Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst
Betänkande 1992/93:SkU14
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU14
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst
Innehåll
1992/93 SkU14
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker med vissa ändringar förslagen i proposition 1992/93:127 om olika detaljer i beskattningen av inkomst av tjänst. Utskottets förslag innebär bl.a. att bilkostnadsavdraget höjs från 12 till 13 kr/mil. De motioner som har väckts i ärendet avstyrker utskottet.
Till betänkandet har fogats reservationer från s och från nyd och ett särskilt yttrande från s. En meningsyttring har avgetts från v.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition 1992/93:127 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
6. lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt,
7. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1994 års taxering.
STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2 + en snutt som ligger sist i dokumentet
STÅENDE TEXT se prop. s. 3-26
Motionerna
1992/93:Sk18 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd, m) vari yrkas att riksdagen beslutar om lagändring så att det skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar per person.
1992/93:Sk19 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om orättvisorna med gällande beskattningsregler för feriearbete vid barnpension samt att regeringen bör återkomma med förslag om att höja den skattefria procentsatsen gällande barnpension och slopa den beskattningsbara delen.
1992/93:Sk20 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget att beskatta stipendier som utgår för deltagande i fackliga kurser.
1992/93:Sk21 av Rosa Östh och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar fastställa avdraget för resor mellan bostaden och hemmet till 14 kronor för 1994 års taxering.
1992/93:Sk22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 vad gäller slopande av lagen mot skatteflykt (1980:865).
Utskottet
Inledning
Utredningen om tjänsteinkomstbeskattningen (Fi 1992:01) tillsattes i början av året för att se över vissa inslag i skattereformen som orsakat administrativt krångel och för att åstadkomma enklare regler för de skattskyldiga och arbetsgivarna. I propositionen redovisas utredningens delbetänkande (SOU 1992:57) Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. Vid sidan av utredningsförslaget innehåller propositionen andra ändringar rörande beskattningen av tjänsteinkomster och ett förslag om att slopa den s.k. skatteflyktsklausulen.
I det följande behandlar utskottet en del av förslagen under särskilda rubriker. I övrigt har utskottet inte något att erinra mot propositionen.
Kostförmåner
De nyheter i fråga om kostförmåner som skattereformen inneburit är en av de frågor som utredningen har behandlat med förtur. I syfte att undvika administrativt krångel med en mängd småbelopp i samband med tjänsteresor för kostförmåner på allmänna färdmedel, frukost som ingår i hotellpriset etc. föreslås vissa lättnader i reglerna. Samtidigt föreslås att Riksskatteverkets rekommendationer (RSV Dt 1991:24) om skattefrihet för fria måltider i samband med representation skall lagfästas. Å andra sidan reduceras schablonavdragen för ökade levnadskostnader om skattefria förmåner utgått på hotell eller i samband med representation. I sammanhanget aviserar föredragande statsrådet en särskild utredning av konsekvenserna av det nya systemet med avseende på hur lunchätandet och hur branschen och de anställda påverkats av de nya reglerna (jfr 1991/92:SkU20).
Utskottet instämmer i att de principiella invändningar som kan riktas mot förslagen inte väger särskilt tungt när det gäller förmåner som utgår under så pass speciella förhållanden, och spridningsrisken till andra områden torde vara begränsad. Som anförs i propositionen finns det dock anledning att noga följa den fortsatta utvecklingen på området.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot det som föredragande statsrådet anför beträffande ifrågavarande detaljer och tillstyrker alltså propositionen i dessa delar.
Bilresor
I propositionen föreslås att de tillfälliga reglerna om avdrag för bilresor till och från arbetet med 12 kr per mil skall förlängas till 1994 års taxering.
I motion Sk21 av Rosa Östh och Stina Gustavsson (c) yrkas att avdragsbeloppet höjs till 14 kr/mil.
Finansutskottet har numera -- i likhet med skatteutskottet (SkU3y) -- tillstyrkt den i proposition 50 föreslagna höjningen av bensinskatten fr.o.m. den 1 januari 1993. Förslaget, som vilar på en bred majoritet i riksdagen, innebär tillsammans med andra faktorer att priset för blyfri resp. blyad bensin efter årsskiftet kommer att ligga ca 1:50--1:80 kr högre än vid förra årsskiftet. Detta innebär enligt utskottets uppfattning att avdragsbeloppet för bilresor bör höjas med 1 kr/mil såväl för resor till och från arbetet som för resor i tjänsten. En sådan höjning medför ett skattebortfall på bortåt 500 miljoner kronor men bör ändå genomföras för att undvika en ej avsedd skärpning av inkomstbeskattningen.
Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion Sk21 till den del yrkandet inte är tillgodosett.
Stipendier
Enligt tidigare regler var stipendier skattefria om de utgått till studerande vid undervisningsanstalter eller annars varit avsedda för mottagarens utbildning. I en serie avgöranden slog Regeringsrätten (RÅ 1981 1:31) fast att stipendier som utgick för deltagande i fackliga kurser skulle beskattas om mottagaren innehade ett förtroendeuppdrag inom den fackliga organisationen trots att något anställningsförhållande inte förelåg. Om kursen däremot hade till syfte att höja den allmänna kunskapsnivån var stipendiet skattefritt även om det utgick till en förtroendeman. Den som enbart var medlem kunde utan skattekonsekvenser ta emot ett stipendium även för deltagande i fackligt orienterade kurser.
Nuvarande regler härstammar från 1983 och innebär att skattefriheten utvidgades och omfattar även sådana fall som omfattades av Regeringsrättens nyssnämnda avgöranden.
I propositionen föreslås att man återgår till vad som gällde före 1983 års ändringar.
I motion Sk20 av Monica Öhman m.fl. (s) yrkas avslag på propositionen i denna del.
Som anförs i propositionen kan stipendier avse att täcka ett inkomstbortfall, och den gräns som drogs av Regeringsrätten mellan skattefria och skattepliktiga utbetalningar av detta slag är rimlig och i överensstämmelse med lagstiftningens grunder. Om det föreligger ett uppdragstagarförhållande mellan givaren och mottagaren, t.ex. i form av ett förtroendeuppdrag, bör i överensstämmelse härmed ersättningen beskattas. Utskottet instämmer alltså i att den utvidgning av det skattefria området som skedde i och med 1983 års lagstiftning är för vidsträckt och i att man bör återgå till den ordning som gällde dessförinnan.
Företrädare för olika organisationer har hos utskottet anfört att ordalydelsen i den i propositionen föreslagna lagtexten kan föranleda en allför vidsträckt tolkning av förslagets innebörd så att vissa typer av stipendier riskerar att beskattas trots att detta inte har varit avsikten. Vidare har anförts att förslaget medför särskilda omställningsproblem om de nya reglerna skall tillämpas från det kommande årsskiftet, eftersom de ändrar förutsättningarna för kurser som redan har lagts fast för det kommande året.
Utskottet har förståelse för de angivna synpunkterna. Samtidigt instämmer utskottet i vad som anförs i propositionen i dessa frågor. Eftersom syftet nu är att återgå till det rättsläge som rådde före 1983 års ändring anser utskottet att man bör kunna återgå till den då gällande lydelsen, med viss modernisering. När det gäller ikraftträdandet anser utskottet att de nya reglerna bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.
Med dessa ändringar tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion Sk20.
Hobby
I propositionen föreslås att avdragsrätten för kostnader för hobbyverksamhet utvidgas tidsmässigt. Ett underskott på en hobby är i princip inte avdragsgillt, men underskottet får förskjutas till nästa år. Förslaget innebär att underskottet får utnyttjas under en femårsperiod.
I motion Sk18 av Peter Kling och Sten Anderssson i Malmö (nyd,m) yrkas att hobbyverksamhet med två travhästar skall anses som icke skattepliktig.
Som anförs i propositionen finns det inte någon anledning att nu frångå de grundläggande principerna och införa en generell skattefrihet för hobbyinkomster. Av skäl som anförts i propositionen kan det inte heller anses aktuellt att nu föreslå något skattefritt belopp eller något sådan undantag som avses i motion Sk18. Utskottet har dock förståelse för uppfattningen att den nuvarande tidsmässiga begränsningen av avdragsrätten behöver mjukas upp. Som framhålls i propositionen kan kostnaderna inom travsporten uppgå till höga belopp som till en del belöper på tid långt före den då eventuella intäkter börjar flyta in. Enligt utskottets uppfattning bör propositionen tills vidare kunna anses innefatta en lämplig avvägning för att begränsa de problem som den nuvarande utformningen medför i vissa situationer. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del men utgår samtidigt från att regeringen kommer att följa denna fråga med fortsatt uppmärksamhet. I den mån motion Sk18 inte därmed kan anses tillgodosedd avstyrker utskottet densamma.
Barnpension
En partiell skattefrihet för barnpension infördes genom lagstiftning 1990 för den del som inte överstiger 40% av basbeloppet (garantinivån för helt år). Barnpension efter båda föräldrarna är skattefri till den del som inte överstiger 80% av basbeloppet.
I propositionen föreslås att skattefriheten för barnpension skall överensstämma med pensionens garantibelopp även i de fall då utbetalningarna avser en del av ett år. Förslaget motiveras av administrativa skäl. Så t.ex. bör man vid varje utbetalningstillfälle på ett enkelt sätt kunna beräkna det skattepliktiga beloppet.
I motion Sk19 begär Peter Kling m.fl. (nyd) ytterligare skattelättnader för barnpension. I motionen anförs bl.a. att barnpensionen kan jämföras med underhåll till barn, som är skattefritt. Enligt motionärernas mening medför nuvarande regler effekter som ter sig orättvisa för barn som befinner sig i denna situation, eftersom de inte kan ta ett feriearbete eller skaffa sig andra smärre extrainkomster utan att -- i motsats till andra barn -- drabbas av inkomstskatt.
Den fråga som diskuteras i motionen har behandlats i utredningssammanhang sedan 1970-talet, och under hösten 1990 rådde enighet inom riksdagen om att de regler som då genomfördes utgjorde en rimlig lösning för de ca 31 000 barn och ungdomar som då hade pension av detta slag. Samtidigt konstaterades att ett system där all barnpension gjordes skattefri, oavsett storlek, skulle medföra att barn som uppbär höga tilläggspensioner gynnades och att skatteintäkterna skulle minska väsentligt.
I motionen har inte anförts några nya synpunkter, och utskottet har inte skäl att ändra ståndpunkt. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk19.
Sjömän
Den som är bosatt här i landet och har anställning ombord på ett utländskt fartyg skall i princip erlägga skatt enligt vanliga regler. Från denna huvudregel har sedan år 1985 gällt ett tidsbegränsat undantag för ombordanställda på utländska fartyg i oceanfart, den s.k. sexmånadersregeln. Bakgrunden till detta undantag var det s.k. internationaliseringsavtalet som kom till för att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft.
I avvaktan på att den översyn som pågår inom regeringskansliet med sjöfartspolitiken skall bli klar föreslås i propositionen att giltighetstiden för sexmånadersregeln förlängs till att avse också 1994 års taxering.
Hos utskottet har företrädare för de berörda parterna inom sjöfarten anfört att reglerna är onödigt stelbenta och begärt ändringar för att undvika de praktiska olägenheter som den nuvarande utformningen medför.
Utskottet har inte något att erinra mot förslaget att förlänga den nuvarande giltighetstiden med ett år.
Utskottet saknar för närvarande underlag för en ingående bedömning av detaljutformningen. Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt ta upp denna fråga och lägga fram förslag till de förbättringar som eventuellt kan genomföras inom ramen för den nuvarande lagstiftningen.
Skatteflyktsklausulen
I propositionen föreslås att lagen mot skatteflykt upphävs fr.o.m. den 1 januari 1993.
I motion Sk22 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen i denna del.
Som framhålls i propositionen har den s.k. skatteflyktsklausulen kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt ända sedan sin tillkomst 1980, och denna kritik har förstärkts sedan tillämpningsområdet 1983 utökats till att gälla förfaranden som -- utan att kunna karakteriseras som omvägar -- tillkommit i avsikt att uppnå skatteförmåner. Kritiken har gällt att skatteflyktsklausulen stärker det allmännas ställning i förhållande till den enskilde på ett sätt som inte är rimligt i ett rättssamhälle. Vidare medför lagen svårigheter för den enskilde att bedöma skattekonsekvenserna av olika rättshandlingar. Därtill kommer att motivet för en skatteflyktsklausul inte har samma tyngd som före skattereformen.
Med det anförda finner utskottet att klausulen bör avskaffas så snart som möjligt och att det inte finns skäl att avvakta att giltighetstiden löper ut av sig själv den 31 december 1993. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motion Sk22.
Lagförslagen
I propositionen föreslås bl.a. vissa följdändringar i anvisningarna till 48§ kommunalskattelagen (1928:370) och i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med anledning av ett i proposition 1992/93:116 framlagt förslag rörande basbeloppet. Denna fråga kommer att tas upp av socialförsäkringsutskottet, som i sitt betänkande 1992/93:SfU9 behandlar de aktuella lagrummen också med anledning av proposition 1992/93:134. Förslagen i den aktuella propositionen -- 1992/93:127 -- bör därför utgå.
Utöver vad som har anförts i det föregående föranleder lagförslagen i övrigt inte någon särskild kommentar från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kostförmåner att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del, res. 1 (s)
2. beträffande bilresor att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:127 i denna del och motion 1992/93:Sk21 beslutar att höja bilkostnadsavdraget till 13 kr/mil i enlighet med vad utskottet anfört, s.y. (s)
3. beträffande stipendier att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk20 och bifaller proposition 1992/93:127 i denna del med den justering som utskottet angivit, res. 2 (s)
4. beträffande hobby a) att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del, b) att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk18, res. 3 (s) res. 4 (nyd)
5. beträffande barnpension a) att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del b) att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk19, res. 5 (nyd)
6. beträffande sjömän att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del,
7. beträffande skatteflyktsklausulen att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del och avslår motion 1992/93:Sk22, res. 6 (s)
8. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och hemställt antar de här ovan på s. 3--26 återgivna förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med dels den ändringen att punkt 1 av anvisningarna till 48§ utgår ur förslaget, dels det tillägget att orden "1 krona och 20 öre" i punkt 3 c av anvisningarna till 33§ byts ut mot "1 krona och 30 öre",
2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att 19§ och övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
19§
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- stipendium som är avsett stipendier för mottagarens för mottagarens utbildning utbildning; och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; stipendium som är -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1993. De nya den 1 januari 1993. De nya
bestämmelserna om bestämmelserna om
introduktionsersättning, introduktionsersättning och
stipendium och barnpension i barnpension i 19§
19§ tillämpas första tillämpas första
gången vid 1994 års gången vid 1994 års
taxering. De nya taxering. De nya
bestämmelserna om ränta bestämmelserna om ränta
i 20§ tillämpas på i 20§ tillämpas på
ränta som belöper på ränta som belöper på
tid efter ikraftträdandet. tid efter ikraftträdandet.
Efterlevandelivränta till Efterlevandelivränta till
barn enligt lagen (1954:243) barn enligt lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring om yrkesskadeförsäkring
eller annan i 17 kap. 2§ eller annan i 17 kap. 2§
lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän
försäkring angiven försäkring angiven
livränta räknas dock vid livränta räknas dock vid
1993 års taxering inte som 1993 års taxering inte som
skattepliktig inkomst till den skattepliktig inkomst till den
del livräntan föranlett del livräntan föranlett
att barnpension under 1992 att barnpension under 1992
utbetalats med lägre belopp utbetalats med lägre belopp
än 0,4 basbelopp vid än 0,4 basbelopp vid
pension efter en pension efter en
förälder och 0,8 förälder och 0,8
basbelopp vid pension efter basbelopp vid pension efter
båda föräldrarna. båda föräldrarna.
Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i
fråga om stipendier som
utbetalats före den 1 juli
1993.
3. lag om ändring i lagen
(1992:841) om ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370), 4. lag om
ändring i uppbördslagen
(1953:272), 6. lag om
upphävande av lagen
(1980:865) mot skatteflykt, 7.
lag om avdrag för kostnader
för bilresor till och
från arbetsplatsen vid 1994
års taxering med den
ändringen att orden "1
krona 20 öre" byts ut mot
"1 krona 30 öre".
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 8 december 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kostförmåner (mom. 1 och mom. 8 i motsvarande del)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Flera av förslagen som berör förmånsbeskattningen syftar enligt propositionen till att förenkla reglerna. Även om några av de föreslagna förändringarna av förmånsbeskattningen är av teknisk karaktär innebär emellertid en del av förslagen vissa ändringar i skattereformen. Det finns därför skäl att något kommentera regeringens skattepolitik i förhållande till det berättigade kravet på att skattereformens grundprinciper inte skall urholkas.
Skattereformen har varit i kraft i drygt två år. Med hänsyn till reformens stora omfattning och att två år är en för kort period är det för tidigt att dra några säkra slutsatser om dess olika effekter. Denna brist på erfarenheter av skattereformens sätt att fungera gäller inte minst de förändringar av tjänstebeskattningen som aktualiseras i propositionen.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en grupp med uppgift att göra en samlad kartläggning av skattereformens olika effekter. Gruppens arbete pågår men är ännu inte slutfört. Regeringen har vid flera tillfällen genomfört stora förändringar av skattereformen och har samtidigt demonstrerat en brist på respekt för den aktuella utvärderingen. Samma invändningar kan riktas mot de aktuella förslagen.
Det är vanligt att de borgerliga partierna, inte minst på skatteområdet, talar om fasta spelregler i politiken. Detta argument har inte så sällan använts av dessa partier, särskilt Moderaterna, för att motsätta sig många av våra förslag på skatteområdet.
När man redan två år efter det att skattereformen genomförts gör olika avsteg från dess grundprinciper visar detta, enligt vår uppfattning, knappast på någon större respekt för fasta spelregler i skattepolitiken. Vi är därför högst kritiska till att man som i denna proposition gör materiella förändringar av skattereformen.
Riksdagen har tidigare beslutat om en översyn av skattereformens effekter på svenska folkets måltidsvanor m.m. I propositionen anför föredragande statsrådet Bo Lundgren att han är beredd att ta initiativ till att en sådan undersökning företas i något sammanhang. Vi anser att en översyn bör göras beträffande ett flertal frågor rörande kostförmåner, såsom lunchätandet och hur detta påverkats, eventuella förändringar för branschen och dess anställda, hur beskattningen drabbar vissa redan utsatta låginkomsttagare och andra grupper, hur de hotell- och restauranganställdas skattesituation påverkats i förhållande till andra grupper. Sådana frågor bör lämpligen hanteras inom ramen för arbetet med att utvärdera skattereformen och hanteras skyndsamt. Väsentliga ändringar av reglerna bör anstå i avvaktan på utredningsresultatet.
Mot denna bakgrund bör man inte -- så som regeringen föreslår -- lagreglera Riksskatteverkets rekommendation (RSV Dt 199:24) om skattefrihet för fria måltider i samband med representation. Eftersom de föreslagna reglerna inte ens innehåller ett beloppstak finns det risk för missbruk av skatteförmåner av detta slag. Vi kan därför inte acceptera förslaget.
dels vid mom. 1 och mom. 8 i motsvarande del hemställt
1. beträffande kostförmåner att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i vad avser fria måltider i samband med representation och godtar propositionen i övrigt rörande kostförmåner,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen beträffande lagförslag 1 beslutar att punkt 1 första stycket av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag Reservanternas förslag
Anvisningar
till 32§
första stycket
3. Såsom intäkt av 3. Såsom intäkt av
tjänst skall upptagas, tjänst skall upptagas,
bland annat, hyresvärdet av bland annat, hyresvärdet av
bostad, som kan vara åt den bostad, som kan vara åt den
anställde upplåten. anställde upplåten.
För den, som är För den, som är
anställd och såsom anställd och såsom
löneförmån löneförmån
åtnjuter bostad, skall åtnjuter bostad, skall
alltså värdet av denna alltså värdet av denna
bostadsförmån bostadsförmån
medräknas vid medräknas vid
löneförmånernas löneförmånernas
uppskattning. Såsom uppskattning. Såsom
intäkt skall även intäkt skall även
upptagas exempelvis värdet upptagas exempelvis värdet
av fri kost och fria resor av fri kost och fria resor
ävensom skatter, ävensom skatter,
försäkringar o.d., som försäkringar o.d., som
arbetsgivaren betalat för arbetsgivaren betalat för
den anställdes räkning den anställdes räkning
eller som den anställde eller som den anställde
annars tillhandahållits annars tillhandahållits
på grund av på grund av
anställningen. Skatteplikt anställningen. Skatteplikt
föreligger dock inte för föreligger dock inte för
värdet av fri kost som värdet av fri kost som
åtnjuts på allmänna åtnjuts på allmänna
transportmedel vid transportmedel vid
tjänsteresa eller för tjänsteresa eller för
värdet av fri frukost som värdet av fri frukost som
åtnjuts på hotell eller åtnjuts på hotell eller
liknande inrättning i liknande inrättning i
samband med övernattning samband med övernattning
där under tjänsteresa, där under tjänsteresa,
allt under förutsättning allt under förutsättning
att kosten obligatoriskt att kosten obligatoriskt
ingår i priset för ingår i priset för
transporten eller transporten eller
övernattningen i fråga. övernattningen i fråga.
Värdet av fri kost som Arbetsgivares kostnader för
åtnjuts vid representation tryggande av arbetstagares
utgör inte heller pension genom avsättning
skattepliktig intäkt. eller pensionsförsäkring
Såvitt avser intern utgör inte skattepliktig
representation gäller detta intäkt för den
endast om sammankomsten är anställde. Förmån av
tillfällig och av kort fri försäkring avseende
varaktighet. Arbetsgivares reseskydd under tjänsteresa
kostnader för tryggande av är inte heller
arbetstagares pension genom skattepliktig.
avsättning eller
pensionsförsäkring
utgör inte skattepliktig
intäkt för den 2. Stipendier (mom. 3 och mom.
anställde. Förmån av 8 i motsvarande del)
fri försäkring avseende
reseskydd under tjänsteresa
är inte heller
skattepliktig.
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att skatt tas ut på fackliga stipendier.
Stipendiebeskattningen har tidigare varit föremål för översyn (se bl.a. Reformerad inkomstbeskattning, SOU 1989:33). Varken denna översyn eller den bedömning av dessa frågor som gjordes i samband med skattereformen utmynnade i något konkret förslag till hur stipendier skall beskattas.
Den föreslagna skatteskärpningen berör enligt propositionen enbart fackliga stipendier. Ett sådant förslag är helt oacceptabelt och är med hänsyn till sina ensidiga effekter riktade mot enbart en viss kategori direkt utmanande. Förslaget kommer dessutom att ge upphov till tolkningssvårigheter och gränsdragningsproblem. Förslaget måste därför avvisas. Däremot motsätter vi oss inte en framtida reformering av stipendiebeskattningen om en allsidig belysning av frågorna visar att reglerna bör ändras. Regeringen bör i så fall återkomma med ett nytt förslag.
dels vid mom. 3 och mom. 8 i motsvarande del hemställt
3. beträffande stipendier att riksdagen bifaller motion 1992/93:Sk20 och avslår proposition 1992/93:127 i denna del,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen beträffande lagförslag 2 beslutar dels att 19§ första stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag Reservanternas förslag
19§ Till skattepliktig inkomst räknas icke:
vad som -- -- -- -- -- -- -- -- -- utgivet belopp:
stipendier för mottagarens stipendium som är avsett
utbildning; för mottagarens utbildning
och inte utgör
ersättning för arbete
som har utförts eller skall
utföras för utgivarens
räkning;
stipendium som -- -- -- -- -- -- -- -- -- till 500 kronor.
dels att sista meningen utgår ur de föreslagna övergångsbestämmelserna.
3. Hobby (mom. 4 a och mom. 8 i motsvarande del)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Genom skattereformen infördes nya principer för att beskatta olika typer av hobbyverksamhet. Man valde då en kompromiss som innebär en avvägning mellan det faktum att kostnader för hobbyverksamhet är av privat karaktär och kravet på att i beskattningen ta hänsyn till att en verksamhet under de första åren efter starten ofta drivs med underskott.
Regeringen föreslår att tiden för kvittning av gamla underskott mot framtida inkomster utökas från ett till fem år. På grund av otillräckliga erfarenheter av regeltillämpningen och risken för skatteplanering bör förslaget till utökade kvittningsmöjligheter avslås.
dels vid mom. 4 a och mom. 8 i motsvarande del hemställt
4. beträffande hobby a) att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i denna del,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i vad avser ändring i 33§ 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
4. Hobby (mom. 4 b)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Propositionen är förvisso ett litet framsteg för den som har en hobby. Men förslaget är helt otillräckligt om man vill behålla den stora näringsgren som trav- och galoppsporten är, till gagn för svenska skattebetalare.
Som anförs i motion Sk18 av Peter Kling (nyd) och Sten Andersson i Malmö (m) uppgår hästägarnas kostnader inom trav- och galoppsporten för träningsavgifter, foder, transporter och veterinärkostnader till ca 1,8 miljarder kronor/år. I denna kostnad är inte kapitalkostnader för inköp av hästar medtagna. Den totala prissumma som dessa hästägare tävlar om är 550 miljoner kronor. För hästägarna blir det alltså sammanlagt ett stort underskott, men ändå skall den som tillfälligt råkar få en vinst betala egenavgifter till socialförsäkringen och inkomstskatt. Avdragsmöjligheterna har varit mycket begränsade, och med förslaget i propositionen blir det ett trassel och utredningsproblem många år bakåt i tiden.
Det ligger i sakens natur att man med sådana regler helt äventyrar framtiden för travsporten. Denna näring, som omsättter ca 14 miljarder kronor, sysselsätter direkt och indirekt ca 60 000 människor som kommer att mista sina arbeten och därmed orsaka skatteförluster för staten i förlorade arbetsgivaravgifter och uteblivna inkomstskatter. Staten får dessutom in omkring 650 miljoner kronor på totospelet per år. Om spelet minskar, vilket det kommer att göra om kvaliteten på löpen minskar, tappar staten ytterligare inkomster. Härtill kommer att stödet från ATG (AB Trav och Galopp) till friidrotten, veterinärvården, forskning och utbildning m.m. kommer att minska eller utebli.
Resultatet av allt detta blir alltså en mycket dålig affär för staten och oss alla. Om ett enskilt företag sköttes på liknande sätt skulle de ansvariga omgående avskedas. Det förslag som regeringen lägger fram innebär inte några större förändringar eller att framtidsutsikterna för trav- och galoppsporten förbättras nämnvärt.
Förslaget i motion Sk18 om skattefrihet för högst två hobbyhästar per person kan ge människor en morot och stimulans att köpa en tävlingshäst och en dröm om att eventuellt få en av de mycket få tävlingshästar som kan springa in en betydande vinst. Förslaget innebär därmed att man inte ytterligare urholkar förutsättningarna för trav- och galoppsporten samt att man bibehåller skatteintäkterna från denna näring åt AB Sveriges ägare, dvs. skattebetalarna.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till den lagändring som behövs.
dels vid mom. 4 b hemställt
4. beträffande hobby b) att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk18 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om ett skattefritt hobbyhästägande med maximalt två hästar per person.
5. Barnpension (mom. 5 b)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk19 av Peter Kling m.fl. (nyd) är det gällande systemet för barnpension både byråkratiskt och kostnadskrävande och dessutom orättvist.
Ungdomar som har barnpension får skatteproblem om de tar ett feriearbete eller skaffar andra extrainkomster, eftersom barnpensionen förbrukar det grundavdrag som alla är berättigade till. Extrainkomsten blir då beskattad från första kronan. Detta måste upplevas som orättvist och omotiverat, eftersom ungdomar normalt sett kan ha ett feriearbete eller annat extrajobb skattefritt. Det är också så att barnpensionen kan sägas ha trätt i stället för det skattefria underhåll som den avlidne föräldern bidragit med.
I verkligheten är det bara en liten del av de ca 30 000 som har barnpension som har eller kommer att få extrainkomster som skall beskattas. Det skattebortfall som uppkommer om man utformar reglerna på ett lämpligare sätt blir alltså inte stort.
Kravet i motionen är att regeringen skall återkomma till riksdagen med en lämplig lösning på den aktuella frågan. Detta yrkande bör bifallas.
dels vid mom. 5 b hemställt
5. beträffande barnpension b) att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk19 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om beskattningen av barnpension.
6. Skatteflyktsklausulen (mom. 7 och mom. 8 i motsvarande del)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Den s.k. skatteflyktslagen genomfördes 1980 av den dåvarande borgerliga regeringen. Lagen tidsbegränsades under en femårsperiod för att regelbundet kunna utvärderas från rättssäkerhetssynpunkt. Från 1983 utvidgades skatteflyktslagen.
Lagen har alltså utvärderats från rättssäkerhetssynpunkt vid flera tillfällen, och den har också varit föremål för en mera ingående översyn (se Skatteflyktsutredningen, SOU 1989:81). Regeringen föreslår att lagen avskaffas redan från 1993 med motiveringen att den skulle hota viktiga rättssäkerhetsintressen.
Av de utvärderingar och den mera genomgripande översyn av lagen som hittills har gjorts är det möjligt att konstatera följande. JK har i sina två utvärderingar (1985 och 1988) av lagen inte funnit att den skulle hota viktiga rättssäkerhetskrav. Regeringens argument på denna punkt saknar därför saklig grund. Tidsbegränsningen av lagen är också motiverad av rättssäkerhetsskäl. Gjorda utvärderingar visar också att lagen har använts mycket restriktivt i rättstillämpningen vilket i stället har medfört kritik för att den är ineffektiv.
Regeringens förslag innebär utan tvekan att skattemyndigheterna fråntas ett användbart instrument för att bekämpa skatteflykt. Detta instrument har en viktig preventiv betydelse för att minska otillåten skatteflykt. Det är särskilt allvarligt att man just nu avskaffar skatteflyktslagen när det finns mycket som talar för att olika former av skatteundandragande ökar kraftigt.
Vi anser mot bakgrund av denna genomgång av sakskälen att regeringens förslag är direkt stötande och knappast kan uppfattas på annat sätt än som ett stort ointresse för att med kraft bekämpa olika former av skatteflykt.
Socialdemokraterna har under sin regeringstid genomfört en rad åtgärder för att bekämpa skattefusk, skatteflykt och s.k. skatteplanering. Moderaterna har varit motståndare till alla dessa åtgärder. Även Folkpartiet och Centern har ställt sig avvisande till den del av dessa åtgärder. Efter regeringsskiftet har den nya regeringen gjort en rivstart på skatteområdet. Ett flertal åtgärder som regeringen har låtit genomföra ökar möjligheterna till skatteundandraganden och utgör allvarliga avsteg från bärande principer i skattereformen.
Regeringen har i år tillsatt en parlamentarisk kommission för att se över rättssäkerheten. Kommissionens uppgift är inte att se till att trygga medborgarnas rätt till utbildning, arbete och social trygghet och omvårdnad, dvs. frågor som i dag fordrar all uppmärksamhet. Vad man skall ta upp är i stället de ofta överdrivna attacker som sedan lång tid har riktats mot vissa detaljer i skattelagstiftningen. Från Moderaternas sida talar man mycket om lag och ordning. I och för sig är det glädjande att deras lidelse för rättssäkerheten är så stark. Men det är beklagligt att den inte är lika stark när det gäller kampen mot ekonomisk brottslighet och skatteflykt. Det är också beklagligt att Centern och Folkpartiet har en vacklande inställning till skattesmitning.
Vi kommer i ett annat sammanhang att på nytt lägga fram ett samlat program mot ekonomisk brottslighet och skattesmitning. I detta program är en skatteflyktsklausul en viktig del. Vi avvisar med skärpa förslaget att nu slopa skatteflyktslagen.
dels vid mom. 7 och mom. 8 i motsvarande del hemställt
7. beträffande skatteflyktsklausulen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk22 avslår proposition 1992/93:127 i denna del,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen avslår lagförslag 6 om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt.
Särskilt yttrande
Bilkostnader (mom. 2)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför:
I propositionen föreslår regeringen ett oförändrat bilkostnadsavdrag på 12 kr/mil. Efter motionstiden går regeringen sedan ut med en kommuniké om en höjning av bilkostnadsavdraget till 13 kr/mil på grund av effekterna av bensinskattehöjningen.
Bensinskattehöjningen och övriga skattefrågor vilar på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och regeringspartierna. Enligt vår uppfattning är det inte acceptabelt att regeringspartierna agerar på det här sättet vid sidan av den träffade uppgörelsen, utan att i förväg ta någon som helst kontakt med oss. Förfarandet strider också på andra sätt mot den ordning som bör gälla för riksdagsbehandlingen av skattefrågor.
Utskottet föreslår nu -- i konsekvens med regeringens kommuniké -- att bilavdraget höjs, utan att regeringen eller utskottet har presenterat något som som helst underlag för att bedöma konsekvenserna av förslaget. Men det står utan vidare klart att det blir ett betydande skattebortfall, särskilt för kommunerna.
Socialdemokraterna har vid behandlingen av krispropositionen hävdat att det av flera skäl är motiverat att uppskjuta bensinskattehöjningen. Eftersom vi inte har fått gehör hos övriga partier för denna uppfattning kommer bilresenärerna att drabbas av väsentliga prishöjningar efter årsskiftet. I det läge som har uppkommit bör man på något sätt kompensera dem som har långa resor till arbetet eller kostnader för bilresor i tjänsten för den merkostnad som uppkommer för dessa resor, och vi instämmer därför i utskottets förslag. Med detta särskilda yttrande vill vi emellertid understryka att frågorna borde ha behandlats mer noggrant än vad som nu har blivit fallet. Med tanke på den träffade överenskommelsen borde man också ha samrått med Socialdemokraterna i denna fråga.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Vi biträder reservationerna 1, 2 och 6.
När det gäller skatteflyktsklausulen vill jag understryka vad som anförs i denna fråga i motion Sk22 av Lars Werner m.fl. (v).
I betänkandet av Skatteflyktsutredningen (SOU 1989:81) gjordes en genomgång av utländsk rätt på detta område. Av de sex länder som studerats visade det sig att fem hade liknande generalklausuler mot skatteflykt som den svenska. Det gällde Storbritannien, Finland, Canada, dåvarande Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike. Samtliga dessa stater brukar normalt anses som rättssamhällen.
I Sverige har det hittills ansetts som en god regel att utvärdera om tillämpningen av den aktuella lagstiftningen inneburit problem. I detta fall har Justitiekanslern vid två tillfällen fått i uppdrag att granska tillämpningen av skatteflyktslagen ur rättssäkerhetssynpunkt. JK har funnit att tillämpningen av lagen präglats av stor försiktighet och att det inte finns något stöd för antagandet att kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet åsidosatts.
En genomgång av de domar där lagen mot skatteflykt tillämpats ger föga stöd för regeringens uppfattning att de allmännas ställning gentemot den enskilde stärks på ett sätt som inte är rimligt. Det totala antalet domar gällande skatteflyktslagen 1981--1988 är 41, och inte i något av dessa fall har det påståtts att den enskildes rättssäkerhet åsidosatts. Antalet förhandsbesked där skatteflyktslagen ansetts tillämplig har under samma period varit 24. Inte heller beträffande dessa har kritik framförts beträffande rättssäkerheten.
Det finns däremot starka skäl att behålla lagen mot skatteflykt. Vetskapen att vissa genom skatteflyktsåtgärder undgår skatt är självfallet ägnat att försvaga viljan hos övriga skattskyldiga att fullgöra en betungande skattebörda. Det katastrofala läget när det gäller den ekonomiska brottsligheten och problemen kring det avancerade skatteundandragandet gör att det allmänna förlorar stora skatteinkomster. Om dessa missförhållanden inte åtgärdas utan tvärtom underlättas genom slopandet av lagen mot skatteflykt, är detta dessutom i sig ägnat att undergräva allmänhetens vilja att solidariskt betala skatt. I nuvarande statsfinansiella situation med ett våldsamt växande budgetunderskott torde ett avskaffande av generalklausulen mot skatteflykt inte utgöra den klokaste signalen till skattebetalarna.
Att avskaffa generalklausulen mot skatteflykt är fel åtgärd vid fel tidpunkt.
klipps in sist på s. 2 efter den satta prop-texten
I detta sammanhang tar utskottet också upp den reglering av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen som föranleds av proposition 1992/93:108 och utskottets betänkande 1992/93:SkU8.
Med den justering som föranleds härav har lagförslagen följande lydelse.