Vissa punktskattefrågor
Betänkande 1992/93:SkU25
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU25
Vissa punktskattefrågor
Innehåll
1992/93 SkU25
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 1992/93:166 om slopad charterskatt, slopad förpackningsskatt och ändrade alkoholskattesatser och avstyrker samtliga motioner med anknytning till dessa skatter.
I betänkandet behandlar utskottet vidare motioner från den allmänna motionstiden om tobaksskatten, reklamskatten, hundskatten, skatt på blyhagel, båtavgifter, avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt de nyligen avskaffade skatterna på kosmetika, choklad, konfektyrer, kassetter och videoapparater. Utskottet avstyrker även dessa motioner.
Till betänkandet har fogats 11 reservationer och två särskilda yttranden samt en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition 1992/93:166 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,
2. lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,
3. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.
I propositionen föreslås att skatten på vissa charterresor slopas den 1 oktober 1993. Vidare föreslås på dryckesområdet dels att skatten på vissa dryckesförpackningar slopas, dels att skatten på spritdrycker höjs och att skatten på starköl ytterligare differentieras. Sistnämnda förändringar föreslås träda i kraft den 1 maj 1993.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1992/93:Sk25 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor.
1992/93:Sk26 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:166.
1992/93:Sk27 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget att slopa charterskatten,
2. att riksdagen med begäran om förslag till finansiering återförvisar förslaget om att avskaffa förpackningsskatten till regeringen.
1992/93:Sk28 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om slopad charterskatt,
2. att riksdagen beslutar att charterskatt slopas i samband med en sänkning av turistmomsen,
3. att riksdagen beslutar att sänka skattesatsen på det alkoholsvagare starkölet med en krona/liter,
4. att riksdagen beslutar sänka skattesatsen på öl klass 2 med en krona/liter,
5. att riksdagen beslutar att skatten på det alkoholstarkare starkölet på sikt bör sänkas till liknande nivåer som i våra konkurrentländer.
1992/93:Sk29 av Göran Magnusson m.fl. (s, m, fp, kds, v) vari yrkas att riksdagen beslutar höja skatten på alkoholdrycker med en alkoholstyrka över 3,5 volymprocent med generellt 10 %.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högre skatt på alkohol enligt vad som anförts i motionen i avsnitt 6.2,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på annonser och reklam.
1992/93:Sk607 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av hundskatten.
1992/93:Sk609 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reklamskatt ej skall utgå i telefonkatalogen för efternamnsuppgift för privata hushåll.
1992/93:Sk610 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa en differentierad skatt på förpackningar.
1992/93:Sk616 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring i lagen om skatt på annonser och reklam samt i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Sk617 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning rörande möjligheterna att förvandla Gotland till någon form av ekonomisk frizon.
1992/93:Sk618 av Bo Bernhardsson och Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en likformig reklambeskattning bör införas.
1992/93:Sk623 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en 10-procentig höjning av skatten på alkoholdrycker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumtionsdämpande skattehöjningar och konsumentprisindex.
1992/93:Sk626 av Agne Hansson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra varuskatten på vissa s.k. lyxvaror.
1992/93:Sk631 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna blir tillåten.
1992/93:Sk634 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild hälso- och sjukvårdsavgift/skatt på alkohol och tobak som tillfaller sjukvårdshuvudmännen.
1992/93:Sk635 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till lång rutt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen skyndsamt bör försöka lösa frågan på det sätt som framgår av skatteutskottets uttalande.
1992/93:Sk638 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att göra Gotland till frihandelszon.
1992/93:Sk641 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av reklamskatt i radio och TV.
1992/93:Sk649 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att straffskatt på olovligen tillverkad sprit bör bli jämställd med tullavgift på sprit för utlandsresenär.
1992/93:Sk654 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljöskatt på bly i ammunition.
1992/93:Sk658 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utse Gotland till frihandelszon,
2. att riksdagen beslutar ge färjetrafiken till Gotland status som lång rutt för taxfreeförsäljning.
1992/93:U284 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att lyxskatten på bl.a. godis och kosmetika återinförs enligt vad som anförts i motionen.
1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avgift på 5 öre per cigarett för att bekosta information om tobakens skadeverkningar, rökslutarstöd och forskning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av tobakspriserna.
1992/93:So292 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkoholhaltiga drycker med 500 000 000 kr för inköp från hotell- och restaurangbranschen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatten på alkoholhaltiga drycker bör sänkas ytterligare med 3 miljarder kronor vid inträdet i EG; detta för att anpassa priserna till EG-nivå och på så vis inte tappa skatteintäkter.
1992/93:So318 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett eventuellt kommande medlemskap i EG inte får hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir medlem.
1992/93:So437 av Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prispolitiken används som ett instrument mot tobakskonsumtionen.
1992/93:T215 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av Lex Öresund.
1992/93:T602 av Leif Carlson (m) vari yrkas, såvit nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefri försäljning och servering ombord,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att reducera statsbidraget genom att skattefri försäljning och servering tillåts ombord.
1992/93:T609 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om båtavgifter.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.
Utskottet
Charterskatten
I propositionen föreslår regeringen att skatten på vissa resor slopas. Av propositionen framgår bl.a. följande. Reseskatten har kritiserats alltsedan den infördes år 1978. Kritiken gick till en början främst ut på att skatten var diskriminerande gentemot flyget och i synnerhet charterflyget eftersom den endast omfattar charterresor med flyg. Internationellt har skatten också kritiserats för att på ett otillbörligt sätt gynna inhemsk turism på bekostnad av turism i utlandet. För att underlätta turism inom Norden har tidigare föreslagits att skatten endast skulle tas ut på utomnordiska resor. Ytterligare har anförts att skatten rimmar illa med de svenska strävandena att harmonisera våra skatter med EG:s. Den har även ansetts strida mot ansträngningarna att bryta ned handelshinder inom GATT, EFTA och OECD. Danmark har den 1 september 1991 avskaffat sin motsvarighet till reseskatten. Detta har gjort det nödvändigt att vidta åtgärder för att inte överströmningen av resenärer från Sturup till Kastrup skall bli alltför stor. Bl.a. utbetalar Luftfartsverket ett belopp för alla som startar sin charterresa från Sturup så att det inte skall vara dyrare än att flyga från Kastrup. Det har ifrågasatts om inte åtgärden strider mot våra internationella åtaganden, och danska arrangörer har ansett att Luftfartsverkets bidrag är ett direkt statsstöd till privata researrangörer och har därför anmält förfarandet till EG-kommissionen. Enligt departementschefen talar övervägande skäl för att skatten avvecklas innan skadeverkningarna blivit alltför stora. Med beaktande också av den statsfinansiella situationen föreslås att skatten avskaffas vid utgången av september månad 1993. Skatten skall enligt förslaget inte tas ut för de resor som påbörjas den 1 oktober 1993 eller senare. Det statsfinansiella bortfallet budgetåret 1993/94 beräknas till 185 miljoner kronor.
I motion Sk27 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) att riksdagen avslår förslaget om slopad reseskatt då regeringen inte redovisat hur skattebortfallet skall finansieras. I motion Sk28 av Peter Kling m.fl. (nyd) yrkar motionärerna att riksdagen avslår förslaget (yrkande 1) och beslutar att reseskatten skall avskaffas först när mervärdesskatten på tjänster med anknytning till turistnäringen sänkts ytterligare (yrkande 2). Också i motionerna Sk25 av John Andersson (-) och Sk26 delvis av Sten Söderberg (-) yrkas att förslaget om slopad reseskatt avslås. Enligt dessa motionärer medför ett avskaffande av reseskatten klart negativa verkningar för turistbranschen. Vidare anser de att hänsyn måste tas till det statsfinansiella läget och till att något omedelbart behov av harmonisering med EG på denna punkt inte föreligger.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att reseskatten nu avskaffas. När det gäller finansieringen erinrar utskottet om att förslaget om slopad reseskatt aviserats redan i budgetpropositionen. Inkomstbortfallet har således beaktats i budgeten. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör avskaffandet kunna anstå till efter årets sommarsäsong och således gälla fr.o.m. den 1 oktober 1993. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionsyrkandena.
Förpackningsskatten
I propositionen föreslår regeringen vidare att skatten på vissa dryckesförpackningar avskaffas fr.o.m. den 1 maj 1993. Skatten tas ut på förpackningar i storleken 0,2 till 3 liter som är avsedda för konsumtionsfärdig dryck utom mjölk. 1984 fick skatten en utformning som var avsedd att ge viss miljöeffekt. Förpackningar av papper och papp beskattas härefter inte alls och s.k. pantförpackningar med 8 öre per förpackning. För övriga förpackningar varierar skatten mellan 10 och 25 öre beroende på storleken. Förpackningsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1991:76) Miljön och förpackningarna redovisat ett förslag till en modell för producentansvar vad gäller returhantering och återanvändning, återvinning av material eller energiutvinning från förpackningar och har i anslutning härtill föreslagit att skatten på dryckesförpackningar avskaffas. Enligt departementschefen har det också påtalats att skatten kan bidra till att återtagningsystemet för aluminiumburkar kan äventyras. Vidare kan skatten sedd i ett EG-perspektiv inte vara kvar i sin nuvarande utformning. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att förpackningsskatten avskaffas redan vid utgången av april månad 1993. Inkomstbortfallet för budgetåret 1993/94 beräknas till ca 150 miljoner kronor. Den varaktiga statsfinansiella effekten beräknas till 80 miljoner kronor per år.
I motion Sk27 yrkande 2 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att förslaget återförvisas med en begäran om förslag till finansiering. Också i motion Sk26 delvis av Sten Söderberg (-) yrkar motionären att förslaget avslås och hänvisar till det statsfinansiella läget.
Regeringen har nyligen i proposition 1992/93:180 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling föreslagit att det införs en möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att se till att avfall av tillverkade och sålda varor m.m. bortforslas, återanvänds, återvinns eller omhändertas på det sätt som krävs för en miljömässigt godtagbar avfallshantering. Avsikten är att en förordning om producentansvar för förpackningar skall träda i kraft den 1 januari 1994, i den mån inte frivilliga, bindande avtal har kunnat träffas. I förordningen skall, för olika materialslag, anges vilka krav på återanvändning resp. återvinning som skall vara uppfyllda efter den 1 januari 1997. Med hänsyn till att återvinningsgraden för vissa förpackningar är mycket låg kommer Naturvårdsverket att få i uppdrag att analysera konsekvenserna av återanvändnings- och återvinningsnivåer för sådana förpackningsslag.
Enligt utskottes mening finns det mot den angivna bakgrunden inte längre skäl att behålla skatten på vissa dryckesförpackningar. Det inkomstbortfall som uppkommer har beaktats i budgeten för 1993/94. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sk610 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) begär motionärerna ett tillkännagivande om att en differentierad skatt på förpackningar bör införas för att gynna de miljövänliga förpackningarna.
Av det ovan anförda framgår att utskottet inte är berett att tillstyrka ett uttalande med detta innehåll. Utskottet avstyrker motionen.
Skatten på alkoholdrycker
I propositionen föreslår regeringen att skatten på alkoholdrycker anpassas till den allmänna prisutvecklingen. Vidare föreslås en justering av skatten på starköl. Departementschefen anför att en jämförelse med prisnivån vid tiden för det alkoholpolitiska beslutet i maj 1977 visar att det finns en eftersläpning för starkare alkoholdrycker. För Renat brännvin motsvarar det en höjning av priset med ca 3%. Prisförändringarna på svagare drycker ligger dock enligt vad som anförs generellt över och på starköl mycket över den allmänna prisutvecklingen. Skatten bör därför enligt föredragande statsrådet höjas endast för de starkare alkoholdryckerna och höjningen bestämmas så att priset på Renat brännvin stiger med ca 3%. Vidare anförs att den differentiering av skatten på starköl som genomfördes den 1 juli 1992 har inneburit att det svagare ölet fått en ökande andel av försäljningen på bekostnad av det starkare. För att ytterligare främja en sådan övergång föreslår regeringen att skatten på det alkoholstarkare starkölet höjs med 50 öre till 12,50 kr per liter och att skatten på det alkoholsvagare starkölet sänks med 50 öre till 8,50 kr per liter. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 maj 1993.
I motion Sk29 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kds, m, v) föreslår motionärerna att skatten höjs med 10% på alkoholdrycker över 3,5 volymprocent. I motion Sk28 av Peter Kling m.fl. (nyd) hemställs att riksdagen sänker skatten på alkoholsvagt starköl och öl i klass 2 med 1 kr per liter (yrkande 3) och att skatten på alkoholstarkt starköl bibehålls vid 12 kr per liter (yrkande 4). I motion Sk26 delvis av Sten Söderberg (-) ifrågasätter motionären om det är bra att stimulera till en övergång till svagt starköl genom sänkt skatt och yrkar att förslaget om ändringar i alkoholbeskattningen avslås.
Yrkanden beträffande alkoholbeskattningen har framställts också i motioner från den allmänna motionstiden. I motion Sk623 yrkande 1 av Georg Andersson m.fl. (s) anför motionärerna att det är angeläget att skatten höjs med 10% på alla alkoholdrycker med hänsyn till den tid som förflutit sedan den senaste höjningen och svårigheterna att nå målet om en 25-procentig sänkning av konsumtionen. Något intresse av en ytterligare differentiering av skatten på svaga drycker torde enligt motionärerna inte finnas. Motionärerna begär ett tillkännagivande med detta innehåll. I motion Sk388 yrkande 18 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att höjningen av skatten på sprit och vin bör vara minst 5%. I motion So292 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar motionärerna att skatten på inköp av alkoholhaltiga drycker från hotell- och restaurangbranschen sänks med motsvarande 500miljoner kronor (yrkande 4).
Enligt utskottets mening finns det anledning att företa en uppjustering av skatten på de alkoholdrycker som inte följt med i den allmänna prisutvecklingen. Skatten på starkare alkoholdrycker bör därför ökas på det sätt som föreslås i propositionen. Som framgår har den differentiering av skatten på starköl som genomförts fått avsedd effekt genom en övergång från det alkoholstarkare till det alkoholsvagare starkölet. Utskottet har inte någon invändning mot att skillnaden i skatt ökas något för att ytterligare stimulera till en sådan övergång. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena.
I några motioner framställs yrkanden som tar sikte på utformningen av framtida skatteförändringar. I motion So318 yrkande 4 av Gunnar Thollander m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att ett eventuellt medlemskap i EG inte får hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir medlem. I motion Sk28 yrkande 5 av Peter Kling m.fl. (nyd) hemställer motionärerna att riksdagen beslutar att skatten på alkoholstarkt starköl på sikt bör sänkas till de nivåer som gäller i våra konkurrentländer (yrkande 5). I motion So292 yrkande 5 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär motionärerna ett tillkännagivande om att man vid inträdet i EG bör sänka skatten på alkoholhaltiga drycker med 3 miljarder kronor för att anpassa priserna till EG-nivå och på så vis inte tappa skatteintäkter.
Den alkoholpolitiska kommissionen har i uppdrag att utvärdera den hittills förda alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden -- bl.a. i ett EG-perspektiv. Kommissionen beräknas avsluta sitt arbete före utgången av år 1993.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den alkoholpolitiska kommissionens arbete nu avvaktas. Utskottet avstyrker även dessa motionsyrkanden.
I motion Sk623 yrkande 2 av Georg Andersson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att det är angeläget att höjda alkoholskatter inte påverkar konsumentprisindex.
Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna för hela den inhemska konsumtionen. Priser på ett urval varor sammanvägs till ett index. Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens sammansättning i riket och revideras vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens sammansättning under det gångna året.
Enligt utskottets mening är det inte motiverat att göra den typ av undantag som motionärerna föreslår vid beräkningen av ett index som är avsett att spegla den allmänna prisutvecklingen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Färjeförbindelserna
Resande som kommer till Sverige får med vissa begränsningar fritt införa resandeutrustning och andra varor. Den som fyllt 20 år och har varit utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin, 2 liter starköl och 200 cigarretter. I stället för sprit får ytterligare 1 liter vin medföras. Försäljningen i taxfree shops på s.k. långa rutter är begränsad till vad som får införas tullfritt enligt dessa regler. Även om vistelsen utomlands inte varat 24 timmar får resande som fyllt 15 år tullfritt införa två paket cigarretter, 20 cigarrer/cigariller eller 100 gram tobaksvaror. Försäljningen på s.k. korta rutter, bl.a. förbindelsen Simrishamn--Allinge, är anpassad till dessa tullfrihetsregler. Försäljningen begränsar sig därför till högst två paket cigarretter eller motsvarande. De särskilda provianteringsregler som gäller för Öresundsfärjorna (Lex Öresund) medför att försäljningen av cigarretter där begränsas till ett paket per enkel resa. På dessa färjor krävs således en resa tur och retur för full ranson tobak. Frågan om korta eller långa rutter regleras i avtal mellan de berörda länderna. Efter överenskommelse mellan Danmark och Sverige omklassificerades linjen Ystad--Rönne till lång rutt 1989.
I motion Sk635 yrkande 1 av Kaj Larsson m.fl. (s) tar motionärerna upp frågan om konkurrensneutralitet för färjetrafiken på Bornholm. De begär tillkännagivanden om att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till lång rutt, eftersom konkurrenssituationen blivit ohållbar sedan linjen Ystad--Rönne omklassificerats till lång rutt (yrkande 1), och om att regeringen skyndsamt bör försöka lösa frågan i enlighet med skatteutskottets tidigare uttalande (yrkande 2).
Utskottet har vid sin senaste behandling av liknande yrkanden uttalat att frågan om korta eller långa rutter så långt möjligt bör lösas på ett likartat sätt för jämförliga färjelinjer (1991/92:SkU25). Utskottet har inte ändrat uppfattning och utgår från att regeringen söker lösa problemet med färjetrafiken på Bornholm genom förhandlingar med Danmark. Någon anledning till ett tillkännagivande föreligger enligt utskottets mening inte, varför utskottet avstyrker motionen.
I motion T215 yrkande 7 av Olle Schmidt m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att de särskilda provianteringsreglerna för Öresundsfärjorna skall avskaffas.
Utskottet anser inte att det finns anledning till ändring i dessa regler och avstyrker motionsyrkandet.
Gotland
I motionerna Sk631 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk658 yrkande 2 av Claus Zaar (nyd) begärs ett beslut om taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna. I motion T602 yrkande 2 av Leif Carlson (m) begärs ett tillkännagivande om att skattefri försäljning och servering ombord kan medföra att alternativa förbindelser till Gotland skapas under högsäsong. I yrkande 3 i samma motion begärs ett tillkännagivande om att skattefri försäljning och servering ombord kan medföra att statsbidraget till koncessionstrafiken kan minskas.
I motion Sk617 av Hugo Hegeland (m) begärs en utredning om möjligheterna att förvandla Gotland till någon form av ekonomisk frizon. I motion Sk638 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och motion Sk658 yrkande 1 av Claus Zaar (nyd) framställs liknande yrkanden.
Ett enigt trafikutskott har i betänkandet 1992/93:TU18 Sjöfart understrukit vikten av att problemen med färjetrafiken på Gotland får en långsiktig lösning och av att en sådan förbereds i god tid innan nuvarande koncession upphör. En sådan lösning bör enligt trafikutskottet inte bara beakta självklara trafikpolitiska mål, såsom tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad och regional balans, utan också ta hänsyn till önskvärdheten av att främja turism och övrigt näringsliv på Gotland. Enligt trafikutskottet bör en parlamentarisk utredning tillsättas för att belysa dessa frågor och lämna förslag till långsiktiga lösningar.
Trafikutskottet har i betänkandet hemställt att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
Enligt utskottets mening innebär trafikutskottets ställningstagande att de problem som motionärerna nu vill lösa genom olika former av skattebefrielse kommer att behandlas av en parlamentarisk utredning med uppgift att ta fram en långsiktig lösning. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandena.
En särskild sjukvårdsavgift på alkohol och tobak
I motion Sk634 av Roland Larsson (c) begärs ett tillkännagivande om att en del av skatten på alkohol och tobak bör omvandlas till en avgift som tillfaller sjukvårdshuvudmännen. Samtidigt bör enligt motionären statsbidragen till dessa minskas så att staten inte förlorar någon inkomst.
Utskottet anser inte att det finns skäl att införa en särskild avgift av denna typ och avstyrker motionen.
Straffskatten vid olovlig tillverkning av sprit
Enligt 37§ lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. skall den som olovligen har tillverkat sprit dömas att betala straffskatt med 75 kr per liter, dock minst 300 kr. Enligt tulltaxelagen utgår tull med 210 kr per liter sprit vid införsel.
I motion Sk649 av Margareta Gard (m) begärs ett tillkännagivande om att den straffskatt som tas ut vid olovlig tillverkning av sprit bör ligga på samma nivå som den tullavgift som tas ut på sprit för utlandsresenärer.
Utskottet delar motionärens syn och anser att frågan om en justering av den aktuella bestämmelsen bör tas upp i lämpligt sammanhang. Utskottet utgår från att regeringen kommer att uppmärksamma problemet utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motionen i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet anfört.
Skatten på tobak
I motion So267 yrkande 9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) begärs ett tillkännagivande om att regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt instrument för att minska tobakskonsumtionen och måste genomföras. Också i motion So437 yrkande 3 av Alwa Wennerlund (kds) begärs ett tillkännagivande om att prispolitiken bör användas som ett instrument mot tobakskonsumtionen.
Utskottet erinrar om att skatten på tobaksvaror senast höjts den 1 december 1992 (prop. 1992/93:52, SkU1) och att höjningen innebar en kraftig skatteskärpning för tobaksvaror. Skattehöjningarna var 34--39% för cigarretterna, över 140% för de minsta cigarillerna och drygt 110% för piptobak och rulltobak m.m. Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte någon anledning till tillkännagivanden om behovet av regelbundna prishöjningar, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
I motion So267 yrkande 6 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) begärs ett tillkännagivande om att en avgift på 5 öre per cigarrett bör införas för att bekosta information om tobakens skadeverkningar, rökslutarstöd och forskning.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs en särskild avgift på tobak och avstyrker motionsyrkandet.
Reklamskatten
I motion Sk388 yrkande 21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att en utredning bör tillsättas med syfte att höja och bredda skatten på reklam så att t.ex. även reklam i TV beskattas. Intäkterna bör enligt motionärerna öka med minst 500 miljoner kronor. I motion Sk618 av Bo Bernhardsson och Reynoldh Furustrand (s) anför motionärerna att beskattningen av reklam bör vara likformig så att TV- och en eventuellt kommande radioreklam får finansiera en skattesänkning för fackpressen. Frågan bör enligt motionärerna utredas snabbt. I motion Sk641 av Berit Löfstedt m.fl. (s) begärs att reklamskatt i radio och TV införs snabbt.
Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat syfte har varit att förenkla administrationen av reklamskatten. Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1988:17) Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats.
Enligt utskottets uppfattning kan de delar av reklamskatten som avser reklamtrycksaker inte vara kvar vid ett eventuellt svenskt EG-medlemskap, och detta aktualiserar i sin tur frågan om övriga delar av skatten bör behållas.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till frågan om reklamskattens framtida utformning avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sk609 av Ulla Orring (fp) begärs ett tillkännagivande om att reklamskatt för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen inte skall tas ut.
Utskottet har 1974 (SkU34 s. 14) behandlat ett förslag om undantag för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen. Utskottet uttalade då att förslaget stod i strid med de grundläggande principerna för annonsbeskattningen och att det på sikt skulle kunna utgöra grunden för nya undantagsyrkanden. Utskottet avstyrkte förslaget.
Utskottet har förståelse för de synpunkter som ligger till grund för yrkandet om ett undantag för efternamnsuppgifter men är -- eftersom detta är en fråga om hur Televerket tar ut sina avgifter -- inte berett att tillstyrka att det införs ett särskilt undantag för dessa uppgifter. Utskottet anser att regeringens ställningstagande till reklamskattens framtida utformning bör avvaktas även i denna del. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
I motion Sk616 av Stig Bertilsson (m) begärs ett tillkännagivande om att den inbetalning av reklamskatt som skall ske senast den 25 juli kolliderar med semesterperioden och bör senareläggas på samma sätt som vid uppbörden av mervärdesskatt.
Arbete pågår för närvarande i regeringskansliet när det gäller uppbördsfrågor. Utskottet anser att det är viktigt med symmetri i den fråga som motionären tar upp.
Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta regeringens ställningstagande till reklamskattens framtida utformning även i detta avseende. Utskottet avstyrker motionen.
Hundskatten
I motion Sk607 av Lennart Fremling (fp) begärs ett tillkännagivande om att hundskatten bör avskaffas.
Utskottet anser nu liksom vid den senaste behandlingen av yrkanden om avskaffande av hundskatten att (1991/92:SkU22) regeringens överväganden beträffande en förändring av reglerna bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.
Särskild varuskatt
I motion Sk626 av Agne Hansson och Tage Påhlsson (c) begärs ett tillkännagivande om att den särskilda varuskatten på kosmetika, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten samt videoskatten och kassettskatten bör återinföras för att på det sättet stärka budgeten. Ett liknande yrkande framställs i motion U284 yrkande 2 av Hans Göran Franck (s) som yrkar att riksdagen begär ett förslag med detta innehåll.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa skatter återinförs och avstyrker därför motionsyrkandena.
Blyhagel
I motion Sk654 yrkande 2 av Lennart Fremling (fp) begärs ett tillkännagivande om att en miljöskatt på bly i ammunition bör införas.
Enligt utskottets mening bör effekten av de överenskommelser om en frivillig avveckling av blyhagel som träffats med jägarintressen och naturvårdsintressen avvaktas innan ställning tas till vilka ytterligare åtgärder som kan bli aktuella. Regeringen har nyligen, som en följd av en rapport med nya rön om hur snabbt blyet i hagel läcker ut i naturen, givit Kemikalieinspektionen i uppdrag att senast den 1 juli 1993 redovisa hur avvecklingen av blyanvändningen fortgår. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Båtavgifter
I motion T609 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) begär motionärerna, som även framställt ett yrkande om att fritidsbåtsregistret skall återinföras, ett tillkännagivande om att den avgift som tas ut inte bara skall täcka registerkostnaden utan också ge ett väsentligt bidrag till samhällets kostnader för upprätthållande av sjösäkerhet m.m. Man bör enligt motionärerna också överväga att differentiera avgiften efter båtens storlek.
Utskottet anser inte att det finns någon anledning att överväga att införa en särskild båtskatt och avstyrker motionsyrkandet.
Handelsgödsel och bekämpningsmedel
I motion Jo630 yrkande 32 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att beslutet att sänka regleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel gör det nödvändigt att höja miljöavgiften på dessa i motsvarande mån eller med 200 miljoner kronor.
Utskottet har i denna fråga inte någon annan inställning än den som jordbruksutskottet redovisat vid sin behandling av ett liknande yrkande i betänkandet 1992/93:JoU13 s. 29 (jfr 1992/93:JoU9 s. 8 f.). Utskottet hänvisar till vad jordbruksutskottet anfört och avstyrker motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande charterskatten att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk25, 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk27 yrkande 1 och 1992/93:Sk28 yrkandena 1 och 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, res. 1 (s)
2. beträffande förpackningsskatten att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del och 1992/93:Sk27 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, res. 2 (s)
3. beträffande en differentierad skatt på förpackningar att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk610, men. (v) - delvis
4. beträffande skatten på alkoholdrycker att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk28 yrkandena 3 och 4, 1992/93:Sk29, 1992/93:Sk388 yrkande 18, 1992/93:Sk623 yrkande 1, och 1992/93:So292 yrkande 4 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, res. 3 (nyd) - delvis men. (v) - delvis
5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk28 yrkande 5, 1992/93:So292 yrkande 5 och 1992/93:So318 yrkande 4, res. 3 (nyd) - delvis men. (v) - delvis
6. beträffande konsumentprisindex att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk623 yrkande 2,
7. beträffande färjetrafiken på Bornholm att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk635, res. 4 (nyd)
8. beträffande Öresundsfärjorna att riksdagen avslår motion 1992/93:T215 yrkande 7, res. 5 (nyd)
9. beträffande taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk631, 1992/93:Sk658 yrkande 2 och 1992/93:T602 yrkandena 2 och 3, res. 6 (nyd) - delvis
10. beträffande Gotland som frizon att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk617, 1992/93:Sk638 och 1992/93:Sk658 yrkande 1, res. 6 (nyd) - delvis
11. beträffande en särskild sjukvårdsavgift på alkohol och tobak att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk634,
12. beträffande straffskatten vid olovlig tillverkning av sprit att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk649,
13. beträffande skatten på tobak att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So267 yrkande 9 och 1992/93:So437 yrkande 3, men. (v) - delvis
14. beträffande en avgift för information om tobak att riksdagen avslår motion 1992/93:So267 yrkande 6,
15. beträffande reklamskatten att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk388 yrkande 21, 1992/93:Sk618 och 1992/93:Sk641, res. 7 (s) men. (v) - delvis
16. beträffande reklamskatt för efternamnsuppgift att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk609, res. 8 (nyd)
17. beträffande inbetalning av reklamskatt att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk616, res. 9 (nyd)
18. beträffande hundskatten att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk607, res. 10 (nyd)
19. beträffande särskild varuskatt att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk626 och 1992/93:U284 yrkande 2, men. (v) - delvis
20. beträffande blyhagel att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk654 yrkande 2,
21. beträffande båtavgift att riksdagen avslår motion 1992/93:T609 yrkande 2,
22. beträffande handelsgödsel och bekämpningsmedel att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 32. res. 11 (s)
Stockholm den 24 mars 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Karl Hagström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Charterskatten (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
De tidigare krisuppgörelserna mellan regeringen och Socialdemokraterna om den ekonomiska politiken hade som sina huvudmål att förhindra en försvagning av det s.k. strukturella budgetunderskottet. Ofinansierade utgiftsökningar och skattesänkningar är inte förenliga med de riktlinjer för en ansvarsfull budgetpolitik som dessa överenskommelser anger.
Regeringens förslag om slopad charterskatt beräknas budgetåret 1993/94 leda till ett skattebortfall på ca 310 miljoner kronor. Tillsammans med det likaledes ofinansierade förslaget om slopad förpackningsskatt ger detta ett skattebortfall på närmare en halv miljard kronor. Regeringen har inte angivit hur detta skattebortfall skall kompenseras.
Med hänsyn till det stora budgetunderskottet och det utomordentligt svåra arbete som måste bedrivas för att sanera statsfinanserna är dessa förslag till ofinansierade skattesänkningar utmanande och ytterligare exempel på regeringens oförmåga att genomföra en tillräckligt stram budgetpolitik som bidrar till en förbättring av sparandet i den offentliga sektorn.
EG:s nuvarande regler på skatteområdet utgör inte något hinder för att bibehålla charterskatten.
Enligt utskottets mening måste regeringens förslag om slopad charterskatt avvisas. Utskottet avstyrker propositionen i denna del.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande charterskatten att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:166 i denna del och med bifall till motionerna 1992/93:Sk25, 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk27 yrkande 1 och 1992/93:Sk28 yrkandena 1 och 2 avslår förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor.
2. Förpackningsskatten (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Också förslaget om slopad förpackningsskatt har lagts fram utan något som helst besked om hur inkomstbortfallet skall kompenseras. Förslaget innebär ett bortfall av inkomster under budgetåret 1993/94 på ca 150 miljoner kronor.
Med hänsyn till att förpackningsskatten i stort sett har förlorat sin betydelse som ett verkningsfullt instrument i miljöpolitiken är utskottet berett att acceptera att skatten slopas under förutsättning av att inkomstbortfallet kompenseras. Regeringen bör få en möjlighet att återkomma med ett förslag till finansiering av det skattebortfall som uppkommer.
Utskottet anser att förslaget om slopad förpackningsskatt bör återförvisas till regeringen med en begäran om förslag till finansiering.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande förpackningsskatten att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:166 i denna del, med bifall till motion 1992/93:Sk27 yrkande 2 och med anledning av motion 1992/93:Sk26 i denna del avslår förslaget till lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och hos regeringen begär ett nytt finansierat förslag.
3. Skatten på alkoholdrycker m.m. (mom. 4 och 5)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort utgå och att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Den alkoholpolitiska" och slutar med "dessa motionsyrkanden." bort ha följande lydelse:
Den totala skatteinkomsten på starksprit, vin och öl låg 1992 på ca 12 miljarder kronor. Denna skatt bör sänkas av två skäl.
Det första skälet är att vi med stormsteg närmar oss EG och därför bör anpassa oss till denna marknad. Sveriges bryggerinäring skadas av höga dryckesskatter och näringen kan skadas allvarligt om en för hög svensk beskattning bibehålls alltför länge. En anpassning medför att vi kan fortsätta att konkurrera med utlandet och att vi får behålla försäljningen av spritdrycker -- och på så vis även skatteintäkterna -- inom landet.
Det andra skälet är att den illegala marknaden för spritdrycker minskas genom en skattesänkning. Staten förlorar på så vis inte skatte- och momsinkomster. Nya undersökningar visar att det s.k. mörkertalet ligger på närmare 40 % av den totala konsumtionen. Vad som också kan nämnas är att hembränd alkohol kan vara direkt farlig. Den ryska maffian har med stormsteg kommit in på den svenska marknaden, främst genom att handla illegalt med alkohol. Detta medför givetvis att prostitution, narkotikahandel, illegal vapenhandel samt grova våldsbrott kommer att öka då den beryktade ryska maffian inte skyr några som helst medel.
Skatten bör i ett första steg år 1993 sänkas med 500 miljoner kronor. Av Systembolagets totala försäljning går 10 % till hotell- och restaurangbranschen. Resterande 90 % säljs direkt över disk. Skattesänkningen skall gälla hotell- och restaurangbranschens inköp. Genom en sådan fördelning kan hotell och restauranger lägga sig på en betydligt lägre prisnivå än vad de gör i dag. Detta skulle i sin tur innebära att svensken får råd att gå ut och umgås på restauranger och dansställen samt andra ställen med sprittillstånd utan att dricka en massa sprit innan han kommer dit. Innan man sänker skatten med 500 miljoner kronor bör man genomföra en intensiv kampanj och utbildning om alhoholen, speciellt riktad till ungdom men även till vuxna.
När Sverige senare inträder i EG bör skatten ytterligare sänkas med 3 miljarder kronor. Denna skattesänkning utgör tillsammans med den tidigare sänkningen på 500 miljoner kronor en åtgärd som skyddar statens skatteintäkter när vi är med i EG.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Sk28 yrkandena 3--5 och i huvudsak även motion So292.
dels att momenten 4 och 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande skatten på alkoholdrycker att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:166 i denna del och med bifall till motion 1992/93:Sk28 yrkandena 3 och 4, med anledning av motion 1992/93:So292 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk29, 1992/93:Sk388 yrkande 18 och 1992/93:Sk623 yrkande 1,
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, med den ändringen i 10 § att grundbeloppet för skiktet 2,25 till 3,5 % bestäms till 2 kr, för skiktet 3,5 till 4,5 % bestäms till 8 kr och för skiktet 4,5 till 7 % bestäms till 12 kr,
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som innebär att skatten på hotell- och restaurangbranschens försäljning av alkoholhaltiga drycker sänks med 500 miljoner kronor.
5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk28 yrkande 5 och 1992/93:So292 yrkande 5 och med avslag på motion 1992/93:So318 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att skatten på alkoholhaltiga drycker bör sänkas med ytterligare 3 miljarder kronor för att anpassa priserna till EG-nivå.
4. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 7)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Färjelinjen Ystad--Rönne har klassats som lång rutt samtidigt som linjen Simrishamn--Allinge nekats denna förmån. Det är inte rimligt att på detta sätt skapa helt olika förutsättningar för konkurrerande färjelinjer, och beslutet skapar nu stora problem för berörda rederier, kommuner och trafikanter.
Problemet kvarstår trots att utskottet för snart ett år sedan klargjort att något måste göras.
Regeringen bör skyndsamt ta upp förhandlingar med Danmark om att klassificera linjen Simrishamn--Allinge som lång rutt.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande färjeförbindelserna med Bornholm att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk635 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en klassificering av linjen Simrishamn--Allinge som lång rutt. 5. Öresundsfärjorna (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
De särskilda provianteringsregler som gäller för Öresundsfärjorna innebär att den tullfria försäljningen av tobak på dessa är begränsad till ett paket cigarretter per resa trots att man har rätt att föra in två paket cigarretter tullfritt. Det finns inte längre något bärande skäl att behålla dessa närmast löjeväckande regler. Lex Öresund bör avskaffas med det snaraste.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande Öresundsfärjorna att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T215 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om avskaffande av Lex Öresund.
6. Gotland (mom. 9 och 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottet motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Gotland hotas i dag av isolering. En tvåbarnsfamilj som vill besöka Gotland måste betala ca 1 600 kr för resan tur och retur. Turistnäringen på Gotland har inte en chans.
Som framhålls i flera motioner kan detta problem på ett enkelt sätt lösas genom att man inför taxfree-försäljning på färjorna till Gotland. Hela turistnäringen får då en kraftig uppgång. Man räknar med ett tillskott på 750 miljoner kronor. Vidare kan statens subventioner på 160 miljoner kronor för de bofastas resor slopas.
En annan åtgärd som också skulle få mycket positiva effekter och bidra till att rädda Gotland är att göra ön till en frihandelszon.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om taxfree-försäljning på Gotlandsfärjorna och en utredning av förutsättningarna för att göra Gotland till frihandelszon.
dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk631, 1992/93:Sk658 yrkande 2 och med anledning av motion 1992/93:T602 yrkandena 2 och 3 hos regeringen begär ett förslag som innebär att taxfree-försäljning tillåts på Gotlandsfärjorna,
10. beträffande Gotland som frizon att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk617 och 1992/93:Sk638 och med anledning av motion 1992/93:Sk658 yrkande 1 hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna för att göra Gotland till frihandelszon.
7. Reklamskatten (mom. 15)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Reklamskatten har i dag en utformning som måste ifrågasättas. På reklam i de snabbast växande reklammedierna, TV och radio, betalas inte någon reklamskatt, medan skatten på reklam i tidskrifter och fackpress är 11 %. För reklam i dagspress är skatten 4 %.
Det är inte rimligt att reklam i TV och radio på detta sätt ges en fördel i konkurrensen om reklamintäkterna. En lösning kan vara att föra in de nya reklammedierna under reklamskatten.
Med hänsyn till den utveckling som ägt rum sedan Reklamskatteutredningen lade fram sitt slutbetänkande i maj 1988 är det nödvändigt att genomföra en ny utredning. Utredningen bör genomföras snabbt och vara inriktad på att få till stånd en likformig beskattning av reklamen.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande reklamskatten att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk388 yrkande 21, 1992/93:Sk618 och 1992/93:Sk641 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en snabb utredning med sikte på att få till stånd en likformig reklamskatt. 8. Reklamskatt för efternamnsuppgift (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Sk609 är det orimligt att den som till följd av Televerkets praxis måste betala extra för att få uppgiften om sitt telefonnummer införd också under sin makes namn skall drabbas av reklamskatt. Reklamskatt bör inte utgå för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande reklamskatt för efternamnsuppgift att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk609 som sin mening ger regeringen till känna att reklamskatt inte skall utgå för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen.
9. Inbetalning av reklamskatt (mom. 17)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Arbete pågår" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Sk616 talar praktiska skäl för att den inbetalning av reklamskatt som skall göras den 25 juli, dvs. mitt i semestern, bör kunna senareläggas. En sådan möjlighet finns ju redan när det gäller momsredovisningen.
Deklaration och inbetalning av reklamskatt för den period som slutar den 30 juni bör enligt utskottets mening lämpligen samordnas med mervärdesskatteredovisningen för samma period. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det anförda.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande inbetalning av reklamskatt att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk616 hos regeringen begär ett förslag som innebär att redovisningen av reklamskatt för den period som slutar den 30 juni kan ske i den tid och ordning som gäller för redovisning av moms för motsvarande period. 10. Hundskatten (mom. 18)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Hundskatten upplevs som ett onödigt byråkratiskt krångel av hundägarna. För kommunerna utgör ordningen med ett register och en särskild skatt en belastning. Beloppet för varje hund är ju inte särskilt stort. Hundskatten har rimligen spelat ut sin roll och bör avskaffas eller göras frivillig så att de kommuner som anser sig kunna sköta dessa frågor på ett mer effektivt sätt får frihet att göra detta.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande hundskatten att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk607 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts som hundskatten. 11. Handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel har haft en viktig miljöfunktion. Det är därför förvånande att regeringen nu avskaffar dem utan att någon motsvarande höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel genomförs.
Som jordbruksutskottet anfört i betänkandet 1992/93:JoU13 Statsbudgeten för 1993/94 (reservation 1) bör regeringen utreda hur prisregleringsavgifterna kan omvandlas till en miljöavgift som även omfattar kadmium i handelsgödsel.
I avvaktan på att regeringen utreder denna fråga anser utskottet att miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör höjas med motsvarande 200 miljoner kronor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande handelsgödsel och bekämpningsmedel att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo630 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om miljövagifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Särskilda yttranden
1. Charterskatten (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anför:
Den snabba utvecklingen mot en i princip helt fri luftfartsmarknad inom Europa gör det nödvändigt att i denna fråga ta hänsyn till behovet av lika konkurrensvillkor för de företag som är verksamma inom detta område. Jag vill mot denna bakgrund inte motsätta mig att charterskatten avskaffas.
När charterskatten avskaffas måste kravet på en sänkning av turistmomsen ställas med förnyad styrka. Jag har för avsikt att återkomma till frågan när utskottet inom kort behandlar frågor om mervärdesskatt.
2. Båtavgift (mom. 21)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför:
Trots att det fanns ett motstånd mot fritidsbåtregistret när det infördes är registret numera allmänt accepterat och uppskattat. Det är beklagligt att den borgerliga regeringen i ett missriktat ideologiskt nit genomdrivit ett upphävande av registret.
Socialdemokraterna har i reservation 4 i trafikutskottets betänkande 1992/93:TU18 Sjöfart yrkat att fritidsbåtregistret återinförs och att en avgift tas ut så att registret blir självfinansierande.
Vi anser att registret bör återinföras och finansieras genom en avgift på de registrerade båtarna. Med hänsyn till att det redan föreligger en reservation med detta innehåll i trafikutskottets betänkande TU18 finns det inte någon anledning till en reservation också i detta ärende. Vi har därför inget yrkande under detta moment.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Jag biträder yrkandena i reservationerna 1 Charterskatten (mom. 1), 2. Förpackningsskatten (mom. 2) och 11. Handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22).
En differentierad skatt på förpackningar (mom. 3)
Det producentansvar som regeringen föreslår i propositionen med riktlinjer för ett kretsloppsanpassat samhälle bör enligt min mening ses som en grundläggande åtgärd. För att komma till rätta med de miljöproblem som förpackningarna orsakar krävs ytterligare åtgärder.
Förpackningsutredningen har i delbetänkandet (SOU 1990:85) Översyn av skatten på dryckesförpackningar lagt fram ett förslag om en differentierad skatt på dryckesförpackningar som bygger på att dessa rangordnas ur miljösynpunkt. Enligt min mening finns det inte någon anledning att låta frågan om en differentierad skatt på förpackningar falla som en följd av att det införs ett producentansvar.
En differentierad skatt på dryckesförpackningar har en viktig uppgift att fylla som ett komplement till ett allmänt producentansvar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skatten på alkohol
Folkhälsoskäl talar för att beskattningen av alkohol bibehålls på en hög nivå. Det förslag som regeringen lagt fram går i rätt riktning men är otillräckligt. Med hänsyn till den tid som gått sedan en allmän höjning senast genomfördes behövs det en höjning av skatten på sprit och vin som uppgår till minst 5 %. Detta för att bibehålla skatten på en rimlig nivå. Åtgärden skulle dessutom ge en ökning av skatteintäkterna med ca 450 miljoner kronor. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
Ett eventuellt medlemskap i EG och en anpassning till de skattenivåer som har satts upp inom EG leder till en kraftig sänkning av priset på alkoholdrycker. Starksprit skulle sjunka till en tredjedel, och priset på öl och vin till hälften av nuvarande priser. Priset är ett av de viktigaste alkoholpolitiska instrumenten. Planerna på en eventuell EG/EU-anslutning bör inte tillåtas hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på alkohol. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skatten på tobak
Pris- och skattepolitiken måste också i fortsättningen spela en betydande roll i kampen mot tobaksbruket. Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är då ett viktigt instrument och måste genomföras. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Reklamskatten
Som utvecklas i motion Sk641 finns det inte någon anledning att låta radio- och TV-reklam vara skattefri medan reklam i t.ex. dagspress beskattas. För att uppnå en likformig beskattning bör regler för beskattning av radio- och TV-reklam införas. Skatten bör vara densamma som för populärpress, bioreklam och direktreklam. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
Särskild varuskatt m.m.
Som anförs i motion Sk626 innebär riksdagens beslut om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin kraftiga besparingsåtgärder och ingrepp i transfereringssystemen som till stor del har sin effekt från den 1 janauri 1993. Samtidigt träder det sedan länge fattade beslutet om slopad skatt på varor som kosmetika, choklad, läskedrycker, videobandspelare och kassettband i kraft. Som motionärerna anför talar principen om skatt efter bärkraft för att dessa skatter nu återinförs. Ett återinförande av dessa skatter skulle medföra vissa tekniska olägenheter. Detta uppvägs dock av att åtgärden innebär en intäkt för staten på ca 1,5 miljarder kronor. En sådan inkomstförstärkning är välmotiverad, inte minst mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget och behovet av att finansiera satsningar bl.a. mot arbetslösheten. Jag anser att riksdagen bör bifalla motionärernas yrkande om ett tillkännagivande om ett återinförande av dessa skatter.
Båtavgiften
I likhet med utskottets s-ledamöter stöder jag förslaget om ett återinförande av fritidsbåtregistret. Med hänsyn till att förslag finns i reservation 4 i trafikutskottets betänkande 1992/93:TU18 Sjöfart om att registret återinförs och om att en avgift skall tas ut för att finansiera registret har jag i likhet med utskottets s-ledamöter inget yrkande i denna del.
Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 4, 5, 13, 15 och 19 bort hemställa:
3. beträffande en differentierad skatt på förpackningar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk610 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en differentierad skatt på förpackningar.
4. beträffande skatten på alkoholdrycker
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och motion 1992/93:Sk388 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk28 yrkandena 3 och 4, 1992/93:Sk29, 1992/93:Sk623 yrkande 1 och 1992/93:So292 yrkande 4
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en allmän höjning av skatten på sprit och vin.
5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So318 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk28 yrkande 5 och 1992/93:So292 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att ett kommande medlemskap i EG inte får hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir medlem.
13. beträffande skatten på tobak
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So267 yrkande 9 och med anledning av motion 1992/93:So437 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om regelbundna höjningar av tobakspriserna.
15. beträffande reklamskatten
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk641 och med anledning av motionerna 1992/93:Sk388 yrkande 21 och 1992/93:Sk618 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om införande av reklamskatt på radio och TV.
19. beträffande särskild varuskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk626 och 1992/93:U284 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om återinförande av den särskilda varuskatten, skatten på kassettband, skatten på videobandspelare och skatten på läskedrycker och bordsvatten.