Vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen
Betänkande 1992/93:JoU20
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU20
Vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen
Innehåll
1992/93 JoU20
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:183 om åtgärder för en fortsatt anpassning av den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn till de förhållanden som råder inom EG. Vidare behandlas 17 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 1991/92 och 1992/93 och 44 motionsyrkanden med anledning av propositionen.
I fråga om åtgärder inom animaliesektorn tillstyrker utskottet regeringens förslag utom såvitt avser de föreslagna referenspriserna. Det bör enligt utskottet ankomma på regeringen att justera dessa priser med beaktande av riksdagens beslut om höjt inlösenpris på spannmål.
Med anledning av två motioner (c,kds) förordar utskottet att stödet till grönmjölsproduktionen skall utgå som ett stöd baserat på producerad volym och inte som ett arealstöd. I anslutning till regeringens förslag om åtgärder inom trädgårdsnäringen och med anledning av en motion(c) föreslår utskottet tillkännagivande om att stödet till produktutvecklingm.m. skall kunna användas även för konsumtionsfrämjande åtgärder och information till näringen om effekterna av ett EG-medlemskap. Vidare föreslår utskottet tillkännagivande dels, med anledning av en motion(c), om en utredning om trädgårdsnäringens energibeskattning, dels, med anledning av tre motioner(s,m), om en utredning om den yrkesmässiga fruktodlingens ekonomiska situation. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer (s,nyd).
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition 1992/93:183 föreslagit att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om
1. anpassningsåtgärder inom animaliesektorn (avsnitt 2.1),
2. villkoren för oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95 (avsnitt 2.2),
3. stöd till grönmjölsproduktionen (avsnitt 2.3),
4. industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (avsnitt 2.4),
5. åtgärder för att främja produktutveckling m.m. inom trädgårdsnäringen (avsnitt 3.2),
6. åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk trädgårdsproduktion (avsnitt 3.3),
7. stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige budgetåret 1993/94 (avsnitt 4),
8. rådgivningen till jordbruket (avsnitt 5.2),
9. rådgivningen till trädgårdsnäringen (avsnitt 5.3),
10. stöd till fortbildning och rådgivning vid lantbruksskolor (avsnitt 5.4).
Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåren 1992/93 och 1993/94 har regeringen föreslagit att riksdagen under nionde huvudtiteln
(A 3) till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 500 000 kr.
(B 8) till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 971 000 000 kr.
(B 10) godkänner vad som förordats om dispositionen av medel under anslaget.
(H 6) 1. medger att Statens jordbruksverk under perioden den 1 juli 1993--den 1 januari 1995 får bevilja bidrag till export av förädlade livsmedel inom en ram på 150 000 000 kr,
(H 6) 2. godkänner vad som förordats om dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås åtgärder för en fortsatt anpassning av den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn till de förhållanden som råder inom EG.
Med anledning av de åtgärder som vidtas för att sänka foderkostnaderna inom animaliesektorn sänks referenspriset för vissa animalieprodukter. Direktbidraget till mjölkproduktionen sänks med 400 kr till 1200 kr/ko budgetåret 1993/94.
Till export av förädlade livsmedel anvisas 150 miljoner kronor för perioden den 1 juli 1993--den 31 december 1994. Vidare föreslås att ramen för export av kött höjs med 100 miljoner kronor till 550 miljoner kronor.
Åtgärder föreslås till stöd för en anpassning av trädgårdsnäringen inför ett medlemskap i EG.
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige föreslås för budgetåret 1993/94 uppgå till 971miljoner kronor.
Vidare lämnas förslag rörande rådgivningen inom jordbruket och trädgårdsnäringen.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1992/93:Jo24 av John Andersson (-) vari yrkas 1. att riksdagen till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94 anvisar 149 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 120 miljoner kronor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional merkostnadsersättning för dikor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egenproducerad spannmål i kalkylen för svinproduktion.
1992/93:Jo25 av Gudrun Norberg och Karl-Erik Persson (fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till oljelinproduktionen genom en omfördelning inom befintliga ramar.
1992/93:Jo26 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen, 2. att riksdagen beslutar att stödet till produktion av grönmjöl skall utgå per producerat kilo i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Jo27 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de behov av ytterligare medel som erfordras för ersättning av merkostnader till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalt dikostöd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brister i kalkylen för svinproduktion.
1992/93:Jo28 av Ingbritt Irhammar och Anna Corshammar-Bojerud (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till konsumtionsfrämjande insatser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till informationsinsatser om effekterna för trädgårdsnäringen av ett eventuellt EG-medlemskap, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trädgårdsnäringens energibeskattning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsstyrelsernas skyldighet till länsövergripande rådgivningsansvar.
1992/93:Jo29 av Christer Windén (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en långsiktig strategi för anpassning av jordbruket i Sverige till EG:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tolkningen av begreppet konkurrenskraftigt jordbruk, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att svenska jordbrukare får någorlunda samma kostnader som sina kolleger vid anslutningen till Gemenskapen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven för en kommande utredning om behovet av en anpassning av kostnadsnivån för hela livsmedelskedjan från jordbruket till butiksdisken beträffande såväl skatter och avgifter som högre miljö-, djurskydds- och djurhälsoregler, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att exportbidragen inom RÅK-systemet skall balansera motsvarande import och inte skall överstiga motsvarande införselavgifter, räknat per produktgrupp, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för användningen av anslaget för köttexport och bidrag till export av förädlade livsmedel (H6, RÅK), 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för beräkning av Norrlandsstödet och övervakning att det inte missbrukas, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvidgad utbildning vid lantbruksskolorna.
1992/93:Jo30 av Sigge Godin och Ulla Orring (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande principen att merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige skall bygga på objektiva kalkylmässiga grunder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande principerna för stödet till Norrlandsjordbruket vid förhandlingarna om medlemskap i EG.
1992/93:Jo31 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland av regionalpolitiska skäl tilldelas extra medel för finansiering av rådgivning till jordbruket och trädgårdsnäringen genom omprioritering av Jordbruksverkets resurser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland prioriteras vid fördelningen av avsatta medel för uppbyggandet av landsbygdscentrum vid Lövsta.
1992/93:Jo32 av Stig Bertilsson och Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljelinproduktionens ekonomiska situation.
1992/93:Jo33 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om merkostnadsersättning för jordbruket i norra Sverige.
1992/93:Jo34 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen till stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94 anvisar 149 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 120 miljoner kronor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rådgivningen till jordbruket.
1992/93:Jo35 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skördeområde 1912 i norra Västmanland bör omfattas av stödet till jordbruket i norra Sverige.
1992/93:Jo36 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att svensk jordbruksproduktion får samma villkor som jordbruksproduktionen inom EG.
1992/93:Jo37 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att redan nu införa startstöd till bildande av producentorganisationer inom trädgårdsnäringen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ambitionsnivån för rådgivningssatsningen bör vara att hela näringen skall uppnå kriterierna för integrerad produktion, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att marknadsföring sker strategiskt, så att den ekologiska köksväxtodlingens möjlighet att vara draghjälp åt hela trädgårdsnäringen utnyttjas.
1992/93:Jo38 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att för grönfoderproduktion ha ett kilobaserat stödsystem i stället för arealstöd.
1992/93:Jo39 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:183 i den del som behandlar åtgärder inom animaliesektorn, dvs. direktbidraget till mjölkkor och referenspriserna för nötkött, kalvkött, griskött, fågelkött och ägg, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anvisa 50 miljoner kronor som stöd till marknadsföring och exportfrämjande åtgärder för svenska förädlade livsmedel, 3. att riksdagen beslutar avvisa propositionens förslag att anvisa 100 miljoner kronor ur RÅK-kassan som stöd till export av kött och fläsk, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den sammanlagda energibeskattningen vid yrkesmässig växthusodling inte får överstiga 0,6 % av produkternas saluvärde, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU på hemträdgårdsområdet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabbutredning om den yrkesmässiga fruktodlingen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till jordbruket i norra Sverige, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rådgivningen till jordbruket.
1992/93:Jo40 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grunderna för beräkning av merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kartläggning av hur en regional merkostnadsersättning för dikor kan utformas.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991/92
1991/92:Jo803 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att främja ett bredare resursutnyttjande av naturen.
1991/92:Jo811 av Ingvar Eriksson och Liselotte Wågö (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet och utvecklandet av ett Nordiskt mykologiskt centrum, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om del av finansieringen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992/93
1992/93:Jo209 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde 4.
1992/93:Jo214 av Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär beslut om en snabbutredning av den yrkesmässiga fruktodlingens situation.
1992/93:Jo217 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget "Åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige".
1992/93:Jo219 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för fritidsodlingen med anledning av att prisregleringsavgiften på handelsgödsel har avskaffats.
1992/93:Jo220 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om vem som gör och har gjort den verkliga förtjänsten på det svenska jordbruksstödet med förslag till hur felaktigt utbetalade eller feldestinerade eller felanvända medel skall kunna återvinnas till statskassan.
1992/93:Jo224 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av ett anslag om 50000000 kr med beteckningen "Åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige", 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av anslaget.
1992/93:Jo229 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealstöd till jordbruk i norra Sverige utan krav på omställning eller träda, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om stöd till jordbruket.
1992/93:Jo241 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en övergång till kombinerat areal/djurstöd för att kompensera jordbruket för sämre odlingsbetingelser inom stödområdet.
1992/93:Jo242 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabbutredning av den svenska yrkesmässiga fruktodlingen.
1992/93:Jo244 av Björn Ericson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till fritidsodling.
1992/93:Jo252 av Sinikka Bohlin och Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat stöd för getnäringen inom Norrlandsstödet samt att ett CAE-program behövs i Sverige.
1992/93:Jo254 av Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige.
Utfrågning, uppvaktningarm.m.
Utskottet har anordnat utfrågning med en representant för Svenska grönfodertorkföreningen angående formerna för stöd till grönmjölsproduktionen. Vidare har utskottet uppvaktats av representanter för Fritidsodlingens riksorganisation och Trädgårdsnäringens riksförbund. Skrivelser om jordbrukets och trädgårdsnäringens ekonomiska situation har inkommit från ett flertal organisationer.
Utskottet
Anpassningsåtgärder inom jordbruket inför ett EG-medlemskap -- utgångspunkter
Propositionen
Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma jordbrukspolitik från tidpunkten för medlemskap. Sverige skall vid integrationen uppnå så stora positiva samhällseffekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Ambitionen bör vara att inga övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan Sverige blivit medlem samt att övriga konkurrensbegränsande åtgärder undanröjs, i båda fallen på basis av ömsesidighet. Målsättningen är också att behålla den höga svenska ambitionsnivån på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena. Målet är också att upprätthålla en fortsatt hög ambitionsnivå på det regionalpolitiska området.
Motionen
I motion Jo29 (nyd) framhålls i yrkande1 behovet av en långsiktig strategi för anpassning av jordbruket i Sverige till EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Begreppet konkurrenskraftigt jordbruk bör enligt yrkande2 tolkas som kostnadseffektivt jordbruk. I yrkande3 betonas vikten av att svenska jordbrukare får i stort sett samma kostnader som sina kollegor vid anslutning till EG.
Utskottets överväganden
Som utskottet konstaterade vid behandlingen av årets budgetproposition ställer Sveriges ansökan om medlemskap i EG nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen för 1990års beslut. För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EG skall ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri måste anpassningen av de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap. Utskottet uttalade att det skulle underlätta den långsiktiga planeringen i jordbruket om en snabbare anpassning av det svenska omställningsprogrammet vad avser vegetabilieproduktionen till EG:s trädesprogram kunde åstadkommas och föreslog att regeringen verkar för att omställningsprogrammet i största möjliga utsträckning anpassas till EG:s trädesprogram (1992/93:100, bil.10, JoU13, rskr.231). I övrigt hänvisar utskottet till de överväganden som redovisas i angivna betänkande när det gäller konkurrensförhållanden m.m. mellan Sverige och EG. De synpunkter på konkurrensfrågorna som nu på nytt aktualiseras i motion Jo29 kan utskottet i viss mån instämma i, liksom i önskemålen om en mer långsiktig planering inför anpassningen till EG:s jordbrukspolitik. De förändringar som sker i vår omvärld innebär emellertid enligt utskottets mening att fördelarna med en mer långsiktig och från början fastställd strategi är begränsade. En sådan strategi skulle också kunna innebära en icke önskvärd låsning eller brist på flexibilitet i de svenska positionerna i det pågående förhandlingsarbetet inför ett svenskt EG-medlemskap. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo29 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Som anförs i propositionen skall Sverige vid integrationen uppnå så stora positiva samhällseffekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Utskottet har i olika sammanhang understrukit betydelsen av att en ökad frihandel inte leder till att de svenska kraven på bl.a. djurskydds-, hälso- och miljöområdena eftersätts. Man kan emellertid inte bortse från den motsättning som kan finnas mellan å ena sidan kraven på anpassning mot lägre kostnadsnivåer och jämlika konkurrensvillkor och å andra sidan en bibehållen hög ambitionsnivå i den svenska livsmedelsproduktionen från bl.a. miljö- och djurskyddssynpunkt. Liksom tidigare anser utskottet det angeläget att regeringen även fortsättningsvis beaktar dessa frågor och att arbetet med anpassningsåtgärder inriktas på att åstadkomma en konsekvent politik härvidlag. Utskottet finner i dessa avseenden inte någon skillnad mellan de ambitioner som har uttalats av riksdagen och regeringen och de synpunkter på konkurrenskraft och kostnadseffektivitet som förs fram i motion Jo29. Med det anförda finner utskottet att motionens yrkanden2 och3 kan tillgodoses utan något riksdagens uttalande i frågan.
Åtgärder inom animaliesektorn
Propositionen
Mjölkproduktion
För att möjliggöra konkurrenskraftig produktion vid EG-inträdet har regeringen påbörjat en utfasning av direktbidrag där motsvarighet saknas inom EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). En minskning av direktbidragen till mjölkkor, vilkas motsvarighet finns inom EG, har genomförts för budgetåret 1992/93. Under innevarande budgetår uppgår direktbidragen till mjölkkor till 1600kr/mjölkko, vilket beräknas motsvara en kostnad på 849miljoner kronor.
Kostnadsnivån i Sverige är något högre än i närliggande konkurrentländer och en rationalisering är eftersträvansvärd. Åtgärder inom vegetabiliesektorn kommer att reducera foderkostnaderna för mjölkproduktionen med ca0,10kr/kg mjölk. Denna kostnadssänkning bör föras vidare genom sänkning av stödnivån.
På grund av det anförda föreslår därför jordbruksministern att direktbidragen till mjölkkor minskas till 1200kr/mjölkko budgetåret 1993/94, vilket motsvarar en minskning av direktstödet till ca640miljoner kronor.
Nötkött
För nötköttsproducenter innebär en anpassning till EG bl.a. övergång till andra uppfödningsformer och en ny planeringssituation exempelvis avseende optimering av grovfoderareal. Fördelning av direktbidragen inom ramen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik sker enligt andra kriterier än i Sverige. Det finns för närvarande inte underlag som medger en fördelning av direktbidragen enligt EG:s kriterier.
Mot den redovisade bakgrunden föreslår jordbruksministern att referenspriserna sänks med endast 1kr/kg motsvarande cahälften av foderkostnadssänkningen. Sänkningen bör ske den 1januari 1994. Direktbidragen bör behållas oförändrade tills vidare. Kostnaderna för direktbidrag till am- och dikor samt ungnöt beräknas uppgå till 170+180=350miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
Griskött
Olikheter i kostnadsbild och kostnadsnivåer mellan Sverige och EG i grisköttsproduktionen beror till viss del på svenska regleringar. Svenska tvingande bestämmelser vad avser djurhållning och djurskydd är mer långtgående än motsvarande i våra närmaste konkurrentländer i EG. För att möjliggöra svensk produktion enligt högre normer kan särskilda åtgärder och viss tid för effektivisering och anpassning vara nödvändiga.
Förutom skillnader i kostnader som beror på djurskyddsbestämmelser bedöms den svenska produktionen av griskött kunna bli konkurrenskraftig även inom EG, detta under förutsättning av en viss kostnadsanpassning i övrigt. Avvecklingen av proteinfoderregleringen innebär en viss anpassning till kostnadsförhållandena inom EG. De beräknade kostnadsminskningarna har dock reducerats i förhållande till Omställningskommissionens bedömning på grund av kronans depreciering. För grisköttsproducenterna beräknas effekten bli ca1kr lägre foderkostnader per kilo griskött. Grisköttsproducenter torde kunna realisera reducerade fodermedelskostnader redan på kort sikt. För att åstadkomma en styrning mot en anpassning till de villkor branschen har i EG och successivt skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig produktion anser jordbruksministern att referenspriset för griskött bör sänkas med 1kr/kg den 1juli 1993.
Ägg
I enlighet med riksdagens beslut (prop.1987/88:93, JoU22, rskr.327) skall produktionsmetoder med burhållna värphöns vara avvecklade vid utgången av år1998. Möjligheterna för producenter att anpassa kostnaderna till villkor som råder inom EG är därför begränsade så länge EG inte har infört motsvarande djurskyddsbestämmelser.
Åtgärder inom vegetabiliesektorn beräknas minska foderkostnaderna med ca0,55kr/kg ägg. Mot bakgrund av högre kostnader än i EG för djurskydd och osäkerhet i fråga om kostnader vid införande av nya produktionssystem anser jordbruksministern det inte lämpligt att sänka referenspriset för ägg under den nivå som Omställningskommissionen föreslår. Jordbruksministern föreslår därför att referenspriset sänks med 0,25kr/kg den 1juli 1993.
Fågelkött
En del av kostnaderna för produktion av fågelkött i Sverige beror på nationella djurskydds- och smittskyddsbestämmelser. Producenterna har därför begränsade möjligheter att påverka den totala produktionsnivån. Skillnader i kostnadsnivå som beror av nationella särbestämmelser innebär att en högre pris- och stödnivå är motiverad.
Minskade fodermedelskostnader på grund av borttagen proteinfoderreglering och sänkt spannmålspris beräknas för fågelköttsproduktionen uppgå till 0,60kr/kg. Minskade foderkostnader får positiva effekter redan på kort sikt i en produktionsgren med kort omloppstid som fågelköttsproduktion. Jordbruksministern föreslår därför att referenspriset på fågelkött sänks med 0,60kr/kg den 1juli 1993.
Får- och lammkött
Enligt 1990års beslut skall pristillägget på får- och lammkött avvecklas stegvis under perioden fram till den 1juli 1993. För att möjliggöra en prishöjning beslutades att gränsskyddet skulle höjas i motsvarande grad.
Mot bakgrund av strävan att anpassa svenska förhållanden till dem som råder i EG bör inte gränsskyddet höjas ytterligare, eftersom priserna ligger på ungefär samma nivå i EG och Sverige. Direktbidrag till får- och lammköttsproduktion är dock högre i EG. Kompensation till får- och lammköttsproduktion för avvecklingen av pristillägget utgår genom den fördubbling av direktbidraget som genomfördes redan budgetåret 1992/93. Denna anpassningsåtgärd innebär ett avsteg från 1990års beslut att höja gränsskyddet i motsvarande grad som pristillägget avvecklas.
Motionerna
Sedan jordbruksutskottet vid sin budgetbehandling frångått regeringens förslag på ett antal punkter anser Socialdemokraterna att förutsättningarna för animalieproduktionen i dag är så förändrade att propositionen bör avslås i den del den berör animaliesektorn. Enligt motion Jo39 yrkande1 bör därför regeringen lägga fram ett nytt förslag där hänsyn har tagits till de förändrade kostnader som utskottets beslut innebär. När det gäller referenspriset på nötkött, griskött, ägg och fågelkött bör regeringen återkomma med en redovisning av skälen till den föreslagna nivån.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) uppdrag bör enligt motion Jo29(nyd) utvidgas till att även omfatta analys och förslag om åtgärder som täcker hela livsmedelskedjan från jordbruket till butiksdisken såväl vad avser skatter och avgifter som strängare miljö-, djurskydds- och djurhälsoregler (yrkande4). I motion Jo220(nyd) begärs en skyndsam utredning om "vem som gör och har gjort den verkliga förtjänsten på det svenska jordbruksstödet med förslag till hur felaktigt utbetalade eller feldestinerade eller felanvända medel skall kunna återvinnas till statskassan".
Utskottets överväganden
Som ovan anförts har utskottet vid sin behandling av Jordbruksdepartementets budgetbilaga på några punkter frångått regeringens förslag. Således har utskottet föreslagit att kravet på 15% omställning av stödarealen slopas som villkor för arealbidrag och förordat att regeringen prövar möjligheterna att fasa in det svenska omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram. Vidare bör arealbidraget omfatta samma grödor som inkomststödet och inlösenpriset på spannmål höjas till 1,05kr per kilo. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag (rskr.231). Detta innebär att förutsättningarna för de beräkningar som ligger till grund för regeringens förslag om sänkta referenspriser har förändrats. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra de ytterligare justeringar av referenspriserna som föranleds av riksdagsbeslutet om höjt inlösenpris på spannmål. Riksdagen bör således inte bifalla regeringens begäran om godkännande såvitt avser referensprisernas nivå. Däremot godtar utskottet förslaget om sänkt direktbidrag till mjölkkor. Vad utskottet anfört om uppdrag för regeringen att justera referenspriserna inom animaliesektorn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo39 yrkande1.
Utskottet anser det inte möjligt att, på grundval av en så svepande formulering som görs i motion Jo220, föreslå något riksdagsbeslut som med tillräcklig grad av precisering anger i vilka avseenden det svenska jordbruksstödet bör utredas ytterligare. I övrigt vill utskottet anföra följande beträffande jordbruksstödets effekter i producent- och konsumentledet.
Det är givetvis angeläget att stödet till jordbruket används så effektivt som möjligt och att det i förekommande fall -- beroende på stödets inriktning och ändamål -- kommer både producenter och konsumenter till del. Det bör framhållas att en grundtanke i 1990 års livsmedelspolitiska beslut var att prisstödets roll skulle tonas ned, medan direkta medel för att nå målen angående miljö, landskapsvård, regional fördelning och beredskap förstärktes. Vidare skulle särskilda statliga insatser göras för att underlätta omställningen av jordbruket. En stor del av jordbruksstödet syftar till att uppnå dessa målsättningar, och effektiviteten av detta stöd kan knappast mätas i termer av lägre konsumentpriser eller större företagsekonomisk effektivitet i näringen. Konsumenternas önskemål skulle enligt 1990 års beslut tillgodoses bl.a. genom väl fungerande marknader där olika former av konkurrensbegränsning motverkades. Eftersom de olika stödformerna varierar starkt i fråga om utformning och ändamål finns det knappast underlag för att rikta någon generell kritik mot jordbruksstödet i de avseenden som här diskuteras. När det gäller återbetalning av stödmedel bör dessutom framhållas att återbetalning är en sanktion som enligt gällande rättsregler beslutas från fall till fall och förutsätter att mottagaren av stödet inte uppfyllt villkoren för stödet eller förfarit bevisligen oriktigt eller gjort sig skyldig till brottslig handling. Av bl.a. rättssäkerhetsskäl kan därför inte någon form av kollektivt verkande återkrav av utbetalda stödmedel komma i fråga, i den mån det är detta som åsyftas i motionen.
Utskottet vill tillägga att det i olika sammanhang gjorts utredningar om konkurrens, kostnadsstruktur, lönsamhet och effektivitet i livsmedelskedjans olika led. Utskottet hänvisar härvidlag bl.a. till de omfattande utredningar som företogs av 1986 års livsmedelskommitté (SOU 1987:44 med bilagor). Vidare har Lantbrukets utredningsinstitut (LUI) år 1992 gjort en jämförande utredning mellan livsmedelspriser, produktionskostnader och effektivitet i Danmark och Sverige. I utredningen anförs bl.a. att den samlade bilden är att priser och kostnader generellt ligger 20--30 % lägre i Danmark än i Sverige. De viktigaste kostnadsskillnaderna till Sveriges nackdel anses bestå i mervärdesskatt, arbetskraftskostnader, avgifter i jordbruksregleringen, energiskatter, transporter och kommunikationer. Summan av dessa skillnader beräknas i utredningen till 22% av konsumentpriserna.
Den svenska pris- och kostnadsnivån i förhållande till EG berörs även i den nu aktuella propositionen (s. 7 f.). Där framhålls att våra producent- och konsumentpriser till följd av valutaförändringarna numera ligger nära Danmarks. Enligt Konsumentberedningens bedömning skulle konsumentprisskillnaden vara ca 10% vid en depreciering av den svenska kronan med 10%. Jordbruksministern noterar i detta sammanhang också att jordbrukarnas avräkningspriser sjunkit, medan priserna på jordbruksreglerade livsmedel i efterföljande förädlingsled och till konsument varit i stort sett oförändrade. En översyn av gränsskyddets funktion bör därför göras. Vidare understryks vikten av att såväl primärproduktionen som efterföljande led vidtar alla de åtgärder som är rimliga för att anpassa kostnaderna i verksamheten inför ett EG-medlemskap. De led i livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade ledet har ett stort ansvar för att åtgärder som vidtas i prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kommer senare att få i uppdrag att följa upp denna fråga.
I övrigt erinrar utskottet om att konkurrenslagstiftningen nyligen skärpts i syfte att öka konkurrens och effektivitet bl.a. inom livsmedelssektorn. Riksdagen har sålunda antagit en lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter och sedermera en ny konkurrenslag (SFS 1991:921 resp. 1993:20). Ett viktigt steg mot ökad konkurrens i detaljhandelsledet har också tagits i form av en ändring i plan- och bygglagen som innebär att kommunerna i sin planering skall främja näringsfrihet och effektiv konkurrens och att möjligheten att i detaljplan reglera detaljhandel med livsmedel m.m. avskaffats (1991/92:BoU10).
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo220.
Som anförs i propositionen har de led i livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade ledet ett stort ansvar för att åtgärder som vidtas i prisregleringsledet kommer även konsumenterna till del. Effektiv konkurrens såväl i primärledet som i efterföljande led inom livsmedelskedjan är förutsättningar för att prissänkningar i primärledet ger utslag även för konsumenterna. Utskottet förutsätter att konkurrensens betydelse för prissättningen på livsmedelsområdet kommer att belysas inom ramen för det uppdrag som jordbruksministern har för avsikt att ge Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES). Utskottet anser givetvis också att det vore värdefullt om uppföljningen kunde göras så heltäckande som föreslås i motion Jo29. Det bör emellertid i första hand ankomma på regeringen att bedöma om det är möjligt att genomföra en sådan mer omfattande utredning inom ramen för det aviserade uppdraget. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo29 yrkande4.
Åtgärder inom vegetabiliesektorn
Propositionen
I årets budgetproposition föreslogs bl.a. att systemet med inlösenpriser i kombination med arealbidrag bör gälla även för oljeväxter budgetåret 1994/95. Jordbruksministerns bedömning är att prisrelationen mellan oljeväxter och spannmål bör vara 2,5:1 för att odlingen av oljeväxter skall få önskad omfattning. Det är viktigt att prisrelationen fastställs i god tid före odlingssäsongen och angeläget att på ett tidigt stadium informera jordbrukarna om de prisrelationer de kan förvänta sig vid försäljning av 1994års skörd.
Det administrativt fastställda svenska priset bör avse odlarpriset för en vara som har 9% vattenhalt, levererad till mottagningsorten och i övrigt motsvarar de kvalitetskrav som Statens jordbruksverk föreskriver. Jordbruksverket föreslås köpa oljeväxtfrö levererad på säljarens risk och bekostnad till lager i Karlshamn under förutsättning att odlaren har fått en ersättning enligt gällande prisrelation. Det innebär att det utöver ovan angivna odlarpris tillkommer kostnad för lagring, frakt, ränta och administration med ca200miljoner kronor. Om odlarpriset t.ex. är 2,50kr/kg blir kostnaden för inköp av 300000ton oljeväxtfrö således 750miljoner kronor. Statens intäkter vid försäljning i Karlshamn beräknas till ca360miljoner kronor och dessutom tillkommer ca260miljoner kronor i fettvaruavgift. Det kvarstår en mellanskillnad med 330miljoner kronor vilken även fortsättningsvis måste finansieras med budgetmedel. Jordbruksministerns förslag innebär en sänkning av kostnaderna med ca300miljoner kronor jämfört med det anbudssystem som tillämpas vid 1993års skörd. Utöver detta tillkommer dock kostnaderna för arealbidrag.
Motionerna
I motionerna Jo25 (fp, v) och Jo32 (m) begärs särskilt stöd till oljelinproduktionen. Stödet bör utgå som ett arealstöd i likhet med vad som gäller för grönmjölsproduktion och som finansieras genom en omfördelning inom befintliga ramar.
Utskottets överväganden
När gränsskyddet för proteinfodermedel tas bort den 1juli 1993 kommer den svenska produktionen av fodermedel att utsättas för ökad konkurrens. I det följande behandlar utskottet det stöd som grönmjölsproducenterna föreslås erhålla som kompensation. Ett intäktsbortfall kan emellertid förutses även inom oljelinproduktionen eftersom proteinfodermedel utgör en biprodukt vid denna produktion. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar dessa effekter men är inte berett att förorda införande av ett arealstöd för oljelinproduktionen i enlighet med motionerna Jo25 och Jo32. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Utskottet noterar att regeringen räknar med ett referenspris för spannmål om 1,10kr/kg (prop.s.11). I anslutning härtill vill utskottet erinra om riksdagens beslut angående höjt inlösenpris för spannmål (prop.1992/93:100, bil.10, JoU13, rskr.231). Utskottet förutsätter att regeringen justerar referenspriset för spannmål i enlighet med detta beslut.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om villkoren för oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95.
Åtgärder inom grönmjölsproduktionen
Propositionen
Stödet inom EG till produktion av grönmjöl uppgick den 1oktober 1992 till 730kr/ton vid dåvarande valutakurs. Produkten är inte gränsskyddad, utan det inhemska priset bestäms utifrån en korg av proteingrödor och det pris den betingar på världsmarknaden. Stödnivån inom EG har sänkts med 10% men är fortfarande relativt hög. Avsikten är att reducera nivån ytterligare. Trots planerade sänkningar av stödnivån beräknas stödet vara i storleksordningen 700kr/ton eller ca5000kr/ha den 1januari 1995.
Den svenska produktionen av grönmjöl utsätts för en ökad konkurrens när gränsskyddet för proteinfodermedel tas bort fr.o.m. den 1juli 1993. Konkurrensen består inte i första hand av importerat grönmjöl utan snarare av importerat majsglutenmjöl. När proteinfoderregleringen tas bort blir priset för majsglutenmjöl ca35% lägre. Detta torde få till följd att det svenska priset faller till en nivå under det gränsskyddade priset. Under antagande av att prisrelationen mellan majsglutenmjöl och grönmjöl förblir densamma kan det inhemska försäljningspriset beräknas sjunka till ca1,30kr/kg.
Jordbruksministern anser att det fortsättningsvis bör lämnas ett stöd i form av ett differentierat arealbidrag baserat på den genomsnittliga produktionen av grönmjöl i området för en torkanläggning. Detta stöd bör uppgå till 3000kr/ha i genomsnitt budgetåren 1993/94 och 1994/95.
Produktionen uppgår ett normalår till ca15000ton grönmjöl på en areal om drygt 2000ha. Till stöd till grönmjölsproduktion bör anvisas högst 7miljoner kronor budgetåren 1993/94 resp. 1994/95. Stödet skall i enlighet med förslaget i 1993års budgetproposition finansieras inom ramen för ej disponerade regleringsmedel och direktbidragen för budgetåren 1993/94 resp.1994/95.
Motionerna
Enligt motionerna Jo26 (c) yrkande2 och Jo38 (kds) bör stödet till produktion av grönmjöl utgå per producerat kilo i stället för det differentierade arealbidrag som föreslås i propositionen.
Utskottets överväganden
Som utskottet anfört ovan kommer den svenska produktionen av grönmjöl att utsättas för en ökad konkurrens när gränsskyddet för proteinfodermedel avskaffas fr.o.m. den 1juli 1993. Prisnivån för den svenska grönmjölsproduktionen kan beräknas sjunka till en nivå under det gränsskyddade priset. Ersättningen till de svenska odlarna kommer därmed att sänkas, vilket kan antas medföra ett minskat intresse för fortsatt produktion. Fram till tiden för ett EG-medlemskap skulle detta få negativa konsekvenser för torkanläggningarna, dvs. de företag som producerar grönmjöl.
Ett stöd som utgår för producerad volym har enligt utskottets mening flera fördelar framför ett arealbidrag med den utformning som anges i propositionen. Med ett volymbaserat stöd kan oönskade skillnader i stödnivån mellan olika producenter undvikas. Ett sådant stöd står dessutom i bättre överensstämmelse med den stödform som tillämpas inom EG. Utskottet ansluter sig således till förslagen i motionerna Jo26 yrkande2 och Jo38 att regeringen bör utforma ett stöd för grönmjölsproduktionen baserat på producerad volym. Närmare bestämmelser om beräkningsunderlag, leveranskontrollm.m. bör beslutas av regeringen. För budgetåren 1993/94 resp. 1994/95 bör stödet, som regeringen föreslagit, uppgå till högst 7 miljoner kronor. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Industrins råvarukostnadsutjämningm.m.
Propositionen
1990års beslut om en ny livsmedelspolitik innebär bl.a. att de tidigare möjligheterna för producenterna att kollektivt finansiera export av överskottsproduktion tas bort. Härigenom begränsas den svenska livsmedelsindustrins möjligheter till etablering på exportmarknaden inom sådana varugrupper som ligger utanför systemet för industrins råvarukostnadsutjämning (RÅK). RÅK ger svensk livsmedelsindustri som är utsatt för internationell konkurrens möjligheter att konkurrera på lika villkor som konkurrenter i andra länder med tillgång till jordbruksvaror till lägre priser. Systemet är utformat så att detta kan gälla såväl konkurrenter på den svenska marknaden som konkurrensen på exportmarknaden.
Vid sidan av RÅK och det exportbidragssystem som gäller för spannmål utbetalas i dag exportsubventioner för nöt- och griskött inom ett temporärt system. Detta är en typ av övergångslösning som gäller för perioden 1991/92--1993/94. Totalt disponeras 450 miljoner kronor. Medel som avsatts för att finansiera export av kött får föras mellan budgetåren för att medge en större flexibilitet. Bidragen administreras av Jordbruksverket och syftet är att medverka till att partipriserna upprätthålls. Bidragen som betalas ut är begränsade till vissa delar av sortimentet.
Regeringen har den 5mars 1992 beslutat att medverka med 60miljoner kronor i en satsning på exportfrämjande åtgärder för livsmedel. Satsningen avser en fyraårsperiod.
Inom ramen för EES-förhandlingarna har knutits en bilateral överenskommelse med EG. Överenskommelsen innebär bl.a. att det inrättas ömsesidiga tull- och avgiftsfria kvoter för färskt nötkött och vissa nötköttsprodukter. Överenskommelsen innefattar även kvoter för export och import av ost.
I Sverige tillämpas två system för utjämning av industrins kostnader för jordbruksvaror -- ett extern och ett internt, tillsammans kallat RÅK-systemet. Ett införlivande av EES-avtalets protokoll3 innebär ett enhetligt system för hela EES-området och en övergång till s.k. nettokompensation, dvs. utjämning till lägsta EES-pris. Den exakta tidpunkten för EES-avtalets och det bilaterala avtalets ikraftträdande är i dag oklar.
För vissa varor, som mjölkpulver och torkade äggprodukter, har i Sverige införts vissa begränsningar i möjligheterna att få exportbidrag. Anledningen till dessa begränsningar inom RÅK-systemets ram är att förhindra att sådana varor som tidigare kunde få exportbidrag inom jordbruksprisregleringen skulle flyttas över till RÅK-systemet. Konsekvenserna av begränsningsreglerna inom RÅK-systemet har blivit att vissa industrier i ökad utsträckning använder importerad råvara (mjölkpulver, ägg och kött) så att man vid export av färdigvaran kan söka restitution för erlagd införselavgift. Dessa svenska råvaror kan därför sägas vara diskriminerade i produktionen av vissa förädlade livsmedel avsedda för export.
En svensk etablering på den totala EG-marknaden bör, som ett led i anpassningen inför ett EG-medlemskap, underlättas genom olika typer av åtgärder. Syftet med sådana åtgärder bör vara att svenska livsmedelsföretag därigenom ges möjligheter att arbeta på i första hand EG-marknaden och lära sig denna marknads villkor. Sverige bör emellertid inte nu införa den typ av generella exportstöd som förekommer inom EG och som motsvarar de exportbidragssystem som tidigare tillämpades i Sverige. I stället bör åtgärderna på detta område ansluta till existerande system för exportbidrag och i första hand avse förädlade livsmedel.
Som exempel på möjliga exportvaror nämner Omställningskommissionen ost och förädlade köttprodukter. Jordbruksministern anser det därför naturligt att möjligheten att utjämna konkurrensvillkoren genom prisutjämnande åtgärder under perioden den 1juli 1993--den 1januari 1995 bör vidgas till att omfatta även dessa typer av produkter. De principer som gäller för export inom RÅK-systemet bör även tillämpas för dessa åtgärder och storleken på exportbidraget bör svara mot dess syfte, dvs. bidraget bör ge möjlighet för svenska livsmedelsföretag att konkurrera på exportmarknaden på liknande villkor som livsmedelsföretag i andra länder. De kvantiteter av livsmedelsprodukter som ingår i olika bilaterala avtal som Sverige upprättat med bl.a. EG bör inte omfattas av möjligheten till prisutjämnande åtgärder i de fall dessa avtal förutsätter att inga exportbidrag ges.
I likhet med Omställningskommissionen anser jordbruksministern att vissa höjningar av råvarugränserna bör göras i RÅK-systemet. Syftet skulle vara att försöka komma till rätta med de negativa effekter som nuvarande procentuella utjämningsgränser har fått i form av diskriminering av svenska råvaror vid produktion av vissa förädlade livsmedelsindustriprodukter. Även en övergång till s.k. nettokompensation inom EES-avtalets protokoll3 gör det möjligt att höja bidragsgränserna. RÅK-systemet bör dock inte heller i framtiden kunna utnyttjas för s.k. bulkexport.
Det är emellertid enligt jordbruksministern inte lämpligt att riksdagen och regeringen redan nu bestämmer vilka produkter som bör omfattas av en utvidgning av möjligheten att tillämpa prisutjämnande åtgärder. Risken finns då att dessa produkter i ett senare stadium visar sig sakna konkurrenskraft eller etableringsmöjligheter på EG-marknaden. Jordbruksministern är av den uppfattningen att Jordbruksverket, efter samråd med livsmedelsindustrin, är bäst lämpat att bestämma vilka förädlade livsmedelsindustriprodukter som har förutsättningar att vara långsiktigt konkurrenskraftiga på en EG-marknad. Regeringen bör enligt jordbruksministern senare uppdra åt Jordbruksverket att, inom ramen för de medel som anvisas, närmare bestämma vilka förädlade produkter som bör omfattas av nyss nämnda utvidgning. I enlighet med Omställningskommissionens förslag och mot bakgrund av den aktuella situationen på den svenska marknaden för kött bör det temporära exportsystemet för kött tillföras ytterligare 100miljoner kronor utöver de 450miljoner kronor som gäller för perioden 1991/92--1993/94. Jordbruksministern anser även att systemet bör förlängas till att gälla fram till den 1januari 1995. Mot bakgrund av övriga förslag till åtgärder för export av förädlade livsmedel bör dock inte systemets inriktning förändras. Vad gäller övriga förändringar av RÅK-systemet har Jordbruksverket förutskickat att man avser att göra en översyn av grunderna för bestämning av begränsningsnivån för vissa råvaror. Det ankommer på verket att bestämma hur stora procentuella förändringar som bör göras och vilka råvaror som bör omfattas av förändringarna.
Jordbruksministern uttalar sin avsikt att se över vilka möjligheter som finns för en utvidgning av de ömsesidiga kvoterna inom den tidsrymd som gäller inför ett medlemskap i EG.
Till RÅK-systemet finns knuten en utjämningskassa som förvaltas av Statens jordbruksverk. Kassan tillförs avgifter som tas ut inom ramen för systemet. Med hänsyn till syftet med systemet är det enligt jordbruksministern naturligt att utnyttja de medel som inte har behövts för det nuvarande RÅK-systemet på ett sätt som motsvarar detta syfte. Mot denna bakgrund bör 150miljoner kronor föras från utjämningskassan till statsbudgetens inkomstsida. Ett motsvarande belopp bör få utnyttjas för den utvidgning av möjligheten att tillämpa de prisutjämnande åtgärder som föreslagits i syfte att ge svenska förädlade livsmedel en möjlighet att konkurrera på exportmarknaden. Utöver detta bör ytterligare 100miljoner kronor föras från utjämningskassan till statsbudgetens inkomstsida. Ett lika stort belopp bör få disponeras för det temporära exportsystemet för nöt- och griskött. Medlen bör få disponeras för perioden den 1juli 1993--den 31december 1994.
Motionerna
Exportbidragen inom RÅK-systemet bör enligt motion Jo29(nyd) yrkande5 balansera motsvarande import och inte överstiga motsvarande införselavgifter, räknat per produktgrupp. I motion Jo36 (kds) betonas vikten av att svensk jordbruksproduktion får samma villkor som jordbruksproduktionen i EG.
Socialdemokraterna begär i motion Jo39 yrkande2 att 50miljoner kronor anvisas för marknadsföring och exportfrämjande åtgärder för svenska förädlade livsmedel. Enligt motionens yrkande3 bör förslaget att anvisa 100miljoner kronor för export av kött och fläsk avslås.
Utskottets överväganden
Med anledning av motion Jo29 yrkande5 vill utskottet anföra följande. Syftet med 1990års livsmedelspolitiska reform var bl.a. att produktionen av livsmedel i princip skulle vara underkastad samma villkor som andra näringar. Producenterna skulle ersättas endast för efterfrågade varor och tjänster. Detta innebar inte att de inhemska producenterna garanterades tillgång till hela den svenska marknaden, utan produktionen skulle anpassas till vad som kunde avsättas på kommersiella villkor. Genom det livsmedelspolitiska beslutet jämställdes införselavgifter med allmänna budgetmedel, och avgifterna reserveras inte längre för speciella ändamål inom jordbruks- och livsmedelssektorn. RÅK-systemet syftar till att skapa konkurrensneutralitet mellan vissa livsmedelsprodukter producerade inom och utom landet genom att kompensera den industri som är utsatt för internationell konkurrens för den fördyring av råvarukostnaderna som den förda livsmedelspolitiken medför. Vid prövningen av vilka produkter som skall erhålla exportstöd beaktas visserligen inte förädlingsgraden, men samtliga livsmedel skall vara förädlade och baserade på svenska råvaror. Det nu aktuella förslaget innebär att systemet utvidgas till att omfatta även vissa icke sammansatta produkter såsom ost och olika förädlade köttprodukter. Härutöver har Jordbruksverket aviserat en översyn av grunderna för bestämning av begränsningsnivån för vissa råvaror.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förlängning av det temporära exportsystemet för kött fram till den 1januari 1995 och förordar att systemet tillförs ytterligare 100miljoner kronor. Även i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag i avsnittet om industrins råvarukostnadsutjämning. Härmed avstyrker utskottet motion Jo39 yrkande 3.
På samma grund avstyrker utskottet motion Jo39 yrkande2.
Regeringens förslag om utvidgning av RÅK-systemet förstärker enligt utskottets mening svenska produkters konkurrenskraft och möjligheter till etablering på främst EG:s marknad. I detta avseende föreligger ingen skillnad mellan förslaget och syftet med motion Jo29. Med det anförda avstyrker utskottet motionens yrkande5 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
I motion Jo36 framförs ett yrkande om vikten av att svensk jordbruksproduktion får samma villkor som jordbruksproduktionen inom EG. Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan finner utskottet syftet med motionen i viss del tillgodosett. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Anpassningsåtgärder inom trädgårdssektorn inför ett EG-medlemskap
Propositionen
Allmänna utgångspunkter
Ett svenskt EG-medlemskap kommer att förändra förutsättningarna för svensk trädgårdsproduktion, främst genom att tullarna gentemot övriga EG-länder avvecklas. Härav följer med all sannolikhet en anpassning till ett lägre prisläge i såväl producent- som konsumentled. Enligt jordbruksministerns mening finns det under tiden före ett svenskt EG-inträde starka skäl för sådana statliga insatser som bidrar till att överbrygga de anpassningssvårigheter som i ett övergångsskede förväntas uppkomma för svensk trädgårdsnäring.
Problemet för svensk odling är att anpassningen i riktning mot EG:s lägre producentpriser kan komma att ske snabbare än utjämningen av produktionskostnaderna.
Näringen måste enligt jordbruksministern förbereda sig för att möta den hårdnande konkurrensen bl.a. genom en effektivisering av produktionen och marknadsledet samt genom en ökad produktdifferentiering.
Åtgärder för att främja produktutvecklingm.m.
I betänkandet Rådgivningen inom jordbruket och trädgårdsnäringen (SOU1992:99) redovisas produktdifferentiering som en anpassningsväg för den svenska trädgårdsnäringen. Med detta avses att utveckla och anpassa olika produkter för olika marknader eller konsumentkategorier. Jordbruksministern delar utredarens uppfattning om behovet av effektiviseringar på marknadssidan och förbättrad prognos- och produktutvecklingsverksamhet. Ett fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete på dessa områden är enligt jordbruksministern av stor vikt.
Av EG:s strukturprogram har utredaren bedömt investeringsstöd, startstöd och stöd till bildande av producentorganisationer vara av största betydelse för svensk trädgårdsnäring. I likhet med utredaren anser jordbruksministern att förberedelsearbete behöver inledas för att dessa stödformer skall kunna träda i kraft genast vid ett svenskt EG-inträde. Jordbruksministern anser emellertid att dessa stöd skall införas före EG-inträdet.
Jordbruksministern anser att det nu inte finns skäl att lämna förslag om avvecklingstakten för tullskyddet. Inte heller avser han att föreslå något statligt stöd för konsumtionshöjande åtgärder, eftersom sådana åtgärder inte kan motiveras utifrån de behov av anpassningsåtgärder som finns till följd av ett svenskt EG-medlemskap. I stället har jordbruksministern tagit fasta på det behov som finns av att med statliga insatser bidra till att utveckla näringens konkurrenskraft inför ett EG-inträde.
Jordbruksministern tar först upp frågan om den kollektiva återföringen av prisregleringsavgift till trädgårds- och grönytesektorn. I den nyligen framlagda propositionen om forskning för kunskap och framsteg (1992/93:170) konstateras att finansieringen av den FoU på hemträdgårdsområdet och grönytemiljöer, som hittills finansierats med prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel, bortfaller eftersom avgifterna har slopats fr.o.m. den 2december 1992. Mot bakgrund av den vikt denna forskning har föreslår regeringen i propositionen att för budgetåret 1993/94 detta forskningsområde tillförs 11miljoner kronor över nionde huvudtitelns anslag Stöd till kollektiv forskning. Medlen skall anändas för FoU och därmed sammanhängande information och rådgivning på grönyte-, miljö- och hemträdgårdsområdet inkl. verksamhet inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. För budgetåret 1993/94 kommer till dessa sektorer, utöver nämnda 11miljoner kronor, att återföras de prisregleringsavgifter som har influtit under budgetåret 1992/93.
Genom avvecklingen av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer den yrkesmässiga trädgårdsnäringen att efter utgången av år1993 stå i stort sett utan kollektiva medel för information, marknadsföring och utvecklingsarbete. Under de senaste åren har årligen drygt 10miljoner kronor av influtna avgiftsmedel per år avsatts för sådana ändamål.
Mot bakgrund av dels det behov av anpassningsåtgärder inför ett EG-inträde som enligt jordbruksministern föreligger, dels trädgårdsnäringens avsaknad av kollektiva medel efter utgången av år1993, anser jordbruksministern det motiverat att förorda en kraftfull satsning för att stärka näringens långsiktiga konkurrenskraft. För detta ändamål bör ett anslag på 25miljoner kronor anvisas för perioden den1juli 1993--den 31december 1994. Medlen skall för perioden fram t.o.m. ett planerat EG-inträde användas för stöd i form av projektbidrag för produktutveckling, förbättrade och säkrare marknadsprognoser samt centrala insatser för att effektivisera marknadssidan inom trädgårdsnäringen. Utvecklingsverksamhet med sikte på att ta fram plantmaterial för den svenska trädgårdsproduktionen är enligt jordbruksministerns mening också en form av produktutveckling som bör kunna stödjas med dessa medel. Även introduktion av ny teknik vid trädgårdsföretagen bör kunna stödjas. Enligt jordbruksministern bör regeringen uppdra åt Statens jordbruksverk att, efter hörande av berörda intressenter, fördela detta belopp. Vid fördelningen på ansökningar om projektbidrag skall som vägledande princip eftersträvas att stödet används för att skapa förutsättningar för en på sikt konkurrenskraftig näring.
Med hänvisning till en nyligen tillsatt arbetsgrupp med uppgift att ta fram underlag rörande obeståndssituationen inom jordbruket och trädgårdsnäringen är jordbruksministern inte beredd att nu föreslå några åtgärder för skattelättnader på bl.a. energiskatteområdet. Beträffande utredarens förslag vad gäller forskning och statistik på trädgårdsnäringens område avser jordbruksministern att återkomma till regeringen vid ett senare tillfälle.
Motionerna
Enligt motionerna Jo39 (s) yrkande6, Jo214(m) och Jo242(s) bör Statens jordbruksverk få i uppdrag att snabbt utreda den yrkesmässiga fruktodlingens situation. Det föreslagna anslaget om 25miljoner kronor bör enligt motion Jo28(c) användas även för konsumtionsfrämjande verksamhet (yrkande1), och stöd bör utgå även för information till trädgårdsnäringen om effekterna av ett eventuellt EG-medlemskap (yrkande2). I motion Jo37 (kds) yrkande1 betonas att startstöd redan nu bör införas för bildande av producentorganisationer inom trädgårdsnäringen.
Motionärerna i motion Jo28 (c) anser att starka skäl talar för att energiskatten för trädgårdsnäringen bör avskaffas helt fr.o.m. den 1juli 1993 och att den 85-procentiga nedsättningen av koldioxidskatten bör behållas även efter den 1januari 1995 (yrkande3). Den sammanlagda energibeskattningen vid yrkesmässig växthusodling bör enligt motion Jo39(s) yrkande4 inte överstiga 0,6% av produkternas saluvärde.
Fritidsodlingen behandlas i tre motioner. I motion Jo39 (s) yrkande5 betonas vikten av att tillräckliga medel i fortsättningen avsätts för FoU och därmed sammanhängande information och rådgivning på hemträdgårdsområdet. Enligt motionerna Jo219(fp) och Jo244(s,c) måste verksamheten vid Trädgårdsodlingens Elitplantstation i Balsgård och försöks- och utvecklingsenheten för fritidsodling vid SLU garanteras fortsatt stöd. Minst lika viktigt är enligt motionärerna att verksamheten inom fritidsodlarnas egna organisationer kan fortsätta att utvecklas.
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen kommer, genom avvecklingen av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel, den yrkesmässiga trädgårdsnäringen att efter utgången av år1993 stå i stort sett utan kollektiva medel för information, marknadsföring och utvecklingsarbete. Mot bakgrund härav och med hänsyn till det behov av anpassningsåtgärder som föreligger inför ett EG-inträde anser utskottet att en kraftfull satsning för att stärka näringens långsiktiga konkurrenskraft är motiverad. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att för perioden fram till ett planerat svenskt EG-inträde anvisa ett anslag om 25miljoner kronor för detta ändamål. Som jordbruksministern anför bör medlen användas för stöd till produktutveckling och utveckling av marknadsprognoser, introduktion av ny teknik samt insatser för att effektivisera marknadssidan inom svensk trädgårdsnäring. För att stödet skall få avsett syfte anser utskottet emellertid att anvisade medel bör kunna användas även för konsumtionsfrämjande verksamhet och information om effekterna för näringen av ett svenskt EG-medlemskap. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28 yrkandena 1 och2 om en utvidgning av anslagets användningsområde bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utöver detta uttalande är utskottet inte berett att tillmötesgå motion Jo37 yrkande1. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet har med uppmärksamhet följt de senaste årens ekonomiska utveckling inom trädgårdsnäringen. Med hänvisning till konsekvenserna av pågående GATT- och EFTA/EG-förhandlingar och till den utredning som dåvarande Lantbruksstyrelsen hade påbörjat uttalade utskottet hösten 1991 sin avsikt att senare ta upp trädgårdsnäringens situation och därvid också överväga önskvärdheten av en bred utredning av näringen (1990/91:JoU4). Som ett led i sitt arbete med att analysera den ekonomiska utvecklingen inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna har Jordbruksverket med hjälp av länsstyrelsernas lantbruksenheter nyligen genomfört en enkätundersökning av ett antal jordbruks- och trädgårdsföretag. Lantbruksenheterna har därvid uppskattat antalet trädgårdsföretag i akut ekonomisk kris till ca70 företag. Med akut ekonomisk kris avser lantbruksenheterna i detta fall att avveckling kan vara en realitet inom tre till sex månader.
Det energipolitiska beslutet våren 1992 innebar bl.a. att växthusnäringen befrias från energiskatt på elförbrukning fr.o.m. år 1993 och på förbrukning av fossila bränslen fr.o.m. år 1995. Näringen befrias också från skatten på all användning av el. Vidare skall växthusodlingen under åren 1993 och 1994 få behålla den 85-procentiga nedsättningen av energi- och koldioxidskatten för bränslen för växthusuppvärmning (prop.1991/92:150, bil.I:5, FiU30, rskr.350). Även med hänsyn till effekten av det energipolitiska beslutet kommer energibeskattningen att utgöra en betydande del av ett trädgårdsföretags kostnader, varför skattereduktionen inte torde komma att medföra några mer påtagliga förbättringar av näringens ekonomiska situation. Mot bakgrund av synpunkterna i motion Jo28 anser utskottet att den expertutredning med företrädare för bl.a. Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån och LRF som jordbruksministern nyligen har tillsatt för att ta fram underlag om obeståndssituationen inom jordbruket och trädgårdsnäringen skyndsamt bör utreda förutsättningarna för ytterligare skattelättnader på energiområdet för trädgårdsföretagen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28 yrkande3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslaget i motion Jo39 om ett tak för den sammanlagda energibeskattningen bör lämpligen prövas i detta sammanhang. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo39 yrkande4 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte föranleda något ytterligare riksdagens åtgärd.
Det kan i dag konstateras att de stödåtgärder, bl.a. röjningsbidrag och skyddstullar, som infördes i samband med avskaffandet år1990 av importregleringen för äpplen och päron har visat sig otillräckliga för att bevara den yrkesmässiga fruktodlingens konkurrenskraft. Utskottet bedömer den ekonomiska situationen för svensk fruktodling som allvarlig. En särskild utredning bör därför skyndsamt utreda omfattningen av fruktodlingens ekonomiska problem och föreslå lämpliga åtgärder. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo39 yrkande6, Jo214 och Jo242 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Sedan ett decennium har vissa forsknings- och utbildningsinsatser på hemträdgårdsområdet och när det gäller grönytemiljöer i tätorter finansierats med prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Avgifterna har tagits ut inom ramen för jordbruksprisregleringen. Sedan avgifterna slopades fr.o.m. den2december 1992 bortfaller finansieringen av flera viktiga forskningsuppgifter. I den nyligen framlagda forskningspolitiska propositionen (prop.1992/93:170) föreslår regeringen att medel för verksamheten i fortsättningen skall beräknas under nionde huvudtiteln, anslaget I5. Stöd till kollektiv forskning. För insatser på området, inkl. verksamheten inom det s.k MOVIUM-sekretariatet vid SLU i Alnarp, föreslås 11miljoner kronor att fördelas av Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Det kan konstateras att mycket av den forskning som bedrivs vid SLU även kommer fritidsodlarna till del, men med hänsyn till odlingens speciella behov är det enligt utskottets mening av stor vikt att de informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas och utvecklas. Utskottet delar den syn på fritidsodlingens betydelse för fritidssysselsättning och folkhälsa som framförs i motionerna Jo39 yrkande5, Jo219 och Jo244. Enligt utskottets mening är det ett samhällsintresse att de berörda organisationerna erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen och att det skapas förutsättningar för en fortsatt informations- och rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet. I övrigt går utskottet inte närmare in på frågan hur medlen skall fördelas och avstyrker motionerna, i den mån de inte tillgodoses med vad utskottet anfört.
Åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk trädgårdsproduktion
Propositionen
Något särskilt miljömål för trädgårdsnäringen har inte lagts fast. Sedan mitten av 1980-talet har emellertid trädgårdsnäringen i varierande utsträckning kommit att omfattas av de miljöinsatser som primärt avser jordbruket. Det bör enligt jordbruksministern finnas goda möjligheter för trädgårdsnäringen att ytterligare minska bekämpningsmedelsanvändningen under förutsättning att staten bidrar med de utvecklingsåtgärder m.m. som utredaren redovisar. Det kan noteras att den svenska ekologiska trädgårdsproduktionen är lägre än konsumtionen och att det framöver borde finnas utsikter för såväl en ökad svensk produktion som en ökad konsumtion. Enligt jordbruksministern talar inte minst konsument- och miljöskäl för statliga insatser avseende ekologisk produktion och miljöfrågor i övrigt.
Jordbruksministern tillstyrker utredarens förslag att 3miljoner kronor per år anvisas för att främst minska användningen av bekämpningsmedel. Åtgärderna bör finansieras inom ramen för anslaget Miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket. Eftersom rådgivningen spelar en avgörande roll för miljöfrågorna anser jordbruksministern i likhet med utredaren att medel från detta anslag bör kunna användas till miljöinriktad rådgivning inom trädgårdsnäringen. Fortsatta insatser för utveckling av tekniken för bl.a. recirkulering av näringslösning i växthus bör också kunna göras inom ramen för detta anslag.
Jordbruksverket är enligt jordbruksministern en lämplig samordnande myndighet för utarbetande av ett handlingsprogram avseende trädgårdsnäringens miljöfrågor. Jordbruksministern uttalar sin avsikt att senare föreslå regeringen att Jordbruksverket ges i uppdrag att i samråd med Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen utarbeta ett handlingsprogram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor.
Motionen
Ambitionsnivån för rådgivningen inom trädgårdsnäringen bör enligt motion Jo37(kds) vara att hela trädgårdsnäringen bör uppnå kriterierna för integrerad produktion (yrkande2). I motionens yrkande3 framhålls behovet av att marknadsföringen sker strategiskt så att den ekologiska köksväxtodlingens möjlighet att vara draghjälp åt hela trädgårdsnäringen utnyttjas.
Utskottets överväganden
I sin behandling av årets budgetproposition tillstyrkte utskottet regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Utskottet tillstyrkte även förslaget om stöd till ekologisk jordbruksproduktion med 10miljoner kronor per år för budgetåren 1993/94 och 1994/95 (prop.1992/93:100, bil.10, JoU13, rskr.231).
Som framgår av det nu aktuella förslaget är den svenska ekologiska trädgårdsproduktionen lägre än konsumtionen, varför det framöver borde finnas utsikter för såväl en ökad svensk produktion som en ökad konsumtion. Utskottet gör samma bedömning som jordbruksministern att inte minst konsument- och miljöskäl talar för statliga insatser avseende ekologisk produktion och miljöfrågor i övrigt. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att för budgetåren 1993/94 -- 1995/96 avsätta 3miljoner kronor om året för miljöförbättrande åtgärder på trädgårdsnäringens område att användas bl.a. för att minska användningen av bekämpningsmedel och för miljöinriktad rådgivning. Vidare bör stödet till ekologisk jordbruksproduktion om 10miljoner kronor per år för de två kommande budgetåren kunna användas även för stöd till ekologisk trädgårdsproduktion.
Ovan angivna åtgärder bör enligt utskottet kunna garantera en fortsatt hög ambitionsnivå såväl vad gäller den ekologiska odlingen som arbetet i stort med miljöförbättrande åtgärder på trädgårdsnäringens område. Utskottet anser att dessa åtgärder och det handlingsprogram om trädgårdsnäringens miljöfrågor som aviseras i propositionen tillsammans är väl ägnade att tillgodose syftet med motion Jo37 yrkandena2 och3. Motionsyrkandena bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige budgetåret 1993/94
Propositionen
Antalet jordbruksföretag i stödområdet har under de senaste åren minskat något mer än i resten av landet. Denna utveckling har varit tydligare i de norra delarna av stödområdet. Sammantaget har emellertid utvecklingen för jordbruket i stödområdet mellan åren1989 och 1991 varit något mer positiv än för landet som helhet. Utvecklingen i stödområde1 har dock varit sämre än i resten av stödområdet. Produktionen av mejerivaror motsvarar för närvarande konsumtionen totalt sett i stödområdet. Avräkningspriserna för mjölk exkl. pristillägg ligger lägre än riksgenomsnittet, och prisvariationerna har under åren 1991--1992 varit kraftigare för Norrlandsföreningarna.
I 1990års beslut slås fast att lönsamheten i jordbruket i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av avregleringens effekter. Efter 1990års beslut skall beräkningarna syfta till att urskilja dels lönsamhetsförändringar inom stödområdet, dels reformens effekter på lönsamheten. Den tidigare kopplingen till Mellansverige har således släppts.
Riksdagen har påpekat att det i dag saknas en helhetssyn som beaktar alla de faktorer (ekonomiska, socialam.fl.) som avgör dessa företags framtid och fortbestånd (prop.1990/91:99, JoU27, rskr.276). Jordbruksverket påpekar i sin översyn av beräkningsmodellen och beräkningsunderlaget för stödet till jordbruket i norra Sverige (rapport nr 1992:36) att det finns svårigheter att integrera kombinationsverksamheter till jordbruket i modeller. Jordbruksministern anser i likhet med verket att kombinationsverksamheternas betydelse för företagens lönsamhet bör kunna belysas med separat statistik. Verket bör därför fortsättningsvis, i samband med att stödnivån beräknas, även lämna en redogörelse beträffande kombinationsverksamheternas betydelse. Jordbruksverkets och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) arbete med att utveckla en typgårdsmodell baserad på verkliga data bör avvaktas tills vidare.
Jordbruksverket har beräknat stödnivån på tre olika sätt. Ett beräkningsalternativ har gjorts under förutsättning av oförändrad lönsamhet. Dessutom redovisas två alternativ där hänsyn endast tagits till lönsamhetsförändringar på grund av reformens effekter. Om kompensationen till jordbruket i norra Sverige endast skall avse lönsamhetsförändringar av den livsmedelspolitiska reformen visar beräkningarna att stödnivån kan sänkas något. Om lönsamheten å andra sidan skall hållas oförändrad jämfört med basåret 1989/90 bör nivån i stället höjas. Jordbruksverket föreslår en oförändrad stödnivå för budgetåret1993/94.
Jordbruksministern konstaterar att det föreligger viss osäkerhet vad gäller utvecklingen på framför allt avräkningspriserna. Även mycket små prisförändringar har relativt stora återverkningar på lönsamheten och därigenom stödbehovet. Det är vidare svårt att på ett entydigt sätt urskilja reformens effekter på lönsamheten. Mot bakgrund av detta och att det föreligger vissa tveksamheter vad gäller beräkningsmodellen samt att vissa justeringar av 1990års beslut påbörjats och planeras inför anpassningen till EG är jordbruksministern i dag inte beredd att föreslå en sänkning av stödnivån för jordbruket i norra Sverige. Jordbruksministern föreslår därför att stödnivån bibehålls på oförändrad nivå under budgetåret 1993/94. Kostnaden för stödet beräknas uppgå till 971miljoner kronor, varav 65miljoner kronor avser kostnadstillägg till förädlingsindustrin. Inom ramen på 65miljoner kronor bör högst 43miljoner kronor avsättas för mejerier, 20miljoner kronor för slakterier och 2miljoner kronor för äggpackerier. Jordbruksministern avser att återkomma till regeringen i fråga om fördelningen av stödet till jordbruket.
För att bereda utrymme för effektiviseringar och kostnadssänkningar och därmed öka konkurrenskraften bör stödet till smågrisuppfödningen ges till smågrisuppfödare oavsett om de äger suggorna eller inte. Jordbruksministern avser att återkomma till regeringen i denna fråga.
Motionerna
Det generella stödet till dikor bör enligt motionerna Jo24(-) yrkande2, Jo27(c) yrkande2 och Jo40(kds) yrkande2 kompletteras med ett regionalt stöd.
Jordbruksverkets beräkningsmodell för stödet till jordbruket i norra Sverige är enligt motionerna Jo24(-) yrkande3, Jo27(c) yrkande3, Jo30(fp), Jo39(s) yrkande7 (delvis) och Jo40(kds) yrkande1 bristfällig. Modellen bygger helt på inköpt spannmål, medan det krävs en betydande andel egenproducerad spannmål för att svinproducenterna i norra Sverige skall kunna täcka behovet av spridningsareal för gödsel. Beräkningen strider mot Sveriges ambitioner både vad gäller miljön och möjligheterna att i pågående EG-förhandlingar få gehör för ett regionalpolitiskt stöd.
Behovet av ytterligare medel för merkostnader till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige framhålls i motion Jo27(c) yrkande1. Principerna för Norrlandsstödet bör enligt motion Jo29(nyd) yrkande7 utformas så att företagarna och jordbrukarna i regionen dels underkastas samma krav på kostnadseffektivitet och rationalisering som jordbruket i övriga Sverige, dels att stödet inte missbrukas.
Arealstöd utan krav på omställning eller träda bör enligt motion Jo229(c) kunna utgå för jordbruk i norra Sverige (yrkande1). Jordbruket i regionen skall undantas från tvånget att ställa om till annan produktion och upprätthållas på ungefär 1989/90års nivå (yrkande2). Förslag om övergång till kombinerat areal/djurstöd för att kompensera jordbruket inom stödområdet för sämre odlingsbetingelser efterlyses i motion Jo241(fp).
Enligt motionerna Jo217, Jo224 yrkande2 och Jo254 yrkande1(allas) bör anslaget Åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige återinföras. Anslaget bör kunna inpassas inom den totala ramen för regional- och jordbrukspolitiken. I motion Jo224 yrkande1 begärs för ändamålet 50miljoner kronor.
I motion Jo35 (s) begärs att skördeområde nr1912 i norra Västmanland (Fagersta, Skinnskattebergs och Norbergs kommuner) skall omfattas av stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt motion Jo209(c,m,fp,kds) bör stödområdesgränsen förskjutas söderut så att norra Västmanland (Bergslagen) hänförs till stödområde4.
Getnäringen bör enligt motion Jo252(s) stimuleras genom att getter jämställs med får inom ramen för Norrlandsstödet. Härutöver behövs en särskild satsning på marknadsföringsåtgärder, som kan genomföras med medel från jordbrukets omställning. Motionärerna framhåller även behovet av ett CAE-program (Caprin Arthrit och Encephalit, en sjukdom hos getter som yttrar sig i bl.a. en långsam progressiv förlamning).
Utskottets överväganden
Våren 1991 konstaterade utskottet att dagens beräkningsmodell inte var tillräcklig som underlag för utformningen av framtida stödåtgärder och efterlyste en helhetssyn som beaktar alla de faktorer som avgör de norrländska jordbruksföretagens framtid och fortbestånd (prop.1990/91:99, JoU27, rskr.276). Av propositionen framgår att Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden arbetar med att utveckla en typgårdsmodell som är baserad på verkliga data. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkande3, Jo27 yrkande3, Jo30 yrkande1, Jo40 yrkande1 och Jo39 yrkande7 (delvis).
I 1990års beslut slås fast att lönsamheten i jordbruket i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av avregleringens effekter. Det råder i dag en viss osäkerhet vad gäller utvecklingen av framför allt avräkningspriserna. Även mycket små prisförändringar har relativt stora återverkningar på lönsamheten och därigenom på stödbehovet. Det är vidare svårt att på ett entydigt sätt urskilja reformens effekter på lönsamheten. Som framgår av propositionen föreligger dessutom viss tveksamhet när det gäller beräkningsmodellen. Mot bakgrund härav och då vissa justeringar av 1990års beslut påbörjats inför anpassningen till EG tillstyrker utskottet regeringens förslag om oförändrad stödnivå för jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige under budgetåret 1993/94. Utskottet finner det också lämpligt att Omställningskommissionens förslag med överväganden om formerna för stöd till jordbruket i norra Sverige i ett EG-perspektiv avvaktas innan ställning tas till riktlinjerna för beräkningen av stödet för budgetåret 1994/95. Enligt vad utskottet erfarit kommer kommissionen att presentera sina förslag i slutet av april 1993. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo27 yrkande1 och Jo30 yrkande2.
Med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om slopande av kravet på 15% omställning av stödarealen som villkor för arealbidrag och om ett uppdrag till regeringen att pröva möjligheterna att fasa in det svenska omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram avstyrker utskottet motion Jo229 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
I avvaktan på Omställningskommissionens förslag med överväganden om formerna för stöd till jordbruket i norra Sverige i ett EG-perspektiv är utskottet inte berett att ta ställning till de förslag om stödformer och omställningsåtgärder som förs fram i motionerna Jo229 yrkande2 och Jo241. Motionerna avstyrks.
Som anförs i några motioner har det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige haft en rad positiva effekter från bl.a. jordbruks- och regionalpolitisk synpunkt. Av hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet inte berett att föreslå att denna stödform återinförs. De överväganden som ligger till grund för motionerna bör kunna beaktas i ett något vidare sammanhang. Utskottet hänvisar till vad som anförs i utskottets betänkande 1992/93:JoU13 om jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt och om målsättningen för medlemskapsförhandlingarna när det gäller bl.a. jordbruket i norra Sverige (bet. s.27). Med det anförda avstyrks motionerna Jo217, Jo224 och Jo254 yrkande1.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan och i avvaktan på Omställningskommissionens förslag om bl.a. formerna för stöd till jordbruket i norra Sverige i ett EG-perspektiv finner utskottet inte anledning att tillmötesgå motionerna Jo24 yrkande2, Jo27 yrkande2 och Jo40 yrkande2 om ytterligare ersättning för dikor. Motionsyrkandena avstyrks.
I Omställningskommissionens uppdrag ingår även att pröva förutsättningarna för en ändrad stödområdesindelning. Utskottet vill även erinra om det uppdrag kommissionen nyligen fått att utreda om det finns områden i södra och mellersta Sverige som kan komma att behöva särskilda stödinsatser med anledning av ett EG-medlemskap (dir.1993:28). Det saknas därför anledning att i detta sammanhang tillmötesgå de förslag om ändringar i stödområdesindelningen som förs fram i motionerna Jo35 och Jo209. Motionerna avstyrks.
Utskottet har givetvis inte någon annan synpunkt än motionären i motion Jo29 när det gäller missbruk av Norrlandsstödet. Enligt vad utskottet erfarit har Jordbruksverket utarbetat rutiner för kontroll och uppföljning och avsätter icke obetydliga resurser för detta arbete. De nya och strängare rutiner som verket införde år 1991 har bl.a. resulterat i ett par fällande domar. I några fall pågår utredning och förundersökning. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet motion Jo29 yrkande7 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Med anledning av motion Jo252 vill utskottet erinra om att getnäringen i dag erhåller 750kr i stöd per mjölkande get. Stödet utgår inom ramen för Norrlandsstödet till företag med minst fem mjölkproducerande djur. För får- och lammproduktionen utgår stödet dels som ett djurbidrag med 90kr per lamm, dels som pristillägg per kilo kött. Härutöver utgår ett kostnadstillägg till slakterierna per kilo kött. Ett stöd till getnäringen enligt denna konstruktion, vilket föreslås i motionen, vore enligt utskottets mening inte lämpligt med hänsyn till näringens struktur och inriktning. Utskottet kan dessutom inte finna att ett sådant stöd skulle gynna getnäringen. När det gäller motionens förslag om ett s.k. CAE-program vill utskottet framhålla att det handlar om en veterinärmedicinsk fråga som bör bedömas av vederbörande myndighet, i första hand Jordbruksverket. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo252.
Rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen
Propositionen
Allmänna utgångspunkter
Den statliga rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen finansierades fram till budgetåret 1984/85 nästan helt från lantbruksnämndens förvaltningsanslag på statsbudgeten. Efter hand har dock en ökad del av finansieringen skett direkt i anslutning till den utförda prestationen genom avgiftsuttag.
Staten bedriver rådgivningsverksamhet på två olika nivåer. Den huvudsakliga verksamheten vänder sig till företagare inom jordbruket och trädgårdsnäringen och genomförs av länsstyrelserna i resp. län. Viktiga stödfunktioner på central och regional nivå svarar Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för.
Den rådgivning som är knuten till myndighetsutövning finansieras i stor utsträckning av länsstyrelsernas förvaltningsanslag och andra särskilda program som genomförs på grund av det livsmedelspolitiska beslutet år1990. Endast 9% av den myndighetsanknutna rådgivningen är avgiftsfinansierad. Av den rådgivningsverksamhet som inte är myndighetsanknuten är ca25% avgiftsfinansierad. Avgiftsfinansieringen är lägre och andelen rådgivning som inte är kopplad till myndighetsutövning större vid länsstyrelserna i norra Sverige än i övriga landet.
Rådgivningsverksamheten på trädgårdsområdet är organiserad i fem distrikt. Litet mer än en tredjedel av trädgårdsrådgivningens verksamhet har direkt koppling till myndighetsutövning som till största delen är inriktad på miljöfrågor och statligt stöd till trädgårdsnäringen.
Rådgivningen till jordbruket
Det finns enligt jordbruksministern situationer då det är motiverat att från statens sida använda rådgivning som ett medel att uppnå angelägna samhällsmål och att effektivt genomföra myndighetsutövning och andra myndighetsuppgifter. Statens engagemang i rådgivningen bör emellertid begränsas till dessa situationer och i princip inte omfatta produktionsteknisk och företagsekonomisk rådgivning. Sådan rådgivning bör bedrivas i näringens egen regi.
De medel som staten är beredd att ställa till förfogande bör användas på ett så effektivt sätt som möjligt och bör därför inte vara förbehållna statliga rådgivningsorgan. Staten måste dock ha ett avgörande inflytande över hur sådana resurser används. De av staten uppsatta målen måste följas, och alla berörda jordbruksföretag oavsett organisationstillhörighet och kommersiella intressen måste få tillgång till det rådgivningsutbud som staten avsatt medel för.
Det måste enligt jordbruksministern avgöras från fall till fall vilket som är det mest effektiva sättet att genomföra ett statligt rådgivningsprogram. Avsatta medel bör kunna disponeras för att genomföra rådgivning i statlig regi eller genom att staten upphandlar genomförandet på marknaden.
För att förbättra svenskt jordbruks konkurrensförmåga gentemot omvärlden kan det bli motiverat för staten att avdela medel för att stärka rådgivning och kompetensutveckling inom jordbruket. Jordbruksministern anser emellertid att ett EG-inträde inte utgör något motiv för att nu föreslå ett generellt långsiktigt statligt engagemang inom rådgivningen till jordbruket. Förändringar av svenskt jordbruks konkurrenskraft jämfört med näraliggande konkurrentländers bör naturligtvis följas, och om behov uppstår av särskilda statliga åtgärder bör det prövas från fall till fall.
Jordbruksverket bör liksom hittills ha det samlade ansvaret för program, måluppfyllelse, utvärdering och en effektiv användning av särskilt anvisade medel vad avser rådgivningsverksamheten inom jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen. Genomförandet av statlig rådgivningsverksamhet på regional nivå sker normalt genom länsstyrelserna. I dessa fall har länsstyrelserna ansvaret för resultat och genomförande av enskilda rådgivningsprogram och för att det i länen eller i en större region finns tillräcklig kompetens och personella basresurser för att genomföra de rådgivningsuppdrag staten beställer. Genomförandet kan ske i resp. länsstyrelses regi eller på marknaden. Målet är att alla tillgängliga finansiella och personella resurser används så effektivt som möjligt.
Det kan finnas undantag då staten anser att det är mer ändamålsenligt att välja en för hela landet generell lösning. I Jordbruksverkets ansvar ingår också att svara för olika stödfunktioner centralt och regionalt. Det bör ske i nära samarbete med SLU och omfatta bl.a. en utveckling och framställning av underlag för information, rådgivning och kompetensutveckling för personal vid länsstyrelserna som medverkar i genomförandet av olika rådgivningsprogram.
Jordbruksministern gör den bedömningen att i konkurrens med andra privata rådgivningsorgan det kan vara möjligt för länsstyrelserna att marginellt bedriva icke myndighetsanknuten rådgivningsverksamhet för att kunna effektivisera sitt arbete gentemot kunder.
Särskild hänsyn bör enligt jordbruksministern tas till förhållandena i norra Sverige så att näringen, under en längre tidsperiod och i den takt det är möjligt, får ta över ansvaret för icke myndighetsanknuten rådgivning och information.
Att inrikta länsstyrelsernas verksamhet mot endast myndighetsanknuten rådgivning för jordbruket gör att vissa besparingar och omprioriteringar kan göras. Chefen för Civildepartementet föreslog i årets budgetproposition att en besparing skulle göras på 8miljoner kronor fördelat per länsstyrelse med hänsyn till hur stor icke myndighetsförknippad rådgivningsverksamhet länsstyrelsen beräknas utföra (prop.1992/93:100, bil.14). För länsstyrelserna i norra Sverige har dock hänsyn tagits till att näringen inte själv har samma förutsättning att överta rådgivningsverksamheten inom jordbruket, vilket har lett till lägre besparingsuttag vid dessa länsstyrelser.
Motionerna
När det gäller rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen anser motionärerna i motion Jo26 (c) yrkande1 att informationen till konsumenterna bör samordnas med informationen till jordbruket. Denna typ av rådgivning och information bör handläggas av näringen och med ett ekonomiskt stöd motsvarande statens ansvar för kunskapsöverföring till jordbruksnäringen. Hushållningssällskapen bör åter få tillämpliga delar av statens uppdrag att ansvara för försöksutveckling och allmän rådgivning inom jordbruksnäringen. Vänsterpartiet anser enligt motion Jo34 yrkande2 att föreslagen förändring av rådgivningen inte bör genomföras på grund av svårigheter att dra gränser mellan myndighetsanknuten och icke myndighetsanknuten rådgivning. Tidpunkten är dessutom olämplig, eftersom jordbrukets omställning och anpassning till EG innebär att behovet av en seriös och för näringen mindre kostsam rådgivningsverksamhet är särskilt stort i dag. Motionärerna framhåller också vikten av att Norrlandsjordbrukets problem beaktas i sammanhanget. Enligt motion Jo31 (c) yrkande1 bör Gotland av regionalpolitiska skäl tilldelas extra medel för finansiering av rådgivning till jordbruket och trädgårdsnäringen genom omprioritering av Jordbruksverkets resurser. Socialdemokraterna anser att en privatisering av rådgivningen har stora nackdelar. Partiet ser svårigheter i att särskilja myndighetsanknuten rådgivning och övrig rådgivning och förutsätter i motion Jo39 yrkande8 att regeringen i kommande regleringsbrev gör en tydligare gränsdragning mellan den privata och den myndighetsanknutna rådgivningen.
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen bör statens engagemang i rådgivningen till jordbruket begränsas till den information och service som är förknippad med myndighetsutövning och till de tillfällen då det ligger i samhällets intresse att rådgivning används som medel för att främja jordbruksnäringens utveckling. Även om staten har ett avgörande inflytande över hur de allmänna medlen används innebär inte detta att de är förbehållna statliga rådgivningsorgan. Med målsättningen att tillgängliga finansiella och personella resurser i regionen används så effektivt som möjligt bör avsatta medel kunna disponeras för rådgivning antingen i statlig regi eller genom upphandling på marknaden. Som jordbruksministern anför kan såväl rådgivningens inriktning som omfattning, liksom sambanden mellan rådgivning och myndighetsutövning eller andra myndighetsanknutna uppgifter, förväntas variera över åren. Det bör därför avgöras från fall till fall vilket sätt som är det mest effektiva för att genomföra ett statligt rådgivningsprogram. Utskottet ser ingen avgörande skillnad mellan regeringens överväganden och de synpunkter som förs fram i motion Jo26. Utskottet gör t.ex. ingen annan bedömning än motionärerna vad avser hushållningssällskapens kompetens och långa erfarenhet när det gäller försöksutveckling och allmän rådgivning inom jordbruksnäringen. Hushållningssällskapen är således oförhindrade att tillsammans med övriga rådgivningsorgan delta i den regionala upphandlingen. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo26 yrkande1 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
I anslutning till motion Jo31 vill utskottet framhålla att jordbruket och livsmedelssektorn är av avgörande betydelse för sysselsättningen på Gotland. Enligt jordbruksstatistisk årsbok hade Gotlands län år1990 jämfört med landet i övrigt den klart högsta befolkningsandelen sysselsatt i jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (12,4%). De areella näringarna har också en viktig funktion när det gäller att bevara öns unika natur- och kulturvärden. Omställningskommissionens ovan nämnda tilläggsdirektiv omfattar även behovet av stödinsatser på Öland och Gotland, och kommissionen skall senare redovisa vilka särskilda åtgärder som behövs för att bibehålla även kulturlandskapet i dessa områden. Med det anförda och i avvaktan på kommissionens ställningstaganden föreslår utskottet att motion Jo31 yrkande1 lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller gränsdragningen mellan olika typer av rådgivning anser utskottet att de exempel som anges i propositionen tills vidare utgör tillräckligt underlag för en definition av mydighetsanknuten resp. icke myndighetsanknuten rådgivning. I den mån gränsdragningsproblem uppstår kan det förutsättas att regeringen och Jordbruksverket vid behov vidtar åtgärder för att klargöra problemen. Huruvida eventuella ytterligare definitioner bör göras i regleringsbrevet eller i annan ordning är närmast en administrativ fråga, som utskottet inte har anledning att gå närmare in på. Utskottet avstyrker motionerna Jo34 yrkande2 och Jo39 yrkande8.
Rådgivningen till trädgårdsnäringen
Propositionen
Det finns enligt jordbruksministern i dag inte förutsättningar för att trädgårdsnäringen själv skall kunna ta över ansvaret för den produktionstekniska och företagsekonomiska rådgivningen. En minskning av de statliga medlen skulle leda till att näringen får ett sämre utgångsläge vid en EG-anslutning. Det är därför viktigt att rådgivningen till trädgårdsnäringen tills vidare behålls på nuvarande nivå vid länsstyrelserna.
De medel som under anslaget Rådgivning och utbildning avsatts för finansiering av kompetenshöjande utbildning för näringsutövarna bör innefatta både trädgårdsnäringen och jordbruksnäringen. Med anledning härav bör ytterligare 2miljoner kronor få disponeras för verksamheten under detta anslag. Förstärkning bör ske genom ianspråktagande av tillgängliga prisregleringsmedel.
Motionen
Enligt motion Jo28 (c) yrkande4 bör regeringen i regleringsbrevet tydligt fastställa länsstyrelsernas skyldighet att ha ett länsövergripande rådgivningsansvar för trädgårdsnäringen.
Utskottets överväganden
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att det i dag saknas förutsättningar för att trädgårdsnäringen själv skall kunna ta över ansvaret för den produktionstekniska och företagsekonomiska rådgivningen. Som jordbruksministern anför skulle en minskning av de statliga medlen leda till att näringen får ett sämre utgångsläge vid en EG-anslutning, varför det är viktigt att rådgivningen till trädgårdsnäringen tills vidare behålls på nuvarande nivå vid länsstyrelserna.
Inför lantbruksnämndernas integrering i länsstyrelserna den 1juli 1991 betonade dåvarande Lantbruksstyrelsen vikten av att specialistfunktionerna inom trädgårdsrådgivningen bevarades. Garanti skulle ges för att trädgårdsnäringen i hela landet skulle få tillgång till heltäckande specialistrådgivning. Hösten 1990 fann utskottet anledning att understryka att rådgivningsverksamheten till lantbrukarna och trädgårdsodlarna sker under skilda förutsättningar. Utskottet ansåg det angeläget att trädgårdsrådgivningen även fortsättningsvis kunde organiseras effektivt och anpassas till näringens behov inom de ramar som ställs upp (1990/91:JoU4). Detta uttalande gäller alltjämt. Utskottet delar uppfattningen i motion Jo28 att länsstyrelsernas övergripande ansvar för rådgivningen till trädgårdsnäringen bör understrykas. Med utgångspunkt i vad jordbruksministern anfört om trädgårdsnäringsrådgivningen förutsätter utskottet att regeringen på lämpligt sätt klargör detta ansvar. Syftet med motion Jo28 yrkande4 bör kunna tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivningm.m.
Propositionen
För att utveckla och fördjupa de utbildningsmöjligheter som finns vid lantbruksskolorna anser jordbruksministern en ökad fortbildnings- och rådgivningsverksamhet inriktad på ekonomi och produktionsteknik vara ett naturligt led.
Inom ramen för det särskilda utbildnings- och rådgivningsprogram som redovisas under anslaget Rådgivning och utbildning bör 5miljoner kronor per år disponeras för att underlätta etableringen av ett antal kunskapscentra för fortbildning inom jordbruket och trädgårdsnäringen. För finansieringen bör medel disponeras av tillgängliga prisregleringsmedel. Det ankommer enligt jordbruksministern på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter och organisationer utforma ramarna för programmet, villkoren för stöden samt att fördela medlen till lantbruksskolorna.
Inom SLU har de senaste åren pågått ett utvecklingsarbete med nya former för regionalt arbete inom försöks- och informationsverksamheten. För att nå en så effektiv resursanvändning som möjligt är det naturligt att samarbetet mellan SLU och Jordbruksverket vidareutvecklas. Det ankommer på Jordbruksverket och SLU att gemensamt utveckla detta samarbete.
Motionerna
I motion Jo29 (nyd) yrkande8 framhålls behovet av en utvidgad utbildning vid lantbruksskolorna. Allt fler jordbruksföretag kommer i framtiden att i högre utsträckning bli beroende av sidoinkomster från t.ex. turism, energi och hantverk, och företagarrollen kommer att bli tydligare. Nya krav kommer därför att ställas på forskning och undervisning inom jordbruks-, hortonom- och landskapsutbildningarna. Gotland bör enligt motion Jo31(c) yrkande2 prioriteras vid fördelningen av avsatta medel för uppbyggandet av ett landsbygdscentrum vid Lövsta lantbruksskola.
Utskottets överväganden
Inte minst mot bakgrund av att utbildningen inom jordbruk och trädgårdsnäring till så stor del utgörs av specialistkurser anser utskottet det vara av stor betydelse att behoven av fortbildning och kompetensutveckling kan tillgodoses även fortsättningsvis. Det framstår därför som naturligt att den ökade fortbildnings- och rådgivningsverksamheten inriktas på ekonomi och produktionsteknik. Utskottet ansluter sig härmed till regeringens förslag om stöd till de naturbruks/lantbruksskolor som utvecklar sin roll som förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom näringarna. I sammanhanget vill utskottet framhålla att anpassningen till EG och avregleringen av det svenska jordbruket i framtiden kommer att ställa allt större krav på de aktiva näringsutövarnas företagsekonomiska kunskaper och därmed på den undervisning som ges vid lantbruksskolorna. Utskottet anser att dessa behov kan bli väl tillgodosedda inom ramen för det i årets budgetproposition beskrivna utbildningsprogrammet, där tyngdpunkten skall ligga i bl.a. företagsledning, marknadsföring och verksamhet för ny sysselsättning (prop.1992/93:100, bil.10, JoU13, rskr.231). Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo29 yrkande8 i väsentliga delar tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.
I likhet med jordbruksministern anser utskottet att det bör ankomma på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter och organisationer utforma ramarna för det ovan beskrivna utbildningsprogrammet, villkoren för stödet samt fördelningen av för ändamålet disponibla 5miljoner kronor till lantbruksskolorna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo31 yrkande2.
Vissa anslagsfrågor för budgetåren1992/93 och 1993/94 (niondehuvudtiteln)
1. Utredningarm.m. (A3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A3 (s.30f.).
2. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (B8)
Propositionen
Statens jordbruksverk disponerar anslaget för främst pristillägg enligt förordningen (1985:672) om stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige samt enligt förordningen (1989:896) om bidrag till vissa jordbruksföretag.
Jordbruksministern har under avsnittet om stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (prop.s.22f.) behandlat stödfrågorna. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas därmed uppgå till 971miljoner kronor.
Motionerna
I motionerna Jo24(-) yrkande1 och Jo34(v) yrkande1 framhålls att Jordbruksverket i sin kalkyl inte har tagit hänsyn till den reduktion av det generella djurstödet med 800kr per djur som gjordes mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 och som minskade intäkterna för jordbruket i norra Sverige med 80miljoner kronor. Därför begärs att anslaget höjs med 149 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Enligt motion Jo33 (m) bör 73miljoner kronor föras över från anslaget Landskapsvårdande åtgärder (prop. 1992/93:100, bil.15, B5) som merkostnadsersättning till jordbruket i norra Sverige. Även Socialdemokraterna begär i motion Jo39 yrkande7 (delvis) en höjning av anslaget med 73 miljoner kronor men anser att detta bör ske genom överföring av motsvarande belopp från råvarukostnadsutjämningskassan(RÅK).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsberäkning och disposition av anslaget. I avvaktan på resultatet av Jordbruksverkets och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens arbete med att utveckla en typgårdsmodell som beräkningsunderlag för Norrlandsstödet har utskottet tidigare i detta betänkande godtagit Jordbruksverkets nuvarande beräkningsmodell (s.29). I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkande1, Jo33, Jo34 yrkande1 och Jo39 yrkande7 i motsvarande del.
3. Omställningsåtgärder i jordbruketm.m. (B10)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B10 (s.31f.).
4. Industrins råvarukostnadsutjämning (H6)
Propositionen
Under avsnittet om industrins råvarukostnadsutjämningm.m. (prop.s.13f.) föreslår jordbruksministern vissa åtgärder för utökade möjligheter till export av förädlade livsmedel. Således bör Statens jordbruksverk inom en ram av 150 miljoner kronor få lämna bidrag till sådan export under tiden den 1juli 1993 till den 1januari 1995.
Av tillgängliga medel hos Jordbruksverkets råvarukostnadsutjämningskassa, som för närvarande uppgår till ca400miljoner kronor, bör 250miljoner kronor föras som en inkomst till statsbudgeten.
Motionen
Enligt motion Jo29 (nyd) yrkande6 bör föreslagna 725miljoner kronor i första hand användas för export av råvara och som kompensation till förädlingsindustrin för inköp av svenska råvaror. I andra hand bör medlen anvisas för stöd till marknadsföring av förädlade livsmedel. Parterna bör komma överens om en närmare fördelning av stödet.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidrag till export av förädlade livsmedel inom en ram av 150miljoner kronor och överföring av 250miljoner kronor från Jordbruksverkets råvarukostnadsutjämningskassa (RÅK) till statsbudgeten.
Utskottet har i det föregående (s. 19 f.) avstyrkt yrkande5 i motion Jo29 om balans mellan export och import inom RÅK-systemet. I enlighet härmed avstyrker utskottet även motionens yrkande6 om förändrad disposition av medlen.
Övriga frågor
Motionerna
Motionären i motion 1991/92:Jo803(s) anser att statsmakterna genom att främja information och utbildning bör skapa kunskap om och förståelse för de resurser skogen erbjuder och hur vi kan ta till vara dessa resurser. I motion 1991/92:Jo811(m) föreslås en svensk insats vad gäller FoU om matsvampodling genom inrättande och utvecklande av ett Nordiskt mykologiskt centrum (yrkande2). Verksamheten föreslås organiserad inom ramen för en forskningsstiftelse med intressenter/finansiärer från statliga, regionala och lokala myndigheter, lantbruksorganisationer samt näringsliv och handel (yrkande3).
Utskottets överväganden
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner om ett ökat utnyttjande av naturen och uttalat att den naturresurs som bär och svamp utgör borde tas till vara i större utsträckning (t.ex. 1989/90:JoU11). Motion 1991/92:Jo803 innehåller således flera synpunkter som utskottet kan ansluta sig till. Utskottet anser emellertid att syftet med motionen kan tillgodoses utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.
Utskottet gör i flera avseenden samma bedömning som motionärerna i motion 1991/92:Jo811 om värdet av forskning och utveckling när det gäller svensk svampodling. Ett mykologiskt centrum med den inriktning som anges i motionen torde kunna komma att utgöra ett värdefullt forum för samarbete på olika områden när det gäller en effektiv och miljövänlig produktion av svamp. De insatser som efterlyses är emellertid i högre grad en branschfråga än ett ansvar för statsmakterna. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Jo811 yrkandena2 och3 lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en långsiktig strategi för anpassningen av det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo29 yrkande1,
res.1(nyd)
2. beträffande kostnadseffektivitet i jordbruketm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo29 yrkandena2 och3,
3. beträffande anpassningsåtgärder inom animaliesektorn
att riksdagen, med avslag på motion 1992/93:Jo39 yrkande1, dels avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser angivna referenspriser för nötkött, kalvkött, griskött och ägg, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om justering av dessa referenspriser, dels godkänner vad i propositionen i övrigt förordats om anpassningsåtgärder inom animaliesektorn,
res.2(s)
4. beträffande uppdraget till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande4 och 1992/93:Jo220,
res.3(nyd)
5. beträffande villkoren för oljeväxtodlingenm.m.
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om villkoren för oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95 och avslår motionerna 1992/93:Jo25 och 1992/93:Jo32,
6. beträffande stöd till grönmjölsproduktionen
att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser arealstöd till grönmjölsproduktionen och med anledning av motionerna 1992/93:Jo26 yrkande2 och 1992/93:Jo38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett volymanpassat stöd till grönmjölsproduktionen för budgetåren 1993/94 och 1994/95,
7. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning,m.m.
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om industrins råvarukostnadsutjämning och det temporära systemet för export av nöt- och griskött samt avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande5, 1992/93:Jo36 och 1992/93:Jo39 yrkandena2 och 3,
res.4(s)
8. beträffande åtgärder för att främja produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen
att riksdagen dels med anledning av motion 1992/93:Jo28 yrkandena1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av stödet för främjande av produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen och avslår motion 1992/93:Jo37 yrkande1, dels godkänner vad i övrigt i propositionen förordats om åtgärder för att främja produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen,
9. beträffande trädgårdsnäringens energibeskattning
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo28 yrkande3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en skyndsam utredning om energibeskattningen och avslår motion 1992/93:Jo39 yrkande4,
10. beträffande den yrkesmässiga fruktodlingen
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo39 yrkande6, 1992/93:Jo214 och 1992/93:Jo242 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en skyndsam utredning om fruktodlingens ekonomiska situation,
11. beträffande fritidsodlingen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo39 yrkande5, 1992/93:Jo219 och 1992/93:Jo244,
12. beträffande åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk trädgårdsproduktion
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk trädgårdsproduktion och avslår motion 1992/93:Jo37 yrkandena2 och3,
13. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige budgetåret 1993/94 och avslår motionerna 1992/93:Jo24 yrkande3, 1992/93:Jo27 yrkande3, 1992/93:Jo30 yrkande1, 1992/93:Jo39 yrkande7i motsvarande del och 1992/93:Jo40 yrkande1,
res.5(s)
14. beträffande merkostnadsersättning för dikor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo24 yrkande2, 1992/93:Jo27 yrkande2 och 1992/93:Jo40 yrkande2,
15. beträffande ersättning för merkostnader till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo27 yrkande1,
16. beträffande principerna för Norrlandsstödet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande7 och 1992/93:Jo30 yrkande2,
res.6(nyd)
17. beträffande återinförande av anslaget Åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo217, 1992/93:Jo224 och 1992/93:Jo254 yrkande1,
18. beträffande ändrad stödområdesindelning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo35 och 1992/93:Jo209,
19. beträffande stöd till getnäringen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo252,
20. beträffande utvidgat arealstödm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo229 och 1992/93:Jo241,
21. beträffande rådgivningen till jordbruket
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om rådgivningen till jordbruket och avslår motionerna 1992/93:Jo34 yrkande2 och 1992/93:Jo39 yrkande8,
res.7(s)
22. beträffande hushållningssällskapens rollm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo26 yrkande1,
23. beträffande rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen på Gotland
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo31 yrkande1,
24. beträffande rådgivningen till trädgårdsnäringen
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om rådgivningen till trädgårdsnäringen och avslår motion 1992/93:Jo28 yrkande4,
25. beträffande stöd till fortbildning och rådgivning vid lantbruksskolor
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stöd till fortbildning och rådgivning vid lantbruksskolor och avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande8 och 1992/93:Jo31 yrkande2,
26. beträffande utredningarm.m.
att riksdagen till Utredningarm.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2500000kr,
27. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Jo24 yrkande1, 1992/93:Jo33, 1992/93:Jo34 yrkande1 och 1992/93:Jo39 yrkande7 i motsvarande del till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 971000000kr,
res.8(s)
28. beträffande omställningsåtgärder i jordbruketm.m.
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om disposition av medel under anslaget,
29. beträffande bidrag till export av förädlade livsmedel
att riksdagen medger att Statens jordbruksverk under perioden den 1juli 1993--den 1januari 1995 får bevilja bidrag till export av förädlade livsmedel inom en ram på 150000000kr,
30. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om disposition av medel i råvarukostnadsutjämningskassan och avslår motion 1992/93:Jo29 yrkande6,
31. beträffande ett bredare resursutnyttjande av naturen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo803,
32. beträffande ett Nordiskt mykologiskt centrum
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo811 yrkandena2 och 3.
Stockholm den 15 april 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Christer Windén (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart Fremling (fp) och Carl-Olov Persson (kds).
Reservationer
1. En långsiktig strategi för anpassningen av det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom.1)
Christer Windén(nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Som utskottet" och på s.9 slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i tidigare betänkanden uttalat att en snabbare anpassning till EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) vore önskvärd. I likhet med motionären i motion Jo29 kan utskottet konstatera att regeringen valt att inte följa utskottets uttalanden, eftersom jordbruksministern i samtliga propositioner, inklusive den nu aktuella, endast uttalat sin avsikt att senare återkomma med besked i betydelsefulla frågor. Som anförs i motionen borde regeringen redan i samband med det beslut om ändrad inriktning av jordbrukspolitiken som föranleddes av Sveriges ansökan om medlemskap ha framlagt en långsiktig strategi för anpassningen till CAP. Med detta uttalande ansluter sig utskottet till motion Jo29 yrkande1 att regeringen bör framlägga en långsiktig strategi för anpassningen av det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande en långsiktig strategi för anpassningen av det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anpassningsåtgärder inom animaliesektorn (mom.3)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Som ovan" och slutar med "yrkande1" bort ha följande lydelse:
Vid sin behandling av årets budgetproposition (Jordbruksdepartementet) föreslog utskottet att arealbidraget skall omfatta samma grödor som inkomststödet. Vidare föreslog utskottet att inlösenpriset på spannmål höjs från föreslagna 0,90kr per kg till 1,05kr perkg, varigenom arealbidrag kommer att utgå även för t.ex. sockerbetor och potatis. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prop.1992/93:100, bil.10, JoU13, rskr.231). Genom beslutet har enligt utskottets mening förutsättningarna för animalieproduktionen förändrats i så hög grad att propositionen bör avslås i de delar som avser direktbidraget till mjölkkor och referenspriserna för nötkött, kalvkött, griskött, fågelkött och ägg. I dessa delar bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag och med en redovisning av bakgrunden till de prisnivåer som blir aktuella. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo39 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anpassningsåtgärder inom animaliesektorn att riksdagen dels avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser anpassningsåtgärder inom animaliesektorn, dels med anledning av motion 1992/93:Jo39 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Uppdraget till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndenm.m. (mom.4)
Christer Windén(nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med "Som anförs" och slutar med "yrkande4" bort ha följande lydelse:
I propositionen betonar jordbruksministern det ansvar som åvilar de led i livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade ledet för att åtgärder som vidtas i prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del. Han uttalar sin avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att genomföra en uppföljning av livsmedelskedjans olika led. I likhet med motionären i motion Jo29 anser utskottet att det är väsentligt att svenska producenter får ungefär lika kostnadsvillkor som konkurrenterna inom EG. Uppdraget bör därför utvidgas till att omfatta analys och förslag om åtgärder beträffande hela kedjan från jordbruket till detaljhandeln. Även frågor om harmonisering av skatter och avgifter, liksom ökade kostnader för t.ex. djurskydd och miljöförbättrande åtgärder bör omfattas av uppdraget. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 yrkande4 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande uppdraget till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndenm.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion 1992/93:Jo220 utan vidare åtgärd,
4. Industrins råvarukostnadsutjämning,m.m. (mom.7)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande3" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att 150miljoner kronor förs från RÅK-systemets utjämningskassa till statsbudgetens inkomstsida. Utskottet delar regeringens bedömning så till vida att stöd bör utgå för marknadsföring av svenska livsmedel på exportmarknaden. Däremot avvisar utskottet regeringens förslag att 100miljoner kronor bör få disponeras för det temporära exportsystemet för nöt- och griskött. I likhet med motionärerna i motion Jo39 avstyrker således utskottet regeringens förslag i denna del och tillstyrker motionens yrkande3.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning,m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo39 yrkande3 och med avslag på motionerna 1992/93:Jo29 yrkande5 och 1992/1993:Jo36 dels avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser ytterligare medel för export av nöt- och griskött, dels godkänner vad i propositionen i övrigt förordats om industrins råvarukostnadsutjämning, dels lämnar motion Jo39 yrkande2 utan vidare åtgärd,
5. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (mom.13)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.29 börjar med "Våren 1991" och slutar med "7(delvis)" bort ha följande lydelse:
I 1990års livsmedelspolitiska beslut fastställdes en lönsamhetsgaranti för jordbruket i norra Sverige. Senare beslutades att den genomsnittliga lönsamheten under perioden den 1juli 1989 till den 31 juni1990 skulle utgöra grund för lönsamhetsgarantin. Vidare skulle lönsamhetsberäkningar göras genom modifiering av den kalkylmodell för beräkning av merkostnader som användes före 1990års beslut. Genom att den i propositionen föreslagna nivån för beräkning av Norrlandsstödet inte bygger på ett kalkylmässigt underlag, är förslaget ett avsteg från tidigare riksdagsbeslut och innebär en icke oväsentlig försämring för det norrländska jordbruket. Detta torde enligt utskottet också ogynnsamt påverka möjligheterna att i pågående förhandlingar om EG-medlemskap få förståelse för ett regionalpolitiskt stöd. Som anförs i motion Jo39 förutsätter ett positivt förhandlingsresultat att ambitionerna när det gäller stödnivån inte sänks. Utskottet ansluter sig därför till motionens yrkande7 i den del yrkandet avser beräkningsunderlaget för Norrlandsstödet. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo24 yrkande3, Jo27 yrkande3, Jo30 yrkande1 och Jo40 yrkande1 tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige att riksdagen dels avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, dels med anledning av motion 1992/93:Jo39 yrkande7 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Jordbruksverkets beräkningsmodell, dels lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:Jo24 yrkande3, 1992/93:Jo27 yrkande3, 1992/93:Jo30 yrkande1 och 1992/93:Jo40 yrkande1,
6. Principerna för Norrlandsstödet (mom.16)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.30 börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Våren 1990 beslutade riksdagen att lönsamheten för jordbruket i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt på grund av avregleringen. Som anförs i motion Jo29 bör emellertid beslutet inte innebära att det norrländska jordbruket inte skall påverkas av de ekonomiska förhållandena i övriga landet. Sedan Norrlandsjordbrukets samband med jordbruket i mellersta Sverige har upphört, saknas möjlighet till jämförelse av lönsamheten vid beräkning av Norrlandsstödets omfattning. Enligt utskottets mening måste företagare och jordbrukare i norra Sverige underkastas samma krav som gäller i landets södra och mellersta delar vad avser effektivitet och rationalisering. Härutöver måste tillses att stödet inte missbrukas genom t.ex. uppköp och frakt av slaktdjur från andra delar av landet. Härigenom förfelas syftet med stödet samtidigt som det förlorar i trovärdighet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 yrkande7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande principerna för Norrlandsstödet att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande7 och med avslag på motion 1992/93:Jo30 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Rådgivningen till jordbruket (mom.21)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.34 börjar med "När det" och slutar med "yrkande8" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning såvitt avser omfattningen av statens engagemang i rådgivningen till jordbruket. Jordbruksministern förordar en på väsentliga områden bibehållen statlig rådgivning samtidigt som de områden som inte omfattas av denna rådgivning skall utsättas för konkurrens. Denna uppdelning beräknas medföra en besparing om 8miljoner kronor. I likhet med motionärerna i motion Jo39 ser utskottet emellertid vissa svårigheter när det gäller gränsdragningen mellan den rådgivning som är knuten till myndighetsutövning och övrig rådgivning. Utskottet förutsätter att regeringen i det kommande regleringsbrevet klart anger hur uppdelningen av rådgivningsverksamheten skall ske. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo39 yrkande8 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo34 yrkande2 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande rådgivningen till jordbruket att riksdagen dels med anledning av motion 1992/93:Jo39 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om gränsdragningen mellan myndighetsanknuten och icke myndighetsanknuten rådgivning, dels godkänner vad i övrigt i propositionen förordats om rådgivningen till jordbruket, dels lämnar motion 1992/93:Jo34 yrkande2 utan vidare åtgärd,
8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (mom.27)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.37 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om oförändrad stödnivå för jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (res. nr5). I enlighet härmed avstyrker utskottet även förslaget om medelsanvisning under förevarande anslag och tillstyrker därmed motion Jo39 yrkande7 (delvis) om en höjning av anslaget med 73miljoner kronor utöver regeringens förslag. Motsvarande belopp bör överföras från RÅK-systemets utjämningskassa till statsbudgetens inkomstsida. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo24 yrkande1, Jo33 och Jo34 yrkande1.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Jo39 yrkande7 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1992/93:Jo24 yrkande1, 1992/1993:Jo33 och 1992/93:Jo34 yrkande1 till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1044000000kr och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överföring av medel från RÅK-kassan,