Vissa skolfrågor
Betänkande 1990/91:UbU1
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU01
Vissa skolfrågor
Innehåll
1990/91 UbU1
Motionerna
1989/90:Ub202 av Birthe Sörestedt och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett aktivare brottsförebyggande arbete i skolan.
1989/90:Ub203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förändrat arbetssätt med ett utökat elevinflytande och medansvar, 11. att riksdagen hos regeringen begär ett program för att ta till vara invandrarbarnens språkkunskaper.
1989/90:Ub205 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av en basstandard för skolmåltider, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje skola bör utarbeta en plan för skolmåltidsverksamheten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elevvården bör ha det övergripande ansvaret för skolmåltiderna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarnas tjänstgöring i samband med skolmåltiderna.
1989/90:Ub206 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass för hemkunskapslektionerna i grundskolan.
1989/90:Ub209 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att med förtur se över innehållet i ämnet maskinskrivning i grundskolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att överväga en ny ämnesbeteckning på ämnet maskinskrivning, förslagsvis ord- och textbehandling.
1989/90:Ub210 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att verka för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.
1989/90:Ub213 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av gymnastik och gymnastikbetygets betydelse.
1989/90:Ub220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjukhusskolan. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So227.
1989/90:Ub222 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av anvisningar och riktlinjer för lärare så att elever med dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning och betygsättning över hela landet.
1989/90:Ub223 av Anita Jönsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ge behörighet för rytmiklärare, 160 p, att undervisa i musik på grundskolans låg- och mellanstadium, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av behörighetsdispens för undervisning i musik på grundskolans låg- och mellanstadium för rytmiklärare utbildade i den treåriga rytmiklärarutbildningen vid Stiftelsen Svenska Dalcrozeseminariet och musikhögskolan i Malmö, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inrätta tjänster i musik på grundskolans låg- och mellanstadium.
1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevers och föräldrars rätt till val av skola.
1989/90:Ub226 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till kompletteringsutbildning efter årskurs 9, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på förkunskaper för de olika gymnasielinjerna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassad studiegång, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuella studieplaner.
1989/90:Ub227 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i läroplanen markera de enskilda ämnenas ställning så att varje ämne har en egen kursplan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att garantera eleverna rätt till viss minsta undervisningstid i varje enskilt ämne.
1989/90:Ub232 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1993/94 skall börja skolan det år de fyller sex, 2. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas för elever och föräldrar att senarelägga skolstarten ett år, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan, timplan och kursplan för grundskolan i enlighet med vad som i motionen anförts, 5. att riksdagen beslutar att fortbildning för i första hand lågstadiets lärare skall organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts, 6. att riksdagen beslutar att möjligheter till vidareutbildning skapas för förskollärare och barnskötare i enlighet med vad som i motionen anförts, 7. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med tidigarelagd skolstart får påbörjas fr.o.m. läsåret 1991/92, 8. att riksdagen beslutar att möjligheter till kompletteringsutbildning efter genomgången grundskola skall erbjudas senast från den tidpunkt då de första eleverna lämnar den reformerade grundskolan.
1989/90:Ub239 av Erkki Tammenoksa och Sylvia Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet bild i den nya kursplanen i svenska.
1989/90:Ub240 av Berit Oscarsson och Grethe Lundblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett utökat och fördjupat nordiskt stoff i våra läromedel.
1989/90:Ub242 av Sonja Rembo (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en sådan översyn av grundskolans läroplan att skolans undervisning i realiteten kommer att motsvara de krav på kristendomsundervisningens innehåll som anges i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen hemställer om sådana åtgärder att grundutbildning och fortbildning av lärare ges ett sådant innehåll att lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.
1989/90:Ub244 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av bildämnet i överensstämmelse med vad som anförts i motionen.
1989/90:Ub249 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet barnkunskap och om bättre tjänstekonstruktion för lärare i ämnet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av betyget i barnkunskap.
1989/90:Ub251 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande översyn av läroplanerna i syfte att utveckla skolans kulturuppgifter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande användningen av de kulturmedel som ställs till skolans förfogande, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande kulturdagar i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr255.
1989/90:Ub252 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolpolitikens inriktning. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi304.
1989/90:Ub254 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygssystemet inom komvux/grundvux.
1989/90:Ub256 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöundervisningen stärks i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub257 av Ulla Tillander och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beslut om sänkt skolpliktsålder.
1989/90:Ub260 av Birgit Henriksson och Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag med syftet att återinföra betyg i ordning och uppförande inom grundskolan.
1989/90:Ub265 av Barbro Sandberg och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delad klass i ämnet bild på grundskolans högstadium.
1989/90:Ub266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frivilliga standardprov och frivilliga centrala prov, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om betygsfri antagning till gymnasieskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygsfri grundskola.
1989/90:Ub267 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut återinföra en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom Komvux (Grundvux).
1989/90:Ub268 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikkunskap i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T424.
1989/90:Ub272 av Sten Andersson i Malmö och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna för och innehållet i ett schemalagt ämne kallat etik.
1989/90:Ub274 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kartläggning av arbetsförhållandena i skolorna.
1989/90:Ub280 av Lars Sundin och Karin Söder (fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för rätten att åtnjuta hemspråksundervisning enligt i motionen angivna linjer.
1989/90:Ub281 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingenjörstitel för studerande efter treårig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm.
1989/90:Ub285 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanen för grundskolan i syfte att bereda eleverna fler timmar i hemkunskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemkunskapens betydelse för ökad jämställdhet.
1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 17. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av skolans miljöundervisning.
1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativkurserna i grundskolans högstadium, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att se över situationen för de elever som har de största svårigheterna i skolan i syfte att förbättra deras möjligheter samt att se över användningen av den anpassade studiegången i syfte att minska användningen av denna åtgärd, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i skollagen avseende skolmåltider, 28. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets karaktär och betydelse, 29. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:Ub318 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial natur.
1989/90:Ub319 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna budskapets ställning inom ämnet religionskunskap, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav för lärare i läroämnet religionskunskap, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna i Lgr 80 kan uppnås.
1989/90:Ub320 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad utbildning i elementär naturkunskap inom skolan m.m.
1989/90:Ub321 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en friare grundskola.
1989/90:Ub322 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade valmöjligheter i språkstudierna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkundervisning i sammanhållna kurser.
1989/90:Ub328 av Berith Eriksson och Ylva Johansson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utvidga PUFF-verksamheten.
1989/90:Ub329 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnet i grundskolan och på gymnasiet.
1989/90:Ub330 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljövård som specifikt ämne i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub331 av Erkki Tammenoksa och Lahja Exner (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska gymnasielinjer i Stockholm, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisning i finska för finlandssvenska barn.
1989/90:Ub333 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har sagts om behovet av utvidgad och förbättrad utbildning för barn och ungdomar i massmediakunskap. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.
1989/90:Ub335 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsarbetet i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A816.
1989/90:Ub339 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på skolan. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo250.
1989/90:Ub512 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i utbildningen. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A802.
1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolans främsta uppgift, överordnad alla andra uppgifter, skall vara att förmedla goda kunskaper och färdigheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolan skall ge varje elev möjlighet att utvecklas optimalt, i enlighet med sina förutsättningar, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för grundskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tidigarelagd skolstart i enlighet med vad i motionen anförts, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem i sådan tid att det kan börja tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 i enlighet med vad i motionen anförts, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frihet i val av skola, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större möjligheter för eleverna att påverka studiernas innehåll, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskad reglering av skolans verksamhet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpning av bestämmelserna rörande tidigare skolstart, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalt införa betyg.
1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lokal styrelse på skolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försök på frivillig basis med ett praktikår införs i åk 8 och åk 9 och att andra försök-projekt stimuleras, 4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökunskap införs som ett obligatoriskt ämne från förskolan till och med högskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olika försök med årskurslös undervisning och intagning av 7-åringar höst och vår, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn med fysiska, psykiska och sociala handikapp, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och i vuxenutbildningen, 10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bildämnets och övriga estetiska ämnens betydelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan, 11. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållning och konsumentkunskap.
1989/90:Ub806 av Maja Bäckström och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att idrottslärarna skall leda låg- och mellanstadiebarnen i ämnet idrott.
1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för skolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet att skapa en särskild ämnesprofil, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det allmänna skolsystemet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att också ett ordinarie ämne på timplanen kan läsas som fördjupningskurs inom ramen för tillvalstiden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av att komplettera allmän och särskild kurs med också andra former av grupperingar för individualisering, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevers rätt till sina lektioner, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala ledningsorgan (skolråd), 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuellt utformad studiegång, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jubileumsaktiviteter i samband med firandet av 150-årsminnet av beslutet om allmän folkskola.
1989/90:Ub815 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av etiska levnadsregler i förskolans pedagogiska program och i skolans läroplan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av grundskolans läromedel i etik och moral, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av grundskolans undervisning i etik och moral, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av lärarnas fortbildning och fortbildningsmedlen i ämnet etik och moral, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av undervisningen i ämnet etik och moral för blivande lärare, förskollärare och fritidspedagoger.
1989/90:Ub823 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i utbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kampanj för att rekrytera kvinnliga skolledare, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av jämställdhetsansvariga vid varje länsskolnämnd. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A815.
1989/90:Ub824 av Karl Erik Olsson och Pär Granstedt (c) vari yrkas (delvis) att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att i olika utbildningssammanhang föra in undervisning i etiska frågeställningar. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K257.
1989/90:Ub826 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kampanj för att rekrytera fler kvinnliga skolledare. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.
1989/90:U425 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till skolan för fredsfostran.
1989/90:So459 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i skolans undervisning.
Utskottet
Under den allmänna motionstiden år 1990 väcktes ett stort antal motioner om grundskolan m.m. De motioner som behandlas i detta betänkande har grupperats under sex underrubriker, nämligen Vissa skolpolitiska principer, Vissa särskilda läroplansfrågor i grundskolan m.m., Betygsfrågor, Lärarfrågor, Jämställdhetsfrågor och Tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt.
Vissa skolpolitiska principer
I motionerna 1989/90:Ub801 (m) och 1989/90:Ub807 (fp) föreslås att kunskapsmålet skall vara det överordnade målet i skolan (yrkande 1 resp. yrkande 2). Enligt den förstnämnda motionen skall skolan också ge alla elever möjlighet att utvecklas optimalt i enlighet med sina förutsättningar (yrkande 2). Enligt samma motion bör den nu gällande läroplanen för grundskolan skrivas om och riksdagen hos regeringen begära förslag till ny läroplan för grundskolan (yrkande 3). I motion 1989/90:Ub226 (m) yrkande 5 och i de båda tidigare nämnda motionerna framförs vidare ett antal förslag till en mera individualiserad undervisning och vidgade möjligheter för eleverna att påverka studiernas innehåll bl.a. genom en individuellt utformad studiegång (motion 1989/90:Ub801 yrkande 8 och motion 1989/90:Ub807 yrkandena 8, 9 och 14). Enligt motion 1989/90:Ub227 (m) yrkande 1 är det väsentligt att markera de enskilda ämnenas ställning i läroplanen för grundskolan. Varje ämne bör därför ha en egen kursplan. I sistnämnda motion (yrkande 2) och i motion 1989/90:Ub807 (yrkande 10) sägs att eleverna bör garanteras rätt till viss minsta undervisningstid i varje enskilt ämne. Enligt motion 1989/90:Ub807 (yrkande 4) bör det vara en rätt för föräldrar och elever att kunna välja skola, inte bara att kunna välja en fristående skola med enskild huvudman utan även att kunna välja skola inom det allmänna skolväsendet. En utökad rätt att välja skola skulle påverka skolutvecklingen i en positiv riktning och främja en utveckling mot profilering, anser motionärerna (yrkande 3). Liknande yrkanden framförs i motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 7 och 1989/90:Ub225 (m) yrkande 1. En minskad reglering av skolans verksamhet förordas i motion 1989/90:Ub801 yrkande 9 och slutligen understryks i motion 1989/90:Ub252 (m) vikten av kvalitet i undervisningen.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.
Riksdagen har tidigare under denna mandatperiod behandlat ett stort antal frågor om skolans utveckling och styrning, bl.a. frågor om skolans mål, olika valalternativ inom skolan, tidsanvändningen i skolan, rätten att välja skola och skolans profilering. Utskottet erinrar om vad utskottet våren 1989 anfört i dessa ärenden (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95).
Regeringen har den 11 oktober 1990 förelagt riksdagen proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan. Regeringens förslag innebär bl.a. att staten skall ange mål och riktlinjer som är nationellt giltiga. I skollagen skall anges grundläggande mål för utbildningen. Grundläggande demokratiska värderingar, aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö skall prägla all utbildning. Vidare skall mål och riktlinjer för utbildningen anges i läroplaner för de olika skolformerna. I propositionen aviseras en ny utformning av läroplanen för grundskolan. Läroplanerna för skolan, som primärt skall rikta sig till lärare och skolledare, skall vara klara och tydliga.
Riksdagen kommer att senare under hösten 1990 ta ställning till regeringens proposition om ansvaret för skolan och de motioner som väckts med anledning av denna proposition.
Innehållet i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan var inte känt för de motionärer som väckte de nu aktuella motionerna. Utan att i sak ha bedömt något av de enskilda yrkandena hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden i betänkande 1988/89:UbU7 om skolans utveckling och styrning samt till vad som i övrigt anförts i det föregående. Härmed avstyrks motionerna 1989/90:Ub225 yrkande 1, 1989/90:Ub226 yrkande 5, 1989/90:Ub227, 1989/90:Ub252, 1989/90:Ub801 yrkandena 1, 2, 3, 7, 8 och 9 samt 1989/90:Ub807 yrkandena 2, 3, 4, 8, 9, 10 och 14.
Vissa särskilda läroplansfrågor i grundskolan m.m.
Enligt motionerna 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 28 och 29, 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 10 och 1989/90:Ub329 (mp) yrkande 1 (samtliga delvis) bör ämnet bild i grundskolan utvecklas och stärkas. I motion 1989/90:Ub265 (fp) framförs önskemål om delad klass i bildämnet på grundskolans högstadium. I motion 1989/90:Ub244 (fp) begärs en översyn av bildämnet i skola och lärarutbildning. Vidare begärs en redovisning av hur bildämnet förstärkts i skolan under de senaste åren samt skolöverstyrelsens (SÖs) och universitets- och högskoleämbetets (UHÄs) syn på bildämnets roll i skolan resp. lärarutbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
När det gäller bildämnets utveckling under de senaste åren hänvisar utskottet till sitt betänkande 1988/89:UbU2 (s. 4 f). I SÖs sammanfattande redovisning av granskningen av skola och vuxenutbildning 1988/89 (R 89:45/Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering) har SÖ i sina slutsatser påtalat att bl.a. ämnet bild kräver en annan läromedelsuppsättning än de flesta andra skolämnen och att elevers skapande verksamhet innebär att material förbrukas och behöver förnyas. SÖ vill uppmärksamma kommunerna på behovet av anslag för material i bl.a. ämnet bild. I SÖs anslagsframställning för budgetåret 1990/91 resp. 1991/92 redovisas bl.a. det utvecklingsarbete inom bildämnet som för närvarande pågår. Däri framkommer även SÖs syn på bildens och olika bildmediers roll i människors liv. SÖ har bedömt det som angeläget att göra en översyn av kursplanen för ämnet bild och har inlett ett förberedande arbete.
När det gäller UHÄs syn på bildämnets roll i lärarutbildningen vill utskottet hänvisa till utbildningsplanen för grundskollärarlinjen (fastställd 1988-05-31), i vilken det under avsnittet Mål, karaktär och allmän inriktning slås fast följande.
Utbildningen skall stärka de studerandes kunskaper om den egna kulturen så att de kan se sin egen kultur i förhållande till andra. De studerande skall som lärare föra vårt kulturarv vidare. Utbildningen skall stimulera till en fortlöpande kontakt med kulturell verksamhet och vilja att medverka i skolans del av samhällets insatser på kulturområdet för att på så sätt bidra till att förverkliga samhällets kulturpolitiska mål. För den blivande läraren är det nödvändigt att utveckla förmågan att använda uttrycksmedlen ord, ljud, bild, form, rörelse och drama för att skapa en god barn- och ungdomskultur.
Utskottet erinrar om högskoleförordningens bestämmelser om att det för en allmän utbildningslinje skall finnas en lokal utbildningsplan vid varje läroanstalt som anordnar linjen och att denna utbildningsplan fastställs av linjenämnden (3 kap. 13--15 §§ högskoleförordningen). För kurs som ingår i allmän utbildningslinje vid en läroanstalt skall vidare finnas en kursplan, som likaså fastställs av linjenämnden (3 kap. 20--22 §§ högskoleförordningen).
Utskottet vill slutligen erinra om den kommande översynen av läroplanen för grundskolan som aviseras i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub244, 1989/90:Ub265, 1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29 (båda delvis), 1989/90:Ub329 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 10 delvis.
I ett antal motioner behandlas ämnet religionskunskap och undervisningen i etik.
I motionerna 1989/90:Ub242 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub319 (m) yrkande 1 anförs att det kristna inslaget i såväl skolans undervisning i ämnet religionskunskap som lärarutbildningen och fortbildningen av lärare bör förstärkas. I den sistnämnda motionen framförs förslag om skärpta förkunskapskrav för lärare i ämnet religionskunskap (yrkande 2) och en förbättrad fortbildning för lärare i religionskunskap (yrkande 3).
Behovet av etiska levnadsregler i skolans läroplan och i förskolans pedagogiska program understryks i motion 1989/90:Ub815 (fp) yrkande 1. För grundskolans del begär motionärerna en översyn av läromedlen i etik och moral (yrkande 2) och av undervisningen (yrkande 3). Vidare begärs översyn av lärarnas fortbildning och fortbildningsmedlen på området (yrkande 4) och av den grundläggande utbildningen av lärare, förskollärare och fritidspedagoger när det gäller etik och moral (yrkande 5). I motion 1989/90:U824 (c) begärs åtgärder för att i olika utbildningssammanhang föra in undervisning i etiska frågeställningar. Motion 1989/90:Ub272 (m) behandlar narkotikamissbruket. Enligt motionärerna bör vi omedelbart satsa på undervisning i skolorna om droger. Ett sådan ämne skulle man eventuellt kunna kalla etik.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
När det gäller ämnet religionskunskap har utskottet tidigare under mandatperioden behandlat likalydande motionsyrkanden. Utskottet erinrar bl.a. om sitt betänkande 1988/89:UbU2 (s. 6--8), i vilket utskottet hänvisade till vissa länsskolnämnders uppdrag att granska undervisningen i orienteringsämnena i grundskolan inom ramen för den nationella utvärderingen. SÖ har i sin rapport (Granskningen av skola och vuxenutbildning 1988/89, R 89:45 Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering) bl.a. pekat på att ämnet geografi på mellanstadiet fått oproportionerligt mycket tid på bekostnad av andra ämnen. I synnerhet har detta gällt ämnet religionskunskap. Utskottet erinrar ånyo om bestämmelserna i läroplanen för grundskolan i vad gäller antalet lektioner i religionskunskap. Utskottet utgår från att skolorna följer gällande bestämmelser och att skolmyndigheterna i sin tillsyn av skolväsendet i fortsättningen ser till att ämnet religionskunskap får sin berättigade andel av det totala timtalet för orienteringsämnena.
När det gäller undervisningen i etik har likartade yrkanden behandlats av utskottet under de fyra senaste riksmötena (UbU 1986/87:2 s. 8--9, UbU 1987/88:4 s. 4, 1988/89:UbU2 s. 7 och 1989/90:UbU1 s. 15). I den nu gällande läroplanen för grundskolan står under rubriken Skolans mål bl.a. följande (s. 17--19):
Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling.
Skolan skall därför utveckla sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande mellan människorna. Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig integritet är en huvuduppgift för skolan.
Detta innebär bl.a. att skolan skall fostra eleverna till insikt om att ingen människa får utsättas för förtryck och att ingen med problem och svårigheter får lämnas åt sitt öde. Var och en har ett ansvar för att försöka minska andra människors smärta, lidande och förnedring.
-- -- --
Skolan skall söka grundlägga solidaritet med eftersatta grupper inom och utom landet. Den skall aktivt verka för att invandrarna i vårt land innefattas i samhällsgemenskapen. Den skall också grundlägga en vilja att söka fredliga lösningar av konflikter. Det betyder att skolan skall sträva efter att ge eleverna en förmåga att leva sig in i och förstå hur andra människor har det och en vilja att handla med också deras bästa för ögonen.
-- -- --
Barn måste få bearbeta moraliska problem och normkonflikter och även ta ansvar för att lösa sådana problem i konkreta vardagssituationer. I våra gemensamma, grundläggande värderingar ryms många problem och konflikter. Kollisioner mellan mål och verklighet bör inte döljas bakom utslätande formuleringar. Frågor om konflikter, deras orsaker och lösningar skall lyftas fram i samtal och diskussioner i många sammanhang. Skolan skall aktivt påverka barnen att ta ställning i dessa frågor.
I den nu gällande läroplanen för gymnasieskolan föreskrivs också (avsnittet Mål och riktlinjer, Lgy 70 s. 22) att eleverna måste bli fullt medvetna om innebörden av begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn, tolerans och solidaritet samt konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. Etik är vidare en viktig del av ämnet religionskunskap både i grundskolan och gymnasieskolan, vilket utskottet tidigare flera gånger har påpekat. Utskottet finner det självklart att den etiska fostran och undervisningen i etik kommmer att tillmätas minst lika stor vikt i den översyn av läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen som aviseras i proposition 1990/91:18 (s. 24) som den tillmäts i de nuvarande läroplanerna. Det ingår i den statliga skoladministrationens tillsynsansvar att uppmärksamma hur skolan förverkligar läroplanerna i viktiga avseenden, till vilka den etiska fostran självklart hör. Utskottet förutsätter att berörd tillsynsmyndighet vid behov påtalar brister och föreslår de åtgärder som kan vara påkallade.
Socialstyrelsen har fastställt ett pedagogiskt program för förskolan i form av allmänna råd (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3). Enligt utskottets mening ger detta program uttryck för vilja att fostra barnen i samma riktning som förespråkas i motion 1989/90:Ub815.
Ett läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne, en ämnesgrupp eller ett kursmoment enligt gällande läroplan och är ägnat att ge fasthet och sammanhang i studierna skall fastställas som basläromedel. Statens institut för läromedel ansvarar för fastställandet och skall, om det är fråga om läromedel i samhällsorienterande ämnen (till vilka religionskunskap hör), före fastställandet granska om läromedlet behandlar sitt ämnesområde på ett sakligt och allsidigt sätt och även i övrigt stämmer överens med mål och riktlinjer i läroplanen. Om väsentliga moment i ett ämne är utelämnade brukar detta påtalas av institutets granskare. Utskottet förutsätter att eventuella brister hos läromedlen i religionskunskap -- t.ex. om etikmomenten är utelämnade -- blir påtalade genom denna granskning och avhjälps innan läromedlen blir fastställda som basläromedel.
Grundutbildningen av lärare styrs, som tidigare nämnts, bl.a. av centrala utbildningsplaner fastställda av universitets- och högskoleämbetet. Den centrala utbildningsplanen för grundskollärarlinjen, som är relaterad till den nuvarande läroplanen för grundskolan, föreskriver att utbildningen skall göra de studerande medvetna om skolans fostrande uppgifter, varför etiska och moraliska frågor bör få en central plats. Enligt vad utskottet erfarit omarbetas för närvarande de centrala utbildningsplanerna för förskollärar- och fritidspedagoglinjerna. Utskottet utgår från att detta sker med beaktande bl.a. av det pedagogiska program som numera finns fastställt för förskolan.
I det tioåriga fortbildningsprogram för grundskolans lärare, som riksdagen antog riktlinjer för vid 1987/88 års riksmöte (UbU 1987/88:12 s. 10--13, rskr. 203), är för högstadielärarnas del ämnesinriktad fortbildning i samhällsorienterande ämnen ett prioriterat område. Många lärare, som undervisar i samhällsorienterande ämnen, saknar utbildning i religionskunskap, en brist som de därmed får möjlighet att avhjälpa. Det är enligt utskottets mening angeläget att alla lärare som undervisar i religionskunskap har adekvat utbildning för detta. Även i den fortbildning som skall utveckla den allmänna och specialpedagogiska kompetensen hos alla lärare i grundskolan bör enligt utskottets mening den etiska fostran kunna behandlas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub242, 1989/90:Ub272, 1989/90:Ub319, 1989/90:Ub815 och 1989/90:Ub824 delvis.
I fem motioner, nämligen 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 4 delvis, 1989/90:Ub310 (c) yrkande 17 delvis, 1989/90:Ub256 (s) delvis, 1989/90:Ub320 (m) och 1989/90:Ub330 (s) delvis, finns förslag om en allmän förstärkning och förbättring av miljöundervisningen i grundskolan. I motionerna 1989/90:Ub804 och 1989/90:Ub330 föreslås att miljökunskap införs som ett obligatoriskt ämne.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Regeringen har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10) ingående behandlat undervisningen i miljöfrågor såväl i grundskolan, gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning som i grundläggande högskoleutbildning. Även i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10) togs miljöundervisningen i skolan upp (s. 30 f). Föredragande statsrådet hänvisade bl.a. till den för utbildningsdepartementet och miljö- och energidepartementet gemensamma arbetsgrupp, som lagt fram ett förslag till handlingsprogram för miljöundervisningen i bl.a. grundskolan.
Utskottet vill slutligen hänvisa till proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan. Frågan om respekt för vår gemensamma miljö upptas i förslaget till ny skollag (1 kap. 2 §). Föredragande statsrådet anför vidare i detta sammanhang att frågor som rör vårt förhållande till miljön skall tas upp i kursplanerna för olika ämnen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub256 delvis, 1989/90:Ub310 yrkande 17 delvis, 1989/90:Ub320, 1989/90:Ub330 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis.
I motion 1989/90:Ub209 (fp) begärs att SÖ får i uppdrag att se över innehållet i maskinskrivning i grundskolan (yrkande 1). Vidare föreslås att beteckningen maskinskrivning ändras till ord- och textbehandling (yrkande 2).
Utskottet behandlade liknande yrkanden i betänkandet 1988/89:UbU2 (s. 13 f). Utskottet har erfarit att SÖ utarbetat ett servicematerial (S 89:16) Att skriva med skrivmaskin och dator. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motion 1989/90:Ub209 avstyrks.
Undervisningen i massmediekunskap tas upp i två motioner. Enligt motion 1989/90:Ub239 (s) bör kursplanen för ämnet bild ses över med anledning av att massmediekunskap försvunnit som särskilt huvudmoment i kursplanen för svenska, vilken ändrades år 1988. I motion 1989/90:Ub333 (mp) pekas på vikten av att barn och ungdomar får utbildning i massmediekunskap, så att de kan genomskåda budskapen och lär sig att leva inom de gränser som naturen sätter.
Utskottet konstaterar att massmediekunskap enligt läroplanen för grundskolan ingår i ämnet samhällskunskap. I den nya kursplanen för svenska ingår under huvudmomentet Språkorientering bl.a. studier av språk som verktyg för information och påverkan, t.ex. i massmedier och reklam. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub239 och 1989/90:Ub333.
I motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 11 föreslås att riksdagen hos regeringen begär ett program för att på ett systematiskt sätt ta till vara invandrarelevernas språkkunskaper i samhället.
Utskottet vill erinra om att SÖ på uppdrag av regeringen utarbetat ett handlingsprogram för skolans internationalisering (SÖs anslagsframställning för budgetåret 1989/90, del I, sammanfattning s. 38--52). Förutom att lägga fram konkreta förslag med utgångspunkt i läroplanerna för att stärka skolans internationalisering och öka den internationella inriktningen i olika ämnen och ämnesgrupper har SÖ gjort en översiktlig kartläggning av verksamheter av internationaliserande karaktär inom skolans ram under senare år.
I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100, bil. 10, s. 35--38) behandlades internationaliseringen av ungdomsskolan på grundval av SÖs handlingsprogram. Föredragande statsrådet konstaterade bl.a. att Sverige i dag är ett mångkulturellt samhälle och att praktiskt taget alla lärare kommer i kontakt med elever som är invandrare eller har invandrarbakgrund. Detta kräver, fortsatte föredragande statsrådet, insikt om och förståelse för invandrarnas ursprungsländer. För arbetet med internationalisering är det därför viktigt att se invandrareleverna som en tillgång. Föredragande statsrådet uttryckte vidare sin tillfredsställelse över att man på bl.a. statens invandrarverks initiativ startat försök för att pröva hur invandrarelever kan medverka i undervisningen med de erfarenheter de bär med sig.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub203 yrkande 11. Utskottet utgår från att frågor om ungdomsskolans internationalisering och därmed också invandrarelevernas språkkunskaper kommer att beröras i det fortsatta reformarbetet när det gäller grundskolan och gymnasieskolan.
I motion 1989/90:Ub328 (vpk) framförs förslag om en utökning av pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever. Enligt motionärerna bör ytterligare kommuner utöver de 14 kommuner som hittills medverkat få delta i utvecklingsverksamheten.
Utskottet hänvisar till förordningen (SÖ-FS 1986:7) om pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever. Skolöverstyrelsen (SÖ) beslutar om de närmare villkoren för och omfattningen av utvecklingsverksamheten. Regeringen har i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan lagt fram förslag om ett förändrat statsbidragssystem för skolan. Riksdagen kommer inom kort att ta ställning till regeringens förslag. Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i detta ärende, varför motion 1989/90:Ub328 avstyrks.
I motion 1989/90:Ub331 (s) yrkande 1 begärs att försöksverksamheten med finska gymnasielinjer i Stockholm skall permanentas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Försöksverksamhet med en finskspråkig utbildning i gymnasieskolan i Stockholm har pågått i tolv år och har utvärderats av institutionen för internationell pedagogik vid universitetet i Stockholm (Elever som deltagit i finskspråkig utbildning i gymnasieskolan i Stockholm. En utvärderingsrapport till skolöverstyrelsen, 1989:84). Enligt rapporten har den finskspråkiga utbildningen stärkt elevernas självförtroende och deras finska identitet samt ökat kunskaperna i finska och svenska. En stor del av eleverna har gått vidare till högre utbildning. Ett stort antal av eleverna anser att de haft nytta av tvåspråkighet i utbildning och arbete. Med hänvisning till att riksdagen under våren 1991 kommer att behandla förslag om gymnasieskolans förändring finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att nu vidta någon särskild åtgärd i den aktualiserade frågan, varför motion 1989/90:Ub331 yrkande 1 avstyrks.
I motion 1989/90:U425 (vpk) yrkande 11 om fredspolitiken inför 1990-talet föreslås att skolans resurser för att genomföra läroplanens intentioner beträffande fredsfostran skall förstärkas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
SÖ har som nyss redovisats på regeringens uppdrag utarbetat ett handlingsprogram för skolans internationalisering. Sedan budgetåret 1988/89 utgår särskilda statliga medel för fredsundervisningen i skolan. Bl.a. utgår stöd till pilotprojekt för att utveckla metoder för undervisning i internationell förståelse och fredsfrågor. Under innevarande budgetår uppgår de statliga medlen för insatser inom undervisning för internationell förståelse till 1 250 000 kr.
Utskottet finner ingen anledning att föreslå riksdagen att nu göra något uttalande i denna fråga, varför motion 1989/90:U425 yrkande 11 avstyrks.
I motion 1989/90:Ub240 (s) begärs ett uttalande av riksdagen för att understryka vikten av ett utökat och fördjupat nordiskt stoff i skolans läromedel.
Riksdagen har vid många tillfällen uttalat sig om vikten av det nordiska samarbetet, bl.a. vid föregående riksmöte om nordiskt samarbete inom forskningen (1989/90:UU20, rskr. 332). Utskottet har inhämtat att det i februari 1991 planeras en konferens i Norge i Föreningen Nordens regi för att initiera bättre läromedel när det gäller Norden. Frågan huruvida kunskaper om Norden bör ges en mer framträdande plats än hittills i skolans undervisning på skilda stadier får övervägas i det förestående arbetet med översyn av läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är däremot enligt utskottets mening inte riksdagens sak att ge direkta anvisningar om läromedlens utformning. Den ordning som finns för granskning av om läromedlen motsvarar läroplanerna bör användas också när det gäller frågan om nordiskt stoff.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub240.
Motion 1989/90:Ub251 (c) tar upp frågor om kultur i skolan. Enligt yrkande 1 bör läroplanerna ses över i syfte att utveckla skolans kulturuppgifter. I yrkande 2 begärs en utvärdering av användningen av de särskilda medlen för kulturverksamhet i skolorna. Vidare bör i princip minst en kulturdag per läsår anordnas på alla stadier på samma sätt som man ordnar friluftsdagar (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
I proposition 1990/91:18 som kommer att behandlas av riksdagen senare under detta riksmöte föreslås en genomgripande omdaning av statsbidragssystemet. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att någon särskild utvärdering av stimulansbidraget för kultur i skolan är påkallad.
Den möjlighet som med dagens regler finns att i stället för en av de föreskrivna friluftsdagarna anordna en kulturdag är enligt utskottets liksom motionärernas mening värdefull och bör tas till vara. Eftersom möjligheten redan finns är något uttalande av riksdagen enligt utskottets mening inte behövligt. I proposition 1990/91:18 aviserar regeringen sin avsikt att under våren 1991 återkomma till frågan om läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Utskottet anser därför inte att riksdagen nu behöver göra något uttalande om översyn av läroplanerna.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub251.
I motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 2 betonas vikten av en mer individualiserad undervisning, ett förändrat arbetssätt och ett utökat elevinflytande och medansvar i skolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagen behandlade under riksmötet 1988/89 ett stort antal frågor om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). Bl.a. behandlades frågor om elevers och föräldrars inflytande i skolan (bet. s. 29--33). Riksdagen har vidare fattat beslut (prop. 1989/90:61, bet. UbU28, rskr. 240) om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet. När det gäller motionärernas förslag om ett förändrat arbetssätt i grundskolan som förutsättning för ett ökat elevinflytande hänvisar utskottet till den av regeringen aviserade översynen av läroplanen för grundskolan och till regeringens förslag i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan när det gäller grundläggande mål och riktlinjer för skolan.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1989/90:Ub203 yrkande 2, varför den avstyrks.
Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 3 bör försök göras med praktikår i grundskolan i årskurs 8 eller årskurs 9. Syftet är att eleverna under handledning skall få ansvara för, planera och sköta viss samhällsservice.
Enligt utskottets uppfattning finns det för närvarande goda möjligheter för eleverna i grundskolan att bl.a. genom den praktiska arbetslivsorienteringen få kontakt med samhället utanför skolan. SÖ har redovisat en kartläggning och analys av skola--arbetslivsfrågorna (Skolans arbetslivskontakter. Nuläge och utvecklingsmöjligheter. R 90:1/Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering). Med hänvisning till dels SÖs utvecklingsarbete, dels aviserad läroplansöversyn finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1989/90:Ub804 yrkande 3 avstyrks.
Frågan om särskild undervisning på sjukhus tas upp i motion 1989/90:Ub220 (fp) yrkande 2. Enligt motionärerna är det av stor betydelse att denna undervisning fungerar bra speciellt för de elever som ofta måste vårdas på sjukhus. Statsmakterna bör enligt motionärerna göra en översyn av undervisningen på sjukhus.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
På uppdrag av regeringen har SÖ gjort en översyn av den särskilda undervisningen på sjukhus och den 4 april 1989 avgivit en rapport till regeringen (Undervisning av barn och ungdomar på sjukhus och på skolor knutna till barnpsykiatriska avdelningar eller kliniker). SÖ konstaterar att den särskilda undervisningen på sjukhus i stort fungerar bra men att vissa brister föreligger när det gäller undervisning för vissa elever på specialavdelningar m.m. samt elever i gymnasieskolan. Enligt vad utskottet erfarit har SÖ vidtagit vissa åtgärder för att informera berörda om undervisningen på sjukhus. SÖ kommer vidare att följa upp påtalade brister. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub220 yrkande 2 avstyrks.
Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 6 bör elever med handikapp i möjligaste mån integreras i den vanliga skolan.
Utskottet hänvisar till riksdagens behandling av proposition 1983/84:27 om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. (UbU 1983/84:8, rskr. 112). Det är betydelsefullt, framhölls det i sammanhanget, att de handikappade eleverna ges möjlighet till delaktighet i samhället i stort. Därmed avsågs även skolan.
Utskottet finner att motionärernas yrkande är tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub804 yrkande 6 avstyrks.
I motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 4 och 1989/90:Ub232 yrkande 1 (båda m) konstateras beträffande barns skolstart m.m. att Sverige och övriga nordiska länder har en internationellt sett sen sådan. Motionärerna föreslår att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1993/94 skall börja skolan det år de fyller sex år. Enligt motionärerna leder en tidigare skolstart till en bättre utveckling för barnen när det gäller kunskaper, personlighet och social mognad. Barns mognad är dock inte knuten till en viss ålder. En tidigarelagd skolstart bör därför förenas med rätt för vårdnadshavarna att uppskjuta skolstarten för sitt barn, om detta passar barnet bättre (yrkandena 14 resp. 2). Motionärerna anser vidare att lågstadiet bör vara årskurslöst och organiseras flexibelt så att eleverna får utvecklas i sin egen takt och får tillräckligt med tid att befästa kunskaper och färdigheter. En tidigarelagd skolstart bör enligt motionärerna inte innebära en generell förlängning av den sammanlagda skoltiden om nio grundskoleår. I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 1 föreslås däremot en förlängning av tiden i grundskolan från nio till tio år genom införande av skolstart vid sex års ålder. Detta ger bl.a. mer tid för inlärning av baskunskaper i grundskolan, och förutsättningar skapas för en mjukare övergång från förskola till skola. Enligt motion 1989/90:Ub257 (c) är det nu hög tid att riksdagen fattar ett principbeslut om en tidigarelagd skolstart. Skolan bör ta till vara den tid i barnens utveckling då de är särskilt receptiva och motiverade. Vidare föreslås i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 5 att barnen liksom i dag skall börja skolan det år de fyller sju år men att intagningen bör ske både höst och vår. Vårdnadshavarna bör i samråd med lärarna besluta när det är lämpligt för barnet att börja skolan. Enligt motionärerna bör skolan organiseras i årskurslösa stadier med olika former av åldersblandad undervisning.
Som en konsekvens av en tidigare skolstart bör, enligt motion 1989/90:Ub232, läroplan för grundskolan (Lgr 80) ses över (yrkande 4). Lågstadiets lärare bör erbjudas fortbildning i bl.a. utvecklingspsykologi och metodik (yrkande 5), och möjligheter till vidareutbildning bör skapas för förskollärare och barnskötare (yrkande 6). Försöksverksamhet med tidigare skolstart bör inledas läsåret 1991/92 (yrkande 7). Slutligen föreslår motionärerna att eleverna skall ges möjlighet till ett kompletterande studieår efter grundskolan (yrkande 8).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt 3 kap. 8 § skollagen (1987:1100) får på begäran av ett barns vårdnadshavare skolstyrelsen i barnets hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skolgång. Önskar vårdnadshavarna att barnet skall börja skolgången det kalenderår, när barnet fyller sex år, skall barnet samma år anmälas vid inskrivningsförrättningen. Enligt 6 kap. 2 § grundskoleförordningen (1988:655) beslutar skolstyrelsen om tid och sätt för inskrivning.
Utskottet vill härtill lägga följande. Regeringen har i skrivelse 1990/91:50 till riksdagen anmält att den avser vidta åtgärder så att barn skall ha rätt att börja i skolan vid sex års ålder. Skolstarten skall således kunna variera utifrån vårdnadshavarnas önskemål och med hänsyn till barnets mognad.
Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub232 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 8, 1989/90:Ub257, 1989/90:Ub801 yrkandena 4 och 14, 1989/90:Ub804 yrkande 5 och 1989/90:Ub807 yrkande 1.
Enligt motion 1989/90:Ub321 (mp) yrkande 1 bör skolplikten ges ett nytt innehåll. Det väsentliga är att alla människor har samma odelade rätt till kunskaper och information, anför motionärerna. Genom utbyggnad av bl.a. grundvux kan studerande erbjudas betydligt friare och effektivare studieformer. Därmed skulle också skolplikten avseende hela högstadietiden kunna mjukas upp.
Under riksmötet 1985/86 beslutade riksdagen (prop. 1985/86:10, bet. UbU6, rskr. 39) om en ny skollag på grundval av skolförfattningsutredningens delbetänkande (DsU 1981:4 Skollagen). Den nya lagen ersatte såväl 1962 års skollag som bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag. Bestämmelser om skolplikten finns i 3 kap. 1--21 §§ skollagen (SFS 1985:1100, senaste ändring 1989:256).
Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i fråga om skolplikten, varför utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub321 yrkande 1.
Ett antal motioner tar upp vissa andra särskilda läroplansfrågor. I motion 1989/90:Ub249 (fp) yrkande 1 föreslås en förstärkning av ämnet barnkunskap och ett breddat ämnesinnehåll. I motionerna 1989/90:Ub206 (c) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub285 (s) yrkandena 1 och 2 begärs bl.a. ett utökat antal veckotimmar i ämnet hemkunskap. Betydelsen av hushållning och konsumentkunskap betonas i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 11, och vidare bör hälsofostran enligt motion 1989/90:So459 (fp) yrkande 7 vara ett obligatoriskt moment i skolans undervisning. Trafikantutbildningen i skolan tas upp i motionerna 1989/90:Ub210 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub268 (m). Slutligen bör skolans brottsförebyggande arbete bl.a. markeras tydligare i läroplanerna enligt motion 1989/90:Ub202 (s).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Som redovisats i det föregående aviseras i proposition 1990/91:18 en översyn av läroplanen för grundskolan. Utskottet finner det mot denna bakgrund inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1989/90:Ub202, 1989/90:Ub206 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub210, 1989/90:Ub249 yrkande 1, 1989/90:Ub268, 1989/90:Ub285, 1989/90:Ub804 yrkande 11 samt 1989/90:So459 yrkande 7, varför de avstyrks.
I motion 1989/90:Ub339 (c) om en levande och fungerande storstadsmiljö anförs bl.a. att skolan bör vara en centralpunkt i storstadens närmiljö och att ett program för upprustning av såväl skolbyggnader som skolmiljö bör tas fram. En kartläggning av arbetsförhållandena i skolan bör genomföras enligt motion 1989/90:Ub274 (c).
På grundval av förslag i nyssnämnda proposition kommer riksdagen inom kort att behandla frågan om stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna. Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1989/90:Ub274 och 1989/90:Ub339, varför de avstyrks.
I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 24 föreslås att regeringen får i uppdrag att genomföra vissa aktiviteter år 1992 med anledning av 150-årsminnet av beslut om allmän folkskola.
Utskottet behandlade ett liknande yrkande under föregående riksmöte. Utskottet har erfarit att SÖ fortsätter sitt planeringsarbete rörande ett firande av folkskolans 150-årsjubileum. En projektgrupp har tillsatts med företrädare för SÖ, länsskolnämnderna, berörda fackliga organisationer, Riksförbundet Hem och skola samt Svenska kommunförbundet. Företrädare för utbildningsdepartementet skall också medverka i projektgruppens arbete.
Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub807 yrkande 24 avstyrks.
I motion 1989/90:Ub281 (s) aktualiseras en ingenjörstitel för studerande som slutfört treårig teknisk påbyggnadsutbildning i gymnasieskolan i Stockholm. Ifrågavarande utbildning har ersatt den ingenjörsutbildning som tidigare bedrevs vid Stockholms tekniska institut (STI). Enligt motionärerna är det rimligt att en elev som genomgått denna utbildning med fullständig studiekurs skall få kallas "ingenjör".
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280) att en ny tvåårig ingenjörsutbildning inrättas inom den statliga högskolan som försöksverksamhet. Denna utbildning skall ersätta och förstärka den utbildning som nu ges inom årskurs 4 av gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje. I förordningen (UHÄ-FS 1989:22) om försöksverksamhet med ingenjörsutbildning finns i 8 § bestämmelser om utbildningsbevis. I universitets- och högskoleämbetets föreskrifter (UHÄ-FS 1989:23) till denna förordning framgår att till utbildningsbeviset över genomgången sådan utbildning skall knytas examensbenämningen ingenjörsexamen.
Riksdagen kommer senare att ta ställning till dels en permanentning av den tvååriga ingenjörsutbildningen inom den statliga högskolan, dels den tekniska utbildningen i gymnasieskolan. Den aktuella utbildningens ställning i utbildningssystemet liksom examensfrågan bör kunna behandlas i detta sammanhang. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser utskottet inte nu vara påkallat, varför motion 1989/90:Ub281 avstyrks.
Betygsfrågor
I ett stort antal motioner framförs förslag i fråga om betyg i grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. I motion 1989/90:Ub801 (m) begärs förslag till ett nytt betygssystem som redovisar elevernas kunskaper och färdigheter. Enligt motionärerna behöver betygsfrågan inte utredas ytterligare. Ett nytt betygssystem bör kunna tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 (yrkande 5). Genom lokala beslut bör betyg utöver dem som skall ges enligt läroplanen kunna sättas (yrkande 15). I motionerna 1989/90:Ub254 (m) yrkande 3 och 1989/90:Ub267 (fp) yrkande 4 föreslås att samma betygssystem som gäller i grundskola och gymnasieskola skall tillämpas inom kommunal vuxenutbildning. Enligt motion 1989/90:Ub266 (vpk) bör grundskolan göras betygsfri (yrkande 3). Motionärerna begär hos regeringen förslag om en betygsfri intagning till gymnasieskolan (yrkande 2). Även i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 9 föreslås att betyg inte skall sättas i grundskolan. Såväl i gymnasieskolan som inom kommunal vuxenutbildning bör bedömningen "godkänd" och "icke godkänd" tillämpas. Enligt motion 1989/90:Ub260 (m) bör betyg i ordning och uppförande i grundskolan återinföras. Slutligen framförs i motionerna 1989/90:Ub249 yrkande 2 och 1989/90:Ub213 (båda fp) vissa förslag om betygsättningen i enskilda ämnen (barnkunskap resp. idrott).
Alternativkurserna på grundskolans högstadium behandlas i två motioner. I motion 1989/90:Ub322 (m) yrkandena 1 och 2 understryks vikten av alternativa kurser i språk. Sådana kurser bör förutom i engelska finnas även i tyska och franska. I motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 2 föreslås däremot att alternativkurserna på grundskolans högstadium skall avskaffas. Enligt motion 1989/90:Ub226 (m) om valmöjligheter på högstadiet bör det finnas möjligheter att korrigera ett val eller förbättra kunskaperna i ett ämne genom en kompletteringsutbildning (yrkande 2). Krav på förkunskaper bör vidare införas för de olika gymnasielinjerna (yrkande 3).
Behovet av anvisningar och riktlinjer för lärare vid bedömningen av elever med dyslexi påtalas i motion 1989/90:Ub222 (s). Slutligen föreslås i motion 1989/90:Ub266 (vpk) yrkande 1 att samtliga standardprov och centrala prov skall vara frivilliga.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagen har under föregående riksmöte (1989/90:UbU4, rskr. 41) behandlat betygsfrågor på skolområdet. Inom utbildningsdepartementet har en expertgrupp gjort en analys av betygens betydelse i grundskolan och gymnasieskolan och lämnat vissa förslag i (Ds 1990:60) Betygens effekter på undervisningen. I proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan anmäler föredragande statsrådet (s. 102) att han anser det nödvändigt att bedöma de sammantagna konsekvenserna av en förändring av betygssystemet såväl för skolan och högskolan som för arbetslivet. Regeringen har den 25 oktober 1990 tillkallat en parlamentarisk beredning för att utreda förutsättningarna för att införa ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning att riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden. Utskottet avstyrker således motionerna 1989/90:Ub213, 1989/90:Ub222, 1989/90:Ub226 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub249 yrkande 2, 1989/90:Ub254 yrkande 3, 1989/90:Ub260, 1989/90:Ub266, 1989/90:Ub267 yrkande 4, 1989/90:Ub317 yrkande 2, 1989/90:Ub322, 1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt 1989/90:Ub804 yrkande 9.
Lärarfrågor
Motion 1989/90:Ub223 (s) gäller lärare i musik på grundskolans låg- och mellanstadier. Rytmiklärare med fyraårig utbildning bör vara behörig att undervisa i musik på dessa stadier (yrkande 1), medan rytmiklärare med äldre, treårig utbildning bör ges behörighetsdispens för sådan undervisning (yrkande 2). Vidare sägs att det bör inrättas lärartjänster i musik på dessa stadier (yrkande 3). I motion 1989/90:Ub806 (s) yrkande 2 begärs ett uttalande om att idrottslärarna skall leda låg- och mellanstadiebarnen i ämnet idrott.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt nu gällande bestämmelser är rytmiklärare med fyraårig utbildning på musiklärarlinjen behörig till tjänst som lärare i musik i grundskolan och gymnasieskolan, om i utbildningen ingått en tillvalskurs om 50 poäng inriktad mot grundskola/gymnasieskola eller om den kompletterats med en kurs om 40 poäng i klassmetodik med praktik (skolförordningen, bil. 1 p. 6.6 och 6.7 samt bil. 2 p. 150.4 och 150.5).
Tjänsterna som lärare i musik resp. idrott i grundskolan är inte förbehållna högstadiet utan kan användas även på låg- och mellanstadierna om rektor bedömer det möjligt och lämpligt.
Frågan om på vilket sätt statsmakterna i fortsättningen skall reglera behörighetsvillkoren för kommunalt anställda lärare tas upp i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan. Innan riksdagen har tagit ställning till förslagen där är det inte meningsfullt att ta upp detaljfrågor om behörighet avseende enskilda ämnen och utbildningslinjer.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub223 och 1989/90:Ub806 yrkande 2.
I motion 1989/90:Ub318 (vpk) yrkande 6 begärs åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial natur. Enligt motionärerna saknas det i skolorna resurser att hantera svårare problem av dessa slag.
Utskottet avstyrkte vid förra riksmötet ett liknande yrkande (1989/90:UbU1 s. 13--14). Genom riksdagens beslut (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) om skolans utveckling och styrning hade, enligt utskottets mening, grunden lagts för en utveckling mot en ytterligare decentralisering av ansvar och beslutanderätt från central till lokal nivå. Efter riksdagens beslut i december 1989 (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer har regeringen nu i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan lagt fram förslag om en mål- och resultatorienterad styrning av skolan med bl.a. ett förändrat statsbidragssystem som inte styr organisationen av skolverksamheten i kommunen. Kommunerna har redan i dag det fulla ansvaret för att organisera och finansiera såväl elevvård som personalvård i skolan och således även för att lösa de problem som motionärerna avser. Utskottet anser att ett bifall till motionen skulle stå i strid med den decentraliseringssträvan som riksdagen vid de två senaste riksmötena har bejakat och som förs vidare i den sist nämnda propositionen. Riksdagen bör således avslå motion 1989/90:Ub318 yrkande 6.
Jämställdhetsfrågor
I motionerna 1989/90:Ub823 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub826 (c) yrkande 1 påtalas vikten av att fler kvinnor blir skolledare. Enligt motionärerna bör en bred kampanj igångsättas för rekrytering av kvinnliga skolledare. Kampanjen skulle också syfta till att stimulera, informera och bygga upp kvinnors självförtroende att ta chefstjänster.
Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande vid föregående riksmöte (1989/90:UbU6 s. 7). Den kraftiga ökning av andelen kvinnor bland både rektorer och studierektorer, som skett under 1980-talet och som utskottet redovisade förra året, har fortsatt. Enligt statistiska centralbyrån (U60 SM 8901) var år 1989 andelen kvinnor bland rektorerna 15,4 %, en ökning med 1,2 procentenheter sedan föregående år och med 6,7 procentenheter sedan 1980. Andelen kvinnor bland studierektorerna var år 1989 33,9 %, en ökning med 1,6 procentenheter sedan 1988 och med 9,3 procentenheter sedan 1980. Inom den statliga skolledarutbildningen har på riksnivå upprättats ett fungerande nätverk av kvinnliga studierektorer. Dessa planerar nu att på regional nivå skapa nätverk för att stimulera andra kvinnliga studierektorer att vilja bli rektorer. I rekryteringsutbildningen för skolledare är nu nästan 50 % kvinnor, och av de nytillsatta skolledarna är cirka 40 % kvinnor -- främst studierektorer.
Utskottet finner att den angelägna ökningen av andelen kvinnor bland skolledarna har visat sig vara på god väg med hjälp av de metoder som redan används. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub823 yrkande 2 och 1989/90:Ub826 yrkande 1.
I motionerna 1989/90:Ub335 (m), 1989/90:Ub512 (fp) delvis och 1989/90:Ub823 (c) yrkandena 1, 3 och 4 tas en rad andra jämställdhetsfrågor upp, som även behandlades vid föregående riksmöte (1989/90:UbU6, rskr. 54).
Utskottet hänvisar till vad som anfördes i nämnda betänkande. Riksdagen bör således avslå motionerna 1989/90:Ub335, 1989/90:Ub512 delvis och 1989/90:Ub823 yrkandena 1, 3 och 4.
Tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt
Slutligen tar utskottet upp övriga frågor som behandlats tidigare under mandatperioden. Motionsyrkandena redovisas i nedanstående tablå, av vilken även framgår i vilket betänkande ifrågavarande ärende tidigare behandlats av utskottet.
Ämnesområde/motion Tidigare utskottsbehandling
Skolmåltider
1989/90:Ub205 (c) yrk. 1-4 1988/89:UbU4 s. 7, 1989/90:UbU1 s. 16 1989/90:Ub317 (vpk) yrk. 8 1988/89:UbU4 s. 7, 1989/90:UbU1 s. 16
Anpassad studiegång
1989/90:Ub226 (m) yrk. 4 1988/89:UbU4 s. 12, 1989/90:UbU1 s. 15 1989/90:Ub317 (vpk) yrk. 6 1988/89:UbU4 s. 12, 1989/90:UbU1 s. 15
Lokala skolledningsorgan
1989/90:Ub804 (mp) yrk. 1 1988/89:UbU7 s. 30 ff 1989/90:Ub807 (fp) yrk. 12 1988/89:UbU7 s. 30 ff
Hemspråksundervisning
1989/90:Ub280 (fp, c) 1988/89:UbU2 s. 10 f 1989/90:Ub331 (s) yrk. 2 1988/89:UbU2 s. 10 f
Utskottet anser att de skäl som utskottet under de senaste riksmötena anfört för sina ställningstaganden när det gäller liknande yrkanden som de här redovisade fortfarande är giltiga.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga i tablån upptagna motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub205, 1989/90:Ub226 yrkande 4, 1989/90:Ub280, 1989/90:Ub317 yrkandena 6 och 8, 1989/90:Ub331 yrkande 2, 1989/90:Ub804 yrkande 1 och 1989/90:Ub807 yrkande 12.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vissa skolpolitiska principer att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub225 yrkande 1, 1989/90:Ub226 yrkande 5, 1989/90:Ub227, 1989/90:Ub252, 1989/90:Ub801 yrkandena 1, 2, 3, 7, 8 och 9 samt 1989/90:Ub807 yrkandena 2, 3, 4, 8, 9, 10 och 14,
2. beträffande ämnet bild att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub244, 1989/90:Ub265, 1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29 (båda delvis), 1989/90:Ub329 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 10 delvis,
3. beträffande ämnet religionskunskap och undervisningen i etik att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub242, 1989/90:Ub272, 1989/90:Ub319, 1989/90:Ub815 och 1989/90:Ub824 delvis,
4. beträffande miljöundervisningen i grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub256 delvis, 1989/90:Ub310 yrkande 17 delvis, 1989/90:Ub320, 1989/90:Ub330 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis,
5. beträffande maskinskrivning i grundskolan att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub209,
6. beträffande massmediekunskap att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub239 och 1989/90:Ub333,
7. beträffande program för att ta till vara invandrarelevernas språkkunskaper att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub203 yrkande 11,
8. beträffande pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub328,
9. beträffande finska gymnasielinjer i Stockholm att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub331 yrkande 1,
10. beträffande resurser för fredsfostran att riksdagen avslår motion 1989/90:U425 yrkande 11,
11. beträffande nordiskt stoff i skolans läromedel att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub240,
12. beträffande kultur i skolan att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub251,
13. beträffande individualiserad undervisning att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub203 yrkande 2,
14. beträffande praktikår i grundskolan att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 3,
15. beträffande särskild undervisning på sjukhus att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub220 yrkande 2,
16. beträffande elever med handikapp att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 6,
17. beträffande barns skolstart m.m. att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub232 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 8, 1989/90:Ub257, 1989/90:Ub801 yrkandena 4 och 14, 1989/90:Ub804 yrkande 5 och 1989/90:Ub807 yrkande 1,
18. beträffande omvärdering av skolplikten att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub321 yrkande 1,
19. beträffande vissa andra särskilda läroplansfrågor att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub202, 1989/90:Ub206 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub210, 1989/90:Ub249 yrkande 1, 1989/90:Ub268, 1989/90:Ub285, 1989/90:Ub804 yrkande 11 delvis samt 1989/90:So459 yrkande 7,
20. beträffande program för upprustning av såväl skolbyggnader som skolmiljö att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub274 och 1989/90:Ub339,
21. beträffande 150-årsminnet av beslut om allmän folkskola att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub807 yrkande 24,
22. beträffande ingenjörstitel för studerande som slutfört treårig teknisk påbyggnadsutbildning i gymnasieskolan i Stockholm att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub281,
23. beträffande betygsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub213, 1989/90:Ub222, 1989/90:Ub226 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub249 yrkande 2, 1989/90:Ub254 yrkande 3, 1989/90:Ub260, 1989/90:Ub266, 1989/90:Ub267 yrkande 4, 1989/90:Ub317 yrkande 2, 1989/90:Ub322, 1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt 1989/90:Ub804 yrkande 9,
24. beträffande lärare i musik och idrott på grundskolans låg- och mellanstadier att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub223 och 1989/90:Ub806 yrkande 2,
25. beträffande åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial natur att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub318 yrkande 6,
26. beträffande kampanj för rekrytering av kvinnliga skolledare att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub823 yrkande 2 och 1989/90:Ub826 yrkande 1,
27. beträffande övriga jämställdhetsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub335, 1989/90:Ub512 delvis och 1989/90:Ub823 yrkandena 1, 3 och 4,
28. beträffande tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub205, 1989/90:Ub226 yrkande 4, 1989/90:Ub280, 1989/90:Ub317 yrkandena 6 och 8, 1989/90:Ub331 yrkande 2, 1989/90:Ub804 yrkande 1 och 1989/90:Ub807 yrkande 12.
Stockholm den 6 november 1990
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Claes Roxbergh (mp).
Särskilda yttranden
1. Vissa skolpolitiska principer (mom. 1)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anför:
Riksdagen kommer med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan jämte motioner att behandla dels frågor som gäller grundläggande mål och riktlinjer för skolan, utformningen av läroplaner och val av skola, dels ett stort antal andra skolfrågor. I propositionen aviseras också en översyn av läroplanen för grundskolan.
Mot denna bakgrund har vi avstått från att i detta betänkande yrka bifall till våra yrkanden rörande vissa skolpolitiska principer. Vi avser återkomma till frågorna i utbildningsutskottets betänkande om ansvaret för skolan (1990/91:UbU4). Vi står dock fast vid de ståndpunkter som moderata samlingspartiet och folkpartiet tidigare framfört vid riksdagens behandling av skolans utveckling och styrning. I vad avser här berörda frågor hänvisar vi således till våra gemensamma reservationer 1, 7, 22, 23 och 25 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.
2. Ämnet bild (mom. 2)
Björn Samuelson (v) anför:
Jag hänvisar till den uppfattning som framförs i motion 1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29. Vidare hänvisar jag till att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
3. Ämnet bild (mom. 2)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Jag hänvisar till den uppfattning som framförs i motionerna 1989/90:Ub329 yrkande 1 och 1989/90:Ub804 yrkande 10. Vidare hänvisar jag till att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
4. Miljöundervisningen i grundskolan (mom. 4)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Jag hänvisar till dels den uppfattning som framförs i motion 1989/90:Ub804 yrkande 4 beträffande miljökunskap som ett obligatoriskt ämne i grundskolan, dels att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
5. Program för att ta till vara invandrarelevernas språkkunskaper (mom. 7)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Med hänvisning till att regeringen i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan och att riksdagen under våren 1991 kommer att behandla regeringens förslag om gymnasieskolans förändring avstår vi från att yrka bifall till yrkande 11 i motion 1989/90:Ub203.
6. Pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever (mom. 8)
Björn Samuelson (v) anför:
Jag hänvisar till att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till förslag om ett nytt statsbidragssystem för skolan. Jag står dock fast vid den uppfattning som framförts i motion 1989/90:Ub328.
7. Individualiserad undervisning (mom. 13)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Vi står fast vid de ståndpunkter centern framfört i motion 1989/90:Ub203 yrkande 2 om ett förändrat arbetssätt med ett utökat elevinflytande och medansvar i skolan men hänvisar till den i proposition 1990/91:18 aviserade översynen av läroplanen för grundskolan.
8. Praktikår i grundskolan (mom. 14)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Med hänvisning till att regeringen aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan avstår jag från att yrka bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:Ub804. Miljöpartiet de gröna håller dock fast vid den ståndpunkt som uttrycks i motion 1989/90:Ub804 yrkande 3.
9. Barns skolstart m.m. (mom. 17)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor beträffande barns skolstart. Vi hänvisar till tidigare anmälda uppfattningar i dessa frågor vilka framgår dels av reservation 1 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU3, dels av motion 1989/90:Ub232 yrkandena 1 och 7.
10. Barns skolstart m.m. (mom. 17)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor beträffande barns skolstart. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i dessa frågor, vilken framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU3.
11. Hälsofostran (mom. 19)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
När det gäller frågan om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i skolans undervisning hänvisar vi till dels den uppfattning som framförs i motion 1989/90:So459 yrkande 7, dels att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
12. Ämnet hemkunskap (mom. 19)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Riksdagen har under de senaste två riksmötena behandlat vissa frågor inom ämnet hemkunskap i grundskolan. Vi hänvisar till dels tidigare anmäld uppfattning i dessa frågor, vilken framgår av reservation 1 till utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:7, dels att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
13. Hushållning och konsumentkunskap (mom. 19)
Claes Roxbergh (mp) anför:
När det gäller frågor om hushållning och konsumentkunskap i skolans undervisning hänvisar jag till dels den uppfattning som framförs i motion 1989/90:Ub804 yrkande 11, dels att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
14. Program för upprustning av såväl skolbyggnader som skolmiljö (mom. 20)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
När det gäller vårt yrkande om satsningar på skolan i storstadsmiljön hänvisar vi till att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till förslag om stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan.
Mot denna bakgrund avstår vi från att nu yrka bifall till vårt yrkande.
15. Betygsfrågor (mom. 23)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat vissa betygsfrågor på skolområdet. Vi hänvisar till dels tidigare anmälda uppfattningar i dessa frågor, vilka framgår av reservationerna 1 och 3 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU4, dels de uppfattningar som framförs i motionerna 1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt 1989/90:Ub322 yrkandena 1 och 2.
16. Betygsfrågor (mom. 23)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat vissa betygsfrågor på skolområdet. När det gäller betyg i kommunal och statlig vuxenutbildning hänvisar vi till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU4. Vi står fast vid de ståndpunkter folkpartiet tidigare framfört i betygsfrågan i övrigt. Vi finner det positivt att betygssystemet nu blir föremål för en parlamentarisk beredning.
17. Betygsfrågor (mom. 23)
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet håller fast vid sin uppfattning, som uttrycks i motionerna 1989/90:Ub266 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1989/90:Ub317 yrkande 2. Jag har emellertid inget emot att betygssystemet nu blir föremål för en parlamentarisk beredning.
18. Betygsfrågor (mom. 23)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna håller fast vid sin uppfattning, som uttrycks i motion 1989/90:Ub804 yrkande 9 delvis. Jag har emellertid inget emot att betygsfrågan nu blir föremål för en parlamentarisk beredning.
19. Betygsfrågor (mom. 23)
Birger Hagård (m) anför:
Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa betygsfrågor på skolområdet. När det gäller betyg i ordning och uppförande inom grundskolan hänvisar jag till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU4.
20. Åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial natur (mom. 25)
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial natur hänvisar jag till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU1.
21. Anpassad studiegång (mom. 28)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Riksdagen har under de två senaste riksmötena behandlat frågan om anpassad studiegång. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 5 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU4.
22. Lokala skolledningsorgan (mom. 28)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
När det gäller frågan om lokala skolledningsorgan för skolan hänvisar vi till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 17 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.
23. Skolmåltider (mom. 28)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
När det gäller frågan om skolmåltider hänvisar vi till tidigare redovisad uppfattning, vilken framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU4.
24. Skolmåltider (mom. 28)
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller frågan om skolmåltider hänvisar jag till tidigare redovisad uppfattning, vilken framgår av reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU4.
25. Anpassad studiegång (mom. 28)
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller frågan om anpassad studiegång i grundskolan hänvisar jag till tidigare redovisad uppfattning, vilken framgår av reservation 5 till utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:3.
26. Lokala ledningsorgan (mom. 28)
Claes Roxbergh (mp) anför:
När det gäller frågan om lokala ledningsorgan för skolan hänvisar jag till tidigare anmäld uppfattning, vilken framgår av reservation 19 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.