Vissa lotterifrågor (Betänkande 1989/90:KrU2 Kulturutskottet)

Kulturutskottets betänkande
1989/90: KrU2

Vissa lotterifrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om lotterifrågor,
bl.a. om överföring av medel från statens spelverksamhet till idrottsrörelsen
och om åtgärder för att öka de ideella organisationernas andel
av spelmarknaden.

Utskottet konstaterar att krav på specialdestinering av vissa inkomster
på statsbudgeten i allmänhet avvisats av riksdagen. Skälet härtill är
att man anser att stödet till viss verksamhet främst bör prövas mot
andra föreliggande utgiftsbehov. Utskottet framhåller mot denna bakgrund
att idrotten har rätt till ett betydande samhällsstöd oberoende av
att den via tipsverksamheten tillför statsverket inkomster samt att
prövningen av stödet till idrotten får ske med utgångspunkt i det
stödbehov som bedöms föreligga ställt i relation till andra behov.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att nu ompröva utskottets
ställningstagande i fråga om specialdestinering av statens inkomster
av lotterier och spel.

Riksidrottsförbundet kommer senare i höst att få ta ställning till ett
förslag från Riksidrottsstyrelsen om tillsättandet av en parlamentarisk
utredning om idrottsrörelsens ställning i samhället och samhällets stöd
till idrotten. Utskottet anför att det framstår som naturligt att en sådan
utredning kommer till stånd men uttalar att med hänsyn till vikten av
att idrotten även i fortsättningen har en självständig ställning i förhållande
till samhället det måste ankomma på idrottsrörelsen att väcka
frågan hos regeringen om tillsättandet av en utredning på området.
Mot bakgrund härav — och av att den reform för att ge folkrörelserna
förbättrade möjligheter till inkomster av lotterier som riksdagen fettade
beslut om förra året varit i kraft mindre än ett år — avstyrker
utskottet motionsyrkanden som innefettar övergripande eller mer specifika
krav på åtgärder i syfte att öka de ideella organisationernas andel
av spelmarknaden och underlätta deras spelverksamhet.

I en reservation av företrädarna för m, fp och c föreslås att utskottet
skall begära att en parlamentarisk utredning tillsätts för att undersöka
möjligheterna att öka folkrörelsernas utbyte av den totala spelmarknaden.
Utredningen bör också belysa frågan om förutsättningarna för att
en större del av statens inkomster av lotterier och spel direkt och
varaktigt överförs till folkrörelserna. Företrädaren för vpk vill i en

1989/90

KrU2

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 2

reservation att riksdagen skall begära att regeringen skall lägga fram
förslag om hur ett anslag motsvarande tipsmedlens storlek årligen kan
tillföras idrotts-och friluftslivet.

I betänkandet avstyrker utskottet även vissa motionsyrkanden som
rör andra lotterifrågor, bland dem frågorna om inrättandet av en
kultur- och folkrörelsefond och om reglerna för vissa föreningslotterier.
Till denna del av betänkandet har fogats fyra reservationer.

Motionerna

1988/89:Kr205 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
kultur- och folkrörelsefond fr.o.m. budgetåret 1990/91 uppbyggd med
en andel av skatter, avgifter och rörelseöverskott som tillfaller staten
genom spel och lotterier enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Kr319 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
särskilt lotteristöd för kulturen.

1988/89:Kr417 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts mot favorisering i TV av statlig spelverksamhet.

1988/89:Kr501 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en i förhållande
till det nuvarande statsstödet alternativ finansiering av den svenska
idrottsrörelsen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att öka de ideella organisationernas andel av
spelmarknaden.

1988/89:Kr502 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en utökning
av ideella organisationers andel av den totala spelmarknaden,

5. att riksdagen beslutar att penningvinster i lokala, regionala och
riksomfattande föreningslotterier skall tillåtas enligt vad som anförts i
motionen,

6. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga begränsningen för
penningvinster i lotterier,

7. att riksdagen beslutar slopa tillståndsplikten också för lokala
föreningslotterier bedrivna från fast försäljningsställe,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om automatspel,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för ideella
organisationer att anordna lotterier av samma typ som det s.k. trisslotteriet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ideella organisationers rätt att utveckla nya
spelformer,

1989/90:KrU2

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en generell och uthållig form för överförande av

medel som inlevereras från Tipstjänst till idrottsrörelsen,

12. att riksdagen beslutar överföra 8 milj. kr. av Tipstjänsts under
kommande budgetår inlevererade överskott till idrottsrörelsen i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1988/89:Kr506 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär
att överskottet från tipsmedlen överförs till idrotten i enlighet med vad
i motionen anförs.

1988/89:Kr509 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om överförande av vissa medel av Tipstjänsts över skott

till idrottsrörelsen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sk373.

1988/89:Kr513 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att spel med direktdragning även fortsättningsvis
skall vara förbehållet föreningar av olika slag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt statligt spel som inkräktar på föreningslivets
inkomstmöjligheter.

Lotterilagstiftningen, m.m.

Allmänt

Den 1 januari 1983 trädde lotterilagen (1982:1011) i kraft. Lagen
bygger i väsentliga delar på bestämmelserna i den tidigare gällande
lotteriförordningen (1939:207). Sålunda får traditionella lotterier, automatspel,
roulettspel och bingospel m.m. i princip anordnas endast
efter tillstånd. Huvudregeln är alltjämt att behållningen skall tillfalla
ideella ändamål eller gå till det allmänna. I den nya lagen har på olika
punkter skrivits in den praxis som har utbildats vid tillståndsgivning
enligt de tidigare reglerna. För lokala ideella föreningar innebar den
nya lagstiftningen vissa förenklingar. Lotterinämnden har fått en central
ställning i fråga om tillståndsgivning enligt lotterilagen.

Efter det att vissa begränsade ändringar gjorts i lagen under åren
1983—1986 ändrades efter förslag av regeringen lotterilagen i vissa
väsentliga avseenden med giltighet fr.o.m. den 1 januari 1989 (prop.
1987/88:141, bet. KrU 22, rskr. 391). Samtidigt ändrades vissa lagar på
skatteområdet. Folkrörelserna gavs vissa möjligheter till penningvinster
i lotterier och bingospel. Vidare blev alla varulotterier, dvs. även bingo
med enbart varuvinster, skattefria. Skatten på bingospel med penningvinster
sänktes från 5,5 % till 3 % av omsättningen. Slutligen genom -

1989/90: Kr U2

1* Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 2

fördes ett flertal administrativa förenklingar. Tillståndstvånget för vissa
lokala lotterier ersattes med en registrering. Ändringarna redovisas i
vissa avseenden närmare i det följande.

Lotterier med penningvinster

Enligt 4 § lotterilagen får lotteri om pengar eller pengars värde inom
landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten
i andra fell eller annan ordning än som anges i lagen. De
möjligheter att ordna lotterier om pengar som lagen medger är begränsade.
Sedan årsskiftet 1988-1989 medger lotterilagen i fråga om lotterier
som ordnas av ideell förening med allmännyttigt ändamål att
penningvinster får förekomma i andra lotterier än rikslotterier. Högsta
vinsten i pengar skall dock i andra lotterier än bingospel inte fe uppgå
till mer än 500 kr. För bingospel gäller att penningvinster får uppgå
till ett värde motsvarande ett halvt basbelopp, eller för närvarande 13
950 kr. I övrigt får penningvinster utgå endast i vissa lotterier — roulettspel,
kortspel, tärningsspel och automatspel på fartyg i internationell
trafik — och högsta vinstbeloppet på varje vinstmöjlighet i sådana
spel är låga utom då det gäller automatspe!, där vinsternas storlek inte
maximeras i lagen.

Regeringen har meddelat tillstånd till vissa lotterier med penningvinster,
nämligen i första hand lotterier som ordnas av de statliga
bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt totalisatorvadhållning
vid hästtävlingar, som ordnas av AB Trav och Galopp
(ATG). Här bör anmärkas att vadhållning i samband med hästtävlingar
är att anse som lotteri i lotterilagens mening. Banker har också fått
tillstånd att ordna lotterier med penningvinster. Syftet med dessa
lotterier är att främja sparandet. 1 detta sammanhang bör också nämnas
att lotterimyndigheten (lotterinämnden) får medge att i s.k. rikslotterier
vinster får utgöras av värdepapper (se närmare härom nedan).

Regeringen har vid flera tillfällen avslagit ansökningar om tillstånd
att anordna lotterier med penningvinster. År 1973 avslogs en ansökan
om ett penninglotteri till förmån för Gamla stans restaurering. Ar
1984 avslogs en ansökan från Riksföreningen mot cancer om ett sådant
lotteri.

I särskilda avsnitt (s. 8 och 9) lämnas en redovisning för de statliga
lotteriernas och ATG:s verksamhet.

Egentliga lotterier, bingospel m.m.

Den 1 januari 1989 infördes i lotterilagen beteckningen egentliga
lotterier. Med egentliga lotterier avses lotterier som inte är kedjebrevsspel
eller liknande spel eller automatspel, roulettspel, tärningsspel,
kortspel eller bingospel. Med traditionella lotterier avses sådana lotterier
där antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda i
förväg enligt en uppgjord plan. Vinsterna utgörs i allmänhet av varor
och presentkort på varor. Fr.o.m. den 1 januari 1989 får också
penningvinster om högst 500 kr. förekomma i sådana lotterier som
inte är rikslotterier.

1989/90:KrU2

I 11 § lotterilagen regleras främst egentliga lotterier och bingospel.
Bestämmelserna omfattar dock även vissa övriga lotterier, nämligen
motionsbingo och liknande lotterier. Lotterierna får ordnas endast av
svenska juridiska personer som är ideella föreningar. Föreningen måste
ha till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom
landet och i sin verksamhet huvudsakligen tillgodose sådant ändamål.
Vissa undantag från de angivna reglerna kan göras.

Enligt 12 § lotterilagen får vinsterna utgöras av pengar om högst 500
kr. under förutsättning av att lotteriet inte får bedrivas i flera län. I
sådana lotterier som sist nämnts får dock till skillnad från vad som
gäller övriga lotterier tillståndsmyndigheten — i sådana fall lotterinämnden
— medge att vinster utgörs av värdepapper. Föredragande
departementschefen uttalade i proposition 1981/82:170 med förslag till
lotterilag m.m. bl.a. följande (s. 126):

Det bör ankomma på nämnden att från fall till fall pröva frågan i
vilken utsträckning värdepapper bör få förekomma som vinster. Utgångspunkten
bör dock, liksom för närvarande, vara att vinsterna i
dessa lotterier i allt väsentligt inte skall utgöras av värdepapper. I den
mån värdepapper för närvarande förekommer i rikslotterier torde
värdet av dessa, inkl. vinstskatten, som regel inte överstiga 10—15 %
av vinsternas totala värde. Med hänsyn bl.a. till att varurabatter inte
utgår för vinster som utgörs av värdepapper är intresset från lotterianordnarnas
sida för vinster av detta slag i viss mån begränsat.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn tas till vilket
behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin
verksamhet samt till det utrymme för lotterier som kan antas finnas på
marknaden. Vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel
skall hänsyn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i
sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet.

Frågor om tillstånd enligt 11 § till egentligt lotteri som skall
bedrivas av en sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom
endast en kommun prövas av den kommunala nämnd som kommunen
bestämmer. Frågor om tillstånd i övrigt prövas av länsstyrelsen.
Om lotteriet skall bedrivas i flera län är dock lotterinämnden tillståndsmyndighet.

S.k. frisektorlotterier

I 14 § lotterilagen regleras s.k. frisektorlotterier. Syftet med reglerna är
att allmänt sett minska administrationen inom lotteriområdet. Frisektorlotterier
får efter registrering ordnas av sådan ideell förening som
avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en
kommun. Insatserna får under en treårsperiod uppgå till högst
300 000 kr. Registrering skall ske hos den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer. Nämnden skall också utse en kontrollant för
lotteriet. Vid varje årsskifte skall den som anordnar lotteriet lämna
nämnden uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier
som har anordnats under året.

1989/90:KrU2

Vissa bingospel

Då det gäller bingospel är huvudregeln att bingospel får ordnas endast
av ideella föreningar med stöd av 11 §. I viss utsträckning får dock
bingospel efter tillstånd av länsstyrelsen ordnas i samband med offentlig
nöjestillställning (16 §). Det är således i sådana fäll fråga om bingo
som bedrivs kommersiellt.

Lotterier som får ordnas utan tillstånd

Tillställningslotterier får ordnas utan tillstånd under förutsättning bl.a.
att insatserna och högsta vinsten är begränsade på visst sätt. Med stöd
av dessa bestämmelser får ordnas bl.a. sedvanliga tombolalotterier samt
chokladhjul, lyckohjul, pilkastning och bollkastning.

Övriga lotterier

Då det gäller reglerna för bl.a. automatspel, roulettspel, tärningsspel
och kortspel hänvisar utskottet i första hand till lotterilagen och
proposition 1981/82:170.

Lotterinämnden

År 1974 inrättades lotterinämnden (prop. 1974:51, bet. NU 21, rskr.
154). 1 samband med tillkomsten av lotterilagen permanentades nämnden
(se främst prop. 1981/82:170 s. 100 och 314). Enligt förordningen
(1982:1013) med instruktion för lotterinämnden är nämnden central
förvaltningsmyndighet för frågor om tillämpningen av lotterilagen. Då
det gäller lotterinämndens verksamhet m.m. hänvisar utskottet till
betänkande KrU 1985/86:1 (s. 5).

Lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster

Enligt lagen om skatt på lotterivinster utgår skatt för vinst i svenskt
lotteri. Skattskyldig är den som ordnar lotteriet. Riksskatteverket är
beskattningsmyndighet.

Skatten utgör 40 % av vinstens värde i fråga om vinst vid vinstdragning
i vinstsparande anordnat av bank eller i sparkassa och 30 % av
vinstens värde i fråga om annan vinst. Skatt skall dock inte betalas
med högre belopp än att av vinsten återstår 100 kr. Skatt skall inte
betalas för

1. vinst vid vadhållning genom totalisator vid hästtävlingar,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. vinst i pengar som utfallit på lott i lotteri som har anordnats av
sådan sammanslutning som avses i 11 § lotterilagen,

5. annan vinst i pengar som uppgår till högst 100 kr.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den
skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter eller obligationer
som inte sålts eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

1989/90:KrU2

Lotteri vinstskatten uppgick år 1988 till 1 785 milj. kr. Den betalas
in av riksgäldskontoret, AB Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet AB
och av de banker som anordnar vinstsparande.

Lagen (1984:351) om totalisatorskatt

Enligt rubricerade lag (ändrad senast 1988:1337) tas totalisatorskatt ut
med 11 % av de sammanlagda insatserna upp till 2 600 milj. kr. år
1984, 2 600 milj. kr. år 1985, 2 750 milj. kr. år 1986, 3 150 milj. kr.
år 1988, 3 150 milj. kr. år 1989 och med 8 % på överstigande insatser.
I proposition 1989/90:32, som nyligen förelagts riksdagen, föreslås att
skattesatserna på totalisatoromsättningen skall vara oförändrade för år
1990 och tas ut med 11 % av de sammanlagda insatserna upp till
3 500 milj. kr. och med 8 % på överstigande insatser.

Totalisatorskatten uppgick enligt Trav och Galopps årsredovisning
för år 1987 till 453,5 milj. kr. och för år 1988 till 525,3 milj. kr.

Lagen (1972:820) om skatt på spel

Enligt rubricerade lag (ändrad senast 1988:1571) erläggs spelskatt för
sådant roulett- eller bingospel som kräver tillstånd enligt lotterilagen.
Skatt betalas dock inte för sådant bingospel som får anordnas med stöd
av 11 § lotterilagen om vinsterna endast utgörs av annat än pengar.
Kortspel och tärningsspel jämställs med roulettspel.

Spelskatt utgår i fråga om roulettspel, för varje kalendermånad då
skattskyldighet föreligger, med 6 000 kr. för tillstånd som innebär rätt
till spel minst tre dagar varje vecka och med 2 000 kr. för tillstånd i
annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock
nämnda belopp höjas med 3 000 kr. resp. 1 000 kr. för varje spelbord
utöver ett. I fråga om bingospel utgår spelskatt med 3 % av värdet av
erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån
avgifterna berättigar till deltagande i spelet. Före den 1 januari 1989
var skattesatsen 5,5 %.

Spelskatten uppgick år 1988 till 119 milj. kr.

Beskattningen av de statliga spelbolagens spel

I proposition 1989/90:32 om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt
anges att regeringen avser att genomföra en översyn avseende
beskattningen av de spel som anordnas av de statliga spelbolagen AB
Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB samt ATG, varvid en
bedömning också kommer att göras av effekterna för hästsporten och
spelbolagen av de förändringar som följer av skattereformen. En
särskild utredare kommer att tillkallas för detta ändamål.

1989/90: KrU2

Aktiebolaget Tipstjänst

Aktiebolaget Tipstjänst började sin verksamhet år 1934. Numera är
bolaget helägt av staten. Bolaget anordnar en rad olika vadhållningar
och lotterier. Förutom det klassiska stryktipset anordnas sedan 1983
Måltips, sedan år 1980 Lotto och, efter introduktion under 1984,
Joker, som innebär utlottning på löpnummer som finns tryckta på
tips- och Lottokupongerna. Vidare ordnar bolaget sedan 1987 tre nya
vadhållningsspel, nämligen Lången, Matchen och Toppen. Bolaget
arrangerar vissa veckor Extratips i form av stryktips jämsides med det
ordinarie tipset. I år har en ny spelform — Flax — introducerats.

Under år 1988 uppgick den totala omsättningen till 5 093 milj. kr.,
varav på Stryktips 1 315 milj. kr., på Måltips 507 milj. kr., på Lotto 1
899 milj. kr., på Joker 543 milj. kr., på Extratips 3 milj. kr., på
Lången 672 milj. kr., på Matchen 123 milj. kr. och på Toppen 31 milj.
kr. Totalt erhöll staten en nettovinst från bolaget på 1 297 milj. kr. År
1987 var vinsten 1 290 milj. kr. Vidare inlevererade bolaget år 1988 i
vinstskatt 713 milj. kr. År 1987 uppgick vinstskatten till 701 milj. kr.

Det nuvarande tillståndet för bolaget gäller till utgången av år 1993.

Sedan år 1979 har vissa år idrottsrörelsen efter beslut av regeringen
erhållit överskottet från en eller flera tipsomgångar (12,8 milj. kr. för
år 1988). Tipstjänsts vinst — som skall inlevereras till staten — har
således minskat i motsvarande mån. I de olika regeringsbesluten har
angivits till vilka ändamål medlen skall användas. Sådana ändamål har
varit exempelvis stöd till handikappidrotten, stipendier till elitidrottsman,
bidrag till Riksidrottsförbundets anläggning i Vålådalen och
bidrag till en kampanj av Korporationsidrottsförbundet.

Tipstjänst har också på eget ansvar givit ett allmänt direkt stöd till
idrotten.

Beträffande Tipstjänsts stöd till idrotten i angivna hänseenden hänvisar
utskottet till riksdagens revisorers förslag 1988/89:18, till sitt yttrande
1988/89:KrU5y, till finansutskottets betänkande 1989/90:FiU3 samt
till framställningen under avsnittet Utskottet.

Frågan om tipsmedlens användning har behandlats vid en rad tillfällen
i riksdagen. Förra våren avslog riksdagen på förslag av kulturutskottet
motionsyrkanden som syftade till att statens inkomster av
lotterier och spel helt eller delvis skulle ställas till kulturens och/eller
folkrörelsernas, främst idrottsrörelsens, förfogande (se bet. KrU
1987/88:22).

Svenska Penninglotteriet AB

Det av staten helägda bolaget Svenska Penninglotteriet AB började sin
verksamhet år 1939. Bolaget har tillstånd att bedriva lotterier med
penningvinster. Det nuvarande tillståndet gäller till utgången av år
1993. Villkoren för rörelsen är fastställda i regeringens tillståndsbeslut.
Bolaget har under år 1988 anordnat följande lotterier, nämligen Penninglotteriet
(24 ggr), Bellmanlotteriet (12 ggr), Trisslotteriet (12 ggr),
Kulturlotteriet (1 gång) till förmån för konst, teater och andra kultu -

1989/90: KrU2

rella ändamål, Europalotteriet (1 gång) till förmån för kampanjen
"Nära till naturen" samt — som närmare redovisas i det följande
— Globelotteriet (1 gång).

Under år 1988 sålde bolaget lotter för 2 797 milj. kr., varav penninglotter
för 749,9 milj. kr., Bellmanlotter för 617,8 milj. kr., Trisslotter
för 1 384 milj. kr., Kulturlotter för 31,3 milj. kr., Europalotter
för 12,9 milj. kr. och Globelotter för 1,2 milj. kr.

Här bör vidare nämnas följande. Förra året fick Riksidrottsförbundet
tillstånd av lotterinämnden att under tiden den 1 november 1988
—den 11 juli 1989 bedriva försäljning av Globelotter. Försäljningen
skedde med lottmaskin. Penninglotteriet hade ansvaret för administrationen
av lotteriet. Av en inom lotterinämndens kansli upprättad PM
framgår att lotteriet gått med förlust. Lotterinämnden har den 4
september i år avslagit en ansökan om tillstånd att i ett nytt försök
anordna lotteri enligt Globelotteriidén under tiden den 1 januari—den
9 juli 1990. Beslutet har överklagats.

Staten tillfördes samma år 1 003,3 milj. kr. i vinstmedel och 183,5
milj. kr. i vinstskatt. Motsvarande belopp år 1987 var 1 027,9 milj. kr.
resp. 185,4 milj. kr.

AB Trav och Galopp (ATG)

Totalisatorverksamhet i samband med trav- och galopptävlingar har i
Sverige förekommit sedan lång tid. Sedan år 1974 har AB Trav och
Galopp (ATG), bildat av Svenska travsportens centralförbund (STC)
och Svenska galoppsportens centralförbund (SGC), tillstånd att anordna
vadhållning i samband med hästtävlingar. I enlighet med vad som
redovisats i proposition 1988/89:24 gäller till utgången av år 1989 en
överenskommelse sorn träffats efter överläggningar mellan staten på
den ena sidan och STC och SGC på den andra om villkoren för trav
och galoppsporten och spelet i anslutning därtill. Enligt vad som
redovisas i proposition 1989/90:32 har ett avtal som avser år 1990 nu
träffats. Avtalet är i huvudsak oförändrat jämfört med det avtal som
gäller för år 1989.

Enligt ett regeringsbeslut har ATG tillstånd att anordna vadhållning
i samband med hästtävlingar. I beslutet anges de närmare villkor som
gäller för tillståndet, bl.a. om storleksordningarna av vinnarnas andel.
Vid sidan av lotteritillståndet för ATG finns förordningen (1984:354)
om totalisatorvadhållning. Av denna framgår att riksskatteverket (RSV)
är tillsynsmyndighet, att RSV utser särskilda kontrollanter och att RSV
meddelar närmare föreskrifter för kontrollverksamheten. RSV har
utfärdat ett vadhållningsreglemente.

ATG anordnar förtidsspel — bl.a. V 65 — och banspel. Även de
senare spelen bedrivs numera för ATG:s räkning och i bolagets namn.

Totalisatoromsättningen uppgick år 1988 till 5 360 milj. kr. Som
tidigare angetts uppgick totalisatorskatten till 525,3 milj. kr.

1989/90: Kr U 2

Idrottsrörelsens handlingsprogram med sikte på år
2000, m.m.

Idrott 80 var det första sammanhållande programmet för idrottsrörelsen.
Riksidrottsförbundet har nu utarbetat förslag till ett nytt handlingsprogram
för riksidrotten med Idart angivna mål för 1990-talet.
Programmet har titeln Idrottspolitisk offensiv med undertiteln Idrottsrörelsens
handlingsprogram med sikte på år 2000. Ett avsnitt i programmet
har rubriken Samhällsstödet måste förstärkas. I avsnittet
anförs bl.a. följande.

Möjligheterna för idrottsrörelsen att öka sina intäkter måste förbättras.
Under en följd av år har de statliga spelens och ATG:s expansion, inte
minst genom att de lått tillstånd att lansera nya spelformer, gjort att
idrottsrörelsens spel och lotterier kraftigt minskat sina marknadsandelar.
Totalt har det handlat om en halvering under en tioårsperiod.

Visserligen har lotterilagen ändrats i en för idrotten positiv riktning,
vilket bidragit till att intäkterna från bingoverksamheten ökat markant.
Men för att idrotten skall kunna konkurrera med de statliga spelbolagen
och ATG krävs att den får bedriva spel och lotterier på lika
villkor.

RF bör dessutom verka för att idrottsrörelsen ges möjlighet till
delägarskap i AB Tipstjänst och därmed också del av bolagets vinster.
Skälet till detta är att det är idrotten som "äger produkten" på vilken
Tipstjänsts verksamhet vilar. Om idrottsrörelsen ges möjlighet att ta ett
sådant ägaransvar bör detta rimligen också vara positivt för AB Tipstjänsts
marknadsföring och ekonomiska resultat.

Den svenska idrottsrörelsens styrka, både som breddverksamhet och
på den internationella arenan, ligger i dess folkrörelsekaraktär. Barn
och ungdomar erbjuds att pröva olika idrotter till ingen eller i alla fall
försumbar kostnad. De bästa får, oavsett social bakgrund, chansen att
satsa på en elitkarriär. Övriga kan fortsätta att glädjas av och i idrotten
på breddnivå.

Idrottsrörelsens ökande självfinansiering utgörs till största delen av
medlemsavgifter, startavgifter, hyror av anläggningar etc., alltså avgifter
som i hög grad erläggs av idrottsutövaren.

Om föreningar och förbund tvingas fortsätta höja sina avgifter hotas
en av grundpelarna i den svenska idrottsrörelsen. Vår ledstjärna "idrott
åt alla" kommer att urholkas.

Därför är idrottens finansiering en viktig samhällsfråga. Det offentliga
stödet får inte urholkas. Lika viktigt är dock att idrottsrörelsen ges
möjlighet att öka sin egen finansiering. Detta måste staten stödja
genom att ge idrottsrörelsen förutsättningar i form av gynnsammare
skatter och lotterilagstiftning.

I avsnittet krävs av samhället bl.a. att idrotten ges ett kraftigt ökat
offentligt stöd med respekt för den fria och självständiga folkrörelsen,
att idrottsrörelsen ges möjlighet till delägarskap i AB Tipstjänst och
därmed del av bolagets vinst samt att idrottsrörelsen får bedriva spel
och lotterier på samma villkor som de statliga spelbolagen och ATG.

Handlingsprogrammet kommer att föreläggas Riksidrottsmötet för
beslut senare i höst.

I ett utlåtande till Riksidrottsmötet över en motion föreslår Riksidrottsstyrelsen
att Riksidrottsmötet uppdrar åt Riksidrottsstyreisen att
hemställa att regeringen snarast tillsätter en parlamentarisk utredning
om idrottsrörelsens ställning i samhället och samhällets stöd till idrot -

1989/90:KrU2

ten. I motiveringen framhålls att en sådan utredning kan bidra till att
ytterligare förstärka det idrottspolitiska programmet, bl.a. genom att
åstadkomma en mer samlad syn på idrottsrörelsens betydelse inom
samhället och på hur stöd i olika former skall utformas för att ge bästa
möjliga effekt för alla parter. Det är emellertid viktigt, anförs det
vidare, att i en sådan process starkt betona vikten av att värna om
idrottsrörelsens karaktär av självständig folkrörelse.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet dels ett antal motionsyrkanden av
innehåll att statens inkomster av lotterier och spel helt eller delvis
skall ställas till kulturens och/eller folkrörelsernas, främst idrottens,
förfogande, dels motionsyrkanden som innefattar övergripande eller
mer specifika krav på åtgärder i syfte att öka de ideella organisationernas
andel av spelmarknaden och underlätta deras spelverksamhet.
Utskottet behandlar även vissa motionsyrkanden som inte kan anses
beröra nämnda frågeställningar.

Frågor om överförande av medel från statens spelverksamhet till
kulturområdet eller till folkrörelser — särskilt idrottsrörelsen — tas upp
i fem motioner. Motionärerna bakom motion Kr205 (c) vill att riksdagen
hos regeringen begär förslag om inrättande — enligt riktlinjer som
anges i motionen — av en kultur- och folkrörelsefond uppbyggd med
en andel av skatter, avgifter och rörelseöverskott som tillfaller staten
genom spel och lotterier (yrkande 4). Motionärerna bakom motion
Kr506 (vpk) vill att regeringen skall framlägga förslag om hur ett
anslag motsvarande tipsmedlens storlek årligen skall tillföras idrottsoch
friluftslivet (yrkande 2). I motion Kr502 (m) begärs det att
regeringen upptar överläggningar med Riksidrottsförbundet för att
diskutera omfattning och fördelningsprinciper i och för införandet av
en generell och uthållig form för överförande av medel som inlevereras
från Tipstjänst till idrottsrörelsen (yrkande 11). Motionärerna vill
också att riksdagen redan för budgetåret 1989/90 beslutar överföra 8
milj. kr. av Tipstjänsts inlevererade överskott till idrottsrörelsen (yrkande
12). Även motionärerna bakom motion Kr509 (m) vill att en
viss fastställd andel av Tipstjänsts överskott varje år skall tillföras
idrotten. I motion Kr501 (fp) föreslås att det undersöks hur en större
del av Tipstjänsts överskott kan ställas direkt och varaktigt till idrottens
förfogande (yrkande 3). Motionären bakom motion Kr319 (fp) vill att
frågan om ett särskilt lotteristöd för kulturen med anknytning till
statens spelverksamhet utreds.

Frågor om en ökning av de ideella organisationernas andel av spelmarknaden
tas upp i ett flertal motioner. Enligt motionärerna bakom
motionerna Kr501 (fp) och Kr502 (m) bör frågan om hur detta skall
kunna ske utredas (yrkandena 5 resp. 4). I motion Kr513 (c) framhålls
att spel med direktdragning tidigare varit förbehållet folkrörelserna.
Motionärerna vill att riksdagen beslutar att spel med direktdragning
även i fortsättningen skall vara förbehållet föreningar av olika slag

1989/90:KrU2

(yrkande 3). I annat fall, menar motionärerna, bör föreningslivet fa del
av t.ex. nettovinsterna av Triss- och Jokerlotterierna (yrkande 4).
Motionärerna bakom motion Kr502 begär att regeringen lämnar förslag
om rätt för ideella organisationer att anordna lotterier av samma
typ som det s.k. Trisslotteriet (yrkande 9). De vill också att de ideella
organisationerna skall ha rätt att utveckla nya spelformer (yrkande 10).

I motion Kr502 framställs också vissa konkreta förslag som syftar till
att de ideella organisationernas andel av spelmarknaden skall öka och
att deras spelverksamhet skall underlättas. Motionärerna vill sålunda
att penningvinster utan någon beloppsmässig begränsning skall tillåtas
i lokala, regionala och riksomfattande föreningslotterier (yrkandena 5
och 6). De vill också att någon tillståndsplikt för lokala föreningslotterier
som bedrivs från fast försäljningsställe inte skall förekomma (yrkande
7).

Utskottet har vid ett flertal tillfållen tidigare behandlat frågor som
rör överförande av medel från statens spelverksamhet till idrottsrörelsen.
I enlighet med vad utskottet framhållit i dessa sammanhang
konstaterar utskottet att krav på specialdestinering av vissa inkomster
på statsbudgeten i allmänhet har avvisats av riksdagen. Skälen härtill
är att man ansett att stödet till viss verksamhet främst bör prövas mot
andra föreliggande utgiftsbehov och således inte göras beroende av
inkomster på viss inkomsttitel. I enlighet härmed har utskottet, då
utskottet senast behandlade motioner med samma inriktning (KrU
1987/88:22), också framhållit att idrotten har rätt till ett betydande
samhällsstöd oberoende av att den via tipsverksamheten tillför statsverket
inkomster samt att prövningen av stödet till idrotten får ske med
utgångspunkt i det stödbehov som bedöms föreligga ställt i relation till
andra behov.

Det bör i sammanhanget anmärkas att Tipstjänst under en följd av
år fått regeringens tillstånd att anordna vissa spelomgångar där överskottet
från bolagets tipstävling tillfallit idrottsrörelsen. Riksdagens
revisorer har satt i fråga regeringens rätt att utan riksdagens medgivande
lämna stöd av det här slaget (förs. 1988/89:18). Revisorerna har
också — och framför allt — satt i fråga om, som skett, bolaget har rätt
att lämna vissa föreningar och organisationer på idrottsområdet stöd
som inte kan anses vara erforderligt för bolagets löpande vadhållningsverksamhet
utan måste anses som ett allmänt direkt stöd till idrotten.
Kulturutskottet har yttrat sig över ärendet till finansutskottet, som
därefter — med viss ändring av vad kulturutskottet förordat — föreslagit
dels att det med gällande regler inte bör förekomma att Tipstjänst
lämnar direkt stöd till svensk idrott, dels att Tipstjänsts möjligheter att
lämna stöd till olika idrottsaktiviteter skall ses över, dels att riksdagen
skall anhålla att regeringen i budgetpropositionen 1989/90 skall ge
riksdagen en samlad och fullständig bild av hur stort belopp det totala
statliga stödet till idrotten uppgår till (bet. 1989/90:FiU3, yttrande
1988/89:KrU5y).

Enligt kulturutskottets uppfattning finns det inte skäl att nu ompröva
utskottets i det föregående redovisade ställningstaganden i fråga om
specialdestinering av statens inkomster av lotterier och spel.

1989/90: KrU2

För att förbättra folkrörelsernas möjligheter att, som ett viktigt
komplement till samhällets stöd, själva finansiera sin verksamhet föreslog
regeringen förra året vissa ändringar i lotterilagen. Förslagen
godkändes av riksdagen med vissa av utskottet föreslagna längre gående
förändringar än regeringen föreslagit i sådant syfte (prop. 1987/88:141,
KrU 1987/88:22, rskr. 1987/88:391). De fr.o.m. den 1 januari i år
gällande ändringarna i lotterilagen m.fl. lagar syftade till att dels göra
folkrörelsernas lotterier mer attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte
av den spelverksamhet som förekommer. Folkrörelserna gavs vissa
möjligheter till penningvinster i lotterier och bingospel. Vidare blev
alla varulotterier, dvs. även bingo med enbart varuvinster, skattefria.
En sänkning av skatten på bingospel med penningvinster från 5,5 %
till 3 % av omsättningen genomfördes. Slutligen genomfördes ett
flertal administrativa förenklingar. Bl.a. ersattes tillståndstvånget för
vissa lokala lotterier med en registrering.

Vid sin behandling förra året av motionsyrkanden av i huvudsak
samma innebörd som de nu aktuella framhöll utskottet att frågan om
hur spelmarknaden utvecklas är beroende av i vilken utsträckning som
föreningarna förmår att utnyttja de ökade möjligheter till intäkter av
lotterier och spel som ändringarna innebär. I sammanhanget förordade
utskottet också att effekten på spelmarknaden av förändringarna avvaktas
innan ställning tas till frågan om åtgärder bör vidtas för att
ytterligare förbättra folkrörelsernas ekonomiska förutsättningar.

Uppgifter om bingospelets utveckling sedan årsskiftet 1988-1989
visar att omsättningen ökat med i vart fall 15—17 % och att nettobehållningen
ökat med över 30 %. Underlaget är emellertid ännu inte
sådant att det är möjligt att dra några säkra slutsatser om hur folkrörelsernas
förbättrade möjligheter till inkomster av lotterier och spel
kommer att utvecklas.

Utskottet vill vidare framhålla att det inom Riksidrottsförbundet
utförts ett utredningsarbete som lett fram till ett förslag till handlingsprogram
för riksidrotten med klart angivna mål för 1990-talet. Som
framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande har i handlingsprogrammet
ägnats uppmärksamhet åt frågor om idrottens finansiering,
såväl egenfinansiering som finansiering i form av stöd från samhället.
Avsikten är att förslaget skall läggas fram för Riksidrottsmötet senare i
höst. Riksidrottsmötet kommer också att få ta ställning till ett förslag
från Riksidrottsstyrelsen om tillsättandet av en parlamentarisk utredning
om idrottsrörelsens ställning i samhället och samhällets stöd till
idrotten.

Det framstår som naturligt att en sådan utredning kommer till
stånd. Med hänsyn till vikten av att idrotten även i fortsättningen har
en självständig ställning i förhållande till samhället måste det dock
ankomma på idrottsrörelsen att väcka frågan hos regeringen om tillsättandet
av en utredning motsvarande den som år 1969 framlade betänkandet
(SOU 1969:29) Idrott åt alla, vilket ledde till beslut av riksdagen
påföljande år.

Med beaktande av den lämnade redovisningen — och mot bakgrund
av att den reform som riksdagen fattade beslut om förra året varit i

1989/90:KrU2

kraft mindre än ett år — avstyrker utskottet bifall till motionerna
Kr501 yrkandena 3 och 5, Kr502 yrkandena 4—6 samt 9—11, Kr506
yrkande 2, Kr509 och Kr513 yrkandena 3 och 4.

Utskottet är inte berett förorda att det belopp — 8 milj. kr. — som
anges i motion Kr502 (yrkande 12) under innevarande budgetår överförs
till idrottsrörelsen; enligt motionen skulle beloppet tas av den vinst
som Tipstjänst inlevererar till staten. Frågan om storleken av det
statliga stödet för innevarande budgetår till idrottsrörelsen har prövats
i budgetsammanhang under våren.

Utskottet behandlar härefter det i motion Kr205 framställda yrkandet
om en kultur- och folkrörelsefond uppbyggd med en andel av
skatter, avgifter och rörelseöverskott som tillfaller staten genom spel
och lotterier (yrkande 4).

Förslaget skiljer sig från tidigare behandlade motionskrav rörande
kulturfonder (se senast bet. 1988/89:KrU15 s. 15) på det sättet att
fondmedlen skulle bestå av medel som eljest skulle tillföras statsbudgeten.
Enligt utskottets mening finns det inte skäl att upprätta en
fristående fond för att ge statligt stöd till kultur- och folkrörelsesektorerna.
Behovet av stöd till dessa får i enlighet med det synsätt som
tidigare kommit till uttryck prövas i budgetsammanhang. Motionsyrkandet
avstyrks således.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ för att — med den
infallsvinkel som används i motion Kr319 — kultur skulle spridas
lotterivägen. Motionen avstyrks därför.

1 motion Kr502 förordas att regeringen skall kunna ge tillstånd till sådant
automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter
eller liknande (yrkande 8).

Utskottet erinrar om att riksdagen förra året — efter förslag av
utskottet (se KrU 1987/88:22 s. 18) — avslog motionsyrkanden om att
förbudet mot spel på enarmade banditer skulle upphävas. Utskottet
finner inte skäl ändra inställning i denna fråga. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

Med början i november 1988 sändes i TV-programmet Zick Zack
lottodragningar. Efter tolv sändningar fälldes programmet av radionämnden.
Enligt nämnden var programupplägget ett brott mot såväl
den s.k. gynnandeparagrafen som vederlagsparagrafen i radiolagen.
Motionärerna bakom motion Kr417 (fp) vänder sig mot den favorisering
av statligt spel som förekommit i programmet (yrkande 3). Efter
fällningen i radionämnden har programmet upphört. I dagarna har en
särskild utredare lagt fram rapporten (Ds 1989:65) Sponsring m.m. av
Sveriges Radios program, vari bl.a. radionämndsärendet redovisas som
bakgrund till utredarens överväganden. Motionsyrkandet påkallar enligt
utskottets uppfattning inte någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr502 begärs — som tidigare angetts — att riksdagen
beslutar slopa tillståndsplikten också för lokala föreningslotterier bedrivna
från fast försäljningsställe. Utskottet konstaterar att sådan tillståndsplikt
föreligger endast för det fell att den festa försäljningsplatsen blir

1989/90: Kr U2

tillgänglig genom att lotterianordnaren utnyttjar ett serviceföretag. Skälet
till att tillståndsplikten behållits för sådana fall var önskvärdheten
att de intäkter som lotteriverksamheten ger verkligen tillfaller den
förening som ordnar lotteriet. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet motionen i här aktuell del (yrkande 7).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statens och folkrörelsernas spelverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr501 yrkandena 3 och

5, 1988/89:Kr502 yrkandena 4-6 samt 9-11, 1988/89:Kr506
yrkande 2, 1988/89:Kr509 och 1988/89:Kr513 yrkandena 3 och 4,

res. I (m, c, fp)
res. 2 (vpk)

2. beträffande överföring av medel till idrottsrörelsen under
innevarande budgetår

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr502 yrkande 12,

res. 3 (m)

3. beträffande en kultur- och folkrörelsefond

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr205 yrkande 4,

res. 4 (c)

4. beträffande viss kulturspridning lotterivågen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr319,

5. beträffande visst automatspel

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr502 yrkande 8,

res. 5 (m)

6. beträffande TV-programmet Zick Zack

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr417 yrkande 3,

7. beträffande fast försäljningsställe

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr502 yrkande 7.

res. 6 (m)

Stockholm den 7 november 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid. Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s). Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s),
Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson
(c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ulla
Berg (s) och andre vice talman Christer Eirefelt (fp).

1989/90: Kr U2

Reservationer

1989/90:KrU2

1. Statens och folkrörelsernas spelverksamhet
(mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström
(m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och andre
vice talman Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet har" och på s. 14 slutar med "och 4" bort ha följande
lydelse:

Idrottsrörelsen och övriga svenska folkrörelser finansierar sin verksamhet
genom föreningarnas egna medlems- och deltagaravgifter, genom
bidrag från samhället samt genom inkomster från bl.a. lotteriverksamhet.
Under senare tid har dessutom reklamintäkter och sponsring
från företag blivit en viktig inkomstkälla för vissa föreningar.

I propositionen med förslag till lotterilag (prop. 1981/82:170) framhölls
att de ideella föreningarna bör ges så goda förutsättningar som
möjligt att själva finansiera sin verksamhet. Ett för folkrörelserna ökat
utbyte av lotterimarknaden är viktigt inte minst för att finansiera
värdefull verksamhet för vilken stöd som är motiverat av kommersiella
intressen inte är aktuellt. Utskottet har stor förståelse för att ideella
föreningar har ett starkt intresse av att förbättra sitt utbyte av lotterimarknaden
och att man ser med oro på den statliga lotteri- och
spelverksamhetens utveckling.

Frågor som rör folkrörelsernas, främst idrottsrörelsens, möjligheter
att finansiera sin verksamhet genom lotterimedel kommer på skilda
sätt till uttryck i motionerna. I enlighet med vad som angivits i det
föregående avser motionsyrkandena sålunda dels frågor om folkrörelselotteriernas
möjlighet att utvecklas och hävda sig på marknaden gentemot
de statliga lotterierna, dels frågor om användningen av statens
inkomster av lotterier och spel.

De ändringar som gjordes i lotterilagen förra året innebar vissa
förbättringar av folkrörelsernas möjligheter att finansiera sin verksamhet.
Även om åtgärderna delvis fått en sådan effekt, måste man
konstatera att den statliga lotteriverksamheten under en följd av år
expanderat kraftigt på idrottens och övriga folkrörelsers bekostnad.

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att starkt ifrågasätta
om det mot den angivna bakgrunden är realistiskt att utgå från att
fortsatta överväganden enbart i syfte att förbättra folkrörelsernas möjligheter
att själva skaffa sig intäkter av lotterier och spel kan leda till
förslag som på ett varaktigt sätt tillgodoser folkrörelsernas berättigade
intressen av ökade inkomster från denna sektor. De krav av vitt skilda
slag som nu ställs understryker i stället att en mer övergripande
beredning än den som låg till grund för förra årets reform på området
bör göras.

Enligt utskottets uppfattning talar övervägande skäl för att en översyn
nu bör ske utifrån den utgångspunkten att frågorna om en ökning

av de ideella organisationernas andel av spelmarknaden och om en
överföring av statens inkomster från lotterier och spel till folkrörelserna
har ett sådant samband med varandra att de bör bli belysta och
övervägda i ett sammanhang. Som ovan redovisats föreslår Riksidrottsstyrelsen
en parlamentarisk utredning med samma inriktning. Det
nära samband som råder mellan Tipstjänsts verksamhet och idrottsrörelsen
kan också sägas tala för det angivna ställningstagandet. Detta
samband har kommit till uttryck i finansutskottets betänkande över ett
förslag av riksdagens revisorer rörande Tipstjänsts stöd till idrotten
(bet. 1989/90:FiU3, yttr. 1989/90:KrU5y).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall
begära att en parlamentarisk utredning tillsätts för att undersöka
möjligheterna att öka folkrörelsernas utbyte av den totala spelmarknaden.
Utredningen bör också belysa frågan om förutsättningarna för att
en större andel av statens inkomster av lotterier och spel direkt och
varaktigt överförs till folkrörelserna.

Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna Kr501
yrkandena 3 och 5, Kr 502 yrkandena 4—6 samt 9— 11, Kr506 yrkande

2, Kr509 och Kr513 yrkandena 3 och 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

I det ovan angivna betänkandet av finansutskottet har utskottet
föreslagit att det skall göras en översyn av Tipstjänsts möjligheter att
lämna stöd till olika idrottsaktiviteter. Finansutskottet har anfört vissa
synpunkter i ämnet.

Enligt kulturutskottets uppfattning är det naturligt att den av utskottet
nu förordade utredningen även får i uppdrag att — om riksdagen
bifaller finansutskottets förslag i denna del — överväga de frågeställningar
som finansutskottet funnit skäl att aktualisera.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens och folkrörelsernas spelverksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr501 yrkandena
3 och 5, 1988/89:Kr502 yrkandena 4—6 samt 9—11,
1988/89:Kr506 yrkande 2, 1988/89:Kr509 och 1988/89:Kr513 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Statens och folkrörelsernas spelverksamhet
(mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet har" och på s. 14 slutar med "och 4" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har upprepade gånger i av riksdagen godkända betänkanden
uttalat bl.a. att idrotten har rätt till ett betydande samhällsstöd
oberoende av att den via tipsverksamheten tillför statsverket inkomster.
Detta uttalande äger fortfarande giltighet. Denna ståndpunkt har emellertid
främst betydelse i ett läge då tipsmedlen skulle vara av en storlek

1989/90:KrU2

som understeg vad som krävdes för att ge idrotten ett rimligt stöd.
Numera överstiger Tipstjänst årliga vinst avsevärt 1 miljard kronor.
Det direkta stödet till idrotten uppgår till mindre än 300 milj. kr.,
vartill kommer framför allt det särskilda ungdomsstödet. Med hänsyn
till idrottens stora betydelse för ungdomen bör stödet till idrotten
successivt trappas upp. Regeringen bör i enlighet med vad som föreslås
i motion Kr506 yrkande 2 snabbehandla frågan om tipsmedlens användning
och framlägga förslag om hur ett anslag motsvarande tipsmedlens
storlek årligen kan tillföras idrotts- och friluftslivet. Anslaget
bör användas till bidrag till kommunerna för uppförande av idrottsanläggningar,
till stöd för småklubbar, kvinnoidrott och handikappidrott.
Aven stöd till elitidrott bör utgå för att motverka kommersialismen,
bl.a. genom att förbättra möjligheterna till utbildning och inrättande
av någon form av idrottsstipendier.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses helt eller delvis motion
Kr501 yrkandena 3 och 5, motion Kr502 yrkandena 4 och 11 och
motion Kr509.

Utskottet avstyrker motion Kr502 yrkandena 5, 6, 9 och 10 samt
Kr513 yrkandena 3 och 4.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens och folkrörelsernas spelverksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr501 yrkandena
3 och 5, 1988/89:Kr502 yrkandena 4 och 11,
1988/89:Kr506 yrkande 2 och 1988/89:Kr509 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Kr502 yrkandena 5, 6, 9 och 10 och
1988/89:Kr513 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Överföring av medel till idrottsrörelsen under
innevarande budgetår (mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "under våren" bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör redan för innevarande budgetår fetta beslut som
innebär en markering av att det är angeläget att medel överförs från
Tipstjänst till idrottsrörelsen. Ett belopp om 8 milj. kr. av den vinst
som inlevereras till staten bör i enlighet med vad som föreslås i motion
Kr502 (m) utgå till idrottsrörelsen, i första hand till lokala föreningar,
varvid en viss summa bör gå till handikappidrotten (yrkande 12). Det
bör ankomma på regeringen att överväga på vad sätt överföringen av
vinstmedlen kan ske.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande överföring av medel till idrottsrörelsen under
innevarande budgetår

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr502 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: KrU2

4. En kultur- och folkrörelsefond (mom. 3)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Förslaget skiljer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:

Tidigare väckta förslag av företrädare för centerpartiet om inrättande
av en kultur- och folkrörelsefond, som skulle tillföras en del av de
medel som inflyter till staten genom spel och lotterier, har mött ett
positivt gensvar. Det beräknas att staten genom skatter, avgifter och
rörelseöverskott från spel och annan lotteri verksam het under innevarande
budgetår skall tillföras 4,9 miljarder kronor. Mot denna bakgrund
— och med beaktande av att intäkterna nått denna storleksordning
som en följd av att staten dränerat inkomstmöjligheterna för
folkrörelse- och kultursektorn — framstår det som naturligt att en
fond tillskapas. Detta bör ske med utgångspunkt i de riktlinjer som
anges i motion Kr205. Följande bör gälla.

En organisationskommitté bör tillkallas snarast möjligt. Kommittén
skall utforma förslag till regler för fondens styrning och förvaltning
samt formulera utkast till utdelningsprinciper. Regeringen skall förelägga
vårriksdagen 1990 erforderliga förslag. Under nästa budgetår
avsätts 250 milj. kr. till fonden. Påföljande år ökas avsättningen till 450
milj. kr. Den första utdelningen ur fonden skall göras i november
nästa år. Fonden skall inrikta sin anslagsgivning på nydanande och
utvecklande insatser. Kulturinstitutionernas grundbehov skall också i
fortsättningen täckas genom direkta statsanslag. Styrelsen bör utses av
riksdagen eller regeringen. Såväl kulturell som finansiell kompetens
skall finnas företrädd i styrelsen. För de skilda kulturområdena bör
finnas särskilda kommittéer, som har ansvaret för bedömningen av
bidragsansökningar. Beträffande kommittéernas sammansättning m.m.
bör gälla vad som anges i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr205 yrkande
4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande en kultur- och folkrörelsefond
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr205 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Visst automatspel (mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Kr502 (m) föreslog lotteriutredningen att
regeringen skulle kunna ge tillstånd till sådant automatspel som ger
vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Förslaget
tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Utskottet delar motionärer -

1989/90:KrU2

nas uppfattning att automatspel bör tillåtas i enlighet med vad som
föreslogs av lotteriutredningen. Med anledning av motion Kr502 i här
aktuell del bör det ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen
med förslag till erforderliga ändringar i lotterilagen.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande vissi automatspel
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr502 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Fast försäljningsställe (mom. 7)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I
motion Kr502 begärs" och på s. 15 slutar med "(yrkande 7)" bort ha
följande lydelse:

En betydande del av föreningslivets lotterier bedrivs från festa försäljningsplatser.
Ett bibehållande av tillståndsplikten för sådana lotterier
är därför förenat med betydande olägenheter för föreningarna.
Enligt utskottets uppfattning väger de skäl som regeringen och kulturutskottet
(prop. 1987/88:141 s. 20, bet. KrU22) tidigare anfört för
tillståndsplikten inte så tungt att det är motiverat att bibehålla denna.
Lotterier som bedrivs från festa försäljningsplatser bör således jämställas
med andra lotterier och undantas från tillståndsplikt om övriga
förutsättningar härför är uppfyllda. Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag härom.

Med anledning av motion Kr205 yrkande 7 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande fast försäljningsställe
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr502 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: KrU2

gotab 99231. Stockholm 1989