordinerats läkemedel.
1991/92:Ub231 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelser bör utfärdas, som ålägger idrottslärare och övriga lärare i grundskolan och gymnasiet att genomföra i motionen nämnda åtgärder för att förebygga att eleverna får arbetsskador.
1991/92:Ub236 av Leif Marklund och Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av körkortsutbildningen till gymnasieskolan.
1991/92:Ub242 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en generell dispens för att överlämna skolledningsansvaret till kooperativa skolor.
1991/92:Ub250 av Ulrica Messing och Inger Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av hur barn från olika miljöer skall ges likvärdiga möjligheter till goda språkkunskaper.
1991/92:Ub253 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt utbyte inom gymnasieskolan.
1991/92:Ub266 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att lärarna har det övergripande ansvaret i undervisningen.
1991/92:Ub271 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stimulerande åtgärder bör vidtas i syfte att åstadkomma en tillväxt för den vertikala skolformen.
1991/92:Ub273 av Stina Gustavsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att skolverket i utbildningsplanen följer riksdagens tidigare fattade beslut, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att textil-, trä- och metallslöjd bör ingå i alla tre årskurserna inom det estetiska programmet i gymnasieskolan.
1991/92:Ub277 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till återkallande av reservationen till artikel 2 i tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 till 1950 års europeiska konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
1991/92:Ub278 av Ines Uusmann och Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slöjdämnet skall ingå i grenen konst och formgivning i gymnasieskolans estetiska program.
1991/92:Ub280 av Liisa Rulander (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkt ställning för finska språket och den Sverigefinska kulturen i Sverige.
1991/92:Ub281 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och undervisning i svenska språket och obligatoriska krav på svenskkunskaper för invandrare.
1991/92:Ub284 av Kent Olsson och Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänstledighet för lärare med undervisning i svenska skolor utomlands.
1991/92:Ub292 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetsbedömning av lärare.
1991/92:Ub301 av Charlotte Branting och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolplikt vid sex års ålder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tioårig grundskola.
1991/92:Ub709 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam utredning om skogsbruksutbildningens utformning.
1991/92:Ub807 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en aktiv ANT-undervisning i skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-undervisning i lärarutbildningen på såväl grundutbildning som fortbildning.
1991/92:Ub809 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stimulera utbildningen i esperanto (delvis).
1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket får i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet.
1991/92:So289 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-undervisningen i skolorna.
1991/92:So292 av Karin Pilsäter och Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning om homosexualitet.
1991/92:Jo811 av Ingvar Eriksson och Liselotte Wågö (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksrekrytering till berörd utbildning vid Plönningeskolan.
1991/92:N270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i småföretagande i skolan.
1991/92:A817 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i utbildningen (delvis).
Utskottet
I det följande behandlar utskottet motioner, som väckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1991/92 och som skjutits upp till innevarande riksmöte. I huvudsak berör motionerna olika frågor inom grundskolan och gymnasieskolan.
Utbildning för hästsport och hästhållning
I motion 1991/92:Ub209 (s) anförs att utbildningen för hästsport och hästhållning är splittrad och svår att överblicka. Mot denna bakgrund bör utbildningarna för olika yrken inom hästsport och hästhållning föras in under en sammanhållen och heltäckande organisation (yrkande 1). Motionärerna anser att en stiftelse, bildad av hästsportens egna organisationer, skulle kunna samordna utbildningen för hästsportens behov. När det gäller grundutbildning bör Skolverket presentera ett sammanhållet program för den gymnasiala utbildningen inom hästsport och hästhållning (yrkande 4). Enligt motionärerna bör samhället ta ett större ansvar för finansieringen av de hippologiska utbildningarna för att bereda alla lika möjligheter att välja en utbildning inom yrkesområdet. En översyn bör vidare göras av fördelningsgrunderna för statsbidrag till de hippologiska utbildningarna (yrkande 2). Slutligen är det enligt motionärerna angeläget att hovslagarutbildningen i Skara kan bedrivas även i fortsättningen för att trygga tillgången på kompetenta hovslagare (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Regeringen beslutade den 11 januari 1990 att uppdra åt Lantbruksstyrelsen att utarbeta ett förslag till ett sammanhållet program för hästavel, hästuppfödning och hästsport samt utbildning och forskning på området hästar. Lantbruksstyrelsen har slutfört uppdraget och överlämnat rapporten Hästutredningen (Lantbruksstyrelsens rapport 1991:4) till regeringen den 12 april 1991.
Beträffande utbildning för hästsport och hästhållning föreslår Lantbruksstyrelsen bl.a. att grundutbildningen inom hästhållning skall ske inom gymnasieskolans Naturbruksprogram och att ett yrkesprov bör införas. Ett nationellt hippologiskt utbildningsprogram för yrkesverksamhet som stallchef, ridlärare, trav- och galopptränare, körinstruktör i skogsbruket och hovslagare bör inrättas som påbyggnadsutbildningar.
Regeringen har fattat beslut med anledning av Lantbruksstyrelsens rapport den 12 september 1991. I sin skrivelse till Statens jordbruksverk hänvisar regeringen bl.a. till det pågående reformarbetet för gymnasieskolan och det nya statsbidragssystemet till grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1991. Vidare erinrar regeringen om Folkbildningsrådets ansvar när det gäller såväl fördelning av statsbidrag som inrättande och avveckling av statsbidragsberättigade folkhögskolor. Beträffande hovslagarutbildningen i Skara bör det enligt regeringen ankomma på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att ta upp överläggningar med berörda parter om hovslagarutbildningens huvudmannaskap. Några ytterligare åtgärder beträffande Lantbruksstyrelsens förslag om utbildningar inom hästhållning och hästsport samt finansieringen av sådana utbildningar har regeringen inte funnit anledning att vidta.
Enligt vad utskottet erfarit har den snabba utvecklingen inom hästhållning under de senaste decennierna och tillkomsten av stora hästanläggningar med olika verksamhetsinriktningar medfört en ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft. I dag råder brist på kvalificerade yrkesarbetare inom vissa områden.
När det gäller den grundläggande utbildningen för hästhållning vill utskottet erinra om att regeringen den 27 februari 1992 fattat beslut om programmål för gymnasieskolans nationella program. Enligt programmålet för naturbruksprogrammet skall utbildningen ge eleverna den kompetens som motsvarar grundläggande yrkeskrav inom naturbruksområdet, inkluderande bl.a. hästhållning. Då naturbruksprogrammet inte har några nationella grenar ankommer det på styrelsen för utbildningen att besluta om inriktningen av och kursplaner för lokala grenar enligt 2kap. 9--11§§ gymnasieförordningen.
Utskottet har inhämtat att utbildning på grenen hästhållning inom naturbruksprogrammet anordnas vid 15 gymnasieskolor med landstingen som huvudmän under läsåret 1992/93. Intresset från elevernas sida för dessa utbildningar har varit stort.
De mer avancerade hippologiska utbildningarna bör enligt utskottets uppfattning bygga på gymnasieskolans naturbruksprogram. Utskottet anser liksom motionärerna att de eftergymnasiala utbildningarna, som skall förbereda för arbete i ledande befattningar vid bl.a. ridskolor, stuterier, utbildnings- och försäljningsstallar samt inom trav och galopp, bör organiseras inom ett samlat utbildningsprogram med klart definierade mål, utbildnings- och kursplaner m.m. Det bör ankomma på företrädare för branschens organisationer inom Hästhållningens yrkesnämnd att i samarbete med utbildningsanordnarna närmare utforma utbildningarnas innehåll och struktur m.m. Även frågan om huvudmannaskapet för dessa utbildningar bör enligt utskottets uppfattning likaså beredas inom branschens organisationer. Enligt vad utskottet inhämtat förs för närvarande diskussioner i vad mån de högre hippologiska utbildningarna skall kunna räknas som högskoleutbildningar och ingå i det nya utbildningssystemet för högskolan (jfr prop. 1992/93:1 om universitet och högskolor -- frihet för kvalitet).
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en tvåårig stallchefsutbildning anordnas vid Stiftelsen Sveriges Avels & Hästsportcentrum, Flyinge. Utbildningen finansieras med medel från anslaget B 16. Bidrag till driften av fristående skolor (åttonde huvudtiteln). Övrig gymnasial utbildning finansieras med medel från det generella sektorsbidraget för det kommunala offentliga skolväsendet. Bidraget utgår direkt till elevernas hemkommuner. Till utbildningar och kurser inom hästhållning och hästsport vid Hästsportens folkhögskola, Strömsholm, anvisas medel genom Folkbildningsrådet från anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen (åttonde huvudtiteln).
Landets enda hovslagarutbildning finns vid Hovslagarskolan i Skara som hör till institutionen för husdjurshygien vid SLU. Enligt vad utskottet erfarit förs diskussioner mellan SLU och Skara kommun om hovslagarutbildningens huvudmannaskap. Utskottet utgår från att det även i fortsättningen kommer att anordnas kvalificerad utbildning till hovslagare oavsett vem som är huvudman för utbildningen.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub209.
Kunskap om homosexualitet
Enligt motion 1991/92:So292 (fp) yrkande 3 bör skolan inom ramen för samlevnadsundervisningen bidra med att sprida kunskap om vad homosexualitet innebär. Motionärerna anser att dagens undervisning är dålig, att lärarhögskolorna nonchalerar dessa frågor i utbildningen och att homosexualitet inte behandlas tillfredsställande i läromedlen.
Utskottet har vid flera tillfällen (jfr bet. UbU 1987/88:16 och bet. 1989/90:UbU1) behandlat sex- och samlevnadsfrågor och därvid bl.a. hänvisat till läroplanen för gymnasieskolan (Lgy70) i vilken det framhålls att den s.k. TTF-resursen (särskild resurs för timma till förfogande) skall användas för bl.a. sex- och samlevnadsundervisning. Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr80) skall eleverna ges insikter i bl.a. livsåskådningsfrågor, familjefrågor och sexualfrågor. I ämnet hemkunskap ingår samlevnad som ett huvudmoment. Urvalet och behandlingen av stoff i alla ämnen i såväl grundskolan som gymnasieskolan skall präglas av saklighet och allsidighet.
Läroplanskommittén har i sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) lämnat förslag till nya läroplaner för grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Kommittén har vidare gett förslag till ny timplan för grundskolan och förslag till kursplaner i vissa ämnen samt förslag till huvudsakligt innehåll i övriga ämnen i grundskolan. I kommitténs förslag till läroplan för grundskolan sägs under avsnittet Normer och värden att strävan i skolan skall vara att eleven utvecklar en förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter och respektera andra människors integritet. Vidare föreslår kommittén att ett nytt ämne, barn- och ungdomskunskap, införs i grundskolan. Syftet med detta ämne är bl.a. att genom kunskaper om barns och ungdomars utveckling stödja elevens tonårsutveckling, stärka elevens identitet och ge förutsättningar för att eleven skall kunna möta, förstå och respektera människor med olika bakgrund och ursprung. Ämnet skall bidra till att underlätta tonåringens integration i vuxenlivet och främja jämställdheten. Det framhålls vidare att puberteten och tonåren innebär stora förändringar, både kroppsliga och känslomässiga, som ger tankar, upplevelser och förväntningar men som också skapar osäkerhet, sårbarhet och frågor om sig själv och sin roll. Tonåringens aktuella frågor om bl.a. vänskap, ensamhet, kärlek och sexualitet skall behandlas. Kunskap om familjen, dess förändrade villkor och betydelse för den växande människan skall belysas. Även i ämnet biologi skall frågor om samlevnad, sexualitet och ansvar för sig själv, kamrater och andra människor tas upp.
I direktiven till Läroplanskommittén (dir. 1991:117) förutsätts att Skolverket skall ge ut kommentarer med t.ex. information om forskning samt exempel från undervisningen i olika skolor. Utskottet vill erinra om att Skolöverstyrelsen gav ut en lärarhandledning för skolans samlevnadsundervisning år 1977. Utskottet utgår från att Skolverket, om det visar sig att behov föreligger, kommer att ge ut ett kommentarmaterial av likartat slag men anpassat till de nya förutsättningarna som kan bli följden av nya läroplaner och kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan.
Utskottet vill även peka på att enligt regeringens särskilda direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 bör Skolverket i sin allmänna planering för information, uppföljning och utvärdering bevaka skolans arbete med bl.a. sex- och samlevnadsfrågor.
När det gäller behandlingen av homosexualitet i läromedlen vill utskottet erinra om att Skolverket med skrivelse till regeringen den 29 oktober 1991 överlämnat en granskningsrapport om hur bl.a. samlevnadsfrågorna tas upp i skolans läromedel. Enligt rapporten har intentionerna vid beskrivningen av homosexualitet i de granskade läromedlen ofta varit positiva. Utrymmet har dock varit för litet och beskrivningarna ofta ganska ensidiga. Enligt granskaren har det skett förbättringar i flera avseenden. Fördomarna har blivit mindre uttalade och kunskaperna om homosexualitet har ökat.
Beträffande lärarnas utbildning utgår utskottet från att de berörda högskolemyndigheterna ser till att undervisningen om homosexualitet ges erforderligt utrymme i utbildningsplanerna.
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att frågor om homosexualitet inte behandlas isolerade utan blir integrerade på ett naturligt sätt i undervisningen om samlevnad i olika ämnen och på olika stadier. Homosexuell samlevnad måste erkännas och respekteras. Diskriminering av homosexuella får självfallet inte accepteras.
Med hänvisning till att det ankommer på Skolverket att vidta de åtgärder som kan behövas för att ytterligare förbättra situationen i nu berört hänseende bör riksdagen avslå motion 1991/92:So292 yrkande 3.
ANT-frågor
I motionerna 1991/92:So271 (v) yrkande 8, 1991/92:Ub807 (fp) yrkande 1 och 1991/92:So289 (s) yrkande 5 behandlas frågor om skolornas ANT-verksamhet (alkohol, narkotika och tobak). Enligt motionärerna tyder mycket på att undervisningen om ANT minskat i omfattning under de senaste åren. Skolverket bör ges i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet. Enligt motion 1991/92:Ub807 yrkande 2 är det angeläget att dagens lärare får fortbildning i ANT och att undervisning om ANT beaktas i lärarutbildningen.
Enligt nu gällande läroplaner för såväl grundskolan som gymnasieskolan skall farorna med alkohol, narkotika och tobak behandlas i undervisningen. Utskottet har inhämtat att någon samlad rapportering över skolornas ANT-verksamhet inte föreligger för närvarande. Enligt regeringens särskilda direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 bör Skolverket inom ramen för sin allmänna planering för information, uppföljning och utvärdering bevaka skolans insatser mot bl.a. alkohol, narkotika och tobak.
Som nämnts i det föregående har Läroplanskommittén i sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) föreslagit att ett nytt ämne, barn- och ungdomskunskap, införs i grundskolan. Kommittén har lämnat förslag till huvudsakligt innehåll i kursplanen i detta ämne och skall senast den 30 december 1992 ge förslag till fullständiga kursplaner för samtliga ämnen i grundskolan. Utskottet förutsätter att frågor om ANT kommer att tas upp i barn- och ungdomskunskap liksom i andra ämnen som t.ex. biologi och samhällskunskap.
När det gäller ANT-undervisningen i lärarutbildningen hänvisar utskottet till utbildningsplanen för grundskollärarlinjen, där det bl.a. föreskrivs att de studerande skall lära sig hur sådana övergripande kunskapsområden som hälsofrågor och samlevnadsfrågor kan behandlas i undervisningen. När det gäller fortbildning av skolans personal ankommer det på kommunerna att utveckla personalens kompetens. Skolverket, som har till uppgift att se till att det finns tillgång till fortbildning av god kvalitet i alla delar av landet, bör genom sin utvärdering och tillsyn av skolans verksamhet kunna avgöra huruvida statliga fortbildningsinsatser är motiverade på detta område.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en saklig och allsidig information om ANT måste bedrivas i såväl grundskolan som gymnasieskolan. ANT-frågorna bör aktualiseras även i annan kommunal verksamhet (t.ex. fritidsgårdar) för ungdomar. För att detta skall ske på ett ändamålsenligt sätt bör insatserna mot ANT göras enligt en särskild handlingsplan, vilken med fördel kan ingå i kommunens skolplan eller i de enskilda skolornas arbetsplaner.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört om ANT-verksamheten i kommunerna och Skolverkets ansvar för utvärdering och tillsyn av skolverksamheten föreslår utskottet att riksdagen avstyrker motionerna 1991/92:Ub807 yrkandena 1 och 2, 1991/92:So271 yrkande 8 och 1991/92:So289 yrkande 5.
Vissa program- och kursplanefrågor i gymnasieskolan
I ett antal motioner behandlas vissa program- och kursplanefrågor i gymnasieskolan.
I motion 1991/92:Ub273 (c) yrkande 1 bör grenen Konst- och formgivning inom det Estetiska programmet inte ges en ändrad benämning såsom Skolverket föreslagit. Enligt yrkande 2 i samma motion och i motion 1991/92:Ub278 (s) bör olika former av slöjd ingå i alla tre årskurserna inom det Estetiska programmet.
Kost- och hälsokunskap aktualiseras i motionerna 1991/92:Ub217 delvis och 1991/92:Ub218 (båda m). Motionärerna anser att kost- och näringslära har för litet utrymme i undervisningen och bör därför erbjudas som tillvalsämne. Det är vidare av största vikt att kost- och näringslära ingår i utbildningen till barnskötare för att de i sin tur skall kunna motivera barn till goda kostvanor.
Det är enligt motion 1991/92:Ub231 (nyd) viktigt att vidta åtgärder redan i skolan för att förebygga arbetsskador. Lärare i idrott och övriga lärare i en skola bör utforma ett program för att förebygga arbetsskador och medverka till att det genomförs.
I motion 1991/92:N270 (v) yrkande 12 framhålls vikten av undervisning om småföretagandets villkor i de nationella programmen i gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena kortfattat erinra om innebörden av riksdagens beslut om ansvarsfördelningen m.m. på skolområdet.
En mål- och resultatorienterad styrning av skolan innebär att verksamheten inte skall styras genom regler i den utsträckning som tidigare varit fallet. I stället skall de nationellt uppsatta målen styra verksamheten genom att de ligger till grund för de undervisningsmål som utformas lokalt i kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner.
I skollagen anges samhällets övergripande mål för utbildningen. Läroplanen skall ange den värdegrund samt de mål och väsentliga riktlinjer som skolan skall ha för sitt arbete. Kursplanen skall ange ämnets undervisningsmål. Vid utformningen av läroplaner och kursplaner lämnas ett stort fritt utrymme för att möjliggöra lokala initiativ för en professionell utveckling av skolan utan att den nationella likvärdigheten äventyras.
Timplanen är ett annat dokument som styr utformningen av skolverksamheten. I ett målstyrt system bör timplanen vara så flexibel att den ger utrymme för lokal profilering och för ett personligt val från elevernas sida. I det nya styrsystemet för skolverksamheten har Statens skolverk inrättats för att följa och utvärdera skolverksamheten, utöva tillsyn över den samt på olika sätt bidra till skolans utveckling.
Timplanen för den reformerade gymnasieskolan återfinns i bilaga2 till skollagen (1991:1107). Där anges minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnena i gymnasieskolans treåriga nationella program och den totala undervisningstiden. I samtliga program ingår 190 timmar för individuellt val. För lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik kan 100--130 timmar disponeras. Styrelsen för utbildningen kan vidare besluta om inriktningen av och kursplaner för lokala grenar (jfr 2kap. 9--11§§ gymnasieförordningen) och fastställa kursplaner för lokala kurser (jfr 2kap. 12--17§§ gymnasieförordningen).
Regeringen har den 27 februari 1992 fattat beslut om en revidering av läroplan för gymnasieskolan (Lgy70) (SKOLFS 1992:4). Den föreliggande revideringen kommer att gälla under en övergångstid. För den reformerade gymnasieskolan gäller de programmål som framgår av förordningen den 27 februari 1992 om programmål för gymnasieskolans nationella program (SKOLFS 1992:5). Kursplaner för den reformerade gymnasieskolan har beslutats av regeringen i vad gäller kärnämnen den 23 april 1992 (SKOLFS 1992:12). För övriga ämnen gäller Skolverkets föreskrifter om kursplaner för bl.a. den reformerade gymnasieskolan (SKOLFS 1992:38).
Med hänvisning till intentionerna bakom en mål- och resultatorienterad styrning av skolan och till här redovisade styrdokument för undervisningen i den reformerade gymnasieskolan finner utskottet att de yrkanden som framförs i föreliggande motioner beträffande undervisningens innehåll -- inslag av olika former av slöjd, kunskaper i kost- och näringslära, förebyggande av arbetsskador och undervisning om småföretagandets villkor -- inte bör föranleda uttalanden av riksdagen. Motionerna i dessa delar bör således avslås av riksdagen.
När det gäller benämningen Konst- och formgivning konstaterar utskottet att ifrågavarande gren i det Estetiska programmet enligt programmålen för gymnasieskolans nationella program har denna benämning. Då yrkande 1 i motion 1991/92:Ub273 därmed är tillgodosett bör riksdagen avslå även denna del av motionen.
I motion 1991/92:Ub236 (s) föreslås att körkortsutbildningen successivt skall överföras från privata körskolor till gymnasieskolan. Motionärerna pekar på förhållandet att förarbehörighet har blivit en del av medborgarens allmänkompetens, och att en majoritet av ungdomar tar körkort innan de fyllt 19 år.
I betänkandet Säkrare förare (SOU 1991:39) föreslår kommittén KÖRKORT 2000 (dir. 1989:55) att en trafikantutbildning skall införas i gymnasieskolan. Enligt kommittén är ungdomar i åldern 18--19 år inblandade i sex gånger så många olyckor som vuxna och erfarna förare. Kommittén anser att gymnasieskolan är den miljö där en allsidig trafikantutbildning passar in. Enligt kommittén har det generella sektorsbidraget för kommunens skolverksamhet ökat kommunernas möjligheter att använda statsbidraget till den kompletteringsutbildning utöver skolans obligatoriska läroplan som elever, föräldrar och kommunen lokalt efterfrågar. Gymnasieskolan bör således ges ansvaret att anordna hela körkortsutbildningen, dvs. både teorilektioner och körlektioner. Om en tredjedel av alla gymnasieelever väljar trafikantutbildning beräknas kostnaderna uppgå till 15 mkr per år. Enligt kommittén bör trafikantutbildningen finansieras genom en omfördelning av det statliga stödet till trafiksäkerhetsinformation.
Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) om en reformerad gymnasieskola inte innefattade överväganden om körkortsutbildning i gymnasieskolan. Inte heller har Läroplanskommittén i sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94), som bl.a. omfattar förslag till ny läroplan för gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, tagit upp frågan om ifrågavarande utbildning.
De båda kommittéförslagen som utskottet åberopat i det föregående bereds för närvarande inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen bör avvakta med att ta ställning till frågan om körkortsutbildning i gymnasieskolan, varför motion 1991/92:Ub236 avstyrks.
Vissa frågor om skolans organisation
Föräldrar som vill engagera sig i sina barns framtid genom arbete i en kooperativ skola bör enligt motion 1991/92:Ub242 (s) få allt tänkbart stöd. Ett minimikrav bör vara att en generell dispens ges till de kommuner som vill släppa fram det kooperativa alternativet. Därmed avser motionärerna en skola för vilken den kommunala skolstyrelsen (eller motsvarande) har kvar det övergripande ansvaret, medan den direkta verksamheten handhas av en ekonomisk förening som utgörs av ett föräldrakooperativ.
Utskottet har erfarit att förutsättningarna för att etablera bl.a. sådana skolformer som tas upp i motionen övervägs inom Utbildningsdepartementet i enlighet med vad skolministern tidigare aviserat (prop. 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor, s. 7). En proposition i ärendet beräknas kunna avlämnas till riksdagen under våren 1993.
I sammanhanget vill utskottet dock betona att frågan om vidgade möjligheter för föräldrar och elever till inflytande över skolgången inte får ses i ett snävt perspektiv och begränsas till att enbart avse skolor som i någon form ställts under föräldrakooperativ ledning. Utskottet vill markera betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet generellt ökas inom den obligatoriska skolan, såväl i kommunala som i fristående skolor. Decentraliseringen av ansvaret för skolan till kommunerna och de enskilda skolenheterna liksom strävan mot mångfald och större valfrihet på skolområdet gör det nu än mer angeläget att finna former för att garantera alla föräldrar och elever ett ökat inflytande i skolans verksamhet.
Frågan om att stärka föräldrars och elevers inflytande i skolans verksamhet bereds för närvarande inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att förslag i detta ärende skyndsamt kommer att läggas fram. Motion 1991/92:Ub242 bör avslås av riksdagen.
Ett uttalande begärs i motion 1991/92:Ub271 (m) om att åtgärder bör vidtas för att stimulera en tillväxt av den vertikala skolformen, dvs. en skolorganisation med grundskolans tre stadier och gymnasieskolan inom samma skolenhet. Motionärerna framhåller att en sådan organisation med integration av elever i olika åldrar ger förutsättningar för att utnyttja ett faddersystem, vilket kan leda till positiva effekter för skolverksamheten och bl.a. motverka mobbning.
Vid sin behandling föregående riksmöte av ett liknande motionsyrkande anförde utskottet (bet. 1991/92:UbU4 s. 18) med hänvisning till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att det ankommer på kommunerna att organisera sitt skolväsen såsom de finner lämpligt. Med samma motivering avstyrker utskottet nu motion 1991/92:Ub271.
Skolpliktsålder m.m.
Skolpliktsåldern bör enligt motion 1991/92:Ub301 (fp) sänkas till sex år (yrkande 1). I samband därmed bör grundskolan förlängas med ett år och alltså bli tioårig (yrkande 2). Det anförs i motionen att pedagogiken för sexåringarna självfallet måste anpassas till deras förutsättningar. Beträffande förslaget om tioårig skolplikt menar motionärerna att kunskapsstoffet i grundskolan redan nu är så stort att ett tionde grundskoleår är starkt motiverat. Dessutom bedöms det inte helt problemfritt att elever -- som börjar skolan vid sex års ålder -- lämnar grundskolan när de är ett år yngre än vad motsvarande elever normalt är i dag.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Genom riksdagens beslut om flexibel skolstart (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357) infördes den 1 juli 1991 i 3 kap. 8 § skollagen en bestämmelse om att sexåringar skall jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan, om barnets vårdnadshavare begär det. Enligt en övergångsregel får hemkommunen dock fram till utgången av juni månad 1997 bestämma i vilken mån sexåringar, vilkas vårdnadshavare begär det, skall tas in i skolan.
Läroplanskommittén har i sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) i olika sammanhang tagit upp frågan om tiden för skolstart och hur grundskolan och gymnasieskolan kommer att påverkas om ett stort antal eller alla barn börjar skolan vid sex års ålder. Det är kommitténs uppfattning att frågor kring skolpliktens inträdande, skolstarten och grundskolans längd och de kostnadsaspekter, som kan läggas på detta, kräver en samlad översyn. Ett tionde skolår bör utredas, inte minst med tanke på att den tidigare skolstarten kommer att accentuera problemet med skillnader i elevernas mognad och utveckling.
I likhet med Läroplanskommittén anser utskottet att frågorna om skolstartsålder och antalet årskurser i grundskolan kräver en översyn. Utskottet har erfarit att regeringen förbereder tillsättandet av en utredning under våren 1993 med uppgift att utreda frågor rörande bl.a. skolstarten och antalet årskurser i grundskolan samt att kartlägga ekonomiska, pedagogiska och andra konsekvenser av olika alternativ. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1991/92:Ub301 behövs därför inte enligt utskottets mening. Motionen bör sålunda avslås av riksdagen.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga följande.
Läroplansfrågorna har en central roll i skolans framtida utveckling. Det är därför av avgörande betydelse att den nya läroplanen har en bred förankring i det svenska samhället.
Läroplanskomitténs förslag är utformat av en expertgrupp. Utskottet utgår från att det fortsatta arbetet därför sker med beaktande av behovet av parlamentarisk förankring.
Enligt motion 1991/92:Ub266 (m) är samverkan mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg bra. Det är dock, anför motionären, helt nödvändigt att varje verksamhet har sin klart definierade uppgift. Varje yrkesgrupps professionalitet måste tas till vara, vilket innebär att läraren alltid skall ha det pedagogiska ansvaret för undervisningen.
Utskottet har i ett betänkande under våren 1992 (bet. 1991/92:UbU19 s. 8) sagt sig dela skolministerns uppfattning när hon framhåller vikten av att det i det statliga styrsystemet görs en mycket tydlig gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens uppgifter. Utskottet erinrade samtidigt om att läroplanskommittén enligt nya direktiv hade att formulera utgångspunkterna för den skolförberedande verksamheten så att ett närmande lokalt i kommunerna mellan denna verksamhet och grundskolan underlättas. Vidare anfördes i beslutet om lärarutbildningen (prop. 1991/92:75 s. 34, UbU20 s. 42, rskr. 282) att målen för yrkesutbildningen av grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger skall betona vikten av samverkan.
I Läroplanskommitténs sedermera avlämnade betänkande (SOU 1992:94, s. 16) uttalas att den viktigaste förutsättningen för ett gott samarbete mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg är att samverkan mellan de olika personalgrupperna bygger på en ömsesidig respekt för varandras yrkeskunnande. Det handlar inte om en sammanvävning av roller och uppgifter utan om en nära kommunikation för att skapa gemensamma synsätt och lösa gemensamma problem. Betydelsen av en sådan samverkan bör avspeglas både i grundskolans läroplan och i pedagogiska program för förskola och fritidshem.
Mot denna bakgrund finner utskottet att syftet med motion 1991/92:Ub266 i huvudsak är tillgodosett, varför utskottet avstyrker motionen.
Internationaliseringen av skolan m.m.
Ett ökat internationellt utbyte inom gymnasieskolan efterfrågas i motion 1991/92:Ub253 (m). Gymnasieskolans läroplan och kursplaner bör enligt motionärerna ges en internationell inriktning. Vidare bör ett system av vänortskaraktär startas mellan svenska och utländska gymnasieskolor med brevkontakter och besök.
Betydelsen av internationaliseringssträvanden har tagits upp av både Läroplanskommittén och den s.k. Internationaliseringsutredningen. Läroplanskommittén (SOU 1992:94) anger därvid i sitt förslag till läroplan för gymnasieskolan bl.a. att internationella kontakter, utbildningsutbyte och praktik i andra länder skall främjas. Rektor föreslås få ett särskilt ansvar för att stimulera till sådana kontakter och utbyten. Internationaliseringsutredningen (SOU 1992:93) lämnar förslag om insatser till stöd för skolor och kommuner i fråga om utbyten och andra internationella kontakter mellan skolor resp. mellan elever.
Utskottet hänvisar till att de i motion 1991/92:Ub253 framförda önskemålen aktualiserats i de nämnda utredningarna. Riksdagen bör avslå motionen i avvaktan på att ställning tas till utredningsförslagen.
Det är viktigt för den svenska skolan utomlands att få kvalificerade svenska lärare, anförs det i motion 1991/92:Ub284 (m). Riksdagen bör därför uttala sig för att tjänstledighet bör medges för lärares utlandstjänstgöring och att denna tjänstgöring får tillgodoräknas i merithänseende.
Frågan har uppmärksammats av Internationaliseringsutredningen (SOU 1992:93 s. 97 f.) som anser att utlandsskolornas möjligheter att rekrytera lärare från skolan i kommunerna måste säkras. Utredningen föreslår att lärare av kommunen bör medges upp till sex års ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola och att värdet av tjänstgöring vid utlandsskola ses över i särskild ordning.
Utskottet anser att den fortsatta beredningen av frågan om lärares utlandstjänstgöring bör avvaktas, varför utskottet avstyrker motion 1991/92:Ub284.
Jämställdhet i skolan
I motion 1991/92:A817 (fp) begärs ett tillkännagivande om jämställdhet i utbildningen. Motionärerna anför bl.a. att läromedlen måste bättre belysa kvinnans roll i utvecklingen, att skolan skall stimulera till otraditionella yrkesval samt att Skolverket bör utvärdera jämställdhetsåtgärder och föreslå nya grepp i jämställdhetsarbetet (yrkande 6 i denna del).
Utskottet vill erinra om att Skolverket -- enligt regeringsbeslut 1992-06-18 med särskilda direktiv för verkets fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 -- vid sin uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet särskilt skall uppmärksamma om det i utfall och resultat föreligger skillnader mellan könen och söka analysera vad dessa kan bero på. På grundval av redovisning och analyser av faktiska förhållanden när det gäller könsskillnader skall Skolverket utforma en strategi för utvärdering och utveckling av jämställdheten i skolan. Verket bör därvid beakta vikten av att skolan tar till vara och vidareutvecklar pedagogiska metoder som tillmötesgår både manliga och kvinnliga elevers behov, liksom att innehållet i undervisningen och de läromedel som används gör detta. Verket bör vidare belysa hur skolan kan motverka könsbundna studie- och yrkesval. -- Det kan nämnas att en rapport angående kvinnobilden i skolans läromedel i historiska ämnen som riksdagen begärde vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:UbU6 s. 5) överlämnats av regeringen till Skolverket i april 1992 för de åtgärder verket finner lämpliga.
Läroplanskommittén (SOU 1992:94) har i förslagen till läroplaner för grundskolan resp. för gymnasieskolan och komvux slagit fast att skolan skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. I olika riktlinjer har detta ansvar markerats.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 1991/92:A817 yrkande 6 i denna del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Befrielse från undervisning i religionskunskap
Enligt motion 1991/92:Ub277 (kds) yrkande 1 bör riksdagen besluta att hos regeringen begära förslag till återkallande av reservationen till artikel 2 i tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 till 1950 års europeiska konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Motionären anför bl.a. att den snäva syn som gjort sig gällande i reservationen till artikel 2 i tilläggsprotokollet också har visat sig i långvarig negativ behandling av svenska fristående skolor under årens lopp. Under senare år har dock statsmakternas attityd till fristående skolor förbättrats.
I den av motionären nämnda artikeln 2 stadgas att ingen får förvägras rätten till undervisning men att staten skall respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Enligt det svenska förbehållet mot artikeln kan befrielse från skyldigheten att delta i de allmänna skolornas kristendomsundervisning endast medges sådana elever med annan trosbekännelse än Svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad. En mot reservationen svarande bestämmelse finns införd i 3 kap. 12 § andra stycket skollagen (1985:1100).
Utskottet har inhämtat att den s.k. Fri- och rättighetskommittén (Ju 1992:01) tagit upp till behandling frågan om ett återkallande av reservationen till artikel 2 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Kommitténs överväganden i denna fråga kommer att redovisas i ett delbetänkande våren 1993 om förstärkning av skyddet för vissa fri- och rättigheter. Utskottet anser att kommitténs ställningstagande bör avvaktas och avstyrker således motion 1991/92:Ub277 yrkande 1.
Övriga frågor
I motion 1991/92:Ub281 (nyd) aktualiseras vissa frågor om svenska för invandrare. Enligt motionärerna bör ansvaret för att lära sig svenska språket ligga på den enskilde invandraren. Samhället kan endast erbjuda ett gott stöd. Undervisningen i svenska skall innefatta obligatorisk och tydlig kunskapskontroll, och betyg skall ges på invandrarens kunskaper i svenska. När det gäller invandrarbarnen bör de få intensivundervisning i svenska till dess att de nått en sådan nivå på kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna följa den ordinarie undervisningen i skolan.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Svenska för invandrare (sfi) ingår numera i det offentliga skolväsendet för vuxna (jfr prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356). Enligt 13 kap. skollagen är varje kommun skyldig att se till att sfi erbjuds nyanlända invandrare över 16 år som är bosatta i kommunen. Rätt till sådan undervisning gäller under sammanlagt högst två år och med möjlighet till förlängning ytterligare ett år på grund av särskilda skäl.
Enligt läroplanen för grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare (Läroplaner 1991:1) syftar sfi till att ge invandrarna sådana kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället och arbetslivet att de kan ta till vara sina rättigheter, påverka sin situation och fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet medför. Undervisningen skall vidare bidra till att invandrarna kan medverka i det kulturella, sociala, fackliga och politiska livet. Den skall också bidra till att stärka invandrarnas ställning på arbetsmarknaden och till att de kan genomgå utbildning inom det reguljära vuxenutbildningssystemet i form av allmän grundutbildning och yrkesutbildning.
Grundläggande undervisning i svenska utgör således en del av samhällets samlade insatser för mottagandet av invandrare. För att deltagarna skall kunna uppnå den kunskaps- och färdighetsnivå som undervisningen syftar till, krävs att undervisningstiden varieras beroende på varje deltagares individuella behov. Det riktvärde som har legat till grund för beräkning av statsbidraget är 700 undervisningstimmar om 45 minuter. Rektor för utbildningen skall utfärda intyg över genomgången utbildning.
I grundskolan kan förberedelseklasser anordnas för nyligen anlända barn som saknar eller har mycket bristfälliga kunskaper i svenska språket. I dessa klasser ges främst undervisning i svenska som andraspråk. Eleverna slussas sedan in i ordinarie klasser när de uppnått tillräckliga kunskaper i svenska språket. För elever med annat hemspråk än svenska är undervisningen i svenska som andraspråk obligatorisk (5 kap. 13 § grundskoleförordningen). Undervisningen i svenska som andraspråk skall ge eleverna sådana nödvändiga språkkunskaper som elever med svenska som modersmål fått före skolåldern och som kamrater i motsvarande ålder lärt i svenskundervisningen. De skall också lära sig ord och begrepp som är nödvändiga för att de på ett meningsfullt sätt skall kunna delta i undervisningen i olika ämnen.
Även i gymnasieskolan skall undervisning i svenska som andraspråk anordnas för elever som behöver sådan undervisning (8 kap. 15, 16 §§ gymnasieförordningen). Vidare kan särskilda specialkurser anordnas i syfte att hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan (s.k. introduktionskurser eller kompletterande sommarkurser).I såväl grundskolan som gymnasieskolen ges betyg i ämnet svenska som andraspråk.
Utskottet finner med hänvisning till bestämmelserna om sfi och svenska som andraspråk att målen för undervisningen i svenska språket är högt ställda. Utskottet ställer sig bakom dessa undervisningsmål. Utskottet är dock medvetet om de svårigheter som kan finnas särskilt i sfi-undervisningen, där människor med skilda uppfattningar och värderingar möts. Det tar ofta tid att lära sig förstå och komma in i ett nytt samhälle, en ny kultur och livsstil. Att stärka invandrarnas och inte minst de invandrade kvinnornas ställning på en arbetsmarknad som för närvarande präglas av arbetslöshet innebär likaså stora svårigheter. Utskottet finner dock inte skäl att föreslå riksdagen att uttala sig för ändrade bestämmelser när det gäller utbildning i svenska språket för invandrare med anledning av föreliggande yrkande, varför motion 1991/92:Ub281 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub250 (s) begärs en översyn av hur barn från olika miljöer skall ges likvärdiga möjligheter till goda språkkunskaper. Motionärerna anser bl.a. att det torde vara i få skolämnen där föräldrarnas möjligheter att hjälpa sina barn märks så tydligt som i skolans språkundervisning. Det är angeläget att metodutvecklingen i språk i syfte att öka alla barns reella förutsättningar att skaffa sig goda kunskaper i språk ägnas särskilt intresse i läroplansarbetet.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Enligt direktiven till Läroplanskommittén (dir. 1991:117) skulle kommittén bl.a. med hänsyn till det ökande internationella samarbetet rikta särskild uppmärksamhet åt frågan hur språkprogrammet i grundskolan skulle kunna stärkas. Läroplanskommittén föreslår i sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) ett utökat timtal för ämnet engelska jämfört med dagens timplan. Vidare föreslås att engelska skall påbörjas i årskurs 1 och därefter förekomma i varje årskurs.
Ett andra främmande språk väljs i dag inför årskurs 7 av cirka två tredjedelar av grundskolans elever. Det inbördes förhållandet mellan B-språken tyska och franska har förändrats under senare år. Valet av tyska har ökat medan valet av franska har minskat kraftigt. Kommittén föreslår nu att alla elever inför det sjätte skolåret gör ett obligatoriskt val av B-språk och att skolan skall erbjuda undervisning i minst två av ämnena franska, tyska och spanska. Slutligen anser kommittén att ett tredje främmande språk (C-språk) skall kunna erbjudas fr.o.m. åk 8 inom utrymmet för elevernas personliga val eller skolans profil.
Sedan grundskolans införande har undervisning i engelska bedrivits i två kurser, allmän kurs och särskild kurs. Det finns dock endast en gemensam kursplan i ämnet. Enligt Läroplanskommittén bör nuvarande reglering av alternativkurserna i engelska upphöra. Man anser att frågan om alternativkurser kommit i ett helt nytt läge med hänsyn till det nya statsbidragssystemet som inte innehåller specialdestinerade resurser för gruppindelning. Det är kommunen som bestämmer hur resurserna skall fördelas. Slutligen framhåller kommittén att skolans språkprogram kan vidgas genom att tydligt markera hemspråksundervisningens roll. Hemspråk skall således kunna erbjudas i stället för B-språk i timplanen. Läroplanskommitténs förslag till bl.a. ny läroplan, timplan och nya kursplaner för grundskolan bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Med hänvisning till Läroplanskommitténs genomgång av effekterna av en fortgående internationalisering av det svenska samhället och dess förslag till ett förstärkt språkprogram i grundskolan samt den beredning som för närvarande pågår anser utskottet att ifrågavarande motionsyrkande inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, varför motion 1991/92:Ub250 avstyrks. Utskottet utgår dock härvid från att de synpunkter som motionärerna framfört om alla elevers möjligheter att få goda språkkunskaper beaktas i det fortsatta beredningsarbetet.
I motion 1991/92:Ub280 (kds) begärs förslag om förstärkt ställning för finska språket och den Sverige-finska kulturen i Sverige. Enligt motionärerna visar erfarenheterna från många länder att tvåspråkig undervisning ger goda resultat. Kommuner med en viss andel finskspråkiga invånare bör åläggas att anordna Sverige-finsk utbildning inom grundskolan eller inrätta en särskild Sverige-finsk skola. Målsättningen skall vara en aktiv tvåspråkighet.
Utskottet hänvisar till förordningen (SKOLFS 1991:25) om pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever, i vilken det finns bestämmelser om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning. Under läsåret 1991/92 bedrevs sådan undervisning i grundskolan i 18 kommuner. Under innevarande budgetår disponeras 3 481 000 kronor för särskilda utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever under anslaget B4. Stöd för utveckling av skolväsendet (åttonde huvudtiteln).
Enligt 2 kap. 3 § gymnasieförordningen får Stockholms kommun anordna finskspråkig utbildning på program i den reformerade gymnasieskolan. Denna utbildning skall vara öppen för sökande från hela landet. Utbildningen skall i första hand förbehållas elever, som har tillräckliga kunskaper och färdigheter i finska språket för att kunna tillgodogöra sig undervisningen men vars kunskaper i svenska är alltför bristfälliga för att de skall kunna tillgodogöra sig en svenskspråkig gymnasieutbildning. I andra hand får utbildningen ges till elever som vill utveckla sin tvåspråkighet. Enligt vad utskottet inhämtat anordnas finskspråkig utbildning i Stockholms kommun under innevarande läsår på det samhällsvetenskapliga programmet för 15 elever.
Utskottet vill även erinra om riksdagens beslut (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357; prop. 1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346) att kommunerna fr.o.m. verksamhetsåret 1992/93 skall fördela sina resurser för skolan till såväl kommunala som fristående skolor på grundskolenivå på ett sådant sätt att elever och föräldrar skall kunna välja skola i så stor utsträckning som möjligt. Enligt vad utskottet erfarit har hittills en finskspråkig fristående skola godkänts av Skolverket, nämligen Sverige-Finska skolan i Stockholm med ca 50 elever på lågstadiet.
Utskottet finner med hänvisning till möjligheterna att anordna finskspråkig undervisning i Sverige i såväl det offentliga skolväsendet som fristående skolor det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1991/92:Ub280, varför den avstyrks.
Enligt motion 1991/92:Ub809 (s) delvis bör riksdagen uttala att åtgärder vidtas för att främja undervisning i esperanto i grundskolan och gymnasieskolan.
Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) om en ny gymnasieskola och vuxenutbildning, vilket bl.a. innebar att en ny timplan för gymnasieskolan infördes. Läroplanskommittén (dir. 1991:17) har i sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) föreslagit nya läroplaner för grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen, ny timplan och nya kursplaner för grundskolan. I det hittillsvarande arbetet med förändringar av såväl grundskolan som gymnasieskolan har frågan om undervisning i esperanto inte aktualiserats. Utskottet är inte berett att med anledning av förevarande motion föreslå riksdagen att göra ett uttalande om esperanto. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det inte är något som hindrar att kurser i esperanto anordas inom det frivilliga folkbildningsarbetet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub809 i denna del.
I motion 1991/92:Jo811 (m) yrkande 1 framförs förslag om riksrekrytering till viss gymnasial utbildning vid Plönninge naturbruksgymnasium i Harplinge utanför Halmstad. Enligt motionärerna planerar landstinget i Hallands län att anordna utbildning i svampodling och svampproduktion inom ramen för ett individuellt program i gymnasieskolan.
Regeringen har den 25 juni 1992 avslagit en ansökan från Utbildnings- och kulturnämnden i landstinget i Hallands län beträffande riksrekrytering till naturbruksprogrammet vid Plönnige naturbruksgymnasium med hänvisning till bestämmelserna i 5 kap. 8 § skollagen om rätten till utbildning i annan kommun och hemkommunens skyldighet att betala kommunal ersättning. Utskottet vill erinra om att styrelsen för utbildningen efter behov kan utforma såväl lokala grenar som lokala kurser i enlighet med bestämmelserna i 2kap. 9--17§§ gymnasieförordningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Jo811 yrkande 1.
I motion 1991/92:Ub709 (s) begärs en utredning om skogsbruksutbildningens utformning. Enligt motionärerna har intresset för den gymnasiala skogsutbildningen minskat, vilket medfört att många utbildningsplatser på skogsbruksskolorna står tomma.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Skogspolitiska kommittén (dir. 1990:47, 1991:99), som haft i uppgift att göra en total genomgång och översyn av skogspolitiken i landet, framhåller i sitt betänkande Skogspolitiken inför 2000-talet (SOU 1992:76) bl.a. att det är angeläget att en översyn görs av den gymnasiala skogsinriktade utbildningen. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet. Mot bakgrund härav och med hänvisning till Skolverkets ansvar för utvärdering och tillsyn av skolans verksamhet samt dess uppgift att verka för en nationell utveckling av skolväsendet finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen vidta någon särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1991/92:Ub709 avstyrks.
En kvalitetsbedömning av yrkesverksamma lärare efterfrågas i motion 1991/92:Ub292 (nyd). Motionären anför att en sådan öppen värdering och bedömning av lärares skicklighet bör åligga varje skola att utföra under medverkan av eleverna. Kungl. Vetenskapsakademien t.ex. bör kunna ges i uppdrag att ta fram konkreta exempel på sätt att arbeta med kvalitetsuppföljning.
Utskottet delar motionärens uppfattning att lärarnas kompetens är en viktig faktor för kvaliteten i utbildningen. En mål- och resultatorienterad styrning av skolan med stort ansvar på den lokala nivån kommer än mer att accentuera detta. Ansvaret för att välja innehåll och arbetssätt för att uppnå de nationellt fastställda målen vilar i stor utsträckning på lärarna. Tillsynen av att lärare har erforderlig kompetens ligger lokalt på den enskilda skolans ledning och innefattas i dess arbetsgivaransvar och fortbildningsansvar. Detta har i Läroplanskommitténs (SOU 1992:94) förslag till läroplan för grundskolan resp. för gymnasieskolan och komvux getts formuleringen att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare får möjligheter till den utveckling och fortbildning som krävs för att de professionellt skall kunna genomföra sina uppgifter. Centralt har Skolverket ansvar för att följa upp och utvärdera skolans verksamhet. Däri ligger också en bedömning av verksamhetens effektivitet och kvalitet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Ub292.
I skolförordningen bör enligt motion 1991/92:Ub228 (s) skrivas in en rätt till förlängd skrivtid vid tentamen m.m. för personer som ordinerats läkemedel. Motionärerna anför att det förekommer på sina håll att sådan förlängd skrivtid tillämpas i praktiken. Utan klara regler finns det en risk för att medicinerande elever behandlas olika.
Utskottet erinrar om att riksdagen genom sitt beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) lagt fast principerna för en mål- och resultatorienterad styrning av skolan. Utskottet, som anser att det inte är förenligt med dessa principer att nu införa en detaljreglering av det slag som föreslås i motionen, utgår från att skolans personal tillmötesgår de berättigade krav som medicinerande elever kan ställa i nu berört hänseende. Motion 1991/92:Ub228 bör därför avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbildning m.m. inom hästsport och hästhållning att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub209,
2. beträffande kunskap om homosexualitet att riksdagen avslår motion 1991/92:So292 yrkande 3,
res. 1 (kds) - motiv.
3. beträffande skolornas ANT-verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub807, 1991/92:So271 yrkande 8 och 1991/92:So289 yrkande 5,
4. beträffande vissa program- och kursplanefrågor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub217 i denna del, 1991/92:Ub218, 1991/92:Ub231, 1991/92:Ub273, 1991/92:Ub278 och 1991/92:N270 yrkande 12,
5. beträffande körkortsutbildning i gymnasieskolan att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub236,
6. beträffande skolor under föräldrakooperativ ledning att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub242,
7. beträffande vertikal skolorganisation att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub271,
8. beträffande sänkt skolpliktsålder och tioårig skolplikt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub301,
men. (v)
9. beträffande samverkan mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub266,
res. 2 (s) - motiv.
10. beträffande internationellt utbyte inom gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub253,
11. beträffande lärares utlandstjänstgöring att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub284,
12. beträffande jämställdhet i skolan att riksdagen avslår motion 1991/92:A817 yrkande 6 i denna del,
13. beträffande befrielse från undervisning i religionskunskap att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub277 yrkande 1,
14. beträffande utbildning och undervisning i svenska språket för invandrare att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub281,
res. 3 (nyd)
15. beträffande likvärdiga möjligheter till goda språkkunskaper att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub250,
16. beträffande förstärkt ställning för finska språket att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub280,
17. beträffande undervisning i esperanto att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub809 i denna del,
18. beträffande riksrekrytering till viss gymnasial utbildning att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo811 yrkande 1,
19. beträffande utredning om skogsbruksutbildningens utformning att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub709,
20. beträffande kvalitetsbedömning av yrkesverksamma lärare att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub292,
21. beträffande rätt till förlängd skrivtid vid tentamen m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub228.
Stockholm den 10 november 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Christer Lindblom (fp) och Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kunskap om homosexualitet (mom.2, motiveringen)
Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utskottets yttrande som på s.7 börjar med "Det är" och slutar med "inte accepteras" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att frågor om homosexualitet inte behandlas isolerade utan blir integrerade på ett naturligt sätt i undervisningen om samlevnad i olika ämnen och på olika stadier. Eleverna bör orienteras om identifikationsprocessens betydelse för den egna könsidentiteten, och hur störningar av denna kan uppkomma under uppväxten. De bör delges uppfattningen att homosexuell läggning skall erkännas och respekteras, men också att den kan ses som resultatet av en identifikationsprocess längs en glidande skala mellan homosexuell läggning, via bisexuell, till en rent heterosexuell läggning, och att denna process är dynamisk och inte irreversibel. I sökandet efter den egna könsidentiteten bör ambivalenta elever ges stöd att bejaka en heterosexuell läggning som det mest kroppsautentiska. Självfallet bör eleverna delges värderingen att ingen får diskrimineras utifrån sexuell läggning.
2. Samverkan mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg (mom.9, motiveringen)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan Björkman (allas) anser att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra följande led i samhällets insatser för barns utveckling. All personal som arbetar med barn måste således göra det utifrån en helhetssyn på barnets utveckling. Mot denna bakgrund anser utskottet att barnomsorgen och grundskolan bör få ett gemensamt måldokument, något som är än mer berättigat sedan en flexibel skolstart införts. Då kommunerna numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och barnomsorgens personal finns också förutsättningar för en bättre samordning och integrering av verksamheten inom skola och barnomsorg. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1991/92:Ub266.
3. Utbildning och undervisning i svenska språket för invandrare (mom.14)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Utskottet vill" och på s.17 slutar med "motion 1991/92:Ub281 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka invandrarnas betydelse för vårt lands välstånd och utveckling. Enligt utskottets mening är det nya landets språk förutsättningen för att en invandrare skall kunna bygga upp en hög livskvalitet och kunna ta ansvar för såväl sina rättigheter som sina skyldigheter som samhällsmedborgare. Mot denna bakgrund anser utskottet det angeläget att höja såväl kvaliteten som effektiviteten på den undervisning i svenska som samhället erbjuder invandrarna.
En praktisk målsättning för undervisningen i svenska är att senast tolv månader efter beviljat uppehållstillstånd skall varje invandrare behärska svenska på en definierad nivå. Undervisningen bör innefatta obligatorisk och tydlig kunskapskontroll och klara gränser för vad som är godkänt. Varje invandrare bör få betyg på sina kunskaper i svenska.
I grundskolan bör intensivundervisning sättas in så att invandrareleverna snabbt når sådan nivå på sina kunskaper i svenska som krävs för att kunna följa den ordinarie undervisningen.
Vad utskottet anfört om svenska för invandrare bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub281 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande utbildning och undervisning i svenska språket för invandrare att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub281 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag anser att frågorna om sänkt skolpliktsålder och tioårig skolplikt bör ses över, som också Läroplanskommittén förordat, med hänsyn till deras betydelse för beredningen av förslag till ny läroplan och kursplaner. Denna översyn bör göras snarast av en parlamentarisk kommitté.
När det gäller samverkan mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg instämmer jag i reservation 2.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 8 bort hemställa:
8. beträffande sänkt skolpliktsålder och tioårig skolplikt att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub301 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,