Vissa högskolefrågor
Betänkande 1993/94:UbU16
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU16
Vissa högskolefrågor
Innehåll
1993/94 UbU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet 47 motioner från den allmänna motionstiden 1994 om högskolan och vissa frågor om forskning. De tar till stor del sikte på de förändringar inom högskolan som genomförts sedan drygt ett år. Såväl regerings- som oppositionspartierna vidhåller sina skiljaktiga meningar på en rad punkter.
Motioner från skilda partier tar upp frågan om införandet av en s.k. samvetsklausul i högskoleutbildningen. En majoritet av utskottet tar avstånd från att införa en bestämmelse som innebär att studenter kan vägra att genomgå ett obligatoriskt kursmoment av religiösa, etiska eller andra skäl. Utskottet föreslår med bifall till dessa motioner att riksdagen skall ge regeringen detta till känna. Mot detta reserverar sig regeringspartiernas företrädare.
Med anledning av två motioner från Folkpartiet och Moderaterna föreslår ett enigt utskott en utvärdering av erfarenheterna från Högskolans avskiljandenämnds verksamhet samt en översyn av regelsystemet för avskiljande av studenter från fortsatt högskoleutbildning.
I övrigt avstyrker utskottet motionerna. Till betänkandet har Socialdemokraterna fogat fem reservationer och Ny demokrati en. En meningsyttring har avgetts av suppleanten från Vänsterpartiet.
Motionerna
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny lärarutbildning och nya rekryteringsvägar till läraryrket.
1993/94:Ub601 av Isa Halvarsson och Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts mot införande av en samvetsklausul i vårdutbildningarna.
1993/94:Ub603 av Rune Backlund och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagningsreglerna till universitet och högskolor för sökande med studieomdöme från folkhögskola.
1993/94:Ub604 av Christer Lindblom och Ulf Melin (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna för avskiljande av studerande vid högskola.
1993/94:Ub605 av Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.
1993/94:Ub610 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att obligatoriskt låta varje doktorsavhandling följas av en populärvetenskaplig sammanfattning, att också distribueras i särtryck.
1993/94:Ub611 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild sammanhållen psykoterapiutbildning för psykologer vid psykologiska institutioner.
1993/94:Ub617 av Elisabeth Persson och Björn Samuelson (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till högskolor och universitet av sökande med studieomdöme från folkhögskola.
1993/94:Ub619 av Siw Persson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i ett fortsatt kompletterings- och ekvivaleringsförfarande.
1993/94:Ub620 av Gudrun Norberg m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-kunskap inom den högre utbildningen.
1993/94:Ub624 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå forskningsresurser till Mitthögskolan för forskning i kooperativa frågor med inriktning på regional utveckling och glesbygd.
1993/94:Ub631 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdering av de folkhögskolestuderandes studieomdömen vid intagning till högskolor och universitet.
1993/94:Ub632 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur med därtill hörande fasta forskningsresurser vid Glasforskningsinstitutet/Glafo i Växjö.
1993/94:Ub641 av Ingegerd Sahlström och Margareta Israelsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av specialpedagoger för hörselhandikappade elever.
1993/94:Ub645 av Anders Svärd och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärare för döva.
1993/94:Ub648 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i flyktingrätt i samband med kommande forskningsproposition.
1993/94:Ub651 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av arkitektutbildningen.
1993/94:Ub652 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en samvetsklausul inte bör införas.
1993/94:Ub653 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en enhet för forskning om etik i politiken.
1993/94:Ub655 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av utbildning för läkare och studerande i kvinnors hälsa.
1993/94:Ub656 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av det nu gällande regelverket inom högskolans område.
1993/94:Ub661 av Lennart Brunander och Rune Thorén (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett centrum för kulturvetenskaplig forskning vid Göteborgs universitet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inom det kulturvetenskapliga området bör utvecklas en fastare forskningsorganisation med inriktning på kulturfakultet.
1993/94:Ub666 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av sjuksköterskor med inriktning mot geriatrik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidareutbildning och forskning inom geriatrisk vård för sjuksköterskor och annan vårdpersonal med medellånga vårdutbildningar.
1993/94:Ub667 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att eventuellt förslag om samvetsklausul i högskoleförordningen skall föreläggas riksdagen för yttrande enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Ub670 av Olle Schmidt och Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Verket för högskoleservice bör vidta åtgärder i enlighet med vad riksdagen tidigare uttalat samt vad i motionen anförts.
1993/94:Ub671 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningssamordnare vid Svenska emigrantinstitutet i Växjö.
1993/94:Ub680 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sexologi som obligatoriskt moment i lärarutbildningarna.
1993/94:Ub683 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samvetsklausul i barnmorskeutbildningen.
1993/94:Ub687 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mitthögskolans rätt att inrätta professurer och examinera doktorer i vissa ämnen.
1993/94:Ub688 av Karin Starrin (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att starta entreprenörsutbildning.
1993/94:Ub693 av Rune Rydén och Bo Arvidson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av högskolelagen.
1993/94:Ub698 av Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att civilingenjörsexamen även i framtiden kan översättas med Master of Science in Engineering och arkitektexamen med Master of Science in Architecture.
1993/94:Ub705 av Erling Bager m.fl. (fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet.
1993/94:Ub707 av Maja Bäckström och Leo Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning med inriktning på turism och rekreation.
1993/94:Ub712 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismforskning vid Mitthögskolan i Östersund.
1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till Utredningen av högskolereformen i enlighet med vad i motionen anförts, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löntagarfondsmedlen.
1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolans ansvar för fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den särskilda utredaren skall uppmärksamma olika aspekter på studenternas rättssäkerhet, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk arbetsgrupp för att följa upp det nya resursfördelningssystemet, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av lokala regler för behörighet och urval till högskolan.
1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av fakultetsorganisationen.
1993/94:Ub726 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte införa en samvetsklausul i högskoleförordningen.
1993/94:Ub737 av Hans Göran Franck m.fl. (s, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett Center för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling.
1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslivserfarenhet som behörighetsgrundande till högskolan, 5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den decentraliserade antagningens effekter på den sociala snedrekryteringen till högskolan.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningen.
1993/94:So247 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 15. att riksdagen hos regeringen begär att Verket för högskoleservice får i uppdrag att föreslå en obligatorisk undervisning på universitetens sjukvårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan.
1993/94:So501 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en obligatorisk 5-poängskurs i etik att ingå i forskarutbildningen för medicine forskarstuderande.
1993/94:Kr292 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att den noga beaktar frågan om en professur för forskning och utveckling i operavetenskap vid Universitetet i Umeå i nästa forskningsproposition.
1993/94:Jo520 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildning i alternativa metoder till djurförsök skall ingå
i högskolans grund- och forskarutbildning med medicinsk och biologisk inriktning,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt program för forskning kring alternativa metoder i nästkommande forskningsproposition.
1993/94:Jo528 av Ingela Mårtensson och Siw Persson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i alternativa metoder till djurförsök.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande 56 motionsyrkanden om högskola och forskning vilka alla har väckts under den allmänna motionstiden innevarande riksmöte. Utskottet vill redan här inledningsvis erinra om att riksdagen under föregående riksmöte beslutade om en universitets- och högskolereform vilken omfattade en ny högskolelag (1992:1434) och riktlinjer för ett nytt resurstilldelningssystem. Regeringen har därefter beslutat om en ny högskoleförordning (1993:100) varigenom hela det nya regelsystemet för högskoleväsendet trädde i kraft den 1 juli 1993. Det nya resurstilldelningssystemet för såväl grundutbildning som för forskning och forskarutbildning införs successivt under treårsperioden (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103 resp. prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Regeringen har uppdragit åt Utredningen om nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor, Resursberedningen, att följa upp det nya systemet. När det gäller högskolereformen i övrigt har regeringen den 22 december 1993 beslutat tillkalla en särskild utredare för att göra en uppföljning av reformen.
1. Högskolereformen
1.1. Rättssäkerhetsfrågor
Ett antal motioner har väckts med anledning av den förestående uppföljningen av högskolans nya regelsystem. I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 15 tas rättssäkerhetsfrågor upp i vid bemärkelse. Där framhålls vikten av att den av regeringen tillkallade särskilde utredaren uppmärksammar olika aspekter på studenternas rättssäkerhet. En motionär anför i motion 1993/94:Ub656 (s) att det finns behov av en utvärdering av det nu gällande regelverket inom högskolans område. Man bör undersöka om reformen ger studenten ett alltför svagt rättsskydd t.ex. vad gäller rätten för högskolan att ta ut avgifter, avsaknad av tillsynsmyndighet och bristen på enhetliga antagnings- och behörighetsregler. I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 8 begärs tilläggsdirektiv till utredningen av högskolereformen avseende möjligheten till insyn och oberoende tillsyn, studenternas rättssäkerhet, studentinflytande samt överklagande av studiestödsärenden.
Som framgår har en särskild utredare i uppgift att göra en uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143). Avsikten är -- heter det i direktiven -- att utredaren skall studera hur den nya friheten och det ökade ansvaret som kännetecknar reformen utnyttjats av universiteten och högskolorna under treårsperioden 1993/94--1995/96. Av direktiven framgår vidare att utredaren bör studera bl.a. hur den nya högskolelagen och den nya högskoleförordningen tillämpas och därvid särskilt belysa studentinflytandet i olika beslutsorgan, behörighetsvillkor och urvalsregler samt antagningssystem och information till studenterna. Utredaren skall fortlöpande redovisa sitt arbete med en första rapport i september 1994. Slutredovisning är beräknad till den 1 mars 1996.
Den särskilda utredningen för att genomföra riksdagens beslut om att avskaffa kårobligatoriet samt nationsobligatoriet (dir. 1993:106) har nyligen avlämnat ett betänkande, Avveckling av den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer (SOU 1994:47). Utredningen har bl.a. redovisat förslag om studentrepresentation i olika beslutsorgan inom universitet och högskola. Utredningens förslag bereds inom regeringskansliet.
Utskottet konstaterar att de frågor som motionärerna berör är föremål för översyn resp. beredning inom regeringskansliet. Utskottet utgår från att studenternas rättssäkerhet kommer att bli ordentligt belyst och att, i den mån den oro som motionärerna framför visar sig befogad i något avseende, utredaren kommer att föreslå erforderliga åtgärder. Utskottet vill vidare hänvisa till vad utskottet tidigare anfört angående studenternas rättssäkerhet (bet. 1992/93:UbU3 s. 16). Utskottet förutsatte då att högskolornas ledning känner ansvar för att eventuella lokalt utfärdade regler är förvaltningsrättsligt riktiga och att detta är en kvalitetsfråga som kan bli aktuell att uppmärksamma i utvärderingen av högskolorna. Vad särskilt gäller avgifter har utskottet tidigare behandlat även denna fråga (bet. 1992/93:UbU3 s. 17). Enligt avgiftsförordningen (SFS 1992:191) får statliga myndigheter inte utan särskilt bemyndigande ta ut avgifter för sin verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 1993/94:Ub715 yrkande 15, 1993/94:Ub656 och 1993/94:Ub714 yrkande 8 avslås.
1.2. Resurstilldelningssystemet
Vad gäller frågan om det nyligen införda resurstilldelningssystemet hävdas i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 16 att ansvaret för uppföljningen av systemet inte enbart kan läggas på en expertgrupp som Resursberedningen. Även en parlamentarisk arbetsgrupp borde få i uppgift att följa förändringarna, eftersom dessa är av så utomordentlig betydelse från samhällets synpunkt.
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
För att närmare utveckla samt följa införandet av det nya resurstilldelningssystemet tillkallade regeringen i augusti 1992 en kommitté bestående av sakkunniga, experter och företrädare för universitet och högskolor, Resursberedningen (U 1992:05).
Resursberedningens uppföljning avser i princip erfarenheter från de första åren som systemet tillämpats. Beredningen kommer, enligt vad utskottet erfarit, att under våren 1994 avge ett delbetänkande om hittillsvarande tendenser och framför allt om attityder till systemets olika delar. En summering av det första årets erfarenheter och eventuella förslag till justeringar av systemet planeras i ett betänkande under början av år 1995. Utskottet har noterat att Verket för högskoleservice (VHS) enligt årets finansplan (s. 59) ålagts ett uppföljningsansvar av resurstilldelningssystemet. Inom ramen för den uppföljning av högskolereformen som utskottet tidigare redogjort för ankommer det även på den särskilde utredaren att särskilt belysa tillgängligheten till högre utbildningar ur olika aspekter (dir. 1993:143 s. 3).
Utskottet har tidigare (bet. 1992/93:UbU14 s. 35 f.) behandlat ett motionsyrkande om en parlamentarisk arbetsgrupp. Utskottet underströk då att de samlade effekterna av det nya systemet inte går att med säkerhet förutse. En noggrann uppföljning av systemet erfordrades därför, vilken skulle ske inom ramen för Resursberedningens arbete. Utskottet anförde emellertid också att uppföljningen borde ske i sådana former att den ger parlamentarisk insyn. Utskottet har erfarit att Resursberedningen har för avsikt att tillgodose detta i form av seminarier eller motsvarande under arbetets gång.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 16.
1.3. Antagning till högskolan
I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 17 framförs en oro för att de enskilda högskolornas ökade möjlighet att utforma lokala regler för antagning skall inskränka rättssäkerheten för de sökande. För att garantera rättssäkerheten för studenterna menar motionärerna att en kartläggning av lokala regler för behörighet och urval till högskolan snarast bör komma till stånd.
Enligt den nya högskoleförordningen skall frågor om antagning avgöras av högskolorna själva (8 kap. 11 § högskoleförordningen). Beslut om utformning av tillträdesregler och antagning av studenter fattas således numera av varje högskola och universitet och inte av någon central antagningsmyndighet. Hela ansvaret för studentrekryteringen ligger på varje universitet och högskola. Frågor om behörighet, urval och antagning får lösas inom ramen för mycket allmänna riktlinjer i högskolelagen och högskoleförordningen.
Utskottet konstaterar att inom ramen för den särskilda översyn av högskolereformen som ovan beskrivits, skall utredaren särskilt belysa hur antagningssystemet har utvecklats. Utskottet förutsätter att utredaren därvid noggrant kartlägger de lokalt utformade behörighets- och urvalsregler som påverkar studenternas rättssäkerhet och möjligheter att antas till högskolan. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 17.
Sökande med studieomdöme från folkhögskola måste enligt flera motioner ges likvärdiga möjligheter jämfört med övriga sökande att antas till högskola. I motionerna 1993/94:Ub631 (s) och 1993/94:Ub 617 (v) yrkande 1 framhålls det att sökande med studieomdöme från folkhögskola som merit nedvärderas och missgynnas i det nya urvalssystemet. Riksdagens uttalande att sådant omdöme skall jämställas med betyg beaktas inte menar motionärerna. Regeringen bör enligt motion 1993/94:Ub603 (c) utarbeta tydliga råd och anvisningar till högskolor och universitet, när det gäller studieomdöme från folkhögskola. I motion 1993/94:Ub670 (fp) framförs att VHS bör vidta åtgärder för att komma till rätta med problemen som finns beträffande hanteringen av folkhögskoleelevernas studieomdömen.
I högskoleförordningen finns de grundläggande bestämmelserna om urval (8 kap. 7 och 8 §§). Urvalsgrunderna är betyg, högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare utbildning samt arbetslivserfarenhet. Även av sökande åberopade särskilda skäl skall kunna användas som urvalsgrund. Högskoleprovet får inte användas som enda urvalsgrund för "hela antagningen till en utbildning", dvs. för alla högskoleplatser, jfr högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändr. 1994:37). Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt underrepresenterat kön. Vilka urvalsgrunder som används och hur dessa tillämpas beslutas av varje högskola och universitet.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation har gjort en kartläggning över hur antagningen till de fristående kurserna vid de flesta statliga högskolorna skett inför antagningen till läsåret 1993/94. Den visar att den övervägande majoriteten av antagningsmyndigheterna (högskolorna/universiteten) lägger studieomdömen från folkhögskola till grund för urval. Omdömen jämställs också i de flesta fall med betyg, även om olikheter i värderingen förekommer. Utskottet har vidare erfarit att då samordnad antagning sker till visst utbildningsområde eller utbildningsprogram placerar alltid VHS sökande med studieomdöme från folkhögskola i en särskild kvotgrupp.
Utskottet förutsatte vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU3 s. 32) att graderade studieomdömen från folkhögskola liksom tidigare kommer att jämställas med betyg och kunna läggas till grund för urval till högskoleutbildning. Utskottet står fast vid sin tidigare redovisade uppfattning beträffande bedömningen av studieomdömen. Utskottet utgår från att detta kommer att beaktas även i fortsättningen av berörda antagningsmyndigheter utan att det erfordras några särskilda gemensamma regler härför. VHS är en servicemyndighet utan tillsynsansvar eller möjligheter att meddela föreskrifter. Det ankommer på regeringen att följa utvecklingen och vidta de åtgärder som kan vara påkallade.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub631, 1993/94:Ub670, 1993/94:Ub603 och 1993/94:Ub617 yrkande 1.
Arbetslivserfarenhet bör enligt motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 4 även i fortsättningen vara behörighetsgrundande och även ha viss betydelse vid antagning. Den decentraliserade antagningen bör följas upp så att inte arbetslivserfarenhet blir mindre värd i framtiden.
Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts om urvalsgrunder och konstaterar därvid att arbetslivserfarenhet utgör en grund för urval till högskoleutbildning. Inom ramen för den särskilda uppföljningen av högskolereformen som ovan redovisats skall det särskilt belysas hur urvalsreglerna utvecklats. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 4.
En utvärdering av den decentraliserade antagningens effekter på den sociala snedrekryteringen begärs i motion 1993/94:Ub903 (v) yrkande 5. Det är viktigt att se till att inte antagningssystemet försämras ur den aspekten, hävdar motionärerna.
Som redan anförts har en särskilt utredare tillkallats för att göra en uppföljning av 1993 års högskolereform. Utredaren har också till uppgift att belysa tillgängligheten till högre utbildning i olika delar av landet liksom eventuella förändringar vad gäller den sociala, könsmässiga och regionala rekryteringen till högre utbildning. Mot bakgrund av den pågående utredningen föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 5.
2. Samvetsklausul
I flera motioner ifrågasätts införandet av en s.k. samvetsklausul i högskoleutbildningen som innebär att en studerande av samvetsskäl kan befrias från att delta i vissa utbildningsmoment. I motion 1993/94:Ub683 (s) sägs att en barnmorska som inte kan utföra alla de arbetsuppgifter som ingår i yrket bör ta konsekvensen av detta och välja ett annat yrke. En samvetsklausul är ett hot mot bredden i barnmorskans yrkeskunnande. Den allmänna uppfattningen inom vården är, framhålls det i motion 1993/94:Ub726 (s), att personal som av etiska eller religiösa skäl inte kan utföra vissa moment inte skall söka till utbildning som inrymmer just dessa moment. Skälet till denna uppfattning är patienternas rätt enligt hälso- och sjukvårdslagen till vård efter behov. I motionerna 1993/94:Ub601 (fp) och 1993/94:Ub652 (fp) framhålls vidare att det är den som söker vård som skall komma i första hand. Han eller hon måste vara säker på att få den hjälp som befintlig kunskap möjliggör och våra lagar ger rätt till. I motion 1993/94:Ub667 (v) begärs att ett eventuellt förslag till samvetsklausul skall föreläggas riksdagen för yttrande, innan beslut fattas i ärendet.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Regeringen beslutade den 22 april 1993 att tillsätta en utredning (dir. 1993:48) om en samvetsklausul i högskoleutbildningen. Den särskilde utredaren har till uppgift att mot bakgrund av högskolereformen utreda frågan hur studenternas rätt att av religiösa, etiska eller andra skäl vägra delta i vissa utbildningsmoment kan tillgodoses i högskoleförordningen. Bakgrunden till utredningen var att högskolereformen innebar en större frihet för universitet och högskolor från statligt detaljinflytande och därmed också en begränsning av studenternas rätt att överklaga beslut som lokalt fattats av universitet och högskolor. I samband med den nya förordningen väcktes frågan huruvida överklaganderätten för studenterna var alltför begränsad. Det man särskilt avsåg var sådana ärenden som studenterna kunde överklaga till det tidigare Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och sedermera Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH), t.ex. studenters vägran att delta i obligatoriska moment i undervisningen. Exempel på beslut var ärenden som avsåg studenter på barnmorskelinjen som nekats dispens från den obligatoriska kursen i insättning av spiral. Skälen till en sådan vägran kunde vara religiösa eller etiska. En vägran kunde innebära att studenten inte blev godkänd på utbildningen och alltså inte fick ut sitt examensbevis. Utredningen väntas lämna sitt förslag under våren 1994.
Den fråga som motionärerna väcker är enligt utskottets mening av mycket stor principiell vikt. Utskottets grundläggande uppfattning är att varje patient som söker hälso- och sjukvård alltid skall vara säker på att få den vård och behandling som situationen kräver. Han eller hon skall vara garanterad att bli behandlad av personal som är utbildad och kompetent att sköta uppgiften. Alla vårdsökande skall känna sig förvissade om att personalen handlar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och följer gällande föreskrifter. Denna princip ställer naturligtvis höga krav på de patientorienterade utbildningarna. För att vårdpersonal skall erhålla den utbildning och kompetens som samhället fordrar får det i princip inte finnas utrymme för en student att vägra genomgå ett obligatoriskt kursmoment.
Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare i samband med utformningen av barnmorskeutbildningen behandlat frågan om ett eventuellt införande av en samvetsklausul med hänsyn till sjukvårdspersonals etiska övertygelse (bet. 1986/87:SoU5). Någon samvetsklausul har emellertid inte införts och yrkesverksam personal saknar lagstadgad rätt att t.ex. slippa medverka vid aborter.
Utskottet har under hand erfarit att problemen förefaller vara av ringa omfattning. Det finns enligt utskottets mening förutsättningar att i det enskilda fallet nå tillfredsställande lösningar på konflikten mellan utbildningens krav och den etiska övertygelsen. Utskottet kan i sammanhanget peka på att, enligt Socialstyrelsens allmänna råd för sjukvårdspersonal, bör personer, som på etiska, religiösa eller andra grunder inte kan acceptera att abort utförs, inte delta i abortvården av hänsyn till den abortsökande kvinnan (SOSFS 1989:6, 4.11).
Enligt utskottets bestämda mening bör en samvetsklausul i högskoleutbildningen i enlighet med vad som anförs i direktiven till den nämnda utredningen inte komma i fråga. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub683, 1993/94:Ub726, 1993/94:Ub601 och 1993/94:Ub652 samt med anledning av motion 1993/94:Ub667 ger regeringen detta till känna.
3. Avskiljande av studenter
En översyn av reglerna för avskiljande av studenter från högskoleutbildning föreslås i motionerna 1993/94:Ub693 (m) och 1993/94:Ub604 (fp, m). Motionärerna åberopar de nu gällande förutsättningarna för avskiljande, vilka regleras i 4 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) och anför att ett avskiljande i dag endast kan grundas på vad som händer i utbildningssituationen. Företeelser som i och för sig inte är tillräckligt grava för att avskilja en studerande kan ändå vara diskvalificerande för yrkeslegitimation eller behörighet, framhåller motionärerna. Detta gäller framför allt undervisningsyrken och vårdyrken, där personer med uppenbart bristande lämplighet kan komma att skada annan person. Motionärerna anser det orimligt att lagstiftningen om avskiljande av studenter saknar koppling till den kommande yrkesrollen.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Som redan framgått regleras förutsättningarna för avskiljande i 4 kap. 6 § högskolelagen. Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd. Enligt 1 § förordningen (1987:915, ändr. 1993:809) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning tar nämnden upp sådana frågor endast efter skriftlig anmälan från rektor för ett universitet eller en högskola eller den som rektor har utsett. Grunden för ett avskiljande är att studenten lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Dessutom krävs att det, till följd av något av dessa angivna förhållanden, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen.
Utskottet behandlade våren 1992 en motion liknande dem som nu föreligger (bet. 1991/92:UbU13 s. 6). Utskottet anförde då att det var angeläget att erfarenheterna från Avskiljandenämndens verksamhet utvärderades och förutsatte att regeringen utifrån denna utvärdering noga övervägde behovet av en utvidgning av skälen för avskiljande. Den då aktuella motionen avstyrktes med hänvisning härtill.
Mot bakgrund av vad som anförs i de båda nu förevarande motionerna vill utskottet än en gång framhålla att det är angeläget med en utvärdering av de hittillsvarande erfarenheterna från Avskiljandenämndens verksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en sådan bör ske.
Utskottet förenar sig med motionärerna i syftet med motionerna, nämligen att i första hand värna om patienten eller annan person. Det gäller också att kunna ge tydliga signaler till studenten om lämplighet för framtida yrkesutövning. Därför är frågan angelägen om hur man bör förfara när en student av lärare och högskolans ledning bedöms såsom olämplig för sitt kommande yrke. Regeringen bör därför även överväga möjligheten att vidga de nuvarande förutsättningarna för avskiljande och därvid beakta syftet med de förevarande motionerna. Utskottet vill i sammanhanget peka på -- vilket också motionärerna gör -- att de utbildningar som främst berörs av de problem som nu är i fråga avser undervisnings- och vårdyrkena. I dessa utbildningar förekommer praktisk-pedagogiska resp. kliniska moment. Utskottet vill erinra om högskolans ansvar när det gäller godkännande av studenter efter genomgångna sådana moment. Enligt utskottets mening är det rimligt att förutsätta att godkända prov också visar att den studerande bedöms lämplig för den kommande yrkesverksamheten. Utskottet anser att regeringen jämte den i det föregående föreslagna utvärderingen av erfarenheterna från Avskiljandenämnden bör söka kartlägga i vilken utsträckning högskolorna genom att underkänna avlagda prov över kliniska moment eller motsvarande förmår sådana studenter att avbryta utbildningen som bedömts olämpliga för den avsedda yrkesverksamheten.
Som framgått av det föregående prövas frågor om avskiljande av Avskiljandenämnden endast efter skriftlig anmälan av rektor för ett universitet eller en högskola eller den som rektor har utsett. Nämndens beslut i avskiljandefrågor får emellertid överklagas endast av studenten (4 kap. 7 § högskolelagen). Utskottet har erfarit att denna ordning ofta upplevs som otillfredsställande, då den innebär en begränsning av högskolans möjlighet att få sin anmälan prövad i högre instans. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att riksdagen av regeringen begär en sådan ändring av gällande författning att företrädare för högskolan kan uppträda som part vid prövning av anmälan om avskiljande.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub604 och 1993/94:Ub693 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en utvärdering av erfarenheterna från Högskolans avskiljandenämnds verksamhet och en översyn av regelsystemet för avskiljande av studenter från fortsatt högskoleutbildning.
4. Frågor om vissa utbildningar
Ett stort antal motioner tar upp frågor om innehåll m.m. i olika utbildningar.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 13 kritiseras den nya, parallella lärarutbildningen där ämnena betonas mer än helhetssynen. Enligt motionen är utbildningen omodern med sina snäva ämneskombinationer, vilket är negativt för grundskolan. Lärarhögskolorna bör utveckla former för att studenter med stor fallenhet för läraryrket genom sneddning in i grundskollärarutbildningen kan tillgodogöra sig tidigare studier. I motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 6 kritiseras över huvud taget den nuvarande lärarutbildningen. I stället för denna föreslås ett system för lärarutbildning som i sina huvuddrag baseras på: 1. individualisering och specialisering med årskursblandad undervisning, 2. allmän lärarutbildning som tar sikte på undervisning i grundskolan och 3. ämnesorienterad utbildning som tar sikte på gymnasieskolan. Det behövs vidare lärare från yrkeslivet. De nuvarande utbildningskraven utesluter i princip rekrytering av lärare från andra verksamhetsområden som t.ex. näringslivet. Skolan skulle enligt motionärerna må bra av att få lärare med arbetslivserfarenhet med djupare och aktuellare kunskaper än många av dagens lärare har.
Strukturen på den nuvarande lärarutbildningen beslutades av riksdagen våren 1992 (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). Av proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft, som utskottet avser att behandla senare i vår, framgår att Kanslersämbetet, på eget initiativ, påbörjat planeringen för en utvärdering av lärarutbildningarna i landet. Utvärderingen ger möjlighet till jämförelser av de studieorganisatoriska modellerna för bl.a. grundskollärarutbildningen som finns parallellt vid olika lärosäten. Utskottet finner inte skäl att redan nu ställa sig bakom en förändring av lärarutbildningen som motionärerna föreslår.
Beträffande den s.k. sneddningen in i lärarutbildningen föreligger redan den möjligheten i dag att en student kan tillgodoräkna sig tidigare genomgången utbildning (jfr 7 kap. 12 § högskoleförordningen). En student har vidare rätt att tillgodoräkna sig utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet (jfr 7 kap. 13 § högskoleförordningen). Det ankommer på regeringen eller universitetet/högskolan att besluta härom.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella motionsyrkandena.
Enligt motionerna 1993/94:Ub611 (m) och 1993/94:Ub619 (fp) finns behov av en förkortad psykoterapiutbildning för psykologer. Utgångspunkten är den särskilda grundkompetens som denna yrkesgrupp besitter. Det skulle vara av stor betydelse om de psykologer som önskar och är inriktade på att skaffa sig psykoterapeutlegitimation kunde komplettera sin tidigare psykologutbildning i psykoterapi vid de psykologiska institutionerna vid i första hand universiteten i Göteborg, Uppsala, Stockholm, Umeå och Lund som alla besitter erfarenhet och kompetens (yrkande 1 i den senare). Det är vidare angeläget med ett fortsatt kompletterings- och ekvivaleringsförfarande (yrkande 2 i den senare).
Under de två närmast föregående riksmötena har utskottet behandlat motionsledes framlagda förslag vilka överensstämmer med de förevarande motionerna (bet. 1991/92:UbU2 s. 6 och bet. 1992/93:UbU14 s. 70). Utskottet konstaterar att regeringen i examensordningen fastställer vilka examina som får ges vid olika universitet och högskolor och vad som krävs för att utfärda dem. Frågan huruvida psykoterapiexamen skall kunna ges vid ytterligare universitet prövas i särskild ordning efter ansökan av universitetet hos regeringen och efter utredning och bedömning av Kanslersämbetet. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub611 och 1993/94:Ub619.
I motionerna 1993/94:Ub641 (s) och 1993/94:Ub645 (c) tas behovet av specialpedagoger för hörselhandikappade elever upp. Motionärerna pekar på bristen av behöriga lärare och att rekryteringen till utbildningarna avstannat. Utbildningen bör med anledning härav ses över vad avser längd och behörighetskrav. I den förstnämnda motionen framförs att behörighetskravet på 20 poäng i teckenspråk för att antas till utbildningen måste tas bort, vilket krav de sistnämnda motionärerna emellertid anser skall behållas.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Statens institut för handikappfrågor (SIH) har att ge stöd och service inom handikappområdet. Institutet uppmärksammade i sin anslagsframställning för 1992/93 att det under de senaste åren blivit allt svårare att få behöriga speciallärare till undervisningen av handikappade elever både i grundskolan och i specialskolan. Vidare har stora svårigheter förelegat att få sökande till olika speciallärarutbildningar. Enligt SIH:s bedömning måste kraftfulla åtgärder inriktas dels på yttre arbetsvillkor i form av förmåner vid utbildningskomplettering, tjänstgöringsförhållanden, arbetstider, karriärmöjligheter och lönevillkor, dels på arbetsmiljöfrågor i anslutning till speciallärarnas undervisning. SIH förordade mot denna bakgrund att en utredning snarast skulle tillsättas med uppgift att utforma ett samlat åtgärdsprogram.
Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om bristen på lärare för döva. I betänkande 1991/92:UbU20 s. 41 utgick utskottet från att regeringen även i fortsättningen uppmärksamt iakttar situationen när det gäller tillgången på dessa lärare. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU14 s. 72 och s. 121) att behovet av specialpedagogisk påbyggnadsutbildning uppmärksammats av regeringen och var föremål för utredning i samverkan mellan Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan i Örebro. I årets budgetproposition (1993/94:100 bil. 9 s. 192) uppmärksammas bristen på speciallärare för döva och hörselskadade. Lärarhögskolan i Stockholm uppdras att på försök anordna grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade fr.o.m. nästa budgetår. För detta åtagande har regeringen beräknat en ersättning på 1,8 miljoner kronor. Beloppet skall inkludera utvecklingsarbete på området. Utskottet vill dock återigen understryka att bristen på behöriga lärare för döva och hörselskadade samt rekryteringssvårigheterna är oroväckande. Insatserna för att komma till rätta med problemen får inte avstanna. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen med stor uppmärksamhet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet förslaget att riksdagen nu skall göra ett särskilt uttalande i frågan. Motionerna 1993/94:Ub641 och 1993/94:Ub645 bör sålunda avslås.
Yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer måste få möjlighet att ständigt bättra på sina kunskaper, anförs det i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 12. Högskolan har ett utomordentligt stort ansvar att erbjuda fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer, vilka bör kunna följa delar av sammanhållna utbildningsprogram och fördjupningskurser.
Utskottet konstaterar att regeringen i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 4) framhåller att kunskapssamhället kräver att man ser "utbildning som en livslång process, där kunskaper kompletteras, förnyas och fördjupas, i utbildningssystemet, på arbetsplatsen och på fritiden".
Utskottet erinrar om att Utbildningsdepartementet har initierat ett arbete benämnt Agenda 2000 -- kunskap och kompetens för nästa århundrade. Syftet är att ställa kompetensfrågorna i fokus och utveckla en sammanhållen kompetensstrategi. En rad uppdrag har givits åt myndigheter, organisationer och institutioner att genomföra studier rörande Sveriges långsiktiga kompetensbehov. Resultatet av arbetet kommer att redovisas i etapper under år 1994. Bl.a. har Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) avlämnat rapporten Ingenjörer i livslångt lärande.
Utbildningsdepartementet har gjort en första analys av arbetet i promemorian Kunskap och kompetens för nästa århundrade (Ds 1994:35). Med den snabba kunskapsutvecklingen som morgondagens samhälle kommer att präglas av blir den kontinuerliga utvecklingen av kunskaper och kompetens efter ungdomsutbildningen alltmer central, sägs det i promemorian. Nödvändigheten av ett kontinuerligt, livslångt lärande understryks.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att yrkesverksamma ingenjörer bereds tillfälle att genom vidareutbildning följa utvecklingen på berörda områden och att högskolan har ett ansvar för detta. Vad gäller utbildningsutbudet vill utskottet dock erinra om att det numera ankommer på högskolorna själva att bestämma detta. Mot bakgrund av den gällande rollfördelningen mellan statsmakterna och högskolan anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd nu inte är påkallad med anledning av motion 1993/94:Ub715 yrkande 12, varför yrkandet avstyrks.
I motion 1993/94:Ub651 (s) hävdas att arkitektutbildningen bör ses över. Arkitekterna har ett stort socialt och kulturellt ansvar. En konstnärlig och filosofisk inriktning av utbildningen saknas, heter det i motionen.
Utskottet erinrar om att det närmare innehållet och inriktningen i högskoleutbildningarna bestäms genom lokala beslut. Högskolorna är även fria att initiera utvärdering av utbildningen. Vidare har Kanslersämbetet till uppgift att granska och främja kvaliteten i verksamheten. Ämbetet kan därvid besluta om utvärdering av viss verksamhet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub651.
De engelska översättningarna av ingenjörsexamen och arkitektexamen måste även i fortsättningen vara Master of Science in Engineering och Master of Science in Architecture hävdas i motion 1993/94:Ub698 (kds). Det är viktigt att en engelsk översättning svarar mot internationellt kända begrepp för dessa examina.
Examensordningen, bilaga 3 till högskoleförordningen (SFS 1993:100), upptar inom grundläggande högskoleutbildning generella examina och yrkesexamina. De generella examina är tre: magisterexamen, kandidatexamen och högskoleexamen. Magisterexamen, Master of ..., uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivå med godkänt resultat. Vidare skall studenten ha fullgjort ett examensarbete om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Det finns 45 yrkesexamina, bland dem civilingenjörs- och arkitektexamina, alla översatta med University Diploma in .... Civilingenjörsexamen och arkitektexamen uppnås efter 180 poäng.
Utskottet vill erinra om att högskoleförordningen föreskriver att i den mån kurser som ingår i en yrkesexamen sammantaget uppfyller de krav som ställts för magisterexamen, med avseende på såväl längd som fördjupning, skall detta, om studenten så begär, framgå av examensbeviset i både svensk och engelsk text.
Utskottet vill dock citera vad utbildningsministern svarade i frågan vid en frågedebatt i kammaren den 12 april 1994:
Eftersom benämningar på nivåer och kraven på olika examina är så skiftande från land till land, är det min slutsats att det bästa är att olika examinas engelska benämningar inte fortsättningsvis skall vara fastställda i högskoleförordningen. Jag överväger således att föreslå regeringen att dessa skall tas bort ur högskoleförordningen. Det skulle då ankomma på universitet och högskolor att bestämma olika examinas benämningar. Jag vill emellertid understryka att när utländska benämningar framdeles ges måste hänsyn tas till att magisterutbildning i vårt land inte är en forskarutbildning.
Utskottet, som under det förra riksmötet behandlade och avstyrkte en motion om engelsk benämning av examen, anser att riksdagen inte skall uttala sig i frågan. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1993/94:Ub698.
Enligt motion 1993/94:Ub620 (fp, s, m, c, kds, v) är utbildningen i ANT-kunskap, dvs. alkohol, narkotika och tobak, bristfällig för lärare. Riksdagen kan, menar motionären, påverka ANT-utbildningen genom att bestämma att sådan utbildning skall utgöra ett kriterium vid utvärdering och granskning av måluppfyllelse. Detta bör enligt motionen ges regeringen till känna.
Utskottet utgår från att alla berörda högskolor inser hur viktigt det är att blivande lärare äger tillräckliga kunskaper om ANT och att utbildningsplanerna utformas härefter. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionen är utskottet inte berett att tillstyrka. Det ankommer på regeringen eller myndighet under regeringen att bestämma hur utvärdering av skolans verksamhet bör ske. Med det anförda avstyrks motion 1993/94:Ub620.
I flera motioner tas frågor om innehåll m.m. i olika utbildningar upp.
I motion 1993/94:Ub666 (m) betonas vikten av inriktning mot geriatrik i sjuksköterskeutbildningen (yrkande 1) samt föreslås att ökade möjligheter ges för sjuksköterskor och annan vårdpersonal med medellång vårdutbildning att genomgå forskarutbildning inom geriatrisk vård (yrkande 3). Betydelsen av utbildning i kvinnors hälsa framhålls i motion 1993/94:Ub655 (v). Enligt motion 1993/94:Ub680 (v) bör riksdagen uttala sig för att sexologi införs som ett obligatoriskt moment i lärarutbildningarna. En entrepenörsutbildning på högskolenivå bör enligt motion 1993/94:Ub688 (c) yrkande 5 startas. Enligt motion 1993/94:Ub605 (s) bör riksdagen uttala sig för att ett nytt ämne, skuldsaneringsrätt, som tar upp moment från bl.a. civilrätt, socialrätt och kommunalrätt, införs i högskolan. I motion 1993/94:So247 (v) yrkande 15 föreslås att Verket för högskoleservice bör få i uppdrag att föra in en obligatorisk undervisning i universitetens sjukvårdslinjer om alkoholens inverkan på och konsekvenser för folkhälsan. Det finns behov av en utbildning i alternativa metoder till djurförsök enligt motion 1993/94:Jo528 (fp) yrkande 1. Sådan utbildning måste bli obligatorisk i högskolans grund- och forskarutbildning med medicinsk och biologisk inriktning föreslås det i motion 1993/94:Jo520 (c) yrkande 3.
Utskottet avstyrker samtliga dessa motionsyrkanden med hänvisning till att det är en angelägenhet för de lokala universiteten och högskolorna själva att svara för det närmare innehållet i högskoleutbildningen. Vad gäller utbildning i alternativa metoder till djurförsök har riksdagen tidigare berört denna fråga (bet. 1991/92:JoU16 s. 14), varvid utskottet framhöll att Centrala försöksdjursnämnden gett ut allmänna råd och föreskrifter om utbildningskrav vid användning av försöksdjur. Av föreskrifterna framgår att utbildning bl.a. skall omfatta etik och alternativa metoder till användandet av försöksdjur.
5. Vissa frågor om forskning
I motion 1993/94:Ub722 (c) yrkande 4 föreslås en översyn av den nuvarande fakultetsorganisationen inför nästa forskningspolitiska proposition. Nya discipliner har tillkommit, och det är inte säkert att den nuvarande organisationen är den mest rationella.
Regeringen har i en proposition, Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177), som nyligen remitterats till utskottet, understrukit att det inom forskningssystemet behövs en ökad förnyelseförmåga. Inför en kommande forskningspolitisk proposition finns enligt regeringens mening anledning att överväga förändringar i den nuvarande centralt fastställda fakultetsstrukturen (s. 23).
Utskottet som behandlade ett likartat motionsyrkande i samband med den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170 bet. UbU15 s. 31) förordade då inte någon översyn av fakultetsorganisationen. Utskottet finner inte anledning att nu föregripa behandlingen av forskningsfrågorna i kommande forskningsproposition. Motion 1993/94:Ub722 yrkande 4 avstyrks.
Två motioner vänder sig mot att de konstnärliga och kulturvetenskapliga områdena saknar egna fakulteter. I motion 1993/94:Ub705 (fp, c, kds) framförs krav på att inrätta en konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet för att därigenom skapa möjlighet till en artegen kunskapsutveckling och motsvarighet till forskarutbildning. Även i motion 1993/94:Ub661 (c) anförs att det konstnärliga området måste få en egen identitet och inte vara beroende av beslut i andra vetenskapliga organ. Därför föreslås ett centrum bli inrättat vid Göteborgs universitet för kulturvetenskaplig forskning (yrkande 1). På sikt bör området utvecklas mot en fastare forskningsorganisation med inriktning på en kulturfakultet (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Frågan om fakultetstillhörighet för de konstnärliga utbildningarna berördes senast i forskningspropositionen våren 1993 (1992/93:170 s. 281 f.). Regeringen konstaterade att fakultetsnämnderna har det vetenskapliga ansvaret för all forskarutbildning inom sina respektive områden. De konstnärliga utbildningarna saknar visserligen egna fakulteter, men en fakultetsnämnd kan i samarbete med en konstnärlig högskola eller utbildning ansvara för planering och genomförande av forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till ett konstnärligt område. På lämpligt sätt kan således de konstnärliga högskolorna i landet ges fakultetsankytning till något av universiteten.
Av högskoleförordningen (3 kap. 7 §) framgår att styrelsen för de högskolor som har konstnärlig utbildning i stället för fakulteter skall inrätta ett organ som bär ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Detta organ benämns nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete och ersätter det råd som enligt den gamla högskoleförordningen hade till uppgift att svara för planering, beredning och fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet finner inte anledning att föreslå en förändring i organisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Motionerna avstyrks därmed.
I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 20 vänder sig motionärerna mot fördelningen av löntagarfondsmedlen till forskningsstiftelser. Dessa medel bör i första hand tillkomma pensionsfonderna och i andra hand lyftas in i den normala forskningspolitiska beredningsprocessen. I eventuellt nya stiftelser bör allmänföreträdare ingå.
Utskottet vill erinra om att riksdagen under föregående riksmöte godkände regeringens förslag till hur medlen i löntagarfonderna skall användas (prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). Riksdagens beslut går i huvudsak ut på att man med dessa medel skall stödja utvecklingen av internationellt konkurrenskraftiga forskningsenheter inom angelägna områden. För ändamålet har två forskningsstrategiska stiftelser inrättats. Genom riksdagens beslut har sedermera medel donerats av regeringen till Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.
Beträffande sammansättningen av forskningsstiftelsernas styrelse godkände riksdagen regeringens förslag.
Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens tidigare ställningstagande, varken vad gäller användning av löntagarfondsmedlen eller stiftelsestyrelsernas sammansättning, varför riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub714 yrkande 20.
Frågan om inrättande av olika organ m.m. tas upp i ett antal motioner.
Inrättandet av en enhet för forskning om etik i politiken bör enligt motion 1993/94:Ub653 (fp, m, c, kds, v) beaktas i nästa forskningspolitiska proposition. Vidare bör enligt motion 1993/94:Ub671 (fp) en tjänst inrättas som forskningssamordnare vid Svenska emigrantinstitutet i Växjö. Slutligen föreslås i motion 1993/94:Ub737 (s, fp, v) att ett center inrättas för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling.
Utskottet erinrar om att utgångspunkten för den under hösten 1992 beslutade högskolereformen var att universitet och högskolor själva skall bestämma formerna för hur arbetet skall bedrivas och organiseras. Det står således varje universitet och högskola fritt att med tillgängliga medel inrätta de av motionärerna föreslagna organen och tjänsterna efter egna beslut. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub653, 1993/94:Ub671 och 1993/94:Ub737.
I motion 1993/94:Jo520 (c) yrkande 5 begärs ett samlat kraftfullt program i nästa forskningsproposition för forskning kring alternativa metoder till djurförsök.
Utskottet erinrar om att motioner med likartat innehåll tidigare har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen; en utförlig behandling skedde i jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JoU16. Jordbruksutskottet har därvid intagit en positiv attityd till användningen av alternativa metoder till djurförsök. Bl.a. har det framhållits att en av Centrala försöksdjursnämndens (CFN) huvuduppgifter är att verka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att utvecklingen av alternativa metoder främjas. I forskningspropositionen 1992/93:170 s. 360 framhölls också att forskning vad gäller försöksdjur är en viktig angelägenhet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Jo520 yrkande 5.
I två motioner begärs ett tillkännagivande till regeringen om behovet av forskning om turism. I motion 1993/94:Ub707 (s) framhålls att för att Sverige skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen behövs det satsningar på forskning kring turism och rekreation. Statliga resurser måste satsas där de har störst betydelse, menar motionärerna. Vidare behövs det ett tiotal professorer med inriktning mot turism. Enligt motion 1993/94:Ub712 (s) bör satsningen på turismforskningen göras vid Mitthögskolan i Östersund.
Utskottet erinrar om att det inte längre ankommer på statsmakterna att inrätta professurer med undantag av sådana vid andra myndigheter än universitet och högskolor. Frågan om ytterligare professurer med den av motionärerna begärda inriktningen får prövas genom beslut av de högskolor och universitet som har fasta forskningsresurser. Möjligheterna att realisera de forskningsprioriteringar som föreslås i motionerna är således beroende av lokala insatser vid berörda högskolor. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub707 och 1993/94:Ub712.
I motion 1993/94:Ub624 (s) yrkande 1 begärs ett uttalande av riksdagen om behovet av forskningsresurser till Mitthögskolan för forskning i kooperativa frågor med inriktning på regional utveckling och glesbygd.
Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte en motion med motsvarande begäran (bet. 1992/93:UbU15 s. 43 f.). Utskottet konstaterade därvid med tillfredsställelse att regeringen avser att ta initiativ till ett handlingsprogram för att utveckla forskningen om den ideella sektorn och att medel för detta skulle anvisas av regeringen. I övrigt anförde utskottet att berörda högskolor med hjälp av externa medel och egna prioriteringar fick stödja angelägen kooperativ forskning. Med hänvisning till vad utskottet anförde för ett år sedan bör motionsyrkandet avslås.
Det bör vara obligatoriskt att göra en populärvetenskaplig sammanfattning av varje doktorsavhandling som också kan distribueras i särtryck, föreslås det i motion 1993/94:Ub610 (kds). Detta borde vara ett verkningsfullt sätt att förbättra forskningsinformationen.
Av 1 kap. 2 § andra stycket högskoleförordningen (SFS 1993:100) framgår att i forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas.
Regeringen har i proposition 1993/94:177, Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft som nyligen remitterats till utskottet, understrukit att forskningsinformation fyller en viktig uppgift och att regeringen avser att ta initiativ för att följa upp de åtgärder som redan vidtagits för främjande av sådan information och för att ytterligare stärka denna.
Utskottet ser det som en central uppgift för högskolan att medverka till att sprida forskningsresultat. Det torde också ligga i forskarens eget intresse att medverka till att resultaten av hans/hennes forskning når mångas kännedom. Ökad uppmärksamhet bör enligt utskottets mening ägnas åt att ta fram och sprida sammanfattningar av forskningsresultat på ett för allmänheten lättfattligt sätt, då värdet och behovet av forskningsinformation är mycket stort. Det ankommer på respektive fakultet att ansvara för hur forskningsinformationen skall utformas och spridas. Utskottet anser inte att det bör ske genom centrala direktiv. Populärvetenskapliga sammanfattningar till doktorsavhandlingen kan, i den mån det bedöms lämpligt, rekommenderas lokalt av den enskilda högskolan. Motion 1993/94:Ub610 avstyrks därmed.
I motion 1993/94:So501 (kds) yrkande 4 föreslås att en obligatorisk 5-poängskurs i etik skall ingå i forskarutbildningen för medicine forskarstuderande.
Utskottet, som avstyrkte ett motsvarande motionsyrkande vid föregående riksmöte, konstaterar att innehållet i de utbildningar som ges vid universitet och högskolor är ett ansvar för resp. universitet och högskola och inte ankommer på riksdagen att ange. Vad gäller etiska frågor i forskarutbildningen för medicinare utgår utskottet från att universiteten tar detta ansvar, eftersom den forskningsetiska problematiken tillhör de generella frågor som alla forskarstuderande bör komma i kontakt med under sin utbildning. Riksdagen bör därför avslå motionsyrkandet.
Förslag om inrättande av olika tjänster som professorer lämnas i flera motioner. I motion 1993/94:Kr292 (fp, m, c, kds) yrkande 2 begärs att en professur för forskning och utveckling i operavetenskap vid Universitetet i Umeå skall beaktas i nästa forskningsproposition. I motion 1993/94:Ub632 (s) föreslås att en professur med därtill hörande fasta forskningsresurser inrättas vid Glasforskningsinstitutet/Glafo i Växjö. I motion 1993/94:Ub648 (fp) föreslås att det i samband med kommande forskningsproposition inrättas en professur i flyktingrätt. Slutligen framförs det i motion 1993/94:Ub687 (c) yrkande 2 som angeläget att Mitthögskolan ges rätt att inrätta professurer och examinera doktorer i vissa ämnen.
Utskottet vill erinra om att enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:150 del II bil. 7, bet. UbU21, rskr. 389) skall tjänster som professor vid universitet och högskolor fr.o.m. den 1 juli 1993 inte längre inrättas eller tillsättas av regeringen. Sådana professurer och deras inriktning beslutas och inrättas numera självständigt av universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Mot bakgrund av yrkandet i motion 1993/94:Ub687 vill utskottet peka på att tjänster som professor får inrättas endast vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr292 yrkande 2, 1993/94:Ub632, 1993/94:Ub648 samt 1993/94:Ub687 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Högskolereformen
1. beträffande rättssäkerhetsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub656, 1993/94:Ub714 yrkande 8 och 1993/94:Ub715 yrkande 15,
res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande uppföljning av resurstilldelningssystemet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 16,
res. 2 (s)
3. beträffande kartläggning av lokala antagningsregler att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 17,
res. 3 (s)
4. beträffande studieomdömen från folkhögskola att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub603, 1993/94:Ub617 yrkande 1, 1993/94:Ub631 och 1993/94:Ub670,
res. 4 (s)
5. beträffande arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 4,
men. (v) - delvis
6. beträffande utvärdering av antagningens effekter på den sociala snedrekryteringen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub903 yrkande 5,
men. (v) - delvis
2. Samvetsklausul
7. beträffande samvetsklausul att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub601, 1993/94:Ub652, 1993/94:Ub683 och 1993/94:Ub726 och med anledning av motion 1993/94:Ub667 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 5 (m, fp, c, kds)
3. Avskiljande av studerande
8. beträffande avskiljande av studerande att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub604 och 1993/94:Ub693 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Frågor om vissa utbildningar
9. beträffande lärarutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub905 yrkande 13 och 1993/94:Ub365 yrkande 6,
res. 6 (s) res. 7 (nyd)
10. beträffande psykoterapiutbildning för psykologer att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub611 och 1993/94:Ub619, 11. beträffande specialpedagoger för hörselhandikappade elever att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub641 och 1993/94:Ub645,
12. beträffande fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma ingenjörer och civilingenjörer att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 12,
13. beträffande översyn av arkitektutbildningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub651,
14. beträffande översättning av examen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub698,
15. beträffande utbildning i ANT-kunskap att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub620,
16. beträffande innehållet m.m. i olika utbildningar att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub605, 1993/94:Ub655, 1993/94:Ub666 yrkandena 1 och 3, 1993/94:Ub680, 1993/94:Ub688 yrkande 5, 1993/94:So247 yrkande 15, 1993/94:Jo520 yrkande 3 och 1993/94:Jo528 yrkande 1,
5. Vissa frågor om forskning
17. beträffande översyn av fakultetsorganisationen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub722 yrkande 4,
18. beträffande konstnärlig fakultet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub661 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub705,
19. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 20,
men. (v) - delvis
20. beträffande inrättande av olika organ m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub653, 1993/94:Ub671 och 1993/94:Ub737,
21. beträffande alternativa metoder till djurförsök att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo520 yrkande 5,
22. beträffande forskning om turism att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub707 och 1993/94:Ub712,
23. beträffande forskning i kooperativa frågor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub624 yrkande 1,
24. beträffande obligatorisk populärvetenskaplig sammanfattning till doktorsavhandling att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub610,
25. beträffande obligatorisk 5-poängskurs i etik att riksdagen avslår motion 1993/94:So501 yrkande 4,
26. beträffande inrättande av olika professurer att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub632, 1993/94:Ub648 och 1993/94:Kr292 yrkande 2,
27. beträffande professorer m.m. vid Mitthögskolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub687 yrkande 2.
Stockholm den 21 april 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s) och Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Rättssäkerhetsfrågor (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med "yrkande 8 avslås." bort ha följande lydelse:
Härvid är det av stor vikt att studenternas rättssäkerhetsfrågor i vid bemärkelse blir ordentligt belysta. Av direktiven till utredningen framgår inte med önskvärd tydlighet att så kommer att ske. Reformen på högskoleområdet har inneburit att många bestämmelser till skydd för studenten har försvunnit. Det finns därför anledning att undersöka om inte reformen medfört ett alltför svagt rättsskydd för studenten.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1993/94:Ub715 yrkande 15 och 1993/94:Ub656 och med anledning av motion 1993/94:Ub714 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna att olika aspekter på studenternas rättssäkerhet skall uppmärksammas vid uppföljningen av 1993 års universitets- och högskolereform.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande rättssäkerhetsfrågor att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub656 och 1993/94:Ub715 yrkande 15 och med anledning av motion 1993/94:Ub714 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Uppföljning av resurstilldelningssystemet (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Resursberedningens uppföljning" och slutar med "yrkande 16." bort ha följande lydelse:
Den uppföljning som regeringen har planerat skall ske genom Resursberedningens fortsatta arbete är enligt utskottets mening inte till fyllest. Hur utbudet av utbildning i olika ämnen, för olika målgrupper, på olika orter och på olika fördjupningsnivåer påverkas av resurstilldelningssystemet är av utomordentlig betydelse från samhällets synpunkt. Ansvaret för uppföljningen kan därför inte enbart läggas på en expertgrupp som Resursberedningen. I likhet med vad som skett vid tidigare beslut om stora förändringar på utbildningsområdet bör den nu genomförda förändringen enligt utskottets mening följas upp av en parlamentarisk arbetsgrupp.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande uppföljning av resurstilldelningssystemet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kartläggning av lokala antagningsregler (mom. 3)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 17." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att högskolorna nu tämligen fritt utformar sina egna antagnings- och urvalsregler. Trots att gymnasieskolans alla program skall ge allmän behörighet för tillträde till högskoleutbildning förekommer det t.ex. att olika program allmänt ges olika vikt vid urvalet. För de enskilda studenterna är det svårt att överblicka på vilka grunder behörighet till olika utbildningar kan uppnås och efter vilka regler urval sker. För att garantera rättssäkerheten för studenterna är det angeläget att en kartläggning snarast kommer till stånd om hur lokala regler för behörighet och urval har utvecklats. De av statsmakterna fastställda grunderna för övergång mellan gymnasieskolan och högskolan måste ligga fast.
Vad utskottet anfört om lokala antagningsregler bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande kartläggning av lokala antagningsregler att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Studieomdömen från folkhögskola (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet förutsatte" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Den kartläggning som hittills företagits beträffande antagningen av sökande med studieomdömen från folkhögskolan enligt de nya antagningsreglerna visar att riksdagens uttalande från föregående riksmöte inte alltid beaktas. Utskottet anser därför att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med att denna grupp sökande stundom missgynnas vid antagning till högskola.
Vad utskottet anfört om antagning till högskola av studenter med studieomdöme från folkhögskola bör riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub631, 1993/94:Ub603, 1993/94:Ub617 yrkande 1 och 1993/94:Ub670 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande studieomdömen från folkhögskola att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub603, 1993/94:Ub617 yrkande 1, 1993/94:Ub631 och 1993/94:Ub670 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Samvetsklausul (mom. 7)
Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Marianne Jönsson (c), Bo Arvidson (m), Tuve Skånberg (kds) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "till känna." bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den pågående utredningen i frågan bör riksdagen nu inte vidta någon särskild åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub683, 1993/94:Ub726, 1993/94:Ub601, 1993/94:Ub652 och 1993/94:Ub667.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande samvetsklausul att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub601, 1993/94:Ub652, 1993/94:Ub667, 1993/94:Ub683 och 1993/94:Ub726,
6. Lärarutbildningen (mom. 9)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Strukturen på" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den kritik som riktas mot den nya parallella lärarutbildningen befogad. Lärare som utbildas enligt denna modell saknar stor ämnesbredd, och därmed ökar riskerna för att lärare tvingas undervisa i ämnen de saknar utbildning för. Det finns också risk för att dessa lärare inte kan få anställning, då deras utbildning är alltför snäv. Riksdagen bör av regeringen begära en redovisning av erfarenheterna hittills av den parallella lärarutbildningen som beslutades våren 1992. Riksdagen bör vidare begära förslag av regeringen om s.k. sneddning in i lärarutbildningen. Självfallet bör skolan ta till vara engagemanget hos studenter som har stor fallenhet för läraryrket, men som inte gått den traditionella lärarutbildningen.
Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om den parallella ämneslärarutbildningen och s.k. sneddning.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 9. beträffande lärarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Lärarutbildningen (mom. 9)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Strukturen på" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning om lärarutbildningen som kommer till uttryck i motion 1993/94:Ub365. För att få en kår av skickliga lärare är det viktigt att ha en god rekrytering till yrket, en bra utbildning och goda fortbildningsmöjligheter. I den nuvarande utbildningen har allmän pedagogik och didaktik getts alltför stort utrymme, och det sker på bekostnad av en mer konkret och stadieinriktad ämnesmetodik. Enligt utskottets uppfattning skulle skolan må mycket bra av att få in lärare som kommer från yrkeslivet och som har både djupare och aktuellare kunskaper än många av dagens lärare.
Vad utskottet anfört om grundläggande utgångspunkter för utbildning och rekrytering av lärare bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 och med avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 9. beträffande lärarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 6 och med avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Samvetsklausul (mom. 7)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag anser att den utredning som nu arbetar med frågan om s.k. samvetsklausul skall få redovisa sina slutsatser innan riksdagen tar slutlig ställning. Jag vill dock markera att Folkpartiet liberalernas grundläggande uppfattning är att en sådan klausul inte bör införas för någon utbildning. Människor som av olika skäl söker yrkeskunnig hjälp måste kunna vara säkra på att få vård enligt de lagar vi i demokratisk ordning stiftat samt på ett sätt som grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Folkpartiet liberalerna anser vidare att de personer som söker till olika utbildningar för att få yrkeskompetens måste respektera de uppgifter som tillhör kompetensen. Patienten skall komma i första hand.
2. Användningen av löntagarfondsmedlen (mom. 19)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anför:
Vi socialdemokrater anser att löntagarfondsmedlen skall kvarstanna i AP-fonden för att garantera framtida pensioner. Detta var vårt ställningstagande när riksdagen för ett år sedan behandlade frågan om att bilda stiftelser för bl.a. forskningsändamål med löntagarfondsmedel. Vi föreslog i stället särskilda satsningar på forskning på normalt sätt, dvs. över budgeten. Genom riksdagsbeslutets utformning är det inte möjligt att åter aktualisera denna fråga. De nya förslagen (prop. 1993/94:177) om ytterligare sju stiftelser finansierade med kvarvarande löntagarfondsmedel genom ändring i AP-fondens reglemente kommer vi att avvisa. Den pågående pensionsdebatten visar tydligt att AP-fondens medel behövs för pensioner.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vad gäller rättssäkerhetsfrågor anser jag att utredningen av högskolereformen fordrar tilläggsdirektiv vad gäller möjligheten till insyn och oberoende tillsyn av högskolor och universitet, studentens rättssäkerhet, högskolereformens effekter på studentinflytandet och studentens möjligheter att överklaga studiestödsärenden m.fl. ärenden. Jag anser att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 8 bör ge regeringen detta till känna.
I fråga om uppföljningen av resursfördelningssystemet instämmer jag i reservation 2.
När det gäller kartläggning av lokala antagningsregler för behörighet och urval till högskola instämmer jag i reservation 3.
Beträffande studieomdöme från folkhögskola instämmer jag i reservation 4.
Arbetslivserfarenhet bör även i fortsättningen vara behörighetsgrundande och får inte bli mindre värd i framtiden. Därför anser jag att den decentraliserade antagningen bör särskilt följas upp i detta hänseende. Med hänsyn härtill anser jag att riksdagen bör bifalla motion 1993/94:Ub903 yrkande 4.
Det är viktigt att se till att den decentraliserade antagningen inte får negativa effekter på den sociala snedrekryteringen. Utredningen om den sociala snedrekryteringen till högre studier har i sitt betänkande, Ursprung och utbildning (SOU 1993:85), visat att en minskning av den sociala snedrekryteringen är svår att genomföra med ett ändrat antagningssystem. Högskoleprovet verkar t.ex. knappt ha någon effekt på snedrekryteringen. Det är dock viktigt, menar jag, att se till att inte antagningssystemet medför försämringar i det hänseendet. Därför bör utredningen av högskolereformen fästa särskild uppmärksamhet på denna fråga. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller användningen av löntagarfondsmedlen är Vänsterpartiets grundläggande uppfattning att dessa tillgångar i första hand bör tillkomma pensionsfonderna. I andra hand bör tillgångarna lyftas in i den normala forskningspolitiska beredningsprocessen. Vidare anser jag att allmänföreträdare bör ingå i forskningsstiftelserna. Utskottet borde alltså enligt min mening ha tillstyrkt motion 1993/94:Ub714 yrkande 20.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 5, 6 och 19 bort hemställa:
1. beträffande rättssäkerhetsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 8 och med anledning av motionerna 1993/94:Ub656 och 1993/94:Ub715 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande utvärdering av antagningens effekter på den sociala snedrekryteringen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub903 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,