Vissa frågor om kompetensutveckling m.m.
Betänkande 1995/96:AU6
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1995/96:AU06
Kompetensutveckling
Innehåll
1995/96 AU6
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tolv motioner rörande vissa frågor om kompetensutveckling m.m. Samtliga behandlade yrkanden avstyrks av utskottet med hänvisning till pågående beredningsarbete.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:A228 av Rose-Marie Frebran och Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en allmän kompetensutvecklingsförsäkring.
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
26. att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för kompetensutveckling i näringslivet och i gemensam verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Ub314 av Rosa Östh och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensutveckling för småföretagare.
1993/94:Ub319 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att erbjuda nyföretagare tillgång till systemet med utbildningscheckar.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kompetensutveckling och utbildning skall ha en mer framskjuten ställning bland de arbetsmarknadspolitiska medlen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsmarknadens parter bör rekommenderas att i avtal reglera att minst 2 % av arbetstiden avsätts för kompetensutveckling av alla anställda,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att analysera och utarbeta förslag till ekonomiska incitament till kompetensutveckling.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen senast i samband med kompletteringspropositionen återkommer med ett förslag till ett hållbart och sammanhållet program för att öka kompetensutvecklingen i näringslivet.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för kompetensutveckling i näringslivet och i gemensam verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:A261 av Anders Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för kontorsadministratörers omorientering.
1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny form av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar i samverkan med företagaren.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av personliga utbildningskonton.
1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en utredning som belyser effekterna av informationsteknologin på arbetslivets organisation och de därav följande konse kvenserna för trygghetssystemens utformning och möjligheterna att finansiera dessa.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för en fortlöpande kompetensutveckling i arbetslivet,
Utskottet
Inledning
I det följande behandlas frågor om kompetensutveckling i motioner från den allmänna motionstiden år 1994 resp. år 1995. Ett yrkande som behandlas, nämligen i motion 1993/94:A40, har väckts med anledning av proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar. Motionerna tar upp behov av kompetensutveckling i arbetslivet, för olika yrken och sektorer inom arbetslivet samt olika förslag för att öka kompetensen.
Ett särskilt påpekande bör göras att kompetensutveckling är ett brett område som av olika skäl har förekommit inom flera utskotts beredningsområden. Arbetsmarknadsutskottet har tidigare behandlat motioner från olika partier på kompetensutvecklingsområdet, bl.a. i betänkandena 1993/94:AU5, 1994/95: AU9, 1994/95:AU11, 1994/95:AU13 och 1994/95:AU15.
Vissa frågor om kompetensutveckling m.m.
I åtta motioner tas behov av kompetensutveckling upp, bl.a. i samband med förändringar i arbetslivet.
Socialdemokraterna tar i motionerna 1993/94:A40 (yrk. 10), 1993/94:A254 (yrk. 26), 1993/94:N305 (yrk. 12) samt 1993/94:Ub906 (yrk. 5) upp arbetslivets förändringar samt de därav föranledda långsiktigt ökande kompetenskraven. Kompetensutvecklingen på arbetsplatserna bör enligt motionärerna kopplas ihop med en förändrad arbetsorganisation, där arbete och lärande går hand i hand. Målsättningen bör vara att upp mot 2 % av arbetstiden genomsnittligt används för kompetenshöjande utbildning på arbetsplatserna. Ett åtgärdsprogram bör därför begäras av regeringen.
I ovan nämnda motion 1993/94:Ub906 (yrk. 3, 8) påpekas vidare att det finns ett mycket stort behov av utbildning som avser de arbetslösa. Arbetsmarknadsutbildning i olika former är därför synnerligen viktig även i per spektivet av en nationell kompetenshöjning. Det finns olika modeller för att stödja en kompetensutveckling genom ekonomiska incitament. Dessa bör analyseras i samverkan med arbetsmarknadens parter, anser motionärerna.
Kristdemokraterna anser i motionerna 1994/95:A271 (yrk. 15) och 1994/95:N301 (yrk. 9) att de ökande kraven i arbetslivet ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling. Incitamenten till egen kompetensutveckling måste förstärkas enligt motionärerna. Personliga utbildningskonton kan vara ett sätt att höja kompetensen hos yrkesarbetande. Att genom skatteavdrag uppmuntra avsättningar till ett eget utbildningskonto skulle kunna ge möjligheter för fler att studera på högskolenivå.
Anders Nilsson (s) begär i motion 1994/95:A261 ett åtgärdsprogram för kontorsadministratörer. Problemet är att kontorsbranschens kris inte är lika uppmärksammad som t.ex. byggbranschens, möjligen därför att det handlar om kvinnor. AMS bör därför föreslå ett åtgärdsprogram för kontorsadministratörers omorientering och kompetensutveckling.
Rose-Marie Frebran och Lars Svensk (kds) begär i motion 1993/94:A228 att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda möjligheterna till en allmän kompetensutvecklingsförsäkring. Utredningen bör utgå dels från individens perspektiv, dels från ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Utskottet anför följande.
Riksdagen har nyligen tagit upp kompetensutvecklingsfrågor i samband med behandlingen av proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling (FiU1, rskr. 131-134). I det nämnda betänkandet redogörs för de utredningar som pågår över ett brett fält i syfte att öka kunskaper och kompetens (s. 96 f.). Utredningarna gäller i första hand förlängning av skolpliktstiden, det inre arbetet i skolan, översyn av lärarutbildningen, ett nationellt kunskapslyft för vuxna, distansutbildning samt fortsatt reformering av studiestödet. I enlighet med finansutskottets förslag avslog riksdagen mot denna bakgrund de i sammanhanget aktuella motionsyrkandena.
Utredningen om ett nationellt kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:67) skall i ett första steg föreslå mål för ett sådant kunskapslyft som en del i en strategi för ett livslångt lärande. Därvid skall kommittén bedöma om de allmänna målen för den samhällsstödda vuxenutbildningen behöver revideras, och hur dessa mål skall kompletteras för att omfatta alla former av vuxenutbildning. I ett andra steg skall kommittén, med beaktande av den centrala frågan om ansvaret för utbildningens finansiering, ta ställning till vilket ansvar som skall vila på den offentligt finansierade utbildningen och på arbetslivet för olika typer av utbildningsinsatser samt föreslå vilket ansvar varje individ bör ta för sin egen kompetensutveckling.
Utskottet har inhämtat att utredningsarbetet kommer att resultera i ett första delbetänkande, som bl.a. tar upp mål för ett nationellt kunskapslyft för vuxna, i mars 1996.
Även den arbetsmarknadspolitiska kommittén (dir. 1993:132, dir. 1995:33) tar upp kompetensutvecklingsfrågor. Hur arbetsmarknadspolitiken bättre skall bidra till att stödja kompetensutvecklingen i arbetslivet är en huvudfråga för kommittén. Bl.a. skall samspelet mellan arbetsmarknadsutbildning, övrig vuxenutbildning och den reguljära skolan analyseras. Kommitténs slutbetänkande väntas i början av år 1996.
Vidare skall nämnas utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet, vilken i mars 1994 avlämnade betänkandet Kunskap för utveckling, SOU 1994:48. I betänkandet lämnas förslag till hur ett system för kunskapsspridning inom arbetslivsområdet skall organiseras och finansieras. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Kompetensutvecklingsfrågor har också betydelse för de i motion 1994/95:A261 upptagna kontorsadministratörerna. TCO har i en skrivelse 1995-02-14 till statsrådet Anders Sundström anfört att antalet kontorsadministratörer har minskat med 22 % mellan 1990 och 1994. Enligt TCO krävs bl.a. satsningar på verklig kompetensutveckling för att förhindra fortsatt utslagning.
Kompetensutveckling betonas även i EU- samarbetet. Mål 4 avser att genom kompetensutveckling av anställda underlätta omställningen vid strukturförändringar och förändring av produktionssystem. Kompetensutveckling är också mål för gemenskapsinitiativen EMPLOYMENT och ADAPT samt för utbildningsprogrammen LEONARDO och SOKRATES. Avsikten är att få till stånd viss samordning mellan de nämnda programmen. Den svenska staten satsar ca 350 miljoner kronor om året och EU lika mycket inom ramen för den europeiska socialfondens Mål 4. Det är AMS som svarar för administration av utbetalningarna från socialfonden.
Med hänvisning till vad sålunda redovisats kan det konstateras att kompetensutvecklingsfrågorna är inne i en fas av grundlig beredning. Utskottet anser att detta beredningsarbete bör avvaktas. De aktuella motionerna, 1993/94:A40 (yrk. 10), 1993/94:A228, 1993/94:A254 (yrk. 26), 1993/94:N305 (yrk. 12), 1993/94:Ub906 (yrk. 3, 5 och 8), 1994/95:A261, 1994/95:A271 (yrk. 15) och 1994/95:N301 (yrk. 9) avstyrks således.
Kompetensutveckling för små- och nyföretagare tas upp i två motioner.
Kompetensutveckling för småföretagare tas upp i motion 1993/94:Ub314 av Rosa Östh och Birger Andersson (c). Enligt motionärerna saknar många småföretagare grundläggande företagsutbildning, vilket bromsar upp utvecklingen. Utbildnings- och utvecklingscheckar skulle kunna användas för att öka kompetensen. Försöksprojekt kan förläggas till utvecklingssvaga regioner.
Jan Backman (m) framför likartade krav i motion 1993/94:Ub319. Enligt motionären bör nyföretagare kunna erbjudas utbildningscheckar. Starta-eget- bidraget, den enda åtgärd som är inriktad på att skapa företagare och inte löntagare, bör kunna kombineras med utbildningscheckar.
Utskottet anför följande.
De små företagens situation, bl.a. i fråga om kompetensutveckling, har redovisats i betänkandet Kunskap för utveckling (SOU 1994:48). Dessa frågor är under beredning inom regeringskansliet.
Regeringen har under hösten 1995 tillsatt en utredning för att göra en översyn av det statliga företagsstödet och dess effekter på det svenska näringslivet. Utredningen (dir. 1995:124) skall bl.a. överväga möjliga alternativ till finansiella stöd och se över möjligheterna att omfördela stödet till andra ändamål som t.ex. utbildning, kompetenssatsningar och ökad teknikspridning. Möjligheterna till regional utveckling skall särskilt beaktas. Kommittén skall redovisa sina förslag senast den 30 april 1996.
Utskottet har ovan redovisat Mål 4- programmet inom ramen för den europeiska socialfonden. I detta sammanhang skall läggas till att grupper som är aktuella för stöd enligt Mål 4-programmet ofta är verksamma i små och medelstora företag. Regeringen anför i proposition 1995/96:25 (s. 15) att det är viktigt att egen- och småföretagare ges möjlighet till kompetensutveckling i anslutning till detta program.
Med hänvisning till pågående beredningsarbete avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub314 och 1993/94:Ub319.
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) framhåller i motion 1994/95:A270 (yrk. 12) vikten av en långsiktig strategi för kunskapsuppbyggnad i stället för hastigt hopkomna förslag inom arbetsmarknadspolitiken. Särskilt behövs eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar i samverkan med företagen. Regeringen bör återkomma med förslag i denna riktning.
Utskottet vill anföra följande.
I mars 1995 överlämnades betänkandet Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning (SOU 1995:38) till regeringen. Utredningen tar upp kraven på arbetskraftens kompetens och redovisar förslag angående kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. En ny struktur, kallad Yrkeshögskolan, förordas. Denna skulle utgöra en fast organisation för utveckling, planering, prioritering, kvalitetssäkring, utvärdering och finansiering av den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Man förordar att denna ges av existerande utbildningsanordnare. Ett nytt organ, Yrkeshögskolestyrelsen, föreslås bli inrättat i varje län. Ett särdrag i Yrkeshögskolan är att en väsentlig del av utbildningen sker i form av lärande i arbete i företag eller på andra arbetsplatser.
Remissbehandlingen av betänkandet har avslutats under hösten 1995.
En proposition är aviserad till slutet av februari 1996. Enligt pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, daterat den 12 januari 1996, kommer regeringen att lägga fram förslag om försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Försöksverksamheten inleds redan i år och skall omfatta ca 1 700 platser. Försöksverksamheten syftar bl.a. till att pröva och utveckla de pedagogiska och organisatoriska formerna för utbildningen.
Med hänvisning till pågående beredningsarbete bör motion 1994/95:A270 (yrk. 12) inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Den avstyrks således.
I motion 1994/95:K811 (yrk. 7) föreslår Mats Odell (kds) att effekterna av informationsteknologin på arbetslivets organisation samt konsekvenserna för trygghetssystemen utreds. Att basera statens inkomster på uppgifter från arbetsgivare kommer att bli svårare när en allt större del av de ekonomiska transaktionerna sker mellan små företag i olika länder. En statlig utredning bör tillsättas som i första hand kartlägger konsekvenserna av den pågående utvecklingen.
Utskottet vill i detta sammanhang redogöra något för hanteringen av informationsteknikfrågorna.
Som bakgrund kan nämnas att regeringen den 19 januari 1995 (dir. 1995:1) tillkallade en kommission för att främja användningen av informationsteknik (IT). En av uppgifterna är att lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av IT med särskild inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och kompetensutveckling. IT- kommissionens arbetsprogram 1995-1996 (SOU 1995:68) överlämnades till regeringen i juni 1995.
Uppdraget till IT-kommissionen gäller till utgången av år 1996.
Regeringen har i januari 1996 aviserat att en proposition om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik kommer att läggas fram i mars månad 1996.
Rekommendationerna från 1994 års IT- kommission, vilken överlämnade betänkandet Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118), har delvis överlämnats till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Stiftelsen skall bl.a. finansiera satsningar som främjar användningen av IT. Stiftelsen verkar dels genom egna initiativ, dels på grundval av ansökningar om medel. Syftet är bl.a. att starta processer i samhället som utvecklar kunskapen och kompetensen kring informationstekniken.
Vidare vill utskottet i detta sammanhang nämna Toppledarforums verksamhet. Toppledarforum är en arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning med stöd av informationsteknik. Den leds av samordningsminister Jan Nygren och består i övrigt av ett tiotal verkschefer samt de verkställande direktörerna i Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Målet är att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning. Finansdepartementet och Statskontoret biträder Toppledarforum i det löpande arbetet. Prioriterade områden och projekt är bl.a. lagfrågor, pris- och ansvarsfrågor och standardisering av gränssnitt för gemensamma dataflöden.
Med hänsyn till det pågående beredningsarbetet avstyrker utskottet motion 1994/95:K811 (yrk. 7).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande behov av kompetensutveckling
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 10, 1993/94: A228, 1993/94:A254 yrkande 26, 1993/94:N305 yrkande 12, 1993/94: Ub906 yrkandena 3, 5 och 8, 1994/95:A261, 1994/95:A271 yrkande 15 och 1994/95:N301 yrkande 9,
2. beträffande kompetensutveckling för små- och nyföretagare
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub314 och 1993/94:Ub319,
3. beträffande eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:A270 yrkande 12,
4. beträffande informationsteknologin och arbetslivets organisation
att riksdagen avslår motion 1994/95:K811 yrkande 7.
Stockholm den 8 februari 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s), Ulrica Messing (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds), Paavo Vallius (s), Ola Ström (fp), Annika Jonsell (m) och Margareta Andersson (c).
Gotab, Stockholm 1996