Försvarsutskottets betänkande2004/05:FöU2

Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationellkrishantering

Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2004/05:7
Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationell
krishantering. Inga motioner har avgivits. Vänsterpartiet har lämnat
ett särskilt yttrande.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller proposition 2004/05:7 och
därigenom godkänner avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som
deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om
status för deras styrkor, med reservation när det gäller möjligheten
för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium och avtalet
den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status
för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska
unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att
ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande
och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om
Europeiska unionen (de s.k. Petersbergsuppgifterna), inbegripet övningar,
samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som
ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang, med
tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för
en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium.
Utskottet tillstyrker även regeringens lagförslag som krävs för att
möjliggöra en vidgad tillämpning av PFF-avtalet och för att innehållet
i SHIRBRIG SOFA och EU SOFA skall kunna uppfyllas. Detta innebär att
utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i
brottsbalken, lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, lag
om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande
verksamhet, lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., lag
om ändring i vapenlagen (1996:67) och lag om skadeståndsansvar vid
internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Godkännande av avtal samt förslag till lagstiftning
Riksdagen godkänner dels
1. avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den
multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras
styrkor, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat
att utöva domsrätt på svenskt territorium, och
2. avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater
om status för den militära och civila personal som utstationeras vid
Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som
kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen
för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.
2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den
militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till
Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang, med tolkningsförklaring
att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för en utländsk stat
att utöva jurisdiktion på svenskt territorium,
dels antar regeringens förslag till
3. lag om ändring i brottsbalken,
4. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
5. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall,
6. lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande
verksamhet,
7. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
8. lag om ändring i vapenlagen (1996:67), och
9. lag om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och
internationell krishantering. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:7.


Stockholm den 28 oktober 2004
På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Eskil Erlandsson (c),
Tone Tingsgård (s), Ola Rask (s), Ola Sundell (m), Allan Widman (fp),
Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Erling Wälivaara (kd),
Berit Jóhannesson (v), Britt-Marie Lindkvist (s), Rolf Gunnarsson (m),
Heli Berg (fp), Peter Jonsson (s), Karin Enström (m) och Lars Ångström
(mp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Sverige deltar i fredssamarbetet Partnerskap för fred (PFF) sedan maj
1994. Sverige har alltsedan PFF-samarbetets början deltagit aktivt i
flera av de övningar som ägt rum och vid ett antal tillfällen stått som
värd för sådana aktiviteter. Inom samarbetet finns ett avtal om rättslig
status för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts
territorium, det s.k. PFF-avtalet. Sverige anslöt sig till PFF-avtalet
1996 och den rättsliga regleringen med anledning av avtalet trädde i
kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU04, rskr.
1995/96:237).
Sedan 1996 har övningsverksamheten och andra samarbetsformer kommit att
utvecklas inom fredsfrämjandeområdet. Samtidigt har bruket av statusavtal
för den deltagande personalen blivit alltmer vanligt förekommande.
PFF-avtalet utnyttjas ofta direkt eller indirekt i dessa sammanhang.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för
Försvarsdepartementet den 14 november 2002 en särskild utredare med uppdrag att
bl.a. göra en översyn av den rättsliga regleringen som tillkom med
anledning av PFF-avtalet. Utredningen fick i uppdrag att se om den
nuvarande regleringen på bästa sätt möter de krav som finns i PFF-avtalet
samt de behov som kan följa av andra internationella samarbetsavtal på
fredsfrämjandeområdet (dir. 2002:137). I uppdraget ingick också att
föreslå lagstiftning med beaktande av det kommande statusavtalet som
vid tidpunkten för direktivet förhandlades fram inom ramen för EU:s
krishantering. Utredningen, som antog namnet PFF-utredningen, har
redovisat sina slutsatser och förslag i betänkandet Rättslig status vid
samverkan inom Partnerskap för fred och EU:s krishantering m.m. - en
översyn (SOU 2003:117).
En särskild insatsstyrka från vissa av FN:s medlemsstater, däribland
Sverige, har etablerats för att stärka FN:s snabbinsatsförmåga vid
fredsfrämjande insatser. Styrkan kallas SHIRBRIG (the Multinational
Stand-by High Readiness Brigade for United Nations Operations). Ett
särskilt statusavtal, SHIRBRIG SOFA (status of forces agreement),
undertecknades av bl.a. Sverige i december 2001. Avtalet träder i kraft
för svensk del när ratifikation skett.
Det har inom Europeiska unionen (EU) utarbetats en överenskommelse mellan
medlemsstaterna om statusen för militär och civil personal som utstationerats
vid EU:s militära stab. Överenskommelsen gäller även de högkvarter och
styrkor som kan ställas till EU:s förfogande i samband med förberedelse
och genomförande av de uppgifter som beskrivs i artikel 17.2 i Fördraget
om Europeiska unionen, de s.k. Petersbergsuppgifterna. Överenskommelsen,
som även omfattar övningar, gäller också för den militära och civila
personal som ställs till EU:s förfogande för att verka i det sammanhanget.
Överenskommelsen benämns EU SOFA (European Union Status of Forces
Agreement). Regeringen beslutade den 16 oktober 2003 att EU SOFA skulle
undertecknas, UD/2003/52864, och att en särskild tolkningsförklaring
som angav gränserna för en annan stats jurisdiktionsrätt i Sverige skulle
avges vid undertecknandet. Överenskommelsen, vilken undertecknades av
medlemsstaterna den 17 november 2003, träder i kraft efter det att den
sista medlemsstaten har lämnat besked till generalsekreteraren för
Europeiska unionens råd om att de konstitutionella förfarandena för
godkännande av överenskommelsen har avslutats.
Regeringen föreslår i propositionen en ändrad lagstiftning med anledning
av behovet av att möjliggöra en vidgad användning av PFF-avtalet än den
som nu gäller. I propositionen tas vidare upp dels frågan om godkännande
av SHIRBRIG SOFA och EU SOFA, dels frågan om de lagändringar ett sådant
godkännande föranleder.

Propositionens huvudsakliga innehåll
Sverige är medlem i fredssamarbetet Partnerskap för fred (PFF) sedan
maj 1994. I samband med medlemskapet ingick Sverige ett avtal om rättslig
status för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts
territorium. Avtalet föranledde viss nationell lagstiftning. Efter en
genomförd översyn av den befintliga regleringen föreslås nu en lagstiftning
som möjliggör en vidgad tillämpning av avtalet. Propositionen innehåller
även lagstiftning till följd av det avtal om rättslig status som
undertecknades av vissa av FN:s medlemsstater inom samarbetet SHIRBRIG
2001 (SHIRBRIG SOFA) och det mellan Europeiska unionens medlemsstater
i november 2003 undertecknade avtalet om rättslig status för den personal
som skall verka inom EU:s krishantering (EU SOFA). Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Propositionen innehåller även
förslag till godkännande av de två sistnämnda statusavtalen.

Utskottets överväganden
Godkännande av avtal samt förslag till lagstiftning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller proposition 2004/05:7 vilket
dels innebär godkännande av två statusavtal, SHIRBRIG SOFA och EU SOFA
dock med reservation respektive tolkningsförklaring gällande möjligheten
för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium, dels innebär
att riksdagen antar den av regeringen föreslagna lagstiftningen. Jämför
särskilt yttrande (v).
Regeringen  föreslår att PFF-avtalet bör kunna ligga till grund även
för andra fall av internationellt militärt samarbete och internationell
krishantering än övningsverksamhet inom ramen för Partnerskap för fred.
Den svenska tolkningen av PFF-avtalet bör alltså enligt regeringen
vidgas. PFF-avtalet bör tolkas så att det är tillämpligt varje gång en
person som är militär eller civil och som tillhör en militär styrka,
eller anhörig till en sådan person, efter inbjudan, befinner sig på en
annan avtalsparts territorium.
Vidare vill regeringen att riksdagen godkänner SHIRBRIG SOFA med
reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt
på svenskt territorium.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner EU SOFA med tolkningsförklaring
att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för en utländsk stat
att utöva jurisdiktion på svenskt territorium.
Huvudregeln vid införlivandet av internationella överenskommelsers
innehåll i svensk rätt är s.k. transformation. Det är också den metod
som i huvudsak föreslås användas för de aktuella avtalsbestämmelserna
som kräver ändring i svensk lag.
Utskottet  anser att försvaret är en viktig resurs i en aktiv svensk
utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges internationella insatser bidrar
till att främja internationell fred och säkerhet, och stärker därmed
vår egen säkerhet. Det är viktigt att Sverige agerar gemensamt med andra
stater i fredsfrämjande insatser. Frågan om deltagande personers rättsliga
status i samband med internationellt militärt samarbete och i internationell
krishantering är viktigt att reda ut. Detta sker genom s.k. statusavtal.
Statusavtalens syfte är att redan på förhand fördela skyldigheter och
rättigheter mellan de deltagande länderna för att på så sätt undvika
oklarheter som kan uppstå när eventuella tvister är hänvisade till att
enbart lösas med stöd av internationell sedvanerätt. Utskottet anser
således att statusavtal har stor betydelse vid internationellt militärt
samarbete och internationell krishantering, såväl vid övningar som vid
insatser. Utskottet anser liksom regeringen att ett statusavtal som
anger ansvarsfördelningen mellan de deltagande staterna vad gäller t.ex.
jurisdiktion och skadestånd är en förutsättning för att ett samarbete
eller en krishanteringsinsats skall kunna genomföras. Utskottet föreslår
således att riksdagen bifaller proposition 2004/05:7 och därigenom
godkänner avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den
multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras
styrkor, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat
att utöva domsrätt på svenskt territorium och avtalet den 17 november
2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära
och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära
stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till
Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande
av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen,
inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från
medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta
sammanhang, med tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär
någon rätt för en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt
territorium.
Utskottet har dock erfarit att det i propositionens förslag till
riksdagsbeslut angående godkännandet av EU SOFA finns en felskrivning.
Bisatsen med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat
att utöva domsrätt på svenskt territorium  skall ändras till med
tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för
en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium.
Med en tolkningsförklaring ger en stat sin syn i en viss fråga utan att
det förändrar innehållet eller förpliktelserna enligt avtalet i fråga.
Till skillnad från PFF-avtalet ger EU SOFA inte uttryck för att en
sändande stat har rätt att utöva jurisdiktion på en mottagande stats
territorium. Regeringen valde därför att lämna en tolkningsförklaring,
inte en reservation, i samband med undertecknandet av EU SOFA. Den
avgivna tolkningsförklaringen har till syfte att klargöra för andra
avtalsparter att artikel 17 i EU SOFA inte innebär någon rätt för en
utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium.
När det gäller de förslag till lagstiftning som krävs för att möjliggöra
en vidgad tillämpning av PFF-avtalet och för att innehållet i SHIRBRIG
SOFA och EU SOFA skall kunna uppfyllas tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Detta innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag
till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen (1957:668)
om utlämning för brott, lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall, lag om ändring i lagen (1994:588) om
utbildning för fredsfrämjande verksamhet, lag om ändring i lagen (1994:1547)
om tullfrihet m.m., lag om ändring i vapenlagen (1996:67), och lag om
skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell
krishantering.

Särskilt yttrande

Godkännande av avtal samt förslag till lagstiftning (v)
Berit Jóhannesson (v) anför:

Vänsterpartiet tillstyrker proposition 2004/05:7, Vissa rättigheter vid
internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.
Men då det i texten finns hänvisning till artikel 17.2 i Fördraget om
Europeiska unionen, vill jag komma med följande förtydligande.
Vänsterpartiets stöd i detta fall handlar endast om internationell
krishantering, ingenting annat. I den ovan nämnda artikel 17 finns
skrivningar om en EU-gemensam försvarspolitik och ett EU-gemensamt försvar.
Detta är något som Vänsterpartiet, med skärpa vill markera avståndstagande
från. Vänsterpartiet är starkt motståndare till den pågående utvecklingen
inom EU, till en gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar.
Vänsterpartiet kan inte acceptera att Sverige frånhänder sig sin militära
alliansfrihet och möjlighet till neutralitet.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:7 Vissa rättigheter vid internationellt militärt
samarbete och internationell krishantering:
Regeringen föreslår att riksdagen dels  godkänner
1. avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den
multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras
styrkor, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat
att utöva domsrätt på svenskt territorium, och
2. avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater
om status för den militära och civila personal som utstationeras vid
Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som
kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen
för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.
2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den
militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till
Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang, med reservation när
det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt
territorium,
dels  antar regeringens förslag till
lag om ändring i brottsbalken,
lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall,
lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande
verksamhet,
lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
lag om ändring i vapenlagen (1996:67), och
lag om skadeståndsansvar i internationellt militärt samarbete och
internationell krishantering.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag








Bilaga 3
PFF-avtalet


































Bilaga 4
SHIRBRIG SOFA




Bilaga 5
EU SOFA