Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationellkrishantering
Betänkande 2004/05:FöU2
Försvarsutskottets betänkande2004/05:FöU2
Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationellkrishantering
Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2004/05:7 Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Inga motioner har avgivits. Vänsterpartiet har lämnat ett särskilt yttrande. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller proposition 2004/05:7 och därigenom godkänner avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras styrkor, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium och avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen (de s.k. Petersbergsuppgifterna), inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang, med tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Utskottet tillstyrker även regeringens lagförslag som krävs för att möjliggöra en vidgad tillämpning av PFF-avtalet och för att innehållet i SHIRBRIG SOFA och EU SOFA skall kunna uppfyllas. Detta innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., lag om ändring i vapenlagen (1996:67) och lag om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Godkännande av avtal samt förslag till lagstiftning Riksdagen godkänner dels 1. avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras styrkor, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium, och 2. avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17. 2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang, med tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium, dels antar regeringens förslag till 3. lag om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, 5. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, 6. lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, 7. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., 8. lag om ändring i vapenlagen (1996:67), och 9. lag om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:7. Stockholm den 28 oktober 2004 På försvarsutskottets vägnar Eskil Erlandsson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson (c), Tone Tingsgård (s), Ola Rask (s), Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Britt-Marie Lindkvist (s), Rolf Gunnarsson (m), Heli Berg (fp), Peter Jonsson (s), Karin Enström (m) och Lars Ångström (mp).
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Sverige deltar i fredssamarbetet Partnerskap för fred (PFF) sedan maj 1994. Sverige har alltsedan PFF-samarbetets början deltagit aktivt i flera av de övningar som ägt rum och vid ett antal tillfällen stått som värd för sådana aktiviteter. Inom samarbetet finns ett avtal om rättslig status för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium, det s.k. PFF-avtalet. Sverige anslöt sig till PFF-avtalet 1996 och den rättsliga regleringen med anledning av avtalet trädde i kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU04, rskr. 1995/96:237). Sedan 1996 har övningsverksamheten och andra samarbetsformer kommit att utvecklas inom fredsfrämjandeområdet. Samtidigt har bruket av statusavtal för den deltagande personalen blivit alltmer vanligt förekommande. PFF-avtalet utnyttjas ofta direkt eller indirekt i dessa sammanhang. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för Försvarsdepartementet den 14 november 2002 en särskild utredare med uppdrag att bl.a. göra en översyn av den rättsliga regleringen som tillkom med anledning av PFF-avtalet. Utredningen fick i uppdrag att se om den nuvarande regleringen på bästa sätt möter de krav som finns i PFF-avtalet samt de behov som kan följa av andra internationella samarbetsavtal på fredsfrämjandeområdet (dir. 2002:137). I uppdraget ingick också att föreslå lagstiftning med beaktande av det kommande statusavtalet som vid tidpunkten för direktivet förhandlades fram inom ramen för EU:s krishantering. Utredningen, som antog namnet PFF-utredningen, har redovisat sina slutsatser och förslag i betänkandet Rättslig status vid samverkan inom Partnerskap för fred och EU:s krishantering m.m. - en översyn (SOU 2003:117). En särskild insatsstyrka från vissa av FN:s medlemsstater, däribland Sverige, har etablerats för att stärka FN:s snabbinsatsförmåga vid fredsfrämjande insatser. Styrkan kallas SHIRBRIG (the Multinational Stand-by High Readiness Brigade for United Nations Operations). Ett särskilt statusavtal, SHIRBRIG SOFA (status of forces agreement), undertecknades av bl.a. Sverige i december 2001. Avtalet träder i kraft för svensk del när ratifikation skett. Det har inom Europeiska unionen (EU) utarbetats en överenskommelse mellan medlemsstaterna om statusen för militär och civil personal som utstationerats vid EU:s militära stab. Överenskommelsen gäller även de högkvarter och styrkor som kan ställas till EU:s förfogande i samband med förberedelse och genomförande av de uppgifter som beskrivs i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, de s.k. Petersbergsuppgifterna. Överenskommelsen, som även omfattar övningar, gäller också för den militära och civila personal som ställs till EU:s förfogande för att verka i det sammanhanget. Överenskommelsen benämns EU SOFA (European Union Status of Forces Agreement). Regeringen beslutade den 16 oktober 2003 att EU SOFA skulle undertecknas, UD/2003/52864, och att en särskild tolkningsförklaring som angav gränserna för en annan stats jurisdiktionsrätt i Sverige skulle avges vid undertecknandet. Överenskommelsen, vilken undertecknades av medlemsstaterna den 17 november 2003, träder i kraft efter det att den sista medlemsstaten har lämnat besked till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd om att de konstitutionella förfarandena för godkännande av överenskommelsen har avslutats. Regeringen föreslår i propositionen en ändrad lagstiftning med anledning av behovet av att möjliggöra en vidgad användning av PFF-avtalet än den som nu gäller. I propositionen tas vidare upp dels frågan om godkännande av SHIRBRIG SOFA och EU SOFA, dels frågan om de lagändringar ett sådant godkännande föranleder. Propositionens huvudsakliga innehåll Sverige är medlem i fredssamarbetet Partnerskap för fred (PFF) sedan maj 1994. I samband med medlemskapet ingick Sverige ett avtal om rättslig status för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium. Avtalet föranledde viss nationell lagstiftning. Efter en genomförd översyn av den befintliga regleringen föreslås nu en lagstiftning som möjliggör en vidgad tillämpning av avtalet. Propositionen innehåller även lagstiftning till följd av det avtal om rättslig status som undertecknades av vissa av FN:s medlemsstater inom samarbetet SHIRBRIG 2001 (SHIRBRIG SOFA) och det mellan Europeiska unionens medlemsstater i november 2003 undertecknade avtalet om rättslig status för den personal som skall verka inom EU:s krishantering (EU SOFA). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Propositionen innehåller även förslag till godkännande av de två sistnämnda statusavtalen.
Utskottets överväganden Godkännande av avtal samt förslag till lagstiftning Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen bifaller proposition 2004/05:7 vilket dels innebär godkännande av två statusavtal, SHIRBRIG SOFA och EU SOFA dock med reservation respektive tolkningsförklaring gällande möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium, dels innebär att riksdagen antar den av regeringen föreslagna lagstiftningen. Jämför särskilt yttrande (v). Regeringen föreslår att PFF-avtalet bör kunna ligga till grund även för andra fall av internationellt militärt samarbete och internationell krishantering än övningsverksamhet inom ramen för Partnerskap för fred. Den svenska tolkningen av PFF-avtalet bör alltså enligt regeringen vidgas. PFF-avtalet bör tolkas så att det är tillämpligt varje gång en person som är militär eller civil och som tillhör en militär styrka, eller anhörig till en sådan person, efter inbjudan, befinner sig på en annan avtalsparts territorium. Vidare vill regeringen att riksdagen godkänner SHIRBRIG SOFA med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner EU SOFA med tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Huvudregeln vid införlivandet av internationella överenskommelsers innehåll i svensk rätt är s.k. transformation. Det är också den metod som i huvudsak föreslås användas för de aktuella avtalsbestämmelserna som kräver ändring i svensk lag. Utskottet anser att försvaret är en viktig resurs i en aktiv svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges internationella insatser bidrar till att främja internationell fred och säkerhet, och stärker därmed vår egen säkerhet. Det är viktigt att Sverige agerar gemensamt med andra stater i fredsfrämjande insatser. Frågan om deltagande personers rättsliga status i samband med internationellt militärt samarbete och i internationell krishantering är viktigt att reda ut. Detta sker genom s.k. statusavtal. Statusavtalens syfte är att redan på förhand fördela skyldigheter och rättigheter mellan de deltagande länderna för att på så sätt undvika oklarheter som kan uppstå när eventuella tvister är hänvisade till att enbart lösas med stöd av internationell sedvanerätt. Utskottet anser således att statusavtal har stor betydelse vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering, såväl vid övningar som vid insatser. Utskottet anser liksom regeringen att ett statusavtal som anger ansvarsfördelningen mellan de deltagande staterna vad gäller t.ex. jurisdiktion och skadestånd är en förutsättning för att ett samarbete eller en krishanteringsinsats skall kunna genomföras. Utskottet föreslår således att riksdagen bifaller proposition 2004/05:7 och därigenom godkänner avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras styrkor, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium och avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang, med tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Utskottet har dock erfarit att det i propositionens förslag till riksdagsbeslut angående godkännandet av EU SOFA finns en felskrivning. Bisatsen med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium skall ändras till med tolkningsförklaring att artikel 17 i avtalet inte innebär någon rätt för en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Med en tolkningsförklaring ger en stat sin syn i en viss fråga utan att det förändrar innehållet eller förpliktelserna enligt avtalet i fråga. Till skillnad från PFF-avtalet ger EU SOFA inte uttryck för att en sändande stat har rätt att utöva jurisdiktion på en mottagande stats territorium. Regeringen valde därför att lämna en tolkningsförklaring, inte en reservation, i samband med undertecknandet av EU SOFA. Den avgivna tolkningsförklaringen har till syfte att klargöra för andra avtalsparter att artikel 17 i EU SOFA inte innebär någon rätt för en utländsk stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. När det gäller de förslag till lagstiftning som krävs för att möjliggöra en vidgad tillämpning av PFF-avtalet och för att innehållet i SHIRBRIG SOFA och EU SOFA skall kunna uppfyllas tillstyrker utskottet regeringens förslag. Detta innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., lag om ändring i vapenlagen (1996:67), och lag om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.
Särskilt yttrande Godkännande av avtal samt förslag till lagstiftning (v) Berit Jóhannesson (v) anför: Vänsterpartiet tillstyrker proposition 2004/05:7, Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Men då det i texten finns hänvisning till artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, vill jag komma med följande förtydligande. Vänsterpartiets stöd i detta fall handlar endast om internationell krishantering, ingenting annat. I den ovan nämnda artikel 17 finns skrivningar om en EU-gemensam försvarspolitik och ett EU-gemensamt försvar. Detta är något som Vänsterpartiet, med skärpa vill markera avståndstagande från. Vänsterpartiet är starkt motståndare till den pågående utvecklingen inom EU, till en gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar. Vänsterpartiet kan inte acceptera att Sverige frånhänder sig sin militära alliansfrihet och möjlighet till neutralitet.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2004/05:7 Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering: Regeringen föreslår att riksdagen dels godkänner 1. avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras styrkor, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium, och 2. avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17. 2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium, dels antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., lag om ändring i vapenlagen (1996:67), och lag om skadeståndsansvar i internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag Bilaga 3 PFF-avtalet Bilaga 4 SHIRBRIG SOFA Bilaga 5 EU SOFA