Vissa högskolefrågor
Betänkande 1992/93:UbU2
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU02
Vissa högskolefrågor
Innehåll
1992/93 UbU2
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1992 och som rör högskolefrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. En reservation (c) har avgivits till förmån för en delning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås. Därtill finns en meningsyttring (v) om vetenskaplig grundkurs.
Motionerna
1991/92:Ub217 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskollärarnas och barnskötarnas utbildning i kost- och näringslära (delvis).
1991/92:Ub287 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att motarbeta diskrimineringen av creationismen i massmedia, läromedel i grundskola, gymnasium och högskola, samt vid tillsättande av doktorandtjänster.
1991/92:Ub417 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.
1991/92:Ub419 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av forskartjänster inom medicinsk mykologi och utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och vidareutbildning av läkare.
1991/92:Ub434 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan om inrättandet av en högskola för södra Stockholmsregionen.
1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning och fasta forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra Sverige.
1991/92:Ub443 av Anita Jönsson och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett miljövetenskapligt utbildningsråd.
1991/92:Ub469 av Birger Andersson och Larz Johansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås i två separata högskoleenheter, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den framtida organisationen vid de två nya högskolorna.
1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vetenskaplig grundkurs.
1991/92:Ub521 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att göra högskolan i Örebro speciellt utrustad och organiserad för studenter med hörselhandikapp.
1991/92:Ub548 av Larz Johansson m.fl. (c, s, fp, kds, nyd) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den framtida organisationen vid de två nya högskolorna.
1991/92:So223 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarnas utbildning i alkoholfrågan.
1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att föra in en obligatorisk undervisning i universitetens sjukvårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan.
1991/92:So527 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningen vid tandläkarhögskolorna snarast bör ses över för att ge blivande tandläkare goda kunskaper om s.k. alternativa tandlagningsmaterial (materialval, appliceringsteknik, biverkningar m.m.) samt amalgamets hälsorisker inkl. hur rätt utförd amalgamsanering skall gå till, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den komplicerade symptombilden vid tungmetallförgiftning bör lyftas fram i utbildningsplanerna för läkare och sjuksköterskor.
1991/92:A414 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av interaktiva TV-studios.
Utskottet
Riksdagen bör uttala sig för en delning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, hävdas det i motionerna 1991/92:Ub469 (c) och 1991/92:Ub548 (c, s, fp, kds, nyd). Samtidigt bör riksdagen hos regeringen begära förslag om den framtida organisationen vid de två nya högskolorna. Motionärerna påpekar att Västmanlands län och Södermanlands län i dag är de enda länen som inte har egen högskola trots att befolkningsunderlaget i resp. län väl medger detta.
Utskottet noterar att Högskolan i Eskilstuna--Västerås i sin fördjupade anslagsframställning för 1993/94--1995/96 inte berört frågan om en delning av högskolan. Däremot framhåller högskolan det angelägna i en satsning på högskoleutbildning i Nyköping och föreslår att resurser för denna anvisas under en särskild anslagspost i statsbudgeten enligt den modell som i dag finns för högskoleutbildning på Gotland.
Utskottet anser att en samlad bedömning av högskolornas anslagsyrkanden och den fortsatta utbyggnaden av högskolan bör göras vid behandlingen av regeringens budgetförslag våren 1993 inför kommande treårsperiod. Motionerna 1991/92:Ub469 och 1991/92:Ub548 bör avslås av riksdagen.
En utredning av frågan om inrättandet av en högskola för södra Stockholmsregionen begärs i motion 1991/92:Ub434 (c). Tillskapandet av en gemensam högskoleenhet för södra Stockholms län bör enligt motionärerna inte innebära att all utbildning samlas på ett ställe. Tvärtom kan flera utbildningsorter i regiondelen vara aktuella. Den utbyggnad av forskning och högre utbildning som redan finns i t.ex. Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge bör tas till vara. Motionärerna anser att initiativ nu bör tas för att på allvar utreda förutsättningarna för att skapa ett universitet i södra Stockholms län. Det är naturligt att staten, som huvudansvarig för högskoleutbildningen, tar detta initiativ.
I ett betänkande (Ds 1989:33) av Utredningen om utbyggd högskoleutbildning i bl.a. södra delen av Stockholms län pekas på den inomregionala obalans som råder i länet. Som en del i denna obalans har praktiskt taget all högre utbildning och forskning lokaliserats till länets centrala och norra delar, anförs det. Utredningen föreslår en kraftig förstärkning i olika former av högskoleutbildningen på Södertörn. En utbyggnad anses emellertid böra ske inom den högskoleorganisation som redan finns i länet.
Utskottet erinrar i sammanhanget om att det ankommer på de enskilda högskoleenheterna att avgöra olika utbildningars förläggning i regionen. Regeringens överväganden om den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen avses komma att redovisas i samband med budgetförslaget våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96. Utskottet anser att regeringens förslag inte bör föregripas. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1991/92:Ub434.
Enligt motion 1991/92:Ub437 (s) yrkande 1 är det viktigt att högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona får utvecklas till ett nätverksuniversitet i sydöstra Sverige med forskarutbildning och fasta forskningsresurser.
I de direktiv som regeringen gav ut våren 1991 för anslagsframställningar för högskola och forskning avseende budgetåren 1993/94--1995/96 angavs att de mindre och medelstora högskolorna skulle inför den kommande planeringsperioden redovisa hur samspelet mellan universitet och högskolor med fakultetsorganisation och mindre och medelstora högskolor utvecklats. Med utgångspunkt i redovisningar och utvärderingar kommer regeringen att ta ställning till de mindre och medelstora högskolornas vidare utveckling i 1993 års forskningsproposition.
Utskottet, som anser att regeringens förslag i forskningspropositionen inför nästa budgetperiod bör avvaktas, avstyrker motion 1991/92:Ub437 yrkande 1.
I motion 1991/92:Ub521 (fp) begärs ett uttalande om att förutsättningarna för att göra Högskolan i Örebro speciellt utrustad och organiserad för studenter med hörselhandikapp bör utredas. Motionären anför att Högskolan i Örebro i dag kan erbjuda en relativt väl fungerande studiemiljö för studenter med hörselhandikapp. Det finns dock fortfarande en rad problem att hantera. Dessa är enligt motionären såväl tekniska som pedagogiska och attitydmässiga.
Utskottet konstaterar att den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen för döva och hörselskadade försöksvis lokaliseras till Högskolan i Örebro i enlighet med uttalanden av regeringen i proposition 1991/92:75 om lärarutbildning. I samma proposition har vidare aviserats ett uppdrag till Universitetet i Stockholm, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm och Högskolan i Örebro att i samråd utreda lärarutbildningen för döva och hörselskadade. Högskolan i Örebro har också i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 tagit upp frågor om lärarutbildning samt förskollärar- och fritidspedagogutbildning för döva och hörselskadade.
Utskottet ser positivt på att Högskolan i Örebro profileras till ett centrum för högskoleutbildning av studerande med hörselhandikapp och därvid tar till vara den unika kunskap inom området som finns samlad i Örebro. Förslag om den framtida utvecklingen av högskolan, liksom av andra högskolors, bör emellertid bedömas i ett sammanhang vid behandlingen av regeringens budgetförslag våren 1993 för kommande treårsperiod. Motion 1991/92:Ub521 avstyrks med det anförda.
Ett miljövetenskapligt utbildningsråd föreslås i motion 1991/92:Ub443 (s). Rådet skall bl.a. stimulera till en nationell satsning på miljöutbildning.
Utskottet vill erinra om att regeringen i mars 1992 uppdrog åt Rådet för grundläggande högskoleutbildning att följa arbetet med att stärka miljöfrågornas ställning i högskoleutbildningen samt att bedöma vilka åtgärder som i första hand bör prioriteras. Rådet disponerar under anslaget D 13. (åttonde huvudtiteln) Lokala och individuella linjer samt fristående kurser medel som anvisats under anslagsposten Vissa insatser inom miljöområdet (3,9 mkr vardera för budgetåren 1991/92 och 1992/93). Medlen skall användas till stöd för utvecklingen av ett miljöinriktat synsätt inom den grundläggande högskoleutbildningen. Utskottet anser att syftet med motion 1991/92:Ub443 därmed redan är tillgodosett, varför denna bör avslås av riksdagen.
I motion 1991/92:A414 (s) om kvinnorna i framtidens Gävleborg framhålls att en ökad användning av tekniken med interaktiva TV-studios i anslutning till högskolan kan öppna nya möjligheter till högskolestudier med distansundervisning (yrkande 3). Motionärerna anför att särskilt kvinnor i stor utsträckning på grund av familjeförhållanden är beroende av att utbildning finns att tillgå i närheten av bostadsorten.
Utskottet hänvisar till att frågan om organisationen av distansutbildning i högskolan m.m. på regeringens uppdrag utretts av universiteten i Linköping och Umeå. Utredningsuppdraget har redovisats i september 1992 och innehåller bl.a. förslag om en organisation av nätverksmodell, Svenska distansrådet, som skall vara öppen för högskoleenheter som i samverkan vill främja svensk distansutbildnings vidare utveckling. Rådets huvuduppgift föreslås bli att stödja utvecklingen av distansutbildning på högskolenivå. För detta ändamål skall enligt förslaget medel ställas till förfogande för olika utvecklingsprojekt, gemensamma för ett par eller flera högskoleenheter. Ansvaret för genomförande av distansutbildning skall i första hand ligga på resp. högskoleenhet. Vidare vill utskottet erinra om att Utredningen om effektivare vuxenutbildning (dir. 1992:48) har i uppdrag att föreslå hur statens roll som beställare av utbildning för vuxna samt metoderna för distansutbildning kan utvecklas. Resultaten av utredningarnas arbeten bör avvaktas. Motion 1991/92:A414 yrkande 3 avstyrks med det anförda av utskottet.
Studieskulder för vetenskaplig grundkurs bör enligt motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 1 få avskrivas efter avlagd examen i syfte att stimulera till sådana högskolestudier. Ett problem som ofta förts fram som ett hinder för vetenskapliga grundkurser eller moment är den ökade skuldsättningen för den enskilde studenten, anförs det i motionen.
Utskottet anser att bestämmelser om en avskrivning av studieskuld på det sätt som motionärerna förordar skulle föra med sig vissa avgränsningssvårigheter vid tillämpningen. Innehållet i vetenskaplig grundkurs bestäms nämligen av den enskilda högskolan och kurserna kan även ha olika form och längd. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion 1991/92:Ub494 yrkande 1.
Enligt motion 1991/92:Ub417 (s) bör riksdagen uttala sig för att ett nytt ämne, skuldsaneringsrätt, som tar upp moment från bl.a. civilrätt, socialrätt och kommunalrätt, införs inom högskolan.
Utskottet har tidigare vid behandling av ett liknande motionsyrkande (bet. 1990/91:UbU12 s. 89) erinrat om att riksdagen inte fattar beslut om att inrätta ämnen inom den grundläggande högskoleutbildningen. Med samma motivering avstyrker utskottet nu förevarande yrkande.
I flera motioner läggs fram förslag angående innehållet i vissa vårdutbildningar m.m. En utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och vidareutbildning av läkare m.m. förordas i motion 1991/92:Ub419 (fp). Motionerna 1991/92:So223 (kds) yrkande 2 och 1991/92:So271 (v) yrkande 9 gäller en bättre undervisning under läkarutbildningen om sambandet mellan alkoholkonsumtion och sjukdomar. I motion 1991/92:So527 (s) vill motionärerna att symptombilden vid tungmetallförgiftning skall lyftas fram i utbildningsplanerna för läkare och sjuksköterskor (yrkande 5). Enligt samma motion (yrkande 3) bör utbildningen vid tandläkarhögskolorna snarast ses över för att ge blivande tandläkare goda kunskaper om alternativa tandfyllningsmaterial m.m. I motion 1991/92:Ub217 (m) i denna del betonas vikten av att förskollärare får utbildning i kost- och näringslära för att kunna motivera barn till goda kostvanor.
Vad särskilt gäller grundutbildningen för tandläkare avseende alternativa tandfyllningsmaterial vill utskottet hänvisa till att denna fråga tagits upp i en expertrapport från Socialstyrelsen i augusti 1992 (Ds 1992:95, Socialdepartementet) med anledning av regeringsuppdrag. Utredningen säger sig utgå från att de odontologiska fakulteterna själva bearbetar dessa frågor vid översynen av nuvarande utbildningsplaner.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden -- motionerna 1991/92:Ub217 i denna del, 1991/92:Ub419, 1991/92:So223 yrkande 2, 1991/92:So271 yrkande 9 och 1991/92:So527 yrkandena 3 och 5 -- under hänvisning till att det är de lokala högskoleenheterna som svarar för det närmare innehållet i högskoleutbildningen.
Enligt motion 1991/92:Ub287 (kds) förekommer bl.a. inom utbildningsväsendet diskriminering av kreationismen, dvs. skapelseläran. Motionären begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder mot sådan diskriminering. Riksdagen bör ta ställning för ett öppet forskningsklimat, där vetenskapliga teorier ges utrymme, även om de för tillfället inte omfattas av majoriteten av svenska forskare.
Motionären torde åsyfta begreppet vetenskaplig kreationism som är inlånat från det amerikanska utrycket scientific creationism. Enligt vad utskottet har inhämtat menas med vetenskaplig kreationism en filosofisk uppfattning som anknyter till bibelns skapelselära.
Utskottet anser att riksdagen genom den av riksdagen antagna formuleringen i högskolelagen (1977:218) om forskningens frihet redan tillgodosett motionärens önskemål. I 14 § nämnda lag stadgas nämligen att som allmänna principer för forskningen inom högskolan skall gälla att forskningsproblem får fritt väljas och formuleras, att forskningsmetoder får fritt utvecklas samt att forskningsresultat får fritt publiceras. En motsvarande bestämmelse finns intagen i regeringens förslag till ny högskolelag (prop. 1992/93:1), till vilket riksdagen kommer att ta ställning under innevarande riksmöte. Med det anförda avstyrks motion 1991/92:Ub287.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande delning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub469 och 1991/92:Ub548,
res. (c)
2. beträffande högskola för södra Stockholmsregionen att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub434,
3. beträffande nätverksuniversitet i sydöstra Sverige att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub437 yrkande 1,
4. beträffande Högskolan i Örebro att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub521,
5. beträffande miljövetenskapligt utbildningsråd att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub443,
6. beträffande högskolestudier med distansundervisning att riksdagen avslår motion 1991/92:A414 yrkande 3,
7. beträffande vetenskaplig grundkurs att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 1,
men. (v)
8. beträffande ämnet skuldsaneringsrätt att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub417,
9. beträffande innehållet i vissa vårdutbildningar m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub217 i denna del, 1991/92:Ub419, 1991/92:So223 yrkande 2, 1991/92:So271 yrkande 9 och 1991/92:So527 yrkandena 3 och 5,
10. beträffande diskriminering av kreationismen att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub287.
Stockholm den 5 november 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Chris Heister (m), Inger Lundberg (s) och Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Delning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås (mom.1)
Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.3 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är av avgörande betydelse för ett läns utveckling att ha tillgång till en egen självständig högskola med ett brett utbud av grundläggande högskoleutbildningar och resurser för fristående kurser. Antalet utbildningsplatser inom högskoleväsendet planeras att öka. Utskottet anser att det i detta sammanhang är angeläget att positivt pröva en uppdelning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, där varje enhet har sin egen högskolestyrelse och sin egen utbildningsprofil. Regeringen bör lägga fram förslag till organisation av de två nya högskolorna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub469 och 1991/92:Ub548 yrkande 2 samt med anledning av motion 1991/92:Ub548 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande delning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub469 och 1991/92:Ub548 yrkande 2 samt med anledning av motion 1991/92:Ub548 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag anser att högskolestudier i form av vetenskaplig grundkurs bör stimuleras. Sådana studier kan bredda studenternas kritiska perspektiv på utbildningen och uppmuntra tvärvetenskaplighet. Ett problem som ofta förts fram som ett hinder för vetenskapliga grundkurser eller moment är den ökade skuldsättningen för den enskilde studenten. Detta argument bör enligt min mening beaktas. Jag föreslår därför att de studieskulder som uppstår till följd av en genomgången vetenskaplig grundkurs skall kunna få avskrivas efter avlagd examen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 7 bort ha hemställt:
7. beträffande vetenskaplig grundkurs att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,