Vissa frågor avseende skolväsendet
Betänkande 1990/91:UbU17
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU17
Vissa frågor avseende skolväsendet
Innehåll
1990/91 UbU17
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:115 (utbildningsdepartementet) om vissa skollagsfrågor m.m. jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:115 föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 4. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare (1986:163), 5. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262), 6. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480), 7. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förordningsreglering (avsnitt 4), 8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om granskning av läromedel (avsnitt 5).
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1990/91:115
1990/91:Ub178 av Gunilla Andersson och Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personalsammansättningen vid den flexibla skolstarten.
1990/91:Ub179 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolhälsovårdens allmänna inriktning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolhälsovården skall vara avgiftsfri för eleverna, 3. att riksdagen beslutar att socialstyrelsen skall ha tillsyn över skolhälsovården, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en tjänst som skolöverläkare skall finnas vid tillsynsmyndigheten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsynsmyndighetens samverkan med andra myndigheter.
1990/91:Ub180 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och barnomsorg, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av skollagen när det gäller sexåringars rätt att jämställas med skolpliktiga barn, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av stadieindelningen i grundskolan, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av skollagen så att undervisning i hemspråk och andra icke-obligatoriska inslag i utbildningen kan förläggas till lördagar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minsta rimliga gruppstorlek för anordnande av hemspråksundervisning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfria skolmåltider.
1990/91:Ub181 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa årskurslös förskola--skola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa pedagogiken till sexåringarna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta fram ett gemensamt måldokument för barnomsorg och grundskola först innan man beslutar om sexårsstart, 4. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1--3, avslår propositionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de ekonomiska skälen inte skall vara avgörande för en tidigare skolstart, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förskollärare och lärare skall ha erforderlig utbildning/fortbildning innan sexårs skolstart införs, 7. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt att välja skola, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hänsyn skall tas till trafik och ålder, inte enbart avstånd, vid beslut om skolskjuts, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorium för kommunerna att anordna hemspråksundervisning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen ej skall förläggas på lördagar, 11. att riksdagen beslutar att bibehålla lagfäst rätt till obligatorisk skolhälsovård, 12. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till tre års gymnasium, 13. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till individuellt program på gymnasiet, 14. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till studieavbrott.
1990/91:Ub182 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:115 såvitt avser förslag om ändring i 14 kap. 3 § skollagen i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolläkarens roll i skolhälsovården.
1990/91:Ub183 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att skolplikten i Sverige skall inträda då barnen fyller sex år i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidrymd och förutsättningar för reformens genomförande, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala beslut om möjligheter till en tidigare skolstart, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om varje elevs rätt att optimalt utvecklas enligt sina förutsättningar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lågstadiets organisation, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en individuellt avpassad studietakt, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för skolan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildning, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarfortbildning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolans inriktning året före skolstarten, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagreglering av elevers och föräldrars rätt att välja skola i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas skyldighet att informera om rätten att välja skola, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragen till fristående skolor, 14. att riksdagen beslutar att former för elevinflytande skall beslutas lokalt, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om granskning av läromedel, 16. att riksdagen avslår regeringens förslag att inrätta en överklagandenämnd för skolväsendet.
1990/91:Ub184 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolförberedande verksamhet för femåringar i daghem eller deltidsgrupp, neutral avgift samt om förändrad organisation av lågstadiet med åtföljande personalförändringar.
1990/91:Ub185 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolförberedande verksamhet för sexåringar som skall börja skolan.
1990/91:Ub186 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolplikten på sikt skall inträda när eleven fyller sex år och vara tioårig, 2. att riksdagen beslutar att 4 kap. 6 § skollagen skall utformas i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen beslutar att beslut enligt 4 kap. 6 § skollagen skall kunna överklagas hos kammarrätt, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en fristående skola som godkänts av skolverket också skall vara berättigad till statliga och kommunala bidrag, 5. att riksdagen beslutar att föräldrars inflytande skall garanteras i skollagen, 6. att riksdagen beslutar att skollagen skall utformas så att det blir möjligt för kommuner att delegera beslut till ett skolråd i enlighet med vad i motionen anförts, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolmognadsprov.
1990/91:Ub187 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskolans stadieindelning, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om flexibel skolstart, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till ekonomiska faktorer vid val av skola, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förläggning av icke obligatoriska inslag i undervisningen, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som avser beslut om statsbidrag till fristående skolor, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna skall besluta om ekonomiskt stöd till de fristående skolorna.
1990/91:Ub188 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att länsrätt, i stället för kammarrätt, skall pröva besvär enligt skollagen.
Motion från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prövningsförfarande för bidrag till fristående skolor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstyrelsens rätt att fatta beslut om fristående skola.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:18
1990/91:Ub6 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överlåtande av godkännande- och bidragsbeslut i fråga om fristående skolor i sin helhet till kommunerna.
1990/91:Ub35 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om friskolors rätt till statliga och kommunala bidrag, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förfarandet vid godkännandet av friskolor.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub201 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av skollagen att det i vissa fall blir möjligt att tvångsförflytta elever på grundskolenivå.
1990/91:Ub206 av Sven-Gösta Signell och Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger per år.
1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skolförberedande förskola, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidigare skolstart, 11. att riksdagen beslutar om godkännande av fristående skola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommuner skall vara skyldiga att anordna kommunal vuxenutbildning.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en flexibel skolstart.
1990/91:Ub275 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel skolstart.
1990/91:Ub307 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolhälsovårdens ställning i den nya skolorganisationen.
1990/91:Ub311 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel skolstart. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So632.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel skolstart, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en framtida verksamhet för sexåringar inom den obligatoriska grundskolan.
1990/91:Ub330 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hindren för gymnasieutbildning på entreprenad undanröjs.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olika försök med årskurslös undervisning och intagning av sjuåringar höst och vår.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 15. att riksdagen beslutar att godkännande av friskolor skall ske i enlighet med vad i motionen anförts, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstart vid sex års ålder.
Motion med anledning av proposition 1990/91:85
1990/91:Ub147 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser förslaget om att beslut att inte ta emot viss sökande till gymnasieskolan skall kunna överklagas i domstol.
Utskottet
Skolväsendets reformering
Riksdagens beslut hösten 1989 om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) innebär att kommunerna från den 1 januari 1991 har ett helt och odelat arbetsgivaransvar för all personal i skolan. Genom riksdagens ställningstagande till propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) lades principerna för en mål- och resultatorienterad styrning av skolan fast. De grundläggande principerna för ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna har reglerats i två inledande kapitel i en ny skollag som omfattar alla skolformer.
Från den 1 juli 1991 kommer ett nytt statsbidragssystem för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen att tillämpas. Det är utformat som ett finansiellt stöd till kommunernas samlade skolverksamhet och skall ge dem förutsättningen att bedriva en likvärdig skolverksamhet. Statsbidraget reglerar inte skolans organisation. Det står huvudmännen fritt att använda statsbidraget för olika ändamål inom skolan.
Under innevarande riksmöte kommer riksdagen att ta ställning till proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen, i vilken förslag till reglering i lag av dessa skolformer läggs fram.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna avskaffas samt att två nya centrala myndigheter inrättas på skolområdet, nämligen statens skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan. Båda myndigheterna skall börja sin verksamhet den 1 juli 1991. Riksdagen kommer senare under detta riksmöte att ta ställning till myndigheternas organisation och resursbehov enligt förslag i årets kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150).
Regeringen har den 25 oktober 1990 tillkallat en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir. 1990:62). Slutligen har regeringen den 14 februari 1991 tillkallat en kommitté med uppgift att lämna förslag till mål och riktlinjer för barnomsorgen samt det offentliga skolväsendet (dir. 1991:9). Kommittén skall också lämna förslag till riktlinjer och modeller för kursplaner och förslag till timplaner för grundskolan.
De förslag som regeringen presenterar i föreliggande proposition avser att för grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan i lag lägga fast de regler för styrning som följer av riksdagens tidigare ställningstaganden. Vidare görs justeringar av bestämmelserna om skolhälsovården och om fristående skolor. Med de nu föreliggande förslagen har reformeringen av skollagen slutförts.
I propositionen framläggs även förslag om inrättande av en särskild nämnd för överprövning av vissa beslut inom skolan, ändringar i skollagen med anledning av flexibel skolstart, sakliga förändringar i skollagen i vad gäller elevinflytande, grundskoleelevers placering på olika skolor samt förläggning av icke obligatoriska inslag i utbildningen.
Överprövning av beslut enligt skollagen m.m.
Det har ankommit på skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna att pröva beslut enligt skollagen och till den anslutande förordningar. Enligt föredragande statsrådet finns det även efter den nu aktuella reformeringen av skollagen ett antal beslut som bör få överklagas. Flera av dem är av det slag som nu överprövas av skolöverstyrelsen. Som nämnts i det föregående kommer såväl skolöverstyrelsen som länsskolnämnderna att upphöra med utgången av juni månad 1991.
I proposition 1990/91:85 om en ny gymnasieskola och vuxenutbildning föreslog regeringen som interimistisk lösning att överklagandena i samtliga fall som då var aktuella skulle gå till länsrätten (jfr 5kap.11§ resp. 5kap. 30§ i förslaget till ny skollag). Föredragande statsrådet aviserade dock att han skulle återkomma till instansfrågan i föreliggande proposition.
Regeringen föreslår nu att beslut enligt skollagen som regel skall överprövas av en särskild nämnd, skolväsendets överklagandenämnd. Undantag görs för ett antal beslut som har utpräglat judiciell karaktär eller gäller sådant som utgör eller ligger nära vad som anses som civila rättigheter. Överklaganden av dessa beslut förs till kammarrätt.
I propositionen ges exempel på ärenden som har utpräglat judiciell karaktär och sådana fall där beslutet kan anses vara sådant att det angår någons civila rättigheter, i den mening detta begrepp har enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
I motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 16 avvisas regeringens förslag att ett nytt prövningsorgan, skolväsendets överklagandenämnd, inrättas. I stället bör kammarrätt pröva skollagsfrågor. I motion 1990/91:Ub188 (fp) föreslås att riksdagen skall besluta att länsrätt i stället för kammarrätt i första instans skall pröva besvär enligt skollagen. Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 4 bör beslut om mottagande av elev i gymnasieskolan inte överklagas i domstol.
Riksdagen har under hösten 1990 fattat beslut om den statliga skoladministrationen med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Statens skolverk kommer att organiseras med en central del och en fältorganisation för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling av skolväsendet. Med hänvisning till det nya skolverkets huvuduppgifter finner utskottet det inte motiverat att det skall ankomma på denna myndighet att överpröva vissa beslut enligt skollagen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en särskild nämnd, skolväsendets överklagandenämnd, inrättas för prövning av vissa skollagsärenden och föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4, 1990/91:Ub183 yrkande 16 och 1990/91:Ub188 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1kap.14§.
I konsekvens med detta ställningstagande föreslår utskottet att riksdagen beträffande överklagande av vissa beslut antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 11 och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§.
Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 3 bör beslut om val av skola enligt den föreslagna lydelsen av 4kap. 6§ skollagen kunna överklagas hos kammarrätt. Enligt motionärerna bör elevers och föräldrars val av skola betraktas som en civil rättighet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Enligt gällande bestämmelser får skolstyrelsens beslut om fördelning av elever på olika skolenheter inte överklagas (grundskoleförordningen 7kap. 2§). Besluten ägnar sig inte för överprövning eftersom ändring i placeringen av en elev ofta för med sig behov att flytta en annan i elev i stället. Konkurrens om platserna vid en viss skola uppstår ju endast om platserna där inte räcker för alla som önskar bli placerade där. Det skulle uppstå ohållbara och från rättssäkerhetssynpunkt oacceptabla konsekvenser om överinstansen på talan av en missnöjd skulle behöva göra om fördelningen och flytta någon annan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 3.
Flexibel skolstart m.m.
Regeringen redovisade i skrivelse till riksdagen (1990/91:50) det pågående arbetet vad gäller barnomsorg och skola samt flexibel skolstartsålder.
I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 10) tas frågan upp om ett gemensamt ansvar för barnomsorg och skola och flexibel skolstart. Regeringen erinrar om den s.k. förskola-skola-kommittén som i sitt betänkande (SOU 1985:22) bl.a. redovisade förutsättningar för och möjligheter till en samverkan mellan förskolan och skolan. Enligt riksdagens beslut om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) bör målsättningen vara att alla barn som behöver heldagsomsorg skall få det inom ramen för den obligatoriska undervisningen och den frivilliga barnomsorgen i kommunen. För närvarande arbetar den av regeringen tillsatta skolbarnomsorgskommittén (dir. 1989:16) med uppgift att följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och barnomsorg.
I budgetpropositionen (s.49f.) understryks vikten av en gemensam lokal organisation för skola och barnomsorg. Enligt föredragande statsrådet pekar utvecklingen mot att gränserna mellan förskola och skola suddas ut allt mer. Det är frågan om en gradvis övergång från en verksamhetsform till en annan. Regeringen erinrar vidare om riksdagens beslut om den ändring i socialtjänstlagen (bet. 1990/91:SoU9, rskr. 97) som innebär att det i fortsättningen skall stå kommunerna fritt att utforma sin nämndorganisation på det sätt som passar de lokala förhållandena.
I föreliggande proposition framläggs förslag om flexibel skolstart. Skolplikten skall som hittills inträda höstterminen det år barnet fyller sju år (jfr 3kap. 6§ skollagen), men barnets vårdnadshavare får bestämma att barnet skall börja skolan det år barnet fyller sex år.
I propositionen motiveras förslaget om en flexibel skolstart. Bl.a. framhålls att de nordiska länderna över huvud taget har en sen skolstart jämfört med andra länder. Aktuell forskning visar att barnens språkliga utveckling grundläggs mycket tidigt och att den är avgörande för barnens möjligheter att tillägna sig kunskaper och färdigheter i skolan. Det går inte att dela upp barnets utveckling i en del som hör till dess fritid och en annan del som utgörs av teoretisk inlärning. Alla som arbetar med barn måste således göra det utifrån en helhetssyn på barnets utveckling, understryks i propositionen. Med en elevanpassad undervisning kan skolstarten göras mer flexibel. Utifrån barnets utvecklingsnivå kan det ofta vara positivt att få börja skolan redan vid sex års ålder. Mot denna bakgrund skall skolan ha en skyldighet att anpassa sin verksamhet till barnens mognadsgrad.
Regeringen föreslår således att föräldrarna skall få rätten att avgöra om ett barn skall börja i skolan vid sex eller sju års ålder. Detta slås fast i föreslagen lydelse av 3kap. 8§ skollagen. Enligt regeringen har föräldrarna de bästa förutsättningarna att bedöma barnets mognadsnivå och vilka förutsättningar det har att delta i skolans verksamhet. Regeringens förslag innebär dock att kommunerna under en övergångstid om sex år får bestämma i vilken mån sexåringar skall tas in i skolan. Bestämmelsen enligt nämnda lagrum skall således tillämpas först fr.o.m. den 1 juli 1997. På så sätt kan kommunerna själva under denna tidsperiod avgöra hur snabbt de vill genomföra reformen. Om kommunen inte kan tillgodose alla vårdnadshavares önskemål om en tidigare skolstart för deras barn bör enligt propositionen barnets biologiska ålder utgöra den främsta urvalsgrunden för skolstarten.
I fem motioner, nämligen 1990/91:Ub183 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 1 delvis samt motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkande 6, 1990/91:Ub275 (fp) delvis och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 21 föreslås att skolpliktsåldern sänks till sex år. I de två förstnämnda motionerna hänvisas bl.a. till aktuell forskning om barnets utveckling. Enligt motionärerna är det viktigt att ta till vara den tid då barnen är särskilt receptiva och motiverade för att med en lämplig strukturerad pedagogik lära sig läsa, skriva och räkna. Enligt motionärerna skall de få möjlighet att utvecklas i en individuellt strukturerad inlärnings- eller träningssituation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I propositionen framhålls att nästan alla barn i dag deltar i någon form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra följande led i samhällets insatser för barns utveckling. Enligt regeringen är det således naturligt att barnomsorgen och grundskolan nu bör få ett gemensamt måldokument (jfr Mål och riktlinjer m.m. för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet, dir. 1991:9). Det är innehållet i verksamheten, inte organisationsformen, som med utgångspunkt i barnets behov blir det viktiga.
Utskottet delar regeringens principiella ståndpunkt när det gäller att betrakta förskola och skola som på varandra följande led där innehåll och metod anpassas efter barns förutsättningar. Därmed reduceras begreppet skolplikt till att vara den juridiska term som garanterar barn rättighet att gå i skolan. Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra nuvarande skolpliktsålder.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6, 1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 7§.
Regeringens förslag till flexibel skolstart avstyrks i motionerna 1990/91:Ub187 yrkande 2 och 1990/91:Ub259 yrkande 2 (båda c). Enligt motionärerna bör utgångspunkten för en diskussion om en tidigarelagd skolstart vara barnens behov och vad som är lämpligt ur pedagogisk synpunkt. I motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 (båda v) avvisas likaså regeringens förslag om flexibel skolstart. Enligt motionärerna är det angeläget att påskynda en fortsatt uveckling av samverkan mellan barnomsorg och skola. Det bör vara möjligt att skapa en obligatorisk verksamhet för sexåringarna som tar till vara det bästa från förskolans praktik och pedagogik och för det samman med lågstadiets arbetssätt. Förutom att barnomsorgen och skolan bör omfattas av ett gemensamt måldokument anser motionärerna att det även krävs en samordning av dessa båda verksamheter på såväl central som lokal nivå.
Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) bör en årskurslös förskola--skola införas (yrkande 1). Utgångspunkten för undervisningen bör vara en helhetssyn på barnen. Undervisningen måste därför anpassas till elevernas behov (yrkande 2). Innan ett beslut fattas om flexibel skolstart bör ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola föreligga och vidare bör viss fortbildning av lärare ha genomförts (yrkandena 3, 4 och 6).
Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 2 bör reformen om en tidigare skolstart genomföras under perioden 1993--1999. Vidare bör en sådan förändring förberedas väl, så att ett antal förutsättningar kan uppfyllas. Det bör dock vara möjligt att tidigarelägga ett sådant genomförande under förutsättning att kommunen kan erbjuda en fullgod skolgång för sexåringarna och att föräldrarna önskar en tidigare skolstart för sina barn (yrkande 3).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en flexibel skolstart. Utskottet delar regeringens uppfattning att vårdnadshavarna nu skall få rätt att avgöra om deras barn skall börja i skolan vid sex eller sju års ålder. Utskottet har heller inget att invända mot att kommunerna under en övergångstid om sex år får bestämma i vilken mån sexåringar skall tas in i skolan. Fr.o.m. den 1 juli 1997 skall dock sexåringar jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.
Utskottet vill med anledning av vad som framförs i proposition och motioner understryka att övergången till en flexibel och genomsnittligt sänkt skolstartålder ställer krav på förändringar i kommunerna. De höga kvalitetskrav som utskottet vill ställa på all skolverksamhet måste självfallet gälla för den verksamhet som erbjuds sexåringarna. Även om strävan skall vara att i största möjliga utsträckning tillgodose föräldrarnas önskemål bör sexåringar bara tas emot i den utsträckning som skolorganisationen kunnat anpassas till denna elevgrupps behov.
Därvid bör givetvis ett antal förutsättningar vara för handen. Av stor vikt är självfallet tillgången till lärare och annan personal som fått möjlighet att genomgå fortbildning samt sammansättningen av personalgrupperna. En annan faktor är tillgången till ändamålsenliga lokaler. En ytterligare faktor är förekomsten av sådana samarbetsformer mellan förskola och skola samt inom grundskolans lågstadium att en individualiserad verksamhet kan åstadkommas. Innehåll och metodik måste vidare anpassas efter barnens behov.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:115 och motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 delvis och 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub183 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3 kap. 8 § samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
I motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis (båda fp) föreslås att tioårig skolplikt skall införas på sikt. Kunskapsstoffet är så stort att ett tionde grundskoleår är starkt motiverat. Det är enligt motionärerna felaktigt att tro att sexåringarna lika väl skulle kunna tillägna sig de kunskaper och färdigheter som sjuåringarna i dag får i årskurs 1 i grundskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Regeringen föreslår ingen ändring av skollagen när det gäller skolpliktens längd (3kap. 10§). Vidare behålls de nuvarande reglerna om att skolplikten normalt upphör då elever tillfredsställande slutfört högsta årskursen i grundskolan eller i vart fall efter det år då eleven fyller 16 år.
Utskottet konstaterar att en elev, som börjar i grundskolan vid sex års ålder och som inte tillfredsställande har slutfört högsta årskursen i grundskolan, har rätt att få utbildning t.o.m. utgången av vårterminen då eleven fyller 16 år.
Att införa en tioårig skolpliktstid skulle enligt utskottets uppfattning få stora ekonomiska konsekvenser för statsverket. Med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis. Till detta vill utskottet lägga följande. I direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:9) framhålls att det mot bakgrund av förändringarna inom skolområdet och förskolan nu ges en unik möjlighet att formulera måldokument för skilda skolformer, inkl. barnomsorgen, utifrån en samsyn på de övergripande målen för verksamheterna. En sådan samordning bör medföra en sammanhängande och därmed en kvalitativt bättre och effektivare utbildning. Vidare heter det att förskolan, grundskolan och gymnasieskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Vuxenutbildningen skall komplettera bristande ungdomsutbildning eller bygga vidare på gymnasieskolans kunskaper. Varje skolform måste därför befästa och bygga vidare på vad eleverna har lärt sig tidigare.
I motion 1990/91:Ub178 (s) framhålls vikten av att förskollärare bör ingå i arbetsenheten på lågstadiet i syfte att bl.a. medverka till att överföra den pedagogik som praktiseras i förskolan och som enligt motionärerna med fördel även kan tillämpas på äldre barn. I motion 1990/91:Ub184 (s) delvis konstateras att en flexibel skolstart kräver en allsidig och bred pedagogisk och social kunskap hos personalen. En sådan kompetens finns i arbetslag med både förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger.
Utskottet konstaterar att frågan om personal på lågstadiet vid flexibel skolstart behandlas i propositionen (s. 50). Enligt föredragande statsrådet är det viktigt att de berörda personalgrupperna får praktiska erfarenheter av varandras verksamhetsområden. Föredragande statsrådet framhåller att det redan förekommer att lärare tjänstgör i förskolan liksom att förskollärare tjänstgör på lågstadiet. Det anses självklart att sådan tjänstgöring kommer att bli vanligare i framtiden. Att t.ex. en förskollärare ingår i arbetsenheten på lågstadiet finner föredragande statsrådet naturligt.
Utskottet vill erinra om att de organisatoriska hindren mot en samordnad eller gemensam verksamhet för barnomsorgen och skolan har undanröjts genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58).
Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motionerna 1990/91:Ub178 och 1990/91:Ub184 (delvis) avstyrks.
I motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10 och 1990/91:Ub241 yrkande 5 (båda m) föreslås att alla barn året före skolstarten skall erbjudas en skolförberedande verksamhet i förskolan. Denna förskola -- i ordets egentliga mening -- skall vara basen för skolan och organisatoriskt ha samma huvudman som skolan. En tidigare skolstart innebär, enligt motion 1990/91:Ub184 (s) delvis, att de skolförberedande aktiviteterna måste byggas ut i första hand för femåringarna. Enligt motion 1990/91:Ub185 (s) bör de barn som deltagit i någon form av skolförberedande verksamhet ha företräde före andra barn vid skolstarten.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Som framhålls i propositionen (s. 49) deltar nästan alla barn i någon form av samhällelig barnomsorg. Utbyggnaden av förskolan gör att allt fler barn har erfarenhet av pedagogisk verksamhet och organiserad social samvaro när de börjar skolan. Mot denna bakgrund bör enligt föredragande statsrådet principerna för hur mål skall utformas och hur innehållet skall systematiseras för barnomsorgen och grundskolan samordnas.
Utskottet vill erinra om den nyligen tillsatta kommittén (dir. 1991:9) med uppgift att bl.a. lämna förslag till mål och riktlinjer för barnomsorgen. I direktiven hänvisar regeringen till 1985 års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:209, bet. SoU5, rskr. 27) om förskola för alla barn och det av socialstyrelsen utarbetade pedagogiska programmet för förskolan som fastställdes år 1987.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta läroplanskommitténs förslag om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola och den fortsatta beredningen inom regeringskansliet när det gäller ett ställningstagande till frågor om skolförberedande verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10, 1990/91:Ub184 delvis, 1990/91:Ub185 och 1990/91:Ub241 yrkande 5.
Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 7 bör skolan även i fortsättningen kunna erbjuda skolmognadsprov som en frivillig möjlighet för de föräldrar som vill ha ett stöd i sin valsituation när det gäller tidigare skolstart.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I förskola-skola-kommitténs slutbetänkande (SOU 1985:22, s. 225--236) görs bl.a. en ingående analys av skolmognadsbegreppet utifrån ett skolhistoriskt perspektiv och med internationella jämförelser. Skolmognadsbegreppet diskuteras även med utgångspunkt i gällande lag och läroplaner.
Som framhålls i propositionen (s.49) är det väsentligt att både skolan och förskolan kommer att stödja föräldrarna när de skall avgöra barnens skolstart. Detta förutsätter bl.a. att förskolans personal är väl förtrogen med innehållet i den verksamhet barnet kommer att delta i och att läraren får veta från förskolan var den blivande eleven befinner sig utvecklingsmässigt så att undervisningen kan anpassas därefter.
Enligt vad utskottet erfarit är det idag relativt ovanligt att skolmognadsprov används för att konstatera skolmognaden hos barn när det gäller beslut om såväl tidigare som senare skolstart. Vanligen är det skolpsykologen som i kommunen ansvarar för skolmognadsproven. Gällande föreskrifter om skolmognad som villkor för att påbörja skolgången kommer att slopas. Några hinder att även i fortsättningen använda något slag av prov för att utröna barns skolmognad bör enligt utskottets uppfattning inte föreligga.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 7.
Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 5 får de ekonomiska skälen för familjerna inte bli avgörande för om ett barn skall börja i skolan eller ej. Även i motion 1990/91:Ub184 (s) delvis framhålls att frågan om neutral avgift för omsorg på daghem och fritidshem måste uppmärksammas i det fortsatta arbetet med flexibel skolstart.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Frågan om avgifter för omsorg på daghem, fritidshem m.m. är en kommunal angelägenhet. Utskottet ser i likhet med föredragande statsrådet dock en risk i att rent ekonomiska skäl skulle vara avgörande för barns skolstart, då det på många håll är billigare att ha barnen i skola och fritidshem än i daghem. Enligt vad utskottet erfarit har dock några kommuner i landet redan fattat beslut om neutrala taxor för daghem och fritidshem. Utskottet utgår från att frågan kommer att följas av berörda myndigheter.
Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i denna fråga, varför motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 5 och 1990/91:Ub184 delvis avstyrks.
I motionerna 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 5 och 1990/91:Ub206 (s) föreslås att intagningen till grundskolan görs två gånger per år. Barn som uppnår skolpliktsåldern sju år under det första halvåret har således möjlighet att börja i skolan antingen från vårterminen eller från höstterminen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Med hänvisning till regeringens förslag om en flexibel skolstart där såväl förskola som skola skall erbjuda en verksamhet som utgår från det enskilda barnets mognad och utvecklingsmöjligheter finner utskottet att det huvudsakliga syftet med motionerna 1990/91:Ub206 och 1990/91:Ub813 yrkande 5 i stort är tillgodosett, varför motionerna avstyrks.
Enligt motion 1990/91:Ub250 (mp) bör skolplikten omvärderas. Enligt motionärerna är i dag skolplikten ett tvång och en ofrihet för många unga människor. Genom att bygga ut grundutbildning för vuxna och i synnerhet kommunal vuxenutbildning kan alla studerande på dessa stadier erbjudas betydligt friare och effektivare studiemöjligheter. Därmed kan också skolplikten för elever på högstadiet i grundskolan mjukas upp, anser motionärerna.
I konsekvens med utskottets ställningstagande till skolpliktens längd i det föregående avstyrks motion 1990/91:Ub250 yrkande 2.
I motion 1990/91:Ub183 (m) framförs ett antal förslag om hur undervisningen på lågstadiet bör anordnas.
För det första konstaterar motionärerna att barns mognad inte är ett entydigt begrepp relaterat till en viss ålder. Barn mognar olika fort. En del barn är verbalt utvecklade eller har tidig läsmognad. Andra kan tidigt förstå rumsliga begrepp eller matematik. Varje elev skall mot denna bakgrund ges möjlighet att optimalt utvecklas efter sina förutsättningar. Detta bör enligt motionärerna slås fast i skollagen (yrkande 4). Vidare anförs att lågstadiet bör vara årskurslöst och flexibelt (yrkande 5). Alla elever bör få utvecklas i sin egen takt och få tillräckligt med tid att öva och befästa färdigheter och kunskaper (yrkande 6). I yrkande 7 begärs en översyn av lågstadiets kursplaner och metoder. Målen för skolan behöver preciseras så att uppgiften blir tydlig och möjlig att genomföra. Ett nytt innehåll i undervisningen och en ny organisation av arbetet på lågstadiet kräver också fortbildning av både förskollärare och grundskollärare (yrkandena 8 och 9).
Utskottet erinrar om skollagens 1kap. 2§.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 4 om komplettering till skollagens kapitel om grundskolan.
När det gäller frågan om ett årskurslöst lågstadium och en individualiserad undervisning för eleverna anser utskottet att motionärernas synpunkter överensstämmer med vad som anförs i föreliggande proposition. När det vidare gäller frågan om åldersblandade klasser vill utskottet erinra om betänkande 1990/91:UbU7 (s. 18 f.) i vilket utskottet anför bl.a. att det reformerade statsbidragssystemet för det offentliga kommunala skolväsendet kommer att öka möjligheterna för kommunerna att organisera sina skolenheter och klasser på ett friare sätt än vad som hittills skett.
Läroplanskommittén har i uppgift att lämna förslag till mål och riktlinjer för barnomsorgen samt det offentliga skolväsendet (dir. 1991:9). I direktiven anför statsrådet bl.a. att målen skall utformas så att de går att konkretisera och precisera på lokal nivå. De skall också utformas så att de är möjliga att utvärdera.
Utskottet anser att syftet i motionärernas yrkande om en översyn av lågstadiets kursplan därmed bör vara tillgodosett.
Utskottet har nyligen i betänkande 1990/91:UbU6 tagit ställning till regeringens förslag om fortbildning m.m. (prop. 1990/91:100, bil. 10, bet. UbU6, rskr. 221) jämte motioner och därvid behandlat bl.a. åtgärder för att förbättra tillgången på lärare och fortbildningens inriktning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6, 7, 8 och 9.
Elevinflytande m.m.
Regeringen föreslår att eleverna i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan skall ha inflytande över hur deras undervisning utformas. Deras rätt till inflytande markeras i lag (jfr föreslagen lydelse av resp. 4kap. 2§, 6kap. 2§, 7kap.2§ och 8kap. 2§ skollagen).
Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 14 bör varje skola besluta om hur elev- och föräldrainflytandet skall utformas. Mot denna bakgrund bör inte heller skolkonferensen i gymnasieskolan regleras centralt.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Föredragande statsrådet anför i propositionen (s. 54) att utvecklingen av elevinflytandet måste ske på lokal nivå för att kunna bli framgångsrik. Själva utvecklingsprocessen som sådan är väsentlig för att eleverna skall bli delaktiga i ett demokratiskt synsätt. Mot denna bakgrund bör formerna för elev- och föräldrainflytandet avgöras lokalt. Enligt föredragande statsrådet bör den nuvarande detaljregleringen av skolans samverkansformer upphöra. Regeringen anser dock att skolkonferensen i gymnasieskolan tills vidare bör finnas kvar.
Riksdagens beslut om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) innebar bl.a. att skolkonferensen i gymnasieskolan gavs en ny utformning med nya och utökade beslutsbefogenheter (7kap. 1--13§§ gymnasieförordningen). Utskottet delar regeringens uppfattning att skolkonferensen i gymnasiskolan tills vidare skall finnas kvar. I övrigt finner utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub183 yrkande 4 i stort är tillgodosett, varför motionen avstyrks.
När det gäller föräldrars rätt till inflytande i skolan bör den enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 5 i likhet med motsvarande rätt för elever regleras i lag. Motionärerna föreslår således att föreslagen lydelse av 4kap. 2§ skollagen bör kompletteras så att föräldrars rätt till inflytande garanteras.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Genom riksdagens beslut om skolans utveckling och styrning har föräldrarna fått förstärkt inflytande och medansvar. En utgångspunkt för beslutet var bl.a. att rätten till insyn i och inflytande över skolan är en grundläggande förutsättning för att elever och föräldrar skall kunna åtnjuta god rättstrygghet och rättssäkerhet.
Föredragande statsrådet anser att man lokalt bör avgöra vilka former elev- och föräldrainflytandet skall ha. Den nuvarande detaljregleringen av skolans samverkansformer bör upphöra.
Utvecklingen mot en mer mål- och resultatorienterad styrning av skolväsendet och en decentralisering av beslutsfunktioner m.m. ger enligt utskottets uppfattning möjligheter att på lokal nivå utveckla nya former för samverkan mellan skolans personal, elever och vårdnadshavare.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 5.
I samma motion (yrkande 6) aktualiseras frågan om delegering av beslut till ett s.k. skolråd, dvs. en styrelse för den lokala skolan bestående av personal, föräldrar och elever. Enligt motionärerna bör det inom skollagens ram ges möjlighet för verksamma vid en skolenhet att få rätt att överta vissa beslutsbefogenheter från skolstyrelsen när det gäller t.ex. budgetprioriteringar inom givna ramar, skoldagens förläggning, vissa personalfrågor m.m.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I betänkande 1988/89:UbU7 om skolans utveckling och styrning redovisade utskottet vilka regler som gäller enligt kommunallagen för en nämnds delegationsrätt. I proposition 1990/91:117 om ny kommunallag som riksdagen kommer att ta ställning till under innevarande riksmöte behandlas bl.a. delegationsrätten i kommunen.
Utskottet finner inte skäl att riksdagen fattar beslut om ett särskilt lagrum i skollagen som skall ge den delegationsrätt som begärs i ifrågavarande motion. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 6.
Skolhälsovården
I propositionen (s.56 f.) framhålls att skolhälsovården är den medicinska delen av skolans elevvård. Skolhälsovården skall liksom hittills främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Regeringen föreslår att de regler som gäller i dag om skyldighet att anordna hälsovård skall gälla även fortsättningsvis. Skolhuvudmännen skall således vara skyldiga att anordna skolhälsovård för eleverna i grundskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Enligt föredragande statsrådets mening bör skolhälsovården ses som elevernas företagshälsovård. Eleverna skall därför ha rätt att anlita skolhälsovården men, till skillnad från vad som gäller i dag för skolpliktiga elever, ingen skyldighet att genomgå hälsokontroller. Detta föranleder en ändring i 14kap. 3§ skollagen. I dag är skolöverstyrelsen tillsynsmyndighet för skolhälsovården. Denna uppgift bör enligt regeringen överföras till statens skolverk från den 1 juli 1991.
I två motioner, nämligen 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 11 och 1990/91:Ub182 (c) avvisas regeringens förslag att de obligatoriska hälsokontrollerna skall upphöra. I den sistnämnda motionen konstateras att många barn i dag far illa i samhället. De får i sin hemmiljö uppleva både psykiskt och fysiskt våld. För dessa barn har skolhälsovården enligt motionärerna en stor betydelse.
Utskottet vill understryka att skolhälsovården är en del av skolans elevvård. Till den direkta elevvårdspersonalen räknas bl.a. skolläkare och skolsköterska. I 3kap. 31--36§§ grundskoleförordningen regleras elevvårdskonferensen som skall finnas för varje rektorsområde i grundskolan. Utskottet utgår från att elevvårdskonferensen kommer att finnas kvar som ett formellt organ även i fortsättningen. Utskottet utgår vidare från att sådana elevproblem som inte kan lösas inom klassens ram liksom hittills förs till elevvårdskonferensen som har att vidta åtgärder för den enskilda elevens bästa. Enligt utskottets uppfattning kommer skolhälsovården även i fortsättningen att ha en avgörande betydelse för barns hälsa, välbefinnande och utveckling.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 godkänner propositionens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 3§ första stycket.
När det gäller skolhälsovårdens allmänna inriktning föreslås i motion 1990/91:Ub179 (fp) att skolhälsovården förutom den allmänna hälsoövervakningen skall prioritera tre områden, nämligen omsorgen om barn med särskilda behov, hälsoundervisningen och skolans arbetsmiljö (yrkande 1). En förutsättning för att skolhälsovården skall kunna fylla sin funktion är att den är avgiftsfri för eleverna (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att två inledande kapitel i skollagen fastställdes. Enligt 1kap. 2§ skall i utbildningen hänsyn tas till elever med särskilda behov. Som anförts i det föregående har skolhälsovården en viktig funktion i skolans elevvård. När det gäller hälsoundervisningen i skolan förutsätter utskottet att skolsköterskans och skolläkarens kompetens tas till vara. Likaså förutsätter utskottet att skolhälsovården engageras i arbetet på att åstadkomma en allt bättre skolmiljö -- såväl den fysiska som den psykosociala miljön.
Enligt nu gällande skollag är skolhälsovården kostnadfri för eleverna (11kap. 6§). I föreliggande proposition föreslås ingen ändring i detta avseende.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2, varför yrkandena avstyrks.
Enligt samma motion (yrkande 3) bör skolhälsovården jämställas med annan förebyggande hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen bör därför vara tillsynsmyndighet.
Utskottet anser att skolhälsovården bör betraktas som en integrerad del av skolans elevvård. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets uppfattning naturligt att tillsynsuppgiften överförs från skolöverstyrelsen till det nya skolverket. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till tillsynsmyndighet för skolhälsovården i enlighet med föreslagen lydelse av 14kap. 8§ och avstyrker motion 1990/91:Ub179 yrkande 3.
I samma motion (yrkande 5) anförs att det är viktigt att socialstyrelsen som tillsynsmyndighet för skolhälsovården samverkar med det nya skolverket. Tillsynsmyndigheten bör också samverka med arbetarskyddsstyrelsen i frågor som rör arbetsmiljön. I samma motion (yrkande 4) föreslås att det skall finnas en tjänst som skolöverläkare på socialstyrelsen.
Utskottet erinrar om att det i propositionen framhålls att skolhälsovården inte bara ingår i skolans elevvårdande verksamhet utan också är en del av samhällets allmänna medicinska insatser. Skolhälsovården berör därmed både skolverket och socialstyrelsen. Enligt föredragande statsrådet är det självfallet viktigt att de båda myndigheterna samverkar på detta område.
Utskottet finner det angeläget att skolverket som tillsynsmyndighet för skolhälsovården samverkar med andra centrala myndigheter i syfte att bl.a. samordna vissa förebyggande insatser på hälso- och sjukvårdens område. Utskottet utgår från att nödvändigheten av samverkan m.m. med andra myndigheter kommer att fastställas i instruktionen för det nya skolverket.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub179 yrkande 5. I konsekvens med utskottets ställningstaganden när det gäller tillsynsmyndigheten för skolhälsovården anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub179 yrkande 4 med förslag om en tjänst som skolöverläkare vid socialstyrelsen.
I motion 1990/91:Ub307 (c) från den allmänna motionstiden 1991 framhålls att skolhälsovården har en stor betydelse för folkhälsoarbetet. Enligt motionärerna finns det starka skäl att i det pågående reformarbetet för skolan slå fast behovet av en fortsatt väl fungerande skolhälsovård. Även i motion 1990/91:Ub182 (c) yrkande 2 framhålls vikten av att skolhälsovården får behålla sin bredd och kompetens. Enligt motionärerna är det viktigt att skolläkaren med sin medicinska sakkunskap och erfarenhet även i fortsättningen kommer att ingå i skolhälsovården.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utskottet vill peka på att skolhälsovårdens mål, omfattning och personal nu regleras i 11kap. 2§ skollagen. Någon ändring på dessa områden föreslås inte i propositionen. Detta innebär bl.a. att för skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna 1990/91:Ub182 yrkande 2 och 1990/91:Ub307 är tillgodosett, varför de avstyrks.
Val av skola
I propositionen framhålls att alla barn och ungdomar i Sverige skall ha samma rätt till utbildning av hög kvalitet. Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig varhelst den anordnas i landet (1kap. 2§ skollagen). Det är således en grundläggande skyldighet för samtliga kommuner att utbildningen håller en hög och jämn kvalitet.
I motionerna 1990/91:Ub183 (m) yrkande 11 och 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 7 begärs förslag om lagreglering av elevers och föräldrars rätt att välja skola. Denna rätt skall gälla val av både fristående skolor och skolor inom det offentliga skolsystemet. Enligt den förstnämnda motionen (yrkande 12) bör det i skollagen klart framgå att kommunerna har skyldighet att informera föräldrar och elever om rätten att välja skola.
Utskottet erinrar om att riksdagen vid två tillfällen under innevarande riksmöte avslagit liknande yrkanden om rätten att välja skola (jfr bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76 resp. bet. 1990/91:UbU7, rskr. 222). Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i frågan, varför utskottet avstyrker motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7 och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12.
Regeringens förslag till lydelse av 4kap. 6§ tredje stycket när det gäller val av skola i hemkommunen innebär att utgångspunkten för placeringen skall vara att platserna i en grundskola förbehålls de elever för vilka skolan är den skola som ligger närmast deras hem, dvs. att de får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadshavarnas önskemål om att deras barn skall tas emot vid en skola inom kommunen skall beaktas så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts.
I motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 2 avvisas den lagtekniska lösningen i propositionen när det gäller elevernas val av skola. Motionärerna anser att lagrummet bör få en mer generell utformning. Om kommunerna ges en skyldighet att i största möjliga utsträckning tillgodose föräldrars och elevers önskemål, inkluderar det en skyldighet att söka tillfredsställa också dem som föredrar den närmaste skolan, hävdar motionärerna. Enligt motion 1990/91:Ub187 (c) yrkande 3 bör man starkare understryka de ekonomiska aspekterna när det gäller valet av skola. Motionärerna anser att önskemål om placering vid annan skola bör beaktas så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt utan att man åsidosätter andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet.
Som utskottet ser det kommer det alltid att finnas elever som vill gå i någon annan skola än den som innebär den kortaste skolvägen. Skälen för dessa önskemål kan vara olika. Det kan gälla t.ex. praktiska frågor om barnomsorg, elevers fritidssysselsättningar, resor med föräldrar m.m. Enligt utskottets mening bör önskemål om placering vid annan skola beaktas så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Efterkommande av önskemål om annan skola får inte medföra att någon annan elev som annars enligt huvudprincipen skulle ha tagits emot i den önskade skolan drabbas av en allvarlig försämring beträffande sin skolväg. En kommun måste vidare kunna avvisa sådana önskemål som är förenade med betydande merkostnader för kommunen. Det kan t.ex. gälla kostnader för extra skolskjuts, skolbarnomsorg m.m.
Utskottet anser att den av regeringen föreslagna lagregleringen ligger i linje med riksdagens uttalande (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76) under innevarande riksmöte.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 och med avslag på motion 1990/91:Ub186 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 6§ tredje stycket.
I motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 8 föreslås att för elever som går i fristående skolor skall ersättning för skolskjuts utgå enligt närhetsprincipen, dvs. motsvarande den skola som ligger närmast hemmet.
Enligt föreslagen lydelse av 4kap. 7§ är hemkommunen skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan får kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs "med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev eller någon annan särskild omständighet".
Enligt utskottets uppfattning är beslut om skolskjuts en kommunal angelägenhet och måste ha sin utgångspunkt i lokala förhållanden. Med hänvisning till hemkommunens lagfästa skyldighet att sörja för kostnadsfri skolskjuts för eleverna i grundskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkande 8.
Förläggningen av icke obligatoriska inslag i utbildningen
I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100, bilaga 10 s.46--48) behandlas vissa åtgärder som syftar till att effektivisera formerna för hemspråksundervisningen. Riksdagen har nyligen (bet. 1990/91:UbU7, rskr. 222) fattat beslut i denna fråga. Principerna för elevers rätt till hemspråksundervisning ligger fast. Samma grupper av elever som tidigare skall alltså ha rätt till undervisning. Liksom idag gäller det rätt till undervisning i den omfattning som fordras för att täcka elevens behov. Det är emellertid aldrig fråga om någon skyldighet för eleven att delta i hemspråksundervisningen. Vidare skall kommunerna få avgöra om villkoren för rätt till hemspråksundervisning föreligger eller inte.
Enligt nuvarande bestämmelser (grundskoleförordningen 5kap. 11§) kan en kommun befrias från skyldigheten att anordna hemspråksundervisning om t.ex. lärare saknas. Enligt föreliggande proposition skall skyldighet inte heller föreligga om anordnandet medför stora kostnader för kommunen, t.ex. kostnader som uppstår då det är omöjligt att anordna undervisningen i rationella grupper. Enligt föredragande statsrådets bedömning är en rimlig minsta gruppstorlek för hemspråksundervisning fem elever. I skollagens regler om skolpliktens omfattning görs ett förtydligande (3kap. 11§) så att det blir klart att det finns möjlighet att förlägga undervisning i hemspråk och andra icke obligatoriska inslag i utbildningen till lördagar utan att dessa räknas in i de dagar som skolplikten omfattar. När det gäller skoldagens längd föreslås motsvarande ändring för sådana inslag.
I motionerna 1990/91:Ub187 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub180 (v) yrkande 4 och 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 10 avvisas regeringens förslag om förläggning av icke obligatoriska inslag i undervisningen. Motionärerna anför bl.a. att för att hemspråksundervisningen skall kunna ske på ett bra sätt krävs att elevens hemspråkslärare och ordinarie lärare samarbetar. Detta gäller främst studiehandledningen på hemspråk. Om hemspråksundervisningen förläggs till lördagar eller efter skoldagens slut kommer ett sådant samarbete att försvåras. Motionärerna ser också en risk i att invandrareleverna på detta sätt isoleras från sina övriga klasskamrater och vänner. Enligt motionärerna innebär regeringens förslag att hemspråksundervisningen inte ges med andra ämnen likvärdiga arbetsmöjligheter.
Utskottet uppfattar regeringens förslag till ändring av skollagens regler om skolpliktens omfattning så att det inte kommer att finnas något lagfäst hinder för en kommun att förlägga icke obligatoriska inslag i undervisningen till lördagar eller efter skoldagens slut. Hemspråksundervisningen bör i första hand förläggas inom den ordinarie skoltiden. Kan detta ej lösas är det möjligt att förlägga undervisningen exempelvis efter skoldagens slut och på lördagar. Den föreslagna ändringen av skollagen skall ses som en åtgärd som genom anordnande av rationella undervisningsgrupper kan öka möjligheterna till hemspråksundervisning för invandrareleverna. Utskottets syn på hemspråksundervisningens (undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk) syfte, organisation m.m., vilken bl.a. kommit till uttryck i betänkande 1990/91:UbU7, är således oförändrad. Utskottet förutsätter att kommunerna tillsammans med berörda elever, vårdnadshavare och lärare gör allt för att skapa sådana lösningar att så många elever som möjligt får den undervisning som de önskar och behöver.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4 och föreslår att riksdagen antar propositionens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 11§ tredje stycket.
Enligt motion 1990/91:Ub180 (v) yrkande 5 bör en regel om en rimlig minsta gruppstorlek för anordnande av hemspråksundervisning inte fastställas. Motionärerna anser att en minsta gruppstorlek som förutsättning för kommunernas skyldighet att anordna hemspråksundervisning inte står i överensstämmelse med den enskilda elevens rätt och behov av språkstöd. Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 9 bör kommunerna vara skyldiga att anordna hemspråksundervisning oavsett undervisningsgruppens storlek.
Utskottet erinrar om följande.
Som framhålls i propositionen (s.61) skall de principer för elevers rätt till hemspråksundervisning som riksdagen tidigare beslutat om ligga fast. Samma grupper av elever som tidigare skall alltså ha rätt till undervisning.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär att en del av den statliga styrningen av skolområdet som tidigare utövats genom statsbidragsbestämmelserna för de olika skolformerna nu upphör. Fr.o.m. den 1juli 1991 utbetalas ett finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag till samtliga kommuner. Riksdagens ställningstagande till ett generellt bidrag till skolsektorn grundar sig på uppfattningen att ett sådant bidrag också ger den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Som utskottet framhåller i betänkande 1990/91:UbU7 (s.9) innebär det nya statsbidragssystemet en större frihet för kommunerna att genomföra bl.a. hemspråksundervisningen. Samtidigt bör kraven på bättre planering och ledningsorganisation för denna undervisning komma i förgrunden i samband med den lokala resursfördelningen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9.
Fristående skolor för skolpliktiga elever
Enligt propositionen bör den statliga skoladministrationen även fortsättningsvis svara för godkännande av fristående skolor för vanlig skolplikt (jfr 9kap. 1§ andra stycket skollagen). Skolverket blir därmed den myndighet som efter hörande av kommunen beslutar i dessa frågor fr.o.m. den 1juli 1991.
I motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4 och 1990/91:Ub241 yrkande 11 (båda m) samt 1990/91:Ub35 yrkande 6 och 1990/91:Ub821 yrkande 15 (båda fp) samt 1990/91:Ub6 (c) yrkande 8 delvis hävdas att det bör vara skolstyrelsen som skall svara för godkännande av fristående skolor.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Sedan läsåret 1988/89 har det varit länsskolnämnd som fattat beslut om godkännande av fristående skolor. Dessförinnan var det skolstyrelsen i den kommun där den fristående skolan var belägen som hade att fatta sådant beslut. Skälet till ändringen av beslutsinstans den 1juli 1988 var att det bedömdes önskvärt med en mer enhetlig praxis vid beslut i godkännandefrågor (UbU 1987/88:14, rskr. 304). När nu länsskolnämnderna avvecklas den 1juli 1991 är det enligt utskottets mening följdriktigt att skolverket blir beslutsinstans i dessa frågor och därmed svarar för en enhetlig praxis vid sådana ärendens avgöranden. Utskottet förutsätter att skolverket i samband med bytet av myndighetsnivå för godkännande av fristående skolor i sin aktiva tillsyn ger akt på att kravet för godkännande är uppfyllt av alla berörda skolor. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra stycket.
I propositionen anförs vidare att frågan om statsbidrag till fristående skolor som hittills bör prövas av regeringen.
Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att en fristående skola som godkänts av skolverket också skall vara berättigad till statliga och kommunala bidrag. I motionerna 1990/91:Ub183 (m) yrkande 13 och 1990/91:Ub35 (fp) yrkande 5 framförs uppfattningen att en fristående skola som godkänts bör erhålla bidrag som är i samma nivå som övriga skolors. Enligt motionärerna löses detta genom att bidraget följer eleven till den skola som eleven väljer. Även i motionerna 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis och 1990/91:Ub187 yrkande 6 (båda c) föreslås att de fristående skolorna skall ges samma bidrag som skolor i kommunal regi. Enligt motionärerna bör samtliga i kommunen boende elever räknas in i bidragsunderlaget. Statsbidraget bör betalas ut i sin helhet till kommunen som därefter fördelar resurserna efter behov till samtliga skolor i kommunen. Riksdagen bör avslå regeringens förslag till beslutsordning när det gäller statsbidrag till fristående skolor (yrkande 5).
Utskottet anser att nuvarande ordning, enligt vilken en instans fattar beslut om godkännande av fristående skola och en annan om statsbidrag till samma skola, lett till inte önskvärda konsekvenser (jfr bet. 1990/91:UbU9). Det är rimligt att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens drift. Utskottet föreslår därför att samtliga i en kommun skolpliktiga elever, som går i grundskolan eller fristående skola godkänd för vanlig skolplikt, skall räknas in i underlaget för kommunens sektorsbidrag (jfr bet. 1990/91:UbU4 s. 33--35). Årliga justeringar av detta bidrag till kommunen skall alltså ske under hänsynstagande till bl.a. antalet elever i kommunen, som går i grundskola eller fristående skola av här nämnt slag den 15september beräkningsåret. Kommunen bör fördela sitt sektorsbidrag och sina övriga resurser på skolområdet efter behov till samtliga skolor för elever med vanlig skolplikt inom kommunen, såväl offentliga som fristående.
Det tar tid att lägga om statsbidragssystemet. Av detta skäl och av statsfinansiella skäl anser utskottet att föreslagen förändring av bidragsordningen för fristående skolor bör göras fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Enligt utskottets mening innebär en fördelning efter behov att kommunen skall fördela tillgängliga resurser på skolområdet på såväl kommunala som fristående skolor inom kommunens gränser på samma sätt som kommunen skulle ha gjort om samtliga skolor varit kommunala. Avsikten är således inte att ett och samma krontalsbelopp skall utgå per elev att proportionellt fördelas på samtliga såväl kommunala som fristående skolor i kommunen.
Utskottet vill till detta lägga följande. I de fall en avgift tas ut vid en fristående skola, bör den vara skälig, och kommunen bör ha en möjlighet att avväga verksamhetsbidraget till skolan med hänsyn till avgiftens storlek. Vidare bör en fristående skola ha skyldighet att i mån av plats ta emot elev om eleven och vårdnadshavaren så önskar.
När det gäller grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och Göteborgs högre samskola föreslår utskottet ingen ändring av nuvarande bidragsordning. Dessa skolor berörs alltså inte av vad utskottet förordat i det föregående och bör som hittills få hela sitt statsbidrag från anslaget Bidrag till driften av fristående skolor.
Någon ändring av nuvarande statsbidragsordning för fristående skolor över grundskolenivån föreslås inte heller. För dessa skolor beslutar riksdag och regering om en ram för det totala antalet årselevplatser, som får ligga till grund för statsbidrag. Skolorna har också olika bidragsnivåer beroende på utbildningens art. Till bilden hör att fristående skolor över grundskolenivån inte utgör en enhetlig grupp. Det finns visserligen ett antal skolor som anordnar utbildning motsvarande gymnasieskolans treåriga studieförberedande linjer men det finns också en annan huvudgrupp, nämligen dels riksrekryterande skolor med yrkesinriktning som inte utan vidare kan betraktas som gymnasieskola för 16--19-åringar eller kommunal vuxenutbildning, dels skolor med konstnärlig inriktning. Denna senare huvudgrupp av skolor bygger som regel på genomgången utbildning efter grundskolan (jfr bet. 1990/91:UbU9 s. 7).
Vad utskottet har anfört om bidrag till fristående skolor bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 5, 1990/91:Ub183 yrkande 13, 1990/91:Ub186 yrkande 4 och 1990/91:Ub187 yrkandena 5 och 6 samt med avslag på proposition 1990/91:115 som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga frågor
I föreslagen lydelse av 4kap. 3§ skollagen slås fast att grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör årskurserna 1--3 lågstadium, 4--6 mellanstadium och 7--9 högstadium.
Enligt motionerna 1990/91:Ub187 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub180 (v) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att stadieindelningen i grundskolan skall avskaffas.
Utskottet erinrar om att den s.k. läroplanskommittén (dir. 1991:9) bl.a. skall pröva om den nuvarande stadieindelningen i grundskolan kan upphöra. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 antar förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 3§ första stycket.
Enligt motion 1990/91:Ub201 (c) saknas i skollagen stöd för skolan att agera för en tvångsförflyttning av en störande elev om elevens vårdnadshavare vägrar samtycka till omplaceringen. Om skolan genom olika åtgärder inte kan få eleven att bättra sig, anser motionärerna att skolan bör ges befogenhet att tvångsförflytta en störande elev utan föräldrarnas samtycke.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I propositionen (s.60) redovisar föredragande statsrådet sin syn på placeringen på skolenhet av enskilda elever som behöver särskilt stöd av något slag. I detta sammanhang tas även frågan upp om eventuella omplaceringar av elever under skolgången. Föredragande statsrådet vill stryka under den vikt som han lägger vid att omplaceringar av enstaka elever sker i samförstånd med vårdnadshavarna. Enligt föredragande statsrådet är det således inte tillåtet att som ren bestraffning flytta en elev som uppfattas som besvärlig till en annan skola. Däremot kan kommunen dels för att uppfylla sin skyldighet att ge särskilt stöd, dels för att kunna upprätthålla undervisningens kvalitet för andra elever bli tvungen att, ytterst även mot elevens vilja, flytta denne till en skola där det finns möjligheter att ge det behövliga stödet och att ge det utan att undervisningen för andra elever blir lidande därav.
Med hänvisning till vad som redovisats i föreliggande proposition anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub201 är tillgodosett, varför motionen avstyrks.
I motion 1990/91:Ub181 (mp) föreslås att riksdagen beslutar om dels lagfäst rätt till tre års gymnasieutbildning (yrkande 12), dels lagfäst rätt för varje elev till individuellt program i gymnasieskolan (yrkande 13), dels ock lagfäst rätt till studieavbrott i gymnasieskolan (yrkande 14).
Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden har väckts med anledning av propositionen om en ny gymnasieskola och vuxenutbildning (prop. 1990/91:85). Utskottet behandlar dessa yrkanden i betänkande 1990/91:UbU16. Med hänvisning till vad där anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14.
I motion 1990/91:Ub330 (m) framförs förslag om möjligheter att anordna gymnasieutbildning på entreprenad. Genom en fortsatt decentralisering inom skolan, tillämpningen av ett nytt statsbidragssystem och en mål- och resultatorienterad styrning av skolan kommer kommunerna enligt motionärernas uppfattning att kunna anpassa sin verksamhet till lokala behov och förutsättningar. Det finns dock fortfarande regler kvar som omöjliggör skoldrift i entreprenadform. Dessa regler bör avskaffas.
Utskottet vill hänvisa till sitt ställningstagande i betänkande 1990/91:UbU4 (s.27f.) beträffande ett motionsyrkande om att använda icke-kommunala lärare inom kommunens skolväsende. Eftersom betygsättning är att betrakta som myndighetsutövning och sådan enligt regeringsformen inte får överlåtas på annan utan stöd av lag, ansåg utskottet, att utrymmet för att använda icke-kommunala lärare är ytterst begränsat. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet. Med hänsyn härtill bör även det nu aktuella motionsyrkandet avslås av riksdagen.
I motion 1990/91:Ub180 (v) yrkande 6 föreslås att det i skollagen skrivs in att eleverna utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet.
Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående riksmöte avslog likartade yrkanden (bet. 1990/91:UbU1). Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt ställningstagande i vad gäller lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub180 yrkande 6.
Utskottet föreslår att riksdagen antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den ändringen att bestämmelserna erhåller i bilaga 7 som utskottets förslag betecknade lydelse.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1, 2, 4, 5, 17, 19, 23, 25, 27, 29 och 34.
Upprättade lagförslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) enligt bilaga 2. Första stycket i nämnda lagrum bör dock anpassas till den lydelse det fått enligt riksdagens beslut den 28 maj 1991 (prop. 1990/91:141, bet. SfU16, rskr. 303) som framgår av bilaga 10. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) enligt bilaga 3, dels lag om ändring i lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare (1986:163) enligt bilaga 4, dels lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262) enligt bilaga 5, dels ock lag om ändring i semesterlagen (1977:480) enligt bilaga 6.
Förordningsregleringen
Regeringen föreslår att tidigare riksdagsbindningar bakom olika bestämmelser i de skilda skolformsförordningarna och andra förordningar rörande skolans verksamhet hävs och att det får ankomma på regeringen att meddela de förordningsföreskrifter som behövs under den nu reformerade skollagen.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det skall få ankomma på regeringen att under skollagen ge de ytterligare förordningsföreskrifter som kan anses behövliga. Dessa föreskrifter måste utgå från den av riksdagen reformerade skollagen enligt föreliggande förslag och enligt riksdagens beslut om dels ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76), dels en ny gymnasieskola och vuxenutbildning (prop. 1990/91:85, bet. UbU16).
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115 om förordningsreglering.
Granskning av läromedel
I propositionen framläggs förslag om att den nuvarande objektivitetsgranskningen av läromedel i samhällsorienterande ämnen liksom fastställandet av basläromedel skall upphöra.
Statens institut för läromedel (SIL) svarar idag för de statliga insatserna som görs vad gäller granskningen av läromedel. SIL fastställer således basläromedel, granskar läromedel i samhällsorienterande ämnen och genomför s.k. temagranskningar och ämnesgranskningar. Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att SIL avvecklas med utgången av juni 1991.
Det nya skolverket kommer att ha som en huvuduppgift att ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet med sikte på de grundläggande målen för skolan. Enligt föredragande statsrådet är det naturligt att i samband med t.ex. en utvärdering av undervisningen i samhällsorienterande ämnen också granska de läromedel som används i undervisningen. Mot denna bakgrund anser föredragande statsrådet att den nuvarande objektivitetsgranskningen av läromedel kan upphöra. Något behov av att från centralt håll bestämma vilka läromedel som uppfyller kraven på att vara ett basläromedel finns inte heller enligt föredragande statsrådet. Också fastställandet av basläromedel bör således upphöra.
Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 15 bör granskning av läromedel kunna utföras av författare, forskare och olika sakkunniga, vilka alla bör stå utanför det ordinarie skolväsendet.
Utskottet har inget att invända mot att det i skolverkets ordinarie utvärdering av skolverksamheten även ingår en objektivitetsgranskning av läromedel i samhällsorienterande ämnen. Det bör ankomma på skolverket att avgöra hur en sådan granskning skall utföras. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkande 15 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115 om granskning av läromedel.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skolväsendets överklagandenämnd att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4, 1990/91:Ub183 yrkande 16 och 1990/91:Ub188 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1kap. 14§, res. 1 (m) - delvis
2. beträffande överklagande av vissa beslut att riksdagen antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 11och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§, res. 1 (m) - delvis
3. beträffande överklagande av visst beslut i kammarrätt att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 3, res. 1 (m) - delvis res. 2 (fp)
4. beträffande skolpliktsåldern att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6, 1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 7§, res. 3 (m, fp)
5. beträffande flexibel skolstart att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:115 och motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 delvis samt 3 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub183 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311 och 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 8§ samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 4 (c, v, mp)
6. beträffande tioårig skolplikt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis, res. 5 (fp)
7. beträffande personal på lågstadiet vid flexibel skolstart att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub178 och 1990/91:Ub184 delvis,
8. beträffande skolförberedande verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10, 1990/91:Ub184 delvis, 1990/91:Ub185 och 1990/91:Ub241 yrkande 5, res. 6 (m)
9. beträffande skolmognadsprov att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 7,
10. beträffande neutral avgift för omsorg på daghem och fritidshem att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 5 och 1990/91:Ub184 delvis,
11. beträffande skolstart höst och vår att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub206 och 1990/91:Ub813 yrkande 5,
12. beträffande förkortad skolplikt att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub250 yrkande 2,
13. beträffande undervisningen på lågstadiet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6, 7, 8 och 9, res. 7 (m)
14. beträffande former för elevinflytande att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkande 14, res. 8 (m)
15. beträffande föräldrars rätt till inflytande i skolan att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 5, res. 9 (fp, mp)
16. beträffande delegering av beslut att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 6, res. 10 (fp, mp)
17. beträffande obligatoriska hälsokontroller att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 3§, res. 11 (mp)
18. beträffande skolhälsovårdens allmänna inriktning, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2, res. 12 (fp, c, mp)
19. beträffande tillsyn av skolhälsovården att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub179 yrkande 3 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§, res. 13 (fp)
20. beträffande samverkan mellan myndigheter i vad gäller skolhälsovård, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub179 yrkandena 4 och 5, res. 14 (fp) - villk. 13
21. beträffande skolläkarens roll i skolhälsovården, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub182 yrkande 2 och 1990/91:Ub307,
22. beträffande lagfäst rätt att välja skola att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7 och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12, res. 15 (m, fp, mp) - delvis
23. beträffande val av skola att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 och med avslag på motion 1990/91:Ub186 yrkande 2 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 6§ tredje stycket, res. 15 (m, fp, mp) delvis
24. beträffande skolskjuts att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkande 8,
25. beträffande förläggning av icke obligatoriska inslag i utbildningen att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 1§ tredje stycket, res. 16 (c, v, mp)
26. beträffande minsta gruppstorlek för anordnande av hemspråksundervisning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9, res. 17 (v, mp)
27. beträffande godkännande av fristående skolor att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra stycket, res. 18 (m, fp, mp)
28. beträffande statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret 1992/93 att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 5, 1990/91:Ub183 yrkande 13, 1990/91:Ub186 yrkande 4 och 1990/91:Ub187 yrkandena 5 och 6 samt med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 19 (m, fp, c, mp) - motiv.
29. beträffande grundskolans stadieindelning att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 3§ första stycket, res. 20 (c, v, mp)
30. beträffande möjlighet att tvångsförflytta elev att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub201,
31. beträffande lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14, res. 21 (mp)
32. beträffande gymnasieutbildning på entreprenad att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub330, res. 22 (m, fp)
33. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub180 yrkande 6, res. 23 (v)
34. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser att riksdagen antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den ändringen att bestämmelserna erhåller i bilaga 7 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
35. beträffande lag om ändring i skollagen i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 1, 2, 4, 5, 17, 19, 23, 25, 27, 29 och 34,
36. beträffande lag om ändring i kommunalskattelagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar det av utskottet i bilaga 10 framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
37. beträffande lag om ändring i sekretesslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
38. beträffande lag om ändring i lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare (1986:163),
39. beträffande lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),
40. beträffande lag om ändring i semesterlagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480),
41. beträffande förordningsreglering att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115,
42. beträffande granskning av läromedel att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkande 15 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115. res. 24 (m)
Stockholm den 23 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ylva Johansson (v), Olavi Viitanen (s) och Eva Bengtsson (mp).
Reservationer
1. Skolväsendets överklagandenämnd (mom.1), Överklagande av vissa beslut (mom. 2)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 9 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag att inrätta ett nytt prövningsorgan, skolväsendets överklagandenämnd, för beslut enligt skollagen. Enligt utskottets uppfattning kan antalet ärenden beräknas bli så litet (ca 150 per år) att de utan svårighet bör kunna hanteras genom prövning i kammarrätt. Detta ger även en större rättssäkerhet, eftersom möjlighet skapas till överprövning i regeringsrätten.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 16 avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:115 till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1kap.14§, 5kap. 11och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§ samt motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4 och 1990/91:Ub188.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande skolväsendets överklagandenämnd att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4 och 1990/91:Ub188 avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:115 till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1kap.14§,
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande överklagande av vissa beslut att riksdagen avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 11och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§,
2. Överklagande av visst beslut i kammarrätt (mom.3)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om föräldrars och elevers val av skola bör betraktas som en civil rättighet, varför beslut enligt den föreslagna lydelsen av 4kap. 6§ skollagen bör överprövas av domstol och inte av den av regeringen föreslagna skolväsendets överklagandenämnd.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande överklagande av visst beslut i kammarrätt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skolpliktsåldern (mom.4)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "I propositionen" och på s.11 slutar med "3kap. 7§" bort ha följande lydelse:
Mognadsspridningen bland barn i de aktuella åldrarna är stor. Det talar för en nära samverkan mellan barnomsorg och skola, en strävan mot arbetsformer i skolan där gränserna mellan årskurserna löses upp och en möjlighet till flexibel skolstartsålder.
Utskottet ser de nu föreslagna ändringarna i regelverket för skolan som en ambition från regeringens sida att sänka den genomsnittliga skolstartsåldern. Allt talar för att denna ambition motsvaras av en önskan hos många föräldrar. Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att barn i Sverige börjar sin skolgång sent internationellt sett. Detta kommer att framstå allt klarare ju längre arbetet med den europeiska integrationen fortsätter.
Enligt utskottets mening blir det därför naturligt att, när de nu aktuella förändringarna slår igenom, också sänka skolpliktsåldern. Liksom hittills skall det givetvis vara möjligt för de föräldrar som så önskar att uppskjuta skolstarten. Avgörande för när beslut om sänkt skolpliktsålder kan fattas blir kommunernas förmåga att leva upp till intentionerna i det riksdagsbeslut som nu fattas. Skolans arbetsformer måste anpassas till sexåringarnas utvecklingsnivå, som genomsnittligt givetvis skiljer sig från sjuåringarnas, och förutsättningar i övrigt.
Riksdagen bör nu fatta ett principbeslut om att skolpliktsåldern skall sänkas och hos regeringen begära att en sänkt skolpliktsålder införs vid tidpunkt när de förutsättningar utskottet här angivit föreligger.
Vad utskottet anfört om sänkt skolpliktsålder bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6, 1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande skolpliktsåldern att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6, 1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Flexibel skolstart (mom.5)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s.12 slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en diskussion om flexibel skolstart bör utgå från barnens behov och vad som är lämpligt för deras utveckling. Det är därför angeläget att påskynda en fortsatt utveckling av samverkan mellan barnomsorgen och skolan. I en sådan verksamhet kan man ta till vara det bästa i förskolans praktik och pedagogik och i lågstadiets arbetssätt. Personalen måste ha en helhetssyn på barnen och ta hänsyn till deras olika mognadsnivå. Mot denna bakgrund är det väsentligt att det finns ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola. Enligt utskottets mening bör ett sådant dokument föreligga innan riksdagen fattar beslut om flexibel skolstart.
Utskottet anser vidare att regeringens förslag om en flexibel skolstart inte är tillräckligt väl genomarbetat. Propositionen lämnar ett antal frågor obesvarade när det gäller konsekvenserna för skolhuvudmännen. Det gäller t.ex. tillgång till lokaler, lärarförsörjningen och fortbildningen samt de omedelbara effekterna på den kommunala ekonomin.
Utskottet konstaterar att i dag nästan 100% av alla sexåringar går i förskolan och således omfattas av en pedagogisk verksamhet som leds av för ändamålet utbildad personal. I stället för en flexibel skolstart bör en obligatorisk verksamhet för sexåringarna skapas som utgår från de grundläggande principerna för barns utveckling som nyss angetts. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub187 yrkande 3, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 och 3 dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslå det i propositionen framlagda lagförslaget såvitt avser 3kap. 8§.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande flexibel skolstart att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 och 3 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 8§,
5. Tioårig skolplikt (mom.6)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Regeringen föreslår" och på s.13 slutar med "sig tidigare" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit pågår i ett stort antal kommuner i landet försöksverksamhet med att integrera förskolan för sexåringar och grundskolans lågstadium. I realiteten innebär detta att lågstadiet omfattar fyra årskurser. Den flexibla skolstarten enligt propositionen kommer enligt utskottets uppfattning att beröva eleverna i nyssnämnda integrerade verksamhet ett skolår. Följaktligen kommer de inte heller att ha de kunskaper som elever normalt har i dag när de lämnar årskurs 9.
Kunskapsstoffet är så stort att ett tionde grundskoleår är starkt motiverat. Enligt utskottets mening är det bättre att 15--16-åringarna, som nu, befinner sig i grundskolan än i gymnasieskolan. Olägenheterna med nioårig skolplikt när de flesta börjar skolan vid sex års ålder blir särskilt tydliga för de elever som väljer att inte omedelbart gå vidare till gymnasiet. De ungdomarna skulle då börja söka arbete, 14--15 år gamla, vilket i många fall säkert skulle medföra problem.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1 och 1990/91:Ub275 (båda delvis) bör uttala att grundskolan på sikt skall göras tioårig.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande tioårig skolplikt att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Skolförberedande verksamhet (mom.8)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Som framhålls" och som på s. 14 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att begreppet förskola avser den skolförberedande verksamhet som skall erbjudas alla barn året före skolstarten. Barnen behöver en pedagogisk, välstrukturerad och systematisk träning som förberedelse för skolan. Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras på ett helt annat sätt än vad som kan ske i barnomsorgen. Denna förskola -- i ordets egentliga mening -- bör enligt utskottets uppfattning ha skolan som huvudman. Skolan skall ange dess mål och innehåll.
Vad utskottet anfört om skolförberedande verksamhet bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10 och 1990/91:Ub241 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub184 delvis samt 1990/91:Ub185 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande skolförberedande verksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10 och 1990/91:Ub241 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub184 delvis samt 1990/91:Ub185 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Undervisningen på lågstadiet (mom.13)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.16 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "och 9" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är barns mognad inte ett entydigt begrepp relaterat till en viss ålder. Mot denna bakgrund bör skollagens 4kap. 2§ om grundskolans mål kompletteras med en formulering innebärande att varje elev skall ges möjlighet att optimalt utvecklas efter sina förutsättningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till lag i detta avseende.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan bör ha en organisation som ger möjlighet till en individuellt avpassad studietakt. Detta bör gälla hela grundskolan. Vidare bör lågstadiet vara årskurslöst och flexibelt. Vissa elever kan behöva fyra år för att inhämta lågstadiets kunskaper och färdigheter, andra kan passera genom lågstadiet på kortare tid än tre år. Att barn får utvecklas i egen takt och får tillräckligt med tid att öva och befästa färdigheter och kunskaper ger dem en större trygghet och självkänsla.
En tidigare skolstart kräver en översyn av lågstadiets kursplaner och metoder. Skolans huvuduppgift -- att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter -- skall vara utgångspunkten i detta arbete.
Slutligen kräver ett nytt innehåll i och en ny organisation av arbetet på lågstadiet fortbildning av både förskollärare och grundskollärare. Möjligheterna till vidareutbildning bör även öka för alla berörda lärarkategorier. Därmed skapas en karriärmöjlighet som positivt kan påverka rekryteringen av lärare.
Vad utskottet anfört när det gäller undervisningen på lågstadiet bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6, 7, 8 och 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande undervisningen på lågstadiet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6, 7, 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Former för elevinflytande (mom.14)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det naturligt att varje skola beslutar om vilka styr- och samarbetsformer som skall finnas. Hur elev- och föräldrainflytandet skall utformas måste avgöras lokalt. Mot denna bakgrund bör inte skolkonferensen i gymnasieskolan vara centralt reglerad.
Vad utskottet anfört om former för elevinflytande bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande former för elevinflytande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Föräldrars rätt till inflytande i skolan (mom.15)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Föräldrainflytandet i skolan bör betraktas som en viktig medborgerlig rättighet och bör lagfästas. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det normala bör vara att en skola har en styrelse som leds av rektor och i övrigt består av representanter för elever, föräldrar och personal. Föreslagen lydelse av 4kap. 2§ skollagen bör kompletteras så att även föräldrarnas rätt till inflytande garanteras. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om lagtext i enlighet med motionärernas intentioner.
Vad utskottet anfört om föräldrars rätt till inflytande i skolan bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande föräldrars rätt till inflytande i skolan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Delegering av beslut (mom.16)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att skollagen bör kompletteras med en bestämmelse som ger de verksamma vid en skola rätt att överta vissa beslutsbefogenheter från styrelsen för utbildningen. Det kan t.ex. gälla budgetprioriteringar, skolans ämnesprofil, skoldagens förläggning, klasstorlekar, vissa personalfrågor m.m. Denna beslutsrätt bör ges till ett skolråd, som består av representanter för elever, föräldrar och personal och som leds av rektorn vid skolan. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till komplettering av skollagen i enlighet med yrkande 6 i motion 1990/91:Ub186.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande delegering av beslut att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Obligatoriska hälsokontroller (mom.17)
Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet vill understryka" och slutar med "första stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den obligatoriska skolhälsovården, som garanterar att varje elev i grundskolan får genomgå allmän hälsokontroll en gång på varje stadium, bör bibehållas. Det är viktigt med närheten och att skolsköterskan och skolläkaren finns i barnens närmiljö. Skolhälsovården skall vara en naturlig vardaglig kontakt för barnen.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 3§.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande obligatoriska hälsokontroller att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 3§,
12. Skolhälsovårdens allmänna inriktning, m.m. (mom.18)
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolhälsovården -- förutom den allmänna hälsoövervakningen -- bör inriktas på tre områden.
För det första gäller det barn med särskilda behov. I dag integreras många barn med betydande handikapp i den vanliga skolverksamheten. Att medverka till nödvändig medicinsk information till skolans personal är en viktig uppgift för skolhälsovården. Detta gäller inte minst vid mera diffusa och svårförståeliga problem som MBD och dyslexi.
För det andra är det väsentligt att skolhälsovården engageras i skolans hälsoundervisning t.ex. när det gäller att informera eleverna om bättre kost och motionsvanor, hälsofostran i allmänhet och sexuallivets hälsorisker.
För det tredje slutligen är det väsentligt att skolhälsovårdens kompetens tas till vara i arbetet med en bättre skolmiljö. Skolsköterskan som normalt befinner sig i skolmiljön bör påtala brister och föreslå förbättringar av skolans fysiska och psykosociala miljö.
Utskottet vill understryka att en förutsättning för att skolhälsovården skall kunna fylla sin funktion är att den är avgiftsfri för eleverna.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande skolhälsovårdens allmänna inriktning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Tillsyn av skolhälsovården (mom.19)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör skolhälsovården jämställas med annan förebyggande hälso- och sjukvård, varför socialstyrelsen bör vara tillsynsmyndighet. Utskottet anser vidare att barnhälsovården och skolhälsovården bör ha samma huvudman. En rad fördelar skulle därvid kunna uppnås för kommunerna. Samarbetet i samband med skolstarten skulle exempelvis kunna förbättras. Mindre kommuner skulle också få större möjligheter att inrätta kombinerade tjänster för bl.a. läkare och sjuksköterskor.
Utskottet vill betona att oavsett tillsynsmyndighet förutsätter en väl fungerande skolhälsovård att det finns skolsköterskor på skolorna även i framtiden.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkande 3 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§ med den ändring att paragrafen erhåller i bilaga 8 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande tillsyn av skolhälsovården att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkande 3 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§ med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 8 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
14. Samverkan mellan myndigheter i vad gäller skolhälsovård, m.m. (mom.20)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Utskottet erinrar" och på s.20 slutar med "vid socialstyrelsen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att socialstyrelsen bör samverka med skolverket när det gäller skolhälsovården och med arbetarskyddsstyrelsen i frågor som rör arbetsmiljön i skolan. Regeringen bör komplettera resp. instruktion för socialstyrelsen, skolverket och arbetarskyddsstyrelsen i detta avseende.
Utskottet anser vidare att en tjänst som skolöverläkare bör inrättas vid socialstyrelsen.
Vad utskottet anfört om samverkan mellan myndigheter i vad gäller skolhälsovård, m.m. bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande samverkan mellan myndigheter i vad gäller skolhälsovård, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Lagfäst rätt att välja skola (mom.22) och Val av skola (mom.23)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Utskottet erinrar" och på s.21 slutar med "tredje stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att föräldrar och elever bör ges ökad rätt att välja skola. Denna rätt skall gälla både fristående skolor och skolor inom det offentliga skolväsendet. När det gäller föräldrars och elevers val av skola är närhetsprincipen självfallet viktig. Att kunna välja skola skapar i sig ett engagemang hos såväl elever, föräldrar som personal. Därigenom utvecklas även skolverksamheten. Bra skolor blir efterfrågade. För de skolor som inte blir lika populära ges tydlig signal om att åtgärder bör vidtas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till dels lag om rätten att välja skola, dels lag om val av skola i enlighet med vad som anförts i ifrågavarande motioner.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7, 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12 samt 1990/91:Ub186 yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del och motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande lagfäst rätt att välja skola att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7 och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande val av skola att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del samt motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Förläggning av icke obligatoriska inslag i utbildningen (mom.25)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Utskottet uppfattar" och på s. 23 slutar med "tredje stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den föreslagna ändringen av 3kap. 11§ skollagen, vilken gör det möjligt för kommunerna att förlägga hemspråksundervisning till lördagar, innebär flera nackdelar för invandrareleverna och invandrarundervisningen.
För det första försvåras samplaneringen mellan ämnet svenska som andraspråk, studiehandledning på hemspråk samt hemspråksundervisningen och andra undervisningsämnen. För det andra omöjliggörs en integrering av studiehandledningen på hemspråk. För det tredje kommer hemspråksundervisningen att uppfattas som mindre viktigt vilket kan leda till att fler elever än normalt kommer att välja bort hemspråksundervisningen. Slutligen anser utskottet att regeringens förslag strider mot vad utskottet i betänkande 1990/91:UbU7 anfört om värdet av en naturlig tvåspråkighet i landet och att hemspråksundervisningen bör ha samma ställning som undervisningen i andra ämnen i skolan och ges likvärdiga arbetsmöjligheter.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4 avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 1§ tredje stycket.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande förläggning av icke obligatoriska inslag i utbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4 avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 1§ tredje stycket,
17. Minsta gruppstorlek för anordnande av hemspråksundervisning (mom.26)
Ylva Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att rätten till hemspråksundervisningen skall grundas på den enskilda elevens behov av ett språkstöd. En bestämmelse om en rimlig minsta gruppstorlek för anordnande av hemspråksundervisning, vilken avser att begränsa en kommuns skyldighet att anordna hemspråksundervisning, skulle enligt utskottets uppfattning stå i strid med denna rätt.
Krav på en minsta gruppstorlek om fem elever kan innebära att elever i glesbygdskommuner eller elever som har ett mindre språk som hemspråk i praktiken kommer att förlora sin rätt till hemspråksundervisning. Utskottet anser mot denna bakgrund att någon minsta rimliga gruppstorlek inte bör fastställas som gräns för kommunernas skyldighet att anordna hemspråksundervisning. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande minsta gruppstorlek för anordnande av hemspråksundervisning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Godkännande av fristående skolor (mom.27)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "andra stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att möjligheterna att starta och på rättvisa villkor driva en fristående skola är en medborgerlig rättighet i en demokrati. Det bör stå föräldrar och lärare fritt att starta skolor under förutsättning att de bygger på för det svenska samhället grundläggande värderingar som demokrati, tolerans och alla människors lika värde samt uppfyller läroplanens krav. Det bör ankomma på kommunerna att, om dessa villkor är uppfyllda, godkänna sådana skolor som statsbidragsberättigade.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra stycket med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 9 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande godkännande av fristående skolor att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra stycket med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 9 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
19. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret 1992/93 (mom.28, motiveringen)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Bengtsson (mp) anser
att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Det tar" och slutar med "budgetåret 1992/93" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att denna förändring av bidragsordningen för fristående skolor bör göras fr.o.m. budgetåret 1991/92.
20. Grundskolans stadieindelning (mom.29)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "första stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att stadieindelningen i grundskolan har varit betingad av lärarutbildningens och de statligt reglerade avtalens indelning i skilda lärarkategorier samt det tidigare statsbidragets konstruktion med bl.a. skilda delningstal för klasserna på de olika stadierna. Eftersom dessa betingelser inte längre föreligger behövs det inte heller några bestämmelser i skollagen om stadieindelning. Mot denna bakgrund och med hänvisning till den nyligen tillsatta läroplanskommitténs arbete med att ta fram ett gemensamt måldokument för skola och barnomsorg anser utskottet det otidsenligt att behålla den gamla stadieindelningen i grundskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande grundskolans stadieindelning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier, m.m. (mom.31)
Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27 börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "och 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till dels lag om rätt till tre års gymnasieutbildning, dels lag om rätt för varje elev till individuellt program i gymnasieskolan, dels ock lag om rätt till studieavbrott i gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Gymnasieutbildning på entreprenad (mom.32)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27 börjar med "Utskottet vill hänvisa" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de bestämmelser i skollagen bör avskaffas som hindrar en kommun att låta en utomstående organisation eller ett företag anordna utbildning på gymnasial nivå. Särskilt i Stockholmsområdet skulle utbildning i entreprenadform kunna vara attraktivt. Ett samarbete mellan gymnasieskolan och vissa branschorganisationer skulle kunna förbättra utbildningen med tanke på möjligheten att få tillgång till utrustning och lokaler av god kvalitet.
Vad utskottet anfört om gymnasieutbildning på entreprenad bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub330 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande gymnasieutbildning på entreprenad att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub330 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider (mom.33)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Skolmåltiderna har i flera kommuner fått känna av kraftiga besparingar. Detta har lett till att skolmaten blivit sämre och ofta inte uppfyller den tredjedel av dagens näringsbehov som skolmaten bör innehålla.
Utskottet föreslår att det i skollagen skrivs in att eleverna utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lag i enlighet med utskottets ställningstagande. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub180 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub180 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Granskning av läromedel (mom.42)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Utskottet har" och slutar med "av läromedel" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig positivt till förslaget att statens granskning av läromedel skall upphöra. Enligt utskottets uppfattning bör inte heller skolverket inom ramen för sin utvärdering ta på sig någon granskningsuppgift. Om en sådan trots allt skulle behövas bör den kunna utföras av oberoende författare, forskare och olika sakkunniga. Sådana aktörer skulle även kunna vitalisera de läromedel som produceras för skolan.
Vad utskottet anfört om granskning av läromedel bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 15 och med anledning av proposition 1990/91:115 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande granskning av läromedel att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 15 och med anledning av proposition 1990/91:115 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Tioårig skolplikt (mom. 6)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:
Vad beträffar måldokument för skilda skolformer inkl. barnomsorgen vill vi hänvisa till den uppfattning vi redogjort för i motion 1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl.
2. Delegering av beslut (mom. 16)
Ylva Johansson (v) anför:
Vänsterpartiet har i partimotioner föreslagit en modell för självförvaltande skolor som innebär att en skolenhetsstyrelse bestående till hälften av elever och till hälften av dem som är anställda på skolan får ansvar för drift, verksamhet och budget inom de ramar som de politiskt valda beslutar.
För att det skall bli möjligt för de politiskt valda i en kommun att välja självförvaltning enligt denna modell krävs en ändring av kommunallagstiftningen. Riksdagen kommer inom kort att ta ställning till förslag om sådan ändring i samband med att motionerna med anledning av proposition 1990/91:117 behandlas.
3. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret 1992/93 (mom.28)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:
Enligt vår mening är vad utskottet anfört om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever och kommunernas fördelning av dessa bidrag väl förenligt med vad vi länge anfört om ett s.k. skolpengssystem. Ett fullständigt genomförande av ett sådant system förutsätter andra regler beträffande kommunernas informationsskyldighet till elever och föräldrar, rätten att välja skola samt fördelningen av de kommunala medlen för skolan.
4. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret 1992/93 (mom.28)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:
Vi har i detta sammanhang accepterat vad utskottet anfört om statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå. Vi vill dock erinra om att vi i annat sammanhang (reservation 5 i betänkande 1990/91:UbU9) förordat att statsbidragen till sådana fristående skolor, som har ett innehåll som motsvarar gymnasieskolans, skall vara likvärdiga med bidragen till den kommunala gymnasieskolan. På sikt anser vi att statsbidragen till fristående skolor, vilkas undervisning motsvarar gymnasieskolans, bör inordnas i ett liknande system som det som nu införs för fristående skolor på grundskolenivå.
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Förslag såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser m.m. Bilaga 7 Lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:000) om ändring i skollagen1 (1985:1100)
dels att 3 kap. 7, 9, 17, 19, 20 och 21 §§, 4 och 6--9 kap., 15 kap. 7§ samt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1477) om ändring i skollagen skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 17§ skall utgå,
dels att nuvarande 1 kap. 14§ och 3 kap. 6§ skall betecknas 1 kap. 16§ resp. 3 kap 7§,
dels att 3 kap. 1, 4, 5, 8, 10--14 och 16§§, 5 kap. 11 och 30§§, 10kap. 1, 3 och 5§§, 11 kap. 15 och 23§§, 12 kap. 14§, 13 kap. 13§, 14 kap. 1, 3, 4 och 8§§, 15 kap. 6§, övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om ändring i skollagen, rubriken till 3 kap. samt rubriken närmast före 3 kap. 1§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 3 kap. 6§ skall sättas närmast före 3 kap. 7§,
dels att det i lagen skall införas fem nya kapitel, 4 och 6--9 kap., samt fyra nya paragrafer, 1 kap. 14§, 3 kap. 6§, 10 kap. 6§, 15 kap. 13 och 14§§, av följande lydelse.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.
Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
2. Bestämmelserna 5 och 11--13kap. tillämpas först i fråga om sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. För utbildning i gymnasieskolan, för vuxenutbildning och för undervisning i svenska för invandrare som äger rum före den 1 juli 1992 gäller äldre bestämmelser, dock med de undantag som anges nedan under 8--15. Intill den 1 juli 1992 skall också tillämpas bestämmelserna om uppföljningsansvaret i 3kap. 18§ i dess äldre lydelse.
3. Utöver vad som följer av 3kap. i dess nya lydelse skall bestämmelserna i 3kap. 7 och 16§§ i deras äldre lydelse tillämpas beträffande barn födda före år 1985. Vad som sägs om länsskolnämnden i 3kap. 16§ skall dock i stället avse styrelsen för utbildningen.
4. Bestämmelsen i 3kap. 8§ skall tillämpas först fr.o.m. den 1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge barn att börja i grundskolan eller i annan skola för vanlig skolplikt redan det kalenderår de fyller sex år, om barnets vårdnadshavare begär det. Motsvarande skall under samma tid gälla huvudmannen för särskolan resp. specialskolan såvitt gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om sameskolan lämnas sådant medgivande av sameskolstyrelsen.
1 Lydelse enligt förslaget i 1990/91:Ubu16
5. Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats före den 1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem. Huvudmannen får för sådan fortsatt utbildning anordna samtliga de studievägar som huvudmannen hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning till årskurs 4 av fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.
Som elevområde för grenar och varianter som börjar i högre årskurs gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.
I fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som avses i första stycket tillämpas bestämmelserna i 8 andra och tredje styckena.
6. En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer med undantag för tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.
Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket.
En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
7. Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program inte anordnas i andra kommuner än i dem som vid ikraftträdandet hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.
8. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991--30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5kap. 15--20§§ i deras äldre lydelse och i 6kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) följande.
En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller komvux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Ersättningen skall betalas av elevens hemkommun.
En landstingskommun som i sin särvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från en kommun som ingår i en annan landstingskommun eller som inte ingår i någon landstingskommun. Ersättningen skall i sådant fall betalas av elevens hemlandstingskommun eller, om eleven kommer från en kommun som inte ingår i någon landstingskommun, av denna. Motsvarande rätt tillkommer en kommun som inte ingår i någon landstingskommun.
9. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991--30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5kap. 9§ andra och tredje styckena och 10§ i deras äldre lydelse följande.
Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för utbildningen i den kommun där mottagande har sökts. Styrelsens beslut får av sökanden överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd.
10. Bestämmelserna i 2kap. 1§ vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall inte tillämpas.
11. Beslut som enligt 3kap. 7§, 4kap. 5§, 4akap. 6§ vuxenutbildningslagen och 10§ lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare får överklagas till skolöverstyrelsen, skall i stället överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd.
12. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna gäller lagen om statens skolor för vuxna.
13. Utöver den undervisning som anges i 4akap. 1§ får i särvux anordnas undervisning för dem av de psykiskt utvecklingsstörda som behöver undervisning motsvarande träningsskolans.
14. En invandrare som behöver grundläggande svenskundervisning, men som inte enligt bestämmelsen i 5§ andra stycket lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt till sådan utbildning skall i stället ha rätt till motsvarande utbildning i komvux. Kommunerna är skyldiga att vid behov anordna sådan utbildning.
15. Bestämmelserna i 2kap. 3--7§§ skall tillämpas på grundläggande svenskundervisning som anordnas efter den 1 juli 1991. För sådan undervisning som anordnas av någon annan än en kommun skall bestämmelserna i 2kap. 4--7§§ dock inte tillämpas.
16. Sådana godkännanden av fristående skolor som har meddelats enligt bestämmelserna i 9kap. 1--3§§ i deras äldre lydelse och inte återkallats skall alltjämt gälla. Motsvarande skall för riksinternatskolor gälla beträffande sådana förklaringar som avses i bestämmelsen i 10kap. 1§ i dess äldre lydelse.
17. Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den lokala styrelsen för specialskolan skall därmed avses den styrelse för specialskolan som föreskrivs i 7kap. 5§.
18. Beträffande sådana ärenden som överklagats till en länsskolnämnd eller skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser och som inte avgjorts den 1 juli 1991 skall följande gälla.
Överklaganden av beslut enligt 3kap. 4§ om lämplig skolform, 3kap. 7§ om uppskjuten skolstart, 3kap. 10§ om skolpliktens upphörande, 3kap. 17§ om fullföljande av skolgången sedan skolplikten upphört samt enligt 4kap. 13§ och 5kap. 10§ om mottagande av en elev från en annan kommun prövas av skolväsendets överklagandenämnd.
Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt 3kap. 7§, 4kap. 5§, 4akap. 6§ vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10§ lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas av skolväsendets överklagandenämnd.
Beslut av skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.
Överklaganden av beslut enligt 3kap. 12§ om befrielse från undervisning och 9kap. 1, 3 eller 7§ om godkännande eller återkallande av godkännande av fristående skola prövas av kammarrätten.
Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas av regeringen.
I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid den tidpunkten gäller att, utan hinder av äldre bestämmelser om överinstans, överklagandena skall prövas av den instans som ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäller redan överklagade ärenden.
19. En kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer får efter den 1 juli 1992 anordna utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan medgivande från landstingskommunen.
20. En landstingskommun, som vid ikraftträdandet inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela landet och förblir det.
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 14kap. 8§ Bilaga 8
Reservanternas förslag:
Socialstyrelsen skall ha tillsyn över skolhälsovården.
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9kap. 1§ andra stycket Bilaga 9
Reservanternas förslag:
Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av styrelsen för utbildningen.
Utskottets framlagda förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Bilaga 10
Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse:
Nuvarande lydelse1
Föreslagen lydelse
12. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst. Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst. Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering.
1 Lydelse enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:141, bet. SfU16, rskr. 303).