Vissa normgivningsbemyndiganden på vägtransportområdet, m.m.
Betänkande 1991/92:TU17
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU17
Vissa normgivningsbemyndiganden på vägtransportområdet, m.m.
Innehåll
1991/92
TU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet förslag i proposition 1991/92:131 till ändringar i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (bemyndigandelagen), i yrkestrafiklagen (1988:263) och i lagen (1982:821) om transport av farligt gods. Förslagen till ändringar i bemyndigandelagen och yrkestrafiklagen har samband med den svenska anpassningen till EG. Sålunda föreslås att regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om kör- och vilotider vid vägtransporter samt om förbud mot vissa typer av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter. Vidare föreslås att regeringen får bemyndigande att meddela föreskrifter om behörighet och utbildning för förare, förarbiträden och konduktörer vid vägtransporter av personer eller gods. Dessutom föreslås att straffbestämmelserna i lagen om transport av farligt gods kompletteras med en bestämmelse om ringa brott med endast penningböter som påföljd. Detta gör det möjligt att vid mindre förseelser använda systemet med ordningsbot. Vidare föreslås att tulltjänstemän får rätt att biträda vid förundersökning av brott mot lagens bestämmelser och att själva vidta vissa förundersökningsåtgärder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992. Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag.
Till betänkandet är fogat en meningsyttring av v-suppleanten, avseende bemyndigandelagen.
Propositionen
Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1991/92:130 om vissa normgivningsbemyndiganden på vägtransportområdet, m.m. 1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, 2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263), 3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods. Lagförslagen har fogats som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
1 Bemyndigandelagen
Enligt 8 kap. 3 § första stycket regeringsformen skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Enligt 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen kan regeringen utan hinder av bl.a. den nämnda 3§ efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser t.ex. (punkt1) skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa och (punkt5) trafik. Genom lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (bemyndigandelagen) har riksdagen givit regeringen ett sådant bemyndigande för föreskrifter som gäller vissa i lagens 1§ första stycket i 13 punkter närmare angivna ändamål. Enligt t.ex. punkt8 får regeringen meddela föreskrifter om trafik på väg. I propositionen föreslås att till 1 § första stycket fogas en fjortonde punkt, enligt vilken regeringen bemyndigas meddela föreskrifter som gäller kör- och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter. Regeringen motiverar förslaget med en hänvisning till det s.k. EES-avtalet, varigenom Sverige åtar sig att införliva relevanta delar av EG:s existerande regelverk med svensk rätt. Svenska bestämmelser om arbetstid och vilotid i trafiken finns i två författningar. Kungörelsen (1972:602) om arbetstid vid vägtransport m.m. (ATK) gäller sådana transporter på väg av personer eller gods som i förvärvsverksamhet utförs inom landet eller utom landet med fordon som är registrerat i Sverige. I fråga om vissa internationella vägtransporter gäller förordningen (1975:883) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter, vilken grundar sig på en europeisk överenskommelse om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR). ATK och AETR är uppbyggda utifrån skilda principer. Den förra utgår från förarens arbetstid och den senare från förarens körtid. Det innebär att olika regler för närvarande gäller för nationella och internationella vägtransporter samt i förhållande till stater som är anslutna till AETR och till stater som inte är det. Enligt EES-avtalet -- framhålls det vidare i propositionen -- skall bl.a. bestämmelserna i vissa EG-förordningar om harmonisering av viss social lagstiftning angående vägtransporter m.m. med visst undantag införlivas i svensk rätt. Dessa EG-förordningar utgår från förarnas körtider vid regleringen av arbetsvillkoren vid vägtransporter. En anpassning av svensk rätt till dessa regler kommer alltså att innebära en övergång till körtidsprincipen även nationellt. Med de nya EG-reglerna tillkommer -- enligt propositionen -- även en bestämmelse om att lön till förare, med visst undantag, inte får beräknas på grundval av tillryggalagda sträckor och/eller transporterad godsmängd. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av hänsyn till trafiksäkerheten. Det generella bemyndigandet för regeringen enligt 1§ första stycket punkt8 bemyndigandelagen att meddela föreskrifter om trafik på väg och ett bemyndigande enligt yrkestrafiklagen för regeringen att meddela föreskrifter om yrkesmässig trafik till och från Sverige har hittills -- framhålls det i propositionen -- ansetts täcka även arbets-, kör- och vilotider vid vägtransporter, låt vara att ATK utfärdades innan regeringsformen trädde i kraft. Däremot kan det ifrågasättas om lagens nuvarande bemyndiganden täcker den nämnda bestämmelsen om förbud mot vissa beräkningar av lön till förare vid vägtransporter. I klarhetens intresse bör därför i bemyndigandelagen -- med stöd av 8kap. 7§ första stycket 1 och 5 regeringsformen -- införas en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter både om kör- och vilotider vid vägtransporter och om det nämnda förbudet.
Regeringens sålunda återgivna förslag har inte givit utskottet anledning till erinran. Förslaget tillstyrks följaktligen.
2 Yrkestrafiklagen
EES-avtalet innebär också att EG-bestämmelser om bl.a. lägsta ålder för förare, förarbiträden och konduktörer vid gods- och persontransporter införlivas i svensk rätt, framhålls det i propositionen. Detsamma gäller EG-bestämmelser om minimikrav på utbildning för vissa förare av vägtransportfordon. Dessa bestämmelser innebär en skärpning i förhållande till körkortslagens (1977:477) allmänna bestämmelser om förarbehörighet och förarprov. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 24§ yrkestrafiklagen -- som innehåller ett bemyndigande för regeringen att utfärda vissa föreskrifter med anknytning till lagen -- utvidgas till att omfatta föreskrifter om behörighet och utbildning för fordonsbesättningar vid vägtransporter.
3 Lagen om transport av farligt gods
I propositionen behandlas också en fråga, som skiljer sig från de båda ovan behandlade bl.a. så till vida som den inte avser något normgivningsbemyndigande och inte heller har något samband med EG eller EES-avtalet. Av propositionen framgår att en arbetsgrupp med företrädare för generaltullstyrelsen, rikspolisstyrelsen och riksåklagaren i en rapport föreslagit åtgärder för att förbättra sanktions-, lagförings- och utredningsmöjligheterna i samband med brott mot reglerna om transport av farligt gods. På grundval av rapporten, som remissbehandlats, föreslår regeringen att nuvarande straffbestämmelse i lagen om transport av farligt gods -- med endast dagsböter eller fängelse i högst ett år i straffskalan -- kompletteras med en bestämmelse som medger att penningböter kan komma i fråga, om ett brott mot lagen är att anse som ringa. Genom en dylik ändring kan systemet med ordningsbot utnyttjas vid sådana smärre brott och förseelser som hittills har visat sig vara ganska många och som föranlett endast ett måttligt antal dagsböter. Ordningsbot minskar den administrativa omgången och medför besparingar i tid och pengar både för staten och den berörde misstänkte. Även reaktionen mot förseelser som begås av utländska medborgare blir effektivare. Vidare föreslås att lagen ändras så att tulltjänstemän ges rätt att biträda vid förundersökning av brott mot lagens bestämmelser och att själva vidta vissa förundersökningsåtgärder. Utskottet tillstyrker ändringsförslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bemyndigandelagen att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, men. (v) - delvis
2. beträffande yrkestrafiklagen att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),
3. beträffande lagen om transport av farligt gods att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods.
Stockholm den 28 april 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Lars Biörck (m) och Jarl Lander (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Bemyndigandelagen
Jag har ingen erinran mot att bemyndigandelagen ändras så att regeringen uttryckligen bemyndigas meddela föreskrifter om kör- och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter. Jag har inte heller någon erinran mot att regeringen, på grund av förpliktelser enligt AETR eller EG-bestämmelser, meddelar föreskrifter om kör- och vilotider som skall gälla vid vägtransporter utanför Sveriges gränser och som utgår från förarens körtid. Däremot motsätter jag mig att föreskrifter som utgår från förarens körtid skall gälla för vägtransporter som sker inom landet med fordon registrerade i Sverige. EES-avtalet torde inte heller innebära någon skyldighet att frångå ATK-reglerna för sådana transporter. Om ATK-reglerna upphävs försämras arbetsvillkoren för fordonsbesättningar i avsevärd utsträckning.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.1 borde ha hemställt:
1. beträffande bemyndigandelagen att riksdagen dels antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Propositionens lagförslag
Bilaga