Vissa gymnasiefrågor m.m.

Betänkande 1996/97:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande 1996/97:UBU07

Vissa gymnasiefrågor m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 44 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten
1996 som framför allt handlar om gymnasieskolan. Samtliga yrkanden avstyrks.
De rör många olika frågor, bl.a. uppföljning och utvärdering av den nya
reformerade gymnasieskolan, programstruktur, lokala grenar, kärn-ämnena,
lärlingsutbildning, förhållandet skola-arbetsliv, utbildning i
företagarkunskap och entreprenörskap, fristående gymnasieskolor, flexibel
studietakt i gymnasieskolan, utbildning på entreprenad och sponsring av
läromedel m.m.
Till betänkandet har fogats ett antal reservationer. Moderaterna har bl.a.
reserverat sig vad avser översyn av gymnasieskolans program, antalet kärn-
ämnen och lärlingsutbildningen. Även Folkpartiet, Miljöpartiet och
Kristdemokraterna har reserverat sig i fråga om utvecklingen av
lärlingsutbildningen. Därutöver finns gemensamma reservationer från flera
partier i olika konstellationer, bl.a. vad gäller utbildning i
företagarkunskap och entreprenörskap och flexibel studietakt i gymnasieskolan.

Motionerna

1996/97:Ub203 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett program för
en bred och mångfasetterad lärlingsutbildning.
1996/97:Ub205 av Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
lärlingsutbildning i syfte att rädda kulturhistoriska värden.
1996/97:Ub206 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag som möjliggör för gymnasieelever att inom ramen för sina studier
läsa kurser på högskolenivå i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändringar av
omfattningen av antalet kärnämnen och framtagande av alternativa kurser i
svenska, engelska och matematik i gymnasieskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande en möjlighet till
lokal justering av timplanerna i gymnasieskolan i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:Ub219 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare
lärlingsutbildningar.
1996/97:Ub220 av Lars U Granberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av den
svenska gymnasieskolan.
1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasiereformen.
1996/97:Ub238 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en organisation för anordnande av lärlingsutbildning.
1996/97:Ub239 av Barbro Johansson och Per Lager (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en utredning gällande lärlingssystem.
1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om alternativa kurser och mål
i kärnämnena i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av gymnasieskolans program,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om färre obligatoriska
kärnämneskurser i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan skola och näringsliv,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade möjligheter för
kommuner att lägga ut utbildning på entreprenad i enlighet med vad som anförts
i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den arbetsplatsförlagda utbildningen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försöksverksamhet med
modern lärlingsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av fristående och kompletterande skolor på gymnasienivå,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av bättre samverkan mellan olika lärare.
1996/97:Ub243 av Siri Dannaeus och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lag om praktik, förslagsvis minst en vecka,
under en treårsperiod för samtliga lärare i grundskolan och gymnasiet i avsikt
att ge elever och lärare en god och relevant inblick i arbets- och näringsliv.
1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Kunskapslyftskommittén.
1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer flexibel studietakt i gymnasieskolan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entreprenörsutbildning inom ramen för gymnasieskolans individuella
program.
1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket ser över kommentarerna till kärnämnena i syfte att
deklarera vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ny form av lärlingssystem byggs upp inom flera av
gymnasieskolans program,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om APU (arbetsplatsförlagd utbildning).
1996/97:Ub253 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas skyldighet
att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen tas bort i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning för entreprenörskap,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett företagsgymnasium.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att komma till rätta med allvarliga problem med den
nya gymnasieskolan,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av lärlingsutbildning vid svenska företag.
1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sverigefinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning.
1996/97:N241 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att även de små företagen och hantverkarna bör bli involverade i
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning.
1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsätta en utredning om sponsring av skolor och läromedel i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:N255 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av företagarkunskap i skolan.
1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildning och kompetensutveckling för företagande måste få
bättre villkor genom att ett nationellt program med inriktning på företagande
och entreprenörskap införs i gymnasieskolan.
1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett nytt lärlingssystem bör utvecklas och provas i samarbete
med företagarnas organisationer.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av fria gymnasieskolor.
1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala utbildningar efter lokala behov.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att företrädare för det lokala näringslivet skall medverka vid
utformning av kvalificerad eftergymnasial utbildning,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande 44 motionsyrkanden vilka alla har väckts
under den allmänna motionstiden hösten 1996 och som handlar framför allt om
gymnasieskolan. Utskottet behandlar först yrkanden om utvecklingen av den nya
reformerade gymnasieskolan, bl.a. frågor om uppföljning och utvärdering av
gymnasieskolan, programstruktur, lokala grenar, timplanerna och kärnämnena.
Därefter behandlas yrkanden om lärlingsutbildning, frågan om förhållandet
skola-arbetsliv, utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap samt
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Slutligen behandlar utskottet
under avsnittet övriga frågor bl.a. yrkanden om fristående gymnasieskolor,
utbildning på entreprenad och sponsring av läromedel m.m.

Den nya gymnasieskolan

Uppföljning och utvärdering
I och med riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med kunskaper
- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet.UbU16, rskr.
356) lades grunden till utformningen av den nya gymnasiskolan. I propositionen
framhölls att reformen skall ses som en grund för en fortsatt utveckling av
gymnasieutbildningen. Vikten av att skapa lösningar som ger förutsättningar
för en fortgående utvecklingsprocess betonades. Beslutet våren 1991 om
reformering av gymnasieskolan har sedermera fullföljts genom riksdagens beslut
med anledning av propositionerna Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor
m.m. (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311), En ny läroplan och ett nytt
betygssystem (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93), Vissa
betygsfrågor m.m. (prop. 1994/95:174, bet. UbU19, rskr. 406) samt Vissa
skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15).
En parlamentarisk kommitté följer gymnasieskolans utveckling (dir. 1994:29
och dir. 1994:128). Kommittén har lämnat två delbetänkanden, Den nya
gymnasieskolan - Hur går det? (SOU1996:1) och Den nya gymnasieskolan - Steg
för steg (SOU 1997:1). Kommittén kommer att lämna sitt slutbetänkande sommaren
1997.
I motionerna 1996/97:Ub233 (c) yrkande 12 och 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 17
behandlas frågor med anknytning till kommitténs arbete och utvecklingen av
gymnasieskolan. I den först nämnda motionen framhålls vikten av att noga följa
utvecklingen. Motionärerna anser att regeringen skyndsamt bör bereda förslag
att lägga fram för riksdagen med utgångspunkt i det arbete som i dag görs av
Kommittén för gymnasieskolans utveckling. Även i den andra motionen framhålls
vikten av att utvecklingen följs och att nödvändiga korrigeringar av
gymnasieskolans verksamhet görs snabbt. Motionärerna pekar bl.a. på att det är
oacceptabelt att en stor del av eleverna passerar kurserna med icke godkänt
resultat. Motionärerna anser att det är stor risk att utvärderingen av
gymnasieskolan får en slagsida mot kontroll av ämneskunskaper i betyg mätt.
Det är viktigt att även övriga aspekter på skolans uppgifter uppmärksammas i
kommitténs arbete.
U t s k o t t e t har inledningsvis kort beskrivit de förutsättningar som
angavs när grunden lades för gymnasiereformen, nämligen att reformen skall ses
som en grund för en fortsatt utveckling av gymnasieskolan. Gymnasieskolan har
genomgått en radikal omstrukturering, innebärande att de tidigare linjerna och
det stora antalet specialkurser ersatts av 16 nationella program samt
möjligheter till specialutformade och individuella program. Vidare har det
skett en övergång till en mål- och resultatorienterad styrning och en
decentralisering. Nya läroplaner, kursplaner och timplaner samt ett nytt
betygssystem har införts. Som utskottet också har redovisat följs utvecklingen
i gymnasieskolan av en parlamentarisk kommitté.
En viktig uppgift för Skolverket är att kontinuerligt följa resultatet av
reformen. Skolverket har bl.a. genomfört två utvärderingar av den reformerade
gymnasieskolan år 1995: 30 gymnasieskolor i ett reformarbete (rapport nr 89)
och Elevernas värdering av sin gymnasieutbildning (rapport nr 90). Enligt
Skolverkets verksamhetsplan för 1997 kommer utvärderingen av gymnasieskolan
att inriktas på tre övergripande frågor. 1. Kvaliteten i
utbildningsresultaten. 2. Vilka konsekvenser reformeringen eventuellt lett
till för elever med studiesvårigheter eller lågt studieintresse och
möjligheterna för alla elever att fullfölja en gymnasieutbildning. 3. Frågan
om hur skolan tar ansvar för att genomföra reformen. Avsikten är att detta
arbete kompletterat med en summering av resultaten från tidigare genomförda
projekt sammantaget skall belysa på vilka punkter gymnasiereformen har
genomförts respektive inte genomförts på det sätt det var tänkt, vad det är
som utgjort hinder samt vilka icke avsedda effekter gymnasieskolan ger upphov
till. Resultaten skall möjliggöra en löpande bedömning av reformarbetet.
Ambitionen är att åstadkomma en årlig och samlad redovisning och bedömning av
resultaten.
Utskottet anser det synnerligen angeläget med en noggrann uppföljning och
utvärdering av gymnasiereformen och att de förändringar av gymnasieskolan som
kan komma att behövas genomförs så snart det är möjligt. Det är av stor vikt
att kontinuerligt förbättra gymnasieskolan. Utskottet erinrar om att riksdagen
så sent som i oktober 1996 med anledning av propositionen Vissa skolfrågor
m.m. (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutade om
bl.a. förändrade regler för arbetsplatsförlagd utbildning och möjlighet till
timplanejusteringar i gymnasieskolan.
Motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 12 och 1996/97:Ub514 yrkande 17 avstyrks
med hänvisning till vad utskottet har anfört om utvecklingen av
gymnasieskolan.
Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 2 bör en översyn av gymnasieskolans
program göras. Motionärerna pekar på att industriprogrammets framtid har
utretts. Ett samlat underlag om erfarenheterna av programstrukturen finns dock
inte. Regeringen bör snarast tillse att en nödvändig utredning kommer till
stånd eller att befintliga uppgifter samlas och analyseras.
U t s k o t t e t konstaterar att Skolverket i sin verksamhetsplan för 1997
redovisat att verket skall genomföra en planmässig revidering av programmål
och kursplaner för den gymnasiala utbildningen i en treårig cykel.
Målsättningen är att ingen kursplan skall gälla mer än tre år utan att
granskas. Revideringen skall ske programvis med 4-6 program per år. Utskottet
noterar vidare att regeringen i den av riksdagen nyligen behandlade
propositionen om vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206 s. 25) gjort den
bedömningen att kraven på flexibla studievägar utifrån arbetslivets och
individens önskemål kommer att öka. Utskottet delar denna bedömning.
Regeringen framhåller att detta på sikt kan komma att innebära att regeringen
som ett led i en pågående förändringsprocess kan behöva återkomma till
riksdagen med förslag om förändringar i studievägsstrukturen.
Utskottet vill också peka på att kommittén som följer utvecklingen i
gymnasieskolan i sitt delbetänkande Den nya gymnasieskolan - Steg för steg
(SOU 1997:1) tagit upp bl.a. frågeställningen ?i vilken utsträckning eleverna
får sina utbildningsval tillgodosedda?. Kommittén redovisar att nästan alla
grundskoleelever (98 %) fortsätter i gymnasieskolan. Av dessa kom hösten 1995
ca 72 % in på sitt förstahandsval, men andelen förstahandssökande varierar
från program till program. Kommittén anser att program med låg andel
förstahandssökande kontinuerligt bör uppmärksammas.
Utskottet konstaterar således att frågan om behovet av förändringar i
studievägsstrukturen i gymnasieskolan har uppmärksammats av regeringen. Mot
denna bakgrund anser utskottet att motion 1996/97:Ub240 yrkande 2 bör avslås
av riksdagen.
I motion 1996/97:Ub220 (s) begärs en utvärdering av gymnasieskolan mot
bakgrund av att man enligt motionären kan avläsa ett minskat intresse för
fortsatta studier vid högskolan. Det är av största vikt att en utvärdering
görs av den reformerade gymnasieskolan och att man analyserar resultatet för
att kunna tränga in i frågan varför inte fler finner det intressant att
studera vidare i högskolan.
U t s k o t t e t har ovan redovisat att reformeringen av gymnasieskolan är
ett prioriterat område bl.a. för Skolverkets utvärderingar. I Bilden av skolan
1996 (s. 44) har Skolverket pekat på att andelen elever från gymnasieskolan
som påbörjar högskolestudier har ökat under senare år. Sett över den senaste
tioårsperioden har det skett en fördubbling av andelen elever som går direkt
från gymnasieskolan till högskolan. Skolverket framhåller att de senaste årens
ökning av andelen som påbörjar högskoleutbildning, med en smärre nedgång
1993/94, har samband med dels det dåliga arbetsmarknadsläget under första
hälften av 1990-talet, dels de extra platser som skapades inom högskolan under
perioden. Variationen i direktövergång till högskolestudier är mycket stor
mellan olika kommuner (högst 57 %, lägst 12 %). Högst frekvens har kommuner
nära universitetsmiljö, lägst har glesbygdskommuner i framför allt norra delen
av landet.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå motion
1996/97:Ub220.

Lokala grenar m.m.
De lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning behandlas i motion
1996/97:Ub240 (m) yrkande 13. Ett fåtal kommuner har missbrukat systemet med
lokala grenar varför det enligt motionärerna finns skäl för en viss skärpning.
Elevernas valmöjligheter bör dock inte försämras. I stället bör kraven på
kommunerna skärpas. Skolverket bör ges ansvaret att förklara om en lokal gren
skall vara riksrekryterande eller inte. Vid denna bedömning skall
utbildningens innehåll och kvalitet vara avgörande.
U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen nyligen har behandlat frågan om
utbildning på lokala grenar (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr.
1996/97:15) och därvid bl.a. avslagit ett likartat yrkande. Beslutet innebär
att den tidigare automatiska riksrekryteringen till lokala grenar har upphört.
Lokala grenar skall i likhet med specialutformade program endast vara öppna
för den egna kommunens och samverkansområdets elever. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer kan förklara att en lokal gren skall vara
riksrekryterande.
Utskottet konstaterade bl.a. att det enligt en undersökning som Skolverket
gjort fanns 490 lokala grenar inrättade. Enligt Skolverket uppfyllde inte ens
hälften kraven för inrättande av en lokal gren enligt gymnasieförordningen.
Utskottet utgick från att det skulle bli en självsanering bland de lokala
grenarna genom att den automatiska riksrekryteringen upphörde. Vidare pekade
utskottet på att vissa små yrken, som nationellt sett kräver ett mycket litet
antal utbildade per år, för närvarande får sitt utbildningsbehov tillgodosett
genom en lokal gren. Utskottet ansåg det angeläget att sådana utbildningar
även i fortsättningen skall kunna finnas och pekade på att sådana utbildningar
skall kunna öppnas för riksrekrytering efter särskilt beslut. Utskottet finner
inte skäl att ändra den nuvarande ordningen att det är regeringen som beslutar
om riksrekrytering. Utskottet har erfarit att regeringskansliet för närvarande
bereder ansökningar avseende riksrekrytering för ca 150 lokala grenar.
Regeringen avser att fatta beslut i dessa ärenden under våren.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1996/97:Ub240 yrkande 13.
Enligt motion 1996/97:A430 (mp) yrkande 8 kan en ökad satsning på lokala
utbildningar formade efter lokala behov främja den lokala
näringslivsutvecklingen.
U t s k o t t e t vill hänvisa till den flexibilitet som finns inom ramen
för den nya gymnasieskolan och som medger att det vid behov anordnas
specialutformade program, lokala grenar på nationella program och lokala
kurser. Det är således fullt möjligt för en kommun att anordna utbildning med
syfte att främja den lokala näringslivsutvecklingen. Utskottet ser positivt på
denna möjlighet. Enligt utskottets uppfattning är yrkandet i huvudsak
tillgodosett med vad som för närvarande gäller, varför det avstyrks.
Enligt motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 9 bör svenskfinska gymnasielinjer med
tvåspråkig undervisning erbjudas i regioner med kommuner med viss andel
finskspråkiga invånare.
U t s k o t t e t erinrar om att Stockholms kommun enligt 2 kap. 3 §
gymnasieförordningen (1992:394) får anordna finskspråkig utbildning på program
med riksrekrytering. Vidare får Botkyrka kommun enligt särskilt riksdagsbeslut
anordna tvåspråkig finsk-svensk utbildning på det samhällsvetenskapliga
programmet med riksrekrytering. Utskottet vill också peka på att Skolverket
enligt särskilt regeringsuppdrag senast den 30 juni 1997 skall redovisa hur
kommunerna fullgör sitt ansvar för finskspråkiga elevers språkliga och
kunskapsmässiga utveckling. Med hänvisning till vad utskottet har anfört
avstyrks yrkandet.

Kärnämnena och timplanerna
Frågan om möjlighet till lokal justering av timplanerna i gymnasieskolan tas
upp i motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 6. Skolorna bör kunna reducera
timplanerna för olika ämnen till en viss nivå för att kunna använda tiden som
förstärkning av vissa andra ämnen eller ämnesövergripande undervisning.
U t s k o t t e t hänvisar till det av riksdagen nyligen fattade beslutet
om justering av timplanerna (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr.
1996/97:15). Beslutet innebär att timplanerna har ändrats så att de nu anger
riktvärden för utbildningens omfattning för ämnen. Därigenom har skolorna
möjlighet att anpassa undervisningstiden bättre till undervisningsmål och
elevernas förutsättningar. Eleverna har rätt att få undervisning motsvarande
det garanterade antalet undervisningstimmar på programmet. Programmålen och
kursplanerna har genom beslutet fått ökad betydelse. Utskottet konstaterar att
syftet med yrkandet är tillgodosett med den ordning som kommer att tillämpas
på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997, varför det bör avslås.
I motionerna 1996/97:Ub211 (m) yrkande 5 och 1996/97:Ub240 (m) yrkandena 1 och
3 begärs förslag om förändringar av omfattningen av antalet kärnämnen och
framtagande av alternativa kurser i svenska, engelska och matematik. Elever
som studerar på yrkesinriktade program bör ges möjlighet att välja kurser i
dessa ämnen som är bättre profilerade mot karaktärsämnen. Enligt motionärerna
bör antalet kärnämnen minskas till att omfatta svenska, engelska, matematik,
samhällskunskap samt idrott och hälsa.
U t s k o t t e t vill när det gäller frågan om kärnämnena erinra om det
arbete som utförs inom den parlamentariska kommittén som följer utvecklingen i
gymnasieskolan. Som utskottet har redovisat i det föregående skall kommittén
slutföra sitt arbete i sommar. Flera av de områden som det enligt direktiven
åligger kommittén att följa knyter an till problematiken kring kärnämnena.
Utskottet erinrar om att kommittén skall följa bl.a. i vilken utsträckning
målet att alla ungdomar skall få en fullständig gymnasieutbildning nås,
effekterna av den höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande
utbildningarna och hur undervisningen i kärnämnena utvecklas för att främja
elevernas studieresultat. Kommittén har tagit upp frågor med anknytning till
kärnämnena i båda sina delbetänkanden, Den nya gymnasieskolan - Hur går det?
(SOU 1996:1) och Den nya gymnasieskolan - Steg för steg (SOU 1997:1). I det
sistnämnda pekar kommittén bl.a. på att det fordras stora ansträngningar på
många plan för att alla elever skall kunna slutföra sina studier med godkända
betyg. Grundskolan har ett mycket stort ansvar för hur väl eleverna lyckas med
sina fortsatta studier. Kommunerna bör ägna ännu större ansträngningar åt att
dimensionera gymnasieskolan så att eleverna kan gå på den utbildning de har
intresse för och åt att fördela resurserna så att elever som behöver mera stöd
också får mera undervisning. Målstyrning - läroplanen och kunskapsmålen skall
vara rättesnöret i stället för timplanen. Kommittén pekar också på att det är
för enkelt att sätta likhetstecken mellan nytt sätt att arbeta och goda
elevresultat. Tendensen är dock att elever som har lärare, som tar elevernas
intresse och behov av kunskaper som utgångspunkt för arbetet, når bättre
resultat.
Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp gemensam för
Utbildningsdepartementet och Skolverket arbetar med kärnämnesfrågan. Utskottet
förutsätter att regeringen tar upp frågan om kärnämnena i den nationella
utvecklingsplanen för skolan som avses att lämnas till riksdagen inom kort.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört och till att gymnasiekommitténs
slutbetänkande väntas inom kort bör motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och
1996/97:Ub240 yrkandena 1 och 3 avslås av riksdagen.
Vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen behandlas i
motionerna 1996/97:Ub240 (m) yrkande 16 och 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 2. I
den först nämnda motionen framhålls att det finns goda möjligheter att
förbättra inlärningen av allmänna ämnen hos eleverna genom att anpassa
undervisningen i kärnämnena till elevernas intresseområden. Detta kräver att
lärare i allmänna ämnen samverkar med lärare i yrkesämnen. Motionärerna i den
senare motionen anser att Skolverket bör se över kommentarerna till kärnämnena
i syfte att framhäva vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen.
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning om vikten av samverkan
mellan dem som undervisar i kärnämnena och dem som undervisar i
karaktärsämnena. Utskottet anser det synnerligen angeläget att samarbetet över
ämnesgränserna utvecklas. Utskottet vill peka på att det numera finns flera
exempel på skolor där lärarna i allmänna ämnena respektive yrkesämnena
samverkar, varvid man tar elevernas behov av speciella kunskaper som
utgångspunkt för arbetet. Skolverket har nyligen gett ut ett referensmaterial
om samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen, Ur nöd - i lust. I skriften
ges exempel från skolor som prövat olika former av samverkan mellan lärare.
Utskottet vill också erinra om den möjlighet som finns, bl.a. genom den
öppnare reglering av timplanen som nyligen införts, att använda den
tillgängliga tiden mer flexibelt. Det är av stor vikt, menar utskottet, att
läroplanen och kunskapsmålen i större omfattning än vad som nu ofta är fallet
styr undervisningen.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1996/97:Ub240
yrkande 16 och 1996/97:Ub251 yrkande 2 avslås.

Utbildning i yrkesämnen m.m.

Lärlingsutbildning m.m.
Förslag till utveckling av lärlingsutbildningen lämnas i ett stort antal
motioner. I flera av motionerna hänvisas till lärlingsutbildningen i Norge,
Tyskland och Danmark. Motionärerna anser att även Sverige bör satsa på en bred
och mångfasetterad lärlingsutbildning. Förslagen i motionerna skiljer sig
emellertid åt på flera punkter.
I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 10 begärs förslag om en försöksverksamhet
med en modern lärlingsutbildning. Utbildningen skall vara fyraårig och skolan
skall ha ansvaret för utbildningen under de två första åren. År tre och fyra
skall utbildningen läggas ut på ett företag eller annan arbetsplats som då
skall ha det fulla ansvaret för utbildningen. Företaget skall få en ersättning
från kommunen som motsvarar kommunens kostnad för en yrkesutbildning under ett
år, fördelad under två år. Avtal skall reglera lärlingens utbildning och
lärlingen skall få ersättning från arbetsplatsen. Utbildningen skall avslutas
med ett gesällprov och ett yrkesdiplom. Innehållet i utbildningen och
gesällprovet skall fastställas av respektive bransch.
Enligt motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 6 bör ett modernt lärlingssystem
införas. Staten skall ansvara för den del av utbildningen som sker i skolan
och företagen för den del som äger rum i arbetslivet. Utbildningen skall leda
till allmän behörighet för högskolestudier och bör vara längre än tre år.
Arbetsmarknadens parter bör utforma avtal och regler för löne- och
utbildningsvillkor. För att snabbt komma i gång med utbildningen bör det
övervägas om offentliga medel skall utgå. I motion 1996/97:A432 (c) yrkande 20
framhålls att det utöver det ordinarie utbildningssystemet och de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör utvecklas ett system med
lärlingsutbildning. Motionären i motion 1996/97:Ub203 (c) anser att regeringen
med förtur och i samverkan med kommuner, näringsliv och speciellt de små och
medelstora företagen bör ta fram ett brett program för lärlingsutbildning.
Utbildningstiden skall vara fyra år. I motion 1996/97:Ub219 (c) framhålls
behovet av ytterligare lärlingsutbildningar. Det är önskvärt att finna bra
vägar för lärlingsutbildning även i Sverige.
I motionerna 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 22 och 1996/97:N270 (mp) yrkande 5
anförs att ett nytt lärlingssystem bör utvecklas och provas i samarbete med
företagarnas organisationer. I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 9 anförs att
en ny form av lärlingssystem bör byggas upp inom flera av gymnasieskolans
program. Motionärerna i motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 14 anser att man bör
kunna organisera ett lärlingsliknande arbetsplatsförlagt lokalt program i
samverkan med ortens näringsliv och organisationer. Enligt motion
1996/97:Ub238 (m, c, fp, kd) saknas det information om och organisation på
skolorna för lärlingsutbildningen. Det finns inte heller något officiellt
erkännande av lärlingsutbildningen som ett alternativ till gymnasieprogrammen.
I motion 1996/97:Ub205 (fp) påpekas att många yrken inom industri och hantverk
riskerar att försvinna. Det finns ett behov av en lärlingsutbildning i syfte
att rädda kulturhistoriska värden. Personer med unikt hantverkskunnande borde
få möjlighet att mot ett lämpligt arvode utbilda lärlingar.
I motion 1996/97:Ub239 (mp) begärs en utredning om lärlingsutbildning. Det
nuvarande lärlingssystemet är dåligt utnyttjat, mycket på grund av
kostnadsskäl. Företagen i Sverige har inte riktigt på samma sätt som företagen
i Europa en utvecklad lärlingskultur med allt vad det innebär av att ta ansvar
för utbildning och kostnader. Lärlingssystemet bör på ett mer påtagligt sätt
ingå som en naturlig del i både ungdoms- och vuxenutbildning.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Kommittén som följer utvecklingen av gymnasieskolan skall enligt sina
direktiv också följa hur lärlingsutbildningen utvecklas. Kommittén har i sitt
senaste delbetänkande gjort en genomgång av lärlingsutbildningen i Sverige och
även redovisat en internationell översikt av utbildningen i några andra
länder, Norge, Danmark, Tyskland och Österrike. I betänkandet görs vidare en
genomgång av definitioner och begrepp, en historisk återblick och en
redovisning av den gymnasiala lärlingsutbildningens nuvarande omfattning m.m.
Enligt redovisad statistik fanns hösten 1995 sammanlagt 25 lärlingar i
gymnasial lärlingsutbildning, varav endast 3 lärlingar i årskurs 3. Kommittén
konstaterar sammanfattningsvis att den gymnasiala lärlingsutbildningen på
grund av en rad formella svårigheter inte fått en sådan omfattning att den för
närvarande kan bli föremål för en meningsfull utvärdering.
Mot bakgrund av vad i motionerna anförs om olika former av
lärlingsutbildning anser utskottet det nödvändigt att beröra begreppet
lärlingsutbildning och kriterierna för lärlingsutbildning. Begreppet
lärlingsutbildning används i olika sammanhang och med olika betydelser. I
huvudsak finns två huvudkategorier av lärlingsutbildning, sådan
lärlingsutbildning som helt sker i företagens regi och gymnasial
lärlingsutbildning, där lärlingen samtidigt är elev i gymnasieskolan. Dagens
lärlingsutbildning är alltid kombinerad med en anställning och reglerad i
avtal mellan den enskilde och företaget. Därutöver finns olika former av
?lärlingsliknande? utbildningar. I detta begrepp läggs ibland in t.ex. den
kvalificerade eftergymnasiala utbildningen (en tredjedel av utbildningstiden
skall där vara ?lärande i arbete? på en arbetsplats), kortare eller längre
praktik i företag (t.ex. inom ramen för det individuella programmet) och även
i viss mån arbetsplatsförlagd utbildning (APU) på gymnasieskolans
yrkesförberedande program.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågor om APU, bl.a.
problemet med att anskaffa tillräckligt med APU-platser av god kvalitet,
senast i början av innevarande riksmöte (bet. 1996/97:UbU5 s. 14). Det är av
stort värde för kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen att det finns en nära
samverkan mellan skolan och arbetslivet. I den nya reformerade gymnasieskolan
skall en viss del av all yrkesutbildning vara arbetsplatsförlagd. Det finns
ingen övre gräns för hur stor del av utbildningen som skall vara
arbetsplatsförlagd. Detta innebär att det är möjligt att förlägga i princip
all utbildning i yrkesämnen till ett företag. Detta innebär dock inte att det
i formell mening blir en lärlingsutbildning, eftersom det är fråga om en
utbildning helt inom gymnasieskolans ram. Eleverna tillhör gymnasieskolan och
skolan har det yttersta ansvaret för utbildningens kvalitet och uppfyllelse av
programmål m.m. Som utskottet ser det kan syftet med flera av de ovan
redovisade yrkandena om utveckling av lärlingsliknande program m.m. därför
kunna tillgodoses inom regelverket för gymnasieskolans nuvarande program. En
grundläggande förutsättning är dock att företag och andra arbetsplatser kan
ställa tillräckligt med utbildningsplatser av hög kvalitet och omfattning till
förfogande. Eleverna har upplevt inslaget av APU i utbildningen som mycket
positivt. Erfarenheterna hittills när det gäller anskaffandet av APU-platser
visar dock på svårigheter. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt
följer utvecklingen och noterar att regeringen i regleringsbrev för budgetåret
1997 uppdragit åt Skolverket att utarbeta förslag till särskild målbeskrivning
för APU.
När det gäller den nuvarande gymnasiala lärlingsutbildningen har utskottet i
det föregående redovisat att den i dag är av mycket marginell omfattning. I
den nya gymnasieskolan hör lärlingsutbildning till det individuella
programmet. Lärlingen skall studera minst fem av de åtta kärnämnena samtidigt
med yrkesutbildningen i företaget. Huvudmannaskapet är delat, skolan har
ansvaret för studierna i kärnämnena och arbetsplatsen för
yrkesutbildningsdelen. I det ovan nämnda delbetänkandet, Den nya
gymnasieskolan - Steg för steg, har gymnasiekommittén även gjort en analys
av orsakerna till att utbildningen inte fungerar enligt intentionerna. Ett
problem som kommittén pekar på är det delade huvudmannaskapet, vilket har
skapat osäkerhet såväl inom arbetslivet som i gymnasieskolan. Varken
arbetslivet eller skolan känner ansvar för den gymnasiala
lärlingsutbildningen. Den är inte heller särskilt känd. Både arbetslivet och
gymnasieskolan har prioriterat APU. Någon speciell information om
lärlingsutbildning ges sällan från skolans sida. Inte heller har information
från Företagarnas Riksorganisation gett någon större effekt, påpekar
kommittén. Lärlingsutbildningen inom det individuella programmet kan inte
sökas på samma sätt som de nationella programmen. Ett annat problem är att
finna schematekniska lösningar. I dagens lärlingsutbildning skall eleven
förena sina teoretiska gymnasiestudier med en anställning på en arbetsplats.
Detta innebär att ett skriftligt avtal sluts mellan företaget och eleven, inte
som i APU mellan skolan och företaget. Ett ytterligare problem som kommittén
pekar på är att en utveckling av den gymnasiala lärlingsutbildningen kräver
stora insatser av arbetslivet, inte minst ekonomiska åtaganden.
Utskottet konstaterar sålunda att det finns många problem med den nuvarande
gymnasiala lärlingsutbildningen. Utskottet vill upprepa att det är angeläget
med en närmare anknytning mellan arbetslivet och skolan. Detta medför en
förbättring av kvaliteten för all gymnasieutbildning. Särskilt när det gäller
yrkesutbildningen är detta naturligtvis av största vikt. Utskottet utgår från
att den viktiga frågan om yrkesutbildningens kvalitet kommer att tas upp av
regeringen i den nationella utvecklingsplanen för skolan som avses att lämnas
till riksdagen i mars. I det sammanhanget finns det enligt utskottets mening
möjlighet att göra en samlad bedömning av frågor om yrkesutbildningen.
Med hänvisning till det anförda och till att gymnasiekommitténs
slutbetänkande bör avvaktas avstyrker utskottet bifall till yrkandena om en
utveckling av lärlingsutbildning i motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205,
1996/97:Ub219, 1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97: Ub250 yrkande
14, 1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97:Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande
22, 1996/97:A432 yrkande 20 och 1996/97:N270 yrkande 5.
Med samma motivering avstyrker utskottet även motion 1996/97:Ub239 om en
utredning av lärlingsutbildningen.
Utskottet behandlar i detta sammanhang ytterligare några yrkanden om samverkan
mellan skola och arbetsliv.
Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 7 är samverkan mellan skola och
arbetsliv en god grund för en yrkesutbildning av hög kvalitet. Motionärerna
förordar ett system där yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd
utbildning och utbildning på en eller flera arbetsplatser. Såväl skola som
arbetsliv skall ha inflytande och ansvar för utbildningen.
U t s k o t t e t har i det föregående anfört att det är mycket angeläget
med samverkan mellan skola och arbetsliv för att bl.a. förbättra kvaliteten i
yrkesutbildningen. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning.
Utskottet har också erinrat om behovet av arbetsplatsförlagd utbildning (APU).
Utskottet vill i detta sammanhang även peka på att en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet i rapporten Ökad rekrytering till gymnasieskolans
industriprogram (Ds 1996:53) har föreslagit en försöksverksamhet med lokala
styrelser för program med yrkesämnen för att stimulera utvecklingen av
kontakterna mellan skola och arbetsliv. Enligt arbetsgruppen bör i sådana
styrelser företrädare för arbetsgivare och arbetstagare vara i majoritet.
Utskottet noterar att kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan i
sitt senaste betänkande har framhållit att samverkan mellan arbetslivet och
skolan på lokal nivå kan ha stor betydelse för kvaliteten på
yrkesutbildningen. Kommittén anser att särskilda lokala organ
(yrkesråd/programråd) skulle kunna arbeta med kvalitetssäkring av
yrkesutbildningen.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör yrkandet avslås.
I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 9 begärs att regeringen skall återkomma
till riksdagen med ett förslag till finansiering av arbetsplatsförlagd
utbildning (APU) utifrån de riktlinjer som föreslogs i betänkandet Höj ribban!
(SOU 1994:101). Motionärerna anser att en orsak till problemet med bristande
tillgång på APU-platser är att incitamenten hos företagen att anordna APU är
svagt.
U t s k o t t e t har tidigare under innevarande riksmöte behandlat ett
likartat yrkande och avstyrkt bifall till yrkandet (bet. 1996/97:UbU5 s. 15).
Utskottet ansåg - mot bakgrund av vissa redovisade undersökningar - att det
fanns anledning att anta att det främst är andra insatser än ekonomiska
incitament som främjar en kvalitativt god utbildning som förläggs till
arbetslivet. Utskottet fäste också stor vikt vid att en särskild
målbeskrivning för APU utarbetades. Utskottet som i det föregående haft
anledning att behandla APU (s. 12) vill än en gång erinra om att Skolverket
enligt regleringsbrev för budgetåret 1997 fått i uppdrag av regeringen att
utarbeta förslag till en sådan målbeskrivning. Utskottet avstyrker bifall till
yrkandet.
I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 10 anförs att det är angeläget att APU
införs inom fler av gymnasieskolans program. Inte minst elever inom det
samhällsvetenskapliga programmet behöver APU för sin utveckling och stimulans
i studierna.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet hänvisa till riksdagens
nyligen fattade beslut med anledning av propositionen om vissa skolfrågor m.m.
(prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15). Beslutet innebär att
en kommun kan besluta att APU skall förekomma även på de estetiska,
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen. En ändring har gjorts
i 5 kap. 9 § gymnasieförordningen. Förordningsändringen gäller fr.o.m. den 15
januari 1997. Utskottet konstaterar att yrkandet därmed är tillgodosett varför
det avstyrks.
I motion 1996/97:Ub243 (fp) begärs en lag om praktik för lärare. Förslagsvis
bör praktiken omfatta minst en vecka under en treårsperiod för samtliga lärare
i grundskolan och gymnasieskolan i syfte att ge elever och lärare en god och
relevant inblick i arbets- och näringsliv.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionen hänvisa till att riksdagen
nyligen på utskottets förslag hos regeringen begärt en parlamentarisk
utredning om lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet
uttryckte bl.a. behovet av att utreda frågor om fortbildning och
vidareutbildning. Utskottet har erfarit att regeringen beräknas besluta om
direktiv till utredningen under mars månad. Vidare har en arbetsgrupp
inrättats inom Utbildningsdepartementet för att följa utvecklingen av
kontakterna mellan skola och arbetsliv. I gruppen ingår även representanter
för Närings- och Arbetsmarknadsdepartementen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97: Ub243.

Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap
Frågor om utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap tas upp i flera
motioner.
I motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 7 framhålls att det bör finnas mer av
entreprenörskap i det ordinarie utbildningsutbudet. Därutöver behövs kurser
eller utbildningar i att starta och driva företag. Enligt yrkande 8 i samma
motion bör regeringen aktivt stödja startandet av företagargymnasier.
Motionärerna pekar på att många kommuner nu startar utbildningar med
profilering på entreprenörskap och småföretagande. Skolverket bör ges i
uppdrag att sammanställa de erfarenheter som hittills gjorts. Enligt motion
1996/97:Ub250 (fp) yrkande 15 bör man inom ramen för det individuella
programmet kunna finna flexibla kombinationer av utbildningar som stimulerar
och ger kunskaper inför ett eget företagande. Motionärerna pekar på att man
ofta finner att entreprenörerna och innovatörerna var de elever som hade svårt
att finna sig till rätta i skolans värld. Det är viktigt att skolan finner nya
vägar att ta till vara dessa elevers behov. I motion 1996/97:N255 (fp) yrkande
2 framhålls att det är viktigt att integrera företagandet mer i utbildningen.
Införandet av företagarkunskap på gymnasiet och entreprenörskurser på
högskolor borde vara ett naturligt led i utvecklingen.
Enligt motion 1996/97:N256 (kd) yrkande 16 bör ett nationellt program med
inriktning på företagande och entreprenörskap införas i gymnasieskolan.
Motionärerna pekar på att skolan - i en tid när det behövs många nya
företagare - kan hjälpa till att lägga grunden till det företagarklimat som är
nödvändigt.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.
De snabba förändringarna i omvärlden ställer stora krav på individernas
förmåga till omställning, förnyelse och utveckling. Förmåga att lösa problem,
initiativförmåga och förmåga att vara flexibel och kreativ samt självtillit är
viktiga egenskaper för alla individer, inte bara för blivande företagare och
entreprenörer, både i arbetslivet och i livet i övrigt. Utskottet kan
konstatera att de nya läroplanerna tar upp dessa aspekter, t.ex. att varje
elev har rätt att få utvecklas och få erfara den tillfredsställelse som det
ger att göra framsteg och övervinna svårigheter, att eleverna skall träna sig
att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse
konsekvenserna av olika alternativ, att eleverna skall få utveckla sin förmåga
att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt
och tillsammans med andra, att skolan skall stärka elevernas tro på sig själva
och ge dem framtidstro. Läroplanerna slår också fast att skolan skall samverka
med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Utskottet kan även konstatera att
arbetslivs- och företagarfrågor berörs i många av de nya kursplanerna.
Utskottet har tidigare behandlat motioner om företagarkunskap i
gymnasieskolan (bet. 1995/96:UbU3 s. 21). Utskottet pekade då bl.a. på att den
nya reformerade gymnasieskolan ger ett betydligt större utrymme för flexibla
lösningar på lokal nivå, vilket många kommuner utnyttjat.
Samverkan med aktörer utanför skolan blir allt vanligare. Ung Företagsamhet,
som är en ideell förening, är t.ex. involverad i många projekt inom
gymnasieskolan. Vid ett fyrtiotal gymnasieskolor finns en särskild
företagarutbildning. Utbildningen anordnas i samarbete mellan gymnasieskolorna
och den ideella stiftelsen Företagargymnasiet.
Utskottet vill även peka på att ett projekt - ?Entreprenörskap som
utbildningsmål? - har startats på initiativ av Nordiska ministerrådet för
perioden 1997-2000. Projektet skall genomföras inom ett nätverk mellan grund-
och gymnasieskolor i de nordiska länderna.
Även vid vissa högskolor finns särskilda entreprenörsutbildningar.
Skolans betydelse för att lägga grunden för entreprenörskap och
företagssamhet har också behandlats i en nyligen utgiven rapport från Närings-
och handelsdepartementet, I entreprenörskapets tecken (Ds 1997:3).
Utskottet kan konstatera att gymnasieskolan och högskolan ger ett stort
utrymme för olika lösningar som ligger i linje med vad motionärerna önskar och
att mycket också har hänt inom området. Med hänvisning till vad utskottet
anfört avstyrks motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 15, 1996/97:Ub504 yrkandena 7
och 8 och 1996/97:N255 yrkande 2.
När det gäller motion 1996/97:N256 yrkande 16 om ett nationellt program med
inriktning på företagande och entreprenörskap hänvisar utskottet särskilt till
vad utskottet redovisat om befintliga utbildningar inom området och till vad
utskottet anfört inledningsvis om vikten av ?entreprenörsegenskaper? för alla,
inte bara för blivande företagare. Det är av stor betydelse att eleverna i
gymnasieskolan kan få grundläggande kunskaper om företagande. Utskottet
avstyrker med det anförda förslaget i motion 1996/97:N256 yrkande 16 om ett
nytt nationellt program.

Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning
Enligt motion 1996/97:N241 (kd, m, c, fp) bör även de små företagen och
hantverkarna bli involverade i försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning. Motionärerna anser det viktigt att kommittén för kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning tar hänsyn till önskemål från udda branscher
och tillgodoser de små företagens och hantverkets behov av kvalificerad
yrkesutbildning. Det är enligt motionärerna angeläget att riksdagen påtalar
vikten av detta.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Riksdagen har beslutat om en försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr.
224). Försöksverksamheten inleddes år 1996 och skall pågå under tre år.
Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska
kunskaper. Den skall ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under
cirka en tredjedel av utbildningstiden. Syftet med försöket är att pröva nya
utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. En förutsättning för
att utbildningen skall kunna anordnas är att ett aktivt och engagerat intresse
finns från arbetslivets sida. Försöksverksamheten leds av en för ändamålet
särskilt tillsatt kommitté.
Frågan om medverkan av mindre och medelstora företag i utbildningen var en
av de frågor som behandlades av utskottet i nämnda betänkande (s. 10). Bland
annat pekades på risken för att de mindre och medelstora företagen inte har
vare sig personella, praktiska eller ekonomiska resurser för att kunna delta i
verksamheten. Utskottet förutsatte dock att även mindre och medelstora företag
skall kunna delta. Utskottet utgick därvid från att det finns ett intresse hos
branschorganisationer och liknande att underlätta deras medverkan. Utskottet
utgick vidare från att denna fråga skulle uppmärksammas särskilt. Något
särskilt uttalande härom av riksdagen ansåg utskottet inte vara påkallat.
Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde. Utskottet anser således
att även små företag och hantverksföretag bör omfattas av försöksverksamheten.
Utskottet har inhämtat att inom flera av de utbildningar som startat inom
försöksverksanhetens ram är även småföretagare berörda, t.ex. utbildning i
handel och affärsmannaskap, utbildning riktad mot tillverkningsindustrin (för
både små och stora företag), turismutbildning etc. Utskottet anser att något
uttalande av riksdagen med anledning av yrkandet inte är påkallat, varför
yrkandet bör avslås av riksdagen.
I motion 1996/97:A432 (c) yrkande 19 anförs att företrädare för det lokala
näringslivet skall medverka vid utformningen av kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionen erinra om att det enligt
förordningen (1996:372) om försöksverksamhet med viss kvalificerad
yrkesutbildning hos den ansvarige utbildningsanordnaren skall finnas en
ledningsgrupp under den tid utbildningen bedrivs. I ledningsgruppen skall det
ingå företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen.
Flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen skall vara företrädare för
arbetslivet.
Utskottet finner att yrkandet är tillgodosett genom de föreskrifter som
gäller för utbildningen, varför det bör avslås.

Övriga frågor
I motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 13 framhålls behovet av en mer flexibel
studietakt i gymnasieskolan. Motionärerna pekar på att gymnasiestudierna
normalt förutsätts vara avslutade före 20 års ålder. Möjligheterna är
begränsade för de elever som skulle vilja läsa ett gymnasieprogram i etapper.
De tre åren i gymnasieskolan borde kunna utnyttjas mer flexibelt. Det bör vara
möjligt för den som föredrar kortare studietid i tonåren att återkomma och
slutföra studierna i komvux.
U t s k o t t e t hänvisar till att gymnasieskolan nu är kursutformad.
Detta ger stora möjligheter till flexibla studier, t.ex. när det gäller att
studera ämnen i separata kurser och få dessa tillgodoräknade senare, vid
återupptagande av studierna efter ett tillfälligt avbrott. Det finns också
möjlighet att genomgå gymnasieskolan på kortare eller längre tid än de normala
tre åren. Vidare finns stora möjligheter att inom ramen för individuella
program anordna särskilt anpassade lösningar. Utskottet noterar att
Kunskapslyftskommittén enligt sina direktiv bl.a. skall pröva möjligheten att
påtagligt öka flexibiliteten i utbildningssystemet genom att föreslå ett
arbetssätt som ger möjlighet till successiv intagning, mera individualiserad
utbildning, avbrott för arbete m.m. (dir. 1995:67 och 1996:71). Frågan om
flexibel studietakt har behandlats av utskottet tidigare (bet. 1994/95:UbU10
s. 26), varvid ett motionsyrkande av likartat innehåll som det nu förevarande
avstyrkts. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1996/97:Ub250
yrkande 13.
I motion 1996/97:Ub206 (m) begärs förslag som möjliggör för gymnasieelever att
inom ramen för sina studier läsa kurser på högskolenivå. Det finns en stor och
hittills outnyttjad potential i ökad samverkan mellan gymnasieskolan och
högskolan. Det är enligt motionären angeläget att ett pilotprojekt kan startas
med högskolekurser inom ramen för elevens fria val på gymnasieskolan.
U t s k o t t e t vill erinra om att det inom den nya gymnasieskolans ram
finns möjlighet att anordna lokala kurser. Vidare finns i timplanen tid för
bl.a. lokalt tillägg. Det föreligger inget hinder att fastställa en lokal kurs
med kursinnehåll från en högskolekurs. Självfallet förutsätter det att
tillräckligt många elever har förutsättningar och intresse för att kunna delta
i en sådan kurs. Vidare förutsätter det att kursen är förenlig med t.ex. de
mål som gäller för programmet. Utskottet vill även erinra om att
gymnasieskolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skall
sträva efter att samarbetet med bl.a. universitet och högskolor skall
utvecklas. Utskottet vill också peka på vad regeringen anfört om regionala
utvecklingscentrum i budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1, bet. UbU1,
rskr. 100). Syftet med dessa centrum är att finna ett regionalt forum där
utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett samarbete i
regionen. Utskottet anser att syftet med motionen, såsom utskottet uppfattat
det, mot bakgrund av nu gällande förhållanden i huvudsak är tillgodosett,
varför motionen bör avslås.
I motion 1996/97:N254 (mp) yrkande 2 begärs att en utredning tillsätts om
sponsring av skolor och läromedel. Motionärerna framhåller att det är viktigt
att skolan står fri från olika ekonomiska intressen. Läromedelsfrågan för
grund- och gymnasieskolan är emellertid akut. Sponsrade läromedel bör kunna
förekomma som komplement. En utredning bör tillsättas som också bör ta upp
frågan om företagsdrivna fristående skolor, t.ex. på gymnasienivå.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Enligt skollagen (4 kap. 4 § för grundskolan och 5 kap. 21 § för
gymnasieskolan) skall utbildningen vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan
kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för
en tidsenlig utbildning. I grundskoleförordningen anges (2 kap. 14 §) att
särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till
läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som
är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna.
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive de
frivilliga skolformerna (Lpf 94) anges som rektors ansvar att skolans arbets-
miljö skall utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel
av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla
kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.
Det är skolhuvudmännen som har ansvar för att undervisningen bedrivs så att de
mål och de bestämmelser som styr skolan uppfylls. Därvid ligger det också inom
skolhuvudmännens ansvar att eleverna får de läromedel som behövs.
Statsrådet Ylva Johansson har den 18 september 1996 besvarat en fråga i
riksdagen om sponsrade läromedel. Hon har bl.a. pekat på att det - utöver de
läromedel som läromedelsförlagen tar fram - länge har funnits läromedel som
har tagits fram av företag, intresseorganisationer, branschorganisationer
m.fl. Det finns i dag ingen statistik som visar omfattningen av sponsrade
läromedel. Hennes bedömning är att de utgör en mindre del av de läromedel som
eleverna kommer i kontakt med. Enligt statsrådets uppfattning finns det i
läroplanernas krav på saklighet och allsidighet i skolans undervisning inget
utrymme för skolhuvudmännen att enbart använda sig av sponsrade läromedel.
Utskottet delar denna uppfattning.
När det gäller systemet för fristående gymnasieskolor, t.ex. företagsdrivna,
har denna fråga behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast hösten
1996 (prop. 1995/96:200). Enligt reglerna för offentligt bidrag skall
fristående gymnasieskolor svara mot de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för utbildningen i det offentliga skolväsendet.
Utskottet är inte berett att ta initiativ till den i motionen begärda
utredningen. Utskottet avstyrker yrkande 2 i motion 1996/97:N254.
Inrättande av fristående gymnasieskolor behandlas i två motioner,
1996/97:Ub240 (m) yrkande 11 och 1996/97:A429 (fp) yrkande 3. I den först
nämnda motionen pekas på de stora svårigheter som finns för framväxten av
alternativ till den utbildning som ges av kommunen. Detta blir särskilt
tydligt när bedömningen av hur en ny gymnasieskola påverkar närliggande
utbildning skall göras av respektive kommun i stället för regionala
myndigheter. Enligt den senare motionen bör kommunernas möjlighet att begränsa
tillkomsten av fria gymnasieskolor tas bort.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Reglerna för offentligt bidrag till fristående gymnasieskolor har nyligen
ändrats på vissa punkter (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14).
Ansökan om bidrag skall lämnas direkt till Skolverket som också skall avgöra
om en fristående skola skall vara berättigad till bidrag. Det ankommer på
Skolverket att inhämta yttrande från berörda kommuner. Beslut om rätt till
bidrag får inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i
närliggande kommuner. Tidigare beslutade regeringen om rätt till bidrag efter
att berörda kommuner yttrat sig och en regional bedömning gjorts av
länsstyrelsen. Även i den då gällande lagtexten angavs att förklaring om rätt
till bidrag inte skall lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära
påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet
i regionen.
Genom förändringen har beslutsprocessen förenklats. Bland annat har den
regionala bedömningen som gjordes av länsstyrelsen upphört. Regeringen
framhåller i den ovan nämnda propositionen att den anser det viktigt att såväl
lägeskommunen som närliggande kommuner också i fortsättningen får tillfälle
att yttra sig över en ansökan. Vad gäller slopandet av yttrande av
länsstyrelsen framhöll regeringen att Skolverket i stället i sin prövning
skall tillämpa ett helhetsperspektiv på gymnasieutbildningen i lägeskommunen
och i närliggande kommuner.
Det fordras ett stort elevunderlag för att en gymnasieskola skall kunna ha
ett brett utbud av program och grenar samt en hög kvalitet i utbildningen. Det
är därför nödvändigt att bedömningen av huruvida en fristående gymnasieskola
skall ha ett offentligt stöd inte begränsas till en bedömning av den
fristående skolans möjligheter att bedriva en godtagbar verksamhet. Skolverket
besitter en omfattande kompetens vad gäller utbildningsfrågor. Enligt
utskottets mening är ett yttrande från länsstyrelsen inte behövligt för att en
allsidig bedömning skall kunna genomföras.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå motionerna
1996/97:Ub240 yrkande 11 och 1996/97:A429 yrkande 3.
Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 8 bör lagen om entreprenadförhållanden
i skolan förtydligas så att det i framtiden blir möjligt för kommunerna att
uppdra åt ?andra? utbildningsanordnare att bedriva undervisning i fler olika
ämnen än vad som är möjligt i dag.
U t s k o t t e t erinrar om att kommuner och landsting får sluta avtal med
en enskild fysisk eller juridisk person om att denna skall bedriva
undervisning i gymnasieskolan, lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden
inom skolan. Avtalet får avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen,
ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Detta innebär att över 700 av
cirka 750 kurser i gymnasieskolan kan läggas ut på entreprenad. För
undervisning inom andra områden än de nu nämnda får regeringen, om det finns
särskilda skäl i det enskilda fallet, medge entreprenaddrift.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om vidgade möjligheter att lägga ut
undervisning på entreprenad (bet. 1994/95:UbU10 och 1995/96:UbU8y). Utskottet
ansåg att det inte fanns skäl att ändra gällande föreskrifter om undervisning
på entreprenad inom skolområdet och avstyrkte de då föreliggande motionerna.
Utskottet finner inte anledning nu att ändra sitt ställningstagande och
föreslår således att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 8.
I motion 1996/97:Ub253 (m) begärs förslag till sådan ändring i lagen om
kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen
tas bort. Motionären tycker att det är märkligt att frågan om skyldigheter för
kommuner i fråga om elevresor regleras olika för grundskolan och
gymnasieskolan. En generell skyldighet för kommunen att sörja för skolskjuts
bör gälla med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller andra särskilda omständigheter, men utan
någon i lag angiven detaljreglering. Stadgandet om 6 kilometers färdväg i
lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor bör därför
enligt motionären tas bort.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionen anföra följande.
Frågan om kommunernas skyldigheter vad gäller elevers resor till skolan
regleras olika när det gäller grundskolan och gymnasieskolan. Enligt
utskottets uppfattning torde ett viktigt skäl till det vara att eleverna i
grundskolan har skolplikt och att grundskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. Kommunerna har skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts för
eleverna i grundskolan om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållandena, funktionshinder hos någon elev eller någon annan särskild
omständighet (skollagen 4 kap. 7 §). Eleverna i gymnasieskolan kan använda
allmänna kommunikationsmedel på ett helt annat sätt än barnen i grundskolan.
Utskottet är inte berett att förorda en ändring av reglerna som gäller
elevresor i gymnasieskolan (lagen om kommunernas skyldighet att svara för
vissa elevresor, 1991:1110). Utskottet avstyrker således motion 1996/97:Ub253.
I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 19 begärs att Kunskapslyftskommittén skall
få i uppdrag att utreda och handlägga frågan om vuxna dövas svårigheter vid
studier vid bl.a. komvux. Det finns inte i dag några bestämmelser som reglerar
kommunens skyldigheter när det gäller tolkservice. Motionärerna pekar på att
frågan om läromedelsförsörjningen för synskadade elever vid bl.a. komvux har
överlämnats av Utbildningsdepartementet till kommittén att beaktas i det
vidare arbetet.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet erinra om att
Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67 och 1996:71) har tillsatts för att bl.a.
föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för vuxna som en del i ett
livslångt lärande. Av direktiven framgår att arbetet inom kommittén skall
avspegla hela vuxenutbildningen och visa vilken kontinuerlig utbildning och
fortbildning som vuxna behöver i ett samhälle där kraven på kunskap höjs.
Kommitténs uppdrag skall i sin helhet vara slutfört senast den 1 mars 2000.
Enligt utskottets uppfattning skall alla vuxna ges reella möjligheter att
vidareutveckla sig. Alla vuxna bör omfattas av det nationella kunskapslyftet.
Utskottet har erfarit att Sveriges Dövas Riksförbund i skrivelse till
kommittén har påtalat problemet med studier för vuxna döva.
Då utskottet förutsätter att bl.a. de dövas situation kommer att beaktas av
kommittén avstyrker utskottet förslaget om särskilt uppdrag till kommittén.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande utvecklingen av gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 12 och 1996/97:Ub514
yrkande 17,
2. beträffande översyn av gymnasieskolans program
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 2,
res. 1 (m) - delvis
3. beträffande viss utvärdering av gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub220,
4. beträffande de lokala grenarna och elevers rätt att välja
utbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 13,
res. 2 (m, fp)
5. beträffande satsning på lokala utbildningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:A430 yrkande 8,
res. 3 (mp) - delvis
6. beträffande svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig
undervisning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkande 9,
res. 4 (kd) - delvis
7. beträffande lokal justering av timplanerna
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub211 yrkande 6,
8. beträffande antalet kärnämnen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och 1996/97:Ub240
yrkandena 1 och 3,
res. 1 (m) - delvis
9. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 16 och 1996/97:Ub251
yrkande 2,
res. 4 (kd) - delvis
10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205, 1996/97:Ub219,
1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97:Ub250 yrkande 14,
1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97: Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande
22, 1996/97:A432 yrkande 20 och 1996/97:N270 yrkande 5,
res. 1 (m) - delvis
res. 3 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
res. 5 (fp)
11. beträffande utredning om lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub239,
res. 6 (m, fp, mp, kd)
12. beträffande samverkan mellan skola och arbetsliv
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 7,
res. 1 (m) - delvis
13. beträffande finansiering av arbetsplatsförlagd utbildning
(APU)
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 9,
res. 1 (m) - delvis
14. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom fler
program
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub251 yrkande 10,
15. beträffande lag om praktik
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub243,
16. beträffande utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 15, 1996/97: Ub504
yrkandena 7 och 8 samt 1996/97:N255 yrkande 2,
res. 7 (m, c, fp)
17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och
entreprenörskap
att riksdagen avslår motion 1996/97:N256 yrkande 16,
res. 8 (m, kd)

18. beträffande små företag och hantverksföretag i
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:N241,
19. beträffande det lokala näringslivets medverkan vid utformningen
av kvalificerad yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:A432 yrkande 19,
20. beträffande flexibel studietakt i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub250 yrkande 13,
res. 9 (m, fp, kd) - delvis
21. beträffande kurser på högskolenivå
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub206,
22. beträffande utredning om sponsring av läromedel m.m.
att rikdagen avslår motion 1996/97:N254 yrkande 2,
res. 10 (v, mp)
23. beträffande fristående gymnasieskolor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 11 och 1996/97:A429
yrkande 3,
res. 9 (m, fp, kd) - delvis
24. beträffande lagen om entreprenadförhållanden inom skolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 8,
res. 1 (m) - delvis
25. beträffande lagen om kommunernas skyldigheter att svara för
vissa elevresor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub253,
26. beträffande uppdrag till Kunskapslyftskommittén
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 19.
res. 11 (v)

Stockholm den 27 februari 1997
På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),
Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Tomas
Högström (m) och Marie Wilén (c).

Reservationer

1. Översyn av gymnasieskolans program, m.m. (mom. 2, 8, 10, 12, 13 och 24)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Tomas Högström (alla m)
anför:
Vi anser att en översyn av gymnasieskolans program bör göras. Frågan om
antalet nationella program och deras inriktning är betydelsefull.
Industriprogrammets framtid har utretts och borde ge regeringen underlag för
ställningstagande. Ett samlat underlag om erfarenheterna av programstrukturen
finns dock inte. Enligt vår uppfattning bör regeringen snarast tillse att en
nödvändig utredning kommer till stånd eller att befintliga uppgifter samlas
och analyseras. Yrkande 2 i vår motion 1996/97:Ub240 bör därför tillstyrkas.
Antalet kärnämnen bör enligt vår uppfattning minskas till svenska, engelska,
matematik, samhällskunskap samt idrott och hälsa. Övriga ämnen bör ingå i
programmen, men omfattningen av dem bör diskuteras. Regeringen bör återkomma
med förslag. Vi anser också att alternativa kurser bör utarbetas i ämnena
svenska, engelska och matematik, där målen sätts lägre. Dessa kurser skall
inte ge behörighet till högre utbildning. Möjligheter skall dock självfallet
finnas att senare komplettera och läsa in en ?högre? kurs. Riksdagen bör
bifalla motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och 1996/97:Ub240 yrkandena 1 och
3.
Samverkan mellan skola och näringsliv är en god grund för en yrkesutbildning
av hög kvalitet. Samarbete förutsätter att såväl skola som arbetsliv har
ansvar för och inflytande över utbildningen. Vi förordar ett system där
yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd utbildning och utbildning
på en eller flera arbetsplatser. Därigenom tas det kunnande och den kompetens
som lärarna har på skolan och den kunskap som finns i arbetslivet till vara.
Vi vill peka på att det finns skillnader mellan olika branscher. I vissa fall
krävs det att en större andel av utbildningen är skolförlagd och i vissa fall
en mindre. Riksdagen bör bifalla yrkande 7 i vår motion 1996/97:Ub240.
Det är av stor vikt att lärlingsutbildningen utvecklas och att en
försöksverksamhet med en modern lärlingsutbildning inleds. Skolan skall ha
ansvaret för utbildningen under de två första åren. Åren tre och fyra skall
utbildningen läggas ut på ett företag eller en annan arbetsplats. Företaget
skall då ha det fulla ansvaret för utbildningen. Företaget skall få ersättning
från kommunen som motsvarar kommunens kostnad för en yrkesutbildning under ett
år, fördelad på två år. Lärlingens utbildning skall regleras i avtal och
lärlingen skall få ersättning från arbetsplatsen. Utbildningen skall avslutas
med ett gesällprov och ett yrkesdiplom. Innehållet i utbildningen och
gesällprovet skall fastställas av respektive bransch. Riksdagen bör med bifall
till motion 1996/97:Ub240 yrkande 10 begära att regeringen återkommer med
förslag om en försöksverksamhet i enlighet med vad vi förordar.
Vi anser vidare att förutsättningarna för och genomförandet av APU måste
förbättras. På de yrkesinriktade programmen skall minst 15 % av undervisningen
vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Tyvärr visar rapporter från
Kommunförbundet och Skolverket att många skolor inte kan få ut sina elever på
arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning som regering och riksdag har
beslutat. Rapporterna visar också att det finns kvalitativa problem. En orsak
till problemet är att incitament för företagen för att anordna APU-platser är
svagt. Regeringen bör återkomma med förslag till finansieringsmodell för APU
utifrån de principer som föreslogs i betänkandet ?Höj ribban!? (SOU 1994:101).
Riksdagen bör således bifalla motion 1996/97: Ub240 yrkande 9.
Lagen om entreprenadförhållanden inom skolan innebär att det i dag är
möjligt för kommuner och landsting att lägga ut undervisning på entre-
prenad inom ämnesområdena estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen
och yrkesämnen. Enligt vår uppfattning bör nämnda lag förtydligas så att det
blir möjligt för kommunerna att uppdra åt andra utbildningsanordnare att
bedriva undervisning inom ett flertal olika ämnen. Att företag på detta sätt
får en aktiv roll i skolan ger möjlighet till god undervisning liksom till nya
idéer och förhållningssätt i frågor om organisation, fördelning av resurser
etc. Vi anser därför att riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub240 yrkande 8.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 8, 10,
12, 13 och 24 bort hemställa
2. beträffande översyn av gymnasieskolans program
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande antalet kärnämnen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och
1996/97:Ub240 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 10 och med
anledning av motionerna 1996/97:Ub203 och 1996/97:Ub219 samt med avslag
på motionerna 1996/97:Ub205, 1996/97:Ub238, 1996/97:Ub250 yrkande 14,
1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97: Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande
22, 1996/97:A432 yrkande 20 och 1996/97:N270 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande samverkan mellan skola och arbetsliv
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande finansiering av arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande lagen om entreprenadförhållanden inom skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. De lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning (mom. 4)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) och Tomas Högström (m) anför:
Vi anser att det är positivt att gymnasieskolor profilerar sig utifrån sina
egna möjligheter och lokala förutsättningar och att elever över
kommungränserna har rätt att söka och efter antagning gå lokalt profilerad
utbildning. Enligt vår uppfattning bör riksdagens nyligen fattade beslut om
lokala grenar rivas upp (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr.
1996/97:15). Vi anser att det är befogat att kraven på kommunerna skärps. Det
bör t.ex. inte vara möjligt att genom mycket marginella förändringar av ett
nationellt program anordna en lokal gren, som i enlighet med tidigare
bestämmelser i praktiken blev riksrekryterande. Det är dock viktigt att
elevernas valmöjligheter inte begränsas. Skolverket bör ges ansvaret för att
förklara om en lokal gren är av sådan kvalitet och originalitet att
utbildningen skall vara riksrekryterande. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag med den innebörd som vi förordar.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort
hemställa
4. beträffande de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Satsning på lokala utbildningar, m.m. (mom. 5 och 10)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag anser att det är angeläget att riksdagen med bifall till motion
1996/97:A430 yrkande 8 uttalar vikten av en ökad satsning på lokala
utbildningar formade för lokala behov. Sådana utbildningar kan främja den
lokala näringslivsstrukturen.
Utbildning är en avgörande faktor för förnyelse och förändring. Enligt min
uppfattning bör ett nytt lärlingssystem utvecklas och provas i samarbete med
företagarnas organisationer. Lärlingssystem och yrkesskolor är två viktiga
inslag för att bättre ta till vara ungdomars skaparkraft och förmåga och i
större utsträckning än i dag integrera företagens och samhällets behov.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5 och 10
bort hemställa
5. beträffande satsning på lokala utbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A430 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 22 och
1996/97:N270 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1996/97: Ub203,
1996/97:Ub205, 1996/97:Ub219, 1996/97:Ub238, 1996/97: Ub240 yrkande 10,
1996/97:Ub250 yrkande 14, 1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97:Ub504 yrkande
6 samt 1996/97:A432 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

4. Svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning, m.m. (mom. 6, 9
och 10)
Inger Davidson (kd) anför:
Jag anser att svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning bör
erbjudas i regioner med flera kommuner med en viss andel finskspråkiga
invånare. Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Sf625 yrkande 9.
Jag anser att det är viktigt med samverkan mellan kärnämnen och
karaktärsämnen. Skolverket bör ges i uppdrag att se över kommentarerna till
kärn-ämnena i syfte att tydliggöra vikten av en sådan samverkan. Motion
1996/97: Ub251 yrkande 2 bör därför bifallas av riksdagen.
Det är angeläget att utveckla lärlingsutbildningen tillsammans med
näringslivet för att få ned ungdomsarbetslösheten. Jag anser att en ny form av
lärlingsutbildning bör byggas upp och att flera av gymnasieskolans program
skall ha ett lärlingssystem. Det nuvarande svenska lärlingssystemet är av så
liten omfattning att det inte gör skäl för sitt namn. Jag vill i sammanhanget
hänvisa till att betydligt mer omfattande lärlingsutbildning finns i Norge,
Danmark och Tyskland. Jag anser att det är hög tid att göra något åt det
svenska lärlingssystemet också. Yrkande 9 i vår motion 1996/97:Ub251 bör
bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 9 och 10
bort hemställa
6. beträffande svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 2 och med anledning
av motion 1996/97:Ub240 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 9 och med
avslag på motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205, 1996/97: Ub219,
1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97:Ub250 yrkande 14,
1996/97:Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande 22, 1996/97:A432 yrkande
20 och 1996/97:N270 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

5. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag anser att de positiva dragen i lärlingssystemet bör tas till vara inom den
nya gymnasieskolans eller komvux ram. Det ger stora möjligheter till positiv
samverkan mellan företagare på skolorten och den kommunala gymnasieskolan.
Samverkan med ortens näringsliv och organisationer kan ske både i form av
medverkan och direkt samarbete om program, utbildningar och kurser. Jag anser
att man på detta sätt även kan organisera ett lärlingsliknande,
arbetsplatsförlagt lokalt program där eleverna lär sig teknik och metodik
direkt på plats.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 10 bort
hemställa
10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 14 och med avslag
på motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205, 1996/97: Ub219,
1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 9,
1996/97:Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande 22, 1996/97:A432 yrkande
20 och 1996/97:N270 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

6. Utredning om lärlingsutbildning (mom. 11)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:
Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub239 bör ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om
lärlingsutbildning. Lärlingssystemet bör på ett mer påtagligt sätt ingå som en
naturlig del i både ungdoms- och vuxenutbildning. Det nuvarande svenska
systemet är dåligt utnyttjat, mycket på grund av kostnadsskäl. Företagen i
Sverige har inte riktigt på samma sätt som företagen i Europa en utvecklad
lärlingskultur med allt vad det innebär av att ta ansvar för utbildning och
kostnader för genomförande av utbildning. Vi anser därför att det finns starka
skäl för att göra en allsidig utredning om lärlingsutbildning.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort
hemställa
11. beträffande utredning om lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub239 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap
(mom. 16)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Tomas Högström (m) och Marie Wilén (c) anför:
För att föra människor närmare företagarrollen är det viktigt att integrera
företagandet mer i utbildningen. Vi anser att det bör finnas mer av
entreprenörskap i det ordinarie utbildningsutbudet. Företagarkunskap på
gymnasiet och entreprenörskurser på högskolor är en naturlig utveckling. Det
är många kommuner som nu startar utbildningar med profilering på
entreprenörskap och småföretagande. Vi anser att regeringen aktivt bör
understödja startandet av t.ex. företagargymnasier. Skolverket bör därvid ges
i uppdrag att sammanställa de erfarenheter som hittills gjorts inom området.
Vi vill också framhålla att man ofta finner att entreprenörerna och
innovatörerna var de elever som hade svårt att finna sig till rätta i skolans
värld. Det är viktigt att skolan finner nya vägar att ta till vara dessa
elevers behov. Enligt vår mening bör man inom ramen för det individuella
programmet kunna finna flexibla kombinationer av utbildningar som stimulerar
och lär inför ett eget företagande.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 16 bort
hemställa
16. beträffande utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 15,
1996/97:Ub504 yrkandena 7 och 8 samt 1996/97:N255 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Nationellt program med inriktning på företagande och entreprenörskap (mom.
17)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kd) och Tomas Högström (m) anför:
I en tid när vi i Sverige behöver många nya företagare kan skolan hjälpa till
att lägga grunden till det klimat som är nödvändigt. Vi anser att utbildning
och kompetensutveckling för företagande måste få bättre villkor. Enligt vår
mening bör ytterligare ett nationellt program med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap införas i gymnasieskolan.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 17 bort
hemställa
17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och
entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N256 yrkande 16 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Flexibel studietakt i gymnasieskolan, m.m.
(mom. 20 och 23)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:
Frågan om en mer flexibel studietakt rör studierna i gymnasieskolan och
möjligheten att fullfölja dessa i komvux. Vi vill peka på att möjligheterna
fortfarande är begränsade för de elever som skulle vilja läsa ett
gymnasieprogram i etapper. Normalt förutsätts att gymnasiestudierna skall vara
avslutade före 20 års ålder. Ytterligare senareläggning av studierna orsakar
merkostnader för den enskilde eleven. Vi tycker att de tre åren, inte minst i
de yrkesförberedande programmen, skulle kunna utnyttjas mer flexibelt, där
studier och yrkespraktik varvas och där utbildningen kan organiseras i
etapper. Den som av olika anledningar föredrar kortare studietid i tonåren
skall kunna komma tillbaka och läsa vidare inom ramen för de tre åren vid
t.ex. komvux. Enligt vår uppfattning bör motion 1996/97:Ub250 yrkande 13
bifallas.
De fristående gymnasieskolorna innebär en stimulans för kommunala
gymnasieskolor. På många håll samarbetar kommunen och de fristående skolorna
och på andra håll prövas idéer från industrigymnasierna i samverkansprojekt
mellan den offentliga skolan och lokalt näringsliv. Trots alla positiva
erfarenheter har riksdagen nyligen, efter förslag i propositionen om
fristående skolor m.m. (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr.
1996/97:14), beslutat om förändringar som enligt vår uppfattning innebär stora
svårigheter för framväxten av alternativ till den utbildning som ges av
kommunen. Bland annat har den tidigare regionala bedömningen av länsstyrelsen
av hur en ny fristående gymnasieskola påverkar närliggande utbildning tagits
bort. Enligt vår uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med ett
nytt förslag, innebärande att den tidigare bedömningen av länsstyrelsen
återinförs, för att garantera en allsidig bedömning och begränsa kommunernas
inflytande. Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1996/97: Ub240
yrkande 11 och med anledning av motion 1996/97:A429 yrkande 3 bör ge
regeringen till känna vad vi ovan har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 20 och 23
bort hemställa
20. beträffande flexibel studietakt i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande fristående gymnasieskolor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 11 och med
anledning av motion 1996/97:A429 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,

10. Utredning om sponsring av läromedel m.m. (mom. 22)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Vi anser att det är viktigt att skolan står fri från olika ekonomiska
intressen. Vi vill emellertid peka på att läromedelsfrågan för grund- och
gymnasieskolan är akut. I takt med att skolan får allt mindre resurser växer
marknaden för sponsrade läromedel. Enligt vår uppfattning skall sponsrade
läromedel kunna förekomma som komplement, men de skall inte kunna ersätta de
vanliga läromedlen. Vi delar den uppfattning som framförts i motion
1996/97:N254 yrkande 2 och anser att en utredning bör tillsättas om sponsring
av läromedel. Utredningen bör också ta upp frågan om företagsdrivna fristående
skolor, t.ex. på gymnasienivå. Riksdagen bör således bifalla yrkandet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 22 bort
hemställa
22. beträffande utredning om sponsring av läromedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N254 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. Uppdrag till Kunskapslyftskommittén (mom. 26)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Frågan om läromedelsförsörjningen för synskadade elever vid bl.a. komvux har
överlämnats till Kunskapslyftskommittén för att beaktas i kommitténs vidare
arbete. Jag anser att även frågan om vuxna dövas svårigheter vid studier vid
bl.a. komvux bör överlämnas till kommittén för utredning och handläggning. Det
finns i dag inte några bestämmelser som reglerar kommunernas skyldigheter då
det gäller tolkservice. Motion 1996/97:Ub245 yrkande 19 bör därför bifallas av
riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 26 bort
hemställa
26. beträffande uppdrag till Kunskapslyftskommittén
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 19 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10)
Marie Wilén (c) anför:
Utskottet utgår från att den viktiga frågan om yrkesutbildningens kvalitet
kommer att tas upp av regeringen i den nationella utvecklingsplanen som avses
att lämnas till riksdagen i mars. I det sammanhanget finns det enligt
utskottets mening möjlighet att göra en samlad bedömning av yrkesutbildningen.
Utskottet har också pekat på att Gymnasiekommitténs slutbetänkande bör
avvaktas. Jag delar utskottets uppfattning. I detta särskilda yttrande vill
jag dock redovisa min syn på lärlingsutbildning.
Jag anser att det utöver det ordinarie utbildningssystemet och de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör utvecklas ett modernt lärlingssystem.
Enligt min uppfattning skall samhället ansvara för den del av utbildningen
som sker i skolan och företagen för den del som äger rum i arbetslivet.
Utbildningen skall på samma sätt som annan gymnasieutbildning leda till allmän
behörighet för högskolestudier.

2. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag vill peka på att det finns en risk att många hantverksyrken försvinner
eller får en mycket undanskymd roll i arbetslivet. Många hantverksyrken fyller
en viktig kulturhistorisk funktion utöver den rent yrkesmässiga. Det breda
kunnande som finns inom många hantverksyrken måste på något sätt bevaras. Ett
sätt kan vara att införa någon form av lärlingssystem, där personer med unikt
hantverkskunnande får möjlighet att mot ett lämpligt arvode utbilda lärlingar.
Samtidigt som ett viktigt kulturarv bevaras, skapas också nya arbetstillfällen
som även kan leda till framtidsjobb för fler.

3. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom fler program (mom. 14)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) och Tomas Högström (m) anför:
Vi konstaterar att det redan i dag är mycket stora problem att få fram APU-
platser för de yrkesförberedande programmen. Den förändring som nyligen
genomförts och som innebär att kommunerna får besluta att även införa APU på
de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen riskerar
att ytterligare försvåra möjligheterna att förverkliga målen med APU på de
yrkesförberedande programmen. Vi anser det synnerligen angeläget att APU med
god kvalitet och av den kvantitet som anges i gällande bestämmelser kan ges
eleverna på de yrkesförberedande programmen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................4
Den nya gymnasieskolan 5
Uppföljning och utvärdering 5
Lokala grenar m.m. 7
Kärnämnena och timplanerna 8
Utbildning i yrkesämnen m.m. 10
Lärlingsutbildning m.m. 10
Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap 15
Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning 16
Övriga frågor 17
Hemställan 21
Reservationer........................................24
1. Översyn av gymnasieskolans program, m.m. (mom. 2, 8, 10, 12, 13 och
24) 24
2. De lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning (mom. 4) 26
3. Satsning på lokala utbildningar, m.m. (mom. 5 och 10) 26
4. Svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning, m.m. (mom.
6, 9 och 10)
27
5. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10) 28
6. Utredning om lärlingsutbildning (mom. 11) 28
7. Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap (mom. 16) 28
8. Nationellt program med inriktning på företagande och entreprenörskap
(mom. 17)
29
9. Flexibel studietakt i gymnasieskolan, m.m. (mom. 20 och 23) 29
10. Utredning om sponsring av läromedel m.m. (mom. 22) 30
11. Uppdrag till Kunskapslyftskommittén (mom. 26) 31
Särskilda yttranden..................................31
1. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10) 31
2. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10) 32
3. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom fler program (mom. 14) 32