Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.
Betänkande 1996/97:SkU7
Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU07
Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.
Innehåll
1996/97 SkU7
Sammanfattning
I detta betänkande tillstyrker utskottet proposition 1996/97:12, som innebär bl.a. att reglerna om räntefördelning och expansionsmedel ändras för att underlätta generationsskiften i enskild näringsverksamhet, att handelsbolag blir skattesubjekt för vissa skatter och får möjlighet till helårsredovisning av mervärdesskatt och att avdraget för måltidsutgifter i samband med representation sänks från 180 kr till 90 kr per person. Utskottet avstyrker de motioner som behandlas i ärendet. Vid betänkandet fogas åtta reservationer (m, fp, mp, kd)
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:12 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 2. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 3. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 4. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 5. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 6. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-gifter, 9. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
Lagförslag 5 om avkastningsskatt på pensionsmedel behandlas i annat sammanhang (bet. 1996/97:SkU4).
I propositionen föreslås vissa justeringar av reglerna i inkomstslaget näringsverksamhet. En skattskyldig som förvärvar en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva skall få öka fördelningsunderlaget enligt lagen om räntefördelning vid beskattning med en särskild post om fördelningsunderlaget vid förvärvstidpunkten är negativt till den del som hänför sig till förvärvet. Den särskilda posten utgörs av förvärvarens fördelningsunderlag. Den särskilda posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar summan dels av skillnaden mellan vederlaget för fastigheten och fastighetens värde enligt lagen om räntefördelning vid beskattning dels 72 procent av de expansionsmedel som övertagits i samband med förvärvet. Motsvarande justering föreslås av takbeloppet enligt lagen om expansionsmedel. Tillskott till verksamheten skall, med vissa undantag, få räknas med i fördelningsunderlaget respektive takbeloppet utan fördröjning. Expansionsmedelsskatten och särskild löneskatt enligt 1 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader skall inte räknas som tillgång eller skuld vid beräkning av fördelningsunderlaget. Tidpunkten för beräkning av räntesatsen för räntefördelning föreslås ändrad från utgången av november månad året före beskattningsåret till utgången av november månad andra året före taxeringsåret. I propositionen föreslås att handelsbolag skall vara skattskyldigt för fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild löneskatt på pensionskostnader i stället för delägarna. Skattskyldiga som redovisar mervärdesskatten i en särskild deklaration skall, om beskattningsunderlagen exklusive gemenskapsinterna förvärv och import uppgår till högst 200 000 kr per år, få möjlighet att betala mervärdesskatten årligen i stället för månadsvis. I propositionen föreslås vidare att bidrag som betalas ut från EU till näringsidkare skall beskattas som näringsbidrag på samma sätt som bidrag som betalas ut från svenska myndigheter. I propositionen redovisas slutligen ett förslag avseende en tidigare aviserad åtstramning av avdragsramen för representation.
I detta sammanhang behandlas även ett i proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m. framlagt förslag till ändring i 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Proposition 1996/97:21 i övrigt behandlas i bet. 1996/97:FiU1.
De vid proposition 1996/97:12 fogade lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1996/97:Sk21 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som avser anskaffningsvärdet för benefikt förvärvad näringsfastighet i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som avser skattskyldighet för fastighet i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att gränsen för helårsredovisning i särskild deklaration fastställs till 400 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att de som är frivilligt skattskyldiga till mervärdesskatt skall ha rätt att redovisa mervärdesskatten i inkomstdeklarationen under förutsättning att beskattningsunderlaget uppgår till högst 1 miljon kronor i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att den som är frivilligt skattskyldig till mervärdesskatt skall ha rätt att gå ur systemet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk22 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) att handelsbolagen med ett beräknat beskattningsunderlag om 1 miljon kronor kan få helt år som redovisningsperiod. 1996/97:Sk23 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa representationsavdraget.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996
1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vin och sprit ej skall ingå i avdragsramen för representation.
1996/97:So670 av Göran Magnusson m.fl. (s,c,fp,v,mp,kd) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 2. att riksdagen beslutar att slopa avdrag för representation.
1996/97:N269 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 14. att riksdagen avslår förslaget till reducerad avdragsram för representation i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Räntefördelning och expansionsmedel
I propositionen föreslås ändringar i reglerna om räntefördelning för att underlätta generationsskiften i enskild näringsverksamhet. Enligt förslaget skall en särskild post få beräknas till den del ett negativt fördelningsunderlag uppkommer då en näringsfastighet förvärvas genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva. Ett belopp motsvarande den särskilda posten får undantas vid beräkning av negativ räntefördelning. En utgångspunkt för förslaget är att överlåtelser av näringsfastigheter i samband med generationsskiften ofta finansieras med lån eller vederlagsreverser. Vid beräkning av underlaget för räntefördelning sätts värdet på fastigheten vanligtvis lägre än lånets eller vederlagsreversens belopp. Skuldsidan ökar därför mer än tillgångssidan i underlaget för räntefördelning. Om detta medför att fördelningsunderlaget i förvärvskällan blir negativt skall enligt gällande regler s.k. negativ räntefördelning tillämpas. Är det negativa fördelningsunderlaget större än 50 000 kr justeras beskattningen genom att en schablonmässigt bestämd ränta flyttas från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital. Reglerna om negativ räntefördelning skall utgöra en spärr mot att privata räntekostnader tas in i näringsverksamheten där avdragseffekten är större. I propositionen anförs att en tillämpning av reglerna också i generationsskiftesfallen är helt korrekt eftersom ett uttag ur verksamheten har skett för att finansiera fastighetsförvärvet. Inte desto mindre medför enligt propositionen den negativa räntefördelningen en särskild svårighet för den som skall lösa ut syskon vid generationsskiften. Motsvarande problem kan uppkomma vid förvärv genom arv, testamente eller bodelning i anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller vid förvärv genom gåva om förvärvaren har att utge vederlag för fastigheten. Dessa svårigheter motiverar enligt propositionen att reglerna ändras så att risken för negativ räntefördelning i samband med generationsskiften minskas. Har fördelningsunderlaget blivit positivt i förvärvskällan något år upphör enligt förslaget den särskilda posten. Även om fördelningsunderlaget därefter blir negativt får den särskilda posten inte tillgodoräknas vid beräkning av fördelningsunderlaget. Särskilda regler föreslås bl.a. om hur stor den särskilda posten får vara och att tillskott av kapital normalt skall minska den särskilda posten. Enligt propositionen skall vid förvärv i samband generationsskifte en särskild post på motsvarande sätt kunna beräknas vid beräkning av takbeloppet för expansionsmedel. Reglerna skall hindra att den som övertagit expansionsmedel omedelbart skall behöva upplösa sina egna eller övertagna expansionsmedel. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på fastighetsöverlåtelser efter den 31 december 1995. I propositionen föreslås vissa ytterligare ändringar i reglerna om räntefördelning, bl.a. att tillskott av kapital till näringsverksamheten skall få ingå i fördelningsunderlaget respektive takbeloppet redan det år då tillskottet sker. Några ändringar föreslås också i förenklande syfte.
Motionärerna till Sk21 av Bo Lundgren m.fl. (m) ställer sig i stora delar bakom de förslag i propositionen som gäller generationsskiften. De yrkar emellertid att riksdagen skall ändra förslaget så att såväl den särskilda posten som den befintliga övergångsposten skall vara oförändrad och beräknas utan att man tar hänsyn till det fördelningsunderlag som övertagaren har i sin förvärvskälla före fastighetsöverlåtelsen (yrkande 1). Som motivering till yrkandet anförs bl.a. att en minskning av den särskilda posten med tillskjutet kapital i praktiken kommer att medföra att näringsverksamheter som omfattas av förslaget inte kommer att tillföras ytterligare kapital. Skulle reglerna i den utformning motionärerna förordar komma att missbrukas får lagstiftningen enligt motionen anpassas till detta. Motionärerna vill också att riksdagen skall utsträcka tillämpningen bakåt av de nya reglerna så att de omfattar överlåtelser efter utgången av år 1993. Utskottet vill framhålla att det förslag som regeringen har lagt fram syftar till att förhindra att den som tar över en näringsfastighet i samband med ett generationsskifte drabbas av negativ räntefördelning på grund av fastighetsförvärvet. Utskottet anser att redan den ändring i regelsystemet som regeringen har föreslagit är tämligen långtgående mot bakgrund av de principer som har legat till grund för utformningen av reglerna om räntefördelning. Motionsyrkandet går enligt utskottets uppfattning längre än vad som är nödvändigt för att underlätta generationsskiften. Motionärernas förslag om en helt oberoende särskild post skulle bl.a. leda till att fördelningsunderlaget skulle tillåtas vara positivt samtidigt som skuldsidan belastas med en post som i realiteten är ett uttag ur förvärvskällan. En sådan utformning av reglerna skulle dessutom kunna leda till oönskad skatteplanering. Beträffande tillämpligheten i tiden av de nya reglerna delar utskottet regeringens uppfattning att det skulle föra för långt att beakta överlåtelser under en längre tid bakåt. Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet propositionen i de delar som gäller räntefördelning och expansionsmedel och avstyrker motion Sk21 yrkande 1.
Skattskyldighet för handelsbolag
I propositionen föreslås att handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar blir skattesubjekt för fastighetsskatt, särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastningsskatt på pensionsmedel. Motivet för ändringen är att förenkla för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheterna som i dag använder mycket tid och resurser för att fördela underlaget för dessa skatter mellan delägarna. Handelsbolaget kan göras till skattesubjekt för de berörda skatterna utan att detta inverkar på den enligt inkomstskattelagarna gällande principen att inkomsten av näringsverksamheten bör enkelbeskattas och att skattesatsen skall vara progressiv. Enligt motion Sk21 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör riksdagen ändra det framlagda förslaget på så sätt att delägare i handelsbolag skall kunna räkna med sin andel i handelsbolagets fastighetsskatt vid beräkning av skattereduktion för underskott i kapital. Utskottet anser att förenklingsskäl talar för att handelsbolag blir skattskyldiga för de berörda skatterna. Under remissbehandlingen av det promemorieförslag (Ds 1996:41) som ligger till grund för propositionen påpekade några remissinstanser att förslaget om att göra handelsbolaget till skattesubjekt kan medföra vissa nackdelar vid beskattningen av delägaren såsom att delägaren inte kan erhålla skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen mot handelsbolagets fastighetsskatt. Regeringen har gjort den bedömningen att fördelarna med förslaget vida överstiger de nackdelar som remissinstanserna påpekat. Utskottet delar denna bedömning och tillstyrker propositionen. Följaktligen avstyrker utskottet motion Sk21 yrkande 2.
Redovisning av mervärdesskatt
I propositionen föreslås att handelsbolag och vissa andra skattskyldiga som i dag lämnar momsredovisning månadsvis skall kunna gå över till helårsredovisning av mervärdesskatt i självdeklarationen. En förutsättning är att beskattningsunderlaget inte överstiger 200 000 kr. Enligt motion Sk21 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör beloppsgränsen för helårsredovisning för undvikande av konkurrenssnedvridande effekter bestämmas till 400 000 kr. Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkar i motion Sk22 att handelsbolag med ett beskattningsunderlag upp till en miljon kronor skall kunna få helt år som redovisningsperiod. Jämförliga villkor med aktiebolag och enskild näringsidkare kan enligt motionen uppnås genom att handelsbolaget får betala F-skatt med preliminär mervärdesskatt enligt preliminärdeklaration. Handelsbolagen hade tidigare en motsvarande möjlighet till helårsredovisning. Denna möjlighet slopades emellertid i samband med att redovisningsgränsen höjdes från 200 000 kr till en miljon kronor för övriga skattskyldiga fr.o.m. den 1 januari 1996. Slopandet var föranlett av bl.a. konkurrensneutralitetsskäl. Företag som redovisar årligen i sin ordinarie självdeklaration skall varje månad betala preliminär skatt vilken beräknats med hänsyn tagen till mervärdesskatten. Handelsbolag betalar inte inkomstskatt och följaktligen inte heller F-skatt. Att under dessa förutsättningar medge att mervärdesskatten skulle få redovisas i särskild deklaration en gång om året bedömdes kunna ge handelsbolagen en konkurrensfördel framför aktiebolag och enskild näringsverksamhet. Skatteutskottet har tidigare med anledning av en motion om slopandet av möjligheten till helårsredovisning fr.o.m. den 1 januari uttalat att skattereglerna så långt möjligt bör vara neutrala till olika rörelseformer och att det med denna utgångspunkt är ett problem att handelsbolagen inte har samma möjlighet som andra skattskyldiga att redovisa per kalenderår. Skatteutskottet ansåg att regeringen borde uppmärksamma detta problem och återkomma till riksdagen med ett förslag. Riksdagen beslutade ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet anfört (bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305). I den utredning som nu ägt rum har framhållits att en månadsvis redovisning kan vara betungande för mindre handelsbolag med låg omsättning. Enligt propositionen bör valet av beloppsgräns göras med hänsyn dels till de administrativa konsekvenserna för såväl skattskyldiga som skattemyndigheterna, dels till konkurrensneutraliteten mellan olika företagsformer. Regeringen har vid en avvägning av dessa båda intressen kommit fram till att gränsen bör sättas vid 200 000 kr. Utskottet anser att det inte finns tillräckliga skäl för att fastställa en högre beloppsgräns än den regeringen har föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså propositionen och avstyrker motionerna Sk21 yrkande 3 och Sk22.
I motion Sk21 finns också yrkanden om att företag som är frivilligt skattskyldiga till mervärdesskatt skall ha rätt att redovisa mervärdesskatten i inkomstdeklarationen om beskattningsunderlaget uppgår till högst en miljon kronor (yrkande 4) och att de företag som frivilligt har gått in i mervärdesskattesystemet skall ha en lagfäst rätt också att lämna mervärdesskattesystemet (yrkande 5). I propositionen erinras beträffande liknande under remissbehandlingen uppkommande frågor att gällande regler ger skattemyndigheten möjlighet att medge årsredovisning även om detta vanligen inte tillåts bl.a. av kontrollskäl. Enligt propositionen bör det alltjämt ankomma på skattemyndigheten att avgöra hur redovisningen skall kunna ske vid frivillig skattskyldighet. Utskottet anser det inte finnas skäl för att överväga en sådan lagändring beträffande helårsredovisning som motionärerna föreslår. Detsamma gäller förslaget i motionen om lagfäst rätt till utträde ur mervärdesskattesystemet för de företag som gått in frivilligt. Utskottet avstyrker därmed motion Sk21 yrkandena 4 och 5.
Begränsning av avdragsramen för representation
I propositionen föreslås att avdraget för måltidsutgifter i samband med representation fr.o.m. år 1997 skall sättas ned från 180 till 90 kr per person. I motion N269 yrkande 14 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas om avslag på propositionen i denna del med hänvisning till bl.a. de effekter som kan uppkomma för restaurangbranschen. Enligt motion Sk23 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) bör representationsavdraget slopas. I motion So670 yrkande 2 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) behandlas insatser för minskad alkoholkonsumtion. Även i denna motion yrkas att representationsavdraget skall slopas. Ett slopande av avdragsrätten såvitt avser vin och sprit yrkas i motion Sk371 yrkande 20 av Alf Svensson m.fl. (kd). Enligt motionen bör frånvaron av alkohol i arbetet vara ett särskilt viktigt delmål i strävandena att minska alkoholkonsumtionen. Enligt gällande regler medges avdrag i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé medges inte med större belopp än 180 kr per person. Beloppsgränsen 180 kr infördes hösten 1995 och gäller fr.o.m. inkomståret 1996. Beloppet avser kostnader exklusive mervärdesskatt. Den som inte är skattskyldig till mervärdesskatt får öka avdragsramen med mervärdesskatten. Den nu föreslagna minskningen av avdragsramen för måltidsutgifter från 180 kr till 90 kr har tidigare aviserats bland åtgärder på skatteområdet med syfte att förstärka statens inkomster (prop. 1995/96:150 och prop. 1995/96: 198). Ändringen beräknas medföra en varaktig årlig budgeteffekt om ca 500 miljoner kronor. För 1997 beräknas effekten på statsbudgeten till 200 miljoner kronor. Utskottet anser att den ytterligare uppstramning av avdragsramen för representation som föreslås i propositionen är starkt motiverad mot bakgrund av den förstärkning av det offentligas finanser som åtgärden medför. Utskottet anser inte att det finns motiv för att avskaffa avdraget. Beträffande förslaget att slopa avdragsrätten för vin och sprit i samband med representation har utskottet tidigare (1995/96:SkU20) uttalat att förenklingsskäl talar för att även kostnader för vin och sprit skall få ingå i avdragsramen. Avdragsrätt för vin och sprit infördes i samband med att avdragsramen minskades från 300 till 180 kr. Utskottet ansåg då att utrymmet för vin och sprit skulle bli tämligen måttligt eftersom de 180 kr som kunde dras av för en måltid till huvudsaklig del borde gå åt för att täcka kostnaderna för mat. Utskottet uttalade också att reglerna skulle prövas på nytt om det skulle visa sig att de medförde oönskade effekter. Utskottet har förståelse för de alkoholpolitiska synpunkter som anförts i motionerna Sk371 och So670. Samtidigt vill utskottet framhålla att den minskning av avdragsramen som nu sker medför att utrymmet för vin och sprit vid representation kommer att bli mycket litet eftersom avdraget fortfarande till huvudsaklig del bör avse kostnaderna för maten. Härigenom kan reglerna knappast sägas uppmuntra till alkoholkonsumtion i samband med representation. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionen i denna del och avstyrker motionerna N269 yrkande 14, Sk23, So670 yrkande 2 och Sk371 yrkande 20.
Övriga frågor
I propositionen tas upp en fråga om beskattning av vissa EU-bidrag. Förslaget innebär att bidrag från EG- organ till näringsidkare som är skattskyldiga i Sverige skall inkomstbeskattas som näringsbidrag under samma förutsättningar som gäller för bidrag från svenska staten. Utskottet tillstyrker förslaget och propositionen i övrigt i de delar den inte har berörts i det föregående. I fråga om lagförslagen bör dock göras vissa redaktionella justeringar. Under hösten har riksdagen beslutat om en ändring i 1 § första stycket lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader (prop. 1995/96:209, bet. 1996/97:SfU4, SFS 1996:1069). Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1997. Den ändring i andra stycket i samma paragraf som föreslås i den nu förevarande propositionen (lagförslag 2.6) skall träda i kraft samma dag och bör därför utformas som en ändring i den tidigare ändringslagen i enlighet med utskottets hemställan nedan. Lagförslag 2.5 gäller en ändring i 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. En ändring i samma lagrum föreslås i lagförslag 2.1 i proposition 1995/96:231 som utskottet behandlar i annat sammanhang. Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i sak men den författningstekniska re- gleringen bör ske i det betänkande som utskottet avlämnar med anledning av proposition 1995/96:231 (bet. 1996/97:SkU4). Lagförslag 2.5 utgår därför ur detta ärende. I lagförslag 2.8 föreslås en ändring i 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Samma paragraf föreslås ändrad i proposition 1996/97:21 (lagförslag 2.4) som bereds i finansutskottet. Finansutskottet har överlämnat det sistnämnda lagförslaget till skatteutskottet för att en författningsteknisk samordning skall kunna ske. Vid utformningen av lagförslaget i den nu förevarande propositionen har den ändring som föreslås i proposition 1996/97:21 beaktats. Genom att riksdagen antar det förslag till ändring i 2 kap. 25 § som utskottet återgivit inledningsvis i detta betänkande antas samtidigt den i proposition 1996/97:21 föreslagna ändringen i samma paragraf. De redaktionella justeringar som behövs i övergångsbestämmelserna till ändringarna i 2 kap. 25 § framgår av utskottets hemställan. Med dessa justeringar tillstyrker utskottet de lagförslag som behandlas i detta ärende.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande räntefördelning och expansionsmedel att riksdagen godtar proposition 1996/97:12 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk21 yrkande 1, res. 1 (m) - delvis 2. beträffande skattskyldighet för handelsbolag att riksdagen godtar proposition 1996/97:12 i denna del och avslår motion 1996/97:Sk21 yrkande 2, res. 2 (m) - delvis 3. beträffande helårsredovisning av mervärdesskatt att riksdagen godtar till proposition 1996/97:12 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk21 yrkande 3 och 1996/97:Sk22, res. 3 (m) - delvis res. 4 (fp) - delvis 4. beträffande frivilligt skattskyldiga till mervärdesskatt att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk21 yrkandena 4 och 5, res. 5 (m, fp) 5. beträffande begränsning av avdragsramen för representation att riksdagen godtar proposition 1996/97:12 i denna del och avslår motionerna 1996/97:Sk23, 1996/97:So670 yrkande 2, 1996/97:N269 yrkande 14 och 1996/97:Sk371 yrkande 20, res. 6 (m) - delvis res. 7 (fp, kd) - delvis res. 8 (mp) 6. beträffande beskattning av vissa EU-bidrag att riksdagen godtar proposition 1996/97:12 i denna del, 7. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av propositionerna 1996/97:12 i denna del och 1996/97:21 i denna del och till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de vid proposition 1996/97:12 fogade förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 2. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 3. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 4. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt med den ändringen beträffande övergångsbestämmelserna att ordet intressegemenskapen byts ut mot intressegrupperingen , 7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna Denna lag träder i Denna lag träder i kraft den 1 januari kraft den 1 januari 1997 och tillämpas 1997 och tillämpas första gången vid första gången vid 1998 års taxering. 1998 års taxering. Äldre bestämmelser Äldre bestämmelser i 2 kap. 25 § i 2 kap. 25 § första stycket första stycket tillämpas dock tillämpas såvitt fortfarande för avser skat- räkenskapsår i teunderlag enligt 2 handelsbolaget som § lagen (1984:1052) har påbörjats före om statlig ikraftträdandet. fastighets-skatt, 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel och 2 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader dock fortfarande för räkenskapsår i handelsbolaget som har påbörjats före ikraftträdandet.
9. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
dels antar följande av utskottet upprättat förslag till
Lag om ändring i lagen (1996:1069) om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader i dess lydelse enligt lagen (1996:1069) om ändring i nämnda lag och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1069) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 § Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild löneskatt med 23,52 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §. I fråga om handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna Denna lag träder i Denna lag träder i kraft den 1 januari kraft den 1 januari 1997. För 1997. För beskattningsår som beskattningsår som påbörjats före påbörjats före ikraftträdandet ikraftträdandet tillämpas äldre tillämpas äldre bestämmelser. De bestämmelser. De nya bestämmelserna nya bestämmelserna i 1 och 3 §§ i 1 § första tillämpas för stycket och 3 § beskattningsår som tillämpas för påbörjas den 1 beskattningsår som januari 1998 och påbörjas den 1 senare. För januari 1998 och beskattningsår som senare. För påbörjas efter beskattningsår som ikraftträdandet men påbörjas efter före den 1 januari ikraftträdandet men 1998 skall särskild före den 1 januari löneskatt enligt 1998 skall särskild nämnda paragrafer löneskatt enligt tas ut med 22,42 nämnda paragrafer procent. tas ut med 22,42 procent. Äldre bestämmelser i 1 § andra stycket i paragrafens lydelse intill den 1 januari 1997 tillämpas för räkenskapsår hos handelsbolaget eller den europeiska ekonomiska intressegrupperinge n som har påbörjats före ikraftträdandet. res. 1 (m) - delvis res. 2 (m) - delvis res. 3 (m) - delvis res. 4 (fp) - delvis res. 6 (m) - delvis res. 7 (fp, kd) - delvis
Stockholm den 19 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m).
Reservationer
1. Räntefördelning och expansionsmedel (mom. 1 och mom. 7 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med Utskottet vill och slutar med yrkande 1 bort ha följande lydelse: Propositionen innebär att tillskott av kapital skall avräknas mot den särskilda post som beräknas vid övertagandet av fastigheten. Denna utformning av reglerna kommer sannolikt att minska beredvilligheten att tillföra verksamheten nytt kapital, något som måste undvikas. Reglerna bör i stället utformas så att såväl den särskilda posten som den befintliga övergångsposten skall vara oförändrad bl.a. vid tillskott av kapital. Den skall också beräknas utan att man tar hänsyn till det fördelningsunderlag som övertagaren har i sin förvärvskälla före fastighetsöverlåtelsen. Om det skulle visa sig att en sådan bestämmelse kan och också i verkligheten missbrukas finns det i så fall möjlighet att komplettera lagstiftningen. De nya reglerna för enskild näringsverksamhet infördes fr.o.m. 1995 års taxering. För att i möjligaste mån undvika olikhet i behandlingen av de generationsskiften som ägt rum sedan de nya reglerna infördes bör de nu aktuella reglerna få tillämpas på överlåtelser efter utgången av år 1993. Riksdagen bör redan nu besluta om ändrade övergångsbestämmelser. Beträffande övriga lagändringar bör propositionen i denna del godtas endast i avvaktan på att regeringen skyndsamt återkommer med ett förslag om beräkningen av den särskilda posten i enlighet med motion Sk21. Dessa kompletterande regler skall tillämpas från den 1 januari 1997 och tillämpas på överlåtelser efter utgången av år 1993.
dels att utskottets hemställan under 1 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 1. beträffande räntefördelning och expansionsmedel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk21 yrkande 1 och proposition 1996/97:12 i denna del beslutar att införa nya regler för generationsskiften i enskild näringsverksamhet i enlighet med vad utskottet anfört och hos regeringen begär att den skyndsamt lägger fram ett nytt förslag om den särskilda postens storlek i enlighet med motion 1996/97:Sk21, 7. beträffande lagförslagen i fråga om räntefördelning och expansionsmedel att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till 2. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning med den ändringen att punkt 3 av övergångsbestämmelserna erhåller följande lydelse: Bestämmelsen i 14 a § tillämpas i fråga om fastighetsöverlåtelser som skett den 1 januari 1994 eller senare. , 3. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel med den ändringen att punkt 2 av övergångsbestämmelserna erhåller följande lydelse: Bestämmelsen i 7 a § tillämpas i fråga om fastighetsöverlåtelser som skett den 1 januari 1994 eller senare.
2. Skattskyldighet för handelsbolag (mom. 2 och mom. 7 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse: Det förslag om skattskyldighet för handelsbolag som regeringen har lagt fram bör införas, men kompletteras så att en delägare i ett handelsbolag kan erhålla skattereduktion för sin andel av handelsbolagets statliga fastighetsskatt. Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag. Utskottet tillstyrker därmed motion Sk21 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande skattskyldighet för handelsbolag att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk21 yrkande 2 och proposition 1996/97:12 i denna del hos regeringen begär att den lägger fram ett lagförslag som innebär skattereduktion för handelsbolagets fastighetsskatt i enlighet med vad utskottet anfört.
3. Redovisning av mervärdesskatt (mom. 3 och mom. 7 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med I den utredning och slutar med och Sk22 bort ha följande lydelse: Regeringen föreslår att för skattskyldiga som inte lämnar självdeklaration och som redovisar mervärdesskatten i särskild deklaration återinförs en möjlighet till helårsredovisning om beskattningsunderlaget uppgår till högst 200 000 kronor. För undvikande av konkurrenssnedvridande effekter bör beloppsgränsen ändras till 400 000 kronor. Utskottet tillstyrker därför motion Sk21 yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 3 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 3. beträffande helårsredovisning av mervärdesskatt att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk21 yrkande 3 och med anledning av proposition 1996/97:12 i denna del och motion 1996/97:Sk22 beslutar att beloppsgränsen för helårsredovisning av mervärdesskatt i handelsbolag skall vara 400 000 kr, 7. beträffande lagförslagen i fråga om helårsredovisning av mervärdesskatt att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts antar det vid proposition 1996/97:12 fogade förslaget till ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den ändringen att beloppet 200 000 i 14 kap. 8 § byts ut mot beloppet 400 000.
4. Redovisning av mervärdesskatt (mom. 3 och mom. 7 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med I den utredning och slutar med och Sk22 bort ha följande lydelse: Från den 1 januari 1996 gäller att alla handelsbolag måste lämna särskild mervärdesskattedeklaration varje månad, vilket är betungande för dem. Detta påpekades i en fp-motion, vilken sedan behandlades av skatteutskottet i betänkandet 1995/96:SkU31. Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt möjligt vara neutrala till olika rörelseformer. Regeringen uppmanades att återkomma till riksdagen med ett förslag rörande detta problem. Regeringen återkommer nu med ett förslag, vilket inte tillgodoser kravet på att skattereglerna skall vara neutrala till olika rörelseformer. Regeringen anser att gränsen för en möjlighet till helårsredovisning av konkurrens-neutralitetsskäl bör sättas till 200 000 kr. Enligt den nu väckta fp-motionen Sk22 kan jämförliga villkor med aktie-bolag och enskild näringsidkare uppnås genom att handelsbolaget får F-skatt med preliminär mervärdesskatt enligt preliminär deklaration. Enligt motionärernas uppfattning bör även handelsbolag med ett beskattningsunderlag på upp till 1 miljon kronor kunna få ha helt år som redovisningsperiod. Utskottet tillstyrker det förslag som har lagts fram i motion Sk22 att dessa regler skall införas för handelsbolagen. Det får ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag om beräkning av preliminär skatt för mervärdesskatten i dessa fall.
dels att utskottets hemställan under 3 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 3. beträffande helårsredovisning av mervärdesskatt att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk21 yrkande 3 och med anledning av proposition 1996/97:12 i denna del och motion 1996/97:Sk22 beslutar att beloppsgränsen för helårsredovisning av mervärdesskatt i handelsbolag skall vara 1 000 000 kr, 7. beträffande lagförslagen i fråga om helårsredovisning av mervärdesskatt att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts antar det vid proposition 1996/97:12 fogade förslaget till ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den ändringen att beloppet 200 000 i 14 kap. 8 § byts ut mot beloppet 1 000 000.
5. Frivilligt skattskyldiga till mervärdesskatt (mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med I den utredning och slutar med och Sk22 bort ha följande lydelse: Det är viktigt, inte minst för små företag, att skattereglerna är enkla och inte orsakar en omfattande administration. En förenkling skulle vara att ha samma redovisningsregler för de företag som är frivilligt skattskyldiga inom mervärdesskattessystemet som för övriga företag med ett årligt beskattningsunderlag om högst 1 miljon kronor, dvs. de skall ha rätt att redovisa skatten i inkomstdeklarationen. I den mån företaget inte lämnar självdeklaration skall möjlighet till ersvis redovisning föreligga enligt samma regler som gäller för övriga skattskyldiga. De som valt frivillig skattskyldighet har i dag inte möjlighet att välja att gå ur mervärdesskattesystemet. För undvikande av mer eller mindre konstlade åtgärder för att komma ur systemet bör denna rättighet i stället lagfästas. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk21 yrkandena 4 och 5.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande frivilligt skattskyldiga till mervärdesskatt att riksdagen med med anledning av motion 1996/97:Sk21 yrkandena 4 och 5 hos regeringen begär att den lägger fram lagförslag som innebär att den som är frivilligt skattskyldig till mervärdesskatt skall ha rätt att redovisa mervärdesskatten i inkomstdeklarationen under förutsättning att beskattningsunderlaget uppgår till högst 1 miljon kronor i enlighet med vad som anförts i motionen och att den som är frivilligt skattskyldig till mervärdesskatt skall ha rätt att gå ur systemet i enlighet med vad som anförts i motionen.
6. Begränsning av avdragsramen för representation (mom. 5 och mom. 7 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 20 bort ha följande lydelse: Förslaget att reducera avdragsramen för representation från 180 till 90 kr per person och måltid riskerar att motverka sitt syfte av flera skäl. Restaurangnäringen är en väsentlig del av den privata tjänstesektorn, med en lönsamhetsnivå som gör branschen mycket känslig för den typ av förändringar som nu är aktuella. Denna sektor är personalintensiv och genererar många arbetstillfällen. Det är sannolikt att många företag kommer att ändra sina interna representationsregler och i stor utsträckning genomföra representation i egna lokaler med egen personal. Till den del lönekostnaderna för anställd personal avser sådan representation är de formellt inte avdragsgilla, men i realiteten kommer inte detta att kunna kontrolleras. Den föreslagna förändringen kommer sannolikt att i väsentlig grad skada förutsättningarna för branschen att bibehålla respektive skapa nya arbetstillfällen inom den privata tjänstesektorn. Riksdagen bör avslå regeringens förslag i denna del.
dels att utskottets hemställan under 5 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 5. beträffande begränsning av avdragsramen för representation att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N269 yrkande 14 avslår proposition 1996/97:12 i denna del och motionerna 1996/97:Sk23, 1996/97:So670 yrkande 2 och 1996/97:Sk371 yrkande 20, 7. beträffande lagförslagen i fråga om avdrag för representation att riksdagen till följd av vad som ovan anförts avslår det i proposition 1996/97:12 framlagda förslaget till ändring av punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370).
7. Begränsning av avdragsramen för representation (mom. 5 och mom. 7 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) och Holger Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 20 bort ha följande lydelse: Av förenklingsskäl anser regeringen sedan tidigare att även vin och sprit kan ingå i avdragsramen vid företagsrepresentation. Regeringens motivering är mycket tunn i jämförelse med ambitionerna på det alkoholpolitiska området att minska konsumtionen av alkohol i Sverige med 25 % fram till år 2000. Detta mål har av regering och riksdag ansetts så centralt och så viktigt att man ställt sig bakom den handlingsplan ett antal berörda myndigheter utarbetat. Som framhålls i motion Sk371 skall staten inte subventionera alkoholkonsumtion. Frånvaron av alkohol i arbetet bör i stället vara ett särskilt viktigt delmål i arbetet för att begränsa alkoholkonsumtionen. Reglerna om att inte inberäkna alkohol i avdragen för representation har lång tradition i Sverige och bör värnas. Både arbetsgivare och restaurangbranschen är vana vid nuvarande rutiner. Utskottet förordar att regeringens förslag ändras i enlighet med anförda och tillstyrker motion Sk371 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 5 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 5. beträffande begränsning av avdragsramen för representation att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk371 och med anledning av proposition 1996/97:12 i denna del och motionerna 1996/97:Sk23 och 1996/97:So670 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:N269 yrkande 14 beslutar att införa föreskrifter om avdrag för representation som innebär att kostnader för vin och sprit inte skall vara avdragsgilla, 7. beträffande lagförslagen i fråga om avdrag för representation att riksdagen till följd av vad som ovan anförts antar det i proposition 1996/97:12 framlagda förslaget till ändring av punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att följande uttryck läggs till som avslutning på tredje stycket andra meningen: - - - och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin.
8. Begränsning av avdragsramen för representation (mom. 5)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 20 bort ha följande lydelse: En minskning av representationsavdraget för måltidsutgifter till endast 90 kr per måltid torde i de flesta fall täcka endast en mindre del av den totala kostnad för en måltid som är vanlig vid representation. Ett så litet avdrag har förmodligen ett mycket begränsat värde för den som utför representationen. Det skapar också ett extra administrationsarbete genom att räkningar i de flesta fall får klyvas i två delar, ett avdragsgillt och ett icke avdragsgillt belopp. Eftersom representation i grunden avser privata levnadsomkostnader, är det både principiellt riktigt och praktiskt lika bra att nu ta steget fullt ut och helt avskaffa representationsavdraget. Detta leder också till en ytterligare statsfinansiell besparing på ca 500 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker motion Sk23.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande begränsning av avdragsramen för representation att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk23 och med anledning av proposition 1996/97:12 i denna del och motionerna 1996/97:Sk371 yrkande 20 och 1996/97:So670 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:N269 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om att representationsavdraget skall slopas.