Vissa punktskattefrågor
Betänkande 1997/98:SkU18
Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU18
Vissa punktskattefrågor
Innehåll
1997/98 SkU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden hösten 1997. Yrkandena rör energibeskattning, vägtrafik- beskattning, alkohol och tobak samt vissa övriga punktskattefrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Vid betänkandet har fogats 32 reservationer och nio särskilda yttranden.
Motionerna
1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall hävda fortsatt undantag för reglerna om införsel av alkoholdrycker från andra medlemsländer, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska alkoholpolitiken. 1997/98:Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 30. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjda energiskatter för 1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen, 36. att riksdagen hos regeringen begär förslag om överföring av fordonsskatt till bensin- och dieselskatter i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 7 om energi- och miljöskatter, 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 7.2 om industrins energibeskattning. 1997/98:Sk602 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra svensk konkurrenskraft och fri rörlighet mellan Sverige och Finland. 1997/98:Sk606 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sänkt fordonsskatt för dieselbilar. 1997/98:Sk609 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka bensinskatten. 1997/98:Sk613 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av avskaffad vägtrafikskatt för traktorer som är äldre än 30 år. 1997/98:Sk619 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förenklat taxfreesystem. 1997/98:Sk623 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av råtalloljan. 1997/98:Sk634 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lågbeskattad dieselolja skall tillåtas i motorredskap för industrier och kommersiell verksamhet. 1997/98:Sk635 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås. 1997/98:Sk636 av Ulla Löfgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkta skatter. 1997/98:Sk649 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av mer miljöanpassade, mindre fordon. 1997/98:Sk650 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en studie avseende möjligheten att införa ett differentieringssystem för uttag av miljöavgifter på drivmedel. 1997/98:Sk651 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsumentpriset avseende tobak och alkohol anpassas till övriga EU. 1997/98:Sk652 av Ola Ström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skäl mot införande av en särskild båtskatt. 1997/98:Sk683 av Birgitta Gidblom och Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägtrafikbeskattningen och glesbygden. 1997/98:Sk684 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att fordonsskatten likställs för äldre och nyare dieselfordon, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika beskattning av diesel- och bensinfordon, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt på diesel i enlighet med vad anförts i motionen. 1997/98:Sk685 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge privatpersoner rätt att köpa och föra in finsk röd olja för uppvärmningsändamål. 1997/98:Sk686 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag till en differentierad skatt på fordonsbränslen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk687 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Skåne göra ett fullskaleförsök, med en försöksperiod med momsbefrielse på biodrivmedel. 1997/98:Sk688 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på spillvärme. 1997/98:Sk689 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av produktionsskatten på el i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk690 av Urban Ahlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereglernas betydelse för omställningen av energisystemet. 1997/98:Sk691 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energitorv skall undantas från koldioxidavgift under den övergångsperiod som energiomställningen innebär. 1997/98:Sk692 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av fruktviner och -drycker. 1997/98:Sk693 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av den skattefria försäljningen. 1997/98:Sk694 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 45 § tullagen (1994:1550). 1997/98:Sk695 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för en obligatorisk produktionsavgift för svenskproducerade trädgårdsprodukter. 1997/98:Sk696 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bekämpningsmedelsskatten med inriktningen att inte miljövänliga bekämpningsmedel missgynnas i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk697 av Per Lager och Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en särskild miljöavgift på engångsmaterial. 1997/98:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av föreslagna åtgärder genom införandet av kväveoxidskatt. 1997/98:Sk699 av Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en likvärdig vägtrafikbeskattning av nya dieselbilar i förhållande till bensindrivna bilar. 1997/98:Sk721 av Nils-Erik Söderqvist och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översynen av den framtida energibeskattningen. 1997/98:Sk722 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på olja för lantbruksföretag. 1997/98:Sk723 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutral energibeskattning. 1997/98:Sk724 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att produktionsskatterna skall avskaffas för den elintensiva industrin till den del elen används som råvara. 1997/98:Sk725 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektiviseringar av vattenkraftverk. 1997/98:Sk726 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslutet om kompensation för bioeldad fjärrvärmeleverans till industrin verkställs. 1997/98:Sk727 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska problem i medlemsägda vindkraftföretag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om behovet av särskilda regler, t.ex. inom skatteområdet, för medlemsägda vindkraftföretag. 1997/98:Sk728 av Ulf Kero m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemet med nybilsskatten på dieseldrivna personbilar. 1997/98:Sk729 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett miljöanpassat beskattningssystem för drivmedel till fordon. 1997/98:Sk730 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast införa ett system med differentierade drivmedelspriser i glesbygd utan utbyggd kollektivtrafik, gärna med Jämtland som försökslän. 1997/98:Sk731 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för etanol och metanol som drivmedel. 1997/98:Sk732 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om båtskatt. 1997/98:Sk733 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av konsekvenserna vid förbud mot skattefri försäljning. 1997/98:Sk737 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utjämning och likformning av växthusodlingens energibeskattning inom hela gemenskapen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återgång till enhetliga nedsättningsregler för växthusodlingens koldioxidskatt genom generella skattesatser på respektive energislag. 1997/98:U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöskatter. 1997/98:So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för införsel av alkohol från annat EU-land. 1997/98:So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om punktskatterna på alkohol. 1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om införande av tomkassettskatt enligt vad i motionen anförts. 1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kassettskatt där viss procent av inkomsterna fördelas av staten efter kulturpolitiska mål. 1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av reklamskatten i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reformering av den nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensen av borttagande av den skattefria försäljningen ombord på fartyg. 1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatter och förnybara bränslen. 1997/98:T216 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om båtskatt för fritidsbåtar. 1997/98:T232 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den totala bilbeskattningen bör sänkas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en klar redovisning av den trafikrelaterade beskattningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöanpassningen bör inriktas mot att få fram mera bränslesnåla bilar. 1997/98:T605 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av båtavgift/båtskatt. 1997/98:Jo219 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om återgång till grön diesel för jordbrukets traktorer och redskap i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om elskatternas effekter för jordbruket, dels i förhållande till övrig svensk industri, dels i förhållande till danskt och övrigt europeiskt jordbruk i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo229 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt energiskatt i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmonisering av miljöavgifterna inom EU-området. 1997/98:Jo524 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svenskt jordbruk befrias från de konkurrenshämmande kostnader som energiskatterna utgör. 1997/98:Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om system för kilometerskatt på vägtrafiken fr.o.m. år 2007. 1997/98:Jo756 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöskatter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utsläppsrelatering av energiskatterna. 1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel för att begränsa koldioxidutsläppen inom EU, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila drivmedel. 1997/98:Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att regeringen arbetar i EU för en gemensam minsta koldioxidskatt för medlemsländerna. 1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska länderna, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fiskal energibeskattning endast skall ske i konsumtionsledet, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidbeskattning, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internalisering av externa kostnader i energipriserna. 1997/98:N270 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillverkning och användning av alternativa bränslen skall gynnas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biobaserade alternativa bränslen skall befrias från energi- och koldioxidskatt, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispens för skattebefrielse av etanol. 1997/98:N272 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser för industriellt mottryck. 1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer till kommunal fastighetsavgift. 1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte genomföra några regionala bensinskattehöjningar eller arbetsgivaravgiftshöjningar.
Utskottet
Energibeskattningsområdet
Utredningar m.m. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningens framtida utformning. Till grund för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997 om energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12), de betänkanden som avlämnats av Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-kommissionens förslag om ett nytt energibeskattningsdirektiv med bl.a. en utvidgning av skatteplikten till alla fossila bränslen, biobränslen och el, KOM(97) 30. Den övergripande uppgiften är att göra en i huvudsak lagteknisk översyn som leder till ett ramverk för ett robust och väl fungerande energibeskattningssystem. Ambitionen är att skapa ett enklare och mer överskådligt system med en klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och miljöstyrande roller. Skatteväxlingskommittén har i sitt slutbetänkande redovisat en ny energibeskattningsmodell där energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten kompletteras med en trafik- och miljöskatt. Modellen innebär kraftiga förändringar i förhållande till dagens system och utgör en utgångspunkt för översynen. Arbetsgruppen kommer att behandla utformningen av beskattningen för industrin, trädgårds- och jordbruksnäringarna samt energiproduktionen inom fjärr- och kraftvärmesektorerna. En fråga som kommer att tas upp är beskattningen av biobränslen. En annan fråga är hur naturgasens miljöfördelar jämfört med olja och kol skall beaktas i energibeskattningen. De samhällsekonomiska konsekvenserna samt möjligheten att genom skattesystemet styra mot de mål som uttalats i den energipolitiska propositionen kommer att analyseras. Det rör sig bl.a. om biobränslenas konkurrenskraft. Regeringen har i budgetpropositionen 1997/98:1 meddelat att även den planerade omläggningen av produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till en effektskatt ingår i arbetsgruppens översyn. Arbetet beräknas pågå till senhösten 1998, med sikte på ett förslag till riksdagen under våren 1999.
Energibeskattningens allmänna inriktning
Motionerna I motion N223 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att koldioxidbeskattningen måste bygga på en europeisk samordning eftersom effekten annars kan bli att produktion flyttar till andra länder (yrkande 29) och att man bör vara försiktig med att internalisera externa kostnader i energipriserna eftersom man annars riskerar att hamna i en statlig prispolitik som leder till ineffektivitet och misshushållning (yrkande 30). I motion Jo756 av Göte Jonsson m.fl. (m) framhåller motionärerna att miljöskatter ger störst styreffekt på problem som är lätta att åtgärda (yrkande 2) och att det är bättre att beskatta utsläppen än själva energianvändningen. Motionärerna föreslår därför att energiskatterna görs mer utsläppsrelaterade (yrkande 3). I motion Jo784 yrkande 11 av Olof Johansson m.fl. (c) begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör intensifiera ansträngningarna att få till stånd en gemensam koldioxidskatt inom EU. Om enighet inte kan nås bör enligt motionärerna ändå de länder som förespråkar en sådan skatt binda sig för en gemensam handlingslinje. Också i motion Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) understryks att det är viktigt att regeringen inom EU arbetar för en gemensam minsta koldioxidskatt för medlemsländerna (yrkande 3). Samma motionärer begär i motion U505 ett tillkännagivande om att beslut inom EU om ekonomiska styrmedel för en bättre miljö inte bör kräva enhällighet (yrkande 6). I motion Sk326 yrkande 35 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anför motionärerna att det är viktigt att Sverige skärper beskattningen på sådan produktion och konsumtion som påverkar miljön negativt. Sverige bör dessutom verka internationellt för införandet av minimiskatter och för höjda miljöskatter på bl.a. koldioxid. I motion Sk691 av Lennart Beijer m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att energitorv skall fortsätta att vara undantagen från koldioxidskatt under en omställningsperiod. I motion Sk688 begär samma motionärer ett tillkännagivande om att spillvärme bör beskattas så att kraftvärmeanläggningarnas effektivare energiomvandling gynnas. I motion Sk325 yrkande 30 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår motionärerna att energiskatten på olja och bensin höjs med 1 öre per kWh och år. I motion N272 yrkande 4 av Dan Ericsson (kd) begärs slutligen ett tillkännagivande om att skattelagstiftningen måste utformas så att det blir fördelaktigare att öka produktionen av el genom industriellt mottryck.
Utskottets ställningstagande Utskottet delar motionärernas syn när det gäller vikten av en hög ambitionsnivå i fråga om beskattningen av koldioxidutsläpp. Sverige har också tillsammans med några andra länder valt att ligga steget före vid beskattningen av koldioxidutsläpp och tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala miljöproblem och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Ett viktigt inslag i denna strategi är att Sverige på ett aktivt sätt söker förmå andra länder att följa efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel. En sådan internationell beskattning är målet med Sveriges agerande på detta område och skulle dessutom minska behovet av särskilda regler för den konkurrensutsatta industrin i Sverige. Inom EU har Sverige verkat för att minimiskattesatser skall införas också på naturgas och kol och har tillsammans med andra länder sökt få till stånd en lösning som innebär att nuvarande mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar har nu lett till att EU- kommissionen lagt fram ett förslag till nytt energibeskattningsdirektiv som innebär en större flexibilitet än nuvarande regler vad avser möjligheterna till skattedifferentieringar av bränslen utifrån miljöegenskaper. Skattebasen utvidgas till att omfatta samtliga energiprodukter. Målsättningen är också att alla energiprodukter skall omfattas av en positiv skattesats. Även om biobränslen föreslås omfattas av skatteplikt kommer medlemsländerna att vara fria att tillämpa reducerade skattesatser eller full skattebefrielse. Kommissionens förslag är för närvarande föremål för överläggningar i en arbetsgrupp under rådet. Även om de svenska ansträngningarna lett till att vi nu har ett förslag som ligger i linje med de svenska önskemålen bör dock svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär ett åtagande att införa positiva skattesatser inte underskattas. Enligt utskottets mening driver Sverige aktivt frågan om en energi- och koldioxidbeskattning i olika internationella fora och samarbetar härvid med andra likasinnade länder. Utskottet utgår ifrån att ingen möda sparas för att förmå andra länder att införa ekonomiska styrmedel av detta slag. När det gäller beslut om miljöskatter har riksdagen förhållit sig avvaktande till förslag om en övergång till majoritetsbeslut om miljöskatter inom EU (bet. 1996/97:UU13). Under regeringskonferensen 1996-1997 har det också visat sig att det varit svårt att få gehör för en sådan förändring. Amsterdamfördraget innebär att miljöfrågorna fått en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera klargöranden som överensstämmer med de svenska önskemålen. Även formerna för beslut om åtgärder för att uppnå miljömålen har ändrats. Europaparlamentet får en större roll i lagstiftningsarbetet genom att samarbetsproceduren ersatts med en förenklad medbeslutandeprocedur. Amsterdamfördraget innebär också att området för beslut med kvalificerad majoritet utsträcks till nya områden. Frågan om en mer radikal utvidgning av detta område liksom andra s.k. maktfördelningsfrågor, t.ex. frågan om en ändrad röstviktning i rådet, sköts dock på framtiden. Riksdagen kommer senare i vår att ta ställning till Amsterdamfördraget. Med det anförda och med hänvisning till den pågående översynen av energibeskattningen avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Värmeleveranser till industrin
Motionerna I motion Sk690 av Urban Ahlin m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att fjärrvärmebolagen har problem med att få industrin att ansluta sig till fjärrvärmenätet eftersom skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin. I motion Sk726 av Sonja Fransson (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av att en kompensation för bioeldad fjärrvärmeleverans till industrin snarast beslutas.
Utskottets ställningstagande Den lägre beskattningen av bränslen som används i industrin och växthusnäringen och för leverans av värme till dessa näringar gör att skattebefrielsen för biobränslen inte får fullt genomslag inom dessa sektorer. Särskilt när det gäller värmeleveranser innebär detta nackdelar, eftersom värmeverk och kraftvärmeverk i övrigt har goda förutsättningar för biobränsleanvändning. Olika tekniker har under olika perioder kommit till användning för att säkra en så stor användning av biobränslen som möjligt i dessa verk. Den 1 juli 1994 ersattes den lägre skatten på bränslen som använts för värmeleveranser till industrin med ett schablonbidrag på 9 öre per kWh levererad värme. Bidraget utgick oberoende av om beskattade eller obeskattade bränslen använts och innebar således att biobränslenas skattefrihet fick fullt genomslag på området. Sedan bidraget kommit att utnyttjas i en helt annan omfattning än avsett återinfördes de äldre reglerna den 1 september 1996. Härvid instämde skatteutskottet i regeringens bedömning att behovet av bibehållna konkurrensförutsättningar för biobränslen i stället borde tillgodoses genom ett särskilt stöd utanför skattesystemet för vissa biobaserade värmeleveranser. Skatteutskottet underströk vikten av ett skyndsamt besked till näringen om stödets utformning, så att de investeringsbeslut som fattas inte påverkas negativt (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31). Riksdagen har våren 1997 som sin mening givit regeringen till känna att arbetet med att ta fram en lösning borde påskyndas (bet. 1996/97:SkU16). Den 1 juli 1997 har koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen fördubblats. Koldioxidskatt erläggs med 50 % av den allmänna nivån upp till 0,8 % av försäljningsvärdet och därefter med 12 % av den allmänna nivån (prop. 1996/97:29, bet. 1996/97:FiU20). Riksdagen har under hösten justerat reglerna så att skattenedsättning för värmeleveranser till industrin även erhålls enligt 0,8-procentsregeln (prop. 1997/98:18, bet. 1997/98:SkU6). Även efter höjningen av industrins och växthusnäringens koldioxidskatt kvarstår problemet med att biobränslen på detta område inte har samma konkurrensfördel som på andra områden. Skatteväxlingskommittén har använt en grundmodell där samma regler gäller för industrin, växthusnäringen samt värmeproduktion och elproduktion och har räknat på olika nivåer för koldioxidskatten inom denna sektor. Med en koldioxidskatt på 50 % av den allmänna nivån bibehåller biobränslena sin konkurrenskraft i befintliga anläggningar, men enligt kommitténs beräkningar krävs det ett investeringsbidrag för att dessa bränslen också skall vara bästa val vid en nyinvestering. En så hög koldioxidbeskattning inom denna sektor ger också problem med beskattningen av kondensel. Skatteväxlingskommitténs överväganden om biobränslenas konkurrenskraft utgör nu en del i det arbete med en översyn av energiskatterna som pågår inom Finansdepartementet. Skatteutskottet har redan i samband med att nioöringen avskaffades framhållit att en utgångspunkt för denna åtgärd var att biobränslenas konkurrenssituation inom värmesektorn inte skulle försämras och att en lösning måste tas fram snabbt för att förhindra att de investeringsbeslut som fattas får en felaktig inriktning. Då nioöringen genom sin konstruktion i realiteten utgjort ett bidrag som borde redovisas på budgetens utgiftssida och då stödformen ger betydligt bättre möjligheter att undvika oönskade företeelser, ansåg utskottet att behovet av bibehållna konkurrensförutsättningar borde tillgodoses genom ett särskilt stöd utanför skattesystemet. Dessa uttalanden gjorde utskottet våren 1996 (bet. 1995/96:SkU31). Våren 1997 har riksdagen på förslag av utskottet som sin mening givit regeringen till känna att arbetet med att ta fram en lösning utanför skattesystemet bör påskyndas (bet. 1996/97:SkU16). Enligt utskottets mening är det viktigt att biobränslenas konkurrenssituation inte försämras inom det område som har de bästa förutsättningarna för en ökad biobränsleanvändning. Någon form av lösning måste därför utarbetas för de verk som levererar värme till industrin. Utskottet är medvetet om att ett eventuellt stöd på detta område kan behöva underställas kommissionen och att det därför kan vara svårt att lägga fram ett förslag som kan genomföras omedelbart. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan nioöringen avskaffades anser utskottet emellertid att det nu är angeläget att regeringen snarast för riksdagen redovisar arbetet med att utforma en sådan lösning. Det anförda bör riksdagen, med anledning av motionerna, som sin mening ge regeringen till känna.
Energiskatt och fri rörlighet inom EU
Motionerna I motion Sk685 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) begärs ett tillkännagivande om att privatpersoner bör ha rätt att köpa och föra in finsk röd olja för privata uppvärmningsändamål utan att behöva betala punktskatt i både Finland och Sverige. I motion Sk602 av Olle Lindström (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör vidta åtgärder i syfte att ta bort eller minska skatter och andra regleringar som snedvrider konkurrensen och förhindrar den fria rörligheten mellan Sverige och Finland.
Utskottets ställningstagande Såväl i Sverige som i Finland varierar beskattningen av olja efter användningsområde. System med märkning av de lågbeskattade oljeprodukterna tillämpas i båda länderna för att skattemässigt skilja på olja med skilda användningsområden. Den finska regleringen medför att den lågbeskattade oljan för uppvärmningsändamål är rödmärkt. Gemenskapsrätten medger uttryckligen att olja som inköpts beskattad i en annan medlemsstat kan beskattas på nytt i förbrukarlandet om oljan transporteras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för deras räkning. Denna bestämmelse finns i artikel 9.3 av det s.k. cirkulationsdirektivet (rådets direktiv 92/12/EEG). Med ovanliga transportsätt avses enligt artikeln transport av bränslen på annat sätt än i fordons tankar eller lämpliga reservdunkar liksom transport av flytande eldningsbränsle på annat sätt än med tankar som används vid yrkesmässig handel. Om det i stället rör sig om en oljeleverans till en näringsidkare i Sverige skall även i detta fall skatt betalas i Sverige. Möjligheten finns dock, till skillnad från vad som gäller för privatpersoner, att få återbetalning av den finska skatt som kan ha betalats för oljan. Ett problem i detta sammanhang kan vara att finsk röd olja inte kan grönfärgas och att olja som införs av privatpersoner därför trafikbeskattas även om den är avsedd för uppvärmning. Frågan är för närvarande föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening utgör den fria handeln över gränserna en viktig drivkraft till harmonisering av medlemsländernas regelsystem. När det gäller transporter av eldningsolja talar emellertid säkerhetsskäl för att man bör undvika att privatpersoner mer regelmässigt transporterar eldningsolja i personbilar, på släpvagnar, etc. Som framgått har också de gemensamma reglerna en utformning som gör att man kan komma till rätta med denna typ av ovanliga transporter. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka någon ändring av de svenska reglerna och avstyrker därför motionsyrkandena.
Medlemsägda vindkraftverk
Motionen I motion Sk727 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) anför motionärerna att beskattningen av överskott i vindkraftföretag kan ge upphov till problem (yrkande 1) och att behovet av särskilda regler för vindkraftföretag, t.ex. inom skatteområdet, bör utredas (yrkande 2). Enligt motionärerna kan vindkraftföretag med långa avtal och fasta priser få svårigheter på grund av den nyligen införda begränsningen av det avdragsgilla utrymmet för konsumentkooperativ utdelning i konsumentkooperativa föreningar.
Utskottets ställningstagande Sedan länge skiljer sig beskattningen av kooperativa företag från beskattningen av aktiebolag. Lättnaderna i beskattningen är så långtgående att man kan säga att kooperativa ekonomiska föreningar är enkelbeskattade. Enkelbeskattning åstadkoms genom att föreningen har dels avdragsrätt för kooperativ utdelning, dvs. återbäring eller efterlikvider på medlemmarnas köp eller försäljningar, dels avdragsrätt för insatsutdelning, m.m. Riksdagen har under hösten 1997 genomfört lättnader i beskattningen av de kooperativa föreningarna. För de kooperativa föreningarna innebär riksdagens beslut att den tidigare begränsningen av utrymmet för avdrag för insatsutdelning, m.m. slopades helt. Bakgrunden är de lättnader på ägarnivå som tidigare beslutats för aktiebolag och andra ekonomiska föreningar än de kooperativa (jfr prop. 1996/97:163, bet. 1997/98: LU3). I samma ärende beslutade riksdagen om en begränsning av de konsumentkooperativa föreningarnas avdrag för kooperativ utdelning. Ett problem i de konsumentkooperativa föreningarna är att den kooperativa utdelningen varken beskattas hos föreningen eller hos medlemmen, dvs. den utdelade vinsten nollbeskattas. Detta är i och för sig rimligt om den kooperativa utdelningen utgör en rabatt på gjorda inköp. Problemet är att det nollbeskattade utrymmet kan användas för andra ändamål. Medlemmarna i en konsumentkooperativ förening skulle t.ex. kunna sätta in kapital hos föreningen. Räntan på detta kapital ökar möjligheten till kooperativ utdelning och kan sedan föras vidare till medlemmarna som en skattefri kooperativ utdelning. I proposition 1996/97:163 motiverades förslaget om en begränsning av utrymmet för kooperativ utdelning med att det är viktigt att det skattefria området för kooperativa föreningar inte utvidgas genom att reglerna om skattefrihet missbrukas. Begränsningsregeln innebär att avdragsrätt föreligger upp till 80 % av statslåneräntan multiplicerad med medlemmens omsättning och bygger på de procentsatser som varit tillämpliga i Kooperativa förbundets verksamhet 1994. Bestämmelsen tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1998. Det bör understrykas att de utdelningar som det nu är fråga om har bokslutskaraktär, dvs. de regleras efter beskattningsårets utgång. När det gäller rabatter som lämnas till medlemmarna under beskattningsåret har föreningarna samma möjlighet att göra avdrag som andra näringsidkare. I ärendet förutsatte lagutskottet att regeringen noga följer vilka effekter som den nya begränsningsregeln får och hur dessa kan komma att påverka de kooperativa företagen. Enligt utskottets mening har det inte framkommit något som talar för att en ändring eller komplettering av de nyligen beslutade reglerna skulle vara motiverad. I likhet med lagutskottet förutsätter utskottet att regeringen följer vilka effekter som den nya begränsningsregeln får och hur de kooperativa företagen påverkas. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna önskar föreligger inte, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Industrins och växthusnäringens energiskatt
Motionerna I motion N223 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att den viktigaste uppgiften på energiskatteområdet är att få till stånd en ökad harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska länderna. Ökande skillnader leder enligt motionärerna till mindre effektivitet, samhällsekonomiska kostnader och miljöpåverkan (yrkande 27). Fiskal energibeskattning bör enligt dessa motionärer endast ske i konsumtionsledet (yrkande 28). I motion Sk689 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) begärs ett förslag om avskaffande av produktionsskatten på el. I motion Sk724 av Eva Björne (m) begärs ett tillkännagivande om att produktionsskatterna på el skall avskaffas för den elintensiva industrin till den del elen används som råvara. I motion Sk737 av Lennart Brunander (c) anförs att den svenska växthus- odlingen bör ha samma energiskatter som sina konkurrenter inom övriga EU (yrkande 1). I avvaktan på en utjämning inom EU bör växthusodlingen få återgå till en nedsättning genom generellt lägre skattesatser på respektive energislag (yrkande 2). I motion Sk723 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kd) begärs ett tillkännagivande om att tvätterier bör ha samma energiskatteregler som övrig tillverkningsindustri. Ett allvarligt problem är också att tillverkarna av engångsartiklar konkurrerar om samma kunder som tvättindustrin. Det är enligt motionärerna ur miljösynpunkt tveksamt om man via energiskatten subventionerar engångsartiklar framför återanvändning . I motion Sk326 yrkande 37 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås en elskatt för industrin på 50 % av den allmänna nivån med en takregel för energiintensiv industri. I motion A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) anförs att den statliga fastighetsskatten på vattenkraftsstationer bör växlas till kommunal fastighetsavgift (yrkande 9). I motion Sk721 av Nils-Erik Söderqvist och Ingvar Johnsson (s) begärs ett tillkännagivande om att det är bra att regeringen behandlar frågan om produktionsskatt på el inom ramen för en total översyn av energibeskattningen. En mer långsiktig och hållbar beskattning utgör en viktig förutsättning för den elintensiva industrins överlevnad. I motion Sk725 av Per Erik Granström m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att ökad vattenkraftsproduktion bör stimuleras genom en omfördelning av fastighetsskatten som gynnar nybyggda vattenkraftverk.
Utskottets ställningstagande I den energiskattemodell som tagits fram av Skatteväxlingskommittén redovisas olika metoder för beskattning av industrin som medger att de grundläggande principerna för energibeskattningen upprätthålls samtidigt som industrin ges rimliga arbetsförutsättningar. I princip arbetar man med olika former av reducerad koldioxidskatt för industri, växthusnäring, värmeproduktion och elproduktion i kombination med bidrag för biobränslen resp. kondensel. Regeringen har i budgetpropositionen meddelat att även den planerade omläggningen av produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till en effektskatt ingår i översynen. Enligt utskottets mening ingår frågor om utformningen av de regler som gäller för industrin och växthusnäringen i den översyn som pågår inom Finansdepartementet. Även gränsdragningen kring det område som bör ha en lägre beskattning ingår i detta arbete. Utskottet anser att resultatet av detta utredningsarbete nu bör avvaktas och avstyrker därför de aktuella motionerna.
Råtallolja
Motionen I motion Sk623 av Patrik Norinder (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör lägga fram ett förslag som innebär att användningen av råtallolja som bränsle inte uppmuntras av de svenska skatte- och avgiftsreglerna.
Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening medför en ökad konkurrenskraft för biobränslen ofrånkomligen en ökad kostnadsnivå för de verksamheter som använder sig av råvaror som har en alternativ användning som biobränsle. Frågan om en spärr mot användning av råtallolja som bränsle har återkommande varit föremål för riksdagsbehandling, och den s.k. nioöringen som tillämpades under perioden den 1 juli 1994-den 1 september 1996 (jfr ovan under rubriken Värmeleveranser till industrin) innehöll också en sådan spärr. Förslag om en beskattning i de fall då råtallolja används som bränsle har också utarbetats inom Regeringskansliet och remissbehandlats (PM den 14 augusti 1997 om beskattning av råtallolja). Ett annat biobränsle med en motsvarande problembild är spån. Spånskiveindustrin har framfört önskemål om någon form av begränsning av stimulansen för användning av spån som biobränsle. Även i fråga om detta bränsle har det föreslagits att en beskattning skulle kunna lösa problemet. Energiöverenskommelsen innebär att en omställning av energisystemet mot ökad biobränsleanvändning skall genomföras. En sådan omställning medför också krav på en anpassning inom andra sektorer. I den mån konkurrensen från energisektorn ökar kan vissa näringar komma att få vidkännas en ökning av kostnaden för sina råvaror. Det bör dock framhållas att en kostnadsökning inte alltid behöver inverka negativt på näringens vinstmöjligheter och konkurrenskraft. Fler faktorer måste beaktas. I fråga om råtalloljan gäller t.ex. att de företag som använder råtalloljan som råvara säljer 40 % av volymen vidare som biobränsle och att en förutsättning för att företagen skall få ett bra pris för detta bränsle är att någon spärr mot eldning av restprodukten (beck) inte föreligger. Näringsminister Anders Sundström har i ett svar på en skriftlig fråga (1997/98:301) den 14 januari 1998 förklarat att det kan finnas anledning att pröva den skattemässiga behandlingen av spån i ett sammanhang där en samlad bedömning kan göras av den skattemässiga behandlingen av biobränslen. Inom Regeringskansliet pågår överväganden bl.a. om råtallolja som används som bränsle och om den skattemässiga behandlingen av biobränslen i allmänhet och dess inverkan på berörda näringar. Enligt utskottets mening finns det skäl att nu avvakta ett ställningstagande från regeringens sida. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Jordbrukets energiskatt, m.m.
Motionerna I motion Jo219 yrkande 2 av Göte Jonsson m.fl. (m) anförs att en utredning om elskatternas effekter för jordbruket, dels i förhållande till övrig svensk industri, dels i förhållande till danskt och övrigt europeiskt jordbruk bör genomföras. I motion Jo229 yrkande 3 delvis av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) begär motionärerna förslag som innebär att jordbruket får samma elskatt som andra tillverkningsföretag. I motion Jo524 yrkande 1 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) anförs att svenskt jordbruk bör befrias från de konkurrenshämmande kostnader som energiskatterna utgör. I motion Sk636 yrkande 1 delvis av Ulla Löfgren m.fl. (m) anförs att jordbruket bör få samma energiskatter på el och bränslen som industrin. I motion Sk722 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande om att det är orimligt att fodertorkarna slipper skatt på den olja som används samtidigt som ett lantbuk måste betala skatt i motsvarande situation. I motion Jo230 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om att Sverige i EU bör verka för en i alla länder lika miljöavgift på kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
Utskottets ställningstagande Jordbrukets beskattning utgör en viktig del i den översyn av energibeskattningens framtida utformning som nu pågår inom Finansdepartementet. Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i december 1997 lagt fram betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167). Utredningen föreslår bl.a. att jordbruket i beskattningshänseende får samma villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och eldningsolja. Detta medför enligt utredningen kostnadsminskningar med sammanlagt ca 360 miljoner kronor per år. Om övriga EU-länder inom två år inte höjer eller förändrar sina produktionsskatter eller avgifter, såsom t.ex. beskattningen av dieselolja och handelsgödsel, bör enligt utredningen de totala svenska produktionsskatterna för jordbruket anpassas till de beskattningsnivåer som gäller i Sveriges konkurrentländer. De energiskatteförslag som lagts fram av utredningen kommer att behandlas inom ramen för den pågående översynen av energibeskattningens framtida utformning. Övriga förslag kommer att remissbehandlas tillsammans med de finansieringsförslag som skall utarbetas. Enligt utskottets mening bör resultatet av den pågående översynen av den framtida energibeskattningen nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Vägtrafikområdet
Utredningar m.m. Kommunikationskommittén (K 1995:01) har haft i uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (dir. 1994:140 och dir. 1996:35). Avsikten är att denna plan skall utgöra underlag för ett nytt trafikpolitiskt beslut våren 1998. Kommittén har i ett första delbetänkande presenterat bl.a. en utvärdering av den gällande trafikpolitiken (SOU 1996:26). Kommittén har vidare i ett andra delbetänkande redovisat principiella överväganden rörande användningen av ekonomiska styrmedel inom vägtrafikområdet (SOU 1996:165). I betänkandet analyserar kommittén hur koldioxidskatten, energiskatten på drivmedel och den årliga fordonsskatten kan användas som styrmedel. Kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1997:35) redovisat förslag till trafikpolitiska mål och trafikpolitiska principer för att åstadkomma en effektiv transportförsörjning. För vägtrafiken föreslås följande förändringar. *- Höjd koldioxidskatt så att priset på bensin stiger realt med 10 öre per år till år 2020. Priset på diesel höjs i motsvarande grad. *- Ingen förändring av energiskatten på bensin. *- Höjd energiskatt på diesel för att internalisera de externa effekterna av dieseldrivna personbilar. Detta beräknas kräva en höjning med 20-50 öre per liter. *- Energiskatterna för bensin och diesel bör även fortsättningsvis vara differentierade efter drivmedlets miljökvalitet. *- Ingen energiskatt på biodrivmedel under en lång introduktionstid. *- En ändrad utformning av fordonsskatten på personbilar för att av trafiksäkerhetsskäl styra mot en jämnare viktfördelning. - Ändring av fordonsskatten på dieseldrivna personbilar så att inte nya personbilar med bättre miljö- och säkerhetsegenskaper beläggs med högre skatt än äldre bilar. För den tunga trafiken räcker den höjda dieselskatten inte till för att internalisera externa effekter. Det skulle krävas en mycket kraftig höjning av fordonsskatten för att uppnå denna effekt. Sådana höjningar skulle drabba svenskt näringsliv hårt, och en bedömning av vad som är rimligt måste därför göras enligt kommittén. Fordonsskatten för lätta lastbilar bedöms dock kunna höjas fullt ut. Detsamma gäller för bussar. Trafikbeskattningsutredningen (Fi 1996:11) gör en översyn av beskattningen som omfattar såväl lätta som tunga fordon (dir. 1996:37). Översynen koncentreras till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt samt energi- och koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö. Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i de principöverväganden Kommunikationskommittén lämnat i sitt delbetänkande om beskattning av vägtrafiken (SOU 1996:165). Trafikbeskattningsutredningen har i september 1997 lagt fram delbetänkandet Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1997:126). Utredningen anför att en användning av försäljningsskatten för styrning efter miljöklass kräver en ändring av EG-rätten och att en differentiering efter trafiksäkerhetsklass inte kan genomföras eftersom det ännu inte finns något etablerat system för indelning i sådana klasser. Beträffande fordonsskatten på personbilar och motorcyklar föreslår utredningen att denna skall utgå per enhet i stället för efter tjänstevikt. Det finns enligt utredningen inte några miljö- eller trafiksäkerhetsskäl för en differentiering mellan olika lätta fordon och en enhetsskatt medför betydande förenklingar. Enhetsskatten för bensindrivna personbilar och för motorcyklar föreslås vara 1 100 kr. För dieseldrivna personbilar föreslås en enhetsskatt på 4 200 kr (oberoende av årsmodell). Fordonsskatten bör för närvarande inte differentieras efter miljö- eller säkerhetsklass eftersom det inte är klarlagt att en sådan beskattning är förenlig med EG:s bilavgasdirektiv. Beträffande fordonsskatten på tunga fordon föreslår Trafikbeskattningsutredningen att denna inte förändras på annat sätt än som följer av det nyligen införda Eurovinjettsystemet (prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Kommunikationskommitténs förslag om en differentiering av fordonsskatten med hänsyn till användningsområde bör inte genomföras. Energi- och koldioxidbeskattningen av vägtrafiken behandlas inte av Trafikbeskattningsutredningen. Alternativbränsleutredningen har i betänkandet Bättre klimat, miljö och hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184) konstaterat att metanol och etanol av biobaserat ursprung, MTBE, ETBE, RME och biogas, medför klart mindre påverkan på klimatet jämfört med olja och bensin. Utredningen föreslår hel befrielse för etanol i blandningar och att miljöklassen bedöms efter ingående komponenter upp till 5 % inblandning av RME och upp till 15 % inblandning av etanol. I budgetpropositionen redovisade regeringen att principerna för beviljande av pilotprojektsdispenser avseende etanol kommer att ändras. Regeringen anser att det finns skäl att vidta åtgärder för att främja en bredare introduktion av biobränslen som fordonsbränslen och bedömer att det under en betydande tid kommer att behövas skattelättnader i syfte att tillförsäkra biobränslen en tillräcklig kostnadsfördel i förhållande till fossila bränslen. En mer långsiktig och stabil försörjning med etanol kräver enligt regeringen att efterfrågan är tillräckligt omfattande för att kunna ge utrymme för en inhemsk tillverkning. De nya dispensprinciperna syftar till en sådan förändring. De nya principerna innebär att inblandad bioetanol även befrias från energiskatt och att etanoldelen i ETBE befrias från koldioxid- och energiskatt. För de närmaste två åren (1998 och 1999) bedöms skattebortfallet som marginellt. På längre sikt kan skattebefrielsen för etanoldelen i ETBE medföra ett skattebortfall på 1 miljard kronor (Budgetpropositionen för 1998, Förslag till statsbudget, finansplan, m.m. s 173-174). Regeringen har aviserat att en proposition om transportpolitiken läggs fram våren 1998.
Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
Motionerna I motion T202 yrkande 2 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att bensinskatten bör sänkas med 25 öre per liter med inriktning på fortsatta sänkningar. Bensin- skatten skall enligt motionärerna vara enhetlig i landet. När fritt cabotage införs den 1 juli 1998 är det viktigt att fordonsskatten för lastbilar och dieselskatten sänks. I motion T232 av Per Westerberg m.fl. (m) begärs också ett tillkännagivande om att den totala bilbeskattningen bör sänkas (yrkande 3). Vidare bör enligt motionärerna den trafikrelaterade beskattningen vara tydlig (yrkande 4) och miljöanpassningen inriktas mot att få fram mera bränslesnåla bilar (yrkande 5). I motion Sk609 yrkande 6 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) anförs att skärgårdsborna har långa transportvägar och höga transportkostnader och att varje höjning av bensinskatten därför slår hårt mot skärgårdsborna. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att det är av största vikt att bensinskatten sänks. I motion Jo784 yrkande 21 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs en utredning om ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila drivmedel, och i motion Sk731 av Birgitta Hambraeus (c) begärs ett tillkännagivande om att etanol och metanol som drivmedel skall vara skattebefriade. I motion Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) framhåller motionärerna att fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga (yrkande 2) och begär ett tillkännagivande om att ett system för kilometerskatt på vägtrafiken bör införas fr.o.m. år 2007 (yrkande 7). I motion N270 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) anför motionärerna att tillverkning och användning av alternativa bränslen skall gynnas (yrkande 1) genom att biobaserade alternativa bränslen befrias från energi- och koldioxidskatt (yrkande 2) och genom att dispens för skattebefrielse av etanol lämnas generöst så att drivmedelsskatten på etanol tas bort (yrkande 9). I motion Sk649 av Eva Goës m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att en stimulans bör införas för mer miljöanpassade, mindre fordon genom ändrad tjänstebilsbeskattning, höjd skatt på fossila drivmedel, statlig inköpspolitik, differentierad fordonsskatt, stimulans för förnybara bränslen samt regler om maxförbrukning, m.m. inom EU. I motion Sk325 yrkande 36 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs förslag om att den senast genomförda fordonsskattehöjningen skall växlas till höjd skatt på drivmedel. I motion T213 yrkande 7 av Mats Odell m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om att en introduktion av biobränslen bör ske genom låginblandning i konventionella bränslen och genom utveckling av rena alkoholmotorer. Det är viktigt att skatter inte hindrar en sådan utveckling. Miljöeffekterna bör dock enligt motionärerna vara kända innan en skattebefrielse beslutas. I motion Sk687 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett tillkännagivande om att ett fullskaleförsök med momsbefrielse på biodrivmedel bör genomföras i Skåne. I motion Sk683 av Birgitta Gidblom och Ulf Kero (s) begärs ett tillkännagivande om att höjd fordonsskatt och höjd bensinskatt slår hårdare mot glesbygdsbilisten än andra och att de bör kompenseras med en fördubbling av dagens glesbygdsrabatt. Trafikbeskattningsutredningen bör enligt motionärerna få i uppdrag att se också på denna variant av hänsynstagande till glesbygdsborna.
Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening pågår sedan flera år ett utredningsarbete som syftar till att riksdagen under år 1998 skall fatta ett nytt trafikpolitiskt beslut. Kommunikationskommittén har i en serie betänkanden lagt fram förslag till riktlinjer för en ny trafikpolitik, och Trafikbeskattningsutredningen har i ett delbetänkande tagit upp vissa beskattningsfrågor som har anknytning till området. Biobränslenas roll inom trafikområdet har analyserats av Alternativbränslekommittén. Utredningsförslagen har remissbehandlats på sedvanligt sätt, och inom Regeringskansliet pågår nu överväganden med anledning av förslagen och remissutfallet. Regeringen har aviserat att en transportpolitisk proposition kommer att läggas fram i vår. Den övervägande delen av de motionsyrkanden som läggs fram tar sikte på en långtgående skattebefrielse för biobränslen som används som drivmedel antingen rena eller i kombination med diesel eller bensin. Enligt utskottets mening är biobränslen i dag skattefria, och skattebefrielsen gäller sedan den 1 januari 1998 även etanol i blandning. Någon anledning att göra tillkännagivanden till regeringen om behovet av en skattebefrielse för biobränslen finns det därför inte. När det gäller övriga yrkanden om höjning respektive sänkning av trafikbeskattningen och om olika mer preciserade önskemål om styrning är detta frågor som enligt utskottets mening bör anstå till dess regeringen tagit ställning till de utredningsförslag som lagts fram i dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Dieseldrivna personbilar
Motionerna I motion Sk606 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande om en sänkning av fordonsskatten för dieseldrivna personbilar. I motion Sk699 yrkande 1 av Agne Hansson (c) anförs att vägtrafikbeskattning av nya dieselbilar och bensinbilar bör vara likvärdig. I motion Sk684 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås att riksdagen beslutar om en enhetlig fordonsskatt för dieseldrivna personbilar (yrkande 1). Enligt motionärerna finns det varken miljöskäl eller ekonomiska skäl att beskatta personbilar på olika sätt. Dieseldrivna personbilar bör därför beskattas på samma sätt som de bensindrivna personbilarna (yrkande 2). Motionärerna föreslår att energiskatten på diesel fördubblas så att den motsvarar energiskatten på bensin (yrkande 3). I motion Sk728 av Ulf Kero m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att det inte är rimligt att fordonsskatten på nya dieselpersonbilar är fyra gånger så hög som på bensindrivna bilar.
Utskottets ställningstagande När kilometerskatten ersattes med dieselskatt medförde hänsynen till den tunga trafikens konkurrensförutsättningar att beskattningen av diesel sattes till en lägre nivå än den som gäller för bensin. För att få en balans när det gäller personbilar genomfördes en femdubbling av fordonsskatten för dieseldrivna personbilar. Eftersom det rörde sig om en kraftig ökning begränsades denna till kommande års modeller. För 1993 och tidigare års modell stannade höjningen vid en fördubbling, (prop. 1992/93:124, bet. 1992/93:SkU13). Riksdagens beslut sommaren 1996 att slopa försäljningsskatten för personbilar i stimulanssyfte finansierades med en höjning av fordonsskatten med 50 % den 1 oktober 1996. Denna höjning begränsades dock till 15 % för dieselfordon av årsmodell 1994 och senare, (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15). Genom beslutet har en viss utjämning av fordonsskatten på nya och gamla dieseldrivna personbilar skett. Fordonsskatten på en ny dieseldriven personbil uppgår i dag till 2 245 kr (900 kg). För en dieseldriven personbil med en årsmodellsbeteckning som är 1993 eller äldre är fordonsskatten dock 1 172 kr. Fordonsskatten för en motsvarande bensindriven bil är 585 kr. Både Kommunikationskommittén och Trafikbeskattningsutredningen har lagt fram förslag om att skillnaden i fordonsskatt mellan nya och äldre dieseldrivna personbilar skall jämnas ut. Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till de utredningsförslag som lagts fram i dessa frågor nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Regional differentiering
Motionerna I motion A458 yrkande 6 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivanden om att regionala bensinskattehöjningar eller arbetsgivaravgiftshöjningar inte skall genomföras i Stockholm. I motion Sk730 av Erik Arthur Egervärn (c) begärs ett tillkännagivande om att försök med en regionalt differentierad drivmedelsskatt bör genomföras, gärna med Jämtland som försökslän. I motion Sk686 av Bengt Hurtig m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att en utredning om en differentierad skatt på fordonsbränslen till fördel för glesbygdsbor bör genomföras. I motion Sk650 av Leo Persson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om behovet av en studie av möjligheten att ta ut drivmedelsskatt efter befolkningstäthet, tillgång till kollektivtrafik och med särskild bosättningsrabatt i glesbygd. I motion Sk729 av Jarl Lander m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om behovet av en regionalt differentierad drivmedelsskatt.
Utskottets ställningstagande Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har bl.a. behandlats i Vägtullsutredningens (K 1994:03) slutbetänkande Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82). Utredningen konstaterar att energiskatten i huvudsak tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens depåer och att man måste skapa regler som gör det möjligt att vid beskattningen ta hänsyn till och kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten måste omfatta samtliga drivmedel som levereras inom regionen, även drivmedel som säljs på marinor och till industrin och jordbruket. Vidare måste uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt utredningen ett väsentligt merarbete. För att komma till rätta med skatteundandraganden och fusk och för att motverka att systemet utnyttjas på ett inte avsett sätt krävs att det införs olika former av förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka systemet på ett tillfredsställande sätt, men detta förutsätter att berörda myndigheter ges resursförstärkningar. Det är dock enligt utredningen oundvikligt att gränshandel uppkommer och att konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterade sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en regional fordonsskatt än en regional bensinskatt och att varken en regional fordonsskatt eller en regional drivmedelsskatt kan generera de medel som krävs för att finansiera Göteborgsöverenskommelsen. Kommunikationskommittén konstaterar i sitt slutbetänkande att behovet av en variation i skatteuttaget mellan tätort och landsbygd bör lösas genom att drivmedelsskatterna inom vägtrafiken bestäms med hänsyn till effekterna för landsbygdstrafiken och att sedan särskilda styrmedel av lokal karaktär läggs ovanpå den nationella nivån för att klara tätortsproblemen. När det gäller behovet av särskild finansiering för byggandet av Södra länken i Stockholm har numera en överenskommelse träffats mellan Stockholm stad, Stockholms läns landsting och staten som gör att det inte längre är aktuellt med bilavgifter eller andra regionala avgifter. Regeringen har därför återkallat Vägverkets och Riksskatteverkets utredningsuppdrag om miljöstyrande avgiftssystem i Stockholm. Regeringen har aviserat att en proposition om vissa trafikfrågor i Stockholm kommer att avlämnas den 27 februari 1998. Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Traktorer och motorredskap
Motionerna I motion Jo219 yrkande 1 av Göte Jonsson m.fl. (m) begär motionärerna ett beslut om en återgång till grön diesel för jordbrukets traktorer och redskap. I motion Jo229 yrkande 3 delvis av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) begärs förslag om en sänkning av dieselskatten inom jordbruket. I motion Sk634 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) begärs ett tillkännagivande om att jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter skall tillåtas använda grön olja i sina motorredskap och andra arbetsfordon. I motion Sk636 yrkande 1 delvis av Ulla Löfgren m.fl. (m) anförs att skatten på diesel för lantbrukstraktorer och andra arbetsfordon bör sänkas.
Utskottets ställningstagande Beslutet om användning av högbeskattad, miljöklassad dieselolja i jordbrukstraktorer, terminaltraktorer, motorredskap och terrängfordon fattades våren 1995, (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28). De nya reglerna skulle i huvudsak träda i kraft den 1 oktober 1995. Sedan övergången föranlett problem för lantbrukare med stora lager obeskattad dieselolja förlängdes fristen ett år till den 1 oktober 1996 för dessa. Ett villkor var att en särskild lagerskatt erlades, (bet. 1995/96:SkU1). Enligt utskottets mening medför de ökade miljökraven på motordrivna fordon att det blir allt viktigare att inte vissa kategorier lämnas utanför. Arbetsfordonen hade tidigare av olika skäl inte kommit att omfattas av kravet på användning av miljöklassat drivmedel, och tillfälliga lösningar måste tillgripas för att komma till rätta med detta förhållande. Beslutet att även arbetsfordon skall omfattas av kravet på användning av högbeskattad miljö- klassad dieselolja löste dessa problem. Utskottet ser inte någon anledning att nu göra ett särskilt undantag för denna fordonskategori och avstyrker därför motionsyrkandena.
Veterantraktorer
Motionen I motion Sk613 av Sivert Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om att även traktorer som är 30 år eller äldre bör vara befriade från fordonsskatt.
Utskottets ställningstagande Motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar av äldre modell är sedan den 1 januari 1985 befriade från fordonsskatt. Bestämmelsen syftar till att göra det lättare att inneha veteranfordon, (prop. 1983/84:178, bet. 1983/84:SkU40). Befrielsen avsåg ursprungligen fordon av 1950 års modell eller äldre. Den 1 juli 1994 infördes en rullande trettioårsgräns, (prop. 1993/94:181, bet. 1993/94:SkU27). Frågan om en skattebefrielse för veteranfordon har också varit aktuell under hösten 1997 i samband med införandet av vägavgifter för tunga fordon. De tunga veteranfordon som varit befriade från fordonsskatt omfattas trots detta av de nya vägavgifter som tas ut fr.o.m. den 1 januari 1998 (prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Regeringen har den 29 januari 1998 beslutat om tilläggsdirektiv till Trafikbeskattningsutredningen (dir 1998:7). Utredningen skall se över de skatteregler som gäller för veteranfordon och särskilt redovisa hur dessa förslag förhåller sig till gällande EG-regler. Översynen genomförs bl.a. med anledning av att det framkommit ett behov av en översyn i samband med att väg- avgifterna för tunga fordon infördes. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 oktober 1998. Utskottet har i samband med införandet av en rullande trettioårsgräns för veteranbilar avslagit yrkanden om en utvidgning av skattebefrielsen till traktorer, husvagnar och släpvagnar med hänvisning bl.a. till att undantaget tillkommit efter diskussioner med olika företrädare för fordonshobbyn och en prövning av de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov till och att avsikten således inte har varit att uppställa någon allmän regel om befrielse från fordonsskatt för fordon som är äldre än trettio år. Utskottet har också vid senare tillfällen haft anledning att mot denna bakgrund avstyrka förslag om en skattebefrielse för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16). Med hänsyn till att bestämmelserna om skattebefrielser för veteranfordon nu ses över anser utskottet att resultatet av översynen bör avvaktas innan ställning tas till frågan om en förändring av dessa regler. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Alkohol och tobak
Utredningar m.m. Sverige har i förhandlingarna om EU-medlemskap fått en treårig övergångsperiod fram till den 1 januari 1998 under vilken en reducerad skattesats fick tillämpas för folköl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka stimulansen för en övergång till alkoholsvagare drycker och motverka den ökande gränshandeln genomfördes dock en omläggning till en enhetlig ölskatt redan den 1 januari 1997. Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs. 2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97: FiU1). 1995 års skatteflyktskommitté har i betänkandet Punktskattekontroll av alkohol, tobak mineralolja, m.m. (SOU 1997:86) lagt fram förslag som syftar till att skapa ett system för effektiv punktskattekontroll avseende alkohol, tobak och mineralolja. Förslagen omfattar både den yrkesmässiga hanteringen och införseln för privat bruk. Regeringen har aviserat att en proposition om förbättrad kontroll av vissa punktskattepliktiga varor kommer att avlämnas den 12 mars.
Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning
Motionerna I motion Sk635 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) begärs ett tillkännagivande om att en stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten bör genomföras så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås till år 2000. I motion Sk651 av Sten Andersson (m) begärs ett tillkännagivande om att de höga punkskatterna på alkohol och tobak bör sänkas så att konsumentpriset anpassas till övriga EU. I motion So655 yrkande 7 av Thomas Julin m.fl. (mp) anförs att folkölsgränsen bör sänkas från 2,8 till 2,25 volymprocent.
Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att minska ambitionerna med den svenska alkoholpolitiken därför att man inom EU har en annan syn än Sverige på dessa frågor. Den svenska alkoholpolitiken bygger på en insikt om att en fri försäljning av alkohol till låga priser i längden ger oacceptabla konsekvenser och på ett åtagande att gemensamt och på ett ansvarsfullt sätt söka få till stånd en rimlig begränsning av tillgängligheten och en minskning av konsumtionen. Sveriges medlemskap i EU och en ökad internationell rörlighet ställer nya krav på alkoholpolitiken. EG:s regelsystem för hantering av punktskattepliktiga varor har visat sig kräva ytterligare förändringar i det svenska regelverket för att en säker kontrollnivå skall kunna upprätthållas. Skatteflyktskommittén har därför lagt fram förslag om förbättringar. Ett förslag från regeringen kan väntas senare i vår. Även med en god kontroll måste man emellertid räkna med att utvecklingen mot en ökad internationalisering och rörlighet gör att alkoholpolitiken med tiden kan komma att få ett ändrat innehåll både vad gäller mål och instrument. Något skäl att nu genomföra en allmän anpassning av den svenska prisnivå till vad som gäller inom EU finns det emellertid inte. Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Alkoläsk
Motionerna I motion Sk692 av Alf Eriksson m.fl. (s) tar motionärerna upp beskattningen av fruktviner med en alkoholhalt under 10 volymprocent. Motionärerna framhåller att de svenska skattereglerna i detta fall inte gör någon skillnad på drycker där alkoholhalten uppkommit genom jäsning och drycker där alkoholhalten delvis uppkommit genom tillsats av ren alkohol. Enligt motionärernas mening bör fruktviner där alkoholhalten i huvudsak uppkommit genom tillsats av alkohol inte beskattas som fruktvin. I stället bör dessa beläggas med den högre skattesats som gäller för sprit. Motionärerna begär ett tillkännagivande av denna innebörd.
Utskottets ställningstagande Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande 1997/98:7 om alkoholfrågor redovisat de åtgärder som vidtagits i fråga om alkoläsken.
I likhet med regeringen och motionärerna ser utskottet med oro på den omfattande försäljningen av den s.k. alkoläsken särskilt bland ungdomar. Olika åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med försäljningen. Utskottet är positivt till att socialministern fört upp frågan om begränsningar i marknadsföring och försäljning av alkoläsk på EU-nivå. Att de svenska förslagen har mottagits positivt från flera hälsoministrar är tillfredsställande, och det är ytterst angeläget att frågan drivs vidare med oförminskad styrka från svenskt håll. Det är också menar utskottet angeläget att få producenter och distributörer att ta sitt ansvar. I detta sammanhang kan noteras att frågan om näringslivsstöd till bryggerier som bl.a. tillverkar alkoläsk är ifrågasatt och diskuteras inom Regeringskansliet. Regeringen har också nyligen tillsatt en särskild kommitté med uppgift att verka för samarbete mellan olika företag, branschorganisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter m.fl. när det gäller alkoholförebyggande arbete. Systembolagets möjligheter att avvisa produkter med hänvisning till bl.a. produktens förpackning, marknadsföring och produktinformation kommer att tas upp av den utredare som har regeringens uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker - - - Socialutskottet har ånyo behandlat frågan i betänkande 1997/98:SoU14 Vissa alkoholfrågor. I betänkandet konstaterar socialutskottet att detaljhandelsförsäljningen av alkoläsk minskat kraftigt under senare tid. Enligt uppgift från Systembolaget har försäljningen på Systembolaget gått ned med 49,5 % jämfört med försäljningen under oktober 1996. Utskottet har förståelse för önskemålen om att kunna använda skattereglerna för att komma till rätta med det aktuella problemet. De svenska skattereglerna överensstämmer emellertid på denna punkt med det EG-direktiv som reglerar beskattningen av alkoholdrycker, och det krävs därför att det inom EG fattas ett enhälligt beslut om en ändring av det aktuella direktivet. Enligt vad utskottet erfarit har socialministern inom EG redan väckt frågan om en höjning av skattesatsen för alkoläsken. Som framgår av det anförda har regeringen redan uppmärksammat problemet med alkoläsken och snabbt vidtagit nödvändiga åtgärder, bl.a. genom att väcka frågan om en ändring av skattereglerna inom EG. Det finns således inte någon anledning att uppmärksamma regeringen på denna möjlighet, och utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
Införsel
Motionerna I motion So610 yrkande 13 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begär motionärerna ett tillkännagivande om att Sverige bör höja gränsen för införsel till 30 liter öl, 10 liter vin och 2 liter sprit den 1 januari 1998, fördubbla mängden den 1 januari 1999 och helt slopa kvoterna den 1 januari 2000. I motion K715 yrkande 8 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att Sverige bör hävda fortsatt undantag för reglerna om införsel av alkoholdrycker från andra medlemsländer.
Utskottets ställningstagande Enligt EG-reglerna får den som reser mellan EU-länder medföra minst 10 liter sprit, 90 liter vin, 110 liter öl och 800 cigaretter utan att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för privat konsumtion. Vid förhandlingarna om medlemskap i EU uppnådde Sverige och Finland ett undantag från EG-reglerna för att kunna behålla strängare införselregler. Danmark har sedan tidigare ett liknande undantag. Med stöd av undantaget har Sverige begränsat den införsel som får ske utan att den resande betalar skatt till 1 liter starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter annat vin och 15 liter starköl. För tobaksvaror gäller undantaget 300 cigaretter eller någotdera av 150 cigariller, 75 cigarrer eller 400 gram röktobak. I dessa kvoter ingår varor som har beskattats i annat EU-land och varor som har inköpts taxfree under resan. Det undantag från EG-reglerna som Sverige har uppnått i fråga om privat- införsel av alkohol och tobak är enligt den svenska inställningen inte tidsbestämt. Vid utgången av år 1996 skulle emellertid en översyn ske. Enligt kommissionens uppfattning vid överläggningar i slutet av år 1996 skall det svenska undantaget upphöra den 30 juni år 2000 då kommissionen skall ha lagt fram en rapport om den fortsatta tillämpningen. Sverige hävdar dock fortfarande att det inte finns någon bestämd tidsgräns. Danmark och Finland har accepterat att tillämpa EG:s införselregler fr.o.m. den 31 december år 2003. Enligt en protokollsanteckning senareläggs Danmarks och Finlands avvecklingsdatum om Sverige vid nästa förhandlingsomgång får en senareläggning av avvecklingen. Enligt utskottets mening har det svenska undantaget från EG:s regler om införsel betydelse för möjligheterna att upprätthålla en hög prisnivå på alkoholdrycker. Som anförs i motion K715 är det därför viktigt att Sverige fortsätter att hävda detta undantag. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen i saken finns det emellertid inte. Utskottet avstyrker med det anförda såväl det aktuella yrkandet i motion K715 som motionsyrkandet om ett successivt avskaffande av det svenska undantaget.
Taxfree
Motionerna I motion T202 yrkande 17 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att de höga svenska skatterna inte kan behållas i längden och att taxfreeförsäljningens ekonomiska värde för rederierna därför kommer att minska med tiden. Motionärerna begär dock ett tillkännagivande om att övergångstiden för slopad taxfree bör förlängas för att ge specialtonnage en rimlig avskrivningstid. I motion Sk693 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) begärs ett tillkännagivande om att en slopad taxfreeförsäljning kan ge försämrade kommunikationer, ökade transportkostnader och dessutom leda till att transporter via tredjeland gynnas. Sverige bör därför enligt motionärerna verka för en senareläggning av avskaffandet. I motion K715 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att EU- kommissionen nyligen har bekräftat att beslutet att avskaffa taxfreeförsäljningen ligger fast och har uppmanat medlemsländerna att påbörja förberedelserna för att den tullfria försäljningen upphör. Den svenska regeringen bör enligt motionärerna följa denna uppmaning. I motion Sk733 av Krister Örnfjäder (s) begärs ett tillkännagivande om att konsekvenserna vid slopad skattefri försäljning bör utredas.
Utskottets ställningstagande Regler om skattefri försäljning ombord på fartyg och flygplan som går från Sverige till ett annat EU-land finns i mervärdesskattelagen och provianteringsförordningen (1994:1694). Enligt dessa regler begränsas den skattefria försäljningen till alkoholdrycker och tobaksvaror samt andra varor till ett sammanlagt värde av 800 kr. I den nordiska trafiken är varorna inom beloppsramen begränsade till vissa skönhetsmedel och sötsaker. De kvantiteter alkoholdrycker och tobaksvaror som skattefritt får säljas ombord till varje resenär på fartyg och flygplan som avgår från Sverige till ett annat EU-land överensstämmer - med undantag för starköl - med de kvantitetsgränser som gäller vid införsel från tredje land, nämligen dels 1 liter sprit eller 2 liter starkvin eller 2 liter mousserande vin, dels 2 liter vin, dels 2 liter starköl. Därutöver får man ta in 200 cigaretter eller motsvarande. I färjetrafiken mellan Sydsverige och vissa danska hamnar samt på flyget mellan Malmö och Köpenhamn gäller ytterligare begränsningar liksom i färjetrafiken mellan vissa hamnar i Bohuslän och Norge. Den taxfreeförsäljning som förekommer vid resor med flyg och färjor inom gemenskapen grundar sig på en övergångsordning som gör det möjligt för EU:s medlemsländer att t.o.m. den 30 juni 1999 undanta viss försäljning av varor ombord på fartyg och flygplan från beskattning. Sjöfartsverket har gjort en konsekvensutredning för svenska färjelinjer av att den skattefria försäljningen upphör den 1 juli 1999. Kommissionären Mario Monti har den 24 september riktat en uppmaning till de näringsidkare som bedriver taxfree-försäljning att påbörja sina förberedelser inför ett slopande av denna möjlighet den 1 juli 1999. Beträffande de motionsyrkanden som har väckts om tidsbegränsningen av taxfreehandeln inom EU vill utskottet hänvisa till den utredning som har gjorts. Det är naturligtvis viktigt att konsekvenserna av den förändring som sker den 1 juli 1999 uppmärksammas av kommissionen. Denna fråga har också tagits upp från svensk sida vid ett möte med EU:s transportministerråd i slutet av förra året. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Taxfree vid hemkomsten
Motionerna I motion Sk619 av Stig Grauers (m) begärs ett tillkännagivande om att ett förenklat taxfreesystem bör införas där utlandsresenärer får möjlighet att köpa taxfree vid hemkomsten. Också i motion Sk694 av Krister Örnfjäder (s) begärs ett tillkännagivande av denna innebörd.
Utskottets ställningstagande Regeringen har den 18 december 1997 tillsatt en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av förfarandereglerna för punktskatter m.m. (dir 1997:152). Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag till åtgärder för kontroll av proviantering för skattefri försäljning och förbrukning ombord på transportmedel och i det sammanhanget göra en allmän översyn av förordningen (1994:1694) om viss proviantering m.m. samt analysera EG:s regler på taxfreeområdet och bestämmelserna i den nordiska provianteringsöverenskommelsen. Vidare skall utredaren med anledning av att taxfreehandeln i EU-intern trafik skall upphöra den 1 juli 1999 lägga fram förslag till hur försäljningen av beskattade varor ombord på transportmedel skall hanteras skattemässigt. Sistnämnda frågor skall behandlas med förtur och redovisas senast den 1 oktober 1998. Utredningsarbetet i övrigt skall vara avslutat senast den 1 december 1999. Enligt utskottets mening finns det skäl att avvakta resultatet av den översyn av de aktuella reglerna som nu pågår. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Övriga punktskatter
Bekämpningsmedelsskatt på ättika
Motionerna I motion Sk696 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) begärs ett tillkännagivande om en översyn av bekämpningsmedelsskatten med inriktningen att miljövänliga bekämpningsmedel som ättika inte skall missgynnas.
Utskottets ställningstagande Miljöminister Anna Lindh har i svar på fråga 1997/98:101 om biologiskt nedbrytbara produkter anfört följande.
Tuve Skånberg har frågat mig när konkreta åtgärder kan träda i kraft för att tillse att bekämpningsmedelsskatten ges en utformning så att biologiskt nedbrytbara produkter - som t.ex. ogräsättika - inte missgynnas jämfört med kemiska preparat. I denna fråga har jag samrått med skatteministern. Bekämpningsmedelsskatt skall enligt lag (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, erläggas med 20 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Relaterandet till mängden verksam substans medför att bekämpningsmedel som måste spridas i höga doser för att göra verkan, t.ex. ättika, missgynnas i förhållande till bekämpningsmedel som är verksamma i låga doser. Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det gäller dock att finna en lösning som inte skapar nya problem, eftersom det bl.a. inte går att särskilja biologiskt nedbrytbara produkter från övriga kemiska bekämpningsmedel. Då frågan om en förändring av bekämpningsmedelsskatten på ättika bereds inom Regeringskansliet finns det enligt utskottets mening inte någon anledning till ett tillkännagivande om behovet av en utredning av denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks.
Reklamskatten
Motionen I motion Kr517 yrkande 7 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) anför motionärerna att reklamskatten ger upphov till snedvridningar i sin nuvarande form och bör avskaffas. Detta skulle enligt motionärerna bl.a. gynna idrotten som i dag erlägger skatt för den reklam som säljs av föreningar och förbund.
Utskottets ställningstagande 1996 års reklamskatteutredning har haft i uppdrag att undersöka möjligheterna att utvidga reklamskatten till i dag skattefria områden och att förenkla beskattningsreglerna, särskilt vad beträffar beskattningen av reklamtrycksaker, i syfte att underlätta tillämpningen och administrationen av skatten. Vidare har det varit utredningens uppgift att analysera om reklamskatten kan anses förenlig med gemenskapsrätten. Översynen har enligt utredningen lett fram till den entydiga slutsatsen att reklamskatten bör avskaffas, SOU 1997:53 Avskaffa reklamskatten! Utredningen anför att reklambeskattningen såväl genom sin grundkonstruktion som omvärldsutvecklingen kommit att framstå som ett omodernt och orättvist system för att ta ut skatt. Utredningens analys av bristerna i reklamskattelagen visar också att det inte är godtagbart att behålla en sådan beskattning. I den från neutralitetssynpunkt viktigaste frågan - en utvidgning av beskattningen till reklamen i TV och radio - saknas det enligt utredningens uppfattning förutsättningar för en rättvis och i övrigt godtagbar lösning. Skälet härtill är främst problemet med att åstadkomma en effektiv beskattning av den reklam som når Sverige från utlandet. Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till utredningens förslag avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
En båtskatt
Motionerna I motion Sk652 av Ola Ström (fp) anför motionären att båtägare inte är mer välbeställda än andra och att en jämförelse mellan båt- och med fastighetsinnehav lika gärna kan leda till slutsatsen att fastighetsskatten bör sänkas. Motionären begär ett tillkännagivande om att en båtskatt inte bör införas. I motion T216 yrkande 5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att en båtskatt bör införas och finansiera sjösäkerhetsarbete och kostnader för det rörliga friluftslivet. I motion Sk732 av Bengt Kronblad m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att en båtskatt för fritidsbåtar snarast bör utredas, och i motion T605 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) anförs att regeringen bör lägga fram ett förslag om införande av båtskatt.
Utskottets ställningstagande Frågan om ett obligatoriskt fritidsbåtsregister har behandlats i riksdagen vid flera tidigare tillfällen. Under åren 1988 t.o.m. 1993 fanns ett sådant register. En majoritet i riksdagen beslutade i ett tillkännagivande till regeringen i mars 1995 att regeringen borde överväga om de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att det statliga fritidsbåtsregistret återinförs (bet. 1994/95:TU12). I maj samma år prövade skatteutskottet yrkanden om båtskatt. Utskottet hänvisade till det tidigare tillkännagivandet och uttalade att regeringen i samband med övervägandena om ett fritidsbåtsregister också skulle pröva frågan om en båtskatt (bet. 1994/95:SkU28). Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild utredare att närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att samhällets intäkter från båtlivet enligt utredningens beräkningar vida överstiger kostnaderna. I budgetpropositionen 1997/98:1 Utgiftsområde 22 (volym 12) s. 44 framhåller regeringen att det finns motiv för ett statligt åtagande i frågan. Detta åtagande bör enligt regeringen genomföras i nära samråd med sektorns intressenter, företrädesvis den folkrörelse som båtfolket utgör men även exempelvis försäkringsbranschen. Regeringen säger sig därför ämna återkomma till riksdagen med ett konkret förslag till hur en allmän registrering av fritidsbåtar skall genomföras. Förslagen bör även innehålla det som i utredningsbetänkandet anförs om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar. Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade förslag nu avvaktas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
En skatt på engångsartiklar
Motionen I motion Sk697 av Per Lager och Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett tillkännagivande om att alla icke snabbt nedbrytbara artiklar av engångskaraktär, ofta baserade på fossil olja eller olika metallegeringar, borde ersättas. En möjlig väg att gå är enligt motionärerna att införa en särskild miljöavgift på engångsmaterial. Det bör utredas på vilka grunder, och efter vilken skala och storlek, en sådan miljöskatt skulle kunna användas.
Utskottets ställningstagande Avfallsskatteutredningen redovisade i betänkande SOU 1994:114 olika tänkbara typer av skatter och avgifter på avfall. Efter remissbehandling av betänkandet tillsattes en ny utredning i mars 1995, Deponiskatteutredningen, som har lämnat betänkandet SOU 1996:139 Skatt på avfall. I den ekonomisk-politiska propositionen 1995/96:222, som riksdagen har behandlat tidigare (bet. 1995/96:FiU15), framhålls att en deponiskatt är ett viktigt miljöpolitiskt instrument för att minska mängden avfall som deponeras. Enligt regeringens uttalanden i propositionen är det angeläget att en sådan skatt kan införas så snart som de närmare förutsättningarna härför har klarlagts. Såväl hushållsavfall som bygg- och industriavfall skall enligt propositionen omfattas av skatten. Skatten beräknas börja tas ut under år 1998. Enligt utskottets mening finns det med hänsyn till det pågående arbetet med att införa en avfallsskatt inte skäl att dessutom överväga att införa en särskild skatt på engångsartiklar. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
En avgift på trädgårdsprodukter
Motionen I motion Sk695 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) begärs ett tillkännagivande om att förutsättningarna för en produktionsavgift på svenskproducerade trädgårdsprodukter bör utredas. Avgiften skall enligt motionären användas för branschens gemensamma insatser, som forskning och säljfrämjande åtgärder. Bakgrunden är att trädgårdsnäringen i andra EU-länder har en motsvarande avgift som används för att tillgodose gemensamma ändamål.
Utskottets ställningstagande Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i december 1997 lagt fram betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167). Utredningen redovisar att det i Danmark och Nederländerna finns lagstadgade system för uttag av produktionsavgifter inom trädgårdssektorn och att avgifterna finansierar fonder som används för näringens gemensamma behov. För att trygga den svenska trädgårdsnäringens behov av utvecklingsinsatser föreslår utredningen att staten anvisar 15 miljoner kronor per år under en femårsperiod att användas som en kollektiv resurs för branschens gemensamma utveckling. Utredningen anser det rimligt att trädgårdsnäringen ges ett avgörande inflytande över dessa medels användning inom fastställda generella ramar. Särskild vikt bör enligt utredningen fästas vid programområdena FoU och marknads- och exportfrämjande verksamhet. Någon finansiering som motsvarar de danska och holländska avgifterna föreslår utredningen emellertid inte. Enligt utskottets mening är frågan om särskilda fonder för trädgårdsnäringens gemensamma behov och även frågan om hur dessa skall finansieras nu aktuell inom Regeringskansliet. Regeringens ställningstagande till dessa frågor bör nu avvaktas, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
En kassettskatt
Motionerna I motion Kr269 yrkande 17 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs en utredning om införande av en tomkassettskatt till stöd för de delar av kulturlivet som drabbas av piratkopiering och för folkkultur utan egentlig upphovsman. I motion Kr270 yrkande 15 av Birger Schlaug m.fl. (mp) anförs att en kassettskatt bör fördelas av staten efter kulturpolitiska mål till stöd för bl.a. folkmusiken.
Utskottets ställningstagande I promemorian Ds 1996:61 Kassettersättning m.m. föreslås att en särskild kassettersättning till upphovsmän införs. Ersättningen skall betalas av näringsidkare som tillverkar eller importerar anordningar (kassettband m.m.) som möjliggör kopiering. Ersättningens storlek skall var fastställd i lag och föreslås uppgå till 2 öre per möjlig inspelningsminut med ett tak på 6 kr per anordning. Ersättningen skall betalas till en förvaltande organisation som fördelar medlen till upphovsmän vars skyddade verk sänds ut i radio eller television eller ges ut på anordningar genom vilka de kan återges. En motsvarande ersättningsrätt finns i flertalet EU-länder. Enligt utskottets mening har frågan om en tomkassettskatt utretts och är nu föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Regeringens ställningstagande bör avvaktas och utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
En kväveoxidskatt
Motionen I motion Sk698 yrkande 6 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att en kväveoxidskatt på 5 kr per kg ger 200 miljoner kronor per år och kan finansiera återställda regler för vinstandelsstiftelser, ändrade regler för lägesfaktor etc.
Utskottets ställningstagande Enligt lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion utgår en miljöavgift för utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar för el- och värmeproduktion. Avgiften beräknas för pannor i vilken varmvatten, hetvatten, ånga eller het olja framställs för byggnadsuppvärmning, elproduktion eller användning i industriella processer, gasturbiner och stationära förbränningsmotorer. Avgift tas ut för enheter med en uppmätt, nyttiggjord energiproduktion under redovisningsperioden av minst 25 gigawattimmar per kalenderår. Avgiften uppgår till 40 kr per kg utsläppt kväveoxid. Avgiftsbeloppen återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportion till mängden nyttiggjord energi (prop. 1989/90:141, bet. 1989/90:JoU24). Den nedre gränsen sänktes till 25 gigawattimmar (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:JoU32). Enligt utskottets mening är det inte aktuellt att utvidga den nuvarande kväveoxidavgiften till en skatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3, 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4, res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (v) res. 4 (mp) res. 5 (kd) 2. beträffande värmeleveranser till industrin att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk690 och 1997/98:Sk726 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 3. beträffande energiskatt och fri rörlighet inom EU att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk602 och 1997/98:Sk685, res. 6 (m) 4. beträffande medlemsägda vindkraftverk att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk727 yrkandena 1 och 2, res. 7 (mp) 5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk689, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2, 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28 samt 1997/98:A403 yrkande 9, res. 8 (m) res. 9 (v) res. 10 (kd) 6. beträffande råtallolja att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk623, 7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Sk722, 1997/98:Jo219 yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis, 1997/98:Jo230 yrkande 4 och 1997/98:Jo524 yrkande 1, res. 11 (m) res. 12 (kd) 8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98: Sk687, 1997/98:Sk731, 1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7, 1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9, res. 13 (m) res. 14 (c) res. 15 (v) res. 16 (mp) res. 17 (kd) 9. beträffande dieseldrivna personbilar att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk606, 1997/98:Sk684 yrkandena 1-3, 1997/98:Sk699 yrkande 1 och 1997/98:Sk728, res. 18 (m) 10. beträffande regional differentiering att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk686, 1997/98:Sk729, 1997/98:Sk730 och 1997/98:A458 yrkande 6, res. 19 (m) res. 20 (v) 11. beträffande traktorer och motorredskap att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk634, 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Jo219 yrkande 1 och 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis, res. 21 (m) 12. beträffande veterantraktorer att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk613, res. 22 (m) 13. beträffande alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk635, 1997/98:Sk651 och 1997/98:So655 yrkande 7, res. 23 (m) 14. beträffande alkoläsk att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk692, 15. beträffande införsel att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K715 yrkande 8 och 1997/98:So610 yrkande 13, res. 24 (kd) 16. beträffande taxfree att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk693, 1997/98:Sk733, 1997/98:K715 yrkande 17 och 1997/98:T202 yrkande 17, res. 25 (m) res. 26 (kd) 17. beträffande taxfree vid hemkomsten att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk619 och 1997/98:Sk694, res. 27 (m) 18. beträffande bekämpningsmedelsskatt på ättika att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk696, res. 28 (m) 19. beträffande reklamskatten att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr517 yrkande 7, res. 29 (m) 20. beträffande en båtskatt att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk652, 1997/98:Sk732, 1997/98:T216 yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande 2, res. 30 (m, fp) res. 31 (v) 21. beträffande en skatt på engångsartiklar att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk697, 22. beträffande en avgift på trädgårdsprodukter att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk695, 23. beträffande en kassettskatt att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr269 yrkande 17 och 1997/98:Kr270 yrkande 15, res. 32 (mp) 24. beträffande en kväveoxidskatt att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk698 yrkande 6.
Stockholm den 10 februari 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp).
Reservationer
1. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Sverige skall dra nytta av alla de resurser som står till folkhushållets förfogande. Riksdagens energibeslut våren 1997 är mot den bakgrunden djupt olyckligt. De energipolitiska riktlinjer som antogs skadar Sverige som industrination. Särskilt allvarligt är beslutet om att påbörja en förtida avveckling av kärnkraften. Det innebär en kapitalförstöring som saknar motstycke i historien och som kommer att medföra välfärdsförluster. Miljön skadas och det blir svårare att bekämpa arbetslösheten. Klimatfrågan är det största miljöproblemet och en global överlevnadsfråga för mänskligheten. Därför måste Sverige bedriva en offensiv klimatpolitik och fullgöra sina internationella åtaganden på området. Koldioxidbeskattningen kan stödja klimatpolitiken genom att medverka till en begränsning av utsläppen från fossila bränslen. Den förutsätter dock åtminstone en europeisk samordning, eftersom effekten annars blir att produktion flyttar till andra länder. Man bör också vara försiktig med att internalisera miljökostnader i energipriset eftersom man riskerar att hamna i ett slags statlig prispolitik som leder till ineffektivitet och sämre resurshushållning. Miljöskatter bör ses som ett komplement till miljöpolitiken. En avvägning mellan miljöskatter och andra medel, såsom administrativ reglering, förbuds- lagstiftning, informationsinsatser etc. måste göras. Miljöskatterna är mest effektiva när de riktas mot miljöproblem som är relativt lätta att åtgärda. När det gäller de befintliga energiskatterna finns det utrymme för en omfördelning så att skatterna blir mer utsläppsrelaterade och mindre beroende av energiinnehållet. Skatt på energi bör, i den utsträckning det skall förekomma, tas ut proportionellt mot energiinnehållet. I dag är exempelvis energiskatten lägre på kol än på olja, vilket inte är motiverat. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 1 hemställt: 1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 och 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98: Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3 och 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
2. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1) Isa Halvarsson (fp) har dels anfört följande: Energisystemets utformning har en avgörande inverkan på såväl den lokala som den globala miljön. Ineffektiva och säkerhetsmässigt undermåliga kol- och kärnkraftverk i bl.a. Öst- och Centraleuropa innebär enorma miljöproblem. En fortsatt ökning av förbränning av kol i Indien och Kina riskerar att öka växthuseffekten. Energisystemet måste därför ställas om globalt för att bli ekologiskt hållbart. Energiframställning genom fossila bränslen som kol, olja och naturgas samt kärnkraften skall fasas ut ur energisystemet och ersättas av ekologiskt hållbara energikällor, som inte förorsakar skadliga utsläpp eller avfall och inte förbrukar ändliga resurser. Samtliga fossila bränslen kommer av naturliga skäl att utgöra parenteser i mänsklighetens energiförsörjning. Omställningen måste dock ske med hänsyn till andra viktiga samhällsmål. Tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser är avgörande för välfärden. En successiv omställning av energisystemet är därför att föredra framför kortsiktiga beslut som leder till snabba och kraftiga energiprishöjningar. Kortsiktiga beslut riskerar att kullkasta förutsättningarna för viktiga delar av industrin, försämra sysselsättning och välfärd, urholka de offentliga finanserna och försvåra för hushållen. Förnybara energislag måste ges tid för att utvecklas och erbjudas till konkurrenskraftiga priser. Med ekonomiska styrmedel kan man sätta pris på miljöförstöringen från de fossila energikällorna. Ekologiskt hållbar energi och teknik som t.ex. biobränsle, solenergi, vindkraft och värmepumpar ges därmed en ökad konkurrenskraft. EU är ett unikt samarbete mellan femton av Europas stater, ett samarbete som dock, genom sina omfattande avtal med omgivningen, berör så gott som alla. Det innebär att det finns en enorm politisk kraft samlad för att ta tag i de riktigt svåra och gränsöverskridande miljöfrågorna. Det kräver dock att den svenska regeringen driver på för att föra upp de avgörande miljöfrågorna på EU:s dagordning. På EU-nivå bör möjligheterna att införa en europeisk koldioxidavgift finnas. Det innebär i praktiken att avgifter på miljöförstöring inte skall undantas från övriga miljöbeslut när det gäller möjligheten att fatta majoritetsbeslut. Detta är en central uppgift om det skall vara möjligt att uppnå målen om minskade koldioxidutsläpp i vår del av världen. Denna avgift skulle med fördel kunna växlas mot att skatten på t.ex. arbete sänks. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 1 hemställt: 1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Jo785 yrkande 3 och 1997/98:U505 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98: Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
3. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: Hela samhället måste inriktas mot effektivare användning av el- och värmeenergi. För att det skall bli en positiv utveckling på detta område är det nödvändigt att förändra energiskattesystemet i grunden. Det är viktigt att Sverige skärper skattebelastningen på sådan produktion och konsumtion som påverkar miljön negativt. Det vore klokt att se över produktionsskatterna på vattenkraft och kärnkraft, och det bör i alla lägen vara fördelaktigt att använda ekologiskt hållbara energislag, som bioenergi, vind, vatten och torv. Även spillvärmen från olika processer är intressant. I dag beskattas den spillvärme som används för uppvärmning av bostäder och lokaler. Den spillvärme som går ut i havet eller luften beskattas inte. Detta är givetvis ett dåligt system. I varje fall innebär den nya inriktningen av energipolitiken att detta system inte längre kan anses rationellt. Vänsterpartiet anser att det är dags att beskatta även den spillvärme som i dag inte används. Ett sådant system gynnar kraftvärmeanläggningar och ger stora delar av industrin incitament att bättre ta till vara sin överskottsvärme. Cementfabriken i Slite samt massafabriken i Mönsterås har kommit långt vad gäller denna utveckling. Vi förutsätter att energiskattesystemet kommer att genomgå en ganska omfattande förändring och att frågan om beskattning av spillvärmen kommer att ingå i kommande beredningsarbete. Sverige bör också internationellt t.ex. inom FN och EU verka för minimiskattesatser och höjda miljöskatter, bl.a. på koldioxidutsläpp. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna. dels under moment 1 hemställt: 1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688 och 1997/98:Sk691 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3, 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
4. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1) Ronny Korsberg (mp) har dels anfört följande: För det fortsatta arbetet med att utveckla en skatteväxlingsmodell är det viktigt att försöka precisera mer tydliga principer och en genomtänkt struktur för de energirelaterade skatterna. Dessa bör få en starkt ökad betydelse som styrmedel mot ett kretsloppssamhälle samtidigt som de svarar för en ökad andel av finansieringen av offentlig verksamhet. Motiven och sättet att beräkna den s.k. energiskatt som i dag tas ut med varierande belopp på både fossila bränslen och elektricitet behöver preciseras. Motivet för energiskatten bör vara att befrämja en allmän hushållning med energiresurser oavsett energislag och användningsområde. Att det finns en sådan allmän energiskatt som är oberoende av graden av farliga miljöutsläpp blir viktigt i en framtid när energiförsörjningen till allt större del baseras på förnyelsebara och miljövänliga energislag. Eftersom även tillgången på sådan energi är begränsad blir det nödvändigt att hålla nere den allmänna energiförbrukningen, vilket bör vara en av energiskattens uppgifter. Energiskatten garanterar därmed också att det finns en långsiktig skattebas i energiförbrukningen även den dag när den i huvudsak grundas på förnyelsebara och miljövänliga energislag. Med hänsyn till syftet med skatten bör den på sikt utgå som en enhetlig skatt per kWh oberoende av energislag och användare. Energiskatten föreslås preliminärt höjd med 1 öre/kWh varje år fr.o.m. 1998 så att den når nivån 20 öre/kWh år 2010. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 1 hemställt: 1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk325 yrkande 30 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98: Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3, 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
5. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1) Holger Gustafsson (kd) har dels anfört följande: Långsiktigt skall Sveriges energiförsörjning baseras på inhemska förnybara energikällor och bränslen. På så sätt byggs det ekologiskt uthålliga energi- systemet. Industri och hushåll skall tillförsäkras säkra elleveranser till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser. Utfasningen av såväl fossila bränslen som kärnkraft ur energisystemet är den stora energipolitiska utmaning som vårt land står inför. Strävan skall vara att möjliggöra en successiv utfasning av kärnkraftsreaktorer genom att el sparas bort och el från förnybara energikällor tillkommer. Fossila bränslen skall också kunna ersättas av förnybara bränslen när det gäller uppvärmning. Den första kärnkraftsreaktorn kan fasas ut när vi tillfört och/eller sparat in motsvarande el. Tillförseln skall baseras på förnybar elproduktion. För att förhindra en utveckling med ökande koldioxidutsläpp måste alla länder, också Sverige, ta ansvar för att hejda utsläppen av koldioxid och snabbt minska desamma. Varken inom energi- eller transportsektorn kan vi tillåta ökade utsläpp utan tvärtom måste ett kraftfullt handlingsprogram upprättas som minskar utsläppen. Det handlar om utfasning av fossilbränslen i såväl energiproduktionen som transportsektorn, begränsning av metanavgång, åtgärder för att öka kolbindningen samt återvinning och lagring av koldioxid. Centralt för energibeskattningen är att de energislag som innebär miljöpåfrestningar på ett tydligare sätt skall bära sina kostnader. Den förnybara energi- och elproduktionen måste få ekonomiska incitament för att långsiktigt kunna stå för en växande andel av Sveriges energiförsörjning. Industriellt mottryck kommer att bli än mer betydelsefullt för energibalansen när utfasningen av kärnkraft påbörjas. Skattelagstiftningen måste utformas så att det blir fördelaktigare att öka produktionen av el på detta sätt. Det kan vara möjligt att via bonussystem eller andra skatteåtgärder stimulera denna utveckling ytterligare. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 1 hemställt: 1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N272 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3 och 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
6. Energiskatt och fri rörlighet inom EU (mom. 3) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Genomförandet av den inre marknaden innebär att privatpersoner skall ha möjlighet att köpa och förbruka varor fritt inom EU. Skattereglerna har också anpassats till dessa krav, och den som så önskar kan i dag normalt köpa t.ex. kapitalvaror i ett annat EU-land och föra dem med sig hem utan att detta föranleder någon beskattning. En inre marknad utan gränshinder och med god funktion ökar konkurrensen och ekonomins effektivitet och bidrar till en harmonisering av medlemsländernas skatteregler. De svenska reglerna uppställer i dag oöverstigliga hinder för de privatpersoner som vill föra in finsk röd olja för andra ändamål än drift av motordrivna fordon. Den privatperson som vill använda finsk röd olja för att värma sin villa i Sverige måste i dag betala både finsk och svensk punktskatt. Dessutom tas svensk punktskatt ut efter den nivå som gäller för oljor som används för fordonsdrift. Denna dubbelbeskattning gör att det i praktiken inte är möjligt för privatpersoner att köpa finsk röd olja och använda den för uppvärmning i Sverige. De svenska reglerna på detta område står enligt vår mening i strid med principen om konsumenternas fria tillgång till den gemensamma inre marknaden. På samma sätt som när det gäller andra varor måste det vara möjligt för en person att köpa finsk olja och föra in den till Sverige för eget bruk, t.ex. för uppvärmning av sin villa. Om det finns prisskillnader som beror på skatten, utgör inte detta ett skäl att förbjuda och hindra den enskilde. I stället måste problemet lösas genom en harmonisering av skattereglerna. Regeringen bör enligt vår mening snarast återkomma med ett förslag som innebär att det bör bli möjligt för privatpersoner att köpa och föra in finsk röd olja för uppvärmningsändamål. Också företagare får betala dubbel punktskatt på eldningsoljan. Visserligen har de en teoretisk möjlighet att begära återbetalning av den låga finska skatten men detta löser inte problemet med den felaktiga svenska beskattningen. Ett förslag måste därför även ge företagarna rimliga möjligheter att köpa eldningsolja där den är billigast. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 3 hemställt: 3. beträffande energiskatt och fri rörlighet inom EU att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk602 och 1997/98:Sk685 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
7. Medlemsägda vindkraftverk (mom. 4) Ronny Korsberg (mp) har dels anfört följande: Allt fler vindkraftverk byggs och installeras i Sverige. Många av dem ägs och drivs i kooperativ form; en vanlig företagsform är ekonomisk förening. Genom den struktur som elmarknaden har i dag är det inte helt lätt att få verksamheten att fungera ekonomiskt i harmoni med de skatteregler som finns. Problem uppstår beroende på hur finansieringen ser ut, hur stort överskottet blir och vilka avtal man har med kraftleverantörer. Eftersom vindkraften är ett komplement till annan elkraft är vindkraftägarna naturligtvis även kunder hos någon annan kraftleverantör. Denne svarar för fakturering och administration samt räknar ut hur stor andel av den levererade kraften som kommer från kundernas eget vindkraftverk. Modellen för hur detta ser ut skiljer sig åt från fall till fall. Då många vindkraftverk drivs av andra skäl än ekonomiska, kan problem uppstå vid beskattning av resultatet. Det är inte ovanligt att verken drivs av miljöskäl och för att man önskar vara självförsörjande med elenergi. Det är inte heller ovanligt att medlemmarna lånar ut pengar räntefritt till investeringen i form av insatser. Beroende på vilket avtal föreningen har med kraftleverantören/köparen kan ett betydande överskott uppkomma. Det finns en rad varianter på detta som ger upphov till olika problem. I den här typen av verksamhet, där ekonomiska intressen blandas med miljöintressen och ideella intressen, blir beskattningsreglerna en form av "tvångströja". Ur samhällsekonomisk synvinkel är det inte säkert att detta är det bästa. Miljö- och självförsörjningsaspekterna borde väga lika tungt. Det vore därför angeläget med en utredning angående behovet av särskilda regler, t.ex. inom skatteområdet, för medlemsägda (kooperativa) energianläggningar. En sådan utredning bör genomföras. Det är viktigt att lagstiftningen inte hindrar utbyggnaden av vindkraften utan att den i stället stimulerar till fortsatta satsningar. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 4 hemställt: 4. beträffande medlemsägda vindkraftverk att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk727 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
8. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Statens uppgift är att fastställa ramar och villkor som medför att hushåll och företag ges långsiktigt hållbara spelregler. Vi anser att riksdagen skyndsamt skall anta nya energipolitiska riktlinjer som innebär att energibeskattningen görs konkurrensneutral. Endast miljöstyrande skatter och avgifter bör användas i produktionsledet, och den fiskala beskattningen skall ske på ett konkurrensneutralt sätt i konsumtionsledet. De särskilda produktionsskatterna på vattenkraft och kärnkraft skall således slopas. Det är viktigt att alla styrmedel utformas på ett sätt som gör dem kostnadseffektiva. En viktig uppgift på energiskatteområdet är vidare att få till stånd en ökad harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska länderna. Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper mellan länderna hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska elmarknaden. Det innebär att de samlade produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt, vilket leder till samhällsekonomiska kostnader och en ökad miljöpåverkan. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 5 hemställt: 5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28, med anledning av motionerna 1997/98:Sk689 och 1997/98:Sk724 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:A403 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
9. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: När det gäller energibeskattningen är det viktigt att inkomstförstärkningarna också tas ut i företagssektorn och inte endast från hushållen. I nuvarande ekonomiska situation måste åtgärder som gynnar en efterfrågeökning i samhället prioriteras. Industrin erlägger i dag inte någon energiskatt på el eller bränslen. Regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att industrin blir skattskyldig för elskatt till en nivå som motsvarar hälften av hushållens elskatt. Detta måste kombineras med en takregel för den energiintensiva industrin. På sikt bör ett mer ändamålsenligt energiskattesystem utformas. Ett system som på sikt tryggar energitillförseln till industrin och som samtidigt tar hänsyn till de miljömål som uppställs. Vänsterpartiet är berett att delta i en utformning av de framtida energiskatterna med en sådan inriktning. Vad ovan anförts angående industrins energibeskattning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 5 hemställt: 5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 37 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk689, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2, 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28 samt 1997/98:A403 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
10. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5) Holger Gustafsson (kd) har dels anfört följande: I och med att vattenkraftsskatten gjorts om till en fastighetsskatt aktualiseras ett kristdemokratiskt förslag som skulle gynna de vattenkraftsproducerande länen. Förslaget är att fastighetsskatten, som nu belastar vattenkraftsstationer, växlas över till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle i ett slag bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats för de län som producerar el baserad på vattenkraft. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 5 hemställt: 5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A403 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk689, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
11. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Alla tillverkande företag har lägre energiskatt än privatpersoner. Men alla företagare behandlas inte lika. Lantbrukare som producerar vår mat behandlas som privatpersoner när de debiteras skatt på elenergi som används i deras lantbruksföretag. Ett lantbruksföretag som tillverkar sitt eget foder har alltså högre energiskatt vid denna produktion än vad ett fodertillverkningsföretag har. Detsamma gäller skatten på eldningsolja. Ett lantbruksföretag får betala högre skatt på olja som används vid torkning av spannmål än vad de företag gör som tar emot och torkar spannmål. Skånskt jordbruk ser av naturliga skäl det danska jordbruket som en stark konkurrent som leverantör till livsmedelsindustrin. De naturliga förutsättningarna är jämförbara, men det svenska jordbruket har flera konkurrensnackdelar som en följd av politiska beslut. De svenska energiskatterna ger en ökad kostnadsbelastning, bl.a. i köttproduktionen. Den kan beräknas till cirka 50 öre per kg griskött. Därav utgörs 35 öre per kg av ökade kostnader för foderproduktionen. Energiskatter finns också i Danmark men är avdragsgilla i momsberäkningen och utgör därför ingen belastning i Danmark (SOU 1997:25). Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har numera konstaterat att det krävs kraftfulla åtgärder för att stärka lönsamheten i det svenska jordbruket och har föreslagit att jordbruket i beskattningshänseende skall få samma villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och eldningsolja (SOU 1997:167). Vi anser att det är viktigt riksdagen snabbt får ta ställning till förslaget. Regeringen bör skyndsamt remissbehandla förslaget och återkomma med förslag till åtgärder. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 7 hemställt: 7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Jo219 yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis och 1997/98:Jo524 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Sk722 och 1997/98:Jo230 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
12. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7) Holger Gustafsson (kd) har dels anfört följande: Att EU har en gemensam jordbrukspolitik visar på ett tydligt sätt betydelsen av livsmedelsproduktionen. Det är också helt nödvändigt att lika villkor gäller för jordbrukare inom EU-området. En harmonisering av avgifter/skatter på jordbruksområdet är nödvändig för att svenska jordbrukare skall kunna konkurrera med andra EU-länder på lika villkor. Svenska miljö- och djurskyddsnormer bör vara en miniminorm för det europeiska jordbruket. Sverige bör i EU med kraft verka för en harmonisering av miljöavgifter på kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel samt för likvärdiga villkor för animalieproduktionen. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 7 hemställt: 7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo230 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Sk722, 1997/98:Jo219 yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis och 1997/98:Jo524 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
13. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Varje trafikgren bör så långt möjligt med hänsyn till internationell konkurrens bära sina egna kostnader, inklusive påverkan på miljön. Då kommer hänsynen till miljön att öka samtidigt som behovet av styrande regler minskar. Nya motorkonstruktioner, ny förbränningsteknik, nya bränslen och mer bränsleeffektiva fordon kan medföra stora förbättringar från miljösynpunkt. Det är angeläget att ekonomiska och administrativa styrmedel inte motverkar utan i stället underlättar och stimulerar sådana förändringar. Vägtrafikens kostnader och intäkter har med åren blivit ett osedvanligt rörigt och osammanhängande system. Inget tydligt samband finns mellan trafikens nyttjande av infrastrukturen eller påverkan på miljön, vilket lett till en kraftig beskattning. En harmonisering av trafikbeskattningen bör ske inom EU, framför allt vad avser nyttotrafiken. För enskilda människors välfärd är goda kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer underlättar arbetspendling och är ett väsentligt inslag för en god livskvalitet och ökar möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många människor varken ha fungerande arbetsliv eller socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är kraftigt underskattad. För att underlätta för hushållen föreslår vi att den höjning av skatten på bensin med 25 öre som regeringen genomförde den 1 juli 1997 återtas. Vi avvisar vidare bestämt alla idéer om en fortsatt årlig ökning av bensinskatten med 10 öre. Ytterligare bensinskattesänkningar bör genomföras. Bensinskatten skall vara enhetlig i hela landet. Den teknikutveckling som pågår i alla biltillverkande länder kommer att resultera i mer energieffektiva fordon. Ett etappmål kan vara en familjebil med en bränsleförbrukning på ca 0,4 liter/mil. Detta uppnår man genom att vidareutveckla och produktionsanpassa material och komponenter. Bilismens miljöpåverkan är heller inte statisk. I takt med att bilparken moderniseras, reduceras miljöpåverkan. I dag sköts ca 60 % av transportarbetet med avgasrenade bilar. Därigenom har också utsläppen minskat betydligt jämfört med när de första beräkningarna rörande bilismens miljökonsekvenser gjordes. Det är hög tid att bedömningar avseende de olika transportslagens samhällsekonomiska påverkan görs mot bakgrund av effekterna av ny reningsteknik och av de samhällsekonomiska intäkterna. En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle och högre personalkostnader för svenska åkare innebär stora konkurrensnackdelar gentemot många andra europeiska åkerier. Sverige har en av de äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordonskostnaden är näst högst i Europa. Dieselkostnaden inkl. skatt är en av de högsta. Endast 6 % av lastbilstransporterna är mer än 30 mil långa. Den 1 juli 1998 införs fritt s.k. cabotage i Europa. Detta innebär att utländska buss- och lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa. Därmed är risken uppenbar att svenska åkerier, med sina högre löne- och skattekostnader samt strängare miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur till att åkerier lägger ner, går i konkurs eller i vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv, att miljön påverkas negativt. Fordonsbeskattningen måste harmoniseras med omvärlden. Ett viktigt steg har tagits genom Sveriges anslutning till Eurovinjettsystemet, men reglerna har här fått en utformning som lett till kraftiga försämringar för vissa svenska fordonskategorier (jfr bet. 1997/98:SkU7). För den svenska åkerinäringen har dock anslutningen utgjort en nödvändig åtgärd för att något förbättra konkurrenskraften. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 8 hemställt: 8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:T202 yrkande 2 och 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:Sk731, 1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7, 1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
14. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8) Rolf Kenneryd (c) har dels anfört följande: Trafikens avgaser hotar människors hälsa och flera ekosystem som har avgörande betydelse för kretsloppssamhället. Ambitionen måste vara att ersätta miljöskadliga bränslen med miljövänliga. Därför måste systemet med miljö- klassning av bränslen utvecklas och ekonomiska styrmedel användas. För att biobränslena skall kunna introduceras och konkurrera på marknaden krävs det ofta försöksverksamhet samt miljödifferentierade skatter. Den skattebefrielse för biobränsleanvändning som Centerpartiet och regeringen har kommit överens om och som nu genomförts är ett viktigt steg i denna utveckling. För att öka användningen av förnybar energi i trafiksektorn krävs det, förutom ekonomiska styrmedel, även tydliga mål. Inom andra sektorer har uppställda mål haft stor betydelse för utvecklingen. Det finns nu anledning att överväga om inte ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle, t.ex. etanol och RME, bör införas. Detta bör utredas skyndsamt. Vad ovan sagts om lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila bränslen bör ges regeringen till känna. dels under moment 8 hemställt: 8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo784 yrkande 21, med anledning av motionerna 1997/98:Sk731 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
15. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: Vänsterpartiet har i sin budgetmotion föreslagit att bensinpriset skall höjas med 15 öre för 1998, och under kommande år skall höjningar av priset successivt ske detta för att påskynda teknikutveckling och produktion som gör fossilbränsledrivna fordon mer bränslesnåla, allt för att minska utsläppen. Medeldistansen för en personbil ligger runt 1 500 mil/år, och bensinförbrukningen ligger på ca 0,8 liter per mil. En höjning av bensinpriset med 15 öre/liter ger då en ökad kostnad på i genomsnitt 180 kr per år. Många menar att höjningar av bensinpriset drabbar människor med låga inkomster och glesbygdsbor hårdast, vilket är sant. Dock kan inte denna höjning ensamt belasta hushållens ekonomi på ett så dramatiskt sätt som Motormännens Riksförbund och andra hävdar. Det är en kombination av andra politiska beslut, som minskat hushållens ekonomiska utrymme, som drabbar hårdast. Fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva frågan om höjt bensinpris av främst tre skäl. Det ena är att vi tror att bensinpriset är en av de viktigaste faktorerna för att få fram bensinsnåla bilar på marknaden. Det andra är att oavsett om vi kör med bensinsnålare bilar så måste alla typer av transporter mer och mer föras över från vägar till järnväg och sjöfart. Det tredje är att vi helt enkelt måste köra mindre bil i framtiden. Användningen av alternativa bränslen ökar. Både producenter och konsumenter har fått upp ögonen för att det finns alternativ till fossila bränslen som går minst lika bra att använda. Detta är mycket bra, men det går för trögt. Vi anser att det är statens uppgift att påskynda utvecklingen i rätt riktning genom att på olika sätt gynna tillverkning och användning. Ett effektivt sätt att påverka är genom ekonomiska styrmedel. Priset är oftast helt avgörande i valet mellan två eller flera i övrigt likvärdiga produkter. En individ vars bil kan drivas med antingen bensin eller etanol utan att det märks någon skillnad i själva körningen väljer förmodligen det bränsle som är billigast. Eftersom en stor del av bränslepriserna är skatt kan man med hjälp av olikheter i beskattningen styra användningen. Biobränslen är och skall vara befriade från energi- och koldioxidskatt. Etanol är inget långsiktigt hållbart alternativ, men det är ett klart bättre alternativ än fossila bränslen och kan därför med fördel användas under en övergångsperiod. Enligt EG:s direktiv skall normalt allt fordonsbränsle beskattas likvärdigt, men det finns möjlighet att ge dispens för projekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Sådan dispens har regeringen gett företaget Agroetanol AB. Det har fått tillstånd att skattefritt producera 50 000 kubikmeter etanol om året under tio år. Skattebefrielsen gäller i första hand 1999-2003, men regeringen utgår från att den kan förlängas i två treårsperioder. Vänsterpartiet ser positivt på detta projekt, och vi ser gärna att regeringen är generös och aktiv vid utdelning av dispenser av detta slag. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 8 hemställt: 8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 samt 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:Sk731, 1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och 1997/98:Jo784 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
16. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8) Ronny Korsberg (mp) har dels anfört följande: Riksdagens beslut att höja fordonsskatten när bilaccisen slopades innebar att en fast kostnad för bilägarna byttes mot en annan. Jag anser att så mycket som möjligt av beskattningen i stället skall ligga på rörliga skatter som utgår i förhållande till hur mycket bilen används. Den nyligen genomförda höjningen av fordonsskatten bör därför föras över till den del av beskattningen av bensin och dieselolja som är avsedd för att bekosta vägväsendet. Regeringen bör återkomma med förslag om detta. Givetvis kan inte staten kommendera fram mindre och mer miljöanpassade fordon från Volvo, inte heller utifrån bedömningen att det vore företagsekonomiskt riktigt. Däremot kan staten stimulera fram fordon som är mer miljöanpassade än andra. Detta har staten också gjort, med skatterabatter för katalysatorrenade bilar under en övergångsperiod innan katalysatorn blev lagkrav. Sedan följde miljöklassningen av fordon, som med sina fel och brister ändå är ett styrmedel för att gynna miljömässigt bättre fordon. Olika stimulansåtgärder för elbilar finns också. Andra statliga åtgärder går i motsatt riktning. Det tydligaste exemplet är den nya tjänstebilsbeskattningen som, jämfört med det tidigare systemet, klart gynnar stora, bränsleslukande och miljöförstörande fordon. Staten har också vid ett par viktiga tillfällen visat en alltför stor passivitet. Den har i början av nittiotalet hjälpt Saab med en fabrik i Malmö som kort senare övergavs, medan ny teknik inte stimulerats. Svenska CAT, Clean Air Transport, tog fram en elhybridbil som vann Los Angeles upphandlingstävling. Endast i sammanhanget mindre belopp fattades för att serietillverkning skulle kunna börja, och lediga, lämpliga lokaler fanns. Men staten förhöll sig passiv och företaget gick i konkurs. Också den uppmärksammade svenska elbilen Solon gick i konkurs efter endast få tillverkade bilar. Miljöpartiet föreslår att riksdag och regering stimulerar utvecklingen av mer miljöanpassade, mindre fordon på följande sätt: ? Ändra tjänstebilsbeskattningen så att miljövänligare fordon stimuleras. Miljöpartiet, SNF och andra har konkreta förslag på detta. ? Stärk beskattningen av fossila bränslen för att kraftigare stimulera de förnyelsebara bränslena och energisnåla fordon. ? Utnyttja sitsen som stor inköpare av fordon för att, med efterfrågan på miljövänliga fordon, stimulera utvecklingen. ? Ha kvar minst dagens differentiering av fordonsbeskattning med hänsyn till vikt, för att stimulera val av lättare och bränslesnålare fordon. ? Stimulera utvecklingen av förnyelsebara bränslen samt eldrift för fordon med riktat forskningsstöd och liknande. ? Var pådrivande i EU för regler om maximiförbrukning, hårdare avgaskrav etc. och verka också i EU för bättre beskattningsregler för fossila bränslen. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 8 hemställt: 8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk325 yrkande 36 och 1997/98:Sk649, med anledning av motionerna 1997/98:Sk731 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7 och 1997/98:Jo784 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
17. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8) Holger Gustafsson (kd) har dels anfört följande: Transportsektorn är i dag helt beroende av fossila drivmedel. 1995 användes totalt ca 10,5 miljoner kubikmeter fossila drivmedel, varav 6 miljoner kubikmeter bensin och 3 miljoner kubikmeter diesel. Beroendet av fossila bränslen skapar en mängd problem. Ett stort problem är att de inte varar för evigt; med nuvarande kända tillgångar och förbrukning räcker oljan i knappt 40 år. Visserligen upptäcks nya fyndigheter, men samtidigt ökar världens användning av fossila bränslen i samma takt. Utifrån den kristdemokratiska förvaltarskapstanken är det inte försvarbart att mänskligheten under några få generationer förbrukar alla oljetillgångar utan att ta hänsyn till kommande generationers behov av att kunna använda oljan till något mer kvalificerat än att elda upp den. Det andra stora problemet är den växthuseffekt som förbränningen av de fossila bränslena ger upphov till och som enligt samstämmiga forskare är ett av vår tids största miljöhot. Förbränningen av fossila bränslen ger ett nettoutsläpp av koldioxid som hotar vårt klimat. Vi riskerar att få ökenutbredning i vissa områden och ökad nederbörd i andra. I värsta fall skulle växthuseffekten, om den ändrade Golfströmmens lopp, paradoxalt nog kunna ge arktiskt klimat i Nordvästeuropa. Forskarna menar att i-ländernas koldioxidutsläpp måste minskas med minst 60 % inom de närmaste 10 åren för att växthuseffekten skall kunna motverkas. Ett tredje stort problem är att vårt extrema oljeberoende gör oss beroende av andra länders oljeproduktion, t.ex. arabiska länder i det politiskt oroliga Mellanöstern. Även om vi kan köpa vår olja i vår närmiljö, från t.ex. Norge, har den gigantiska oljehandeln negativa effekter på vår handelsbalans. Det är nödvändigt att transportsektorns oljeanvändning minskar, t.ex. genom förbättrad energieffektivitet, energisparande och användning av förnybara drivmedel som kraftigt minskar nettoutsläppen av koldioxid. För att kunna konkurrera med fossila bränslen måste dock biobränslen befrias från skatt under en relativt lång introduktionstid. Samhällsekonomiskt kompenseras detta mer än väl genom inkomstskatter från ökad sysselsättning, minskade kostnader för arbetslöshet och andra skatteintäkter. Miljö- och hälsovinster samt minskad sårbarhet och bättre handelsbalans får man på köpet. En annan viktig fördel är att biodrivmedlen är förnybara och inte tar slut. De viktigaste biodrivmedlen som är möjliga att producera och använda i full skala i Sverige redan idag är etanol, biogas och rapsmetylester (RME). Skåne med sina vidsträckta åkrar har kanske landets bästa möjligheter att både producera råvarorna och förädla dem till drivmedel. Ur såväl nationell som regional synvinkel vore det utomordentligt värdefullt att göra ett fullskaleförsök i Skåne med biodrivmedel, nu när mindre försök som etanol till bussarna i Lund eller rapsolja i Knisslinge slagit väl ut. Spannmålsetanol tillverkas redan i industriell skala i skånska Nöbbelöv, en produkt som i dag enbart används som dryckessprit. En omläggning av produktionen helt eller delvis till biodrivmedel skulle dessutom ha alkoholpolitiska fördelar. Sverige har mycket goda förutsättningar att framställa förnybara drivmedel för fordon, och detta även vid ett samtida stort uttag av biobränslen för att ersätta kärnkraftsproducerad el. En introduktion av biobränslen bör ske både genom inblandning av några få procent i konventionella bränslen (så kallad låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol. Låginblandning av största möjliga halt som klaras utan modifieringar i befintliga motorer ger omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor skala. Då skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med ren alkoholdrift. Det är viktigt att skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen av alternativa bränslen. Staten måste medverka till att stimulera marknaden på detta område. Det är dock viktigt att de alternativa bränslenas miljöeffekter är klarlagda innan skattebefrielse godkänns. Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt riktning och för att öka aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En tydlig strategi för hur detta mål skall nås bör utarbetas. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 8 hemställt: 8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T213 yrkande 7 och 1997/98:Sk687 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk731, 1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7, 1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
18. Dieseldrivna personbilar (mom. 9) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Dieselmotorer har en lägre bränsleförbrukning än bensinmotorer av motsvarande storlek. I allmänhet kan sägas att dieselmotorn har ca 25 % högre verkningsgrad än bensinmotorn. Om man tar i beaktande hela processen från framställningen av dieselolja t.o.m. att den är förbränd i motorn och jämför detta med en bensinmotor är koldioxidutsläppet 22 % lägre för dieseln. Detta gäller dagens moderna motorer och utvecklingen mot ännu snålare dieselmotorer går snabbt framåt. Rent allmänt är det önskvärt att Sveriges bilpark förnyas och föryngras. En sådan förnyelse är bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten missgynnar emellertid de nya dieselbilarna och motverkar en sådan utveckling. Enligt vår mening bör den höga fordonsskatten på dieselfordon sänkas så att inte nya moderna dieselbilar missgynnas på det sätt som i dag sker. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 9 hemställt: 9. beträffande dieseldrivna personbilar att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk606 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk684 yrkandena 1-3, 1997/98:Sk699 yrkande 1 och 1997/98:Sk728 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
19. Regional differentiering (mom. 10) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: I Stockholmsregionen bor 20 % av landets befolkning. Regionen svarar för 25 % av BNP och för 26 % av statens inkomster av inkomst-, företags-, fastighets- och förmögenhetsskatterna. En skattehöjningssanering likt den som regeringen genomfört sedan valet 1994 slår alltså hårdare i Stockholmsregionen än i andra delar av landet. Relativt fler har drabbats av skattehöjningar, läggs därtill dessutom det faktum att ekonomin är som mest kapitaliserad och "vit" i Stockholmsregionen förstärker detta intrycket. Det kostar mer att köpa och äga bostad i Stockholmsregionen. De höga priserna driver upp taxeringsvärdena vilket i sin tur fördyrar fastighetsskatten. Bilanvändandet i Stockholmsregionen är lika utbrett och lika nödvändigt som i andra delar av landet. Därför slår bensinskattehöjningar hårt även i Stockholm. Tankar på att regionalt införa höjda bensinskatter alternativt höjda arbetsgivaravgifter måste avvisas. Stockholmsregionen får inte betraktas som en mjölkkossa. Stockholmarna behöver sänkta skatter för att kunna leva på sina löner och för att möjliggöra att fler arbeten utvecklas i privata företag. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 10 hemställt: 10. beträffande regional differentiering att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A458 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk686, 1997/98:Sk729 och 1997/98:Sk730 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
20. Regional differentiering (mom. 10) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: De ökade skatterna på fordonsbränslen kan ge upphov till regionalpolitiska problem för skogslänen och glesbygden även om skattehöjningarna är miljöpolitiskt välmotiverade. Särskilt för lågavlönade kan höjningarna vara kännbara. Höjda reseavdrag i självdeklarationen för bilresor till och från arbetet löser inte glesbygdens reseproblem. Långt ifrån alla nödvändiga resor är arbetsresor. För många är det bara möjligt att bo kvar i glesbygd om bilen kan användas för transporter till tätorter för arbete och för fritidsresor. Ofta saknas också kollektivtrafik helt. En differentierad skatt på fordonsbränslen med lägre skatt i glesbygdsregioner och högre i storstadsregioner skulle kunna bidra till att minska biltrafiken där kollektivtrafik finns som alternativ och samtidigt minska problemen för glesbygdsbor. Differentieringen bör vara utformad så att statens inkomster av drivmedelsskatten behålls. Det finns enligt min mening skäl att närmare undersöka möjligheterna att genomföra en differentiering av drivmedelsskatten. Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt utreda denna fråga. dels under moment 10 hemställt: 10. beträffande regional differentiering att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk686 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk729, 1997/98:Sk730 och 1997/98:A458 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
21. Traktorer och motorredskap (mom. 11) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Det svenska kravet på användning av högbeskattad dieselolja i arbetsfordon som används i jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter innebär en kraftig och omotiverad fördyring för dessa verksamheter. Trots att det rör sig om arbetsfordon som används i produktion utanför det allmänna vägnätet belastas de med samma skatter som de fordon som använder vägnätet fullt ut. Den svenska trafikbeskattningen av arbetsfordon har inte någon motsvarighet inom EU. Flertalet EU-länder har i likhet med Finland inte något krav på användning av högbeskattad olja i motorredskap, jordbrukstraktorer etc. EU:s regler föreskriver endast att högbeskattad olja skall användas i vägtrafik. Beslut har nu fattats om ett gemensamt system för märkning av lågbeskattad olja. Även enligt detta direktiv begränsar sig kravet på användning av den högbeskattade oljan till fordon som är avsedda för vägtrafik. Kommissionen arbetar för närvarande med att ta fram ett lämpligt märkämne. Enligt vår mening bör bränsle för arbetsredskap i Sverige beskattas på samma sätt som i flertalet övriga EU-länder. De svenska företagen skall inte behöva konkurrera på villkor som på denna punkt är väsentligt sämre än de som gäller för företag inom övriga EU-länder. Svenska företag som använder maskiner i sin verksamhet skall inte behöva köra in i Finland och tanka för att på det sättet få tillgång till bränsle på samma villkor som de finska företagarna. Skatter som snedvrider konkurrensen gentemot omvärlden och bidrar till ökad gränshandel är inte förenliga med ett bra företagarklimat och medför att arbetstillfällen försvinner från vårt land. Grunden för den konkurrenssnedvridning som de svenska företagarna utsätts för är i första hand att Sverige i motsats till övriga EU-länder trafikbeskattar motorredskap, jordbrukstraktorer och andra fordon som främst används utanför vägnätet. Det skulle vara ett framsteg för EU om Sverige upphörde med sin extrabeskattning av motorredskapen och anslöt sig till vad som gäller inom andra länder. Enligt vår mening bör ett första steg nu vara att trafikbeskattningen av arbetsredskap slopas. Införandet av ett gemensamt märkningssystem leder till en ökad harmonisering på detta område. Härigenom minskar Sveriges möjligheter att upprätthålla en skattenivå på det lågbeskattade området som väsentligt avviker från vad som gäller i andra länder. På detta sätt kan en ytterligare harmonisering av företagens konkurrensvillkor på detta område uppnås. Vi föreslår att trafikbeskattningen av dieselbränsle för motorredskap slopas snarast. Regeringen bör härvid överväga om förslaget kan utformas på ett sådant sätt att stimulansen för användning av den bästa miljöklassade dieseloljan bibehålls. Möjligheten att uppställa ett krav på att den grönfärgade olja som används i denna typ av fordon skall vara miljöklass 1 bör undersökas. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 11 hemställt: 11. beträffande traktorer och motorredskap att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk634, 1997/98: Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Jo219 yrkande 1 och 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
22. Veterantraktorer (mom. 12) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Befrielsen från fordonsskatt för personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar som är 30 år eller äldre gör det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor. Motivet är att dessa äldre fordon endast används som hobbyfordon och därvid körs korta sträckor för uppvisning och klubbutflykter. Någon anledning att undanta traktorer från denna skattebefrielse finns egentligen inte. Veterantraktorer lockar många människors intresse. Gamla traktorer renoveras och visas upp på samma sätt som äldre bilar och motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer endast korta sträckor och de används inte heller i praktiskt dagligt bruk. Det är enligt utskottets mening rimligt att äldre traktorer befrias från fordonsskatt på samma sätt som personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 12 hemställt: 12. beträffande veterantraktorer att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk613 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
23. Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning (mom. 13) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: De höga svenska punktskatterna på tobak och alkohol utgör ett hot mot seriösa småföretagare vilka inte har någon möjlighet att konkurrera med de priser som baseras på smuggling. Dessa skatter är och har alltid varit ett incitament för husbehovssmuggling eller köp och konsumtion av smugglade varor i mer eller mindre avancerade former bland många medborgare. Verksamheten är förvisso olaglig, men då lagstiftningen oftast varit oförankrad i det stora medborgarkollektivet med undantag för illegal narkotikainförsel, har myndigheterna närmast tvingats acceptera smugglingen. I ett läge där svenska priser på tobak och alkohol kraftigt skiljer sig från övriga EU:s ser välorganiserade brottssyndikat möjlighet att tjäna stora pengar på smuggling av dessa varor, med en allt grövre brottslighet som följd. Dessutom kan de som bor nära Danmark och Tyskland genom resor till dessa länder göra stora förtjänster på fullt lagliga inköp av tobak och alkohol. Detta pekar på att svenska punktskatter bör harmoniseras med i första hand EU:s. De senaste punktskattehöjningarna på tobak och alkohol är tydliga exempel på att staten inte får in de pengar man kalkylerat med. Förvisso görs beslag, ibland stora sådana, vid försök till smuggling av tobak och alkohol. Dock tyder all erfarenhet på att majoriteten av smugglingsförsöken lyckas och gjorda undersökningar visar på att smugglad tobak och alkohol konsumeras i stor omfattning. De höga punktskatterna bör sänkas och anpassas till den nivå som gäller för EU. Sker inte detta kommer smugglingen inte att minska, utan i stället öka. Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska arbetstillfällen försvaras. Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens konkurrenssituation då den svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens och fortfarande gör det. Den 1 januari 1997 sänktes skatten på öl starkare än 2,8 volymprocent till 1:47 kr per volymprocent i syfte att motverka den ökande gränshandeln. Även med det nya skatten kvarstår en betydande skillnad jämfört med t.ex. Danmark. Detta påverkar allvarligt branschens överlevnadsmöjligheter på sikt. För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer av störst betydelse, dels för att den redan har en stark tradition, dels därför att reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per person från annat EU-land. Gränshandeln har enligt vår mening nu antagit sådana proportioner att det är nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den genomförda skatteförändringen har varit otillräcklig för att den önskade effekten på gränshandeln skall uppnås. Med en, även efter sänkningen, kvarstående ogynnsam skatteskillnad kan införseln i bästa fall beräknas stagnera på nuvarande nivå. Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar. Möjligheten bör nu prövas att genom ytterligare skattesänkning komma åt de skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad införsel utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per capita. Det finns sannolikt utrymme för en stegvis sänkning av ölskatten till en med utlandet mer konkurrenskraftig nivå utan att statens totala inkomster minskar eller att risken för ökad alkoholkonsumtion stiger. Regeringen bör snarast analysera effekterna av en sådan anpassning av den svenska alkoholbeskattningen. Härvid bör beaktas att en stegvis sänkning till nivån i våra konkurrentländer förtar en stor del av de psykologiska mekanismer som annars leder till en stor försäljningsökning om sänkningen genomförs i ett steg. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 13 hemställt: 13. beträffande alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk635, med anledning av motion 1997/98:Sk651 och med avslag på motion 1997/98:So655 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
24. Införsel (mom. 15) Holger Gustafsson (kd) har dels anfört följande: Vid förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige, Danmark och Finland en rättighet att ha mer restriktiva regler för införsel av bl.a. alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt. Kristdemokraterna anser att Sverige skall hävda ett fortsatt undantag. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 15 hemställt: 15. beträffande införsel att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K715 yrkande 8 och med avslag på motion 1997/98:So610 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
25. Taxfree (mom. 16) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Enligt EG-beslut kommer all skattefri försäljning inom EU att förbjudas den 1 januari 1999, vilket naturligtvis måste innebära ett allvarligt inkomstbortfall för svenska rederier. För stora delar av den svenska rederinäringen har sidoinkomster i form av skattefri försäljning varit av stor betydelse. Man kan konstatera att den svenska alkoholpolitiken, baserad på den s.k. totalkonsumtionsprincipen, paradoxalt nog bidragit till att ge Sverige billiga och effektiva sjökommunikationer med våra grannländer. Den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU gör det dock naturligt att den skattefria försäljningen nu avskaffas. Sveriges medlemskap i EU gör också att man ändå kunde räkna med att den extremt höga svenska alkoholbeskattningen inte skulle kunna upprätthållas i framtiden, vilket gradvis skulle komma att minska den skattefria försäljningens ekonomiska värde för de svenska rederierna. När den skattefria försäljningen upphör kan resultatet bli försämrade kommunikationer och ökade transportkostnader för svenska företag samt höjda priser för konsumenterna. Strävan nu bör vara att förlänga övergångstiden för att ge rederierna en rimlig avskrivningstid för sitt specialtonnage. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 16 hemställt: 16. beträffande taxfree att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk693 och 1997/98:T202 yrkande 17, med anledning av motion 1997/98:Sk733 och med avslag på motion 1997/98:K715 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
26. Taxfree (mom. 16) Holger Gustafsson (kd) har dels anfört följande: Under Sveriges medlemskapsförhandlingar med EU var Kristdemokraterna som ett av regeringspartierna pådrivande för att få ett förhandlingsresultat som möjliggjorde en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Resultatet blev att Systembolaget fick vara kvar som enda tillåten detaljhandelsförsäljare och att de nya resebestämmelserna innebar en begränsad ökning av den ranson alkoholhaltiga drycker som resenärer fick ta in i Sverige. Med det färdiga resultatet ansåg Kristdemokraterna att det fanns rimliga möjligheter att även i fortsättningen bedriva en meningsfull restriktiv alkoholpolitik. Läget förmörkas dock i dag av att regeringen, bl.a. på grund av omfattande neddragningar av tullpersonalen, har tappat kontrollen över gränserna. Det har bl.a. medfört en omfattande smuggling av illegal alkohol. Kommissionen har nyligen bekräftat att beslutet att avskaffa taxfreeförsäljningen inom flyget och på färjor 1999 ligger fast. Medlemsländernas regeringar uppmanas att omedelbart börja förberedelserna för att upphöra med den tullfria försäljningen. Det är viktigt att den svenska regeringen fullföljer sin del av avtalet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 16 hemställt: 16. beträffande taxfree att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk693 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk733, 1997/98:K715 yrkande 17 och 1997/98: T202 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
27. Taxfree vid hemkomsten (mom. 17) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Möjligheten att tillåta köp av vin, sprit och tobak taxfree vid hemkomsten från utlandsresa har länge diskuterats. Tyvärr har inget sådant beslut fattats. Nu har frågan åter aktualiserats. Bakgrunden till detta är dels att man vill förenkla och snabba på embarkeringen och debarkeringen av planen. Otympliga och ömtåliga plastpåsar med drycker blir då tidsödande att hantera inne i flygplanen. Dels vill man öka passagerarnas säkerhet och komfort. Vid upprepade tillfällen har flaskor trillat ned när de placerats på de övre hyllorna. De utgör därmed en påtaglig risk för passagerarna. Tar man därtill hänsyn till att det totalt kan röra sig om flera hundra liter som inkräktar på utrymmet inses lätt att detta är ett problem som bör lösas. En förenkling av taxfreereglerna som innebär att utlandsresenärer gavs möjlighet att köpa vin, sprit och tobak på flygplatsen vid hemkomsten skulle undanröja ovanstående problem. På flera platser har ett sådant förenklat system sedan länge tillämpats med stor framgång. Som exempel kan nämnas Moskva, Singapore och Island. Det är svårt att tänka sig att Systembolaget skulle ha några invändningar mot förslaget. Enligt uppgift har inte heller Tullverket något att invända mot en förenkling av detta slag. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 17 hemställt: 17. beträffande taxfree vid hemkomsten att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk619 och med anledning av motion 1997/98:Sk694 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
28. Bekämpningsmedelsskatt på ättika (mom. 18) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: I sökandet efter mindre giftiga och mindre miljöbelastande bekämpningsmedel har ättika lanserats som ogräsmedel med en brännande effekt. Ättika skulle i viss utsträckning kunna ersätta andra preparat och bekämpningsmetoder. Nedbrytningsprodukterna vatten och koldioxid är ofarliga för människa och miljö. Dock kan det antas att det har en viss försurande effekt. Ättika beläggs liksom andra preparat med bekämpningsmedelsskatt när den säljs som bekämpningsmedel. Eftersom skatten tas ut på mängd aktiv substans fördyras användningen av ättikan oproportionerligt mycket i förhållande till andra preparat. Detta har medfört att ättikan inte har kunnat introduceras i större utsträckning. Som bekämpningsmedelsskatten är utformad förhindrar den introduktion av nya och miljövänligare alternativ. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 18 hemställt: 18. beträffande bekämpningsmedelsskatt på ättika att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk696 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
29. Reklamskatten (mom. 19) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har dels anfört följande: Idrottsrörelsen liksom andra ideella organisationer påverkas såväl direkt som indirekt av det höga skatteuttaget i Sverige. Indirekt leder ett högt skatteuttag till mindre marginaler för medborgarna och därmed sämre förutsättningar att frivilligt bidra till föreningarnas verksamhet. Till det kommer de direkta effekterna av skatter på spel och verksamheten i föreningarna. Den borgerliga regeringen slopade under förra mandatperioden den skatt som togs ut på bingospel. I flera avseenden förenklades skattereglerna. Genom de sänkningar av mervärdesskatten på hotell och persontransporter som genomfördes, minskade kostnaderna för resor och inkvartering vid olika former av turneringar och tävlingar. De kraftiga skattehöjningar på arbete som genomförts av den socialdemokratiska regeringen drabbar i hög grad även idrotten. Vår inriktning i skattepolitiken innebär kraftigt sänkta skatter på arbete vilket gynnar idrotten. Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av idrottsföreningar och -förbund. Det gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam m.m. Enligt vår mening bör reklamskatten slopas med tanke på de snedvridningar den och dess utformning medför. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 19 hemställt: 19. beträffande reklamskatten att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr517 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
30. En båtskatt (mom. 20) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har dels anfört följande: Vi motsätter oss regeringens planer på införande av både obligatoriskt båtregister och en eventuell båtskatt. I likhet med en miljon båtägare, Datainspektionen och Sjöfartsverket anser vi att återinförande av ett statligt, obligatoriskt båtregister inte är motiverat av vare sig olycksskäl eller miljöskäl. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 20 hemställt: 20. beträffande en båtskatt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk652 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk732, 1997/98:T216 yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
31. En båtskatt (mom. 20) Per Rosengren (v) har dels anfört följande: Vänsterpartiet har tidigare krävt införandet av en båtskatt, och riksdagen har ställt sig bakom detta krav. Regeringen har dock inte redovisat förslag i enlighet med detta riksdagsbeslut. Vänsterpartiet vidhåller sitt krav på införandet av en båtskatt, i första hand för att finansiera sjösäkerhetsarbete och kostnader för det rörliga friluftslivet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 20 hemställt: 20. beträffande en båtskatt att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk652, 1997/98: Sk732, 1997/98:T216 yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
32. En kassettskatt (mom. 23) Ronny Korsberg (mp) har dels anfört följande: Musikindustrin har länge krävt en avgift eller skatt för att kompenseras för det intäktsbortfall som sker för varje cd som kopieras till kassett. Men att uteslutande fördela inkomsterna från kassettavgiften efter försäljningslistor slår oerhört fel. Även om den musik som ligger på hitlistorna rimligtvis också är den som kopieras flitigast, används en stor del av kassetterna till musik som aldrig når några försäljningslistor. Ett system där musiker tvingas betala en avgift när de spelar in egen musik, och där avgiften uteslutande går till ett "kommersiellt toppskikt", är därför fel och motarbetar den kulturella mångfald som väl ändå eftersträvas. Det aktuella förslaget (Ds 1996:61) går ut på att STIM fördelar avgiften (2 öre/minut) bland de "ersättningsberättigade". Detta är att alltför mycket inrikta sig på att tillfredsställa musikindustrins önskemål och innebär att ingenting kommer folkmusiken eller andra icke STIM-anslutna till del. Det är mycket olyckligt, inte minst som folkmusiken står tomhänt sedan Svensk folkmusikfond lades ner 1994, efter att Sveriges Radio slutat betala in medel med hänvisning till att "de kommersiella radiostationerna" inte betalade någonting. Kassettersättningen är ett ypperligt tillfälle att kunna ge förnyat stöd till folkmusiken. I flera andra länder är systemet gjort så att en viss procent av inkomsterna fördelas kulturpolitiskt, i Danmark går 33,3 % till gemensamma ändamål, i Finland hela 60 %. Även i Sverige bör kassettavgiften fördelas av staten efter kulturpolitiska mål. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 23 hemställt: 23. beträffande en kassettskatt att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 15 och med anledning av motion 1997/98:Kr269 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Värmeleveranser till industrin (mom. 2) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför: Värmekompensationen på 9 öre per kWh infördes den 1 juli 1994 för att möjliggöra användning av biobränslen när värme levereras till industrin. Kompensationen har visat sig vara ett bra instrument för att gynna miljön. Värmeverken har byggt ut sina leveranser av biobränslebaserad värme, och på flera orter har värmekompensationen också utgjort en förutsättning för att bygga värmeverk, eftersom underlaget av leveranser till hushållen varit för litet. Nioöringen avskaffades den 1 september 1996 sedan det visat sig att det förekom juridiska ombildningar inom industrin som endast syftade till kompensation för redan existerande värmeproduktion. Ombildningarna hade fått en så stor volym att man inte kunde bibehålla reglerna oförändrade. Den lösning som valdes var att helt lyfta ut nioöringen ur skattesystemet i avsikt att den skulle ersättas med ett bidrag. Något förslag om ett sådant bidrag har ännu inte presenterats, och vi är ense med majoriteten om att regeringen nu bör redovisa sitt arbete med dessa frågor. Vi vill med detta yttrande klargöra att vi anser att det är olyckligt att man inriktat arbetet på ett bidragssystem. Som framhölls från moderat håll redan när nioöringen avskaffades har en stimulans via skattelagstiftningen en helt annan långsiktighet och stadga än ett bidrag. Vi anser att en värmekompensation via skattelagstiftningen bör utgöra ett förstahandsalternativ vid regeringens fortsatta överväganden.
2. Råtallolja (mom. 6) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför: Arizona Chemicals bedriver verksamhet i Sandarne i Söderhamn. Råvaran är råtallolja, som är en biprodukt vid tillverkning av sulfatpappersmassa. Råtalloljan kan användas som bränsle och har egenskaper liknande eldningsolja. Massaindustrin, men även kommunala värmeverk, använder råtallolja som bränsle. Regeringen har infört skatter och avgifter på energi vars effekt är att uppmuntra till användning som bränsle av icke skattebelagda substanser/råvaror t.ex. råtallolja. Eftersom den tillverkade mängden råtallolja bestäms av produktionen av massa, samt Arizona Chemical anpassat sin produktionskapacitet till den tillgängliga mängden råtallolja, blir verksamheten omedelbart drabbad av om råtalloljan används som bränsle. Koldioxidskatten som år 1993, under den borgerliga regeringen, reducerades från över 1 000 kronor per ton till 260 kronor per ton på grund av de skatteproblem som uppstod bl.a. för råtalloljeindustrin, höjdes per den 1 juli 1997 till över 550 kronor per ton. Detta är ett kraftfullt ekonomiskt incitament för att råtalloljan skall eldas i stället för att användas som råvara till vidareförädling. Om inte regeringen ändrar sin högskattepolitik måste det tolkas som att regeringen anser att råtalloljan skall anses vara ett bränsle och ej en råvara för förädling. Slutsatsen blir att den verksamhet som Arizona Chemical bedriver ej har en framtid i Sverige och att ägarna tvingas att ta konsekvenserna av detta. Omedelbara konsekvenser av detta kan bli att lokalisera/omlokalisera jobb som inte behövs i Söderhamn. Arizona Chemical har cirka 200 anställda i Söderhamn. Vi vill med detta yttrande ytterligare understryka vikten av att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag som gör att användningen av råtallolja som bränsle ej uppmuntras och utgår ifrån att näringsministern har för avsikt att redovisa sina överväganden i vårpropositionen.
3. Dieseldrivna personbilar (mom. 9) Isa Halvarsson (fp) anför: Regeringens trafikpolitiska proposition avlämnas inom kort. Folkpartiet avser att återkomma i samlat sammanhang med vårt förslag till trafikpolitiken, inklusive vägtrafikens beskattning.
4. Införsel (mom. 15) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför: När Sverige blev medlem i EU framhöll Moderata samlingspartiet att vår alkoholpolitik först och främst är en nationell angelägenhet. Vad gäller reglerna för införsel av alkohol och tobak uppnåddes en tidsmässig kompromiss som i korthet innebar att Sverige erhöll samma begränsning av rätten till införsel som Danmark redan erhållit. Begränsningen skulle tas upp till förnyad prövning hösten 1996. Så skedde också, varvid Sverige erhöll en ny tidsfrist fram till den 30 juni år 2000. I samband med förhandlingarna med kommissionen hösten 1996 föreslog Gullan Lindblad m.fl. (m) att Sverige skulle genomföra en successiv avveckling av begränsningen. Eftersom Sverige nu har kommit överens med de övriga medlemsländerna att få ha kvar undantaget ograverat till år 2000, anser vi att den successiva avveckling som förordades tidigare bör inledas i samband med att undantaget skall omförhandlas, med målet att Sverige får samma införselregler som gäller för övriga EU-medlemmar. Detta ger oss en god möjlighet att se över den svenska alkoholpolitiken och göra eventuella nödvändiga justeringar av den.
5. En skatt på engångsartiklar (mom. 21) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför: Vi avstyrker förslaget om en skatt på engångsartiklar. När det gäller det väntade förslaget om en avfallsskatt återkommer vi till denna fråga när det föreligger ett förslag från regeringen.
6. En avgift på trädgårdsprodukter (mom. 22) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför: Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i sitt betänkande En livsmedelsstrategi för Sverige visat att det svenska jordbruket bär en skattebörda som inte har någon motsvarighet i våra konkurrentländer och har föreslagit en utjämning. Kostnaden har beräknats till närmare en halv miljard kronor. För trädgårdsnäringens del har utredningen bl.a. föreslagit att staten under en övergångsperiod på fem år skall anvisa 15 miljoner kr per år som en kollektiv resurs. Mot den angivna bakgrunden finns det enligt vår mening inte något skäl att överväga att införa en särskild produktionsavgift på trädgårdsprodukter. Vi är därför ense med majoriteten om att det aktuella motionsyrkandet skall avstyrkas.
7. En kväveoxidskatt (mom. 24) Rolf Kenneryd (c) anför: Kväveoxidskatten finansierar Centerpartiets förslag om slopad löneskatt på vinstandelar och om ändringar i fastighetstaxeringen i syfte att förbättra situationen för fastboende i attraktiva områden. Sedan dessa förslag fallit vad gäller år 1998 är frågan om en kväveoxidskatt inte längre aktuell. Vi återkommer emellertid med dessa förslag.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................8 Energibeskattningsområdet 8 Energibeskattningens allmänna inriktning 9 Värmeleveranser till industrin 10 Energiskatt och fri rörlighet inom EU 12 Medlemsägda vindkraftverk 13 Industrins och växthusnäringens energiskatt 14 Råtallolja 15 Jordbrukets energiskatt, m.m. 16 Vägtrafikområdet 17 Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning 19 Dieseldrivna personbilar 21 Regional differentiering 22 Traktorer och motorredskap 23 Veterantraktorer 24 Alkohol och tobak 25 Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning 25 Alkoläsk 26 Införsel 27 Taxfree 28 Taxfree vid hemkomsten 29 Övriga punktskatter 30 Bekämpningsmedelsskatt på ättika 30 Reklamskatten 30 En båtskatt 31 En skatt på engångsartiklar 32 En avgift på trädgårdsprodukter 32 En kassettskatt 33 En kväveoxidskatt 34 Hemställan 34 Reservationer........................................37 1. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 m) 37 2. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 fp) 38 3. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 v) 39 4. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 mp) 40 5. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 kd) 40 6. Energiskatt och fri rörlighet inom EU (mom. 3 m) 41 7. Medlemsägda vindkraftverk (mom. 4 mp) 42 8. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 m) 43 9. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 v) 44 10. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 kd) 44 11. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7 m) 45 12. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7 kd) 46 13. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 m) 46 14. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 c) 48 15. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 v) 48 16. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 mp) 49 17. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 kd) 51 18. Dieseldrivna personbilar (mom. 9 m) 52 19. Regional differentiering (mom. 10 m) 53 20. Regional differentiering (mom. 10 v) 54 21. Traktorer och motorredskap (mom. 11 m) 54 22. Veterantraktorer (mom. 12 m) 55 23. Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning (mom. 13 m) 56 24. Införsel (mom. 15 kd) 57 25. Taxfree (mom. 16 m) 58 26. Taxfree (mom. 16 kd) 58 27. Taxfree vid hemkomsten (mom. 17 m) 59 28. Bekämpningsmedelsskatt på ättika (mom. 18 m) 60 29. Reklamskatten (mom. 19 m) 60 30. En båtskatt (mom. 20 m, fp) 61 31. En båtskatt (mom. 20 v) 61 32. En kassettskatt (mom. 23 mp) 62 Särskilda yttranden..................................62 1. Värmeleveranser till industrin (mom. 2 m) 62 2. Råtallolja (mom. 6 m) 63 3. Dieseldrivna personbilar (mom. 9 fp) 64 4. Införsel (mom. 15 m) 64 5. En skatt på engångsartiklar (mom. 21 m) 64 6. En avgift på trädgårdsprodukter (mom. 22 m) 64 7. En kväveoxidskatt (mom. 24 c) 65