Vissa konkurrens- och avregleringsfrågor
Betänkande 1995/96:NU21
Näringsutskottets betänkande
1995/96:NU21
Vissa konkurrens- och avregleringsfrågor
Innehåll
1995/96 NU21 Ärendet
I detta betänkande behandlas - helt eller delvis - sex motioner från allmänna motionstiden 1995 med yrkanden om vissa konkurrens- och avregleringsfrågor.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Näringsdepartementet.
Sammanfattning
Med hänvisning till regeringens pågående arbete på området avstyrker utskottet tre motioner med yrkanden om fortsatt avreglering och prövning av regleringarna på företagsområdet. Utskottet understryker samtidigt vikten av att arbetet utförs på ett målmedvetet sätt. Motionerna följs upp i en reservation (m, c, fp, kds) vari förordas att en speciell avregleringsdelegation åter skall tillsättas. Där sägs också att avregleringsarbetet bör bedrivas så att öppningar skapas för privata initiativ i kommuner och landsting.
I betänkandet behandlas vidare motionsyrkanden med krav på en förbättrad konkurrens - både nationellt och i Europa. Yrkandena avstyrks av utskottet, som hänvisar till att ett flertal utredningar pågår inom området och att utskottet senare kommer att göra en förnyad prövning av konkurrensfrågorna. Motionen får stöd i en reservation (m, fp, kds), i vilken pekas på de onödiga kostnader som etableringshinder för med sig i form av höga skatter och priser.
Utskottet avstyrker härutöver ett yrkande om upprättande av kommunala varuförsörjningsplaner. Även en motion med krav på kompetenshöjande utbildning för dem som är etablerade, eller avser att etablera sig, i restaurangbranschen avstyrks av utskottet. Här erinrar utskottet om att den s.k. Branschsaneringsutredningen skall överväga hur det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet kan effektiviseras genom bl.a. kompetenshöjande åtgärder.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. hos regeringen begär att den aktiverar avregleringsarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. hos regeringen begär ett förslag till en rullande prövning av regleringarna på företagsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska uppgiftsskyldigheten för företagarna.
1994/95:N258 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortlöpande avregleringar,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en avregleringsdelegation med uppgift att gallra ut föråldrade, överflödiga eller eljest inaktuella lagar och förordningar samt att i övrigt föreslå förenklingar, förtydliganden och förbättringar av aktuella regler.
1994/95:N273 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att verka för en väl fungerande konkurrens,
6. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för ökad konkurrens, frihandel och avreglering i EU.
1994/95:N281 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetenskrav för etablering inom restaurangnäringen.
1994/95:N286 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala varuförsörjningsplaner inom ramen för en total serviceplanering
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandet (6 delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt arbete med sikte på att minska byråkrati och förbättra samordningen av de resurser samhället satsar på företagande.
.
Utskottet
Avregleringsarbetet
Avregleringar skapar nya marknader för framför allt tjänsteföretag, sägs det i motion 1994/95:N220 (m). Sådana avregleringar är nödvändiga för att underlätta tillkomsten av nya och växande småföretag, anför motionärerna. De menar att en öppning för privata initiativ i kommuner och landsting skulle ge chansen för en mängd småföretagare att utveckla och expandera egna verksamheter. Ett öppnande av den kommunala sektorn skulle innebära särskilda möjligheter för kvinnors nyföretagande, eftersom andelen kvinnor bland de yrkesverksamma i dessa branscher är hög, anförs det. Därför borde avregleringsarbetet fortsätta i den riktning som utpekades av den avregleringsdelegation som den borgerliga regeringen tillsatte under den förra mandatperioden. Regeringen bör enligt motionärerna snarast aktivera avregleringsarbetet genom att låta en speciell delegation inventera tänkbara avregleringar.
Vidare framförs i motionen ett yrkande om införande av ett rullande avregleringsarbete som innebär att alla regleringar på företagsområdet löpande omprövas varje mandatperiod. Regelbördan tvingar småföretagaren, som oftast har små administrativa resurser till sitt förfogande, att ägna en stor del av sin tid åt arbetsuppgifter som inte har med den ursprungliga affärsidén att göra, hävdar motionärerna. De föreslår också att regeringen skall anmodas återkomma till riksdagen med ett förslag till begränsad uppgiftsskyldighet för mindre företag.
Liknande synpunkter framförs i motion 1994/95:N258 (m). Onödig detaljreglering och tidsöverspelad lagstiftning hindrar inte sällan en god utveckling och medför ofta omotiverade samhällsutgifter, sägs det i motionen. Sådan lagstiftning bör, understryks det, fortlöpande utrangeras. Att mönstra ut föråldrade, överflödiga eller eljest uttjänta lagar och förordningar tar dock lång tid i vårt genomreglerade samhälle. En avregleringsdelegation torde ha tillräckligt med arbetsuppgifter för flera år framöver, menar motionären.
Små företag har inte samma möjlighet som stora företag att avsätta personella resurser för administration och byråkrati, heter det i motion 1994/95: N301 (kds). Aldrig så vällovliga enkäter tar stor kraft från hårt arbetande egen- och småföretagare, anför motionärerna vidare. De anser att det finns anledning att fortsätta arbetet med att inventera och kartlägga vad som upplevs som byråkrati och krångel och finna former för att minska detta.
I en skrivelse till riksdagen sommaren 1994 (skr. 1994/95:22) lämnade den tidigare regeringen en redogörelse för hur avregleringsarbetet hade bedrivits. I skrivelsen erinrades om att en avregleringsdelegation hade tillsatts för att genomföra regeringens avregleringsprogram. Det påpekades också att Konkurrensverket, länsstyrelserna och Statskontoret erhållit särskilda uppdrag på detta område. I skrivelsen aviserades att ett system för rullande granskning av regler skulle införas i regeringskansliet. Ett sådant system infördes senare genom regeringsbeslut i september 1994.
Arbetet med en rullande regelgranskning har fortsatt efter regeringsskiftet i oktober 1994. Avregleringsdelegationen är däremot avvecklad. I proposition 1995/96:25 om en politik för arbete, trygghet och utveckling - den s.k. tillväxtpropositionen - beskrivs (s. 91) kortfattat arbetet med regelgranskningen. Syftet är, sägs det i propositionen, att belysa de enskilda regelsystemens effekter på marknaden och att motverka onödiga kostnader. Detta sker i nära samarbete med näringslivets organisationer och företrädare för de centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.
I tillväxtpropositionen nämns också att regeringen fortsätter arbetet med att se över företagens uppgiftslämnande i syfte att åstadkomma förenklingar. Regeringen har, understryks det, för avsikt att på olika sätt medverka till att företagens arbetsbörda med uppgiftslämnande beaktas i ökad omfattning. Ytterligare generella åtgärder på området bereds för närvarande i regeringskansliet med anledning av den rapport med titeln Företagens uppgiftsskyldighet som Statskontoret avlämnade år 1995 (Statskontoret 1995:4). I denna rapport utpekas ett antal områden som bör uppmärksammas i syfte att begränsa uppgiftsinsamlingen. Bland dessa områden ingår arbetet med sjuk-rapportering till försäkringskassorna och uppgiftsinsamling i samband med miljö- och livsmedelskontroll.
I näringsutskottets yttrande (1995/96:NU3y) till finansutskottet med anledning av tillväxtpropositionen underströk utskottet att regeringens arbete med att fortlöpande se över det offentliga regelverket kan ses som ett led i strävandena att upprätthålla konkurrenstrycket. Det är därvid, anförde utskottet vidare, viktigt att arbetet fortsätter med att se över företagens uppgiftslämnande i syfte att åstadkomma förenklingar.
I en avvikande mening (m, fp, kds) framhölls vikten av att den tidigare regeringens arbete med avreglering fortsätter. I en annan avvikande mening (v) betonades det önskvärda i att en översyn av den nya konkurrenslagen (1993:20) genomförs.
Utskottet vill understryka betydelsen av att regeringens arbete med uppföljning av det offentliga regelverket och översyn av kraven på företagens uppgiftslämnande bedrivs på ett målmedvetet sätt. Det är viktigt att fortlöpande se över formerna för statens styrning så att uppsatta mål kan nås till en lägre kostnad och en bibehållen kvalitet.
Utskottet finner det angeläget att regeringen i lämpligt sammanhang informerar riksdagen om resultaten av nyssnämnda arbete. Med det anförda avstyrks motionerna 1994/95:N220 (m), 1994/95:N258 (m) och 1994/95: N301 (kds) i här berörda delar.
Förbättrad konkurrens
I motion 1994/95:N273 (fp) sägs att det fortfarande finns sektorer där konkurrensen fungerar dåligt, t.ex. livsmedelssektorn. Vidare utpekas områden inom vilka avreglerande åtgärder borde vidtas: järnvägen, elmarknaden och inom den kommunala sektorn. Även inom banksektorn och dagligvaruhandeln samt i fråga om den offentliga upphandlingen måste konkurrensen öka, anförs det. Mot denna bakgrund bör, enligt motionärerna, den nya konkurrenslagen följas upp.
I motionen anges också att det inom EU finns ett antal områden som präglas av regleringar och subventioner och där konkurrens och låga priser inte befrämjas. Detta gäller i första hand jordbrukspolitiken, men också post-, tele-, flyg- och elmarknaderna avses. Motionärerna anför att EU bedriver en tungrodd och dyr regleringspolitik även inom andra områden, såsom stål- och textiliemarknaderna. Den svenska regeringen måste, sägs det i motionen, gå främst bland de EU-länder som vill avreglera, öka konkurrensen och minska protektionismen.
Utskottet redovisade hösten 1995 i sitt yttrande till finansutskottet med anledning av tillväxtpropositionen en sammanställning av de utredningar som regeringen har tillsatt på konkurrensområdet (1995/96:NU3y s. 14). En särskild utredare, f.d. regeringsrådet Lars Jonson (N 1995:11), har i uppdrag att kartlägga och sammanställa erfarenheterna av konkurrenslagen (dir. 1995: 136). Arbetet skall redovisas senast den 31 december 1996. Vidare utreds konkurrensförutsättningarna inom handeln med livsmedel (dir. 1995:137). Särskild utredare är f.d. statssekreteraren Sture Åström (N 1995:12). Även frågan om livsmedelsindustrins långsiktiga konkurrensförutsättningar är föremål för utredning (dir. 1995:149) under ledning av riksdagsledamoten (s) Marianne Carlström (Jo 1996:02). De båda sistnämnda utredningarna skall redovisas senast den 30 september 1996.
Konkurrensförutsättningarna i byggbranschen utreds inom Näringsdepartementet i samverkan med Konkurrensverket, Närings- och teknikutveck-lingsverket (NUTEK) samt Kommerskollegium, som sinsemellan har etablerat ett närmare samarbete i vissa konkurrensfrågor. Dessa tre myndigheter avlämnade i november 1995 en rapport, med titeln Näringslivet och den offentliga sektorn, i vilken inventerades bl.a. den vetenskapliga litteraturen om motiven för avregleringar. I en senare fas - i form av djupstudier - skall bl.a. avregleringsbara marknader behandlas.
I sammanhanget kan också nämnas Underprissättningsutredningens nyligen avlämnade betänkande Konkurrens i balans (SOU 1995:105), som behandlar åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. (särskild utredare: direktör Bo Lindörn). Remissförfarandet avslutas den 15 april 1996.
Regeringen tillsatte sommaren 1995 en kommitté under ordförandeskap av generaldirektör Svante Englund (Jo 1995:06) med uppdrag att utarbeta ett samlat förslag till reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och en strategi för reformernas genomförande (dir. 1995:109). Reformerna skall inriktas mot marknadsorientering och avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken och utgöra underlag för det svenska agerandet på detta område i EU-arbetet.
I fråga om konkurrens på den europeiska elmarknaden underströk statsrådet Jörgen Andersson i samband med EU:s energiministermöte i december 1995 den svenska ståndpunkten att regelverket för tillträde till de nationella elmarknaderna och rätten till investeringar i ny kraftproduktion i medlemsländerna skall innebära att ömsesidighet råder för marknadstillträde. Även inom övriga områden som nämns i motion 1994/95:N273 (fp) har Sverige intagit positioner som innebär krav på avreglering och förbättrade möjligheter till marknadstillträde. Detta gäller t.ex. teleområdet där Sverige har avreglerat och tillåter utländska operatörer att utnyttja det svenska nätet, men där motsvarande rättigheter inte alltid ges till svenska teleföretag. Enligt planerna skall teleområdet inom EU öppnas för konkurrens år 1998.
En oberoende expertkommitté upprättad av EU-kommissionen under ledning av förutvarande avdelningschefen i det tyska ekonomiministeriet Bernhard Molitor och med svenskt deltagande - den s.k. Molitorgruppen - har föreslagit åtgärder för att förenkla rättsliga och administrativa rutiner inom EU. Arbetet koncentrerades på frågor om sysselsättning, miljö, sociala frågor, livsmedelshygien och maskinstandarder. Gruppen avlämnade sin slut-rapport i juni 1995 i samband med Europeiska rådets möte i Cannes. I rapporten redovisas förslag till ett program för regelförenkling, inbegripet åtgärder för avreglering, för att stimulera konkurrenskraft och sysselsättning.
Som ett led i utskottets arbete med uppföljning av den nya konkurrenslagen kommer utskottet under våren 1996 att anordna en offentlig utfrågning om konkurrensfrågor.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en väl fungerande konkurrens. Som framgått av den föregående redovisningen är ett flertal utredningar aktuella på konkurrensområdet. När resultaten av de olika utredningarna föreligger kommer utskottet att göra en förnyad prövning av konkurrensfrågorna. Vidare gäller att Sverige i EU har varit och är pådrivande i fråga om behovet av avregleringar och förbättrad konkurrens på skilda områden. För ett litet land som Sverige är det av avgörande betydelse med en väl fungerande konkurrens på internationell nivå. En sådan konkurrens inom den inre marknaden leder också till att lägre priser kommer Europas konsumenter till del.
Med hänsyn till det sagda anser utskottet att de nu aktuella yrkandena i motion 1994/95:N273 (fp) inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. De avstyrks alltså.
Kommunala varuförsörjningsplaner
På många håll i vårt land har det skett en förskjutning av handeln från stadskärnor till externt belägna stormarknader, påpekas det i motion 1994/95: N286 (s). Denna förskjutning utarmar cityhandeln och stadskärnorna och leder till en försämrad service för kommuninvånarna, anför motionärerna. De menar att det krävs betydligt bättre planering av handel och annan service i kommunerna för att komma till rätta med dessa problem och anger kommunala varuförsörjningsplaner som ett betydelsefullt hjälpmedel för planeringen av handelsetableringar. Med hjälp av sådana varuförsörjningsplaner kan kommunerna dra upp riktlinjer för handelns struktur i kommunen. Kommunerna bör därför, menar motionärerna, åläggas att årligen upprätta varuförsörjningsplaner som innehåller riktlinjer för handelns struktur i kommunen. Syftet med en sådan planering skall inte vara att begränsa konkurrensen, utan att skapa utrymme för medborgarna att kunna delta i en dynamisk utveckling av varuhandeln, sägs det.
Motionärerna har vid tidigare tillfällen framfört samma yrkande i denna fråga, senast våren 1994 (bet. 1993/94:NU15 s. 87). Vid behandlingen av yrkandet påpekade utskottet att det inte finns något lagstadgat krav på upprättande av varuförsörjningsplaner men att flertalet kommuner ändå har upprättat sådana planer. Utskottet fann inte skäl för någon reglering, och på utskottets förslag avslogs motionen.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt och avstyrker därmed motion 1994/95:N286 (s).
Kompetenskrav inom restaurangnäringen
I motion 1994/95:N281 (s) framhålls att det är ett problem för samhället att upprätthålla kontrollen över restaurangnäringen i vad avser t.ex. skatte- och momsredovisning. Inom restaurangbranschen förekommer ofta ekonomisk brottslighet, och ofta uppmärksammas oseriösa företagsetableringar i denna bransch, hävdar motionärerna. De menar att det därför måste uppställas kompetenskrav för att få etablera sig i restaurangbranschen. Detta borde ske i form av etableringsutbildning som bör innehålla bl.a. företagsekonomi, skattelagstiftning, arbetsmiljö- och arbetsmarknadslagar. Alla parter inom restaurangnäringen har varit överens om värdet av en sådan utbildning. Dessvärre, fortsätter motionärerna, har genomslaget för utbildningen varit dåligt beroende på arbetsgivarnas inställning att utbildningen skall vara frivillig.
Regeringen redovisade i april 1995 i en skrivelse (skr. 1994/95:217) till riksdagen en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Arbetet inom regeringskansliet samordnas av den s.k. EKO-brottsberedningen (ordförande: riksdagsman (s) Lars-Erik Lövdén).
Regeringen beslöt vidare i november 1995 att tillsätta en utredning -särskild utredare: landshövding Ulf Adelsohn (Ju 1995:11) - för att närmare se över vissa frågor för att sanera branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet. Utredningen, som har antagit namnet Branschsaneringsutredningen, skall vara klar med sitt arbete senast i april 1997. I utredarens uppdrag (dir. 1995:142) ligger bl.a. att överväga hur det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet kan effektiviseras genom t.ex. krav eller kontroll i samband med tillstånds- eller bidragsgivning. Utredaren skall för de olika branscherna lämna förslag till regler eller andra åtgärder efter behov. Det kan gälla t.ex. särskilda krav som kan behöva ställas på en näringsidkare.
Enligt utskottets uppfattning kan bristande kunskap vara en orsak till att enskilda företag inte redovisar verksamheten korrekt. Det kan gälla bristande insikter i t.ex. de regelverk som styr bokföring, redovisning och skatteinbetalningar. En ökad kompetens i dessa frågor kan därför bidra till en minskning av sådana oegentligheter som åberopas i den aktuella motionen. Utskottet anser att det är viktigt, särskilt för blivande företagare, att det finns en bred tillgång till information och utbildning om de förutsättningar som företagen arbetar under. Utöver näringslivets egna organisationer bör, enligt utskottets uppfattning, ALMI Företagspartner AB och de däri ingående regionala utvecklingsbolagen ha ett särskilt ansvar i detta avseende. Utskottet konstaterar också att det av direktiven till Branschsaneringsutredningen framgår att frågan om kompetenshöjande åtgärder skall belysas. I avvaktan på detta utredningsarbete och de överväganden som i övrigt kommer att ske inom ramen för EKO-brottsberedningens arbete saknar utskottet anledning att utöver vad som nu anförts göra några ställningstaganden. Med det här sagda avstyrks motion 1994/95:N281 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avregleringsarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N220 yrkandena 2-4, 1994/95:
N258 och 1994/95:N301 yrkande 6 i denna del,
res. 1 (m, c, fp, kds)
2. beträffande förbättrad konkurrens
att riksdagen avslår motion 1994/95:N273 yrkandena 1 och 6, det sistnämnda i denna del,
res. 2 (m, fp, kds)
3. beträffande kommunala varuförsörjningsplaner
att riksdagen avslår motion 1994/95:N286,
4. beträffande kompetenskrav inom restaurangnäringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:N281.
Stockholm den 26 mars 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Siw Wittgren-Ahl (s), Kerstin Warnerbring (c), Torsten Gavelin (fp) och Frank Lassen (s).
Reservationer
1. Avregleringsarbetet (mom. 1)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med Utskottet vill och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att avreglering av regelsystemet samt begränsning av uppgiftsskyldigheten för mindre företag är nödvändiga åtgärder för att underlätta för nya och växande företag. Onödig detaljreglering hindrar en god utveckling och medför ofta omotiverade samhällsutgifter. Ett rullande avregleringsarbete bör införas som innebär att alla regleringar på företagsområdet omprövas löpande varje mandatperiod. Utskottet ansluter sig till det krav som framförs i motionerna 1994/95:N220 (m), 1994/95:N258 (m) och 1994/95:N301 (kds) på att avregleringsarbetet måste aktiveras genom att en speciell delegation - i linje med den tidigare avregleringsdelegationen - tillsätts med uppdrag att inventera tänkbara avregleringar. Utgångspunkten måste vara - i likhet med vad som också uttalas i motion 1994/95:N273 (fp) - att arbetet inriktas på en fortsatt avreglering och inte på att återregleringar genomförs inom de områden där den förra regeringen vidtog nödvändiga avregleringsåtgärder.
Som framhålls i motion 1994/95:N220 (m) är det angeläget att avregleringsarbetet bedrivs med syfte att ge öppningar för privata initiativ i kommuner och landsting. Detta skulle ge chansen för en mängd småföretagare att utveckla och expandera egna verksamheter inom tjänstesektorn. Om flera aktörer tillåts komma in på områden som nu är stängda för privata alternativ kommer detta att leda till effektiviseringar och pressade kostnader. Ett öppnande av den kommunala sektorn skulle innebära särskilda möjligheter för kvinnors nyföretagande eftersom andelen kvinnor bland de yrkesverksamma i dessa branscher är hög. Enligt utskottets uppfattning skulle detta medföra en mer småskalig företagsamhet, ge en större närhet i omsorgen och därmed innebära en förbättrad välfärd för medborgarna.
Med det sagda tillstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N220 (m), 1994/95:N258 (m) och 1994/95:N301 (kds).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avregleringsarbetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N220 yrkandena 2-4, 1994/95:N258 och 1994/95:N301 yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Förbättrad konkurrens (mom. 2)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med Utskottet delar och slutar med avstyrks alltså bort ha följande lydelse:
Utskottet delar det synsätt som kommer till uttryck i motion 1994/95:N273 (fp) om vikten av en väl fungerande konkurrens. De områden som utpekas i motionen utgör enligt utskottets uppfattning goda exempel på områden där etableringshindren resulterar i att landets medborgare får betala onödigt höga kostnader både i form av högre priser och skatter. På så sätt uppstår välfärdsförluster i samhällsekonomin.
Utskottet kan också ansluta sig till den uppfattning som framförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande i EU- arbetet i syfte att åstadkomma en avreglering av de stora monopolmarknaderna i Europa och på så sätt öka konkurrensen. Därigenom uppnås lägre priser för Europas konsumenter samtidigt som svenska budgetmedel kan styras till mer väsentliga ändamål än till subventioner av nationellt konkurrensskyddade monopol.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1994/95:N273 (fp) i här aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förbättrad konkurrens
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N273 yrkandena 1 och 6, det sistnämnda i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Gotab, Stockholm 1996