Ett bet&auml;nkande inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden. P&aring; den h&auml;r sidan kan du f&ouml;lja &auml;rendets g&aring;ng och ta del av debatt och beslut.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

En framst&auml;llning &auml;r ett f&ouml;rslag till riksdagen fr&aring;n ett riksdagsorgan. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till framst&auml;llningen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

En proposition &auml;r ett f&ouml;rslag fr&aring;n regeringen till riksdagen. Det kan vara ett f&ouml;rslag till ny lagstiftning, lag&auml;ndringar eller riktlinjer. En proposition inneh&aring;ller f&ouml;rslagspunkter, som kan f&ouml;rdelas p&aring; olika utskott f&ouml;r beredning.
Allt eftersom f&ouml;rslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut l&auml;ngre ned p&aring; denna sida.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

En redog&ouml;relse &auml;r en rapport till riksdagen fr&aring;n regeringen eller fr&aring;n ett riksdagsorgan. Redog&ouml;relserna handlar ofta om en viss verksamhet. Redog&ouml;relserna behandlas ofta av utskotten och i kammaren. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till redog&ouml;relsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

En riksdagsskrivelse &auml;r ett meddelande fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilket beslut som riksdagen har fattat om ett &auml;rende. Vill du l&auml;sa mer om beslutet och f&ouml;rslaget som &auml;r kopplade till riksdagsskrivelsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

En skrivelse &auml;r en redovisning fr&aring;n regeringen till riksdagen om hur regeringen har eller planerar att arbeta inom ett visst politikomr&aring;de efter att omr&aring;det har granskats.
En skrivelse fr&aring;n regeringen inneh&aring;ller inget f&ouml;rslag till riksdagsbeslut men behandlas i utskott. Utskottet f&ouml;resl&aring;r sedan hur riksdagen ska behandla skrivelsen.

Regeringens skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Ett utl&aring;tande &auml;r en rapport fr&aring;n utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande EU-lagstiftning.
Ett utl&aring;tande kan ocks&aring; behandla subsidiaritetspr&ouml;vningen av ett f&ouml;rslag till EU-lagstiftning. Utskottet bed&ouml;mer om den aktuella lagstiftningen b&ouml;r ligga p&aring; EU-niv&aring; eller om det &auml;r l&auml;mpligare med regleringar p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande med ett f&ouml;rslag till inv&auml;ndning i form av ett s&aring; kallat motiverat yttrande.

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.
Personuppgifter i Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut vid publicering p&aring; webbplatsen
N&auml;r Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut publiceras p&aring; riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ers&auml;tts med A.A, B.B, och s&aring; vidare.&nbsp;
De personuppgifter som r&ouml;r kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som f&ouml;retr&auml;der ett parti avidentifieras normalt sett inte.

Valprövningsnämndens beslut

Ett utskott som ansvarar f&ouml;r en viss fr&aring;ga kan be om synpunkter fr&aring;n ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det bet&auml;nkande som det ansvariga utskottet l&auml;mnar inf&ouml;r riksdagens beslut i fr&aring;gan.&nbsp;

Yttrande

Vissa handelspolitiska frågor inom WTO och EU

Bilaga: bet_200405_nu_11

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">131</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">48</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">19</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">41</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">28</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">24</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">267</td><td class="summa_nej">38</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">43</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 2 (v, mp)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">126</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">5</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">45</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">3</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">19</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">39</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">2</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">29</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">24</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">229</td><td class="summa_nej">38</td><td class="summa_avstar">39</td><td class="summa_franvarande">43</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">131</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">48</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">19</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">41</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">29</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">23</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">168</td><td class="summa_nej">138</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">43</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

2005-04-20

Motioner om handelspolitiska frågor inom WTO och EU (NU11)


Herr talman! Det som länge kallades utrikeshandelsbetänkandet är numera 
Vissa handelspolitiska frågor inom WTO och EU.
 Det visar kanske på att vi numera alltmer blir en integrerad del av EU. Låt mig inledningsvis yrka bifall till reservation nr 5, som handlar om tjänstedirektivet. Vi står naturligtvis bakom även övriga reservationer som vi har skrivit under, men för att vinna tid yrkar vi bara bifall till den första.
Herr talman! Det har varit en otroligt bra utveckling i världen vad gäller att människor har kunnat lyfta sig själva från fattigdom till ett bättre liv. Det är miljontals och åter miljontals människor framför allt i Asien som har lyckats med detta konststycke. Det handlar naturligtvis om fri handel. Men det handlar också om demokrati, mänskliga rättigheter, pressfrihet och en alltmer decentraliserad marknadsekonomin.
I den stora världen finns det en samsyn mellan Socialdemokraterna och den borgerliga alliansen. Vi tror på fri handels och mänskliga rättigheters möjligheter att skapa ett bättre liv runtom i världen. Jag vill passa på att ge näringsminister Thomas Östros en eloge för hans tappra kamp inom EU för att vi inte ska få några tullar för textilimport och kläder från Kina. Hans försvar av frihandel gentemot EU är mycket bra och någonting som vi är både stolta och nöjda över.
Herr talman! Vi är varken stolta eller nöjda när det gäller Socialdemokraternas syn på den inre marknadens utveckling inom EU. När vi höll den här debatten för ett år sedan skedde det i skuggan av det som kom att kallas övergångsregler för medarbetare från de nya medlemsländerna. Statsministern kallade detta ett hot. Det skulle bli social turism. Tiotusentals östeuropéer, lata sådana, skulle komma hit, och de skulle allihop leva på det svenska bidragssystemet.
Denna debatt var för bara ett år sedan. Om vi tittar hur det har blivit får det väl ändå framstå som ett av de största hjärnspökena i svensk politik de senaste två tre åren. Ytterst få har kommit hit. Alldeles för få har kommit hit, skulle jag säga. Några latmaskar är det verkligen inte fråga om. Det är hårt arbetande människor som vill förbättra sin egen och sin familjs situation med hederligt arbete.
När vi nu, ett år senare, diskuterar så ser vi del två i den här nyprotektionismen på den inre marknaden. Nu gäller det tjänstedirektivet, som från början möjligen var något småont och småfarligt men som sakta blev mer ont - om man ska tro Socialdemokraterna för ett år sedan. Nu ses det på många håll inom socialdemokratin som någonting riktigt farligt och riktigt ont.
Herr talman! Vi ser tvärtom tjänstedirektivet som någonting mycket positivt. Det är en fantastisk möjlighet och det är en viktig del av den inre kärnan av EU-samarbetet, nämligen fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.
Vi håller med om att det första direktivet hade en del gråzonsproblem. Vi håller med om att det är viktigt att klarlägga vad det är som gäller när viktiga principer korsar varandra, såsom i fallet med hemlandsprincipen kontra utstationeringsprincipen.
Herr talman! Det är viktigt för oss i Sverige, som är duktiga på tjänster och som kan bli ett mycket framgångsrikt tjänsteexporterande land, att klargöra att direktivet ska se till att stadfästa och kodifiera det som redan gäller för handel med varor och tjänster och så vidare. Det handlar inte om några helt nya principer.
Det är därför det är så tråkigt när man så sent som i går kunde höra debatten från EU-parlamentet och när man ser hur listan över branscher som ska undantas helt och hållet från direktivet växer och växer. Alla länder har sina små branscher som är för viktiga för att man ska kunna öppna för fri konkurrens. Många har också precis som Sverige några kära monopol som måste skyddas från konkurrens.
Herr talman! Det blir ett väldigt urvattnat och ihåligt direktiv. Det är ett direktiv som om alla får plocka bort sina favoritbranscher och sina favoritmonopol kommer att få en schweizerost att framstå som stabil och med få hål.
Herr talman! Vi vill så snabbt som möjligt få ett direktiv på plats, för det är den största möjligheten för Europa att nå upp till de stolta idéer som man lägger fram i Lissabonstrategin. Vi vill också att detta direktiv ska ha så få branschundantag som möjligt - helst inga undantag alls.
Vi vill att det ska finnas tydliga regler som klargör vad som gäller. Det är viktigt både för medarbetare och för företagare att veta vilka regler det är som gäller i branschen.
Det känns som om vi nu står ungefär där vi stod när det gällde varuhandel för 20 år sedan. Ni kommer säkert ihåg att vi alla skulle drabbas av salmonella bums om det inte bara var svensk mat och svenska ägg som vi åt. Tysk mat skulle göra oss hur sjuka som helst, för att inte tala om alla problem som det skulle bli med de elverktyg som vi fick från länder som inte hade exakt samma märkning som vi har i Sverige.
Nu, 20 år senare, vet vi att det inte blev så. Vi vet att den fria handeln med varor inom EU har inneburit lägre priser och bättre konkurrens och att fler konsumenter i Sverige har råd att köpa kapitalvaror. Jag hoppas att vi om tio eller fem år kan se samma utveckling fast på tjänstesidan.



Herr talman! WTO blir tio år i år. Det återstår att se i december om det ska firas. Då hålls ministermötet i Hongkong. Målet är att den ram som antogs förra året och som går under namnet julibeslutet ska fyllas med innehåll.
Herr talman! Den svenska politiken för global utveckling har som mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Detta mål föreslås gälla för samtliga politikområden, det vill säga att bland annat handelspolitiken, jordbrukspolitiken, säkerhetspolitiken, migrationspolitiken och den ekonomiska politiken ska utformas på ett sådant sätt att det främjar global utveckling.
Jag vill med mitt anförande bland annat visa på att så inte alls sker. Regeringen inte bara vägrar verkställa de beslut som fattas av riksdagen; den följer inte ens sin egen politik.
De flesta medger att handelsliberaliseringar skulle minska fattigdomen i u-länder och öka välståndet i i-länder. När länder blir ömsesidigt beroende av varandra ökar förståelsen och riskerna för väpnade konflikter minskar. Ekonomen Kym Anderson vid Adelaide University försöker inom ramen för Copenhagen Consensus-projektet hitta de mest effektiva sätten att hjälpa fattiga länder. Han menar att de största vinsterna kommer när vi avskaffar våra tullar och kvoter.
Om de rika länderna bara avskaffade sin jordbruksprotektionism skulle det spara oss runt 110 miljarder dollar per år, och om fattiga länder tog bort sina tullar skulle de tjäna 65 miljarder dollar per år. Jag var i Zambia och Moçambique för två veckor sedan för att bland annat studera deras sockerindustri. En sak som jag fick lära mig var att den sockerkvot som EU erbjuder u-länder ger 430 miljoner euro i inkomstöverföring. Men för den summan betalar vi som EU-skattebetalare och konsumenter 800 miljoner euro. Det är nämligen så att vi betalar tre gånger så mycket för det socker som utvecklingsländer får exportera till oss här i Europa som vi skulle behöva betala på en öppen marknad. Det priset upprätthålls genom att vi betalar genom skatter och subventioner och genom att vi som konsumenter betalar överpris. Hur länge ska vi acceptera att det som vi ger kostar oss nästan dubbelt så mycket?
Jag tog nyligen del av en så kallad kommenterad dagordning från jordbruks- och fiskerådet, upprättad den 28 februari. Det dokument som låg till underlag för diskussion heter 
Förslag till rådets förordning som stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
.
På frågan hur landsbygdspolitik kan medverka till att nå målen för Lissabonstrategin svarar jordbruksministern att Sverige inte anser den gemensamma jordbrukspolitiken vara bland de områden som är viktigast för att uppnå tillväxt.
Herr talman! Med detta svar har jordbruksministern inte bara gått ifrån det viktiga målet om global utveckling; hon missar samtidigt att se sambandet mellan frihandel och tillväxt. Om Europa ska bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi år 2010, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning så är en väl fungerande världshandel central.
Det gäller likaså införandet av tjänstedirektivet. Sverige är ett litet, handelsberoende land. Det är ingen som betvivlar att tjänstesektorn utgör ungefär 70 % av den svenska ekonomin och att det finns mycket att vinna på ökade möjligheter till handel över gränserna. Syftet med direktivförslaget är att skapa bättre förutsättningar för en väl fungerande tjänstesektor. Det bör välkomnas, inte minst från konsumentsynpunkt. Att handelshindren inom tjänstesektorn undanröjs och att svenska tjänsteföretag får lättare att exportera sina tjänster inom EU är självfallet positivt för svensk ekonomi och sysselsättning.
Potentialen för frihandel med tjänster är enorm eftersom detta utgör huvuddelen av ekonomin. Särskilt skulle fattiga länder kunna utnyttja sina konkurrensfördelar. Samtidigt skulle länder som Sverige kunna köpa billigare tjänster och låta arbetskraft och kapital gå till sektorer där vi är mer effektiva. Socialdemokraterna säger att de inte vill ha låglönekonkurrens. Det är konstigt, för det är precis vad de har välkomnat när fattigare länder har sålt produkter till oss.
När svenskar fick köpa bilar och tv-apparater från de länder där de gjordes bäst och billigast kallades det rätteligen ett socialt framsteg. Rätten att köpa redovisningstjänster och rörmokeri av dem som gör det bäst och billigast kallas däremot för social dumpning. Arbetslivsminister Hans Karlsson har sagt att det är en väldig skillnad mellan kylskåp och bilar och människor. Det har han rätt i. Men sedan när leder det till slutsatsen att bilar och kylskåp ska ha större frihet och mer fri rörlighet än människor?
Ett perspektiv som vi sällan tar upp i samband med handel och WTO-frågor är gender. Diskriminering av kvinnor är ett globalt fenomen. Särskilt utsatta är kvinnor i världens fattigaste länder. Betydligt fler kvinnor och flickor är undernärda än män och pojkar. Vidare har män mer utbildning än kvinnor alltmedan kvinnors arbetsbörda är större än mäns. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på ledande befattningar.
Olika handelspolitiska åtgärder kommer därför att få olika konsekvenser för kvinnor och män. En liberaliserad handel kan till exempel underlätta för kvinnor att ta sig in på det formella industriella området i ekonomin. Ett ökat antal arbetstillfällen för kvinnor inom exportsektorn, oavsett om det handlar om snittblommor som i Kenya eller klädproduktion som i Dominikanska republiken, kan bidra till att öka kvinnors status och inflytande i hemmet, eftersom de då inte enbart betraktas som tärande på familjeekonomin utan också kan bidra till hushållets inkomster.
Anlägger vi ett annat perspektiv kan liberaliseringen få negativa effekter. En ökad export av jordbruksprodukter från oss rika till de fattiga kan komma att slå ut det lokala jordbruket i fattiga länder, ett område där många kvinnor är sysselsatta.
Handelspolitiken kan självfallet inte, och bör inte, åläggas ett krav att lösa de jämställdhetsproblem som finns, men handelspolitiken i allmänhet och WTO i synnerhet måste ta hänsyn till de strukturella genderförhållanden som finns så att politiken inte leder till att orättvisa diskriminerande maktmönster upprätthålls eller rentav förstärks.
Trots att Sverige har jämställdhet som en av sina profilfrågor i internationell politik har den svenska regeringen inte tagit några som helst initiativ för att integrera ett genusperspektiv i sin handelspolitik. För att öka jämställdheten är det helt avgörande att kvinnor inte bara får öka sitt deltagande i WTO-sammanhang rent numerärt utan också får ett rejält inflytande över den politik som förs.
Herr talman! Biståndsviljan hos enskilda människor har ökat sedan katastrofen i Asien. Som liberaler välkomnar vi detta. Solidaritet med dem i världen som har det sämre än vi är en av Folkpartiet liberalernas viktigaste frågor. Bistånd behövs därför både kortsiktigt vid akuta humanitära kriser som naturkatastrofer, svält och krig och långsiktigt för att stärka demokrati, rättsstat och institutioner som främjar ekonomi och privat äganderätt. Men bistånd kommer aldrig att lösa världens problem eller bli ett alternativ för en öppen global ekonomi. Frihandel är förutsättningen för att bekämpa fattigdom.
Regeringen har fullständigt missat att bilda opinion och poängtera hur livsviktig frihandel är. Den tycks se frihandel som bara en bland många andra lösningar när det egentligen är kärnfrågan. Grundproblemet är nog det Carin Jämtin råkade avslöja när hon förklarade sin entusiasm över sin nya ministerpost med orden: Det ska bli jättespännande att jobba med utjämning på en global nivå.
Man tror att det är utjämning som är det viktiga i världen när all fattigdomsminskning i stället har handlat om att ge fattiga människor möjlighet att skapa egna resurser.
Ett problem med WTO är att det har funnits för många frågor på agendan. Vi välkomnar att många av dessa har fått ge vika till förmån för förhandlingar om jordbrukssubventioner och exportstödet. Vi beklagar dock att frågan om transparens vid upphandling föll bort. Detta är avgörande i kampen mot korruption i samband med upphandlingar i länder som inte har tillräckligt väl fungerande rättssystem. Det är befolkningen i de länderna, oftast u-länder, som förlorar på att den frågan strukits.
Herr talman! Vi är överens med regeringen i ord. Det kan det betänkande som vi diskuterar bekräfta. I handling sker det dock inte mycket från regeringens sida.



Herr talman! Precis som föregående talare har sagt behandlar detta betänkande vissa handelspolitiska frågor inom WTO och EU, och det är ett mycket komplext område. Betänkandet är en rik källa för att förstå frågornas vikt och betydelse för en hållbar utveckling av världsekonomin. Det gäller handelsförbindelser, protektionism, rika och fattiga länders tillgång till varor och tjänster, hur man kan skapa en frihandel som på ett bättre sätt tillvaratar olika länders behov och intressen för till exempel välstånd och tillgång till mat, vatten och mediciner ur ett rättviseperspektiv.
Sveriges politik för en global utveckling innebär en inriktning på svensk utrikespolitik som säger att målet för den samlade politiken för en global utveckling ska vara att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Den nya politiken ska vara samstämmig. Alla politikområden ska sträva mot samma mål, och det gäller även den svenska handelspolitiken. 
Politiken ska präglas av ett rättighetsperspektiv, vilket innebär att människors rättigheter ska utgöra grund för de åtgärder som vidtas för en rättvis och hållbar utveckling. Demokrati, jämställdhet och barnets rättigheter lyfts särskilt fram.
Det nuvarande regelverket i WTO, EU:s handelspolitik och tidigare svenska handelspositioner är inte utformade från ett rättighetsperspektiv eller från de fattigas perspektiv. De nya angreppssätten i svensk utrikespolitik kräver reflexion och omprövning som kommer att ta en viss tid och innebära vissa ansträngningar.
Det finns en tydlig vilja hos riksdag och regering att öka betoningen av mänskliga rättigheter i handelspolitiken. Det är viktigt att arbetet med att försöka införa ett rättighetsperspektiv i handelspolitiken utgår från att konventionerna om de mänskliga rättigheterna är odelbara, och inte bara något som man ska ta hänsyn till. Man ska utgå ifrån konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Man ska också utgå ifrån att både de politiska och medborgerliga såväl som de ekonomiska, kulturella och sociala rättigheterna är jämbördiga. Detta synsätt kommer att innebära en ökad spänning mellan EU:s handels- och jordbrukspolitik och svenska positioner.
Befintliga utvärderingar och analyser av Gats riktlinjer ur ett rättvise- och u-landsperspektiv med exempelvis konsekvensanalyser för befolkningen i fattiga länder med små ekonomier är otillfredsställande. Det är brist på statistik från flera länder. Många länder har inte ekonomisk eller annan förmåga att tillgodogöra sig de undantag som ska gynna dem. Så kallade u-länder har helt olika produktion av varor och tjänster. En del är utpräglade jordbruksländer, och andra har mineraltillgångar eller producerar varor inom textilindustrin. Det innebär att de har olika import- och exportbehov. Vissa avtal kan vara positiva inom vissa områden men katastrofala för andra. Konsekvensanalyser ur ett kvinno- och barnperspektiv saknas nästan alltid.
Föregående talare från Folkpartiet, Nyamko Sabuni, påvisade vilka konsekvenser man faktiskt kan få. Man behöver göra riktiga konsekvensanalyser för kvinnor och barn.
Ökad öppenhet, förstärkt demokrati i WTO samt ökat inflytande för den svenska riksdagen i den svenska handelspolitiken är nödvändigt. Frågan som rör ökad öppenhet och demokrati har flera infallsvinklar.
Det handlar om brister i och avsaknad av demokratiska regler vid själva WTO-förhandlingarna. Det handlar om en onödigt hög grad av sekretess inom WTO. Man behöver öka parlamentets inflytande i beslutsprocesserna. Det handlar om en möjlighet för det civila samhället och enskilda medborgares rätt att få insyn i beslut och beslutsprocesser. En regelbunden, samlad rapportering av svensk politik i EU och WTO är angelägen för att öka riksdagens inflytande och möjligheter till insyn i den svenska handelspolitiken.
Herr talman! De nuvarande internationella handelsavtalen återspeglar främst de utvecklade ländernas prioriteringar och är inriktade på ekonomisk tillväxt. Problematiken att vissa länder kan försöka vinna konkurrensfördelar genom att ha en obefintlig eller dålig lagstiftning för miljöskydd och arbetarskydd har inte uppmärksammats tillräckligt.
Tripsavtalet innebär att utvecklingsländernas immaterialrättsliga lagstiftning på kort sikt ska anpassas till i stort sett västerländsk standard. Ofta stämmer denna inte med vissa länders situation. Till exempel bor huvuddelen av världens fattiga på landet och är beroende av det lokala jordbruket för att få mat för dagen. Småbönders rätt att fritt använda delar av skörden till utsäde hotas av att företag tagit patent på växter och kräver ersättning för nytt utsäde. De undantag som Trips tillåter är svåra att få och att anpassa sig efter.
Sverige bör verka för att WTO-avtalen uttryckligen slår fast att utvecklingsländerna får möjlighet att skydda sin inhemska produktion av baslivsmedel för att kunna garantera nationell livsmedelssäkerhet.
Nya frivilliga initiativ som exempelvis OECD:s riktlinjer, FN:s Global Compact och svenska Globalt ansvar är inte tillräckliga för att komma till rätta med oansvariga företag. Därför anser vi att behovet av internationellt bindande regler för transnationella företag är oavvisligt. Det behövs bestämda riktlinjer och uppförandekoder.
När det gäller svenska exportkrediter behövs regler som gör det obligatoriskt att dessa föregås av miljöprövning. Reglerna bör ses över och förändras så att offentlig kredit- och garantigivning enbart ges till företag som följer grundläggande regler för arbetsrätt, barnkonventionen och mänskliga rättigheter.
Och så var det detta med tjänsteavtalet. Precis som vi hörde tidigare börjar detta se ut som en schweizerost. Det beror på att alla ser att tjänsteavtalet till sin utformning och det arbete som pågår inte fungerar. Alla länder vill ha sina specifika undantag. Tjänsteavtalet måste omarbetas totalt och utifrån andra sätt att se, så att man inte tar in saker och förändrar på ett sätt som länderna inte är överens om. Jag tror inte att det är rimligt att ha en schweizerost; jag tror att man måste ha en ost som håller för alla länders behov. Man måste undanta viktiga tjänster som vattenförsörjning, sjukvård och utbildning. Dessa ska inte ingå som några undantag utan inte alls finnas där. Detsamma gäller alkohol och läkemedel, vilka inte kan betraktas som vilka varor som helst.
Herr talman! Jag har i mitt anförande berört några viktiga frågor och har naturligtvis inte kunnat ta upp alla viktiga synpunkter och ställningstaganden. I det här sammanhanget vill dock Vänsterpartiet betona vikten av öppenhet och delaktighet i svensk handelspolitik och hur Sverige driver arbetet gentemot EU. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 där vi begär att regeringen ska avge en årlig rapport till riksdagen om Sveriges ståndpunkter och Sveriges agerande inom handelspolitiken i EU och WTO samt i fråga om regionala handelsavtal.



Herr talman! I dag går det snabbt. Jag sprang ifrån halva mitt manus, men vi får köra ändå.
Vi kan konstatera att det i denna kammare råder stor enighet om att frihandel ska vara grundprincipen för handeln i världen, och det är glädjande. Stabila och rättvisa spelregler för handeln med varor och tjänster är avgörande för den ekonomiska utvecklingen; det tror jag att vi alla är överens om.
Vi har alltså en bra utgångspunkt för diskussionen. Mycket återstår dock att göra innan vi får en global frihandel på någorlunda rättvisa villkor. Självfallet är det, vilket har sagts här tidigare, de fattigare länderna mer än de rika som i dag diskrimineras i det handelssystem vi har.
Jag vill särskilt ta upp handeln med jordbruksprodukter, som är en komplicerad fråga. Handeln med mat kan inte hanteras på samma sätt och lika enkelt som handeln med industrivaror eller tjänster. När det gäller jordbruk måste hänsyn vägas in till exempelvis livsmedelssäkerhet, livsmedelskvalitet, miljö och jordbrukets inverkan på kulturlandskapet och landsbygdsutvecklingen. Det är detta som brukar kallas för jordbrukets multifunktionalitet. Jordbruket har inte bara stor betydelse genom att producera mat utan också för att hålla bygder öppna och se till att landsbygden lever och utvecklas. Det är en bas för den utvecklingen.
Jordbrukspolitiken såväl inom EU som globalt behöver reformeras och subventionerna minska. Men det är inte så enkelt, som det ibland låter, att man bara kan ropa på att allt skydd för jordbruket ska avvecklas i ett enda slag.
Det viktigaste i de fortsatta jordbruksförhandlingarna inom världshandelsorganisationen WTO är att det nuvarande systemet med exportsubventioner på livsmedel snarast avvecklas, också i praktiken. Såväl EU som USA använder sig av exportsubventioner av olika slag för att sälja, dumpa, sina livsmedel på den internationella marknaden, och då inte minst i de fattiga länderna. Det är omoraliskt att på detta sätt med hjälp av skattemedel dumpa mat i fattiga länder med konsekvensen att deras bönder slås ut, att fattigdomen breder ut sig, att bönderna tvingas in till städerna och att beroendet av importmat totalt blir väldigt stort i en del länder.
Ett land bör ha rätt att skydda en egen produktion av baslivsmedel. Det gäller naturligtvis inte minst fattiga länder, som ofta har hunger att bekämpa. Detta är också en princip som stöds av alltfler bonde-, miljö-, solidaritets- och konsumentorganisationer runtom i världen. Det gäller dock att finna ett regelverk som möjliggör ett sådant system, och där är vi inte ännu.
WTO behöver över huvud taget förändras så att de fattigare länderna får ett ökat inflytande över de handelsregler som fastställs i denna globala organisation - för vi behöver ju ett regelverk som är väl fungerande och som är anpassat till en fungerande världshandel på någorlunda likvärdiga villkor.
Jag kommer så till tjänstedirektivet. Vi trodde kanske för ett tag sedan att detta skulle bli en jättestor fråga, men så är det inte just nu eftersom det förslag som fanns har dragits tillbaka för omarbetning.
Egentligen är vi nog också överens om att vi behöver ett bra regelverk för tjänstehandeln i Europa. När 70 % av den svenska ekonomin utgörs av tjänster är det självklart att inte minst Sverige har mycket att vinna på fungerande regler för tjänstehandeln, men även övriga Europa har självfallet fördelar av att dessa hinder undanröjs. Det handlar inte minst om att skapa nya jobb. Det har beräknats att ett väl fungerande tjänstedirektiv skulle kunna skapa 600 000 nya jobb inom EU, och om detta är riktigt är det ett oerhört bra bidrag.
Motståndet mot det förslag till tjänstedirektiv som den förra EU-kommissionen lade fram har dock som bekant varit omfattande - delvis med rätta, delvis med ett onödigt uppmålande av risker, skulle jag tro. Nu håller i alla fall förslaget på att göras om. Jag tror att det är bra att de oklarheter som fanns i det tjänstedirektiv som Frits Bolkestein lade fram undanröjs.
Vid den hearing om tjänstedirektivet som utskottet hade i november kunde ingen av de medverkande experterna riktigt klara ut vad den så kallade ursprungslandsprincipen innebar i praktiken och när utstationeringsdirektivet tog över. Vad är egentligen tillfällig tjänsteutövning, som det talas om? Jag frågade det och fick inget svar. Och vilken byråkrati krävs om man måste hålla ordning på 28 olika länders regelverk? Det är ju 28 länder som ingår i systemet.
Det är bra om man nu kan klara ut detta. Jag hoppas att det inte tar alltför lång tid att enas om regler som möjliggör en gemensam tjänstemarknad i Europa, en tjänstemarknad där det är enkelt för företag att etablera sig och verka över gränserna. Men det måste vara ett system som exempelvis accepterar kollektivavtal som i Sverige och som inte leder till social och ekonomisk dumpning.
Vad vi nu hoppas på är alltså att ett nytt, genomarbetat förslag till tjänstedirektiv läggs fram. Om detta kommer fram kommer det att få stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Europa framöver.



Herr talman! Vi är överens om att fri handel är viktigt för att få välstånd i de flesta länder, men hur den fria handeln organiseras och vilka regelverk som råder kring den är ohyggligt viktigt om fördelarna med den fria handeln ska uppnås, särskilt för fattiga länder. Jag instämmer i mycket av det som Gunilla Wahlén har sagt.
Miljöpartiet har tre reservationer i det här betänkandet. Jag tycker naturligtvis att alla tre reservationerna är högst rimliga och bra, men jag kommer bara att begära votering om reservation 2 för att spara tid.
När det gäller nyttigheter som rent vatten, vård och utbildning tycker vi att man ska undvika att begränsa hur detta ska organiseras i olika länder eftersom det viktiga är hur sådana här saker utförs, inte hur ägarförhållandena ser ut.
Vi tycker också att u-länder även framgent ska ha rätt till en särskild och differentierad behandling när det gäller avtal eftersom det är viktigt för att deras utveckling ska komma i gång och bli bra.
Vi vill också se ökad öppenhet inom WTO och att bara protokollförda möten ska kunna utgöra underlag i förhandlingar. En relevant kommitté ska utse ordförande i kommittéer så att det inte blir för utvecklingsländer dolda processer.
Vi tycker också att det är viktigt att riksdagen får en årlig skrivelse om utvecklingen av handelsfrågorna.
De nuvarande internationella handelsavtalen speglar naturligtvis främst den rika världens prioriteringar och är inriktade på ekonomisk tillväxt. Vissa länder försöker vinna konkurrensfördelar genom obefintlig eller dålig lagstiftning när det gäller miljöskydd och arbetarskydd. Det bör inte vara acceptabelt.
I många länder är det också svårt att hålla transnationella företag ansvariga för brott mot begränsningar i lagstiftningen. Av det skälet är det väldigt viktigt att vi får minimiregler för hur till exempel transnationella företag och företag över huvud taget uppför sig.
Nu när vi har klimatförhandlingar i gång kan man se att en del rika länder inte vill vara med och bekosta utvecklingen av bättre klimatanpassade metoder i företagsamheten. Det här kan man naturligtvis vinna på, både på kort och kanske på lång sikt, om det får fortsätta. 
Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi kan vara överens om att testa gränsjusterade klimatavgifter. Jag vill fästa uppmärksamheten på att Kommerskollegium öppnar dörren för att det här kan vara fullt möjligt att införa. Jag tycker att det är ganska rimligt att Sverige kan tänka sig att gå före i en sådan här fråga och testa att införa gränsjusterade klimatavgifter för de länder som inte deltar i klimatarbetet.
Vi har också en reservation om exportkreditfrågor. Här är det så att många länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling i u-länderna genom att de nationella exportkreditnämnderna ger finansiellt stöd till miljöskadliga investeringar i utvecklingsländer. När svenska entreprenörer är verksamma utomlands är det inte ovanligt att projektets finansiering stöds av statliga exportgarantier och exportkrediter. Projekt som innebär en negativ miljöpåverkan kan på så sätt få stöd via skattsedeln. Det här är naturligtvis inte bra. Vi anser att en obligatorisk miljöprövning ska föregå beslut om statliga exportgarantier.
Det är viktigt också att tydliga riktlinjer utarbetas för vilka negativa miljöeffekter som inte kan accepteras.
Nyligen var det en dom i den här tvistlösningspanelen som var ganska intressant och som kanske öppnar för nya sätt att se. Där var det USA som fick igenom en begränsning av Internetbaserat spel på grunden att det var emot allmänhetens moral i USA. Det här tycker jag är ganska intressant. Det öppnar ju också dörren för att man ska kunna hävda andra viktiga saker än allmänhetens moral, till exempel att man ska kunna sätta begränsningar i importen om saker och ting är tillverkade av barnarbetare.
Jag tror att vi ofta är lite för försiktiga när det gäller att prova möjligheterna att få igenom bättre lagstiftning i det internationella arbetet genom att vi inte vågar använda de möjligheter som öppnas och kan finnas men som kanske måste testas.



Herr talman! Samarbete är vad som driver utvecklingen framåt i världen. Samarbete skapar fred och stabilitet, ökar kunskap om det andra och utvecklar människors förmåga att se sig själva i det andra, det vill säga solidaritet.
En viktig form av samarbete mellan människor och länder är handeln. Som en liten och öppen ekonomi har Sverige av tradition hävdat och gynnats av handeln. Det gäller i synnerhet frihandeln.
Sverige svarar i dag för en dryg procent av världens handel. Det innebär att vi, trots att vi befolkningsmässigt är ett litet land, tillhör de 20 länder i topp som har mest varuexport och mest import. 
I dag för vi dock inte stora handelspolitiska debatter i riksdagen lika ofta som vi gjorde förr. När jag kom till riksdagen 1985 tog de handelspolitiska debatterna en halv plenidag. Det var härliga tider.
Handelspolitiken faller numera under EU:s befogenheter, vilket innebär att vi har enhetliga regler för hela EU.
Herr talman! När det gäller frihandeln vill jag också inledningsvis säga att då det i år är tioårsjubileum för världshandelsorganisationen WTO är det mycket glädjande att förhandlingarna åter har tagit fart. Jag ser fram emot utkomsten av den sjätte ministerkonferensen i Hongkong i december.
Liksom utskottet är det min uppfattning att frihandeln kan vara en stark välståndsskapande kraft för såväl dagens i-länder som för världens fattigaste länder. I fallet Sverige blir detta väldigt tydligt. Som en liten öppen ekonomi har vi till stor del byggt vårt välstånd på specialisering och handelsutbyte.
Vi vill värna och ska värna frihandeln som princip, men vi gör det inte i egen sak enbart utan vi gör det för att vi tror att det gynnar dagens utvecklingsländer. Det är viktigt att handelshinder minskas eller elimineras så att dessa länder inte missgynnas. Det är viktigt att i synnerhet utvecklingsländerna får ökat marknadstillträde på de områden som är av särskilt intresse för deras export. Sådana förutsättningar gynnar inte bara den ekonomiska utvecklingen utan kan även bidra till framsteg inom andra områden, som mänskliga rättigheter, rättvisa och social utveckling.
Herr talman! Sverige har verkat för en generell liberalisering av handeln på jordbruksområdet. Den dag jag som EU-parlamentariker, vald av den svenska riksdagen, trädde in i Europaparlamentet, den 1 januari 1995, lämnade vi en frihandel där det var totalt sett fritt. Vi underordnade oss EU:s handelsregler.
Jag kan beklaga att det blev på det sättet på jordbruksområdet, men nu är verkligheten som den är, och då gäller det att från svensk sida så mycket som möjligt i förhandlingar hävda de förbättringar och de förändringar som behöver göras.
När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, inom EU har den svenska linjen konsekvent varit att reformer är nödvändiga. Under 2003 fattade EU beslut om att i större utsträckning marknadsorientera produktionen genom frikoppling av stöden. Dessvärre blev inte reformen så långtgående som vi hade önskat, men så är det när man förhandlar.
Det är positivt att konsumenterna nu i större utsträckning kommer att styra vad som produceras. En reformering av CAP gynnar både EU:s konsumenter och utvecklingsländerna. Jag instämmer med det utskottet säger, att det är givet att Sverige ska fortsätta att verka för en reell sänkning av i-ländernas interna stöd, en snabbare utfasning av exportsubventionerna och en tydlig nedmontering av tullar och kvoter, såväl inom som utanför EU-kretsen. Arbetet för en sänkning av tullar på jordbruksområdet omfattar även miljövänliga bränslen, som exempelvis etanol.
Som sagt, herr talman, kan frihandel vara en stark välståndsskapande kraft för världens alla länder. Det förutsätter emellertid att det finns stabila och rättvisa spelregler. Det är en avgörande förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Dessutom krävs det politiska, ekonomiska och institutionella reformer hos utvecklingsländerna innan full nytta kan dras av frihandelns positiva effekter. En sådan utveckling vore bra för hela världsekonomin.
Men det behövs också en öppenhet, dialog och hänsyn till utvecklingsländernas situation. Möjligheterna att de återupptagna WTO-förhandlingarna kan avslutas inom rimlig tid är ganska goda. I likhet med alternativ 1 i utskottets ställningstagande är jag av den åsikten att ett ambitiöst resultat i förhandlingarna skulle kunna innebära att vi inom en snar framtid kan ha lyckats modernisera handelsreglerna så att de skapar förutsättningar för hållbar tillväxt i hela världsekonomin, motverkar protektionism, förbättrar fattiga länders möjligheter till en positiv utveckling, minskar handelshinder och gynnar konsumenterna. En sådan utveckling, herr talman, är minst sagt väl värd att eftersträva.
Herr talman! Öppenhet och dialog är viktiga delar för att uppnå goda resultat och skapa legitimitet. Som hävdas i alternativ 1 får vi inte underskatta betydelsen av att Sverige agerar för att EU så öppet som möjligt sätter fram sina positioner. Öppenhet och dialog ska också avspegla relationerna till det civila samhället. Liksom regeringen och det som står i alternativ 1 ställer jag mig bakom förslaget att WTO:s relationer till det civila samhället ska tydliggöras och att mer resurser ska avsättas för att utveckla den dialogen.
Jag var med i en av de första WTO-förhandlingarna, de gamla Gattförhandlingarna, som gick över i WTO i samband med Singaporemötet. Den svenska regeringen tog enormt stora initiativ till att ta in andra organisationer som stod utanför, för att få ett så brett underlag som möjligt i sitt förhandlingsmandat. Detta var viktigt, och det var ett nytt ställningstagande som vi drev väldigt hårt.
Slutligen gäller det GATS och tjänstedirektivet. En fri och öppen handel med överenskomna spelregler inom tjänstesektorn kan effektivisera ekonomin, främja utvecklingen inom många områden och stävja korruption. Inte minst svensk ekonomi, där ungefär 70 % utgörs av tjänstesektorn, har mycket att tjäna på att handelshindren inom tjänstesektorn undanröjs och att svenska företag får det lättare att exportera varor och tjänster.
EU:s tjänstedirektiv fyller en viktig funktion. GATS erbjuder förutsägbarhet på ett lands tjänstemarknad när landet har valt att göra åtaganden i någon sektor. Jag är medveten om att frågan om hur offentliga tjänster definieras i GATS har varit föremål för diskussion. I EU:s förhandlingsunderlag berörs emellertid endast områden där privata aktörer tillåts. Inga krav ställs på marknader där det råder offentliga monopol. När det gäller EU:s tjänstedirektiv välkomnar jag, liksom i alternativ 1, dess syfte att skapa bättre förutsättningar för en väl fungerande tjänstesektor.
Det är också välkommet att kommissionen anser att vissa tjänsteområden, till exempel hälsovårdsområdet, undantas från direktivet. För svenskt vidkommande är det primärt att kollektivavtalen på arbetsmarknaden inte hotas. Kollektivavtalet är en viktig förklaring till att vi har stabila spelregler på arbetsmarknaden med en god samförståndsanda och ekonomisk utveckling som följd. I det jobb som kommissionen har framför sig bör det betonas att tjänstedirektivet, som alla EU-länder står bakom, skulle vara ett stort steg framåt för den inre marknaden.
Jag vill fråga: Vad tycker nu de som sitter i den så kallade alliansen? Vi hörde Per Bill tidigare i sitt anförande vara kritisk mot tjänstedirektivet. Varför är Per Bill kritisk till att det finns bra spelregler på den svenska arbetsmarknaden för löntagare?
Jag har erfarenhet som förhandlare i Svenska byggnadsarbetareförbundet, och jag vet att de arbetsgivare som jag förhandlade gentemot tyckte att det var mycket viktigt att vi hade god löneutveckling och bra spelregler för alla på den svenska arbetsmarknaden. Det blir något märkligt när jag hör Per Bills sätt att argumentera. Eller är det så att Per Bill menar att vi ska ha löneskillnader och skillnader i arbetsvillkor och annat på den svenska marknaden? Det vore bra om jag fick svar av Per Bill på den frågan.
Herr talman! I övrigt ber jag att få yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag i detta betänkande och avslag på samtliga reservationer.



Herr talman! Jag tror att Reynoldh Furustrand misstolkade mig. Jag vill att vi ska, gärna tillsammans med Socialdemokraterna, arbeta för att få tydliga, klara regler för vad som gäller för tjänstehandeln, att vi ska få klara besked om vad som gäller i de gråzoner som har funnits i det första direktivet. Därmed är det bra att man nu har dragit tillbaka det för att förtydliga vad det är som gäller.
Jag tror att både företagare och medarbetare på företagen, både på de svenska företagen och på företag i de nya europeiska medlemsländerna i EU, tycker att det är viktigt att man vet vilka förutsättningar det är som gäller och uppfattar att det är rimliga spelregler som gör att det inte blir orättvist.
Jag hoppas och tror att vi ska kunna nå väldigt långt tillsammans. Jag har väldigt svårt att se att det ska vara några riktigt stora skillnader mellan tjänstehandel och varuhandel. Om vi försöker göra stora skillnader i detta kommer en större del av tjänsten också att göras i något annat land, och sedan fraktar man hit den halvfärdiga produkten, som ofta innehåller både tjänster och själva produkten.
För svensk basindustri är nog det här tjänstedirektivet också oerhört viktigt. Det är ju inte så att det är svart och vitt, att vissa företag ägnar sig bara åt tjänster och andra företag ägnar sig bara åt att tillverka prylar. Mer och mer blir det en mix av tjänster och varor.



Herr talman! Det kan förvisso vara rätt. Jag tror att vi där nu är överens om att vi ska se till att gråzonerna - så långt det är gråzoner - försvinner. Men det var inte det som var min fråga.
Frågan är: Menar Per Bill att ett företag från Baltikum ska komma till Sverige och utföra arbetsuppgifter i ett svenskt företag till löner som är väsentligt lägre och villkor som är väsentligt annorlunda än vad de svenska löntagarna har?



Herr talman! Det är precis den frågan som vi nu kommer att få nya förslag om från EU. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man får en diskussion om detta. Det vore till exempel mycket oroande om det skulle vara så att ett företag från ett annat land kunde komma hit och ha arbetsmiljöregler som var avsevärt sämre än de som gäller för svenska medarbetare.
Jag tycker att det är viktigt att de som vill ha ett kollektivavtal också ska kunna sluta ett kollektivavtal. Det är en rättighet för de medarbetare som så önskar att få den trygghet som de ofta känner i att ha ett kollektivavtal.



Herr talman! Då måste det Per Bill säger nu innebära att det kollektivavtalsområde som gäller på den svenska marknaden, oberoende av vilken bransch eller näring det är, ska ligga till grund också för dem som kommer hit och utför uppdraget. Det välkomnar jag. Det är i så fall ett nytt ställningstagande. Det är bra att Per Bill har den inställningen. 
Jag känner Per Bill som en noggrann och samvetsgrann politiker, och jag hoppas att han också påverkar partikamrater och andra att tänka i samma riktning. Det är precis så avtal ska vara.



Herr talman! Jag är egentligen inte alls förvånad över att socialdemokrater försöker hitta en massa fel i tjänstedirektivet. Det känns naturligt. Om LO gnäller måste ni göra något åt det.
Men vad jag undrar över och inte förstår är var i direktivet man har utläst att ursprungslandsdirektivet innebär att man ska utföra tjänster för andra löner än de som råder i till exempel Sverige. Ursprungslandsdirektivet handlar om själva tjänsten, huruvida den som utför tjänsten är legitimerad, vilka lagar som gäller kring tjänsten i ursprungslandet. Men det har ingenting med arbetsrätten eller lönerna att göra. Var utläser ni detta någonstans?



Herr talman! Ursprungslandsdirektivet handlar om en specifik tjänst, en specifik uppgift, som ska utföras. Det är där vi har tolkat in att om man utför uppgiften på ett speciellt sätt, kan det vid speciella tillfällen vara så att villkoren i det land som företaget kommer från gäller. Det är i ett mycket begränsat avseende.
Jag skulle vilja fråga Nyamko Sabuni samma fråga som jag ställde till Per Bill. Är det orimligt att tänka sig att de som kommer från andra länder och utför ett arbete under längre tid i Sverige ska ha samma avtal och villkor som svenska löntagare - män och kvinnor?



Herr talman! Nyckelorden är "under längre tid". Det är precis vad tjänstedirektivet säger. De tjänster som utförs under längre tid ska följa samma regler som vi i Sverige följer. Nu talar vi eventuellt om tjänster utförda på kort tid, som vi visserligen båda två kan beklaga eftersom denna korta tid inte är specificerad.
Ja, jag kan tänka mig att polacker och estländare kommer hit och erbjuder tjänster lite billigare än de vi skulle kunna få från den svenska tjänsteutövaren. Men det handlar bara om att vi har så höga skatter, så hög levnadsstandard, att det är dyrt att leva i Sverige medan de lever billigare i sina hemländer och därför kan ligga lägre i upphandlingen. Det handlar fortfarande om att hålla sig inom ramarna för arbetsrätten och de löner som råder och är acceptabla i Sverige.



Herr talman! Människor som jobbar i det här landet och utför en verksamhet under en sammanhängande längre tid ska bedömas lika. Vi kan ta en situation där estländare, polacker eller letter ska värderas sämre som människor, att deras avtal ska vara väsentligt annorlunda. 
Vi har högre skatter än vad man har i vissa av de länder vi pratar om, men vi kan aldrig använda lågavlönad arbetskraft som ett sätt att konkurrera och tro att vi därmed kan skapa bättre välstånd. Det är fullständigt fel väg. Det tror jag att Nyamko Sabuni instämmer i.



Herr talman! Om Håkan Larsson inte fick med sig alla papper, hann jag inte ens skriva mina eftersom det har gått så fort i dag.
Jag känner att det är angeläget att ta upp en aspekt som vad jag förstår ingen har gjort och som har bäring på framför allt fattiga länders relation till världshandelsorganisationer och till Doharundan, som just skulle ha de fattiga ländernas problem i fokus. Det har att göra med Trips, det vill säga immaterialrätten. Jag tänkte ta upp att det har med vår egen mycket viktiga politik PGU, politik för global utveckling, att göra. Vi ska ha en sammanhållen och genomtänkt politik både hemma och ute i världen för en global agenda som avskaffar bland annat fattigdom.
Tripsfrågorna handlar bland annat om att man tillåter tvångslicensiering under vissa förutsättningar, men inte att det land som sätter i gång med produktion också exporterar medicinen. Särskilt vad gäller hiv/aids-mediciner är det här viktigt för många fattiga länder. De har inte någon större glädje av detta. De har nämligen ofta inte egen kapacitet att producera hivmediciner. Alltså finns det något som inte räcker till i Trips för att hjälpa de fattiga länderna.
Det här blev kvar att lösa efter Doha. Det vara § 6 i den särskilda deklarationen om Trips och hälsa. Man har sedan dess stridit om detta i Tripsrådet. 
Strax före Cancúnmötet i augusti 2003 antogs en temporär uttolkning med ganska många villkor som skulle uppfyllas, till både de exporterande och de importerande länderna. Men många u-länder var tveksamma och utsattes kanske också för hård press. Sådana organisationer som Läkare utan gränser och Oxfam som har de fattigas perspektiv har kritiserat detta.
Det här papperet skulle sedan ersättas av ett permanent beslut. Två deadline har passerats utan att man har antagit en permanent skrivning.
Den afrikanska gruppen har lagt fram ett förslag med färre villkor för både exporterande och importerande länder. Det har fått USA att gå i taket och säga att det inte går att riva upp tidigare fattade beslut. Då tog den afrikanska gruppen i en replik upp att i papperet från 2003 framgår ordagrant att Tripsrådet ska jobba fram en permanent lösning. Alltså finns det möjligheter att justera detta.
Nu till problemet: Det är Sveriges hållning i detta. Det är anledningen till att jag har begärt ordet fastän jag inte är ledamot i utskottet. Enligt UD-handläggare tänker Sverige inte sluta upp bakom de afrikanska staternas krav. Sverige tänker stå bakom EU och således inte arbeta för att revidera Tripsklausulerna i Dohadeklarationen. Det skulle få som följd att det blir svårare att få tag i billiga bromsmediciner för fattiga länder.
Det här är inte bra. Det är tråkigt. Det strider inte bara mot vår egen PGU-politik utan det strider mot vad till exempel Jeffrey Sachs har sagt i handlingsagendan för millenniemålen, som kom i januari. Det strider också mot vad Evelin Herfkens, som är ansvarig för millenniemålsarbetet, säger att vi ska göra gentemot de fattiga länderna.
Vi har många motioner på WTO-området, men som Ingegerd Saarinen har sagt har vi yrkat bifall till bara en av dem. Men jag ville uppmärksamma utskottet och eventuella lyssnare på Tripsfrågorna.



Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 3.
Förra veckan var det en kampanj över hela världen som hette 
Global Week of Action
, då en mängd kyrkor och andra NGO:er som arbetar med rättvis handel framförde sina synpunkter för att påverka politiker, konsumenter och företag. 
Jag medverkade här på Sergels torg i lördags. Det var en hel del aktiviteter, bland annat en hel del seminarier. Det var ett seminarium som grep mig ganska hårt. Jag var lite skakad hela helgen. Det visades en film som hette 
Rapport från tomtens verkstad
 som handlade om kinesisk leksaksindustri. Hade jag sett den filmen innan jag agerade i det här betänkandet så hade jag nog haft skarpare formuleringar. 
Vi har sett den där tomtefilmen på julen, där glada tomtar gör leksaker, men här fanns det inga glada tomtar. Här jobbade folk 14 timmar per dygn sju dagar i veckan. Ibland jobbade man 24 timmar. Det finns alltså svenska företag som köper leksaker härifrån. 75 % av de leksaker som köps i Sverige kommer från de här tomteverkstäderna, så att säga, i Kina. Det handlar om Ica, Brio, Coop, Top-Toy och Åhléns som beställer. 
När man såg de arbetsförhållanden de hade - en del hade skadade armar, miljön var dålig och det var fruktansvärt varmt i fabrikerna - undrade man: Vad håller vi på med egentligen? 
Det finns ju ändå vissa regler. FN har ju bestämt att vi ska försöka samarbeta mellan företag och politiker så att vi har vissa minimiregler, men här verkar de inte finnas.
Nu fick jag inte ens med mig filmen, men jag köpte en videokopia, och den tänkte jag lämna till Marie Granlund. Då kan du titta på den, och sedan kan vi kanske i utskottet titta på den. Sedan borde vi ta ett initiativ, tycker jag, och dra ihop företag, företagarorganisationer och konsumentorganisationer och fundera på hur vi ska ha det framöver. 
De svenska företagen låtsades som om de inte visste vad som skedde på de här fabrikerna. De hade minsann varit där och tittat. Men det var föranmälda besök. Då hade man ju städat upp, och arbetarna fick faktiskt betalt för att ljuga när besökarna kom. De hade övat in hur de skulle svara. Då ser man inte verkligheten. Företagens företrädare verkade ju lite chockade när de intervjuades, men de påstår att de inte visste om detta.
Vi borde försöka ta ett initiativ. Det är 2 000 företag som har lovat att de ska jobba för att grundläggande rättigheter ska finnas på alla arbetsplatser. Här bör också LO vara intresserat av att vara med i en diskussion. Det kan ju inte vara så att vi ska finna oss i att svenska och europeiska företag som sköter arbetsmiljö och annat ska slås ut av sådana som beter sig som svin i det här sammanhanget. Det var ju som arbetsläger under andra världskriget! Jag tycker att vi från utskottet borde ta ett initiativ och ordna ett seminarium om de här frågorna.



Herr talman! Jag tar tacksamt emot filmen från Lars Lindén, och vi kan gärna titta på den.
Jag kan säga att Sverige redan i dag agerar hårt för de här frågorna såväl inom som utom EU för drägliga arbetsvillkor.
Men jag skulle bara kort vilja upplysa Lars Lindén om att det en gång i tiden var så även i Sverige. Det var därför arbetarrörelsen bildades, denna förhatliga arbetarrörelse, i Lars Lindéns ögon. Det var därför socialdemokratiska partiet och LO, Landsorganisationen, bildades, därför att förhållandena var precis likadana i Sverige. Arbetare sögs ut, och man jobbade 14, 15, 16 timmar om dygnet. Och det är därför vi driver på i de här frågorna, för att vi ska få en utjämning i världen. Men vi tycker också att det är viktigt att fackföreningsrörelsen finns i Sverige.



Herr talman! Jag kanske ska upplysa Marie om att de flesta fackföreningsledare i världen är kristdemokrater, så du vänder dig mot fel parti. Att jag sedan är kritisk till Socialdemokraterna i vissa frågor har inte med det här att göra. I de här frågorna hoppas jag vi är överens. Kinesiska fabriker, som jag pratar om, måste ha rimliga villkor om de ska vara leverantörer till svenska företag.
Hur hårt ni än har jobbat med de här frågorna så har ju tydligen inte de här fem stora företagen i Sverige fattat vad det handlar om. De låtsas att de inte vet. Men jag tror inte att de är så dumma - de vet mycket väl. Här handlar det om att köpa billigt, och då struntar man i andra krav. 
Jag hoppas att vi kan vara överens här om att vi tar ett initiativ. Skrivningen i betänkandet är lite passiv: Det här pågår, och vi hoppas att det händer någonting. Men efter att ha sett den här filmen känns det som om det är akut! Vi kan inte tillåta att 75 % av leksakerna i Sverige kommer från sådana här fabriker. 
Konsumenterna har ju en stor makt här att reagera, och det kommer man att göra genom att Fair Trade Center, Swedwatch och andra lyfter fram det här. Det har ju visats några glimtar i svensk tv från den här fabriken också, men än är det inte många som vet om det här. Jag tror att om vi hjälper till att lyfta fram de här frågorna så kommer konsumenterna att hjälpa oss och helt enkelt bojkotta många av de här leksakerna.



Herr talman! Jag skulle vilja säga ungefär så här: Välkommen till verkligheten, Lars Lindén! Sådan är världen, och sådan är kapitalismen! Vi är ett antikapitalistiskt parti och driver på mot det här, och vi ska göra så också framöver. 
Jag kan säga att Sveriges röst i världen är ganska stark på grund av att vi har ett rykte om oss att driva saker just med anledning av mänskliga rättigheter för människor och inte av protektionistiska skäl, som en del andra länder har ett väldigt tråkigt rykte om sig i EU. 
Vi ska göra allt vi kan, och kan vi påverka svenska företag så ska vi självklart göra det.



Herr talman! Jag blir lite konfunderad över Maries reaktion på Lars Lindéns förslag. Jag tyckte det var väldigt positivt med ett engagerat inlägg från Lars Lindén när han har sett den här filmen och vill att vi ska ta upp den. Det tycker jag att vi ska nappa på helhjärtat.
Det har ingenting med fackföreningsfientlighet att göra. Vi behöver starka fackföreningar både i Sverige och i Kina. I Kina finns inga starka fackföreningar, för de är kontrollerade av regeringen och det kommunistiska partiet. Och dit vill Sveriges statsminister och regering nu sälja vapen. Så nog behöver vi fundera lite i den här diskussionen över vem som kritiserar vem. 
Jag tycker att vi kunde enas om att det här är ett jättebra initiativ och att vi ska diskutera hur vi kan få sociala regleringar i världshandeln. Vi ska ha en fri handel, men det måste vara på sociala och miljömässiga villkor.


Motion 2004/05:A222 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S) Multinationella företag och fackliga rättigheter

av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)

Multinationella företag och fackliga rättigheter

Motion 2004/05:K431 av Lars Leijonborg m.fl. (FP) Liberal Europapolitik

av Lars Leijonborg m.fl. (FP)

Liberal Europapolitik

Motion 2004/05:L278 av Birgitta Ohlsson (FP) Transnationella företag

av Birgitta Ohlsson (FP)

Transnationella företag

Motion 2004/05:L291 av Inger René m.fl. (M) Konsumentpolitiken

av Inger René m.fl. (M)

Konsumentpolitiken

Motion 2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (FP) Livsmedelspolitik

av Lennart Fremling m.fl. (FP)

Livsmedelspolitik

Motion 2004/05:MJ370 av Maud Olofsson m.fl. (C) Fordonsbränsle

av Maud Olofsson m.fl. (C)

Fordonsbränsle

Motion 2004/05:N213 av Sten Tolgfors (M) EU:s tjänstedirektiv

av Sten Tolgfors (M)

EU:s tjänstedirektiv

Motion 2004/05:N246 av Anders Bengtsson m.fl. (S) Östersjöns roll i det nya Europa

av Anders Bengtsson m.fl. (S)

Östersjöns roll i det nya Europa

Motion 2004/05:N274 av Nyamko Sabuni m.fl. (FP) Frihandel

av Nyamko Sabuni m.fl. (FP)

Frihandel

Motion 2004/05:N324 av Gunilla Wahlén m.fl. (V) Exportkreditnämnden

av Gunilla Wahlén m.fl. (V)

Exportkreditnämnden

Motion 2004/05:N334 av Elina Linna m.fl. (V) Tjänstedirektiv

av Elina Linna m.fl. (V)

Tjänstedirektiv

Motion 2004/05:N366 av Ingemar Vänerlöv (KD) Obligatorisk miljöprövning vid statliga exportkrediter

av Ingemar Vänerlöv (KD)

Obligatorisk miljöprövning vid statliga exportkrediter

Motion 2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (FP) Näringspolitik

av Eva Flyborg m.fl. (FP)

Näringspolitik

Motion 2004/05:N439 av Jan Emanuel Johansson (S) Bindande regler för transnationella företag

av Jan Emanuel Johansson (S)

Bindande regler för transnationella företag

Motion 2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) De gröna näringarna

av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)

De gröna näringarna

Motion 2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (KD) Hållbara vägtransporter

av Johnny Gylling m.fl. (KD)

Hållbara vägtransporter

Motion 2004/05:U226 av Lars Leijonborg m.fl. (FP) Politik för global utveckling

Politik för global utveckling

Motion 2004/05:U242 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M) Utrikes- och säkerhetspolitik

av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)

Utrikes- och säkerhetspolitik

Motion 2004/05:U254 av Lotta Hedström m.fl. (MP) Rättvis handel - för utvecklingens skull

av Lotta Hedström m.fl. (MP)

Rättvis handel - för utvecklingens skull

Motion 2004/05:U278 av Alice Åström m.fl. (V) Genomförandet av en global utvecklingspolitik

av Alice Åström m.fl. (V)

Genomförandet av en global utvecklingspolitik

Motion 2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (MP) Bindande uppföranderegler för företag

Bindande uppföranderegler för företag

Motion 2004/05:U307 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M) Utrotning av fattigdomen - fokus på Afrika

av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)

Utrotning av fattigdomen - fokus på Afrika

Motion 2004/05:U311 av Rosita Runegrund m.fl. (KD) Gränsöverskridande miljösamarbete

av Rosita Runegrund m.fl. (KD)

Gränsöverskridande miljösamarbete

Motion 2004/05:U313 av Holger Gustafsson m.fl. (KD) Global handel

av Holger Gustafsson m.fl. (KD)

Global handel

Motion 2004/05:U315 av Holger Gustafsson m.fl. (KD) Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika handelspolitiska frågor inom WTO och EU.

Betänkandet beslutades i kammaren 20 april 2005.

Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 4, Voteringar: 3.

Betänkandet bereddes senast i utskott 10 mars 2005, justerades 5 april 2005 och får trycklov 11 april 2005.

Vissa handelspolitiska frågor inom WTO och EU Betänkande 2004/05:NU11

Ett bet&auml;nkande inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden. P&aring; den h&auml;r sidan kan du f&ouml;lja &auml;rendets g&aring;ng och ta del av debatt och beslut.
M&aring;nga &auml;ldre dokument finns inte digitalt. Beh&ouml;ver du hj&auml;lp att hitta &auml;ldre dokument kan du v&auml;nda dig till <a href="https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagsbiblioteket/">Riksdagsbiblioteket</a>

En proposition &auml;r ett f&ouml;rslag fr&aring;n regeringen till riksdagen. Det kan vara ett f&ouml;rslag till ny lagstiftning, lag&auml;ndringar eller riktlinjer. En proposition inneh&aring;ller f&ouml;rslagspunkter, som kan f&ouml;rdelas p&aring; olika utskott f&ouml;r beredning.
Allt eftersom f&ouml;rslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut l&auml;ngre ned p&aring; denna sida.
M&aring;nga &auml;ldre dokument finns inte digitalt. Beh&ouml;ver du hj&auml;lp att hitta &auml;ldre dokument kan du v&auml;nda dig till <a href="https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagsbiblioteket/">Riksdagsbiblioteket</a>

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.
M&aring;nga &auml;ldre dokument finns inte digitalt. Beh&ouml;ver du hj&auml;lp att hitta &auml;ldre dokument kan du v&auml;nda dig till <a href="https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagsbiblioteket/">Riksdagsbiblioteket</a>

En framst&auml;llning &auml;r ett f&ouml;rslag till riksdagen fr&aring;n ett riksdagsorgan. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till framst&auml;llningen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.
M&aring;nga &auml;ldre dokument finns inte digitalt. Beh&ouml;ver du hj&auml;lp att hitta &auml;ldre dokument kan du v&auml;nda dig till <a href="https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagsbiblioteket/">Riksdagsbiblioteket</a>
&nbsp;

En skrivelse &auml;r en redovisning fr&aring;n regeringen till riksdagen om hur regeringen har eller planerar att arbeta inom ett visst politikomr&aring;de efter att omr&aring;det har granskats.
En skrivelse fr&aring;n regeringen inneh&aring;ller inget f&ouml;rslag till riksdagsbeslut men behandlas i utskott. Utskottet f&ouml;resl&aring;r sedan hur riksdagen ska behandla skrivelsen.
M&aring;nga &auml;ldre dokument finns inte digitalt. Beh&ouml;ver du hj&auml;lp att hitta &auml;ldre dokument kan du v&auml;nda dig till <a href="https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagsbiblioteket/">Riksdagsbiblioteket</a>

En redog&ouml;relse &auml;r en rapport till riksdagen fr&aring;n regeringen eller fr&aring;n ett riksdagsorgan. Redog&ouml;relserna handlar ofta om en viss verksamhet. Redog&ouml;relserna behandlas ofta av utskotten och i kammaren. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till redog&ouml;relsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.
M&aring;nga &auml;ldre dokument finns inte digitalt. Beh&ouml;ver du hj&auml;lp att hitta &auml;ldre dokument kan du v&auml;nda dig till <a href="https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagsbiblioteket/">Riksdagsbiblioteket</a>

En riksdagsskrivelse &auml;r ett meddelande fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilket beslut som riksdagen har fattat om ett &auml;rende. Vill du l&auml;sa mer om beslutet och f&ouml;rslaget som &auml;r kopplade till riksdagsskrivelsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.
M&aring;nga &auml;ldre dokument finns inte digitalt. Beh&ouml;ver du hj&auml;lp att hitta &auml;ldre dokument kan du v&auml;nda dig till <a href="https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagsbiblioteket/">Riksdagsbiblioteket</a>