Vissa pensionsfrågor m.m.
Betänkande 1993/94:SfU8
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SFU08
Vissa pensionsfrågor m.m.
Innehåll
1993/94
SfU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1993/94:37 med förslag om ändrad beräkning av basbeloppet inom den allmänna försäkringen till följd av den svenska kronans depreciering under tiden den 19 november--den 18 december 1992, höjd folkpension till gift pensionär vars make har partiellt förtida uttag av ålderspension och förslag om ny beräkning av särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn i vissa fall av förtida uttag av ålderspension. Dessutom behandlas ett förslag i proposition 1993/94:59 om vissa sjukförsäkringsfrågor. Förslaget innebär att den undre gränsen för uttag av den allmänna sjukförsäkringsavgiften skall anpassas till den ändrade gränsen för deklarationsskyldigheten.
Vidare behandlas två motioner som väckts med anledning av proposition 1993/94:37.
Utskottet biträder förslagen i propositionerna och avstyrker bifall till motionerna.
Propositionerna
I proposition 1993/94:37 om vissa pensionsfrågor har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn.
I proposition 1993/94:59 om vissa sjukförsäkringsfrågor har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen, såvitt nu är i fråga, att anta förslag till lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Övriga förslag i proposition 1993/94:59 kommer att behandlas i betänkande SfU9.
Motionerna
1993/94:Sf9 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till lagändring i fråga om beräkningen av basbeloppet vilken utgår från förändringen av såväl bruttonationalinkomsten som inflationen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av indexeringssystemen i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen omedelbart beslutar sådan ändring i 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring att basbelopp fastställs av regeringen för varje kvartal med början första kvartalet 1994, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring med hänsyn till att ändringen kan komma att drabba fattigpensionärerna.
1993/94:Sf10 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kompensera låginkomstpensionärerna vid reduceringen av basbeloppet.
Utskottet
Basbeloppet
Folk- och tilläggspensionsförmånerna är liksom en del andra sociala förmåner värdesäkrade genom basbeloppet. Bestämmelserna om basbeloppet finns i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Basbeloppet fastställs av regeringen för varje år och utgör 29 700 kr multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober året före det som basbeloppet avser och prisläget i oktober 1989. Därvid skall bortses från de prisförändringar som följer av ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomförts åren 1990 och 1991. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. För år 1993 är basbeloppet 34 400 kr.
Enligt beslut vid föregående riksmöte (prop. 1992/93:116, SfU9, rskr. 157) skall basbeloppet minskas med 2 % vid beräkning av allmänna pensionsförmåner utom vad gäller de särskilda folkpensionsförmånerna handikappersättning, vårdbidrag och särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn.
I proposition 1993/94:37 föreslås att vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 skall bortses från de direkta effekter på konsumentprisindex som följer av höjda priser på importerade och importkonkurrerande varor till följd av den svenska kronans depreciering under tiden den 19 november--den 18 december 1992. Regeringen motiverar förslaget med att den initiala deprecieringen av kronan som skedde mot ecu när Sverige övergav den fasta växelkursen den 19 november utgjorde en korrigering av ett för högt kostnadsläge i Sverige. För att inte det höga kostnadsläget ånyo skall uppstå bör vare sig löntagare eller personer som uppbär basbeloppsanknutna förmåner kompenseras för de priseffekter som beror på deprecieringen av kronan. Något realekonomiskt utrymme för en sådan kompensation föreligger inte enligt propositionen.
I motion Sf9 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas avslag på regeringens förslag med hänsyn till att ändringen kan komma att drabba "fattigpensionärerna". I motionen framhålls att det måste vara en viktig uppgift att ompröva ett system där omfördelningen av samhällets krympande resurser sker enligt föråldrade modeller. BNP-tillväxten har, anför motionärerna, varit negativ under en längre tid. Samtidigt får de vars inkomster är baserade på basbeloppet en större andel av den totala kakan. En åtgärd som bekämpar både den okontrollerade inkomstförskjutningen och det automatiska inflationshöjandet vore att se till att basbeloppet inte enbart avspeglar prisutvecklingen utan även den reella standardutvecklingen i samhället. Detta görs enligt motionärerna genom att eventuella förändringar i basbeloppet sker med hänsyn till såväl förändringar i BNP som inflationen. Motionärerna begär ett skyndsamt förslag till förändring av beräkningen av basbeloppet i enlighet med det anförda. De begär också en skyndsam översyn av hela indexeringssystemet som styr statens utgiftshöjningar och ett omedelbart beslut om att basbeloppet skall beräknas för varje kvartal så att de förordade ändringarna i beräkningssättet kan få snabbt genomslag.
Utifrån det syfte som motionärerna angivit för avslag på propositionen, nämligen att den av regeringen föreslagna ändringen i basbeloppsberäkningen kan komma att drabba pensionärer med de lägsta pensionerna, kan utskottet inte se att detta syfte kan förenas med motionärernas egna förslag om skyndsamma förändringar av basbeloppet. Dessa syftar helt uppenbart till att ytterligare minska de basbeloppsanknutna förmånerna, främst då pensionerna, och hindra vad motionärerna ser som en orättvis förskjutning av välfärden.
Utskottet vill erinra om att frågan om den framtida värdesäkringen av pensionsförmånerna för närvarande prövas av den parlamentariskt sammansatta pensionsarbetsgruppen.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker bifall till motion Sf9.
I motion Sf10 av Berith Eriksson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att en konsekvensanalys av följderna av en ändrad basbeloppsberäkning skall göras och att regeringen skall lägga fram förslag till insatser för de sämst ställda pensionärerna. Motionärerna erinrar om att partiet tidigare föreslagit en höjning av pensionstillskottet från 55 till 100 % av basbeloppet, vilket i nuvarande pensionssystem skulle ge den bästa effekten för låginkomstpensionärerna. En lägre procenttalshöjning kan också, framhåller motionärerna, vara mer motiverad än särskilda hyresbidrag till denna grupp pensionärer.
Även frågan om hur hög grundnivå som skall finnas inom pensionssystemet övervägs inom pensionsarbetsgruppen. Utskottet anser därför att motion Sf10 inte bör föranleda någon åtgärd.
Folkpensionens storlek för gift pensionär då maken uppbär pension
Fr.o.m. den 1 januari 1992 kan halv förtidspension uppbäras samtidigt med halvt förtida uttag av ålderspension. Den 1 juni 1992 infördes vidare möjlighet att göra förtida resp. uppskjutet uttag av en fjärdedels ålderspension och den 1 juli 1993 även av tre fjärdedels ålderspension, också detta i kombination med partiell förtidspension. Folkpensionen för den som är gift utgör 78,5 % av basbeloppet om maken har ålderspension eller hel förtidspension. Har maken tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förtidspension är folkpensionen respektive 82,9, 87,25 och 91,6 % av basbeloppet.
I propositionen föreslås en anpassning av nivåerna för den som är gift och vars make uppbär partiell ålderspension i form av förtida uttag, antingen enbart eller i kombination med förtidspension, till de nivåer som gäller för gift pensionär vars make uppbär enbart förtidspension.
Utskottet biträder förslaget.
Särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn
Vid förtida uttag av ålderspension minskas även tilläggsförmånerna till pensionen livsvarigt. Detta gäller också tilläggsförmånen särskilt pensionstillägg oavsett om det förtida uttaget av ålderspension skett före den 1 januari 1991 då tillägget infördes.
I propositionen föreslås att minskning av särskilt pensionstillägg endast skall göras i den mån föräldern tagit ut förmånen före den månad under vilken föräldern fyller 65 år. Ändringen skall tillämpas på pensionstillägg som avser tid efter ikraftträdandet.
Utskottet biträder förslaget.
Allmän sjukförsäkringsavgift
Från och med den 1 januari 1993 tas en allmän sjukförsäkringsavgift om 0,95 % ut på förvärvsinkomster upp till 7,5 basbelopp (prop. 1992/93:136, bet. 1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157). Avgiften tas inte ut om förvärvsinkomsterna understiger 32 % av det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket är samma gräns som gäller för deklarationsskyldighet för förvärvsinkomster.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiU1 och 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158) har gränsen för deklarationsskyldighet sänkts till 25 % av basbeloppet fr.o.m. år 1994. Med anledning härav föreslår regeringen i proposition 1993/94:59 en motsvarande sänkning av gränsen för uttag av den allmänna sjukförsäkringsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1994.
Utskottet biträder förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande basbeloppet att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Sf9 antar det i proposition 1993/94:37 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 1 kap. 6 §, res. (nyd)
2. beträffande höjt pensionstillskott m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf10, men. (v)
3. beträffande folkpensionens storlek att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad det inte berörts under moment 1 ovan,
4. beträffande särskilt pensionstillägg att riksdagen antar det i proposition 1993/94:37 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,
5. beträffande allmän sjukförsäkringsavgift att riksdagen antar det i proposition 1993/94:59 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift.
Stockholm den 16 november 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s) och Rune Backlund (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Basbeloppet (mom. 1)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utifrån det" och slutar med "motion Sf9" bort ha följande lydelse:
När basbeloppet infördes år 1962 var syftet att värdet på den allmänna försäkringen inte skulle urholkas. Vid denna tid hade samhället låg inflation och hög tillväxt. Nu har BNP-förändringen i Sverige varit negativ under en längre tid. Samtidigt får de vars inkomster är baserade på basbeloppet en större andel av den totala kakan, vilket orsakar en orättvis förskjutning av välfärden. Utskottet anser att en åtgärd som bekämpar både den okontrollerade inkomstförskjutningen och det automatiska inflationshöjandet vore att se till att basbeloppet inte enbart återspeglar prisutvecklingen utan även den reella standardutvecklingen i samhället. Detta kan bli fallet genom att eventuella förändringar i basbeloppet görs med hänsyn såväl till förändringar i bruttonationalinkomsten som inflationen. Samhället är vidare fullt med avtal som indexeras upp år efter år. En stor del av statens utgiftshöjningar styrs direkt av indexeringar. Detta system verkar mot samhällets intresse av prisstabilitet. Hela systemet med indexeringar måste därför snabbt ses över.
Utskottet anser att riksdagen bör begära att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag till lagändring som innebär att förändringar i basbeloppet beräknas utifrån såväl förändringar i bruttonationalinkomsten som inflationen. Med hänsyn till att de föreslagna förändringarna av basbeloppsberäkningen måste kunna få ett snabbt genomslag är det inte lämpligt att binda hela basbeloppet för år 1994. Det förefaller rimligt att i avvaktan på nya regler bestämma basbeloppet för ett kvartal i sänder.
Då den av regeringen föreslagna ändringen kan drabba de sämst ställda grupperna i samhället, främst fattigpensionärerna, och utskottet anser att dessa inte i nämnvärd omfattning får drabbas bör regeringen även av det skälet återkomma med ett nytt förslag till förändring av basbeloppsberäkningen. Propositionens förslag bör därför avslås.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande basbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf9,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels antar 1 kap. 6 § i det i proposition 1993/94:37 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att andra stycket erhåller följande lydelse: Basbeloppet faställs av regeringen för varje kvartal och utgör för första kvartalet 1994 29 700 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober 1993 och prisläget i oktober 1989. Därvid skall bortses från de prisförändringar som följer av ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Regeringens förslag om reducering av basbeloppet på grund av deprecieringen av den svenska kronan under tiden den 19 november--den 18 december 1992 får negativa effekter på pensionärernas ekonomi. Vid tidigare förändringar i basbeloppsberäkningen har det varit de pensionärer som haft enbart folkpension eller folkpension och låg ATP som drabbats. Förhoppningarna om att allt fler pensionärer skulle göras oberoende av socialt ekonomiskt bistånd kan grusas av manipulationen med basbeloppet. Jag anser därför att det behövs en konsekvensanalys och förslag till insatser för de sämst ställda pensionärerna.
Vänsterpartiet har tidigare föreslagit en höjning av pensionstillskotten från 55 till 100 % av basbeloppet, och jag anser att en sådan höjning i nuvarande pensionssystem skulle ge den bästa effekten för låginkomstpensionärerna. En lägre procenttalshöjning skulle också enligt min mening vara mer motiverad än att ge särskilda hyresbidrag till denna grupp.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 borde ha hemställt:
2. beträffande höjt pensionstillskott m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf10 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att kompensera låginkomstpensionärerna vid reduceringen av basbeloppet.
I proposition 1993/94:37 framlagt lagförslag
Bilaga
I proposition 1993/94:59 framlagt lagförslag Bilaga