Vissa läroplansfrågor m.m.
Betänkande 1996/97:UbU8
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU08
Vissa läroplansfrågor m.m.
Innehåll
1996/97 UbU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 64 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 1996. De rör bl.a. läroplanerna, kurs- och timplanerna, jämställdhet, hemspråksundervisning, svenska som andraspråk, betyg och lärarfrågor. Samtliga yrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats ett antal reservationer.
Motionerna
1996/97:Ub202 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av allsidig historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige. 1996/97:Ub207 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktuell information om framsteg på miljöområdet på ett bättre sätt än hittills förmedlas till eleverna. 1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad användning av skriftliga omdömen och betyg i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nationella prov, obligatoriska för alla skolor, i det femte och nionde läsåret i grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Ub213 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvärdering av ämnet idrott och hälsa i skolan. 1996/97:Ub214 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott i skolan.
1996/97:Ub217 av Juan Fonseca och Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråkets roll i den svenska skolan samt att även dataundervisningen sker på hemspråket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undervisningen i svenska för invandrare också bör rymma kulturell förståelse för det svenska samhället. 1996/97:Ub218 av Juan Fonseca (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skrivningar i skolans kursplan gällande olika kulturers syn på sexualitet och samlevnad. 1996/97:Ub221 av Mats Lindberg och Lars Lilja (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ytterligare veckotimmar för ämnet idrott och hälsa bör införas i läroplanen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att öka kunskaperna om sambandet mellan motion och minskade kroppsliga skador. 1996/97:Ub222 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av nuvarande betygssystem i gymnasieskolan. 1996/97:Ub223 av Conny Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolämnet idrott och hälsa. 1996/97:Ub224 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att handikappade och icke handikappade elever skall behandlas lika. 1996/97:Ub225 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmiljöutbildning för framtida arbetsledare. 1996/97:Ub226 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad obligatorisk gymnastik- och idrottsaktivitet på skolschemat, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan mellan skolan och idrottsföreningar. 1996/97:Ub228 av Stig Grauers och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av nationella prov i ämnena franska och tyska. 1996/97:Ub229 av Kent Olsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott och hälsa i skolan. 1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer för hur måldokumenten angående etisk fostran, som finns angivna i läroplanen skall få praktisk tillämpning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skolverkets och kommunernas tillsynsfunktion samt om behovet av uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen och dels av hur formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygssystemets utformning. 1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg. 1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet svenska och antagningen till gymnasieskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användandet av två betyg i ämnet svenska, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten att pröva betyg under gymnasietiden i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler lektorer. 1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om betygsfri skola enligt vad i motionen anförts, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i barnomsorg och skola. 1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska språket. 1996/97:Ub248 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att kvalitetssäkra simundervisningen i skolan. 1996/97:Ub249 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket på ett mera kraftfullt sätt bör markera skolans ansvar för ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasiet. 1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan.
1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet om värdegrunden, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolforskningen också ger möjlighet för lärare att bedriva forskning inom arbetets ram för att närma skolforskningen till skolgolvet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan skall ta till vara flickors och pojkars olikheter genom t.ex. otraditionella metoder samt verka för en jämnare fördelning av kvinnor och män inom lärarkåren, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utvärdering görs om förhållandet till betygssystemet inom olika kärnämnen och kursplaner för gymnasieprogrammen samt att ett förslag om alternativa system och viktning utreds. 1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetssträvandena. 1996/97:Ub458 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarfortbildning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell fortbildnings- och utvecklingsplan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler karriärvägar, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande lärarcertifikat i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av åtgärder för att få fler lektorer i skolan i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Ub477 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bibehålla hög lärarkompetens i svensk skolundervisning. 1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka hemspråksundervisningen i grundskolan, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem för gymnasieskolan. 1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hemspråksundervisning bör byta namn till modersmålsundervisning och förläggas inom timplanen i grundskolan och organiseras som vanlig språkundervisning.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisning. 1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett grundskoleämne som innehåller undervisning i livsstil-ekologi-hälsa bör införas. 1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 15. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om att minimitiden för idrott och hälsa inom grundskolan höjs till 500 timmar per år. 1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att friluftsliv och idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av skolutbildningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsgymnasierna. 1996/97:Kr511 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av hur minskat antal timmar idrott i skolan påverkar folkhälsan. 1996/97:Kr513 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolidrotten. 1996/97:Kr519 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens plats i skolan. 1996/97:A819 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet inom skola-utbildning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktik i grundskolan. 1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pojkars och flickors möjlighet att utvecklas på lika villkor, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bred översyn av läromedlen inom grundskolan, gymnasiet och högskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kvinnomisshandelns orsaker, symptom och möjliga behandling skall ingå i den reguljära utbildningen i grundskola, gymnasieutbildning samt i utbildningar till olika vårdyrken.
1996/97:Bo415 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket bör uppmärksamma grundskolans simundervisning.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande ett stort antal motionsyrkanden om skolväsendet vilka alla har väckts under den allmänna motionstiden hösten 1996. Utskottet behandlar först motionsyrkanden med anknytning till läroplanerna samt kurs- och timplanerna. Därefter behandlas motionsyrkanden om jämställdhet i skolan, hemspråksundervisning och svenska som andraspråk. Utskottet tar i ett särskilt avsnitt upp olika frågor om betyg. Motionsyrkanden med anknytning till lärarfrågor behandlas sist i betänkandet. Sammanlagt behandlas 64 motionsyrkanden.
Läroplansfrågor m.m. Utskottet vill inledningsvis erinra om att nya läroplaner för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94) nyligen har införts (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m. läsåret 1997/98 i hela grundskolan och Lpf 94 tillämpas fr.o.m. läsåret 1994/95 för den nya reformerade gymnasieskolan. Läroplanerna utgår från en ansvarsfördelning där staten anger målen för skolverksamheten och kommunerna svarar för genomförandet. Genom de nya läroplanerna anger regering och riksdag den värdegrund som skolan skall vila på och de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet. Där anges också vem som har ansvar för en viss verksamhet i skolan och vad detta ansvar innebär. Läroplanerna innehåller bindande föreskrifter. De kompletteras med kursplaner för de olika ämnena och timplaner för de olika skolformerna. I kursplanerna anges målen för utbildningen i de olika ämnena. De mål och riktlinjer som anges i skollagen, läroplanen och kursplanerna skall ligga till grund för den lokala planeringen. Kommunen skall i skolplanen redovisa de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de av staten fastställda målen. Den enskilda skolan skall sedan i den egna lokala arbetsplanen ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Lärarna utformar sedan tillsammans med eleverna undervisningsmål.
Vissa allmänna frågor
Uppföljning och utvärdering m.m. I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 8 framhålls att en effektiv tillsyn, uppföljning och utvärdering är nödvändig för att mål- och resultatstyrning skall fungera. Viktiga områden för uppföljning och utvärdering är tidsutrymmet i läroplanen dels för de ämnen som är förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen. Andra viktiga områden som behöver uppmärksammas vid uppföljning och utvärdering är hur formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas. Även arbetet mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet bör snarast följas upp och utvärderas. Frågor om skolans värdegrund behandlas i motionerna 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 2 och 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 3. Det praktiska förverkligandet i skolvardagen av läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste betonas på alla nivåer, i de lokala skolplanerna och i kursplanerna samt i lärarfortbildning och i nationella utvärderings- och utvecklingsplaner. I det först nämnda yrkandet framhålls att det utvecklingsarbete som bedrivs av Skolverket om hur läroplanens beskrivning av skolans värdegrund kan omsättas i praktiken noga bör följas och utvärderas. I det andra yrkandet pekas på behovet av utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet om värdegrunden. U t s k o t t e t erinrar om att Skolverkets centrala uppdrag är att verka för att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas inom givna ramar. Skolverkets huvuduppgifter är tillsyn, uppföljning och utvärdering av skolan samt att lägga fram förslag till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Skolverket har de senaste åren gett en bred bild av tillståndet i svensk skola bl.a. redovisad i Bilden av skolan 1993 och 1996. Utskottet kan konstatera att det ingår i verkets uppgifter att på olika sätt följa utvecklingen i skolan. Det framgår av Skolverkets verksamhetsplan för 1997 att arbetet inom verket särskilt kommer att fokuseras kring två problemområden, nämligen frågor om att stödja reformeringen av skolan och att belysa variation, spridning och likvärdighet i skolan. För att bidra till den pågående reformeringen av skolan kommer Skolverket att under de närmaste åren, t.o.m. våren 1998, särskilt följa och stödja utvecklingen inom ett antal utvalda områden. Utskottet vill i detta sammanhang nämna två av dessa områden, nämligen värdegrunden i praktisk tillämpning samt elevers inflytande och arbetet i skolan. Skolverket skall genom att följa och dokumentera skolornas arbete få kunskap om hur de arbetar med ett område för att utveckla det, om hinder och möjligheter, om vilka behov av kompetenshöjande insatser som finns och/eller uppstår, hur dessa behov kan tillgodoses och vilka effekter detta får för verksamheten. Skolverket avser bl.a. att sprida kunskap om intressanta exempel och medverka till uppbyggnad av nätverk mellan skolor för idé- och erfarenhetsutbyte. Utskottet har vidare noterat att en arbetsgrupp har tillsatts av Utbildningsdepartementet för samverkan kring arbetet med skolans värdegrund. Gruppen skall redovisa sina förslag och bedömningar senast den 30 juni 1997. Eftersom det redan ingår i Skolverkets uppdrag att bl.a. följa och utvärdera de nya läroplanerna finner utskottet det inte påkallat med något särskilt uttalande av riksdagen i dessa frågor. Utskottet avstyrker motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt 1996/97:Ub251 yrkande 3.
Alkohol, tobak och narkotika (ANT) Enligt motion 1996/97:Ub249 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 bör Skolverket på ett mera kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-undervisningen. Motionärerna hänvisar till utbildningsutskottets undersökning om lärarutbildningen (1995/96:URD1) i vilken det framkom klara brister i lärarutbildningen vad avser ämnesområdet ANT. U t s k o t t e t erinrar om att rektor enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden - bl.a. riskerna med tobak alkohol, narkotika och andra droger - integreras i undervisningens olika ämnen. ANT- frågor tas också upp som kunskapsområden i ämnena biologi samt idrott och hälsa. Skolverket utarbetar olika typer av kommentar- och referensmaterial som skolorna kan ha som stöd i undervisningen. Skolverket samarbetar med olika organisationer, myndigheter och projekt kring hälsofrågor. En antologi om hälsoarbetet i skolan - Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk? - har tagits fram under år 1996. Skolverket har regeringens uppdrag att ta fram ett referensmaterial om ANT-frågor. Enligt vad utskottet inhämtat beräknas referensmaterialet att komma ut våren 1997. Vidare har Folkhälsoinstitutet år 1995 gett ut en nationell handlingsplan för insatser i syfte att förebygga användandet av alkohol och droger. Det finns också ett omfattande material utgivet av olika organisationer, t.ex. Ungdomens Nykterhetsförbund. Utskottet vill med anledning av motionen hänvisa till att riksdagen nyligen på utskottets förslag hos regeringen begärt en parlamentarisk utredning om lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet har inhämtat att regeringen beräknas besluta om direktiv till utredningen inom kort. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub249 yrkande 2 avslås.
Sex och samlevnad I motion 1996/97:Ub218 (s) begärs skrivningar i skolans kursplan om olika kulturers syn på sexualitet och samlevnad. Motionären framhåller att eleverna i dagens svenska skola har skiftande kulturbakgrund och erfarenheter. Relationer, sexualitet och könsroller är oerhört viktiga begrepp när olika kulturer möts och skall förstå varandra, heter det i motionen. U t s k o t t e t vill erinra om att den nya målstyrningen innebär att läroplanerna inte skall styra undervisningens organisation och uppläggning eller skolans arbetsformer utan i stället ge klara och tydliga mål om vad skolan skall uppnå. Ansvaret för att de nationella målen nås vilar på den lokala nivån. Genom läroplanerna har rektor ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är ett kunskapsområde inom flera olika ämnen. Vidare finns kunskaper om sex och samlevnad angivet i målbeskrivningen för ämnet biologi i grundskolan. Som utskottet i det föregående har framhållit utarbetar Skolverket olika typer av kommentar- och referensmaterial. För att stödja undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad har Skolverket gett ut ett referensmaterial, Kärlek känns! förstår du. I detta material behandlas bl.a. etiska frågor och olika kulturella världar. Utskottet vill även peka på att den mångkulturella skolan behandlas i Skolkommitténs delbetänkande, Krock eller möte (SOU 1996:143). Utskottet anser att motion 1996/97:Ub218 bör avslås.
Vissa kurs- och timplanefrågor
Idrott och hälsa Frågor med anknytning till ämnet idrott och hälsa i skolan tas upp i flera motioner. I motion 1996/97:Ub213 (m) begärs en utvärdering av ämnet idrott och hälsa i skolan. Motionären anser att det är allvarligt att inslagen av idrott och motion har minskat i skolan. Skolverket bör därför ges i uppdrag att utvärdera hur ämnet har utvecklats efter det att den nya läroplanen har börjat gälla i skolan. Liknande tankegångar anförs i motion 1996/97:Kr511 (c) yrkande 8. I motionen hänvisas till studier som gjorts av bl.a. Riksidrottsförbundet. Motionärerna anser att det är sannolikt att konsekvensen av minskad obligatorisk timtid för idrottsämnet kan få negativa följder för folkhälsan. En analys av utvecklingen bör göras med hjälp av befintligt utredningsmaterial och/eller nya studier. Arbetet bör bedrivas skyndsamt för att eventuella åtgärder skall kunna föreslås och verkställas inför höstterminen 1998. I motion 1996/97:Kr257 (mp) yrkande 15 begärs att timtiden för ämnet idrott och hälsa ökas till 500 timmar i grundskolan, dvs. till samma nivå som enligt tidigare timplan. Motionärerna anser att det var ett allvarligt misstag att minska den obligatoriska tiden för ämnet. Enligt motion 1996/97:Ub229 (m) bör en översyn av läroplanen snarast ske för att undersöka om mer tid i skolan kan ges åt ämnet idrott och hälsa. I motion 1996/97:Ub226 (v) begärs förslag till ökad obligatorisk tid för ämnet idrott och hälsa. Det bör i läroplanen anges att minst tre timmar i veckan skall användas till fysisk aktivitet (yrkande 1). I yrkande 2 i motionen framhålls behovet av en ökad samverkan mellan skolan och idrottsföreningar. Även i motion 1996/97:Kr513 (fp) yrkande 2 anförs att det behövs ett utvidgat samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna. Motionärerna framhåller att ambitionen måste höjas när det gäller ämnet idrott och hälsa i skolan. Det förhållandet att eleverna har möjlighet att välja mer idrott än den obligatoriska är inte tillräcklig. De få elever som gör det är redan aktiva i någon idrottsförening. Enligt motion 1996/97:Ub214 (s) måste åtgärder vidtas som stärker idrottens roll i skolan. Trenden att ämnet får allt mindre utrymme i skolan måste brytas. I motion 1996/97:Ub221 (s) yrkande 1 framhålls behovet av ytterligare timmar för ämnet idrott och hälsa i läroplanen. I yrkande 2 i motionen pekas på behovet att öka kunskaperna om sambandet mellan motion och minskade kroppsliga skador. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling finns det, enligt motion 1996/97:Ub223 (s), anledning att stärka skolans roll som hälsofostrare. I motion 1996/97:Kr519 (m) yrkande 2 framhålls att idrott och hälsa måste ges stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras att använda utrymmet för eget val till ämnet. Motionärerna pekar också på de möjligheter som finns för kommuner att bygga ut lokala idrottsgymnasier eller samverka om regionala idrottsgymnasier. Enligt motion 1996/97:Kr510 (kd) yrkande 5 bör antalet idrottsgymnasier byggas ut allteftersom intresset för sådan utbildning ökar. I yrkande 3 i motionen framhålls att målet för undervisningen i idrott skall vara att skapa intresse för regelbunden motion och skapa medvetenhet om kostens betydelse för välbefinnandet. Friluftsliv och idrottsutövande skall vara en naturlig del av skolutbildningen. U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande. Ämnet idrott och hälsa har i grundskolan numera en garanterad tid om 460 timmar enligt timplanen. Därutöver finns i timplanen utrymme för skolans val om 410 timmar och 470 timmar för elevens eget val, vilka bl.a. kan användas för ämnet idrott. Det ingår i kursplanen för ämnet idrott och hälsa att eleverna skall få pröva och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar. Dessutom skall eleverna få möjlighet att ägna sig åt friluftsliv. Avsikten är att de skall få en bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de sedan kan välja det som passar dem bäst. De skall kunna ta ansvar för sin egen fysiska träning. Utskottet vill också peka på att hälsoperspektivet är en viktig del av ämnet. I gymnasieskolan är ämnet idrott och hälsa ett kärnämne och ingår beroende på program i timplanen med 80 timmar alternativt 130 timmar. Den nya gymnasieskolan ger utrymme för att kombinera studier med idrottsutövning genom att det i timplanen finns särskild timtid för lokalt tillägg och individuella val. Kommunerna kan anordna idrottsutbildning inom gymnasieskolan i egen regi eller genom samverkansavtal med andra kommuner. Därutöver kan riksrekryterande idrottsgymnasier anordnas efter särskilt beslut av Skolverket. Utskottet vill med anledning av vad som anförts i några av motionerna poängtera att utskottet anser det viktigt med samverkan mellan skolan och det lokala föreningslivet. Detta har också angetts i de nya läroplanerna. Det åligger alla som arbetar i skolan att verka för att utveckla kontakter med föreningsliv och andra aktiviteter som kan berika undervisningen. Utskottet erinrar om att den nya läroplanen för grundskolan har införts successivt och tillämpas för hela grundskolan först fr.o.m. nästa läsår, dvs. läsåret 1997/98. Som utskottet har framhållit i det föregående ingår det i Skolverkets uppgifter att följa och utvärdera de nya läroplanerna. Skolverket har ännu inte genomfört någon utvärdering av ämnet idrott och hälsa. Utskottet har erfarit att Folkhälsoinstitutet planerar att, under våren genom olika informationsinsatser, informera skolorna om hälsofrämjande metoder. Avsikten är bl.a. att informera om forskning inom området liksom om projektet Hälsoskolorna, som är ett projekt initierat av Europarådet, EG och WHO:s Europakontor. Projektet syftar till att utveckla metoder och modeller för att bedriva lokalt folkhälsoarbete med skolan som centrum. Sverige gick med i projektet våren 1993 och de utvalda skolorna (elva skolor) började sitt arbete i januari 1994. Utskottet har i det föregående konstaterat att det ingår i Skolverkets uppdrag att följa upp och utvärdera skolans verksamhet. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan om utvärdering av ämnet idrott och hälsa är enligt utskottets uppfattning inte påkallat. Utskottet hänvisar också till att statsrådet Ylva Johansson i ett tal på rikskonferensen om den mångkulturella skolan i Botkyrka uttalat (pressmeddelande från den 30 januari 1997) att hon avser att föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och slöjd i grundskolan. Statsrådet räknar med att en sådan förändring av timplanerna skall kunna genomföras från höstterminen 1998. Utskottet avstyrker motionerna 1996/97: Ub213 och 1996/97:Kr511 yrkande 8. När det gäller frågan om ökad tid m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar utskottet dels till vad utskottet anfört ovan om bl.a. informationsinsatser från Folkhälsoinstitutet, vikten av samverkan mellan skolan och föreningslivet samt statsrådet Johanssons uttalande om ökad tid i ämnet. Utskottet anser att motionerna 1996/97:214, 1996/97:Ub221 yrkandena 1 och 2, 1996/97: Ub223, 1996/97:Ub226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2 och 1996/97:Kr519 yrkande 2 bör avslås. Simundervisningen i grundskolan bör enligt motion 1996/97:Ub248 (v) kvalitetssäkras. I grundskolans läroplan anges mål som eleven skall uppnå vid slutet av det femte respektive nionde skolåret. I målen för det femte skolåret ingår att eleven skall kunna simma och hantera nödsituationer i vatten. I nionde årskursen anges inga särskilda mål för simkunnighet eller livräddning. Motionären anser att det vore önskvärt med ett ?uppfölj-ningsmål? i fråga om simkunnighet i nionde årskursen. Motionärerna i motion 1996/97:Bo415 (kd) yrkande 1 anser att Skolverket bör uppmärksamma simundervisningen i grundskolan. Det är viktigt att den negativa utvecklingen av simkunnigheten bryts och att resurser finns för att uppnå skolans mål. U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att alla barn och ungdomar kan simma. Utskottet utgår från att skolan och föräldrarna gemensamt tar ett ansvar för att barnen får denna färdighet. Utskottet vill även erinra om att det i kursplanen för ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan anges att eleverna efter genomgången kurs skall ha grundläggande kunskaper om och kunna tillämpa livräddning och första hjälpen. Utskottet utgår även från att denna fråga uppmärksammas av Skolverket i uppföljnings- och utvärderingarbetet. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1996/97:Ub248 och 1996/97:Bo415 yrkande 1.
Praktik och praktisk arbetlivsorientering (prao) i grundskolan I motion 1996/97:A819 (c) yrkande 5 påpekas att praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) tidigare var obligatorisk och att tid fanns avsatt i grundskolans timplan. Detta togs bort i den nya läroplanen (Lpo 94). Ett specifikt mål för prao var att eleverna skulle praktisera inom yrkesområden som dominerades av det motsatta könet. Därmed kunde prao bidra till att könsbundna yrkesval motverkades. Motionärerna anser att det i grundskolans läroplan skall finnas tid fastställd för prao. U t s k o t t e t erinrar om att det i grundskolans läroplan (Lpo 94) finns en tydlig markering av rektors ansvar för att organisera den studie- och yrkesorienterande verksamheten och för att samverka med arbetslivet utanför skolan, så att eleverna får egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras fortsatta val av utbildning och yrkesinriktning. Vidare åligger det alla som arbetar i skolan att bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Omfattningen av praktisk arbetslivsorientering i grundskolan är inte längre nationellt reglerad. Utskottet noterar att regeringen enligt regleringsbrev för budgetåret 1997 uppdragit åt Skolverket att analysera konsekvenserna av förändringen och föreslå åtgärder om granskningen föranleder detta. Mot bakgrund av att den förändrade regleringen av praktisk arbetslivsorientering för närvarande är föremål för en särskild analys avstyrker utskottet motion 1996/97:A819 yrkande 5.
Utbildning i miljökunskap Frågor om utbildning i miljökunskap behandlas i motion 1996/97:Ub207 (m). Motionärerna anser att utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras i grundskolan och gymnasieskolan (yrkande 1). I yrkande 2 begärs förslag till utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU. Det är angeläget att den svenska skolan på liknande sätt som sker inom EU söker integrera miljökunskap i utbildningen. Motionärerna anser vidare att det finns stora brister inom skolan vad avser aktuell information om vilka framsteg som gjorts på miljöområdet. Eleverna får ofta en förlegad och därför negativ information, heter det i motionen (yrkande 3). U t s k o t t e t noterar att bl.a. utbildningsfrågorna redovisas i regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle (s. 65). Skrivelsen är en lägesbeskrivning av regeringens pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal olika samhällssektorer. Skrivelsen är f.n. föremål för riksdagens behandling. När det gäller utbildningsfrågorna redovisas bl.a. att Skolverket i augusti 1996 genomfört en utvärdering av det samlade stödet för miljöundervisning. I denna rapport konstateras bl.a. att samtliga policydokument på undervisningens och miljöns områden - nationellt såväl som internationellt - ställer tydliga krav på och samtidigt erbjuder stöd för miljöundervisning och miljöarbete i skolan. Vidare framgår att skolorna är en del av - dock inte fullt integrerade i - kommunernas miljöarbete i enlighet med Agenda 21. De ideella miljöorganisationerna är tydligt närvarande i kommunernas och skolornas arbete med Agenda 21 och miljöundervisning. Utvärderingen omfattar också skolor som deltar i nätverk med stöd från Skolverket. Sådana skolor tenderar bl.a. att öppna sig mer mot det omgivande samhället och ha fått nya perspektiv på den miljörelaterade undervisningen. Utskottet har vid förra riksmötet behandlat en motion med likartat innehåll (bet. 1995/96:UbU3 s. 13). Utskottet avstyrkte motionen och hänvisade bl.a. till att miljöperspektivet enligt de nya läroplanerna är ett av de övergripande perspektiv som skall anläggas i skolans olika ämnen och att miljöperspektivet finns i bl.a. kursplanerna för de naturorienterande ämnena i grundskolan. Vidare pekade utskottet på de förbättrade möjligheter för eleverna att fördjupa och bredda kunskaperna som numera finns i grundskolan genom timplaneutrymmet för elevens eget val. Utskottet avstyrker motion 1996/97:Ub207.
Förslag till nytt ämne i grundskolan - livskunskap I motion 1996/97:So276 (mp) yrkande 8 anförs att ett nytt ämne - livskunskap - bör införas i grundskolan. Ämnet skall innehålla undervisning i livsstil-ekologi-hälsa och ge kunskap om förutsättningarna för ett hälsosamt liv i en hälsosam miljö. U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att miljöperspektivet är ett av de övergripande perspektiv som det enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) är angeläget att anlägga i undervisningen i skolans alla ämnen. Genom ett miljöperspektiv skall eleverna få möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala frågor. Miljöperspektivet poängteras genomgående i kursplanerna. Eleverna skall också genom undervisningen i grundskolan få kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa. Sådana frågor behandlas bl.a. i kursplanerna för ämnena biologi samt idrott och hälsa. Utskottet konstaterar att eleverna genom den nya läroplanen och de nya kursplanerna skall få den kunskap som motionärerna efterlyser och avstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion 1996/97:So276 yrkande 8 om införande av ett särskilt ämne för undervisning i livsstil-ekologi och hälsa.
Ämnet historia I motion 1996/97:Ub202 (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av allsidig historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige. Motionären framhåller att svensk historia givetvis inte skall undanhållas eller negligeras men att lokal historia bör få en mer framträdande plats. U t s k o t t e t behandlade vid förra riksmötet en likalydande motion (bet. 1995/96:UbU3 s. 17). Utskottet konstaterade bl.a. att kunskaper om hembygdens historia skall ingå i undervisningen i historia i grundskolan och avstyrkte den då föreliggande motionen. Utskottet avstyrker med samma motivering motion 1996/97:Ub202.
Arbetsmiljöutbildning I motion 1996/97:Ub225 (s) pekas på behovet av arbetsmiljöutbildning för framtida arbetsledare. Arbetsmiljöfrågorna bör i högre grad än i dag föras in i utbildningen på såväl gymnasie- som högskolenivå. Med tanke på den frihet som utbildningsväsendet har att självt forma sina utbildningsprogram kan man diskutera någon form av rekommendation från statsmakternas sida, heter det i motionen. U t s k o t t e t erinrar om att det i samtliga programmål för gymnasieskolans nationella program ingår bland kraven på respektive utbildning att skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning har kunskap om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som är säker från skydds- och miljösynpunkt. Eleverna skall vidare ha insikt om arbetsorganisationens betydelse i detta sammanhang. Det är inte möjligt att inom gymnasieskolans ram erbjuda en omfattande och fullständig arbetsmiljöutbildning. Arbetsmiljöområdet är ett område där en kontinuerlig utveckling sker genom t.ex. införande av ny teknik. Utbildning inom arbetsmiljöfrågor torde därför vara ett område inom vilket det behövs en kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub225 avslås.
Jämställdhet i skolan Synpunkter på frågor om jämställdhet i skolan förs fram i flera motioner från den allmänna motionstiden. Enligt motionerna 1996/97:Ub448 (c) yrkande 1 och 1996/97:A819 (c) yrkande 3 måste undervisningen i skolan förändras, så att hänsyn tas till flickors och pojkars olikheter i fråga om behov och intressen. Skolan måste bli bättre på att synliggöra och lyfta fram kunskap om kvinnligt och manligt. Detta kräver, anförs det i den senare motionen, att jämställdhetsfrågor tas upp i lärarutbildningen och fortbildningen i betydligt större utsträckning än i dag. Det är också önskvärt med en jämnare könsfördelning bland skolans personal. Arbetet med att förbättra jämställdheten är enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 10 både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga. Verksamheten i skolan bör struktureras för att möta de olika krav som ställs av pojkar och flickor, och undervisningen bör utformas på ett sådant sätt att den svarar mot pojkars och flickors olika behov av kunskap, uppmärksamhet och identitetsskapande. Jämställdhetsfrågor bör som ett första steg lyftas fram i utbildning och fortbildning av lärare. I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 16 hävdas att ett flertal olika klassrumsstudier visar att pojkarna får mer uppmärksamhet än flickorna. Detta pekar på att lärare för att kunna utbilda jämställt måste ha insikt om vad jämställdhet är. Men det behövs ett annat förhållningssätt långt tidigare, anmärker motionärerna. Redan i barnomsorgen bör hos barnen grundläggas en jämställd syn på kvinnor och män. Motionärerna vill inte att enbart pojk- respektive flickklasser skall anordnas. Däremot anser de att det är bra att flickor och pojkar ibland delas in i grupper var för sig. De tillägger att alla läromedel måste granskas ur ett jämställdhetsperspektiv innan de används i undervisningen. Enligt motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 6 är det viktigt att skapa medvetenhet om hur jämställdhetssituationen är i dag och hur denna aktivt kan förbättras. Denna uppgift måste prioriteras och göras tydlig i lärarutbildningen, i skolplaner och i jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna. Vidare anser motionärerna det vara grundläggande för jämställdhetsarbetet att könsfördelningen inom de yrkeskategorier som finns representerade i skolan på sikt görs jämnare. Liknande synpunkter, bl.a. om en jämnare könsfördelning inom lärarkåren i gymnasieskolan, redovisas i motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 6. I motion 1996/97:A821 (kd) yrkande 15 betonas att olika metoder bör utarbetas och projekt startas för att främja pojkars och flickors möjligheter att utvecklas på lika villkor. Vissa undervisningsmoment inom klassens ram bör t.ex. kunna organiseras i särskilda flick- och pojkgrupper, anför motionärerna. I motion 1996/97:A821 (kd) begärs att riksdagen uttalar sig för att en bred översyn bör göras av läromedlen inom skola och utbildning ur ett jämställdhetsperspektiv (yrkande 16). Enligt samma motion yrkande 23 bör frågor om kvinnomisshandelns orsaker, symptom och möjliga behandling tas upp i undervisningen i grundskolan, gymnasieskolan samt i utbildningar till olika vårdyrken. U t s k o t t e t vill påminna om att riksdagen våren 1995 tog ställning till förslag i proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella könsmönster. I skollagen infördes, i enlighet med regeringens förslag, en bestämmelse om att den som verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens bedömning att jämställdhet bör lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans dagliga arbete. I sammanhanget behandlade utskottet ett flertal motionsyrkanden med liknande syfte som de nu aktuella. Bland annat anförde utskottet, i fråga om sär- och samundervisning, att det inte är önskvärt att gå tillbaka till någon form av flick- och pojkskolor eller enkönade klasser. Utskottet pekade på att det ankommer på skolorna själva att bestämma om vissa undervisningsmoment av pedagogiska skäl skall ges i särskilda flick- och pojkgrupper. Motionsyrkanden om granskning av läromedel ur ett jämställdhetsperspektiv avstyrktes med hänvisning till att det i Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera verksamheten i skolan även ingår att följa utvecklingen inom läromedelsområdet. Det är dock framför allt rektor och lärarna som har att ställa krav på läromedlen, anförde utskottet. Frågor om en jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna samt utbildning och fortbildning av lärare i jämställdhetsfrågor behandlades i utskottets budgetbetänkande hösten 1996 (bet. 1996/97:UbU1 s. 63 f.) i anslutning till ett tillkännagivande till regeringen om tillsättande av en parlamentarisk utredning för översyn av lärarutbildningarna (rskr. 1996/97:100). Skolverket har i sin verksamhetsplan för 1997 (s. 25) angett att frågor om jämställdhet och flickors och pojkars olika behov och förutsättningar skall beaktas i alla verkets projekt. En strategi för utveckling och utvärdering av jämställdheten i skolan skall utvecklas. Dessutom redovisar Skolverket arbetet med ett särskilt nätverk för jämställdhet i skolan som kommer att följas och stödjas under 1997, bl.a. genom nätverkets elektroniska forum. Utskottet vill även nämna att Kommittén för gymnasieskolans utveckling i sitt betänkande Den nya gymnasieskolan - steg för steg (SOU 1997:1 s. 76 f.) konstaterar att de flesta av gymnasieskolans program som innehåller yr- kesämnen fortfarande i hög grad väljs av antingen flickor eller pojkar. En jämnare könsfördelning inom utbildningarna i gymnasieskolan är enligt kommittén önskvärd. Kommittén framhåller vidare vikten av att lärarutbildningen ger de blivande lärarna kunskaper om skillnaderna i hur flickor och pojkar lär. Detta är också ett angeläget utvecklingsområde för redan anställda lärare, menar kommittén. Jämställdhetsarbetet i förskola, skola och fritidshem behandlas som en av de viktigare utvecklingsfrågorna i Barnomsorg och skola-kommitténs nyligen avlämnade betänkande Växa i lärande - förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21). Utskottet förutsätter att samtliga aspekter på jämställdhet mellan män och kvinnor tas upp i all undervisning, även frågor rörande kvinnomisshandel och den kvinnosyn som denna ger uttryck för. Utskottet föreslår mot bakgrund av vad utskottet redovisat att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub245 yrkande 16, 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 6, 1996/97:Ub448 yrkande 1, 1996/97:A819 yrkande 3 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23.
Hemspråksundervisning m.m.
Hemspråksundervisningen Behovet av åtgärder för att stärka hemspråksundervisningen i grundskolan framhålls i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 11. Särskilt anger motionärerna att minoritetsgruppers rätt till undervisning i hemspråket måste skyddas. Det är också viktigt, anför de, att det finns tillgång till hemspråkslärare med god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Hemspråkslärarnas verksamhet bör inte särbehandlas vid skolan utan lärarna bör inordnas i lärarkollegiets arbete. Vidare bör hemspråk organiseras och schemaläggas på samma sätt och med samma krav på smidighet som ställs för övriga ämnen i skolan, menar motionärerna. Enligt motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 13 bör hemspråksundervisning vara en rättighet för alla som vill lära sig föräldrarnas modersmål. Motionären anser dessutom att de skolor som har undervisning i olika hemspråk bör kunna utnyttja detta och erbjuda alla elever på skolan att studera dessa språk. Även i denna motion understryks att det är angeläget att förbättra utbildningen av hemspråkslärare. I motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 18 förordas att hemspråksundervisning i fortsättningen skall benämnas modersmålsundervisning. Denna bör i grundskolan förläggas inom timplanens utrymme och organiseras som vanlig språkundervisning. Motionärerna anmärker att genom dessa åtgärder försvinner hemspråksundervisningens karaktär av säråtgärd för invandrare. Det är enligt motion 1996/97:Ub217 (s) yrkande 1 viktigt att kommunerna formulerar en tydlig politisk ambitionsnivå för invandrarelevernas rätt till likvärdig utbildning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. Även dataundervisning bör ske på hemspråket. Motionärerna motiverar yrkandet med att hemspråksundervisningen, såsom en särskild stödinsats, har drabbats hårt av ekonomiska nedskärningar under senare år. U t s k o t t e t noterar att frågor rörande hemspråksundervisningen behandlats såväl av Skolverket som av statliga utredningar, nämligen Invandrarpolitiska kommittén och Skolkommittén. Skolverket har i april 1996 redovisat ett regeringsuppdrag i rapporten Hemspråksundervisningen - en översyn (rapport nr 105). Ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet. Invandrarpolitiska kommittén har i april 1996 lagt fram sitt slutbetänkande Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55). En proposition med betänkandet som grund kommer enligt vad utskottet inhämtat att föreläggas riksdagen under hösten 1997. Skolkommittén har i november 1996 presenterat delbetänkandet Krock eller möte - om den mångkulturella skolan (SOU 1996:143). Betänkandet utgör ett diskussionsunderlag, vari kommittén lyfter fram vissa synpunkter. Kommitténs slutbetänkande med förslag väntas föreligga i oktober 1997. I rapporten till regeringen föreslår Skolverket bl.a. att termen hemspråk ersätts med modersmål i koppling med det språk som avses, t.ex. spanska som modersmål. - Begreppet modersmål i stället för hemspråk förs också fram i Skolkommitténs diskussioner och förordas av den Invandrarpolitiska kommittén. Vidare föreslår Skolverket att bestämmelserna om hemspråksundervisning i grundskoleförordningens respektive gymnasieförordningens kapitel om särskilda stödinsatser skall sammanföras med föreskrifter om timplanen i skolförordningarna. Därigenom understryks enligt verket att hemspråksundervisningen inte bör uppfattas som en stödåtgärd utan som undervisning i modersmål. Skolkommittén är i sitt betänkande inne på samma tanke. Invandrarpolitiska kommittén anser att undervisning i modersmål (hemspråk) bör bedrivas på timplanebunden tid, och att lärarna i dessa ämnen bör ingå i lärarkollegiets arbete (SOU 1996:55 s. 382). Skolkommittén tar också upp frågan om undervisningen i hemspråk bör göras obligatorisk (SOU 1996:143 s. 118). Kommittén anför dessutom att undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska öppnar unika möjligheter att bredda de svenska elevernas språkval. Det finns enligt kommittén inget skäl att begränsa undervisningen i ett invandrarspråk till att bara omfatta hemspråksberättigade elever, om det finns andra elever som är intresserade av att delta (s. 82). När det särskilt gäller hemspråkslärare föreslår Skolverket i rapporten till regeringen att nuvarande ämneskombinationer i grundskollärarutbildningen utökas på så sätt att hemspråk kan kombineras med samtliga andra ämneskombinationer. Elever i minoritetsgrupper - för vilka undervisning i hemspråket inte går att ordna inom skolans ram, t.ex. på grund av att antalet deltagare understiger fem - bör enligt vad Invandrarpolitiska kommittén föreslår få tillgång till ett ekonomiskt bidrag som kan lösas in hos godkänd utbildningsanordnare i en försöksverksamhet med utbildningsgaranti (SOU 1996:55 s. 382). Med hänvisning till de förslag om förstärkning av hemspråksundervisningen som nu föreligger och som fortsatt bereds inom regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97:Ub514 yrkande 11, 1996/97:Sf625 yrkande 18 och 1996/97:Sf633 yrkande 13. Utskottet vill här nämna att utskottet i sitt betänkande 1996/97:UbU6 Vissa grundskolefrågor m.m. behandlat näraliggande motionsyrkanden, nämligen angående införande av ett system med hemspråkscheck samt en utredning om hemspråk som merit, i ett avsnitt om särskilda åtgärder för invandrare.
Svenska/svenska som andraspråk Enligt motion 1996/97:Ub217 (s) yrkande 2 bör undervisningen i svenska som andraspråk också syfta till att fördjupa elevernas förståelse för svensk kultur och svenskt samhällsliv. U t s k o t t e t konstaterar att det i kursplanen för grundskolan i ämnet svenska som andraspråk (SKOLFS 1995:46) föreskrivs bl.a. att undervisningen i ämnet skall synliggöra likheter och skillnader mellan den kultur eleven genom sitt ursprung är delaktig av och det svenska samhällets synsätt och värderingar för att eleverna skall förstå den värdegrund som den svenska skolan och det svenska samhället vilar på. Motsvarande föreskrifter finns i gymnasieskolans kursplaner i ämnet svenska som andraspråk (SKOLFS 1995:39). Där sägs att varierande aspekter på samhällsliv och kultur återkommande skall integreras i språkundervisningen, så att eleverna blir alltmer delaktiga i de förhållningssätt och de traditioner som kännetecknar det land som de nu bor i. Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett med vad utskottet nu redovisat. Det bör därför avslås av riksdagen. Frågan om ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till gymnasieskolan tas upp i två motioner, 1996/97:Ub240 (m) yrkande 4 och 1996/97:Ub247 (fp) yrkande 6. I det först nämnda yrkandet framhålls att en förutsättning för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan är att de har goda kunskaper i svenska. Motionärerna ifrågasätter beslutet att jämställa svenska som andraspråk med ämnet svenska vid antagning till gymnasieskolan. Enligt motionärernas uppfattning skall undervisningen i svenska som andraspråk syfta till att ge eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till studier i ämnet svenska. Även i den senare motionen anförs att syftet med undervisningen i svenska som andraspråk skall vara att eleven skall kunna gå över till den ordinarie undervisningen i svenska. Motionären beklagar att riksdagen nyligen beslutat att godkänt betyg i svenska som andraspråk skall ge tillträde till gymnasieskolans program. U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Riksdagen har tidigare under detta riksmöte (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutat att godkänt betyg i svenska som andraspråk skall vara ett alternativ till betyg i ämnet svenska och utgöra grund för behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Beslutet medförde en ändring i 5 kap. 5 § skollagen (1985:1100). Utskottet anförde därvid bl.a. att ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan utgör ett kärnämne och ett alternativ till kärnämnet svenska. Svenska som andraspråk har en egen kursplan i både grundskolan och gymnasieskolan. Utskottet delade regeringens bedömning att kunskaper motsvarande godkänt betyg i svenska som andraspråk från grundskolan är en tillräcklig grund för att kunna följa nationella och specialutformade program i gymnasieskolan. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97:Ub247 yrkande 6.
Betyg i skolan
Betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 2 begärs en parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en helt betygsfri skola. I motionen förs ett principiellt resonemang där motionärerna vänder sig mot förekomsten av betyg. Motionärerna anser att det inte går att mäta kunskap. Hur det än görs blir resultatet subjektivt och föga användbart. Betyg är ett trubbigt verktyg som urvalsinstrument till högre studier. U t s k o t t e t vill med anledning av motionen anföra följande. Riksdagen har under 1994/95 års riksmöte beslutat om nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136). I samband därmed avslogs ett likalydande yrkande om en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda konsekvenserna av en betygsfri skola. Utskottet anförde följande:
Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas uppfattning att varje betygssystem oavsett utformningen påverkar arbetet i skolan. Det kan stödja eller undergräva skolans övergripande mål. Efter ett flertal betygsutredningar och remissomgångar kan man konstatera, vilket även regeringen gör, att det perfekta betygssystemet sannolikt inte finns. Utskottet anser emellertid - liksom både den nuvarande och den tidigare regeringen - att det finns behov av ett nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen spelar också en viss roll som instrument för urval till gymnasieskolan. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte ta initiativ till ett ytterligare omfattande utredande om betygen, varför yrkandet avstyrks. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker motion 1996/97:Ub245 yrkande 2. Betygssystemet i grundskolan behandlas i tre motioner. I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 9 föreslås att utvecklingssamtal och skriftliga omdömen skall förekomma under hela skoltiden. Vidare bör betyg ges tidigare än i dag och i fler steg. Enligt motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 4 skall utvecklingssamtal mellan lärare, elev och föräldrar vara den grundläggande kontaktformen. Skriftig information skall ges som komplement fr.o.m. årskurs 5. Betyg skall vara kunskapsrelaterade och ges i en femgradig skala fr.o.m. höstterminen i årskurs 7. Betyget icke godkänt skall inte ingå i slutbetyget. Elever som lämnar skolan utan att ha uppnått kravnivån och utan att ha erhållit betyg skall ges ett skriftligt omdöme. Den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar betyg. I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 11 framhålls att utvecklingssamtalen skall vara den främsta kontaktformen mellan skola och hem. Motionärerna anser vidare att det är viktigt med betyg som komplement till utvecklingssamtalen. Betyg bör ges i en sexgradig skala fr.o.m. årskurs 7. Skriftlig information om elevens kunskap och utveckling bör ges fr.o.m. årskurs 5. De elever som slutar skolan utan att uppnå fastställd kravnivå i ett ämne skall få ett streck i stället för betyg. Den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme oavsett om eleven begär det eller ej. U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att riksdagen under 1994/95 års riksmöte har beslutat om ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet. Reglerna för betyg anges i 7 kap. grundskoleförordningen. Enligt gällande bestämmelser skall läraren fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklings- samtal). På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg. Betyg skall sättas varje termin fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå får han eller hon inget betyg i ämnet. I ett sådant fall skall på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Utskottet har i bet. 1994/95:UbU6 ingående redovisat sin syn på frågor om utvecklingssamtal, den skriftliga informationen till hemmet, betygsskalan, betygskriterier m.m. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde och är inte berett att förorda ändringar i det nyligen beslutade betygssystemet. Utskottet vill dock mot bakgrund av vad som anförts i motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 11 och 1996/97:Ub233 yrkande 4 något beröra frågan om skyldighet för den avlämnande skolan att utarbeta ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i det fall eleven inte uppnått kravnivån för betyget godkänd. Motionärerna anför att en sådan skyldighet skall finnas oavsett om eleven eller elevens vårdnadshavare begärt det eller ej. Det skriftliga omdömet skall enligt motionärerna finnas för det fall eleven senare begär att få ett sådant. Utskottet har en viss förståelse för dessa synpunkter men vill hänvisa till vad utskottet i det tidigare nämnda betänkandet anförde om skriftligt omdöme och sekretess. Utskottet anförde bl.a. att betyg och skriftliga omdömen är offentliga handlingar. Utskottet pekade också på att det i omdömet skall finnas en beskrivning av elevens kunskapsutveckling och inte sådana ömtåliga uppgifter om eleven av den karaktären att de faller in under sekretesslagens bestämmelser om sekretess på skolområdet. Utskottet menar att det inte kan uteslutas att en elev eller elevens vårdnadshavare trots detta anser att även uppgifter om elevens kunskapsutveckling är av den karaktären att det inte är önskvärt att de är offentliga. Utskottet anser att nuvarande ordning, innebärande att skriftligt omdöme skall ges på begäran, är väl avvägd. Motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9, 1996/97:Ub230 yrkande 11 och 1996/97:Ub233 yrkande 4 bör avslås med hänvisning till vad utskottet anfört. Betygssystemet i gymnasieskolan behandlas i flera motioner. I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 19 begärs en utredning om alternativ till nuvarande betygssystem m.m. Motionärerna anser att betygssystemet är olämpligt. Betygen bör tas bort och ersättas med andra former för bedömning även när det gäller antagning till högre utbildning. Om detta inte är möjligt bör kunskapskraven och reglerna för betygsättning ses över. Enligt motion 1996/97:Ub222 (mp) bör regeringen skyndsamt se över betygssystemet så att antagning till högre utbildning grundar sig på lika normer. I dag har skolor egna kriterier, vilket innebär att betygen varierar mycket mellan olika men likvärdiga skolor. I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 7 anförs att betygssystemet måste utvärderas noggrant. Motionärerna ifrågasätter tillämpningen av det nya systemet. Undersökningar från Skolverket visar att spännvidden är stor mellan de olika programmen vad gäller såväl betyget ?Icke godkänd? som betyget ?Mycket väl godkänd?. Motionärerna pekar på att pressen för lågpresterande elever och deras lärare kan bli onödigt stor när det gäller kärnämnena på vissa program med mera praktisk inriktning. Möjligheten till alternativa betyg för olika typer av program bör allvarligt övervägas. Urvalsförfarande bör i stället kunna ske genom viktning av betyg. U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Enligt riksdagens beslut infördes ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem i gymnasial utbildning den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Kommittén som följer gymnasieskolans utveckling (dir. 1994:29 och dir. 1994:128) har bl.a. i uppdrag att följa hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan. Kommittén har lämnat två delbetänkanden, Den nya gymnasieskolan - Hur går det? (SOU 1996:1) och Den nya gymnasieskolan - Steg för steg (SOU 1997:1). Kommittén har i sitt senaste betänkande behandlat frågor om gymnasieskolans betygssystem. Kommittén kommer att lämna sitt slutbetänkande sommaren 1997. I betänkandet konstateras bl.a. att det nya betygssystemet introducerades för drygt två år sedan och att inte så många betyg har hunnit sättas. Det börjar dock komma fram uppgifter om lärares och elevers syn på det nya betygssystemet. Lärarna har nu en övervägande positiv inställning till det nya betygssystemet. Också eleverna upplever det nya systemet som bättre än det gamla. Både lärare och elever framför emellertid också kritik av vissa delar av betygssystemet. Betygskriterierna kritiseras för att vara alltför oprecisa samt för att det inte finns några kriterier för betygsnivån Mycket väl godkänd. Kommittén framhåller att den är medveten om att det förhållandet att betygskriterierna skall preciseras lokalt kan leda till olikheter mellan skolor och kommuner. Det finns enligt kommittén anledning att följa denna fråga, bl.a. genom att jämföra betyg och resultat i de centrala kursproven. I betänkandet redovisas vidare att det är vanligt med kritik från både elever och lärare över att det är färre antal betygssteg i det nya än i det gamla systemet. Framför allt menar man att betyget Godkänd omfattar för stort spann i kunskaper - från knappt Godkänd till nästan Väl godkänd. Dessutom anser eleverna att det är praktiskt taget omöjligt att få betyget Mycket väl godkänd. Kommittén anser att det inte finns fog för kritiken vad gäller betyget Mycket väl godkänd och hänvisar till att statistik över betygssättningen våren 1996 visar att 10,2 % av eleverna erhöll detta betyg. Kommittén tar även upp frågan om betyget Icke godkänd. Lärare tycker att det är ett moraliskt dilemma att sätta detta betyg, i synnerhet för elever som arbetat hårt. Kommittén pekar på att det gamla betygssystemets konstruktion innebar att mindre goda resultat ?doldes?. Kommittén betonar att kommuner och skolledning har ett stort ansvar för att eleverna når minst den kunskaps-nivå som motsvarar betyget Godkänd. Ansvaret är således inte bara lärarens. Elevernas rätt till undervisning hör till förutsättningarna för gymnasiereformens förverkligande. En viktig uppgift för Skolverket är att kontinuerligt följa resultatet av reformeringen av gymnasieskolan. Skolverket har nyligen gett ut en rapport, Skolan i siffror 1997:del 1, Betyg och utbildningsresultat (rapport nr 128). Enligt Skolverkets verksamhetsplan för 1997 kommer utvärderingen av gymnasieskolan att inriktas på tre övergripande frågor, nämligen kvaliteten i utbildningsresultaten, vilka konsekvenser reformeringen eventuellt lett till för elever med studiesvårigheter eller lågt studieintresse och möjligheterna för alla elever att fullfölja en gymnasieutbildning samt frågan om hur skolan tar ansvar för att genomföra reformen. Utskottet konstaterar att betygsfrågorna i gymnasieskolan f.n. är föremål för uppföljning och utvärdering. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 1996/97:Ub222, 1996/97:Ub251 yrkande 7 och 1996/97:Ub514 yrkande 19 bör avslås.
Vissa övriga betygsfrågor Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 5 bör två betyg ges i ämnet svenska i gymnasieskolan. Riksdagens nyligen fattade beslut om att endast ett betyg skall ges i ämnet ifrågasätts. Motionärerna pekar på att ämnet har två ?ben? och att två betyg innebär att ämnet får större tyngd. U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande. Riksdagen har tidigare under detta riksmöte på regeringens förslag (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutat att endast ett betyg skall ges för B-kursen i ämnet svenska i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. En ändring, som träder i kraft den 1 juli 1997, har gjorts i detta avseende i 7 kap. 1 § gymnasieförordningen. Enligt de tidigare gällande bestämmelserna skulle två betyg ges i kursen, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap. Utskottet anförde vid sin behandling av frågan bl.a. att det inte är rimligt att i en välintegrerad svenskundervisning, där eleverna får tillfälle att utveckla sitt språk i meningsfulla sammanhang, dra en gräns mellan form och innehåll vid betygsättningen. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker därför motion 1996/97:Ub240 yrkande 5. I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 6 anförs att möjligheten att komplettera betyg under gymnasietiden bör återinföras. Motionärerna anser att det är orimligt att eleverna måste vänta till tiden efter gymnasieskolan, med förlängd studietid som följd, för att få komplettera betygen. U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande. Frågan om komplettering av betyg under studietiden i gymnasieskolan har behandlats av riksdagen under 1994/95 års riksmöte (prop. 1994/95:174, bet. UbU19, rskr. 406). Utskottet delade regeringens uppfattning att möjligheterna för elever att under studietiden höja ett minst godkänt betyg, s.k. konkurrenskomplettering borde avskaffas. Med de regler som tidigare gällde var det möjligt att pröva för högre betyg hur många gånger som helst. Regeringen anförde i propositionen bl.a. att det fanns pedagogiska problem med en obegränsad rätt till konkurrenskomplettering under studietiden. Elevernas studier i andra kurser riskerade att bli lidande, och den naturliga rytmen i studierna stördes. För elever som erhållit minst betyget Godkänd på en kurs är det således tillåtet att pröva för högre betyg endast efter det att slutbetyg har utfärdats. Utskottet anser inte att nu gällande regler bör ändras och avstyrker därför motion 1996797:Ub240 yrkande 6. I motion 1996/97:Ub224 (s) behandlas frågan om betygsättning för funktionshindrade elever. Motionärerna pekar på det förhållandet att en handikappad elev inte alltid har samma chans till bra betyg eller höga poäng i högskoleprovet som en elev utan kommunikativa handikapp. Vid betyg- eller poängsättning skall lärare inte ge lägre betyg till elever med handikapp som påverkar vid muntliga eller skriftliga redovisningar. U t s k o t t e t noterar att det i Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om betygskriterier (SKOLFS 1995:65 respektive 1996:22) finns bestämmelser som gör det möjligt att, om särskilda skäl föreligger, ta hänsyn till personliga förhållanden hos enskild elev vid betygsättning och därvid bortse från enstaka betygskriterier. Väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. Frågan om anpassning av högskoleprovet till elever med funktionshinder har behandlats av utskottet senast i bet. 1995/96:UbU11 (s. 8). Utskottet noterade att en försöksverksamhet inletts med högskoleprov särskilt anpassade till dels synskadade, dels dyslektiker. Försöken skulle pågå i tre år och därefter utvärderas. Det första provet för synskadade anordnades våren 1995 och det första provet för dyslektiker, vid vilket multimedia kom till användning, genomfördes våren 1996. Utskottet utgick från att regeringen efter utvärderingen av försöksverksamheten kommer att överväga möjligheterna till fortsatt utveckling av högskoleprovet så att det på ett rättvist sätt kan användas även av sökande med olika slag av funktionshinder. Kommittén (U1995:14), som har uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten, har i sitt första delbetänkande (SOU 1996:167) behandlat den riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva, hörselskadade och rörelsehindrade. Kommittén har bl.a. behandlat frågan om kriterier för betygsättning (s. 142). Kommittén understryker att det inte finns skäl att i den Rh-anpassade utbildningen avvika från de regler som gäller för betygsättningen inom gymnasieskolan i övrigt. För elever med funktionshinder finns i vissa fall särskilda kursplaner. Det gäller i dag för döva och gravt hörselskadade elever. I dessa fall bedöms eleverna utifrån dessa kursplaner. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub224 avslås.
Nationella prov Frågor om nationella prov tas upp i två motioner. I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 10 begärs förslag från regeringen om nationella prov, obligatoriska för alla skolor, i det femte skolåret och det nionde skolåret i grundskolan. Motionärerna anser att alla grundskolor skall genomföra nationella prov i centrala ämnen. Resultaten skall göras väl kända för elever och föräldrar, liksom de åtgärder som skolledningen anser erforderliga med anledning av resultaten. Enligt motion 1996/97:Ub228 (m) bör nationella prov införas i ämnena franska och tyska. Motionärerna pekar på att nationella prov endast kommer att finnas i engelska, svenska och matematik. Till skillnad från EU- länderna kommer Sverige inte att ha nationella prov i franska och tyska. Det finns en risk för att detta kommer att leda till att kunskaperna sjunker i dessa ämnen och att trovärdighetsproblem uppstår för svensk språkutbildning, heter det i motionen. U t s k o t t e t har tidigare utförligt behandlat frågor om nationella prov (bet. 1994/95:UbU6 s. 11 och bet. 1995/96:UbU3 s. 14). Skolverket utarbetar olika former av prov för att ge stöd vid bedömning av elevernas kunskaper. När det gäller grundskolan finns läsåret 1996/97 standardprov för årskurs 9 i svenska och engelska, vilka är obligatoriska. Vidare finns ämnesprov för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik och diagnostiskt material för årskurs 2 (svenska och matematik) och årskurs 7 (svenska, matematik och engelska). Ämnesproven för årskurs 5 och användningen av diagnostiskt material är inte obligatoriska. Ämnesprov för årskurs 9 i svenska, engelska och matematik blir aktuella först fr.o.m. nästa läsår, då de enligt grundskoleförordningen skall genomföras på alla skolor. När det gäller gymnasieskolan har kursprov erbjudits och genomförts sedan vårterminen 1995. Kursprov som stöd vid betygsättningen finns för läsåret 1996/97 att beställa för vissa kurser i svenska, engelska, matematik, franska och tyska. Utskottet finner inte anledning till något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionerna. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 10 och 1996/97:Ub228.
Lärarfrågor m.m. I motion 1996/97:Ub458 (m) behandlas frågor om lärarcertifikat m.m. Enligt yrkande 5 bör fortbildning för lärare ingå i den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. Motionärerna anser att det är av stor vikt att adekvata fortbildningsresurser ställs till förfogande för den enskilde läraren. Fortbildningen måste anpassas till de lokala behoven, vilket förutsätter en dialog mellan fortbildningsanordnare, kommun, skola och lärare. Rektor skall årligen efter utvecklingssamtal upprätta en individuell utvecklingsplan för den enskilde läraren, en plan som redovisar inom vilka områden som läraren bör få fortbildning (yrkande 6). I yrkande 8 begärs förslag om införande av lärarcertifikat. Enligt motionärerna skall ett lärarcertifikat innehålla flera delar, examensbevis, genomgången fortbildning och eventuell yrkespraktik. Certifikatet skall tidsbegränsas till förslagsvis fem år. Certifikatet skall medföra en skyldighet för skolan att se till att läraren får fortbildning enligt utvecklingsplanen och en skyldighet för läraren att fortbilda sig. Regeringen bör närmare utreda frågan och återkomma med förslag. Även enligt motion 1996/97:Ub477 (m) bör ett system med lärarcertifikat införas i syfte att lärarna t.ex. vart femte år skall kunna dokumentera sin kompetens för att få fortsätta att undervisa. U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena hänvisa till att riksdagen nyligen på utskottets förslag begärt en parlamentarisk utredning om lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet uttryckte bl.a. behovet av att utreda frågor om fortbildning och vidareutbildning. Utskottet har erfarit att regeringen beräknas besluta om direktiven inom kort. Mot denna bakgrund bör motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt 1996/97:Ub477 avslås. I motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 11 begärs en redovisning av åtgärder för att få fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan. Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 15 är det av stor vikt att det finns forskarutbildade lärare. Härigenom ökar kvaliteten på undervisningen och det skapar fler karriärvägar för lärarna i skolan, vilket i sin tur får positiva effekter på rekryteringen till läraryrket. Den långsiktiga trend som innebär att gymnasieskolan dräneras på lektorer är inte acceptabel. Motionärerna förutsätter att kommunerna själva känner ett stort ansvar för att rekrytera forskarutbildade lärare till skolan. I yrkande 7 i den först nämnda motionen anförs att det är angeläget att det skapas fler karriärvägar i skolan för de olika lärarkategorierna, t.ex. för ledning av det pedagogiska arbetet, utveckling av metodarbete och läromedelsutveckling. U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande. Antalet forskarutbildade lärare i skolan har minskat under en följd av år. Detta förhållande har oroat regeringen och riksdagen. Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat denna fråga, senast i bet. 1994/95:UbU10 (s. 30). Genom riksdagens beslut har, efter förslag från regeringen (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93), införts ett tillägg i skollagens 2 kap. 3 §, enligt vilket kommuner och landsting åläggs att sträva efter att för undervisningen i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning. Ändringen av skollagen trädde i kraft den 1 juli 1994. I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 fick Skolverket regeringens uppdrag att följa effekterna av denna förändring. En första redovisning skulle lämnas till regeringen den 1 maj 1996. Utskottet utgick från att regeringen därefter informerar riksdagen i frågan. Skolverket har lämnat begärd redovisning till regeringen. Utskottet har tagit del av rapporten i vilken bl.a. redovisas att antalet tjänstgörande lektorer under den senaste tioårsperioden minskat med ca 40 %. En enkät som Skolverket gjort till ett urval av kommuner och landsting visar att det finns en ganska stor pessimism bland skolhuvudmännen när det gäller att kunna rekrytera forskarutbildade lärare till skolan. Ca 60 % av de tillfrågade kommunerna och landstingen hade inga planer på att ledigförklara några befattningar för forskarutbildade lärare under år 1996. Av de 40 % som avser att ledigförklara någon befattning tänker hälften vidta speciella åtgärder för att underlätta rekryteringen. Vad gäller huvudmännens avsikt för den närmaste treårsperioden är bilden mera ljus, enligt rapporten. Mer än hälften har uppgivit att de skall försöka öka antalet lärare med forskarexamen. Utskottet vill i sammanhanget peka på vad regeringen anfört om regionala utvecklingscentrum i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Syftet med dessa centrum är att finna ett regionalt forum där utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett samarbete i regionen. Enligt utskottets uppfattning kan bildandet av dessa centrum innebära att universitet och högskolor i ökad utsträckning medverkar till ett önskvärt vidgat samarbete mellan skola och högskola. Utskottet vill också erinra om vad utskottet i det föregående anfört om utredning av lärarutbildningen. Forskningsfrågor är en av de frågor som utskottet har förutsatt kommer att behandlas av utredningen. Allmänt har frågan om lärares karriärmöjligheter behandlats av utskottet tidigare, senast i betänkande 1994/95:UbU10 (s. 30). Utskottet vill upprepa vad utskottet då uttryckte, nämligen att det är av stor vikt att kommunerna erbjuder möjlighet till karriär och kompetensutveckling. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 15 och 1996/97:Ub458 yrkandena 7 och 11 avslås. Skolforskningen och dess närmande till verksamheten i skolorna tas upp i motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 5. Enligt motionärerna är en betydande mängd skolforskning okänd på skolgolvet. Forskare bör ges möjlighet att tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med de lärare inom gymnasieskolan som vill satsa på forskning inom sitt arbete. Forskning kan också bli en karriärväg för lärare. U t s k o t t e t hänvisar till vad utskottet i det föregående framhållit om framväxten av regionala utvecklingscentrum som ett forum där samarbete mellan skolan och högskolan kan utvecklas. Utskottet utgår från att dessa centrum kommer att stärka samverkan med universitet och högskolor vad gäller forskningsfrågor. Utskottet anser att motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande uppföljning och utvärdering, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt 1996/97:Ub251 yrkande 3, res. 1 (kd) - delvis
2. beträffande undervisning om alkohol, tobak och narkotika (ANT) att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub249 yrkande 2, 3. beträffande undervisning om sex och samlevnad att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub218, 4. beträffande utvärdering av ämnet idrott och hälsa att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub213 och 1996/97:Kr511 yrkande 8, res. 2 (m) - delvis 5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223, 1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2 och 1996/97:Kr519 yrkande 2, res. 3 (m, kd) - delvis res. 4 (fp) res. 5 (mp) - delvis 6. beträffande simundervisningen i grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub248 och 1996/97:Bo415 yrkande 1, 7. beträffande praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan att riksdagen avslår motion 1996/97:A819 yrkande 5, res. 6 (c) - delvis 8. beträffande utbildning i miljökunskap att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub207, 9. beträffande ett nytt ämne i grundskolan - livskunskap att riksdagen avslår motion 1996/97:So276 yrkande 8, 10. beträffande undervisning i historia att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub202, 11. beträffande arbetsmiljöutbildning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub225, 12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97: Ub245 yrkande 16, 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 6, 1996/97:Ub448 yrkande 1, 1996/97:A819 yrkande 3 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23, res. 1 (kd) - delvis res. 7 (c, fp) res. 8 (v) - delvis 13. beträffande hemspråksundervisningen att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97: Ub514 yrkande 11, 1996/97:Sf625 yrkande 18 och 1996/97:Sf633 yrkande 13, res. 1 (kd) - delvis res. 5 (mp) - delvis 14. beträffande undervisningen i svenska som andraspråk att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub217 yrkande 2, 15. beträffande ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till gymnasieskolan att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97:Ub247 yrkande 6, res. 9 (m, fp) - delvis 16. beträffande parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en helt betygsfri skola att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 2, res. 8 (v) - delvis 17. beträffande betygssystemet i grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9, 1996/97: Ub230 yrkande 11 och 1996/97:Ub233 yrkande 4, res. 1 (kd) - delvis res. 2 (m) - delvis res. 6 (c) - delvis 18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub222, 1996/97:Ub251 yrkande 7 och 1996/97:Ub514 yrkande 19, res. 3 (m, kd) - delvis res. 5 (mp) - delvis 19. beträffande betygsättning i ämnet svenska att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 5, res. 9 (m, fp) - delvis 20. beträffande komplettering av betyg under gymnasietiden att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 6, res. 9 (m, fp) - delvis 21. beträffande betygsättning för funktionshindrade elever att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub224, 22. beträffande nationella prov att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 10 och 1996/97:Ub228, res. 2 (m) - delvis 23. beträffande lärarcertifikat m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt 1996/97:Ub477, res. 2 (m) - delvis 24. beträffande fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 15 och 1996/97:Ub458 yrkandena 7 och 11, res. 9 (m, fp) - delvis 25. beträffande skolforskning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub251 yrkande 5, res. 3 (m, kd) - delvis
Stockholm den 6 mars 1997 På utbildningsutskottets vägnar
Rune Rydén
I beslutet har deltagit: Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta E Nordenvall (m), Ola Ström (fp) och Majvi Andersson (s).
Reservationer
1. Uppföljning och utvärdering, m.m. (mom. 1, 12, 13 och 17) Inger Davidson (kd) anför: Jag vill när det gäller frågor om uppföljning och utvärdering särskilt framhålla behovet av detta i fråga om tidsutrymmet i timplanen, dels för ämnen som är förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen. Det är också mycket viktigt att följa upp och utvärdera hur formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit. Även när det gäller skolans värdegrund och riktlinjer för hur måldokumenten angående etisk fostran som finns angivna i läroplanen skall få praktisk tillämpning är det viktigt att det utvecklingsarbete som bedrivs av Skolverket i detta avseende utvärderas och noga följs upp. Jag vill också poängtera vikten av utvärdering av fortbildning för lärare om värdegrunden. Jag anser att det praktiska förverkligandet av läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste betonas på alla nivåer, i de lokala skolplanerna och i kursplanerna samt i lärarfortbildning och i nationella utvärderings- och utvecklingsplaner. Enligt min uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt 1996/97:Ub251 yrkande 3 bifallas. Det är enligt min mening viktigt att få kunskap om hur det ser ut med jämställdheten i dag och besluta vad som aktivt kan göras för att förbättra situationen. Detta måste göras tydligt i lärarutbildningen, i kommunernas skolplaner och i särskilda jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna. Grundläggande för skolans arbete med jämställdhet är också att könsfördelningen bland de yrkeskategorier som finns i skolan på sikt blir någorlunda jämn. För att främja pojkars och flickors möjligheter att utvecklas på lika villkor anser jag att det bör prövas att organisera vissa undervisningsmoment inom klassens ram i särskilda flick- och pojkgrupper. Läromedlen bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag ser det som angeläget att undervisningen i jämställdhetsfrågor även tar upp kvinnomisshandeln. Utskottet borde ha tillstyrkt motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub251 yrkande 6 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23. Jag anser att hemspråksundervisningen bör byta namn till modersmålsundervisning och att den i grundskolan bör förläggas inom timplanebunden tid. Genom att undervisningen i hemspråk organiseras som vanlig språkundervisning försvinner dess karaktär av säråtgärd för invandrare. Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Sf625 yrkande 18 och som sin mening ge regeringen detta till känna. När det gäller utformningen av betygssystemet i grundskolan vill jag framhålla att utvecklingssamtalen bör vara den främsta kontaktformen mellan hem och skola. Det är dock viktigt med betyg som komplement. Betyg bör ges i en sexgradig skala fr.o.m. årskurs 7. Skriftlig information om elevens kunskap och utveckling bör ges fr.o.m. årskurs 5. De elever som lämnar grundskolan utan att uppnå fastställd kravnivå i ett ämne skall få ett streck i stället för betyg. Jag anser att den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme oavsett om eleven begär det eller ej. Motion 1996/97:Ub230 yrkande 11 bör bifallas. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 12, 13 och 17 bort hemställa 1. beträffande uppföljning och utvärdering, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt 1996/97:Ub251 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub251 yrkande 6 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23 samt med anledning av motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 16, 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub448 yrkande 1 och 1996/97: A819 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 13. beträffande hemspråksundervisningen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97:Ub514 yrkande 11 och 1996/97:Sf633 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 17. beträffande betygssystemet i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9 och 1996/97: Ub233 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 4, 17, 22 och 23) Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anför: Vi anser att det är mycket allvarligt att inslagen av idrott och motion har minskat i skolan. Enligt vår uppfattning bör Skolverket få i uppdrag att utvärdera hur ämnet idrott och hälsa har utvecklats efter det att den nya läroplanen har börjat gälla i skolan. Arbetet bör bedrivas skyndsamt för att eventuella åtgärder skall kunna föreslås och verkställas inför höstterminen 1998. Vi har noterat att statsrådet Ylva Johansson har sagt att hon avser att föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och slöjd i grundskolan och att hon räknar med att en sådan förändring av timplanen skall kunna genomföras från höstterminen 1998. Vi anser att en utvärdering av ämnet idrott bör göras innan en sådan förändring genomförs. Det är viktigt att frågan om följderna för folkhälsan av den minskade obligatoriska timtiden analyseras. Enligt vår uppfattning bör motion 1996/97:Ub213 bifallas. När det gäller betygssystemet i grundskolan anser vi att utvecklingssamtal och skriftliga omdömen skall förekomma under hela skoltiden. Betyg skall enligt vår uppfattning ges tidigare och i fler steg än vad som gäller i dag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed. Motion 1996/97:Ub211 yrkande 9 bör således bifallas. Enligt vår uppfattning skall alla grundskolor genomföra nationella prov i centrala ämnen under det femte respektive nionde skolåret. Resultaten skall göras väl kända för elever och föräldrar, liksom de åtgärder som skolledningen anser erforderliga med anledning av resultaten. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag. Motion 1996/97:Ub211 yrkande 10 bör bifallas. När det gäller frågan om lärarcertifikat, m.m. anser vi att fortbildning av lärare bör ingå i den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. Det är viktigt att adekvata fortbildningsresurser ställs till förfogande för den enskilde läraren. Fortbildningen måste anpassas till de lokala behoven, vilket förutsätter en dialog mellan fortbildningsanordnare, kommun, skola och lärare. Rektor skall årligen efter utvecklingssamtal upprätta en individuell utvecklingsplan för den enskilde läraren, en plan som redovisar inom vilka områden läraren behöver fortbildning. Ett lärarcertifikat bör införas som skall innehålla flera delar: examensbevis, uppgift om genomgången fortbildning och eventuell yrkespraktik. Certifikatets giltighet skall tidsbegränsas till förslagsvis fem år. Certifikatet skall vidare medföra en skyldighet för skolan att se till att läraren får fortbildning enligt utvecklingsplanen och en skyldighet för läraren att fortbilda sig. Regeringen bör närmare utreda frågan och återkomma med förslag. Vi anser att motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt 1996/97:Ub477 bör bifallas. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 4, 17, 22 och 23 bort hemställa 4. beträffande utvärdering av ämnet idrott och hälsa att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub213 och med anledning av motion 1996/97:Kr511 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 17. beträffande betygssystemet i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 11 och 1996/97: Ub233 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 22. beträffande nationella prov att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 10 och med avslag på motion 1996/97:Ub228 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande lärarcertifikat m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt 1996/97:Ub477 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 18 och 25) Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Margareta E Nordenvall (m) anför: Vi delar de uppfattningar som framförts i motionerna 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5 samt 1996/97:Kr519 yrkande 2. Vi anser att ämnet idrott och hälsa måste ges ett stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras till att använda utrymmet i läroplanen för eget val till ämnet. Vi vill också framhålla att målet för undervisningen i idrott bör vara att hos eleverna skapa ett intresse för regelbunden motion och skapa medvetenhet om kostens betydelse för välbefinnandet. Det är klart belagt i undersökningar att regelbundna motionsvanor grundläggs redan i unga år. När det gäller gymnasieskolan vill vi peka på de möjligheter som finns för kommunerna att anordna lokala idrottsgymnasier eller samverka med andra kommuner om idrottsgymnasier. Idrottsgymnasierna bör byggas ut allteftersom intresset bland eleverna ökar. Vi anser att betygssystemet i gymnasieskolan noggrant måste utvärderas avseende förhållandet till olika kärnämnen och kursplaner för gymnasieprogrammen. Betygssystemet tycks i dag hanteras mycket olika. Vi anser också att möjligheter till alternativa betyg för olika typer av program och viktning vid antagning och urvalsförfarande bör övervägas. Med hänvisning till vad vi anfört bör motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 således bifallas. Det är av stor vikt att närma skolforskningen till verksamheten i skolan. Forskare bör ges möjlighet att tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med de lärare inom gymnasieskolan som vill satsa på forskning inom sitt arbete. Vi vill också peka på att forskning kan bli en karriärväg för lärare inom skolan. Motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 bör bifallas. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 5, 18 och 25 bort hemställa 5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5 samt 1996/97:Kr519 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223, 1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15 samt 1996/97:Kr513 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub222 samt 1996/97:Ub514 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 25. beträffande skolforskning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) Ola Ström (fp) anför: Jag anser att motion 1996/97:Kr513 yrkande 2 bör bifallas. Det måste ske en förändring när det gäller idrotten i skolan. Det faktum att det står eleverna fritt att välja mer idrott än den obligatoriska tiden i timplanen är inte tillräckligt. De få elever som gör det är redan aktiva i någon idrottsförening. Jag anser att det är av största vikt med ett utvidgat samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna. Det är angeläget att även ambitionen i övrigt höjs när det gäller aktiviteter för idrott och hälsa i skolan. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5 bort hemställa 5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr513 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97: Ub223, 1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5 samt 1996/97:Kr519 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 13 och 18) Gunnar Goude (mp) anför: Jag anser i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Kr257 yrkande 15 att det var ett allvarligt misstag att minska den obligatoriska tiden för ämnet idrott och hälsa. Tiden enligt timplanen för ämnet bör höjas till 500 timmar, dvs. till samma nivå som tidigare. Detta bör riksdagen med anledning av yrkandet ge regeringen till känna. Hemspråksundervisningen i grundskolan bör enligt min uppfattning stärkas. Den bör organiseras och schemaläggas på samma sätt som övriga ämnen i skolan. Minoritetsgruppers rätt till undervisning i hemspråket måste skyddas. Jag anser dessutom att studier i de hemspråk som finns vid en viss skola bör kunna erbjudas alla elever på skolan. Detta kräver tillgång till hemspråkslärare med god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Hemspråkslärarna bör inordnas i lärarkollegiets arbete. Jag föreslår att riksdagen bifaller motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 11 och 1996/97:Sf633 yrkande 13. När det gäller betygssystemet i gymnasieskolan anser jag att en utredning bör tillsättas med uppdrag att föreslå lämpliga alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem. Jag anser att det nuvarande systemet är olämpligt och att betygen bör tas bort och ersättas med andra former för bedömning även när det gäller antagningsförfaranden. Om detta inte är möjligt bör under alla omständigheter kunskapskraven och reglerna för betygsättning ses över. En utredning bör således tillsättas med uppdrag att skyndsamt föreslå åtgärder. Motionerna 1996/97:Ub222 och 1996/97:Ub514 yrkande 19 bör bifallas. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 13 och 18 bort hemställa 5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr257 yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223, 1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2 och 1996/97:Kr519 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 13. beträffande hemspråksundervisningen att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 11 och 1996/97:Sf633 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1 och 1996/97:Sf625 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub222 och 1996/97: Ub514 yrkande 19 samt med avslag på motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan m.m. (mom. 7 och 17) Andreas Carlgren (c) anför: Enligt den tidigare timplanen för grundskolan var praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) obligatoriskt och tid fanns avsatt i timplanen. Detta togs bort i Lpo 94. För prao angavs som ett specifikt mål att eleverna skulle praktisera inom yrkesområden som dominerades av det motsatta könet. Därmed kunde prao bidra till att könsbundna yrkesval motverkades. Jag anser i likhet med vad som anförts i motion 1996/97:A819 yrkande 5 att fastställd tid för praktik skall finnas i grundskolans läroplan. Yrkandet bör bifallas av riksdagen. När det gäller betygssystemet i grundskolan anser jag att utvecklingssamtal mellan lärare, elev och föräldrar skall vara den grundläggande kontaktformen. Fr.o.m. årskurs 5 skall en skriftlig information ges som komplement till utvecklingssamtalen. Betyg skall ges efter en femgradig kunskapsrelaterad skala fr.o.m. höstterminen i årskurs 7. Betyget icke godkänt skall inte ingå i slutbetyget. Elever som lämnar skolan utan att ha uppnått kravnivån och utan att ha erhållit betyg skall ges ett skriftligt omdöme. Den avlämnande skolan skall ha en skyldighet att utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar betyg. Motion 1996/97:Ub233 yrkande 4 bör bifallas. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7 och 17 bort hemställa 7. beträffande praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A819 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 17. beträffande betygssystemet i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9 och 1996/97:Ub230 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12) Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför: Vi anser att arbetet med att förbättra jämställdheten är både en kunskapsfråga och en pedagogisk fråga. Detta gör det nödvändigt att jämställdhetsfrågor lyfts fram i lärarnas utbildning och fortbildning. Undervisningen i skolan måste förändras så att den svarar mot flickors och pojkars olikheter i fråga om behov och intressen. Skolan måste bli bättre på att synliggöra och lyfta fram kunskap om kvinnligt och manligt, anser vi. Det är också önskvärt med en jämnare könsfördelning bland skolans personal. Vad vi nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub448 yrkande 1 och 1996/97:A819 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort hemställa 12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub448 yrkande 1 och 1996/97:A819 yrkande 3, med anledning av motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub245 yrkande 16 och 1996/97:Ub251 yrkande 6 samt med avslag på motion 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12 och 16) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför: Jämställdhet är en förutsättning för den rättvisa skolan. Dock visar ett flertal olika klassrumsstudier att pojkar får mer uppmärksamhet än flickor. Att ändra på detta tar tid. Lärare måste lära sig mer om jämställdhet för att kunna utbilda jämställt. Redan i barns tidiga år grundläggs synen på kvinna och man. Jag vill framhålla att barnomsorgen har en viktig uppgift att ge barnen ett jämställt förhållningssätt. Jag tycker att det är bra att flickor och pojkar i skolan ibland delas in i grupper var för sig, vilket kan gynna båda könen. Slutligen bör alla läromedel granskas ur ett jämställdhetsperspektiv innan de används i undervisningen. Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub245 yrkande 16. Jag anser att de pedagogiska vinsterna av en betygsfri skola är så stora att frågan nu bör utredas. Enligt min mening går det inte att mäta kunskap. Hur det än görs blir resultatet subjektivt och föga användbart. Betyg är ett trubbigt verktyg som urvalsinstrument till högre studier. Jag anser således att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag att utreda en betygsfri skola. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1996/97:Ub245 yrkande 2. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 16 bort hemställa 12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 16, med anledning av motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 6, 1996/97:Ub448 yrkande 1, 1996/97:A819 yrkande 3 och 1996/97:A821 yrkandena 15 och 16 samt med avslag på motion 1996/97:A821 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 16. beträffande parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en helt betygsfri skola att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till gymnasieskolan, m.m. (mom. 15, 19, 20 och 24) Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Margareta E Nordenvall (m) och Ola Ström (fp) anför: När det gäller ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till gymnasieskolan vill vi poängtera att kunskapsnivån för tillträde till gymnasieskolan bör ligga på samma nivå för alla elever. Ett minimikrav för tillträde till gymnasieskolan är därvid att eleverna har goda kunskaper i ämnet svenska. Undervisningen i svenska som andraspråk skall syfta till att så fort som möjligt bibringa eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till att läsa ämnet svenska. Att bedöma betygen i svenska och svenska som andraspråk likvärdigt trots att målen inte är desamma kommer att leda till svårigheter för invandrareleverna. Vi anser att riksdagens nyligen fattade beslut bör ändras. Regeringen bör återkomma med förslag till sådan ändring. Enligt vår uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97: Ub247 yrkande 6 bifallas. Vi anser vidare att två betyg bör ges i ämnet svenska. De två olika momenten inom kursen i svenska B bygger på olika utgångspunkter. Det är inte nödvändigtvis så att grammatiska färdigheter i svenska språket alltid motsvaras av färdigheter eller fallenhet för litteraturkunskap. Genom att endast ett betyg skall ges i ämnet svenska får ämnet enligt vår uppfattning minskad betydelse, vilket är allvarligt med tanke på ämnets betydelse för fortsatta studier och arbetsliv. Vi anser att motion 1996/97:Ub240 yrkande 5 bör bifallas av riksdagen. Vidare anser vi att rätten att komplettera betyg under gymnasietiden bör återinföras. Det är orimligt att eleverna måste vänta till tiden efter gymnasieskolan för att kunna höja ett minst godkänt betyg. Följden blir att studietiden för eleverna förlängs. Vi anser att motion 1996/97:Ub240 yrkande 6 bör bifallas. När det gäller frågan om fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan m.m. vill vi understryka att den långsiktiga trenden som innebär att skolan dräneras på lektorer inte är acceptabel. Det är av stor vikt att det finns forskarutbildade lärare. Därigenom ökar kvaliteten och det skapar fler karriärvägar för lärarna i skolan, vilket i sin tur får positiva effekter på rekryteringen till läraryrket. Vi vill poängtera vikten av fler karriärvägar för de olika lärarkategorierna, t.ex. för ledning av det pedagogiska utvecklingsarbetet, utveckling av metodarbete och läromedelsutveckling. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 15, 19, 20 och 24 bort hemställa 15. beträffande ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97:Ub247 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 19. beträffande betygsättning i ämnet svenska att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 20. beträffande komplettering av betyg under gymnasietiden att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 24. beträffande fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 15 och 1996/97:Ub458 yrkandena 7 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa (mom. 4) Andreas Carlgren (c) anför: Jag anser att det är mycket allvarligt att inslagen av idrott och motion har minskat i skolan. Jag har positivt noterat att statsrådet Ylva Johansson har sagt att hon avser att föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och slöjd i grundskolan och att hon räknar med att en sådan förändring av timplanen skall kunna genomföras från höstterminen 1998. Det är viktigt att frågan om följderna för folkhälsan av den minskade obligatoriska timtiden analyseras och leder till snara beslut så att förändringen kan genomföras fr.o.m. höstterminen 1998.
2. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför: Jag anser i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Ub226 att fysisk aktivitet i form av idrott eller någon form av motion måste ges större vikt i skolan och mer utrymme på schemat. Jag anser det också av stor vikt med en ökad samverkan mellan skolan och idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är en resurs och skolan skulle vinna på att öka samarbetet med den. Jag avstår dock från att reservera mig med hänvisning till att statsrådet Ylva Johansson uttalat att hon avser att föreslå en utökning av tiden för ämnet. Enligt min mening ligger statsrådets uttalande i linje med motionärernas uppfattning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Motionerna..........................................1 Utskottet...........................................6 Läroplansfrågor m.m. 6 Vissa allmänna frågor 6 Uppföljning och utvärdering m.m. 6 Alkohol, tobak och narkotika (ANT) 8 Sex och samlevnad 8 Vissa kurs- och timplanefrågor 9 Idrott och hälsa 9 Praktik och praktisk arbetlivsorientering (prao) i grundskolan 11 Utbildning i miljökunskap 12 Förslag till nytt ämne i grundskolan livskunskap 13 Ämnet historia 13 Arbetsmiljöutbildning 13 Jämställdhet i skolan 14 Hemspråksundervisning m.m. 16 Hemspråksundervisningen 16 Svenska/svenska som andraspråk 18 Betyg i skolan 19 Betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan 19 Vissa övriga betygsfrågor 22 Nationella prov 24 Lärarfrågor m.m. 24 Hemställan 26 Reservationer......................................29 1. Uppföljning och utvärdering, m.m. (mom. 1, 12, 13 och 17) 29 2. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 4, 17, 22 och 23) 30 3. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 18 och 25) 32 4. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) 33 5. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 13 och 18) 33 6. Praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan m.m. (mom. 7 och 17) 34 7. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12) 35 8. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12 och 16) 35 9. Ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till gymnasieskolan, m.m. (mom. 15, 19, 20 och 24) 36 Särskilda yttranden................................37 1. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa (mom. 4) 37 2. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) 38