Vissa mervärdeskattefrågor
Betänkande 1990/91:SkU18
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU18
Vissa mervärdeskattefrågor
Innehåll
1990/91 SkU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet flertalet av de motioner om mervärdeskattefrågor som väckts under den allmänna motionstiden 1991. I motionerna framställs yrkanden beträffande mervärdeskatten för byggande och boende, persontransporter, turistnäringarna, ideella föreningar, fotvård, naprapater, dans och diskotek, införsel av kulturföremål, gallerier, fartyg etc.
Utskottet förordar att riksdagen vidtar åtgärder med anledning av motionsyrkanden beträffande försäkringsbolagen, Sjöräddningssällskapet och vattenförbunden. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats 25 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Motionerna
1990/91:Sk331 av Elving Andersson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T609 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i syfte att undanröja olägenheterna för den internationellt konkurrensutsatta sjöfarten av breddad moms i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av skatteomläggningen och i första hand ett slopande av fjärrvärmemomsen och uttagsskatten.
(Yrkandet behandlas endast såvitt avser uttagsskatten.)
1990/91:Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr286 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereglerna för kulturskapare.
(Yrkandet behandlas endast såvitt avser mervärdeskatten för konstgallerier.)
1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen beslutar att den s.k. "turistmomsen" skall avskaffas.
1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen beslutar att den tidigare reduktionen av mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster skall återinföras.
1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reducerat uttag av mervärdeskatt på inrikes persontransporter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatt inom sjöfarten.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad moms på kollektivtrafik enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.2,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad uttagsbeskattning på fastighetsarbete i egen regi enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.3.
1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
22. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60% av beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och hotelltjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att tjänster avseende personbefordran inom landet undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk602 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turistnäringens ökade betydelse för de små jordbrukskommunerna och beskattningens negativa konsekvenser ur regionalpolitisk synvinkel.
1990/91:Sk603 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Jan-Erik Wikström (m, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till undantagande från moms vid införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen om utförsel av kulturföremål.
1990/91:Sk604 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momsbefrielse för Sjöräddningssällskapets verksamhet.
1990/91:Sk616 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för stöd för Sjöräddningssällskapets verksamhet.
1990/91:Sk620 av Jens Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att befria Sällskapet för räddning av skeppsbrutna från erläggandet av mervärdeskatt.
1990/91:Sk624 av Karl-Gösta Svenson och Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne medges rätt till avdrag och återbetalning av ingående mervärdeskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
32. att riksdagen beslutar att momsbeläggning av kollektivtrafiken snarast skall upphöra utom i fråga om flygtrafik,
38. att riksdagen beslutar återinföra reduceringen av mervärdeskatt för hotell- och restaurangtjänster.
1990/91:Sk631 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av tullhinder för nordiskt kultursamarbete.
1990/91:Sk638 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en dispensregel vid momsbeskattningen av vissa svenska kulturföremål när dessa återinförs till vårt land.
1990/91:Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att tjänster avseende fot- och naprapatvård undantas från mervärdebeskattning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutral verksamhet inom vård, omsorg och skola.
1990/91:Sk643 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So450 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naprapattjänster befrias från mervärdeskatt.
1990/91:Sk645 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15 december 1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell- och restaurangtjänster och att tidigare momsskattenivå återinförs,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts i syfte att utreda förutsättningarna för en likställdhet mellan området turism/reseliv och övriga exportnäringar vad avser momsskattereglerna,
3. att riksdagen -- om yrkandena 1 och 2 inte bifalls -- som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från den högre momssatsen i vissa fall.
1990/91:Sk646 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av reglerna för mervärdeskatt på försäkringsbolags interntjänster för att eliminera de konkurrenssnedvridande effekterna.
1990/91:Sk647 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430) att tjänster relaterade till försäkringsverksamhet av det slag som anförs i motionen befrias från mervärdeskatt.
1990/91:Sk648 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att försäkringsföretagens fördelning av gemensamma administrativa kostnader mellan de bolag i en ägargrupp som bildats i enlighet med försäkringslagens bestämmelser skall hänföras till icke yrkesmässig verksamhet.
1990/91:Sk649 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om mervärdeskatt att veterinära tjänster undantas från momsplikt.
1990/91:Sk650 av Ing-Britt Nygren (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra 17§ fjärde stycket momsskattelagen så att vattenvårdsförbund jämställs med vägförening så att erlagd moms får transporteras till momspliktig delägare även när det gäller vattenvårdsförbund.
1990/91:Sk651 av Gunhild Bolander och Marianne Samuelsson (c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av vissa fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade föreningar och kulturella institutioner.
1990/91:Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr512 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om höjd moms på restaurang- och hotelltjänster.
1990/91:Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr513 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ideella föreningars möjlighet att erhålla avdragsrätt för erlagd mervärdeskatt på varor och tjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att tillhandahållande av tjänst för idrottsutövning undantas från mervärdebeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo225 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt vid tillhandahållande av produkter, varor och tjänster i samband med boende och byggande skall utgå med 13,64% från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt för tillhandahållande av fastighetstjänster, sophämtning, vatten och avloppsrening skall utgå med 13,64% från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk674 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska förutsättningarna för en framtida positiv utveckling av turistnäringen.
1990/91:Sk675 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att från den 1 maj 1991 återställa momsen på hotell- och restaurangverksamhet till den relativa nivå som gällde före den 1 januari 1990,
2. att riksdagen beslutar att moms på liftverksamhet från den 1 maj 1991 skall tas ut enligt samma principer som hotell- och restaurangmomsen.
1990/91:Sk676 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rutinerna beträffande bunkerolja för fartyg i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk677 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befrielse från momsskyldighet på provisionen vid försäljning av konstverk som är i konstnärens ägo.
1990/91:Sk678 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa gallerimomsen.
1990/91:Sk679 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momsbefrielse av fotvård som kan betraktas som hälso- och sjukvård.
1990/91:Sk680 av Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning som snarast ser över möjligheterna för Sjöräddningssällskapet att även i fortsättningen kunna bedriva sin verksamhet ideellt.
1990/91:Sk681 av Karin Israelsson och Erik Holmkvist (c, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av vissa fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade föreningar och kulturella institutioner.
1990/91:Sk682 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förtydligande av begreppet försäkringstjänster.
1990/91:Sk699 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N317 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att mervärdeskatten för restaurang- och hotellverksamhet skall sänkas med 40%.
1990/91:Sk702 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T249 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen beslutar att momsen på kollektivtrafiken skall avskaffas.
1990/91:Sk707 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi516 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdebeskattningen avseende tjänster.
1990/91:Sk709 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att de tidigare reduceringsreglerna för mervärdeskatt vad gäller hotell- och restaurangnäringen återinförs den 1 juli 1991,
2. att riksdagen beslutar att motsvarande reduceringsregler skall gälla för inrikes persontransporter fr.o.m. den 1 juli 1991.
1990/91:Sk710 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den genom riksdagsskrivelse 1989/90:96 begärda konsekvensuppföljningen påskyndas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till åtgärder redan under våren 1991 för att undvika ytterligare resultatförsämring, arbetslöshet och valutabalansförsämring inom turism-/reselivssektorn.
1990/91:Sk711 av Rune Thorén och Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att biljettintäkter från diskotek- och danstillställningar i fortsättningen skall vara befriade från moms.
1990/91:Sk712 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momsbeläggning av dansarrangemang.
1990/91:Sk713 av Tom Heyman (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att flygbränsle till försvarets flygplan skall undantas från momsplikt,
2. att riksdagen, därest yrkandet under 1 icke bifalles, beslutar uppräkna anslagen till försvaret i motsvarande mån.
1990/91:Sk714 av Göthe Knutson och Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag, i enlighet med vad i motionen anförts, till ändringar av mervärdeskattelagstiftningen för att undanröja de snedvärderande effekterna av mervärdeskatteregeln vid försäljning av utbildningstjänster.
1990/91:Sk715 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förtydligande av begreppet försäkringstjänst.
1990/91:Sk734 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T565 -- yrkas att riksdagen beslutar om en sådan ändring i skattelagstiftningen att momsen på persontrafik tas bort.
1990/91:Sk735 av Görel Thurdin (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr527 -- yrkas att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på hotell och restaurang skall utgå med 60% av beskattningsvärdet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk737 av Gunhild Bolander (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A502 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på hotell- och restaurangtjänster skall utgå med 60% av beskattningsvärdet i enlighet med vad som anförts i motionen, alltså en återgång till tidigare nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att färjetrafiken till/från Gotland skall undantas från mervärdeskatt eller på annat sätt kompenseras för denna pålaga.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden om mervärdeskattefrågor som väckts under den allmänna motionstiden 1991. Vissa yrkanden med en mer allmän skattepolitisk inriktning som t.ex. yrkanden om slopad eller sänkt mervärdeskatt på livsmedel behandlas dock i betänkandet 1990/91:SkU17 om inkomstskattefrågor. Yrkanden som avser mervärdeskatten på energi kommer utskottet att behandla i ett senare betänkande.
Flertalet av de nu aktuella motionsyrkandena har samband med den nyligen genomförda reformeringen av mervärdebeskattningen. Ett första steg togs genom riksdagens beslut i december 1989 (prop. 1989/90:10, SkU10). Beslutet innebar i huvudsak följande. Den 1 mars 1990 belades energi med mervärdeskatt. Flygbensin och flygfotogen undantogs dock, och i fråga om fjärrvärme uppsköts ikraftträdandet till den 1 januari 1991. Mervärdeskatten utvidgades vidare så att den nu omfattar också tillhandahållande av vatten samt tjänster avseende avloppsrening och soptömning. Slutligen slopades de särskilda reduceringsreglerna för serverings- och hotelltjänster.
Våren 1990 fattade riksdagen beslut om en reformerad inkomst- och företagsbeskattning och beslut om en reformerad indirekt beskattning (prop. 1989/90:110 och 111, SkU30 och 31). Genom beslutet breddades underlaget för mervärdeskatten så att den i princip omfattar alla varor och tjänster som tillhandahålls yrkesmässigt. Vidare slopades de kvarvarande reduceringsreglerna på fastighetsområdet. I syfte att uppnå en förbättrad konkurrensneutralitet mellan upphandling och egenregi i offentlig verksamhet infördes en generell avdragsrätt för ingående mervärdeskatt för kommunerna och en särskild rätt till avräkning för ingående mervärdeskatt för statliga myndigheter. Kommunerna erhåller också ett särskilt statsbidrag som täcker mervärdeskattekostnaden i verksamhet som kommunerna bidrar till. Konkurrensneutraliteten mellan egenregi och upphandling har också motiverat en särskild uttagsbeskattning av fastighetsägare som utför arbete på den egna fastigheten.
En teknisk översyn av mervärdeskattelagstiftningen genomförs för närvarande av utredningen om teknisk översyn av mervärdeskatten (dir. 1990:1).
Fastighetsområdet
Skattereformbesluten innebär bl.a. följande förändringar på fastighetsområdet. Den 1 januari 1990 belades vatten, avloppsrening och sophämtning med mervärdeskatt. Den 1 januari 1991 gjordes samtliga tjänster avseende fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel skattepliktiga och avskaffades de reduceringsregler som gällt för tjänster som avser byggnads- och anläggningsarbeten (60-procentregeln) och projekterings- och byggkonsulttjänster samt arbeten som avser mark (20-procentregeln). För att eliminera konkurrenssnedvridningar infördes en särskild uttagsbeskattning av arbete på egen fastighet som används i verksamhet för vilken skattskyldighet till mervärdeskatt inte föreligger. Uttagsbeskattningen avser ny-, till- eller ombyggnad, reparationer m.m. samt lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel om lönekostnaderna inkl. avgifter överstiger 150000 kr. per år.
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till en sänkning av bostadskostnaderna genom olika former av skattelättnader på fastighetsområdet. I motion Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkar motionärerna att pålägget på varor och tjänster som tillhandahålls i samband med boende och byggande sätts ner från 25% till 13,64% med verkan fr.o.m. den 1 juli 1991. I motion Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) begärs en omprövning av boendebeskattningen som -- såvitt nu är i fråga -- innebär att uttagsbeskattningen av arbete på egen fastighet slopas fr.o.m. 1992. Ett yrkande av samma innebörd framställs i motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v).
Utskottet har vid sitt ställningstagande våren 1990 funnit att den utökning av mervärdeskatteplikten som då föreslogs för tjänster på fastighetsområdet låg i linje med principen om en enhetlig och generell mervärdeskatt och tillstyrkte därför de förändringar som då genomförts och som nyss beskrivits. De boendekostnadsökningar som förutsågs bli följden av denna åtgärd borde enligt vad utskottet då anförde mötas genom åtgärder utanför skatteområdet. Ett särskilt investeringsbidrag som täcker höjningen av mervärdeskatten för byggande har härefter införts med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991. Utskottet har alltjämt uppfattningen att subventioner till boendet i första hand bör ges via budgeten och inte genom olika former av undantag från de generella skattereglerna och avstyrker därför motion Sk672 yrkandena 1 och 2.
När det gäller uttagsbeskattningen är denna en följd av att vissa områden, bl.a. fastighetsförvaltning, av olika skäl måste undantas från den generella mervärdeskatteplikten. Genom uttagsbeskattningen uppnås att kostnaden för fastighetsskötsel m.m. i sådan verksamhet blir densamma som när motsvarande tjänst köps på den öppna marknaden. Den får således ses som ett uttryck för en rättvis beskattning. Enligt utskottets uppfattning skulle en slopad uttagsbeskattning utgöra ett allvarligt hot mot främst de mindre byggföretagen och byggnadshantverkarna som till stor del har sin verksamhet inriktad på arbeten åt fastighetsförvaltare. Utskottet är inte berett att slopa denna regel och avstyrker därför även motionerna Sk367 yrkande 1 i denna del och Sk433 yrkande 19.
Vård, omsorg, utbildning
Undantagets utformning
Sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning är undantagna från den generella mervärdeskatteplikten. Undantaget för sjukvård och tandvård omfattar i huvudsak sådan vård som berättigar till sjukvårdsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och vård som tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. Undantaget för social omsorg omfattar offentlig eller privat verksamhet som är inrättad för barnomsorg, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och annan social omsorg. Undantaget för utbildning är begränsat till varor och tjänster som tillhandahålls den som åtnjuter utbildningen.
I flera motioner väcks yrkanden om en utvidgning av undantaget för vård. I motion Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) yrkar motionärerna att såväl fotvård som den vård som tillhandahålls av naprapater undantas från mervärdeskatt. I motion Sk643 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (mp) begärs ett tillkännagivande om att den vård som naprapater tillhandahåller bör vara befriad från mervärdeskatt, och i motion Sk679 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) hemställs om ett motsvarande tillkännagivande beträffande fotvård som kan betraktas som hälso- och sjukvård.
Enligt utskottets mening finns det goda skäl att knyta undantaget för vård till de ersättnings- och legitimationsregler som gäller på detta område. En sådan ordning innebär en förenkling för såväl de enskilda som skattemyndigheterna och ger en viss följsamhet till utvecklingen på området. Vad motionärerna anfört om en särskild skattebefrielse för fotvård och vård som tillhandahålls av naprapater utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för att frångå dessa principer, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk639 yrkande 1, Sk643 och Sk679.
I detta sammanhang tar utskottet också upp yrkandet i motion Sk649 av Carl G Nilsson (m) om ett undantag för veterinärtjänster.
Veterinärtjänster bör enligt utskottets mening behandlas på samma sätt som andra tjänster som tillhandahålls på kommersiell grund och således omfattas av den generella mervärdeskatteplikten, och utskottet avstyrker därför motion Sk649.
Enskild verksamhet
För att uppnå neutralitet mellan egenregi och upphandling får kommunerna avdrag för all ingående mervärdeskatt men skall ersätta staten för avdragsrätten. Ersättningen utformas på ett sådant sätt att det inte finns en direkt koppling mellan årliga avdragsbelopp och kommunernas återbetalning. Vid upphandling på mervärdeskattefria områden får kommunerna dessutom ett särskilt statsbidrag som täcker näringsidkarens kostnad för ingående mervärdeskatt. Statsbidraget begränsas till utgifter avseende sjukvård, tandvård, social omvårdnad och utbildning. Statens kostnader för bidraget ersätts av kommunerna på samma sätt som föreslås beträffande den generella avdragsrätten.
I två motioner tar motionärerna upp det förhållandet att de nya reglerna inte ger en fullständig neutralitet på vård-, omsorgs- och utbildningsområdet eftersom enskilda näringsidkare som är verksamma på detta område inte har samma möjlighet som kommuner och landsting att dra av sin ingående mervärdeskatt. I motion Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) begärs ett tillkännagivande om att reglerna bör ändras så att enskilda näringsidkare med verksamhet på detta område inte drabbas av mervärdeskattekostnader. I motion Sk714 av Göthe Knutson och Anders G Högmark (m) framhåller motionärerna att utbildningsanordnare som i hög grad förlitar sig på inhyrda tjänster får höga mervärdeskattekostnader och därför har det särskilt svårt i konkurrensen med kommuner och landsting. De hemställer att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att utbildningsanordnare får bli skattskyldiga för den del av verksamheten som riktar sig till företag, myndigheter och andra med rätt att lyfta av mervärdeskatt.
Enligt utskottets uppfattning innebär den nuvarande ordningen med en generell avdragsrätt för kommunerna en stor förbättring när det gäller att tillskapa konkurrensneutralitet mellan offentlig egenregiverksamhet och upphandling. Att kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt ger dessa ett mindre försteg i förhållande till enskilda näringsidkare på vård-, omsorgs- och utbildningsområdet innebär inte någon egentlig konkurrenssnedvridning eftersom den offentliga verksamheten på dessa områden är skattefinansierad. Vad motionärerna anfört om bristande neutralitet mellan enskild och offentlig verksamhet utgör därför enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för att befria enskilda näringsidkare på detta område från den mervärdeskattekostnad som skattskyldiga som befriats från mervärdeskatt alltid måste räkna med eller för att nu göra ändringar i undantaget för utbildning. Utskottet avstyrker motionerna Sk639 yrkande 2 och Sk714.
Ideella föreningar
Allmännyttiga ideella föreningar är inte mervärdeskatteskyldiga för verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd används som finansieringskälla för ideellt arbete. Undantaget är kopplat till den skattebefrielse som gäller på inkomstskattesidan och som för närvarande utreds av stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03).
I motion Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning som syftar till att befria idrottsrörelsen och andra ideella föreningar från den mervärdeskatt som erläggs vid inköp av varor och tjänster. Vidare yrkar motionärerna att tillhandahållandet av bowlinghallar, tennisbanor och liknande befrias från mervärdeskatt så att konkurrensneutralitet uppstår mellan de näringsidkare och ideella föreningar som erbjuder tjänster av denna typ.
Utskottet är medvetet om att de ideella föreningarnas befrielse från mervärdeskatt kan ge upphov till en ökad konkurrenssnedvridning på vissa områden men har trots detta accepterat att undantaget behålls med hänsyn till föreningslivets betydelse för samhället. Det bör enligt utskottet framhållas att konkurrensförutsättningarna för allmännyttiga föreningar och näringsidkare inte heller i övrigt är lika. Att undantaget har nackdelar av denna typ kan enligt utskottets mening emellertid inte motivera att också de näringsidkare som är verksamma på området skall vara befriade från mervärdeskatt. En sådan befrielse skulle dessutom medföra en betydande skattebelastning vid nyinvesteringar. Utskottet är således inte berett att tillstyrka något undantag för bowlinghallar, tennisbanor och liknande och avstyrker därför motion Sk665 yrkande 3.
När det gäller yrkandet om att de ideella föreningarna skall befrias från den ingående mervärdeskatten vill utskottet framhålla att en sådan åtgärd innebär att den skatt som föreningens leverantörer erlagt för sitt mervärde inte inflyter i budgeten utan i stället utbetalas till föreningen. En utgångspunkt för skattereformen är att denna typ av subventioner, s.k. kvalificerade undantag, över huvud taget inte skall få förekomma i mervärdebeskattningen. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget om att de ideella föreningarna befrias från den ingående mervärdeskatten och avstyrker därför även yrkande 1 i motion Sk665.
I motion Sk651 av Gunhild Bolander (c) och Marianne Samuelsson (mp) och i motion Sk681 av Karin Israelsson (c) och Erik Holmkvist (m) hemställer motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ideella föreningar m.fl. bör undantas från uttagsbeskattningen.
Någon uttagsbeskattning av det arbete som en förening utför på en egen fastighet som används i den allmännyttiga verksamheten torde inte bli aktuell med lagtextens nuvarande utformning. Det finns därför inte någon anledning till ett tillkännagivande från riksdagens sida i denna del, varför utskottet avstyrker även motionerna Sk651 och Sk681.
Persontransporter
Mervärdeskatteplikten för persontransporter tas upp i flera motioner. I motionerna Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk709 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m) hemställs att mervärdeskatten för persontrafik reduceras med 40%, och i motionerna Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) och Sk734 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) hemställs att mervärdeskatteplikten slopas för persontransporter. I motionerna Sk433 och Sk702 av Lars Werner m.fl. (v) och i motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställer motionärerna att mervärdeskatteplikten för kollektivtrafik slopas. Slutligen begärs i motion Sk737 av Gunhild Bolander (c) ett tillkännagivande om att Gotlandstrafiken bör undantas från mervärdeskatten eller på annat sätt kompenseras för denna pålaga.
En samhällsekonomiskt effektiv mervärdebeskattning bör enligt utskottets uppfattning vara generell och enhetlig eftersom undantag och reducerade mervärdeskattesatser påverkar samhällsekonomin negativt. Undantag bör förekomma endast i en begränsad omfattning. Persontransporterna utgör en väsentlig del av konsumtionen. Den genomsnittliga budgeteffekten 1991--1993 av mervärdeskatten på detta område har i proposition 1990/91:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning beräknats till 2 miljarder kronor. Starka skäl talar därför för att principen om en generell och enhetlig mervärdeskatt upprätthålls på detta område. Utskottet kan med hänsyn härtill inte tillstyrka förslagen om reducerad eller slopad mervärdeskatt utan avstyrker motionerna Sk424 yrkande 17, Sk433 yrkande 18, Sk435 yrkande 23, Sk627 yrkande 32, Sk702 yrkande 3, Sk709 yrkande 2, Sk734 och Sk737 yrkande 2.
Turistnäringen
I anslutning till riksdagens beslut om slopade reduceringsregler för serverings- och hotelltjänster gjorde utskottet följande uttalande beträffande beslutets inverkan på turismen (1989/90:SkU10 s. 79).
Enligt utskottets uppfattning bör hotell- och restaurangnäringen i skattehänseende behandlas som alla andra näringar här i landet. Det kan dock inte uteslutas att man inom vissa utsatta turistorter där prisläget redan i dag är högt kan få vissa svårigheter att hävda konkurrensen med motsvarande turistmål utomlands. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa utvecklingen i detta hänseende och om förhållandena så påkallar vidtar de åtgärder av regionalpolitisk art som kan erfordras, utan någon särskild framställan från riksdagens sida.
Regeringen har härefter givit statens industriverk i uppdrag att följa utvecklingen. Enligt vad utskottet inhämtat kommer en rapport att avlämnas i mars i år. Eftersom en sådan rapport inte kan avse hela vintersäsongen 1990/91 kan det bli aktuellt med en kompletterande rapport i juni.
I ett stort antal motioner framställs yrkanden om en reducerad eller slopad mervärdeskatt för serverings- och hotelltjänster i syfte att stödja turistnäringarna. Sådana yrkanden framställs i Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c), Sk602 av Mona Saint Cyr (m), Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp), Sk645 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c), Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c), Sk675 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m), Sk699 av Inger Schörling m.fl. (mp), Sk709 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m), Sk735 av Görel Thurdin (c) och Sk737 av Gunhild Bolander (c). Motionärerna bakom Sk645 begär dessutom en utredning som syftar till att likställa turism/reseverksamhet med export. I motion Sk674 av Lars De Geer (fp) hemställs att utredningen om Sveriges turistråds verksamhet får i uppdrag att utreda ett återbäringssystem för icke-nordiska turisters utlägg på hotell och restauranger i Sverige. Motionärerna bakom Sk675 yrkar även att mervärdeskatten på skidliftar reduceras. I motion Sk710 av Alf Wennerfors (m) hemställer motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringens uppföljning bör påskyndas och förslag till åtgärder föreläggas riksdagen redan i vår.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning att frångå det redovisade ställningstagandet. Utskottet är således inte berett att tillstyrka något av de förslag om olika former av undantag eller särregler för hotell- och restaurangbranschen eller för skidliftar som föreslås i motionerna. Som framgår av redovisningen ovan följer regeringen utvecklingen, och utskottet utgår nu liksom tidigare ifrån att regeringen vidtar de åtgärder t.ex. av regionalpolitisk art som utvecklingen kan föranleda till. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk371 yrkande 2, Sk391 yrkande 6, Sk435 yrkande 22, Sk602, Sk627 yrkande 38, Sk645 yrkandena 1--3, Sk663 yrkande 1, Sk674 yrkande 1, Sk675 yrkandena 1 och 2, Sk699, Sk709 yrkande 1, Sk710 yrkandena 1 och 2, Sk735 och Sk737 yrkande 1.
Betydelsen av sänkt mervärdeskatt tas upp i motion Sk707 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m). Motionärerna begär ett tillkännagivande om att det är viktigt för landsbygdens utveckling och för kvinnornas sysselsättning att mervärdeskatten sänks.
Utskottet, som på annat sätt vill värna både landsbygden och kvinnornas sysselsättning, anser att det saknas anledning för riksdagen att göra ett uttalande av föreslagen art och avstyrker därför motion Sk707.
Dans och diskotek
Cirkus-, biograf-, teater-, opera- och balettföreställningar samt konserter är undantagna från mervärdeskatt.
I motion Sk711 av Rune Thorén och Roland Larsson (c) hemställer motionärerna att diskotek och dans undantas från mervärdeskatteplikten. I motion Sk712 av Bengt Kindbom (c) anför motionären att samma villkor bör gälla oberoende av om dansen arrangeras av en ideell förening eller en näringsidkare och begär en översyn av reglerna med detta syfte.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att diskotek och dans undantas från den generella mervärdeskatteplikten och avstyrker därför motion Sk711.
När det gäller de ideella föreningarnas möjlighet att erbjuda mervärdeskattefria arrangemang avser denna endast verksamhet som har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Som redan framhållits under rubriken Ideella föreningar är utskottet inte berett att låta detta undantag gälla även näringsidkare som är verksamma på samma område. Utskottet tillstyrker således inte en översyn med detta syfte och utan avstyrker även motion Sk712.
Gallerimomsen
I mervärdeskattelagen finns sedan gammalt ett särskilt undantag från mervärdeskatteplikt för alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Kulturpolitiska skäl har ansetts tala för att detta undantag bibehålls också efter den 1 januari 1991. På grund av undantaget kan konstnärer normalt inte dra av den mervärdeskatt som de erlägger vid inköp av varor och tjänster utan måste betrakta mervärdeskatten som en kostnad i verksamheten. Den kostnadsökning som den generella mervärdeskatteplikten för tjänster medfört för konsumenterna i gemen har därför drabbat också konstnärerna, bl.a. genom att galleriernas förmedlingstjänster blivit mervärdeskattepliktiga.
I motionerna Sk677 av Lars Ernestam (fp), Sk678 av Karin Falkmer (m) och Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) framställs yrkanden om slopad mervärdeskatteplikt för galleriernas förmedlingstjänster. Motionärerna framhåller att skatteplikten för dessa tjänster utgör ett hot mot såväl konstnärernas som galleriernas verksamhet.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs nya undantag från den generella mervärdeskatteplikten i syfte att gynna gallerinäringen. När det gäller konstnärernas situation finns det anledning att framhålla att dessa redan är befriade från mervärdeskatten och att den ytterligare befrielse som begärs skulle innebära att konstnärerna i praktiken erhöll ett s.k. kvalificerat undantag för galleriprovisionen. Som utskottet redan påpekat i annat sammanhang har en av utgångspunkterna för den reformerade mervärdeskatten varit att denna typ av undantag över huvud taget inte bör förekomma i mervärdebeskattningen. Utskottet är inte berett att medverka till att konstnärerna medges ett sådant undantag. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk677 och Sk678 samt Sk368 i denna del.
Motion Sk368 behandlas i övrigt i betänkandet 1990/91:SkU17 om inkomstskattefrågor.
Införsel av kulturföremål, m.m.
I motion Sk603 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Jan-Erik Wikström (m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att kulturföremål som omfattas av utförselförbudet i lagen (1988:950) om kulturminnen undantas från mervärdeskatten vid införsel. I motion Sk638 av Ingrid Sundberg (m) begärs ett tillkännagivande om att en möjlighet till dispens från mervärdeskatten vid införsel bör införas för vissa kulturföremål. I motion Sk631 av Ingrid Sundberg (m) begärs ett tillkännagivande att film, video och konst i olika former bör befrias från tull och andra liknande formaliteter när de förs över gränsen som ett led i ett nordiskt kulturutbyte.
Utskottet har senast i betänkandet 1989/90:SkU31 om reformerad mervärdeskatt m.m. behandlat yrkanden om en befrielse från mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål och avstyrkte då yrkandena med hänvisning till de kontrollsvårigheter ett sådant undantag skulle medföra. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därför motionerna Sk603 och Sk638.
Samma invändning kan riktas mot förslaget i motion Sk631 varför även denna motion avstyrks av utskottet.
Fartyg och bunkerolja
Skattereformbeslutet innebär att det undantag från mervärdeskatteplikten som gällde för skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske och fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning slopades fr.o.m. den 1 januari 1991. Det var fråga om ett s.k. kvalificerat undantag där den som omsatte fartyg ändå var berättigad till avdrag för den ingående mervärdeskatten. Bunkerolja har varit mervärdeskattepliktig sedan den 1 mars 1989.
I motion Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att mervärdeskatten för fartyg och bunkerolja bör slopas eftersom den leder till en kostsam byråkrati och inte tillför några skattepengar. I motion Sk676 av Erling Bager m.fl. (fp) begärs en översyn av rutinerna beträffande bunkerolja för fartyg som pendlar mellan utrikes och inrikes trafik mot bakgrund bl.a. av att dessa kan leda till att mervärdeskatt erläggs för samma olja vid två tillfällen. I motion Sk331 av Elving Andersson m.fl. (c) framhåller motionärerna att den breddade mervärdeskatten medför problem för handelssjöfarten och hemställer att åtgärder vidtas skyndsamt.
Det finns enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för att behålla undantaget för vissa fartyg när mervärdeskatten förändras i riktning mot en mer generell och enhetlig beskattning. Att mervärdeskatten numera omfattar alla fartyg innebär inte heller någon allvarligare belastning eftersom avdragsrätt praktiskt taget alltid föreligger för den mervärdeskatt som erläggs vid förvärv som avser yrkesmässig verksamhet. Utskottet är således inte berett att tillstyrka att det tidigare undantaget för fartyg återinförs och är inte heller berett att medge ett särskilt undantag för bunkerolja.
När det gäller rutinerna för mervärdeskatten för bunkerolja i fartyg är utskottet medvetet om att vissa problem kan ha uppstått i anslutning till ikraftträdandet den 1 mars 1989 av mervärdeskatteplikten för energi genom att tullmyndigheterna -- efter en praxisändring -- ansåg sig tvingade att ta ut såväl bränsleskatter som mervärdeskatt för bunkeroljan i ett fartyg som övergick från utrikes till inrikes trafik. Problemet har emellertid fått sin lösning genom att generaltullstyrelsens bevaknings- och kontrollbyrå i ett meddelande den 5 april 1990 (A 63) klargjort att befrielse medges från bränsleskatterna om bunkeroljan är avsedd att förbrukas i fartyget samt att utländska fartyg med särskilt tillstånd till inrikes sjöfart medges befrielse också från mervärdeskatten för sådan bunkerolja. Vad angår den befarade dubbla beskattningen av bunkerolja finns det anledning att framhålla att mervärdeskatten inte utgör någon kostnad för den som bedriver yrkesmässig verksamhet. Att den mervärdeskatt som tas ut vid införsel av bunkerolja delvis kan avse olja som inköpts i Sverige och följaktligen varit belagd med mervärdeskatt redan vid anskaffandet har därför inte någon egentlig betydelse för näringsidkaren i fråga. Utskottet anser inte att det finns skäl att som motionären önskar genomföra en översyn av rutinerna i avsikt att komma till rätta med detta förhållande.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk428 yrkande 6, Sk676 och Sk331.
Sjöräddningssällskapet
Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne, Sjöräddningssällskapet, har bl.a. till uppgift att sköta sjöräddningstjänsten kring kusterna och i Vänern, Vättern och Mälaren och att söka vidmakthålla intresset för sjöräddningstjänsten. Sällskapet innehar räddningsstationer, räddningskryssare m.m. och svarar för ca 30% av det totala antalet sjöräddningsinsatser. Verksamheten finansieras med medlemsavgifter från ca 20000 medlemmar, bidrag från olika stödföreningar och gåvor från allmänheten, företag m.fl. Driftskostnaderna uppgår till ca 10 milj.kr., och investeringskostnaderna är i samma storleksordning. Sällskapet har inte varit och är inte mervärdeskatteskyldigt för sin verksamhet och ser därför mervärdeskatten på inköpta varor och tjänster som en kostnad. De livräddningsfartyg som tillhandahålls sällskapet var tidigare enligt ett särskilt stadgande i mervärdeskattelagen kvalificerat undantagna från mervärdeskatt. Härigenom hade sällskapet möjlighet att anskaffa sina livräddningsfartyg helt utan mervärdeskattekostnad. Skattereformbeslutet innebar att detta undantag slopades.
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att återinföra Sjöräddningssällskapets möjlighet att anskaffa fartyg mervärdeskattefritt eller på annat sätt kompensera sällskapet för den fördyring som det slopade undantaget medfört. I motion Sk604 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att sällskapet bör befrias från mervärdeskatten eller medges ett motsvarande statsbidrag. I motion Sk620 av Jens Eriksson m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar befria Sjöräddningssällskapet från mervärdeskatt, och i motion Sk624 av Karl-Gösta Svenson och Nic Grönvall (m) hemställs att riksdagen beslutar medge sällskapet en generell rätt till återbetalning av ingående mervärdeskatt fr.o.m. den 1 januari 1991. I motion Sk616 av Christer Skoog m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag om någon form av kompensation till Sjöräddningssällskapet och i motion Sk680 av Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (fp) hemställs om en översyn av Sjöräddningssällskapets möjligheter att bedriva sin verksamhet ideellt.
Utskottet vill inledningsvis betona att den verksamhet som Sjöräddningssällskapet bedriver är en viktig del av sjöräddningstjänsten.
En av utgångspunkterna för riksdagens beslut om en reformerad mervärdeskatt var att dolda eller indirekta subventioner borde undvikas och att den subventionsform -- s.k. kvalificerat undantag -- som använts i detta fall över huvud taget inte borde få förekomma i mervärdeskattelagen. Dessa principer för mervärdebeskattningen bör enligt utskottets mening gälla också fortsättningsvis, och utskottet kan därför inte tillstyrka att Sjöräddningssällskapet åter får möjlighet att köpa in sina fartyg mervärdeskattefritt. Sjöräddningssällskapet bör i mervärdeskattehänseende vara likställt med andra konsumenter.
Detta ställningstagande innebär emellertid inte att utskottet ställer sig avvisande till ett fortsatt stöd till Sjöräddningssällskapets inköp av livräddningsfartyg. Som utskottet framhållit är den verksamhet som Sjöräddningssällskapet bedriver viktig för sjöräddningen i Sverige, och det vore enligt utskottets mening olyckligt om den i och för sig nödvändiga reformeringen av mervärdebeskattningen skulle få negativa följder för denna verksamhet. Utskottet ställer sig således inte avvisande till att Sjöräddningssällskapet medges någon form av kompensation för den fördyring som uppkommit.
Sjöräddningssällskapets representanter har inför utskottet givit uttryck för en viss tveksamhet när det gäller att ta emot ett direkt stöd från staten. Utskottet har förståelse för denna synpunkt men vill i detta sammanhang framhålla att redan den särregel som gällt för sällskapets anskaffning av livräddningsbåtar enligt utskottets mening utgjort ett sådant direkt statligt stöd.
Det bör ankomma på Sjöräddningssällskapet att ta initiativet till ett bidrag eller stöd från staten genom en framställning till regeringen i saken.
Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) arbetar för närvarande med en översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar och därvid bl.a. med frågan om statlig subventionering av allmännyttig verksamhet skall ske via generella skattelättnader vid inkomstbeskattningen eller i form av direkta bidrag. Utskottet anser att de frågor som uppkommit i detta ärende bör beaktas i kommitténs arbete och förordar därför att de nu aktuella motionerna överlämnas till stiftelse- och föreningsskattekommittén.
I den mån motionerna Sk604, Sk616, Sk620, Sk624 och Sk680 inte är tillgodosedda genom det anförda avstyrker utskottet dessa.
Försvarets flygbränsle
I motion Sk713 tar Tom Heyman (m) upp försvarets ökade kostnad för flygbränsle med anledning av att mervärdeskatt utgår för bränslet fr.o.m. den 1 mars 1989. I första hand yrkar motionären att försvarets flygbränsle undantas från mervärdeskatteplikt på samma sätt som övrigt flygbränsle och i andra hand att försvarsanslaget räknas upp i motsvarande mån.
Försvarets merkostnad för jetbensin har enligt vad utskottet inhämtat kompenserats genom att regeringen i mars 1990 medgivit ett anslagsöverskridande på försvarsanslaget. Budgetåret 1991/92 uppkommer inte någon merkostnad eftersom försvaret då har rätt att avräkna sina mervärdeskattekostnader mot budgetens inkomstsida. Det finns således inte anledning att vidta någon av de begärda åtgärderna, varför utskottet avstyrker motion Sk713 yrkandena 1 och 2.
Försäkringsbolagen
Enligt skattereformbeslutet är försäkringstjänster undantagna från den generella mervärdeskatteplikten. Med försäkringstjänster avses även återförsäkringsverksamhet och tjänster utförda av försäkringsmäklare. Att försäkringstjänsterna -- och de finansiella tjänsterna -- undantagits är en följd av att de internationella och tekniska aspekterna av en mervärdeskattebeläggning bedömts som svåröverblickbara. Frågan har utretts av utredningen om beskattning av den finansiella sektorn som i betänkandet Särskild skatt i den finansiella sektorn (SOU 1990:46) funnit att de skattetekniska svårigheterna är betydande.
I fem motioner tar motionärerna upp den mervärdeskattekostnad som uppkommer när försäkringsbolagen i en koncern köper tjänster av varandra. Motionärerna framhåller att försäkringsbolagen enligt lag är tvingade att bedriva olika verksamheter i skilda bolag och att det i detta läge är naturligt att man låter vissa uppgifter som ADB, redovisning och andra administrativa tjänster utföras av ett bolag för hela gruppen. Vidare framhålls att det förekommer att ett försäkringsbolags verksamhet helt eller delvis handhas av ett annat försäkringsbolag. I motionerna Sk646 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) och Sk647 av Sonja Rembo (m) yrkar motionärerna att mervärdeskatten på de interntjänster som utförs mellan försäkringsbolagen i en koncern elimineras genom att bolagen får möjlighet att uppträda som ett enda skattesubjekt i mervärdeskattehänseende. I motion Sk648 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) hemställs att mervärdeskatten för de interna tjänsterna elimineras genom att de hänförs till ej yrkesmässig verksamhet, och i motionerna Sk682 av Björn Ericson m.fl. (s) och Sk715 av Gudrun Norberg (fp) föreslås att problemet löses genom att begreppet försäkringstjänst utvidgas att omfatta också de interna tjänsterna.
Enligt utskottets uppfattning är undantaget för försäkringstjänster i mervärdeskattelagen utformat på samma sätt som förutsätts i EGs sjätte mervärdeskattedirektiv. Någon särskild av mervärdeskatteskäl motiverad definition av begreppet finns inte vare sig i den svenska lagstiftningen eller enligt EG-rätten. Att i den svenska skattelagstiftningen vidga begreppet till att omfatta olika slags interna tjänster mellan försäkringsbolag skulle ge upphov till besvärliga gränsdragningsproblem och vara ett avsteg från gängse principer.
I några EG-länder finns en möjlighet att i vissa fall tillåta en enda mervärdeskatteredovisning för företag som ingår i en särskild intressegemenskap. Härigenom kan mervärdeskattetransaktioner som sker inom denna gemenskap undvikas. Regler av detta slag innebär emellertid att skattesystemet blir mer komplicerat. Det är ändå angeläget att behovet av denna möjlighet närmare undersöks. Särskilt bör beaktas om frånvaron av en sådan ordning innebär konkurrensnackdelar för svenska företag. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar detta och tar de initiativ som anses erforderliga. Det anförda bör ges regeringen till känna.
I den mån motionerna Sk646, Sk647, Sk648, Sk682 och Sk715 inte tillgodosetts genom det anförda avstyrker utskottet dem.
Vattenförbund
Vattenförbund har enligt lagen (1976:997) om vattenförbund till uppgift att genom rensning, vattenreglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt nyttjande av vattenområde. Allmänna förvaltningskostnader täcks med en förbundsavgift, och i övrigt fördelas kostnader på medlemmarna efter andelstal. Den som har rätt att inverka på vattenförhållandena inom förbundets verksamhetsområde skall vara medlem. -- Vattenförbund är juridiska personer men kan inte registreras som mervärdeskatteskyldiga eftersom de inte bedriver någon yrkesmässig verksamhet. Ett vattenförbund kan därför inte lyfta av ingående mervärdeskatt.
I motion Sk650 av Ing-Britt Nygren (m) yrkar motionären att vattenvårdsförbund jämställs med samfällighet för vattenreglering m.m. så att mervärdeskatteskyldiga delägare får möjlighet att dra av den ingående mervärdeskatt som belöper på dessa.
I 17§ mervärdeskattelagen finns en bestämmelse som ger delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål rätt att dra av den ingående mervärdeskatt som belöper på delägaren. När denna regel tillkom 1973 uttalades med anledning av remissynpunkter om att den borde vara tydligare utformad att riksskatteverket bör kunna meddela erforderliga anvisningar för tillämpningen med utgångspunkt i att bestämmelsernas syfte är att eliminera kumulativa effekter för mervärdeskatteskyldiga delägare utan att därför påverka skattebelastningen för andra delägare i en samfällighet (prop. 1973:163 s. 56 f).
Enligt utskottets mening bör frågan om delägare i vattenförbund kan medges avdrag för förbundets ingående mervärdeskatt lösas genom rekommendationer från riksskatteverket. Utskottet hemställer att riksdagen med anledning av motion Sk650 som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande reducerad mervärdeskatt för boende och byggande att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk672 yrkandena 1 och 2, res. 1 (c)
2. beträffande slopad uttagsbeskattning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk433 yrkande 19, res. 2 (v)
3. beträffande fotvård att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk679, res. 3 (m, c, mp) res. 4 (v)
4. beträffande naprapater att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk643, res. 5 (m, c, mp)
5. beträffande veterinärtjänster att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk649,
6. beträffande enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 2 och 1990/91:Sk714, res. 6 (m, c)
7. beträffande bowlinghallar och tennisbanor att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 3, res. 7 (m)
8. beträffande de ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 1, res. 8 (m)
9. beträffande uttagsbeskattning av ideella föreningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk651 och 1990/91:Sk681,
10. beträffande persontransporter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 17, 1990/91:Sk433 yrkande 18, 1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och 1990/91:Sk734, res. 9 (m) res. 10 (c) res. 11 (v) res. 12 (mp)
11. beträffande Gotlandstrafiken att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk737 yrkande 2, res. 13 (m) res. 14 (c, v)
12. beträffande turistnäringen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande 22, 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkandena 1--3, 1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk674 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk699, 1990/91:Sk709 yrkande 1, 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 yrkande 1, res. 15 (m) res. 16 (c) res. 17 (mp) s.y. 1 (v)
13. beträffande betydelsen av sänkt mervärdeskatt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk707, s.y. 2 (m) s.y. 3 (c)
14. beträffande dans och diskotek att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk711 och 1990/91:Sk712, res. 18 (m) res. 19 (c)
15. beträffande gallerimomsen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk677, 1990/91:Sk678 och 1990/91:Sk368 i denna del, res. 20 (m)
16. beträffande införsel av kulturföremål m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk603, 1990/91:Sk631 och 1990/91:Sk638, res. 21 (m)
17. beträffande fartyg och bunkerolja att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 6, 1990/91:Sk676 och 1990/91:Sk331 yrkande 1, res. 22 (m) res. 23 (c)
18. beträffande Sjöräddningssällskapet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk604, 1990/91:Sk616, 1990/91:Sk620, 1990/91:Sk624 och 1990/91:Sk680 hos regeringen begär att motionerna överlämnas till stiftelse- och föreningsskattekommittén, res. 24 (m, c, v, mp) s.y. 4 (m)
19. beträffande försvarets flygbränsle m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk713 yrkandena 1 och 2, s.y. 5 (m)
20. beträffande försäkringsbolagen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk646, 1990/91:Sk647, 1990/91:Sk648, 1990/91:Sk682 och 1990/91:Sk715 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 25 (m, c)
21. beträffande vattenförbund att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk650 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 mars 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Maggi Mikaelsson (v).
Reservationer
1. Reducerad mervärdeskatt för boende och byggande (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet har" bort ha följande lydelse:
Finansieringen av skatteomläggningen har fått en utformning som innebär betydande skärpningar av bostadsbeskattningen. Boendekostnaderna bedöms 1990 och 1991 stiga med drygt 40% oavsett upplåtelseform. De allmännyttiga bostadsföretagen (SABO) har angett att månadskostnaden för en normal trerumslägenhet 1991 kommer att ha ökat med mer än 1000 kr. jämfört med 1989. Skattereformen svarar för 600 kr. av denna ökning.
Stora grupper tål inte ytterligare höjningar av boendekostnaderna. Den redovisade ökningen av boendekostnaderna har redan resulterat i att allt fler blir bidragsberoende, och under 1991 bedöms ytterligare 100000 barnfamiljer bli bidragsberättigade. Detta är nästan en fördubbling av antalet bidragstagare.
Den skärpta beskattningen av boendet leder således till en kostnads- och hyresökning på bostadsmarknaden, som i första hand drabbar redan tidigare utsatta grupper. Det gäller bl.a. låg- och medelinkomsttagare som får liten eller ingen del av inkomstskattesänkningarna men också nyblivna villaägare, ofta unga familjer, som drabbas av höga räntor och ökad mervärdeskatt. Den ökade indirekta beskattningen leder således till en kraftigt ökad "rundgång" och ökat inflationstryck, vilket långsiktigt kommer att urholka skattereformen.
I centerpartiet har man förutsett denna utveckling och redan i samband med skatteomläggningen föreslagit att finansieringen får en mer fördelningspolitiskt acceptabel profil genom att mervärdeskatten på mat och boende sänks. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att dessa förslag nu genomförs.
Mervärdeskatten för allt boende och byggande av bostäder bör således sänkas till 13,64%. Alla varor och tjänster som har samband med boende och byggande bör omfattas av den lägre mervärdeskatten. Detta gäller även fastighetstjänster, vatten, sophämtning, va-avgifter etc.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk672 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande reducerad mervärdeskatt för boende och byggande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk672 yrkandena 1 och 2 antar följande Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§ Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i 2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor, skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid omsättning av varor och
tjänster som har samband
med boende och byggande av
bostäder sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Slopad uttagsbeskattning (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "När det" bort ha följande lydelse:
En alltför stor del av skatteomläggningen har finansierats genom ökad skattebelastning av boendet. Boendekostnaderna bedöms 1990 och 1991 stiga med drygt 40% oavsett upplåtelseform. De allmännyttiga bostadsföretagen (SABO) har angett att månadskostnaden för en normal trerumslägenhet 1991 kommer att ha ökat med mer än 1000 kr. jämfört med 1989. Skattereformen svarar för 600 kr. av denna ökning.
De ökande boendekostnaderna drabbar alla men slår hårdast mot låginkomsttagare. Sammantaget ger boendebeskattningen fördelningseffekter som inte är godtagbara. De ökade boendekostnaderna härrör bl.a. från moms på vatten-avlopp-sophämtning full moms på byggande moms på fastighetsskötsel i egen regi
Den höjda byggmomsen bör kompenseras via ett statsbidrag. Fastighetsskötsel, avloppsrening och sophämtning samt vatten bör undantas från den generella mervärdeskatteplikten.
Den särskilda skatten på företag som bedriver fastighetsskötsel i egen regi drabbar bl.a. många allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag och leder på detta sätt till ökade hyreskostnader.
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) att denna skatt bör slopas och tillstyrker därför att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att uttagsbeskattningen avskaffas den 1 januari 1992. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt också motion Sk367 yrkande 1 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande slopad uttagsbeskattning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 19 och med anledning av motion 1990/91:Sk367 yrkande 1 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att uttagsbeskattningen slopas den 1 januari 1992.
3. Fotvård (mom. 3)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Starka skäl talar för att fotvård bör behandlas på samma sätt som annan vård. De tjänster som utförs av fotterapeuter tillhandahålls nästan uteslutande människor som har medicinska problem. Diabetiker, reumatiker och äldre människor är i stort behov av förebyggande och behandlande fotvård. Det är således ingen tvekan om att det är fråga om vårdtjänster. Inga tecken tyder heller på att verksamheten kan rubriceras som någon form av skönhetsvård.
Behovet av enkla och klara regler för gränsdragningen kring undantaget för vård kan enligt utskottets mening inte motivera att diabetiker, reumatiker och andra med ett medicinskt behov av fotvård får sin kostnad för denna vård kraftigt höjd. Utskottet tillstyrker därför att fotvård undantas från mervärdeskatt. Riksdagen bör med anledning av motionerna Sk639 i denna del och Sk679 hos regeringen begära ett förslag som innebär att fotvård undantas från mervärdeskatt.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande fotvård att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk679 hos regeringen begär ett förslag som innebär att fotvård undantas från mervärdeskatt.
4. Fotvård (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vänsterpartiets uppfattning om hela skatteuppgörelsen och konstaterar att den fått konsekvenser som ej förutsetts. Basbreddningen av mervärdeskatteunderlaget är en del av finansieringen av de sänkta inkomstskatterna. Sjukvård som berättigar till ersättning enligt lagen om allmän försäkring är undantagen liksom vård som utförs av legitimerad vårdpersonal. Exemplet med fotvård, som med dessa regler ej är undantagen från moms, visar att skatteomläggningen var ogenomtänkt och att dess konsekvenser inte förutsågs. Det visar även på behovet av en översyn av vilka vårdformer som skall omfattas av lagen om allmän försäkring. Det är uppenbart att sjukvård i form av fotvård fått en felaktig bedömning. Människors behov av sjukvård skall inte vara momsbelagd, och regeringen bör rätta till de uppenbara felaktigheter som uppstått.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande fotvård att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk679 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av vilka vårdformer som bör vara undantagna från mervärdeskatt.
5. Naprapater (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Undantaget för vård har fått en alltför snäv utformning. Genom att det begränsats till vård som ersätts av försäkringskassan eller meddelas av legitimerad vårdgivare kommer sjuka människor som söker sig till och själva bekostar annan likvärdig vård att drabbas. Trots att de själva måste betala hela vårdkostnaden beläggs deras vårdbehov dessutom med mervärdeskatt.
Doctors of Naprapathy är en yrkesgrupp som är väldefinierad och har en klar yrkesidentitet. Umeå universitet har utvärderat den behandlingsteknologi som napraterna använder sig av, s.k. manipulationsbehandling, och har därvid konstaterat att denna behandlingsform har effekt vid akuta bröst- och ländryggssmärtor. Företagshälsovården, idrottsrörelsen och fackföreningsrörelsen samarbetar i dag med naprapatin.
Naprapaterna har ännu inte fått sitt önskemål om legitimation tillgodosett vilket medför att försäkringskassan inte alltid betalar för den vård som naprapater ger.
Utskottet anser att den vård som meddelas av naprapaterna bör omfattas av vårdundantaget och föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär ett förslag av denna innebörd. Härigenom är motionerna Sk639 yrkande 1 i denna del och Sk643 i allt väsentligt tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande naprapater att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk643 hos regeringen begär ett förslag som innebär att vård som meddelas av Doctors of Naprapathy är undantagen från mervärdeskatteplikt.
6. Enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt medför konkurrenssnedvridande effekter på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet. Enskilda näringsidkare som är verksamma på dessa områden har inte någon möjlighet att lyfta av den ingående mervärdeskatten utan måste betrakta den som en kostnad. Bedrivs motsvarande verksamhet i kommunal regi eller i enskild regi som upphandlas av kommun erhålls däremot full kompensation för mervärdeskatten.
På utbildningsområdet accentueras den konkurrenssnedvridande effekten genom att undantaget är begränsat till den som direkt tillhandahåller utbildning. Skolor som köper sin lärarkompetens måste därför räkna med höga mervärdeskattekostnader. I motion Sk714 anges som exempel på en sådan skola Bergsskolan i Filipstad som drivs i stiftelseform med bl.a. Jernkontoret som huvudman.
Enligt utskottets mening är konkurrenssnedvridande effekter som dessa inte acceptabla eftersom de missgynnar enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet. Eftersom skattelagstiftningen skall vara konkurrensneutral måste en förändring vidtas så att enskild verksamhet inom dessa områden inte drabbas av mervärdeskattekostnader. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker motion Sk639 yrkande 2. Härigenom är också motion Sk714 i viss mån tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk639 yrkande 2 och med anledning av motion 1990/91:Sk714 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet bör befrias från mervärdeskattekostnaden.
7. Bowlinghallar och tennisbanor (mom. 7)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
Den generella mervärdeskatteplikten ger upphov till problem på sport- och idrottsområdet. Bowling och tennis är exempel på idrottsgrenar där själva utövandet i vissa fall kommer att mervärdebeskattas. Det är nämligen inte ovanligt inom dessa idrotter att någon annan än en ideell idrottsorganisation tillhandahåller möjligheter till spel och träning. I sådana fall kommer själva spelaravgiften att mervärdebeskattas.
Det är orimligt att införa regler som ger sådana här effekter, särskilt som enskilda initiativ också inom idrotten bör stimuleras och uppmuntras. Enligt utskottets uppfattning bör all idrottsutövning ha samma villkor. Detta uppnås om mervärdeskattefriheten för idrott i de ideella föreningarnas regi utsträcks att gälla all idrott. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion Sk665 yrkande 3 hos regeringen begär ett förslag av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande bowlinghallar och tennisbanor att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk665 yrkande 3 hos regeringen begär ett förslag som innebär att allt tillhandahållande av idrott undantas från mervärdeskatteplikt.
8. De ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt (mom. 8)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "När det" bort ha följande lydelse:
Skatteomläggningen har finansierats på ett sätt som drabbar särskilt idrotten, främst genom den breddade och höjda mervärdeskatten. Redan under 1990 har omläggningen märkbart påverkat idrottens kostnader exempelvis genom full mervärdeskatt på hotell- och restaurangkostnader. Bensinskattehöjningar och därtill hörande mervärdeskatt har också medfört betydande merkostnader för idrotten. Härtill kommer de delar av skatteomläggningen som gäller fr.o.m. den 1 januari 1991. Mervärdeskatt har införts på bussresor och andra resor till idrottsevenemang. Detsamma gäller telefonkostnader liksom fastighetsskötsel etc. Mervärdeskatten på projektering av idrottsanläggningar har höjts från 4,14% till 25% och mervärdeskatten på reparationer har höjts från 13,64% till 25%. Denna mervärdeskatt är inte avdragsgill utan utgör en direkt kostnad för föreningarna.
Det bör enligt utskottet övervägas om inte ideella föreningar skall göras tekniskt mervärdeskatteskyldiga och därmed få full avdragsrätt för erlagd mervärdeskatt på varor och tjänster. Eftersom de samlade effekterna av en sådan reform är något svårbedömda anser utskottet att möjligheten att införa ett sådant system snabbt bör utredas. Det skulle kunna kompensera idrottsrörelsen för en stor del av de ökade kostnader som skatteomläggningen medför.
Utskottet förordar att riksdagen med bifall till motion Sk665 yrkande 1 hos regeringen begär att frågan om en teknisk mervärdeskatteskyldighet för ideella föreningar skyndsamt utreds.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande de ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkande 1 hos regeringen begär en utredning om möjligheten att göra ideella föreningar tekniskt mervärdeskatteskyldiga.
9. Persontransporter (mom. 10)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdebeskattningen av inländsk personbefordran har fått orimliga konsekvenser. Det har t.ex. blivit billigare att köpa biljett till Helsingör för en resa Stockholm--Helsingborg. Effekterna av mervärdeskattebeläggningen på detta område bör snarast utvärderas.
I avvaktan på en utvärdering bör enligt utskottets mening mervärdeskatten på persontransporter sänkas med 40%. Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sk424 yrkande 17 om en reducering av mervärdeskatten för persontransporter. Regeringen bör dock få i uppdrag att återkomma med ett förslag i saken.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande persontransporter att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 17, 1990/91:Sk433 yrkande 18, 1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och 1990/91:Sk734 hos regeringen begär ett förslag som innebär att mervärdeskatten för persontransporter sätts ner med 40%.
10. Persontransporter (mom. 10)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdeskatten på personbefordran innebär att den kollektiva trafiken får kraftigt försämrade konkurrensförhållanden gentemot privatbilismen. Kostnadsökningen för kollektivtrafiken gör att resandefrekvensen för kollektivtrafiken med tåg och buss minskar kraftigt, vilket i sin tur gör att kommuner och landsting kan tvingas bidra med skattemedel för att täcka ett allt större underskott i kollektivtrafiken. En ytterligare konsekvens är att skidliftarna beläggs med mervärdeskatt vilket drabbar turistnäringen.
Mervärdebeskattningen av kollektivtrafik strider mot såväl fastlagda energi- och miljömål som mot samhällets trafikpolitiska målsättningar. Inrikes personbefordran bör därför undantas från mervärdeskatteplikt. Utskottet tillstyrker förslaget härom i motionerna Sk435 yrkande 23 och Sk734.
I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrks de.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande persontransporter att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk435 yrkande 23 och 1990/91:Sk734 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 17, 1990/91:Sk433 yrkande 18, 1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702 yrkande 3 och 1990/91:Sk709 yrkande 2 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Från skatteplikt undantas-- -- -- --för allmän begravningsplats,
20) persontransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
11. Persontransporter (mom. 10)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot kollektivtrafiken. Prisökningarna motverkar en önskvärd ökning av det kollektiva resandet och drabbar särskilt låginkomsttagarna. Detta strider mot såväl fastlagda energi- och miljömål som mot samhällets trafikpolitiska motsättningar. I ett rättvist och miljöriktigt samhälle måste kollektiva färdmedel vara tillgängliga för alla. All kollektivtrafik bör därför undantas från mervärdeskatteplikten.
Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget om slopad mervärdeskatt för kollektivtrafik i motion Sk433 yrkande 18.
I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande persontransporter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 18 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 17, 1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och 1990/91:Sk734 hos regeringen begär ett förslag som innebär att mervärdeskatten för kollektivtrafik slopas.
12. Persontransporter (mom. 10)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot kollektivtrafiken. Prisökningarna motverkar en önskvärd ökning av det kollektiva resandet och drabbar särskilt låginkomsttagarna. Detta strider mot såväl fastlagda energi- och miljömål som mot samhällets trafikpolitiska motsättningar. I ett rättvist och miljöriktigt samhälle måste kollektiva färdmedel vara tillgängliga för alla. All kollektivtrafik utom flyget bör därför undantas från mervärdeskatteplikten. När utsläpps- och drivmedelsskatterna är så avpassade att också flyget betalar sin rättvisa andel, bör även flyget momsbefrias.
Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget om slopad mervärdeskatt för kollektivtrafik i motion Sk627 yrkande 32. I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande persontransporter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 32 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 18, 1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 17, 1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och 1990/91:Sk734 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Från skatteplikt undantas-- -- -- --för allmän begravningsplats,
20) kollektivtrafik utom
flyget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
13. Gotlandstrafiken (mom. 11)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "En samhällsekonomiskt" såvitt avser Gotlandstrafiken bort ha följande lydelse:
Gotlandstrafiken har drabbats särskilt hårt av mervärdeskatten på persontransporter. Enligt utskottets mening är det motiverat att nu medge en särskild reducering av mervärdeskatten för just denna förbindelse. Mervärdeskatten för Gotlandstrafiken bör därför skyndsamt reduceras med 40%.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk737 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Gotlandstrafiken att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk737 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reducerad mervärdeskatt för Gotlandstrafiken.
14. Gotlandstrafiken (mom. 11)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "En samhällsekonomiskt" såvitt avser Gotlandstrafiken bort ha följande lydelse:
Den utvidgade mervärdeskatten slår hårt mot Gotland som är ett av Sveriges viktigaste turistlän. Mervärdeskatten för persontrafik slår inte bara mot turismen utan också mot gotlänningarnas möjligheter att upprätthålla släktkontakter och liknande.
Utskottet anser att Gotlandstrafiken bör befrias helt från mervärdeskatteplikt och tillstyrker därför motion Sk737 yrkande 2. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Gotlandstrafiken att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk737 yrkande 2 hos regeringen begär ett förslag som innebär att Gotlandtrafiken befrias från mervärdeskatt.
15. Turistnäringen (mom. 12)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990 inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare. Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva bytesbalansunderskott.
I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska. Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för hotell och 10% för restauranger.
Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska konkurrenter.
Också mervärdeskatten på skidliftar drabbar turistnäringen. Vinterturismen i den svenska fjällvärlden kommer härigenom i ett utsatt läge i förhållande till konkurrensen från t.ex. Norge och alpländerna. Norge, Frankrike, Schweiz och Italien har ingen mervärdeskatt för skidliftar.
Skidliftarna utgör motorn i vinterturismen. Den genererar en omsättning på 4,5 miljarder kronor och skapar sysselsättning för ca 16000 årsverken. Härav finns drygt tre fjärdedelar i glesbygd och stödområden. Många av liftföretagen utgörs av relativt unga företag som fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och har låg lönsamhet. De som drabbas mest av denna skattehöjning är naturligtvis familjer med flera barn. De får sin vintersemester fördyrad med upp emot 1000 kr. per vecka om de väljer att semestra i Sverige.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att de före den 1 januari 1990 gällande reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet återinförs fr.o.m. den 1 maj 1991 och att reglerna därvid får omfatta också skidliftar.
Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande turistnäringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande 22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1, 1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk699, 1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk674, 1990/91:Sk709 yrkande 1 och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2, antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§ Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i 2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor, skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid servering och
rumsuthyrning samt
skidliftverksamhet sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
16. Turistnäringen (mom. 12)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990 inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare. Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva bytesbalansunderskott.
I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska. Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för hotell och 10% för restauranger.
Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska konkurrenter.
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet får också andra effekter. Det påverkar t.ex. människors möjlighet till semester med sin familj och till social samvaro med medmänniskor och fördyrar arbetslunchen för alla. Det får också fördyrande effekter för t.ex idrottsrörelsen.
Utskottet föreslår att de före den 1 januari 1990 gällande reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet återinförs fr.o.m. den 1 juli 1991.
Utskottet har redan tidigare (reservation 10) hemställt att persontransporter--och därmed även skidliftar--undantas från mervärdeskatt.
Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande turistnäringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande 22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1, 1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk709 yrkande 1, 1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk674, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk699 och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§ Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i 2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor, skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid servering och
rumsuthyrning sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
17. Turistnäringen (mom. 12)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990 inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare. Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva bytesbalansunderskott.
I flertalet europeiska länder förekommer differentierade skattesatser beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska. Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för hotell och 10% för restauranger.
Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska konkurrenter.
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet får också andra effekter. Det påverkar t.ex. människors möjlighet till semester med sin familj och till social samvaro med medmänniskor på restauranger och kaféer. Det fördyrar arbetslunchen och det får också fördyrande effekter för idrottsrörelsen och annan föreningsverksamhet.
Det bör observeras att kostnader för hotell- och restaurangtjänster gäller arbetskraft i långt högre grad än komsumtion av materiella resurser och därför bör beskattas relativt lågt.
Utskottet föreslår att de före den 1 januari 1990 gällande reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet återinförs fr.o.m. den 1 juli 1991.
Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande turistnäringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande 22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1, 1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk709 yrkande 1, 1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk674, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk699 och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§ Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i 2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor, skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid servering och
rumsuthyrning sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
18. Dans och diskotek (mom. 14)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som gäller för idrott uppkommer på detta område en konkurrenssnedvridning som beror på att de ideella föreningarna har möjlighet att arrangera mervärdeskattefria diskoteks- och danstillställningar under det att en enskild arrangör måste ta ut mervärdeskatt.
Det är enligt utskottets mening viktigt att enhetliga regler gäller i detta hänseende och utskottet tillstyrker därför yrkandet i motion Sk711 att entréavgifter till diskoteks- och danstillställningar befrias från mervärdeskatt. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag i saken.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande dans och diskotek att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk711 och med anledning av motion 1990/91:Sk712 hos regeringen begär ett förslag som innebär att diskoteks- och danstillställningar befrias från mervärdeskatt.
19. Dans och diskotek (mom. 14)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
På detta område uppkommer en konkurrenssnedvridning som beror på att de ideella föreningarna har möjlighet att arrangera mervärdeskattefria diskoteks- och danstillställningar under det att en enskild arrangör måste ta ut mervärdeskatt.
Som framhålls i motion Sk712 kan problemet lösas antingen genom att entréavgiften för danstillställningar befrias från mervärdeskatt eller genom att entréavgiften alltid är mervärdeskattepliktig om danstillställningar anordnas regelmässigt eller yrkesmässigt.
För närvarande råder också stor osäkerhet om gränsdragningen mellan vad som är mervärdeskattepliktigt arrangemang och inte.
I likhet med vad som skett när det gäller idrottsrörelsen bör enligt utskottets uppfattning en uppföljning av effekterna av de nya skattereglerna göras. Utgångspunkten bör därvid vara att konkurrensneutralitet skall föreligga mellan olika arrangörer. Riksdagen bör enligt utskottets mening ge regeringen i uppdrag att genomföra en sådan uppföljning och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk712.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande dans och diskotek att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk712 och med anledning av motion 1990/91:Sk711 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Gallerimomsen (mom. 15)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
Fr.o.m. den 1 januari 1991 tar gallerierna ut mervärdeskatt på sin ersättning för förmedling av tavlor trots att tavlorna i många fall är mervärdeskattefria. Galleriernas provision kan i dag motsvara 40--50% av konstnärens ersättning för tavlan.
Enligt utskottets mening kommer mervärdeskatten på galleriernas förmedling att få negativa konsekvenser för konstnärerna genom att dessa måste ta ut ett högre pris för tavlorna om de vill undvika att få en sänkning av sin ersättning. Det finns risk att den s.k. gallerimomsen föder en grå marknad. En snedvridning uppkommer också i förhållande till ideella föreningar som kan förmedla konst utan att mervärdeskatt utgår på provisionen. Det finns också en risk att gallerierna inte orkar med fördyringen och därför tvingas lägga ner sin verksamhet. Utan gallerier blir konstnärernas villkor kraftigt försämrade.
Det finns således starka skäl som talar för att galleriernas förmedling av tavlor undantas från mervärdeskatt, och utskottet förordar därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett sådant undantag nu bör komma till stånd.
Utskottet tillstyrker således motion Sk368 i denna del. I den mån övriga motioner inte tillgodosetts härigenom avstyrker utskottet dessa.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande gallerimomsen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk368 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk677 och 1990/91:Sk678 som sin mening ger riksdagen det anförda till känna.
21. Införsel av kulturföremål m.m. (mom. 16)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet har" bort ha följande lydelse:
Lagen om utförsel av kulturföremål kom enligt förarbetena till för att skydda vårt kulturarv och förhindra att värdefulla konstföremål, möbler, handskrifter m.m. förs ut ur landet. Samtidigt förhindrar reglerna i lagen om mervärdeskatt att sådana värdefulla möbler, tavlor m.m. som redan lämnat landet återförs till Sverige. De beläggs nämligen då med full mervärdeskatt. Endast museerna är undantagna från denna.
Ett aktuellt fall gäller en mycket förnämlig Hauptbyrå, som för några tiotal år sedan fördes ut ur Sverige. Den skall nu bjudas ut till försäljning. En försäljning på t.ex. en kvalitetsauktion i Sverige skulle i avbränningar, främst genom mervärdeskatten, kosta kanske en halv miljon kronor mot mindre än hälften vid försäljning i England.
Det ter sig orimligt att bestraffa dem som vill föra in samma sorts föremål som vi vill hindra andra från att föra ut ur Sverige. Det rimliga borde i stället vara att stimulera de utomlands boende ägarna att sälja sådana konstföremål, möbler m.m. som utgör en del av det svenska kulturarvet tillbaka till Sverige utan att vid gränsen drabbas av en avgift på för närvarande 25% av Hauptbyråns, Roslinmålningens eller Mariebergsfajansens värde.
Ett sätt vore att befria de föremål från mervärdeskatt vid återinförsel till Sverige för vilka utförsel skulle ha vägrats. Samma kulturvårdande institutioner som prövar ansökningar om tillstånd att föra ut kulturföremål ur landet borde i så fall också pröva frågan om föremålet är av sådan betydelse för det nationella kulturarvet att det bör befrias från moms. Eventuellt kunde en begränsad avgift tas ut för konstföremål som befrias från mervärdeskatt för att täcka kostnaderna för ifrågavarande institutioner. Ett sådant system skulle med all sannolikhet leda till ett återinflöde av för kulturarvet värdefulla svenska kulturföremål, vilket borde stämma överens med lagstiftarens intentioner.
Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma med ett förslag av angiven innebörd. Utskottet tillstyrker således motion Sk603.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande införsel av kulturföremål m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk603 och med anledning av motion 1990/91:Sk631 och 1990/91:Sk638 hos regeringen begär ett förslag som innebär att kulturföremål som omfattas av utförselförbud befrias från mervärdeskatt vid införsel.
22. Fartyg och bunkerolja (mom. 17)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Det finns" bort ha följande lydelse:
I motion Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) anförs att utvidgningen av mervärdeskatten till fartyg leder till en mängd krångliga bestämmelser. Skepp som första gången skall göra svensk inrikes resa måste "inmomsas", momsade resp. icke momsade skepp måste registreras, enskild tulltjänsteman skall kunna avgöra rätt värde vid deklarationstillfället och ny inmomsning av hela skeppet måste ske om dockning och reparation skett vid varv i utlandet. Eftersom hela denna process inte tillför några skattepengar till statsverket, tvärtom kan staten i vissa fall drabbas av räntekostnader, och alltså endast innebär en omfattande och kostsam byråkrati, bör enligt motionärerna reglerna omgående ändras. Sverige bör inte införa egna regler för internationell sjöfart när man inom EG-området beslutat att mervärdeskatt inte skall utgå på skepp och flygplan.
I motionen tar man också upp mervärdebeskattningen av bunkerolja som förbrukas i inrikes resa. En ny meningslös rutin för beräkning och deklaration av bunkerolja har måst införas; mervärdeskatt betalas och sedan återbetalas igen. Eftersom EG beslutat att bunkerolja ej skall belastas med mervärdeskatt bör Sverige enligt motionärerna snarast anpassa sina bestämmelser till dem som gäller för EG-området. Detta speciellt som inga inkomster tillförs statskassan via denna mervärdeskatt, endast utgifter.
Utskottet delar motionärernas synpunkter på beskattningen av fartyg och bunkerolja och tilstyrker därför yrkandet i motionen om att riksdagen som sin mening skall ge regingen till känna att mervärdeskatten på fartyg och bunkerolja bör slopas.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande fartyg och bunkerolja att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk428 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk676 och 1990/91:Sk331 yrkande 1 som sin mening ger regingen till känna att mervärdeskatten på bunkerolja och fartyg bör slopas.
23. Fartyg och bunkerolja (mom. 17)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Det finns" bort ha följande lydelse:
I motion Sk676 av Erling Bager m.fl. (c) begärs en översyn av rutinerna beträffande bunkerolja på fartyg. Enligt motionärerna har Sverige som första land i Europa breddat mervärdeskatten till att omfatta också handelsjöfarten såväl när det gäller själva fartygen som bunker och andra förnödenheter. Näringens internationella prägel skapar härvid stora tillämpningsproblem som enligt vad motionärerna anför visar att Sverige borde ha avvaktat med denna åtgärd och i stället harmoniserat reglerna med EG-länderna.
Utskottet delar motionärernas bedömning. Enligt utskottets mening bör den angivna problemställningen nu skyndsamt analyseras och åtgärdas så att fiskala åtgärder av ringa ekonomisk betydelse för statskassan inte får stora negativa skadeverkningar på de svenska rederiernas konkurrenskraft. Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Sk331 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande fartyg och bunkerolja att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk331 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 6 och 1990/91:Sk676 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utredning och förslag i syfte att undanröja olägenheterna för den internationellt konkurrensutsatta sjöfarten av breddad mervärdeskatt.
24. Sjöräddningssällskapet (mom. 18)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet vill" bort ha följande lydelse:
Sjöräddningssällskapet har till uppgift att sköta sjöräddningstjänsten kring kusterna och i Vänern, Vättern och Mälaren och att söka vidmakthålla intresset för sjöräddningstjänsten. Sällskapet har exklusiva resurser för verksamheten i form av räddningsstationer, räddningskryssare m.m. och svarar för närmare 30% av det totala antalet sjöräddningsinsatser i landet.
Sjöräddningssällskapet instiftades 1907 och har sedan dess bedrivit sin sjöräddningstjänst utan statliga bidrag. Verksamheten finansieras genom avgifter och bidrag från ca 20000 medlemmar och 28 stödföreningar samt gåvor och donationer från företag, besättningar i svenska fiske- och handelsflottan, båtklubbar och -organisationer etc. Sällskapet är befriat från inkomst-, gåvo-, arvs- och förmögenhetsskatt samt var fram till den 1 januari 1991 befriat också från mervärdeskatt vid sin anskaffning av livräddningsfartyg.
Riksdagens beslut våren 1990 om en breddning av mervärdeskatten innebar bl.a. att undantaget för Sjöräddningssällskapets anskaffning av livräddningsfartyg slopades med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991. Härigenom kom Sjöräddningssällskapets kostnader för dessa fartyg över en natt att stiga med 25%. Enligt vad företrädare för sällskapet uppgivit inför utskottet motsvarar detta en kostnadsökning på 3--4 milj.kr. per år. Sällskapet har inte någon möjlighet att snabbt öka sina inkomster med ett motsvarande belopp. En kostnadsökning av denna storleksordning gör det därför mycket svårt för Sjöräddningssällskapet att bibehålla en verksamhet av nuvarande kvalité och omfattning.
Sjöräddningssällskapet står för närmare 30% av sjöräddningsinsatserna i Sverige och verksamheten grundar sig helt på frivilliga insatser. Enligt utskottets mening innebär beslutet att belasta denna verksamhet med mervärdeskatt en oförsvarbar njugghet från samhällets sida.
Utskottet anser att Sjöräddningssällskapet skyndsamt bör medges full kompensation för den kostnadsökning som uppkommit fr.o.m. den 1 januari 1991. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av nu aktuella motioner som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande sjöräddningssällskapet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk604, 1990/91:Sk616, 1990/91:Sk620, 1990/91:Sk624 och 1990/91:Sk680 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att Sjöräddningssällskapet skyndsamt bör medges full kompensation för den merkostnad som det slopade undantaget för livräddningsfartyg medfört för sällskapet fr.o.m. den 1 januari 1991.
25. Försäkringsbolagen (mom. 20)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Den nya mervärdeskatten för tjänster har fått en utformning som hotar att leda till kostnadsfördyringar för försäkringsföretagen i Sverige jämfört med vad som gäller för försäkringsföretagen i EG.
Enligt försäkringsrörelselagen får inte sak- och livförsäkring drivas i samma bolag. Också fondanknuten livförsäkring (s.k. unit linked) måste drivas i särskilt bolag. Inte heller får försäkrings- och bankrörelse drivas i samma bolag. Ett försäkringsföretag som tillhandahåller sina kunder försäkringstjänster måste således dela upp sin verksamhet på flera bolag.
Det är vanligt att försäkringsbolag effektiviserar sin organisation genom att låta olika administrativa rutiner utföras av ett av bolagen i gruppen för allas räkning. Vid den interna fördelningen av dessa gemensamma administrativa kostnader uppkommer från den 1 januari 1991 en mervärdebeskattning avseende ifrågavarande tjänsteprestation. Denna skattebelastning kan endast undvikas genom att varje bolag i gruppen själv svarar för sina administrativa rutiner.
Denna situation har uppmärksammats inom EG där medlemsstaterna har rätt att som ett enda skattesubjekt behandla bolag som är nära knutna till varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band. Enligt upppgift har denna möjlighet utnyttjats av bl.a. Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.
Sveriges Försäkringsförbund och Folksam har i skrivelser till utskottet i detta ärende lagt fram förslag om en annan lösning som innebär att undantaget för försäkringstjänster utvidgas så att det omfattar alla de tjänster som ett försäkringsbolag utför åt ett annat försäkringsbolag i samma ägargrupp.
Enligt utskottets mening måste problemet med beskattningen av försäkringsbolagens interntjänster lösas. Det finns skäl att utreda om inte den inom EG använda möjligheten att låta grupper av bolag med ett nära samband uppträda som en enda skattskyldig bör införas även i Sverige. Metoden har den fördelen att den löser motsvarande problem också inom andra branscher och innebär en anpassning av de svenska reglerna till vad som gäller inom EG. Utskottets förutsätter att regeringen uppmärksammar detta och tar erforderliga initiativ.
I avvaktan på att frågan om gemensam mervärdeskatteredovisning i ägargrupper utreds bör det av Sveriges Försäkringsförbund och Folksam framlagda förslaget genomföras. I denna del bör regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag som innebär att de tjänster som försäkringsbolagen i en ägargrupp utför åt varandra blir fria från mervärdeskatt med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande försäkringsbolagen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk646, 1990/91:Sk647, 1990/91:Sk648, 1990/91:Sk682 och 1990/91:Sk715 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning beträffande möjligheten att låta bolag med ett nära samband uppträda som en enda skattskyldig, dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som innebär att undantaget från mervärdeskatt för försäkringstjänster med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991 utvidgas på så sätt att det omfattar alla de tjänster som försäkringsbolagen inom en ägargrupp utför åt varandra.
Särskilda yttranden
1. Turistnäringen (mom. 12)
Maggi Mikaelsson (v) har anfört:
Mervärdeskattebeläggningen av turistnäringen riskerar att försvåra den svenska turistnäringens situation. Med anledning härav har skatteutskottet när beslutet om en refomerad mervärdeskatt togs våren 1990 också förutsatt att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar åtgärder om det behövs. Sedermera har statens industriverk fått regeringens uppdrag att följa utvecklingen och enligt vad som upplysts i ärendet kommer en första rapport att avlämnas inom kort.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att värna om turismen, och det kan inte uteslutas att det kommer att behövas åtgärder av något slag. En av de åtgärder som vänsterpartiet övervägt är en differentierad mervärdeskatt för bl.a. turism i glesbygd.
Vi anser emellertid att den första rapporten från statens industriverk nu bör avvaktas, och jag har därför inte något yrkande i denna del.
2. Betydelsen av sänkt mervärdeskatt (mom. 13)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har anfört:
Genom att sänka skatter och samtidigt avreglera och avmonopolisera den offentliga sektorn kan man stimulera till ett ökat kvinnligt företagande och skapa nya jobb för kvinnor. Det svenska skattetrycket bör sänkas kontinuerligt, och det är härvid nödvändigt att i första hand angripa skatter som minskar konkurrenskraften med vår omvärld. Mervärdeskatten är ett sådant område. En skattenivå på 25% hämmar bl.a. utvecklingen av tjänsteproduktionen.
En sänkt mervärdeskatt är således enligt vår mening viktig både för kvinnornas sysselsättning och för landsbygdens utveckling. Vi har därför framställt yrkanden om sänkt mervärdeskatt för turism, sänkt mervärdeskatt för resande, slopad mervärdeskatt för fotvård och vård som meddelas av naprapater och yrkanden om att mervärdebeskattningen skall vara konkurrensneutral i förhållande till enskild och offentlig verksamhet.
Vi anser det inte påkallat att härutöver framställa ett särskilt yrkande om ett tillkännagivande om betydelsen för kvinnornas sysselsättning och landsbygdens utveckling av sänkt mervärdeskatt och har därför inte något yrkande i denna del.
3. Betydelsen av differentierad mervärdeskatt (mom.13)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har anfört:
Vi anser att samhällsekonomiska och fördelningspolitiska skäl talar för en differentiering av mervärdeskatten och har därför konsekvent motsatt oss den höjda mervärdeskatten inom bygg- och bostadssektorn liksom införande av mervärdeskatt på energi, kollektivtrafik och hotell- och restaurang. Vi har också föreslagit att mervärdeskatten på mat sänks. Om våra förslag genomförts skulle skatteomläggningen ha fått en mera fördelaktig fördelningsprofil samtidigt som en betydande rundgång via barn- och bostadsbidrag kunnat undvikas, liksom ett ökat inflationstryck.
Vi har framställt och kommer att framställa dessa yrkanden i sina sammanhang. Vi anser inte att det finns skäl att härutöver begära ett särskilt tillkännagivande om betydelsen av sänkt mervärdeskatt och har därför inte något yrkande i denna del.
4. Sjöräddningssällskapet (mom. 18)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har anfört:
Vi anser att problemet med Sjöräddningssällskapets ökade kostnader för livräddningsfartyg i första hand bort lösas genom att undantaget från mevärdeskatt för Sjöräddningssällskapets livräddningsfartyg återinförs. Sällskapet har bedrivit sjöräddningstjänst sedan 1907 utan något som helst statligt stöd. Det finns enligt vår mening inte någon anledning att nu tvinga in denna ideella verksamhet i ett statligt beroende.
För att ge kravet på skyndsam och fullständig kompensation till sjöräddningssällskapet ökad tyngd avstår vi från att nu driva vårt förstahandskrav. Vi vill dock understryka att full kompensation till Sjöräddningssällskapet endast kan uppnås genom att den mervärdeskattebefrielse som sällskapet åtnjutit sedan mervärdeskattelagens tillkomst återinförs med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991. Denna befrielse står också i överensstämmelse med vad som gäller i motsvarande fall inom EG. Om regeringen inte snarast återkommer med ett förslag av denna innebörd kommer vi att på nytt ta upp vårt krav.
5. Försvarets flygbränsle m.m. (mom. 19)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har anfört:
Vi anser att det är viktigt att den kompensation som utgår till försvaret för mervärdebeskattningen av jetbränsle till fullo motsvarar den uppkomna fördyringen och har för avsikt att på nytt ta upp frågan om det skulle visa sig att så inte är fallet. För närvarande har vi emellertid inte något yrkande i denna del.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Motionerna 1 Utskottet 7 Inledning 7 Fastighetsområdet 8 Vård, omsorg, utbildning 9 Undantagets utformning 9 Enskild verksamhet 10 Ideella föreningar 11 Persontransporter 12 Turistnäringen 12 Dans och diskotek 13 Gallerimomsen 14 Införsel av kulturföremål, m.m. 15 Fartyg och bunkerolja 15 Sjöräddningssällskapet 16 Försvarets flygbränsle 18 Försäkringsbolagen 18 Vattenförbund 19 Hemställan 20 Reservationer 22 1. Reducerad mervärdeskatt för boende och byggande (c) 22 2. Slopad uttagsbeskattning (v) 24 3. Fotvård (m, c, mp) 24 4. Fotvård (v) 25 5. Naprapater (m, c, mp) 25 6. Enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet (m, c) 26 7. Bowlinghallar och tennisbanor (m) 27 8. De ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt (m) 28 9. Persontransporter (m) 28 10. Persontransporter (c) 29 11. Persontransporter (v) 30 12. Persontransporter (mp) 30 13. Gotlandstrafiken (m) 31 14. Gotlandstrafiken (c, v) 32 15. Turistnäringen (m) 32 16. Turistnäringen (c) 33 17. Turistnäringen (mp) 35 18. Dans och diskotek (m) 36 19. Dans och diskotek (c) 36 20. Gallerimomsen (m) 37 21. Införsel av kulturföremål m.m. (m) 38 22. Fartyg och bunkerolja (m) 39 23. Fartyg och bunkerolja (c) 39 24. Sjöräddningssällskapet (m, c, v, mp) 40 25. Försäkringsbolagen (m, c) 41 Särskilda yttranden 42 1. Turistnäringen (v) 42 2. Betydelsen av sänkt mervärdeskatt (m) 43 3. Betydelsen av differentierad mervärdeskatt (c) 43 4. Sjöräddningssällskapet (m) 44 5. Försvarets flygbränsle m.m. (m) 44