Vissa museifrågor (Betänkande 1988/89:KrU1 Kulturutskottet)

Kulturutskottets betänkande

1988/89 :KrUl

Vissa museifrågor

1988/89

KrUl

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sju motioner, som samtliga rör museifrågor. Några
av motionerna innehåller yrkanden om insatser för att statligt stöd till museer
för ny- eller ombyggnad skall utgå eller för att nya museeer skall inrättas. I
några motioner yrkas att museer - befintliga eller planerade - skall bli
riksmuseer med statligt kostnadsansvar, dvs. centralmuseer, eller, i ett fall,
basmuseum (ansvarsmuseum).

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Detta sker med hänvisning
bl.a. till vissa principiella ställningstaganden till ansvar och uppgifter på
museiområdet som utskottet intog förra året i samband med behandlingen av
en proposition. I sammanhanget redovisar utskottet den situation som
föreligger i fråga om de faktiska möjligheterna att få statsbidrag till ny- och
ombyggnad av teater-, konsert- eller museilokaler. Utskottet hänvisar till att
frågan om huruvida exempelvis ett särskilt stödsystem skall införas för
kultursektorn i första hand får prövas av regeringen i budgetsammanhang.
Vid betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionsyrkanden

1987/88:Kr207 av Bo Hammar och Nils Berndtson (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statens medverkan för tillkomsten av ett nytt glasmuseum i Växjö.

1987/88:Kr217 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas
framväxt och biblioteksverksamhetens historia till Borås,

2. att riksdagen beslutar att göra Tekomuseum i Borås till riksmuseum med
statligt kostnadsansvar.

1987/88:Kr229 av Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att skapa ett invandrarmuseum placerat i Norrköping.

1987/88:Kr277 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett riksidrottsmuseum i
Göteborg.

1 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 1

1987/88:Kr279 av Erik Hovhammar m.fl. (m,s,fp,c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att klassa
Växjö glasmuseum som basmuseum för det svenska glaset och dess historia.

1987/88:Kr304 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om åtgärder för att inrätta ett stort internationellt inriktat marint akvarium
och museum som skildrar miljö- och naturresurserna i Östersjön och nu
aktuella miljöproblem.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo836.

1987/88:Kr306 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsmedel för
uppförandet av Östersjömuseet i Oxelösund.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A460.

Principiella ställningstaganden våren 1987

I proposition 1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter och ansvar
redovisades riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för
landets museiväsende. Utskottet tillstyrkte i sitt av riksdagen godkända
betänkande riktlinjerna (KrU 1986/87:21). Enligt dessa bör centralmuseerna
överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla
expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet
inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna gavs fem s.k.
ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar.
Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de
kulturhistoriska museerna historiska museet, Nordiska museet och etnografiska
museet, inom området konst statens konstmuseer och inom området
naturhistoria naturhistoriska riksmuseet. I enlighet med regeringens förslag
får ansvarsmuseerna särskilda resurstillskott.

I rapporten Museiförslag hade kulturrådet föreslagit att fyra utvecklingsprojekt
skulle starta inom museiområdet för att bedrivas under ett antal år.
Projekten benämns i rapporten Nya perspektiv på den svenska historien,
Ekologisk kunskapsspridning, Sverige och tredje världen samt Invandrarnas
kulturer.

Under remissbehandlingen stöddes förslaget om en satsning på särskilda
utvecklingsprojekt av flertalet remissinstanser. Också kulturministern ställde
sig positiv till sådana projekt. I fråga om valet av projekt anförde han bl.a.
att kulturrådets förslag gällde ämnen som är mycket angelägna i dagens
samhälle. Han ansåg emellertid att det inte var lämpligt att riksdag och
regering låste fast vilka projekt som skulle bedrivas och deras innehåll.
Projekten borde i stället tas fram i samarbete mellan museerna och statens
kulturråd.

Utskottet delade kulturministerns uppfattning. Utskottet tillstyrkte att
särskilda medel avsattes för utvecklingsprojekt inom museiområdet. Utskottet
anförde att även om riksdag - och regering - således inte bör ta ställning
till vilka utvecklingsprojekt som bör komma till stånd, ansåg sig utskottet
med hänsyn till i betänkandet lämnad redovisning och till vad som i övrigt
anförts i propositionen kunna utgå från att de föreslagna projekten kommer
till stånd.

1988/89: KrU 1

I följande avsnitt av detta betänkande behandlas två av projekten närmare
(Invandrarnas kulturer och ekologisk kunskapsspridning).

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om
bl.a. inrättandet av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip för
närvarande inte bör inrättas fler centralmuseer. I följande avsnitt redovisar
utskottet närmare sitt ställningstagande till i det nämnda betänkandet
behandlade förslag om vissa museer.

De närmare skälen för utskottets principiella ställningstagande framgår av
följande avsnitt i utskottsbetänkandet som hänför sig till en del av propositionen
som har rubriken Samlingsområden.

Avsnittet Samlingsområden aktualiserar i förening med ett antal motionsyrkanden
ett principiellt ställningstagande till frågan om huruvida det är
motiverat att det inrättas fler statliga museer eller med dem jämställda
museer. Som framgår av propositionen används i propositionen - med
undantag som tidigare redovisats (s. 4) - begreppet centralmuseer för sådana
museer. Många gånger, bl.a. i motionssammanhang, torde begreppen
riksmuseum och nationellt museum användas som synonymer till centralmuseum.
I vissa fall torde begreppen syfta på ett museum som visserligen inte är
statligt - eller har statligt driftbidrag och har av regeringen fastställd
instruktion eller stadgar - men som har ett betydande statsbidrag. De båda
begreppen syftar på det särskilda ansvar som skulle vara förknippat med det
statliga stödet. Utskottet vill med hänsyn till framförda motionskrav redan i
detta sammanhang framhålla att det inte är motiverat att riksdag - eller
regering - gör någon form av klassificering av museerna annat än vad som
behövs för att ange sådana uppgifter som behandlas i propositionen. Det
finns därför i allmänhet inte skäl för riksdagen att göra någon bedömning av
om ett museum har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget vill
utskottet erinra om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhöll
att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta
statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden
ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).
Utskottet delar denna uppfattning.

Skälet till att inrätta nya statliga museer skulle vara att det finns angelägna
samlingsområden som utgör s.k. vita fält som inte täcks in av ansvarsmuseerna
eller övriga statliga eller därmed jämställda museer. Det skulle då bero på
att gällande instruktion och stadgar inte ger utrymme för insamling inom
områdena i fråga. Kulturrådet har framhållit att fälten är ”vita” på grund av
att museerna saknar resurser eller inte prioriterar dem. Kulturrådet har
också framhållit att behovet av att inrätta och driva museer som skulle täcka
de vita fälten får lösas inom den nuvarande centralmuseistrukturen eller
inom andra samlande och bevarande institutioner än de centrala museerna.

Utskottet ansluter sig i princip till den redovisade uppfattningen. Detta
innebär också att i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde
som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i första
hand får ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis
genom riktade insatser. Detta synsätt stämmer överens med vad som
redovisas i propositionen. I detta hänseende hänvisar utskottet som ett
exempel till vad som där anförs om behovet av en förbättring av dokumentationen
av invandrarnas kulturer. Utskottet anser således att det i princip för
närvarande inte bör inrättas fler centralmuseer.

Enligt utskottets mening får det sagda dock inte leda till att den nuvarande
statliga museistrukturen helt låses fast i sin nuvarande form. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om vad kulturministern anför i avsnittet Museerna och

1988/89: KrU 1

1* Riksdagen 1988189.13 sami. Nr 1

den yttre kulturmiljön av innehåll dels att denna miljö med sitt rika innehåll
många gånger kan förmedla större upplevelsevärden än den traditionella
museiutställningen, dels att det är en insikt som avspeglas i strävandena mot
förnyelse inom internationellt och svenskt museiväsende där målsättningen
bl.a. är att i olika former levandegöra de autentiska miljöerna. Bl.a. nämns
projektet Ekomuseum i Bergslagen som ett svenskt exempel på sådana
strävanden. I ett längre perspektiv kan nu angivna omständigheter påverka
den statliga museistrukturen.

Statsbidrag till museilokaler

Sedan år 1953 har regeringen medgett att Svenska penninglotteriet får
anordna ett lotteri till förmån för kulturella ändamål (kulturlotteriet).
Regeringen har från fall till fall beslutat om anvisande av medel ur
behållningen av dessa lotterier till investeringsändamål av engångsnatur på
kulturområdet, t.ex. byggnadsändamål, anskaffande av utrustning o.d. I
enlighet med det statsbidragssystem som i praxis utbildades under 1960- och
1970-talen vid användningen av denna lotterimedelsbehållning, fattades ett
antal principbeslut om statligt bidrag med en femtedel av totalkostnaden vid
ny- och ombyggnader av regionala teater-, konserthus- och museibyggnader.
I 1981 års budgetproposition (1980/81:100 bil. 12 s. 19) uttalades med
hänvisning bl.a. till det ekonomiska läget att stödet borde avvecklas. Vid
avgivandet av 1984 års budgetproposition fanns statliga åtaganden som
innebar att ca 40 milj. kr. återstod att betala. Behållningen från lotteriet
uppgick vid samma tidpunkt som regel till 5-6 milj. kr. per år. För att
snabbare kunna fullgöra de åtaganden som gjorts beräknades i budgetpropositionen
1984 ett engångsbelopp om 32 milj. kr. (prop. 1983/84:100 bil. 10 s.
292). På förslag av kulturutskottet bifölls förslaget (KrU 1983/84:18).

I budgetpropositionen 1984 föreslogs vidare - under bostadshuvudtiteln -att stöd till ny- och ombyggnad av ickestatliga teater-, konsert- och
museilokaler skulle kunna ges av statliga medel (prop. 1983/84:100 bil. 13 s.
66 och 69). Det framhölls att behovet av stöd i vissa fall fortfarande var
kulturpolitiskt angeläget. Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen
på byggarbetsmarknaden, t.ex. i regioner där inga projekt som
avser allmänna samlingslokaler var aktuella. Bostadsutskottet tillstyrkte i sitt
av riksdagen godkända betänkande förslaget och gjorde i sammanhanget
vissa uttalanden om stödet till kulturbyggnader (BoU 1983/84:20).

Bestämmelserna på området är intagna i förordningen (1984:703) om
statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m. Enligt förordningen får, i mån av
tillgång på medel, lämnas anordningsbidrag för nybyggnad och upprustningsbidrag
för ombyggnad eller upprustning av teater-, konsert- eller museilokaler
som tillhör någon annan än staten.

Bidrag lämnas om projektet är angeläget från kulturpolitisk synpunkt, är
av betydelse från sysselsättningssynpunkt och inte försvårar förverkligandet
av projekt som avser allmänna samlingslokaler och inte heller försämrar
förutsättningarna för driften av befintliga sådana lokaler. Anordningsbidrag
lämnas med högst 30% av bidragsunderlaget. Om det finns särskilda skäl kan
bidrag lämnas med 35%. Upprustningsbidrag lämnas med högst 50%.

1988/89: KrU 1

Växjö glasmuseum (Kr207 och Kr279)

Allmänna uppgifter

Växjö glasmuseum utgör en del av länsmuseet i Kronobergs län. Smålands
museum. Länsmuseet påbörjade insamling av glas på 1930-talet. Majoriteten
av bruken i glasriket var då belägna inom länet. År 1962 invigdes Växjö
glasmuseum, sedan en särskild tillbyggnad till Smålands museum färdigställts.
Sedan nämnda år har en betydande insamling skett av såväl
glasföremål som arkivalier från Svenska glasbruksföreningen. Glasindustrins
arbetsgivarförbund och olika glasbruk. Antalet glasföremål uppgår nu till ca
25 000. Dessa har framställts vid en mycket stor del av de glasbruk som
anlagts och drivits i Sverige. Avsikten är att det i anknytning till museet skall
utvecklas ett forskningscentrum för den svenska glashanteringens historia.
Glasmuseets rikskaraktär har betonats från början och har accentuerats
under årens lopp.

Ett principförslag till en nybyggnad som skall inrymma lokaler för
glasmuseet har presenterats vid årsskiftet 1986-1987. Kostnaden har beräknats
till ca 10 milj. kr., vartill kommer kostnader för inredning, ca 5 milj. kr.
Utställningsytan beräknas till ca 1 000 m2 mot för närvarande 300 m2.
Utskottet har under hand inhämtat följande om nybyggnadsplanerna.
Finansieringen är inte ordnad. Landstinget i Kronobergs län har dock i sin
långtidsplan avsatt belopp motsvarande en tredjedel av byggkostnaden. Från
museiledningens sida förväntar man sig att Växjö kommun tillskjuter
motsvarande belopp. Beträffande återstående kostnad - en tredjedel av
byggkostnaden samt kostnaden för inredningen - är finansieringen inte
ordnad. Enligt den föreliggande tidsplanen skall nybyggnaden påbörjas den
1 mars 1990 och invigningen kunna ske den 1 maj 1992. Förra våren
uppvaktades kulturministern i nybyggnadsfrågan.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade förra året en motion som var likartad med den nu
aktuella. I sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1986/87:21 om de
centrala museernas uppgifter och ansvar (prop. 1986/87:97) - vilket i vissa
avseenden utförligt redovisats i det inledande avsnittet i detta betänkande -avstyrkte utskottet motionen. Med hänvisning till vad utskottet anfört i
frågan om huruvida flera centralmuseer borde inrättas och till att utskottet
tillstyrkt regeringens förslag om fem ansvarsmuseer ansåg utskottet sig inte
böra tillstyrka att Växjö glasmuseum klassificerades som basmuseum.
Vidare redovisade utskottet det föreliggande principförslaget till ny byggnad
för glasmuseet och hänvisade i anslutning härtill till den i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande redovisade statsbidragsförordningen från år 1984.

Östersjömuseum (Kr304 och Kr306)

Ett av de fyra utvecklingsprojekt, som kunnat komma till stånd genom att
riksdagen förra året anvisade en engångssumma till statens kulturråd för
museiutveckling, har fått beteckningen Ekologisk kunskapsspridning. I

1988/89:KrUl

projektet eftersträvas en integration av ekologin i de kulturhistoriska
museernas verksamhet, vilket innebär en belysning av hur natur och kultur
samspelat och samspelar i framväxten av människans totala livsmiljö och
livsvillkor. Projektet skall dels främja en ekologiskt inriktad arbetsform vid
länsmuseerna, dels pröva Skansens möjligheter att bedriva kunskapsspridning
i ämnet ekologi. Samverkan med ideella organisationer och med
naturvårdande myndigheter är central. Till projektet anknyter olika delprojekt
för bl.a. forskning, pedagogik och informationsteknologi liksom en
riksomfattande fotodokumentation av den ekologiska verkligheten. I ledningen
för projektet finns naturhistoriska riksmuseet som ansvarsmuseum.
Skansen som redan från början har haft en ekologisk inriktning och
kulturrådet.

Beträffande projektet och den närliggande frågan om ett Östersjömuseum
har utskottet inhämtat ytterligare följande.

En rapport, Ekologin och länsmuseerna, har avlämnats av projektet och
ytterligare fyra rapporter beräknas komma att redovisas under hösten.

Redan år 1966 påbörjades diskussioner i landstinget i Södermanlands län
om att inrätta ett skärgårdsmuseum i Oxelösund. Därefter har ett omfattande
utredningsarbete ägnats omfattningen och inriktningen av ett sådant
museum. I utställningarna skulle redan enligt de ursprungliga planerna ingå
ett Östersjöakvarium.

År 1984 beslutades - mot bakgrund av att planeringen för ett nytt museum
fick en allt större inriktning mot Östersjön som helhet - att projektet skulle få
namnet Östersjömuseet.

Huvudmän för planeringen är länsmuseet - Stiftelsen Södermanlands
museer - och Oxelösunds kommun. Avsikten är att ett Östersjömuseum i
organisatoriskt hänseende skall vara en del av länsmuseet.

Förslag till ett program för ett Östersjömuseum presenterades våren 1984.
Två år senare redovisades ett förslag till lösning av museibyggnadsfrågan.
Den totala kostnaden för byggnad och utställningar torde, på grundval av
uppgifter som inhämtats, kunna beräknas uppgå till ca 30 milj. kr. Omkring
hälften av detta belopp beräknas kunna finansieras av kommun och
landsting. Företrädare för kommun och museum avser att, enligt vad som
inhämtats, uppvakta kulturministern i finansieringsfrågan.

Enligt utställningsprogrammet från 1984 skall bl.a. en utställningsstation
innehålla en redovisning för Östersjöns utveckling från den senaste istiden
fram till våra dagar och en station skildra dagens miljöproblem i skärgården.

Planerna på ett Östersjömuseum har presenterats för bl.a. kulturrådet,
som under våren redovisat vissa synpunkter på planerna med utgångspunkt i
det inledningsvis redovisade utvecklingsprojektet. Därvid har från kulturrådets
-och projektets - sida framhållits att den svåra ekologiska kris som råder
i Östersjön i dag och som under senare år tilltagit i oroväckande hög takt
motiverar en kraftfull insats från alla parter som kan tänkas bidra med
kunskap om hur situationen uppstått och om hur den kan förbättras. Det
handlar om forskning, forskningsinformation och folkbildning. De regionala
museerna har en självklar roll i detta sammanhang, framhålls det, då den
regionala situationen - hotet mot närmiljön och hemmet - utlöser ett
engagemang hos människor. Kulturrådet framhåller att åtta länsmuseer, alla

1988/89:KrUl

belägna i kuststäder, är berörda av resonemanget och att alla dessa museer
har ett ansvar för en regional folkbildningsinsats om Östersjön och dess
betydelse för människan ur ett kultur- och naturhistoriskt perspektiv. Detta
talar för samverkan mellan berörda länsmuseer, med minst två ansvarsmuseer
och med organ utanför museisektorn rörande dokumentation, informationslagring
och kunskapsspridning. Detta förutsätter dessutom samarbete
rörande metodutveckling inom alla dessa verksamhetsområden.

Mot den redovisade bakgrunden ställer kulturrådet frågan om hur det
planerade Östersjömuseet i Oxelösund förhåller sig till dessa perspektiv och
frågan om det finns tankar på samarbetsinitiativ och en rolldiskussion mellan
de berörda museerna och hur stor roll Oxelösund anser sig orka med. Det
framhålls att arbetet kan betraktas som ett museologiskt utvecklingsarbete
som utgår från en större regions behov av folkbildning rörande en gemensam
naturresurs som är hotad. Kulturrådet är berett att medverka i en diskussion
inom ramen för utvecklingsarbetet Ekologisk kunskapsspridning.

Då det gäller användningen av de resurser för utveckling på museiområdet
som anvisades av riksdagen har inom kulturrådet i här aktuellt avseende
nyligen upprättats en PM. Bl.a. diskuteras i denna möjligheterna att - om ett
Östersjömuseum i Oxelösund kommer till stånd - använda vissa resurser så
att Södermanlands museum i samverkan med berörda länsmuseer kan bli ett
kraftcentrum för kunskapsspridning om bl.a. Östersjöns ekosystem.

Utskottet har inhämtat att man från projektet Östersjömuseum ställer sig
positiv till en breddning av verksamheten i linje med de tankegångar som
kommit till uttryck från kulturrådets sida och som innebär att museet skulle i
högre grad än som ursprungligen varit avsikten svara för en kunskapsspridning
och samverkan på det ekologiska området som kan komma alla
länsmuseer längs Östersjön till godo.

Invandrarmuseum (Kr229)

Projekt om invandrarnas kulturer

Invandrar-Sverige (tidigare Invandrarnas kulturer) utgör namnet på ett av de
fyra utvecklingsprojekt som kommer till stånd genom att riksdagen förra året
anvisade medel till statens kulturråd för museiutveckling. Genom ett projekt
knutet till det s.k. SAMDOK-sekretariatet vid Nordiska museet och i
kontakt med invandrargrupper och studieorganisationer kommer museer
och arkiv att engageras i ett arbete för en större medvetenhet om invandrarnas
kulturer. Resultatet kommer att presenteras i form av utställningar och
publikationer. En bredare dokumentation för framtiden kan förutses.

En förstudie och projektbeskrivning har lagts fram förra året. I nyligen
publicerat informationsmaterial från SAMDOK-sekretariatet anges beträffande
syftet med projektet bl.a. följande.

Syftet med projektet Invandrar-Sverige är att skriva invandrarnas svenska
historia för tiden 1945-1995. Det är ett arbete som kan göras på många olika
sätt. För att ta reda på vilka kommer projektet att vara verksamt på ett
femtontal platser runtom i Sverige, och samarbeta med så många som möjligt
på dessa orter. Möjliga lokala samarbetspartners är invandrarna i förening

1988/89 :KrUl

eller enskilt, museer, arkiv, bibliotek, invandrarbyråer, social- och kulturförvaltningar,
universitet/högskolor, lokalpress och den invandrarintresserade
allmänheten. Låter man dessa många olika möjliga konstellationer blomma
är chansen ganska stor att vi skall hitta fram till ett flertal framkomliga vägar
mot målet att skriva invandrarnas, efterkrigsinvandringens och det nya
Sveriges historia. En förhoppning för samtliga lokala projekt är att de skall
kunna leda till skriftliga dokumentationer och utställningar på de lokala/
regionala museer som medverkar i projektet. Den insatsen kommer att
hösten 1991 sammanfattas på Nordiska museet och tillsammans med
Riksutställningar kommer den därefter att spridas landet runt.

Projektet kommer att presenteras närmare i slutet av året i SAMDOKbulletinen
(nr. 45).

Här bör också nämnas att bl.a. det här redovisade utvecklingsprojektet
kommer att behandlas vid fem regionala konferenser som kulturrådet
anordnar under hösten 1988 och i januari 1989.

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med behandlingen av propositionen om de centrala museernas
uppgifter och ansvar förra året behandlade utskottet en motion som syftade
till att Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum, som skapats på
initiativ av Botkyrka kommun, skulle kunna få stöd inom ramen för de
resurser som tillförs kulturrådet och utvecklingsarbetet inom museiområdet.
Utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande följande (KrU
1986/87:21 s. 16).

Botkyrka är en av Sveriges mest invandrartäta kommuner. Kommunens
initiativ skall ses bl.a. mot denna bakgrund. Stiftelsen har till syfte att
dokumentera och analysera den historiska och nutida invandringen till
Sverige. Vidare är avsikten att etnologisk forskning och utbildning skall
initieras. Institutet skall medverka till att sprida kunskaper om invandringen
och dess effekter i det svenska samhället. Beträffande dokumentationsarbetet
framhålls i motionen att ett arkiv och ett bibliotek är under uppbyggnad.
Det framhålls också att stiftelsens insatser med tiden bör leda fram till ett
invandrarmuseum med placering i Botkyrka. Vidare framhålls bl.a. att
Institutet har för avsikt att sprida kunskaper och idéer över hela landet i syfte
att uppnå en ökad förståelse för invandrarnas liv i Sverige och deras
bakgrundskulturer.

I enlighet med vad kulturministern anfört och med utskottets ställningstagande
i det föregående bör riksdagen inte ta ställning till genomförandet av
de olika utvecklingspojekt som kulturrådet föreslagit. Utskottet anser sig
dock böra konstatera att tillkomsten av Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut
och museum innebär att en kommun med mycket stor invandrartäthet tagit
ett initiativ som ligger i linje med syftet med det föreslagna invandrarprojektet.
Under remissbehandlingen har vikten av att kommunerna engageras i
projektet betonats och det framstår enligt utskottets bedömning som
naturligt att Stiftelsen får möjlighet att medverka i projektet. Ställningstagandet
härtill får dock ankomma på de berörda museerna och kulturrådet.
Utskottet anser att motionen får anses besvarad med det anförda. Motionen
bör således inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utskottet erinrade också om att utskottet i ett tidigare avsnitt behandlat
frågan om skapande av ett invandrarmuseum i Norrköping.

1988/89:KrUl

I nämnda avsnitt hänvisade utskottet till regeringens förslag om särskilda
utvecklingsinsatser på museiområdet och förutsatte att ett projekt rörande
dokumentation av invandrarnas kulturer skulle komma till stånd. Utskottet
kunde inte tillstyrka att det togs något riksdagsinitiativ av det slag som
motionärerna föreslagit nämligen att inrätta ett invandrarmuseum i Norrköping.

Frågan om inrättande av ett biblioteks- och
folkrörelsemuseum (1987/88:Kr217 yrk. 1)

Inhämtade uppgifter

I mitten av 1970-talet aktualiserades inom högskolan i Borås frågan om
inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid överläggningar i frågan i
januari 1982 deltog representater för bl.a. länsstyrelsen, landstinget, kommunen,
statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna biblioteksförening
och Svenska folkbibliotekarieförbundet. Resultatet av överläggningarna
sammanfattades i följande punkter.

- Det är mycket angeläget att folkbibliotekens och folkbildningens historia
och utveckling dokumenteras. Det föreslagna museet motiveras dels av
det kulturpolitiska bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens
behov.

- Det föreslagna museet bör med hänsyn till de ovan anförda motiven stå
under statligt huvudmannaskap.

- Museets verksamhetsområde bör klart definieras och en utredning i detta
syfte bör snarast komma till stånd.

En arbetsgrupp kommer att tillsättas genom högskolans försorg med
uppgift att fortsätta planeringsarbetet och utarbeta direktiv för en
kommande utredning.

Huruvida någon arbetsgrupp kommit till stånd är inte känt. I vart fall har
arbetsgruppens arbete inte lett till något resultat som är känt inom
bibliotekshögskolan. Enligt vad utskottet inhämtat är en stödförening för ett
folkbiblioteksmuseum i Borås under bildande. Borås kommun har enligt
uppgift av företrädare för bibliotekshögskolan ställt en lokal för ändamålet i
utsikt och högskolan är beredd att avsätta 25% av en tjänst i startskedet så att
inte allt arbete behöver bli ideellt.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om ett biblioteks- och folkrörelsemuseum i Borås behandlades med
anledning av ett motionsyrkande likartat med det nu aktuella i utskottets av
riksdagen godkända betänkande KrU 1986/87:21 (s. 9), vilket nämnts
tidigare i olika sammanhang i detta betänkande. Utskottet erinrade om att

1988/89: KrU 1

det inte fanns några konkreta planer på ett biblioteksmuseum och hänvisade
till vad utskottet anfört om att det i princip för närvarande inte finns skäl att
inrätta fler centralmuseer.

Tekomuseum i Borås (Kr217 yrkande 2)

Museets uppgifter och verksamhet

Tekomuseum är ett museum för textil och konfektion som har sina lokaler i
en textilfabrik där arbetsmiljön lämnats orörd sedan 1920-talet. Museet är
kommunalt. Det är sedan år 1984 fristående från Borås museum.

Museet har rika samlingar från drygt två sekel med redskap, maskiner,
kläder, textilier, foton, dokument och facklitteratur. Många äldre maskiner
har iordningställts så att besökare kan se dem tillverka tidstypiska produkter.

Tekomuseum har till uppgift att bedriva museiverksamhet med mål att
levandegöra textilhantverket samt textil- och konfektionsindustrins historia
inom Älvsborgs län.

Museet skall genom aktiv insamling och dokumentation belysa såväl
tekniska som mänskliga aspekter av tekoindustrins utveckling med speciell
vikt lagd på människan i hennes social-, fritids- och arbetsmiljö. Verksamheten
skall också ge möjlighet att för framtiden bevara kunskapen om de textila
teknikerna.

Museet skall vidare bl.a. utifrån sina samlingar bedriva forskning, utge
publikationer och initiera pedagogisk verksamhet, t.ex. genom utställningar.

Museet har en omfattande pedagogisk verksamhet. Visningen av de
teknikhistoriska samlingarna utförs av guider med egen erfarenhet från
tekoindustrin. För grundskolan följer museet aktuella teman i undervisningen
på låg- mellan- och högstadiet.

Textilsamlingarna är omfattande. Det finns 300 000 tygprover från
1850-talet fram till i dag. Samlingarna täcker i huvudsak de västsvenska
företagen. Museet har egen textilkonserveringsateljé; uppdrag tas emot och
personalen ger råd om förvaring och vård av textilier. Fotoarkivet innehåller
över 200 000 fotografier från Sjuhäradsbygden. En viktig del av museets
verksamhet är dokumentation och insamling. Museet utför även kulturhistoriska
inventeringar av byggnader och bebyggelsemiljöer. Museets teknikhistoriska
samlingar täcker tillverkningsprocessen från råvaror till färdigt tyg
eller plagg och speglar förädlingen av olika material från hantverk till modern
industri.

Tekomuseum står för produktion och distribution av vissa kulturhistoriska
vandringsutställningar för bibliotek, skolor, vårdinrättningar och arbetsplatser.

Enligt vad utskottet inhämtat har principbeslut fattats om att museet skall
få disponera nya och större lokaler inrymda i ett f.d. bomullsspinneri.
Inflyttning beräknas kunna ske våren 1990.

De kommunala kostnaderna för ombyggnadsarbeten, för flyttning och för
inventarier beräknas till ca 20 milj. kr. Borås kommun och Älvsborgs läns

1988/89: KrUl

landsting kommer att senare ta ställning till frågan om finansieringen av dessa
kostnader liksom till finansieringen av driftskostnaderna. I sammanhanget
bör nämnas att det för närvarande finns ett samarbetsavtal mellan Älvsborgs
läns museum och kulturnämnden i kommunen enligt vilket Borås kommun
åtagit sig att bedriva regional museiverksamhet. Ersättning härför utgår till
kommunen med en fjärdedel av den årliga driftskostnaden.

Från Tekomuseums sida har framhållits vikten av att museet i framtiden
får uppgifter som innebär att verksamheten blir rikstäckande. Därvid har
också framhållits behovet av bidrag från staten för den ”överkostnad” som
uppstår för ett rikstäckande ansvarstagande. Detta gäller dels kapitalkostnaden,
dels driftskostnaden.

I detta sammanhang vill utskottet också nämna följande. Riksantikvarieämbetet
har startat två pilotprojekt för att få fram en metod för riksomfattande
och branschvisa inventeringar av industribebyggelse (industriminnesvårdsgruppen).
Det första projektet, som avser tegelbruksanläggningar på
1900-talet, har avslutats. Det andra projektet avser textilindustrin i Älvsborgs
län. Arbetet utförs av Tekomuseum. Inventeringen beräknas vara
slutförd inom en nära framtid.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 1987 avslog riksdagen på hemställan av utskottet ett motionskrav om
att Tekomuseum skulle göras till riksmuseum med statligt kostnadsansvar
(KrU 1986/87:21 s. 9). Utskottet hänvisade till sitt ställningstagande i
betänkandet - som främst avsåg vissa övergripande museifrågor- av innehåll
att det för närvarande i princip inte finns skäl att inrätta fler centralmuseer.

Riksidrottsmuseum (Kr277)

Inledning

Frågan om skapande av ett riksidrottsmuseum har diskuterats inom idrottsrörelsen
under ett antal år. Därvid har olika orter diskuterats som lämplig
plats för ett sådant museum.

Museum i Globen i Stockholm

Riksidrottsstyrelsen (RS) ställde sig i augusti 1987 positiv till upprättandet av
ett riksidrottsmuseum. Riksidrottsförbundet (RF) bemyndigades att teckna
avtal med Hovet Centrum KB om upplåtelse av museilokaler i nära
anslutning till Globen i Johanneshov, Stockholm. Vid nämnda tidpunkt
beräknades driftskostnaderna till 2 180 000 kr. Entréavgifterna beräknades
till ca 250 000 kr. Avsikten är att de återstående driftskostnaderna skall
finansieras utanför RF:s budget. I finansieringsfrågan har kontakt tagits bl.a.
med Tipstjänst AB och Centralföreningen för idrottens främjande.

I februari i år bildades stiftelsen Sveriges riksidrottsmuseum och stadgar
antogs för denna. Stiftelsen har till huvudsakligt ändamål att befrämja
tillkomsten och fortbeståndet av ett riksidrottsmuseum i Stockholm, att
handha vården av befintliga och nytillkommande samlingar samt att i övrigt

1988/89: KrU 1

främja det idrottshistoriska intresset i Sverige och därvid söka samarbete
med andra organisationer och i övrigt vidtaga lämpliga åtgärder som
befrämjar riksidrottsmuseet.

Tillträdet till det blivande museets lokaler i Globen sker i maj 1989.
Därefter börjar uppbyggnaden av utställningsverksamheten. En arbetsgrupp,
i vilken bl.a. chefen för Stockholms stadsmuseum ingår, har bildats
för att svara för denna uppbyggnad.

Idrottsmuseet i Göteborg

Sorn anges i motionen har Stiftelsen Idrottsmusei vänner bildat idrottsmuseet
i Göteborg. Stiftelsen bildades 1983. I styrelsen ingår representanter för
kommunen och för idrottsrörelsen. Stiftelsen har till syfte att handha vården
av befintliga och tillkommande idrottshistoriska samlingar, befrämja tillkomst
och fortbestånd av ett idrottsmuseum i Göteborg och i övrigt främja
det idrottshistoriska intresset i Göteborg och därvid söka samråd med andra
organisationer med likartat syfte samt följa utvecklingen inom det idrottshistoriska
området. Verksamheten har stor bredd. Utöver en föremålssamling
finns en omfattande samling av arkivalier, böcker och tidskrifter. Det
idrottsmuseum som nu finns disponerar en större arkivlokal. Önskemål finns
om att Exercishuset på Heden - som innehåller den äldsta eller en av de
äldsta i bruk varande idrottshallarna i landet - skall få disponeras för ett
modernt idrottsmuseum.

Utskottet har inhämtat att Stiftelsen skapat en modell för ett idrottsmuseum
i Exercishuset och att en projektbeskrivning upprättats. Vidare har
utskottet inhämtat att fritidsnämnden i Göteborgs kommun före utgången av
innnevarande år skall ta ställning till frågan hur nämnden ställer sig till den av
stiftelsen gjorda utredningen.

Andra museer, m.m.

I det följande lämnas några exempel på idrottsmuseala strävanden i landet.

I Malmö finns ett idrottsmuseum i Baltiska hallen. En kampanj har nyligen
startats för att genom insamling komplettera samlingarna. Huvudmålet är att
idrottens utveckling i framför allt Skåne skall kunna belysas. En ombyggnad
av lokalerna beräknas vara klar nästa år, då 75-årsjubileet av Baltiska spelen
firas.

Örebro läns idrottshistoriska sällskap har tidigare i år öppnat ett idrottsmuseum
i Örebro. Bl.a. har stöd lämnats från landstinget.

Svenska skidmuseet i Umeå utgör en del av Västerbottens museum.

En annan typ av idrottsmuseum är den ”Hall of färne”, som finns i Bräcke.
Museet inrymmer historiskt material om framstående idrottsmän från
bygden.

Numera hålls årliga konferenser för behandling av idrottsmuseifrågor.
Den första konferensen hölls i Göteborg 1986. (En redovisning för denna och
för olika museihistoriska strävanden finns i Svenska idrottshistoriska föreningens
årsskrift 1987: Idrott historia och samhälle).

1988/89: KrUl

Utskottet

1988/89 :KrUl

Övergripande synpunkter m.m.

Museiväsendet omfattar uppskattningsvis ca 250 museer, varav ett fyrtiotal
tillhör den statliga museiorganisationen. Med centrala museer avses de
statliga museerna och museer med statliga driftbidrag för vilka regeringen
fastställer instruktion eller stadgar (se beträffande avgränsningen KrU
1986/87:21 s. 4). Den regionala museiverksamheten omfattar 26 statsbidragsberättigade
museiorganisationer. Merparten av dessa är länsmuseer.

Våren 1987 godkände riksdagen efter förslag av utskottet av regeringen
framlagda riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för
landets museiväsende. Enligt riktlinjerna bör de centrala museerna överblicka
samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla
expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet
inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna gavs fem s.k.
ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar.

Exempelvis blev naturhistoriska riksmuseet ansvarsmuseum inom området
naturhistoria.

Utskottet konstaterade att det fanns skäl att göra ett principiellt ställningstagande
till frågan om huruvida det är motiverat att det inrättas fler
centralmuseer. I sammanhanget påpekade utskottet att begreppen riksmuseum
och nationellt museum många gånger torde användas som synonymer till
centralmuseer men att de i vissa fall kunde syfta på andra museer, nämligen
sådana som har ett betydande statsbidrag.

Utskottet intog den ståndpunkten att det inte är motiverat att riksdag -eller regering - gör någon form av klassificering av museerna i vidare mån än
vad som behövs för att ange sådana uppgifter som behandlats i propositionen.
Det finns därför i allmänhet inte skäl för riksdagen att göra någon
bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. Utskottet
ansåg också att det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centralmuseer.
Grunden för utskottets ställningstagande i de här redovisade frågorna har
utförligt redovisats i ett tidigare avsnitt (s. 2).

Utskottsbetänkandet godkändes av riksdagen även i dessa delar.

I flera av de i detta ärende behandlade motionerna framställs krav som
direkt eller indirekt syftar till att visst museum skall klassificeras som
riksmuseum eller basmuseum - kulturrådet har använt detta begrepp som
beteckning för ansvarsmuseum - eller att riksdagen skall ta initiativ till
inrättande av ett nytt museum med visst insamlingsområde.

Utskottet anser att bedömningen av dessa motionsförslag måste göras med
utgångspunkt i det ställningstagande riksdagen på förslag av utskottet gjorde
förra året.

Frågan om statsbidrag för ny- och ombyggnad av museer tas upp i flera
motioner.

Efter beslut av 1984 års riksdag kan sådant stöd ges under förutsättningar,
som anges i förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler
m.m. I mån av tillgång på medel får lämnas anordningsbidrag för nybyggnad

och upprustningsbidrag för ombyggnad eller upprustning av teater-, konsert- 13

eller museilokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag lämnas om
projektet är angeläget från kulturpolitisk synpunkt, är av betydelse från
sysselsättningssynpunkt och inte försvårar förverkligandet av projekt som
avser allmänna samlingslokaler och inte heller förändrar förutsättningarna
för driften av befintliga sådana lokaler. Anordningsbidrag lämnas i allmänhet
med högst 30% av bidragsunderlaget. Upprustningsbidrag lämnas med
högst 50% av samma underlag. Som delvis framgår av redovisningen finns
det inte något särskilt anslag på statsbudgeten för ändamålet; riksdagen
fastställer under bostadshuvudtiteln särskilda ramar för en rad olika ändamål,
bl.a. för bidrag till allmänna samlingslokaler och till här aktuella
ändamål. Med stöd av finansfullmakten har regeringen viss möjlighet att
besluta om överskridande av ramarna.

Utskottet har inhämtat att det hitintills i fem fall - varav fyra i september
1984 - utgått bidrag enligt 1984 års förordning med tillhopa 55,5 milj. kr.
Beslut om det största av bidragen -23,5 milj. kr. - fattades i juni 1985. Detta
möjliggjordes genom att regeringen vidgade beslutsutrymmet för att stöd
skulle kunna utgå till arbeten i det aktuella länet som var angelägna från
sysselsättningssynpunkt. Utskottet har vidare inhämtat att det hos den s.k.
samlingslokaldelegationen - som beslutar om bidrag under förutsättning att
regeringen funnit att det kulturpolitiska villkoret är uppfyllt - finns ett tiotal
ansökningar om bidrag enligt 1984 års förordning samt att det i regeringskansliet
finns fem ärenden som ännu inte prövats av regeringen. De
ansökningar som föreligger avser investeringar som beräknas uppgå till
sammanlagt flera hundra miljoner kronor.

Som framgår av den lämnade redovisningen är möjligheterna att i större
eller mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till byggnadsinvesteringar
på kultursektorn i hög grad beroende av efterfrågan på stöd till
allmänna samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet konstaterar
att det som en följd av dessa omständigheter finns en rad projekt som är
angelägna ur kulturpolitisk synpunkt men till vilka statligt stöd för närvarande
likväl inte kan gå ut. Överväganden om huruvida situationen bör leda till
att exempelvis ett särskilt stödsystem skall införas för kultursektorn kan inte
göras inom ramen för detta ärende. Det måste nämligen göras en avvägning
gentemot andra angelägna behov som finns på sektorn. En sådan avvägning
bör ske i budgetsammanhang. Det får därför i första hand ankomma på
regeringen att göra den erforderliga prövningen. Utskottet har inhämtat att
problemen på området uppmärksammats inom utbildningsdepartementet
och det finns därför inte skäl till något utskottets initiativ i här aktuellt
hänseende. Utskottet bör inte heller göra någon angelägenhetsgradering
mellan i detta ärende aktualiserade investeringsbehov och andra sådana som
föreligger.

De särskilda motionskraven

Utskottet tar i det följande upp de särskilda motionskraven till prövning. I
flertalet fall hänvisar utskottet till de övergripande ställningstagandena i det
föregående. Utskottet gör inte heller någon utförligare redovisning för de
olika museer eller museiprojekt som tas upp i motionerna; utskottet hänvisar
till den utförliga framställning som finns i tidigare avsnitt.

1988/89:KrUl

Växjö glasmuseum utgör en del av länsmuseet i Kronobergs län, Smålands
museum. Museet har samlat in glasföremål sedan 1930-talet, då majoriteten
av bruken i glasriket var belägna inom länet. En betydande insamling av
arkivalier som belyser glashanteringens historia har också skett. Långtgående
planer finns på att uppföra en nybyggnad som skall ersätta glasmuseets
nuvarande lokaler, som är belägna i en år 1962 invigd tillbyggnad till museets
huvudbyggnad.

Motionärerna bakom motion Kr207 (vpk) framhåller att glasmuseet är av
riksintresse. De anser därför att staten tillsammans med kommun och
landsting skall finansiera nybyggnaden. Motion Kr279 (m.s.fp.c) har ett
likartat innehåll. Motionärerna, som erinrar om att insamlingen av glasföremål
redan från början inriktats på hela landet, vill i formellt hänseende att
Växjö glasmuseum skall klassificeras som basmuseum för det svenska glaset
och dess historia.

Som närmare redovisats i det föregående anser utskottet att det i allmänhet
inte finns skäl att göra någon klassificering av museerna. Därför behövs inte
någon bedömning av riksdagen av frågan om ett museum har större eller
mindre riksintresse.

Utskottet är på grund av det anförda inte berett att förorda att Växjö
glasmuseum skall få officiell status som riksmuseum eller basmuseum för det
svenska glaset och dess historia. I den mån motionsönskemålen syftar till att
museet skall vara ansvarsmuseum hänvisar utskottet till riksdagsbehandlingen
förra året, då fem ansvarsmuseer för hela museiväsendet inrättades.

Utskottet vill tillägga följande. Förra året anslöt sig utskottet till en
uppfattning som 1965 års musei- och utställningssakkunniga gett uttryck åt,
nämligen att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan
avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella
ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU
1973:5 s. 212). Utskottet anser att Smålands museum genom sin mångåriga
insamlings- och dokumentationsverksamhet på glasområdet tagit ett sådant
ansvar, något som är till gagn också för museiväsendet i övrigt.

Då det gäller frågan om statsbidrag till investeringskostnaden för den
planerade nybyggnaden hänvisar utskottet till vad utskottet i avsnittet
övergripande synpunkter m.m. anfört om bidrag till investeringar på
kulturområdet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr207 och
motion Kr279.

Sedan mycket länge finns planer på ett Östersjömuseum i Oxelösund.
Huvudmän för planeringen är länsmuseet - Stiftelsen Södermanlands museum
- och Oxelösunds kommun. Avsikten är att, om projektet kommer till
stånd, Östersjömuseet i organisatoriskt hänseende skall vara en del av
länsmuseet. Museet skall bl.a. belysa Östersjöns utveckling från den senaste
istiden fram till våra dagar och skildra dagens miljöproblem.

Planerna på ett Östersjömuseum måste bedömas med hänsyn taget till det
utvecklingsprojekt Ekologisk kunskapsspridning som kommit till stånd
genom att statens kulturråd förra året fått särskilda resurser för museiutveckling.
I projektet eftersträvas en integration av ekologin i de kulturhistoriska

1988/89: KrUl

museernas verksamhet, vilket innebär en belysning av hur natur och kultur
samspelat och samspelar i framväxten av människans totala livsmiljö och
livsvillkor. Projektet skall bl.a. främja en ekologiskt inriktad arbetsform.
Utskottet har inhämtat att man från projektet Östersjömuseum ställer sig
positiv till en breddning av verksamheten i linje med tankegångar som
kommit till uttryck från kulturrådets sida och som innebär att museeet skulle i
högre grad än som ursprungligen varit avsikten svara för en kunskapsspridning
och samverkan på det ekologiska området som kan komma alla
länsmuseer längs Östersjön till godo.

Utskottet har också inhämtat att den totala kostnaden för byggnad och
utställningar torde vara av storleksordningen 30 milj. kr. Omkring hälften
beräknas kunna finansieras av kommun och landsting.

Yrkandet i motion Kr306 (c) har till syfte att staten skall bidra med hälften
av investeringskostnaderna för det planerade Östersjömuseet.

Utskottet har i avsnittet Övergripande synpunkter m. m. redovisat innehållet
i den statsbidragsförordning från 1984 som finns på kulturområdet. Med
hänvisning till innehållet i förordningen och till vad utskottet anfört i
sammanhanget avstyrker utskottet den här aktuella motionen.

Utskottet behandlar här även motion Kr304 (vpk), vari yrkas att riksdagen
beslutar om åtgärder för att inrätta ett stort internationellt inriktat marint
akvarium och museum som skildrar miljö- och naturresurserna i Östersjön
och nu aktuella miljöproblem.

Utskottet anser att tillkomsten av ett Östersjömuseum i Oxelösund skulle
vara ägnat att i allt väsentligt tillgodose motionärernas önskemål. Med
hänsyn härtill och till den principiella syn på tillkomsten av nya centralmuseer
utskottet redovisat förra året avstyrker utskottet motionen.

Motion Kr229 (fp) har till syfte att ett invandrarmuseum skall tillskapas och
att det skall lokaliseras till Norrköping. Motionärerna utvecklar behovet av
ett invandrarmuseum och anför skäl för den av dem begärda lokaliseringen.
Samtidigt framhåller de att ett invandrarmuseum är att betrakta som en
nationell angelägenhet och att ett sådant museum därför inte kan vara en
angelägenhet för enbart Norrköpings kommun.

Invandrar-Sverige utgör namnet på ett av de fyra utvecklingsprojekt som
kommer till stånd genom att riksdagen förra året anvisade medel till statens
kulturråd för museiutveckling. Med hänvisning främst till den redovisning
för projektet som lämnats i det föregående och till de överväganden som låg
bakom tillkomsten av detta och de övriga utredningsprojekten kan utskottet
inte tillstyrka att det tas något riksdagsinitiativ av det slag som motionärerna
föreslår. Motionen avstyrks därför.

I motion Kr217 (c) vill motionären att riksdagen beslutar att förlägga ett
riksmuseum som belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens
historia till Borås (yrkande 1). Vidare vill motionären att Tekomuseum i
Borås skall göras till riksmuseum med statligt kostnadsansvar (yrkande 2).

Utskottet har senast förra året avstyrkt ett motionsyrkande om ett
biblioteks- och folkrörelsemuseum med hänvisning till att det inte fanns
några konkreta museiplaner (KrU 1986/87:21 s. 9). En stödförening för ett
folkbiblioteksmuseum är nu under bildande. Utskottet anser emellertid att

1988/89: KrU 1

den omständigheten inte motiverar något riksdagens initiativ för att få till
stånd ett sådant museum som motionären förordar. Som redovisats i det
föregående har utskottet förra året tagit avstånd från tanken på att det skall
inrättas flera centralmuseer, dvs. museer som har staten som huvudman eller
museer med statligt driftbidrag för vilka regeringen fastställer instruktioner
eller stadgar.

Tekomuseum i Borås är ett kommunalt museum. Genom ett samarbetsavtal
med länsmuseet har det påtagit sig även regionala uppgifter. Principbeslut
har fattats om att museet skall få disponera nya och rymligare lokaler i ett f.d.
bomullsspinneri. Avsikten är att inflyttning skall ske våren 1990.

Utskottet kan inte heller i fråga om Tekomuseum tillstyrka att riksdagen
tar något initiativ med syfte att museet skall bli ett museum med statligt
kostnadsansvar, dvs. med nuvarande terminologi ett centralmuseum. Motionsyrkandet
avstyrks således.

På olika håll i landet finns idrottsmuseala strävanden. Ett antal samlingar av
idrottshistorisk natur finns och dessa hålls i vissa fall tillgängliga i lokaler av
museikaraktär.

I motion Kr277 (m) framställs ett yrkande som syftar till att ett riksidrottsmuseum
skall inrättas i Göteborg. I motionen lämnas en beskrivning av
Idrottsmuseet i Göteborg, som har Stiftelsen Idrottsmusei vänner till
huvudman. Av motionen och av uppgifter som utskottet inhämtat framgår
att stiftelsen gjort en utredning som lett fram till förslag om att Exercishuset
på Heden i Göteborg skall bli ett idrottsmuseum. Fritidsnämnden i Göteborg
skall före utgången av år 1988 ta ställning till frågan om hur nämnden skall
ställa sig till utredningen.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att riksidrottsstyrelsen förra
året ställt sig positivt till upprättande av ett riksidrottsmuseum i Globen i
Johanneshov i Stockholm. En stiftelse har numera bildats.

Även då det gäller frågan om inrättandet av ett riksidrottsmuseum vill
utskottet erinra om det tidigare ställningstagandet att det för närvarande i
princip inte finns skäl att inrätta fler centralmuseer och att det inte heller
finns skäl för riksdagen att uttala sig om visst museum skall ha rikskaraktär.
Det ankommer därför inte på riksdagen att pröva frågan om huruvida ett
riksidrottsmuseum skall ligga i Stockholm, Göteborg eller annan ort. En
sådan prövning får ankomma på idrottsrörelsen.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att riksdagen inte bör ta något
initiativ med anledning av motionen. Denna avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Växjö glasmuseum

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr207 och 1987/88:Kr279,

2. beträffande ett Ostersjömuseum i Oxelösund m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr304 och 1987/88:Kr306,

3. beträffande ett invandrarmuseum i Norrköping
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr229,

1988/89: KrUl

4. beträffande ett folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås
att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr217 yrkande 1,

5. beträffande Tekomuseum i Borås

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr217 yrkande 2,

6. beträffande ett riksidrottsmuseum i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr277.

Stockholm den 27 oktober 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m). Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson
(s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj
Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Samuelsson (s) och Margareta
Andrén (fp).

Reservationer

1. Växjö glasmuseum (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Sorn
närmare” och slutar med ”motion Kr279” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Växjö glasmuseum är av oomstritt riksintresse och att
verksamheten har sådan bredd och är av sådan kvalitet att - med avsteg från
godtagna principer - Smålands museum, i vilket glasmuseet ingår, bör bli
ansvarsmuseum för det svenska glaset och dess historia. Detta ställningstagande
bör vara ägnat att påverka möjligheterna för museet att få statsbidrag.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande Växjö glasmuseum
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr207 och
1987/88:Kr279 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Ett Östersjömuseum i Oxelösund m.m. (mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

I motion Kr304 (vpk) yrkas att riksdagen beslutar om åtgärder för att
inrätta ett stort internationellt inriktat marint akvarium och museum som
skildrar miljö- och naturresurserna i Östersjön och nu aktuella miljöpro -

1988/89: KrUl

blem. Yrkandet i motion Kr306 (c) har till syfte att staten skall bidra med
hälften av investeringskostnaderna för det planerade Östersjömuseet i
Oxelösund.

Med hänsyn främst till de svåra miljöproblem som finns i Östersjön finns
det starka skäl att tillstyrka förslaget i motion Kr304. Eftersom Oxelösund
framstår som en lämplig ort för ett Östersjömuseum och långt framskridna
planer på ett sådant museum finns i kommunen kan man räkna med att
museet kommer att förläggas dit. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag
i enlighet med önskemålen i motion Kr304.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande ett Östersjömuseum i Oxelösund m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr304 och med anledning
av motion 1987/88:Kr306 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Växjö glasmuseum (mom. 1)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

I enlighet med vad utskottet anfört betraktas redan nu Växjö glasmuseum
och därmed också Smålands museum som riksinstitution för det svenska
glasets historia. Detta tar sig uttryck inte minst i en omfattande rådgivningsoch
publikationsverksamhet. Mycket starka önskningar finns på många håll
att uppföra ett glasmuseum av internationell klass. Enligt vår mening kan det
bara ske inom ramen för Smålands museum i Växjö. Det är bara där det
samlade materialet och den breda kunskapen finns.

Vad vi sålunda anfört om Växjö glasmuseum understryker vikten av att
statligt stöd till den planerade nybyggnaden kan utgå.

1988/89: KrUl

gotab Stockholm 1988 15985