Vissa FoU-frågor m.m.

Betänkande 1997/98:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UBU17

Vissa FoU-frågor m.m.

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
UbU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:114 Nya högskolor m.m. samt fyra
motioner i anslutning till propositionen. Utskottet tillstyrker att regeringen
får använda vissa redan anvisade medel för att inrätta en svensk-dansk kommitté
för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen och att det bildas
ett aktiebolag som skall driva det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg.
Moderaterna och Miljöpartiet har reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:114 Nya högskolor m.m. föreslagit
1. att riksdagen godkänner att anvisade medel för bugetåret 1997 under
utg.omr. 16, anslag B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
skall användas för att Sverige tillsammans med Danmark skall inrätta en
kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen (avsnitt
4),
2. att riksdagen godkänner att regeringen använder medel som anslagits för
ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg till att bilda ett aktiebolag inom
vilket institutets verksamhet skall bedrivas (avsnitt 5).

Motionerna

1997/98:Ub36 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att Öresundsregionens FoU-
kommitté skall utreda förutsättningarna för en högskolesatsning i
Helsingör-Helsingborgsområdet.
1997/98:Ub37 av Lennart Fridén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rollen för ämnena historia och religion i det allmänna skolväsendet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en breddning av uppdraget till kunskapscentrum vid Uppsala
universitet till att gälla alla former av folkmord.

1997/98:Ub38 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en kommitté för forsknings-
och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om bildandet av ett statligt
aktiebolag inom vilket ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg skall
bedrivas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolan i Malmö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskola på Gotland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete i Öresundsregionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att sprida kunskap om Förintelsen och andra folkmord,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt huvudmannaskap för vårdhögskolor.
1997/98:Ub39 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en landsövergripande analys av tillgängliga resurser och
behov inom högre utbildning och forskning,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till inrättandet av en kommitté
för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda direktiv för verksamheten i det planerade bolaget Tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av Centrum för kunskap om Förintelsen och CEIFO:s
verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byte av huvudman för vissa utbildningar inom vård- och
omsorgsområdet.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1997/98:114 Nya högskolor
m.m. och de motioner som väckts med anledning av denna. I propositionen lägger
regeringen fram två förslag som gäller forsknings- och utvecklingsarbete,
nämligen dels samarbete om sådant i Öresundsregionen, dels bildandet av ett
aktiebolag för det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg. Dessutom redovisas
i propositionen regeringens avsikter när det gäller den blivande Malmö högskola
och den likaså blivande Högskolan på Gotland, samt i fråga om insatser för att
sprida kunskaper om Förintelsen och när det gäller vissa frågor rörande högre
utbildning inom vård- och omsorgsområdet.
Propositionens sista avsnitt, som handlar om universitetens och högskolornas
lokalförsörjning och inte innehåller något förslag, har föranlett ett par
motionsyrkanden som utskottet har behandlat i sitt yttrande till
finansutskottet över proposition 1997/98:137 Förvaltning av statens fastigheter
och statliga myndigheters lokalförsörjning, m.m. (yttr. 1997/98:UbU7y). Dessa
yrkanden har av utbildningsutskottet överlämnats till finansutskottet.
Utskottet tar i det följande först upp regeringens förslag och de därtill
anslutande motionsyrkandena. Därefter behandlas de motionsyrkanden som anknyter
till vad regeringen redovisat i övriga frågor.

Samarbete i Öresundsregionen

Regeringens förslag
Regeringen avser att tillsammans med Danmarks regering inrätta en kommitté för
forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen. I denna skall viktiga
intressenter i regionen på ömse sidor av Öresund vara representerade. Från
Sverige skall ingå två forskare, en representant för Kommunförbundet Skåne, två
för arbetsmarknadsparterna och en för Malmö kommun. Tyngdpunkten i kommitténs
arbete skall ligga på projekt som kan ge regionens olika intressenter
vägledning vad gäller olika riktlinjer och åtgärder för att ta till vara och
stärka regionens starka sidor och förbättra dess svaga sidor. Kommittén skall
ha en nära koppling till regionens universitet och högskolor på båda sidor om
Öresund. Den skall biträdas av ett sekretariat, som lokaliseras till Malmö
högskola.
Riksdagen beslutade våren 1997 att drygt 18 miljoner kronor, som hämtades
från ett reservationsanslag från budgetåret 1995/96, fick användas som bidrag
till särskilda kostnader och vissa projekt vid uppbyggnaden av Malmö högskola
(prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Medlen tillfördes
anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., från
vilket bl.a. högskoleverksamheten i Malmö finansieras t.o.m. budgetåret 1998.
De särskilda kostnader och projekt som åsyftades var bl.a. administrativ
samordning av forskning kring Europafrågor och konsekvenserna av brobygget över
Öresund.
Regeringen begär nu riksdagens godkännande av att dessa medel får användas
för arbetet i den gemensamma kommitté som Sveriges och Danmarks regeringar har
kommit överens om att inrätta. För den första fyraårsperioden skall Sverige och
Danmark tillskjuta 4 miljoner kronor (SEK) vardera.

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub38 att riksdagen skall
avslå regeringens förslag om en kommitté för forsknings- och utveck-
lingsinsatser i Öresundsregionen (yrk. 1). Motionärerna pekar på att alla
universitet och högskolor i Öresundsregionen, med undantag för några danska
konstnärliga akademier, har gått samman i ett nätverk kallat
Öresundsuniversitetet. Dess mål är att genom samarbete göra regionens
universitet ännu bättre och på alla sätt vara en pådrivande faktor i regionens
utveckling. Motionärerna ser regeringens förslag som en formalisering som
riskerar att splittra resurserna och leda till otydlighet i det redan pågående
samarbetet mellan lärosätena i regionen. Därför anser de att medlen, med
förslag om hur de skall disponeras, i stället borde gå till
Öresundsuniversitetet (yrk. 5).
Även Miljöpartiet de gröna avstyrker i motion 1997/98:Ub39 regeringens
förslag om en kommitté (yrk. 2). Enligt motionärerna behövs det inte
ytterligare en aktör, eftersom det redan finns en rad olika samverkansformer
mellan universiteten och högskolorna i regionen. De för Öresundsområdet
specifika problemen hanteras också av flera olika myndigheter, råd och
sammanslutningar, heter det i motionen.
I motion 1997/98:Ub36 (m) föreslås att den av regeringen föreslagna kommittén
skall få i uppdrag även att utreda förutsättningarna för en högskolesatsning i
Helsingör-Helsingborgsområdet.

Utskottets bedömning
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena och godkänna
att en del av de redan anvisade medlen får användas för den kommitté som
Sveriges och Danmarks regeringar avser att inrätta tillsammans. Det framgår
tydligt av propositionen att existensen av Öresundsuniversitetet är väl känd
för regeringen. Det akademiska nätverk som fem av de största universiteten i
regionen har organiserat för forskning kring Öresund under namnet ?Själland och
Skåne före, under och efter bron? har redan beviljats medel av den svenska
regeringen, som förväntar sig att verksamheten sker i nära samarbete med den
planerade kommittén. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till
att utöka uppdraget till kommittén.

Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

Regeringens förslag
Riksdagen godkände i december 1997 regeringens förslag att inrätta ett tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg med inriktning på mikroelektronikbaserade system
(prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108). Den organisationskommitté
som förberett inrättandet har i februari 1998 lämnat sina förslag till
regeringen bl.a. angående associationsform för institutet. Regeringen, som
anslutit sig till organisationskommitténs bedömning, föreslår nu att riksdagen
godkänner att verksamheten organiseras i ett av staten inledningsvis helägt
aktiebolag. Det främsta motivet för detta är nödvändigheten att skapa
förutsättningar för ett nära och förtroendefullt samarbete med främst de mindre
och medelstora företagen som längre fram kan leda till ett djupare engagemang
från näringslivets sida genom ett direkt delägarskap i institutet. På sikt bör
näringslivet vara majoritetsägare i bolaget, anser regeringen.

Motionerna
Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1997/98:Ub38 avslag på regeringens
förslag (yrk. 2). Motionärerna menar att det naturliga hade varit att Chalmers
tekniska högskola, som redan har verksamhet med den tilltänkta inriktningen,
hade givits vidgat utrymme till utveckling.
Miljöpartiet, som är positivt till att institutet inrättas, föreslår i motion
1997/98:Ub39 yrkande 3 att det i direktiven för bolagets verksamhet skall
skrivas in krav på utvecklingsarbetet vad avser etik, produkternas kvalitet
samt miljöanpassning.

Utskottets bedömning
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och
avslår motionsyrkandena. Invändningarna från Moderata samlingspartiet gäller
inrättandet av institutet, som riksdagen tog ställning till i december 1997.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att utforma
ägardirektiven till det blivande bolaget. Utskottet noterar att statsministern
i regeringsförklaringen den 16 september 1997 bl.a. utlovade att arbetet för
att ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet skall fortsätta, med målet att
till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
är lösta.

Insatser för att sprida kunskap om Förintelsen
Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att senare i år besluta om ett
permanent resurstillskott till Uppsala universitet om tre miljoner kronor för
inrättande av ett nytt kunskapscentrum där. Detta centrum skall ägna sig åt
utbildning, forskning och folkbildningsarbete om folkmord - såsom förintelsen
av bl.a. judar - och åtgärder för att förhindra dessa. Vidare avser regeringen
att för år 1998 stödja vissa forskningsprojekt vid Centrum för
invandringsforskning (CEIFO) rörande nazism och rasism. CEIFO ingår i
Stockholms universitet.
Moderata samlingspartiet tillstyrker i motion 1997/98:Ub38 yrkande 6 att
medel anslås för centrumet vid Uppsala universitet, men motionärerna menar att
dessa bör föras till historiska institutionen vid universitetet. Vidare anförs
i motionen att kunskaper om Förintelsen kan bidra till bättre insikter om andra
totalitära regimers förföljelse av människor och folkmord, t.ex. kommunismens
utrotningar under Stalintiden. I motion 1997/98:Ub37 (m) framhåller motionären
att Förintelsen under Hitlerregimen inte är det enda exemplet på folkmord i vår
tid, utan sådana har förekommit innan dess och förekommer fortfarande.
Centrumets uppdrag bör därför enligt hans mening breddas till att gälla alla
former av folkmord (yrk. 2).
Miljöpartiet tillstyrker i motion 1997/98:Ub39 regeringens initiativ och
förutsätter att medel årligen skall anslås till centrumet vid Uppsala
universitet samt att stödet till CEIFO innebär ett tillskott till Stockholms
universitets budget (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Det framgår av propositionen att stödet till centrumet vid Uppsala
universitet är avsett att vara permanent och att medel således avses bli
anvisade årligen till universitetet. Utskottet anser det uppenbart att stödet
till CEIFO också kommer att innebära att medel tillskjuts till Stockholms
universitet för år 1998. Miljöpartiets motionsyrkande är således tillgodosett.
Redan när regeringen den 27 november 1997 för kammaren presenterade sin
handlingsplan Levande historia (prot. 1997/98:35 anförande 97) angavs det att
det kompetenscentrum som skulle upprättas vid Uppsala universitet skulle syssla
med Förintelsen och andra folkmord (kursiverat här). Samma sak framgår av den
nu framlagda propositionen. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen
att nu göra något tillkännagivande i enlighet med motion 1997/98:Ub37 yrkande
2.
Utskottet har inhämtat att rektor för Uppsala universitet redan i december
1997 beslutade att det aviserade centrumet - av rektor kallat Programmet för
studier kring Förintelsen och folkmord - skall ledas av en särskild
föreståndare och en styrelse med nationell sammansättning som utses av rektor
och att det skall ha Centrum för multietnisk forskning som värdinstitution. Det
finns enligt utskottets mening ingen anledning att riksdagen reglerar hur denna
verksamhet organiseras inom universitetet, t.ex. genom att ange vilken
institution inom universitetet som skall ta emot de anvisade medlen.
I motion 1997/98:Ub37 (m) begärs också ett tillkännagivande till regeringen om
rollen för ämnena historia och religion i det allmänna skolväsendet (yrk. 1).
Motionären menar att den okunskap rörande förintelsen av judar och andra
grupper under andra världskriget, som uppdagades under förra året, är ett
resultat av hanteringen av ämnena historia och religionskunskap i skolan. Att
göra dessa ämnen frivilliga är att lura både ungdomen och sig själv. Kunskaper
om det gräsliga eftermäle som väntar vårt sekel måste successivt bibringas på
olika skolnivåer allteftersom man når dessa, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
I grundskolan är både historia och religionskunskap obligatoriska ämnen.
Enligt den gällande kursplanen skall grundskolans historieundervisning bl.a.
göra alla elever förtrogna med ?vår tids historia med dess folkmord,
revolutioner, krig och fredssträvanden? (SKOLFS 1994:3). I gymnasieskolan ingår
religionskunskap bland kärnämnena, som är obligatoriska för eleverna på alla
nationella och specialutformade program. Historia är däremot inte kärnämne.
Ämnet läses obligatoriskt endast på estetiska programmet,
naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Läsåret 1996/97
gick 49 % av samtliga elever i gymnasieskolan på något av dessa tre program. I
sin utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning redovisade
regeringen förra året sin bedömning att det krävs en översyn av
kärnämnesutbudet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13, rskr. 260). En arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet har sedermera i skriften Gymnasieskola i ständig
utveckling (Ds 1997:78) redovisat olika alternativ till förändringar bl.a. när
det gäller kärnämnena. Enligt ett av arbetsgruppens alternativ skulle eleverna
kunna välja mellan fyra olika kärnämneskurser, som vardera skulle omfatta 90
gymnasiepoäng. Historia skulle vara ett av de fyra valbara ämnena. Regeringen
har aviserat en proposition om gymnasieskolan till senare delen av maj 1998.
Utskottet anser mot den bakgrunden inte att riksdagen nu bör göra några
ställningstaganden till vilka ämnen som skall vara kärnämnen i gymnasieskolan.

Nya högskolor i Malmö och på Gotland
I anslutning till vad regeringen skriver om nya högskolor i Malmö och på
Gotland framhåller Miljöpartiet att man vid utbyggnaden av högskolor, utöver
den lokala ortens behov, också måste ta hänsyn till vilka resurser som finns
inom landet i form av kvalificerade lärare och forskare. En landsövergripande
analys av tillgängliga resurser och behov behöver göras, anser motionärerna och
begär ett tillkännagivande om detta (mot. 1997/98:Ub39 yrk. 1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Regeringen redovisade senast i budgetpropositionen för år 1998 vilka
kriterier den använt vid utformningen av förslagen om utbyggnad av den
grundläggande högskoleutbildningen de närmaste åren (prop. 1997/98:1 utg.omr.
16, avsnitt 5.2.1). De kriterier som där nämndes är studenternas efterfrågan på
utbildning vid olika högskolor, näringslivets behov av ökad kompetens inom
naturvetenskap och teknik, möjligheten för olika högskolor att ta emot
studenter samt en generell prioritering av de mindre och medelstora högskolorna
för att bidra till en utveckling av alla regioner i landet. Utskottet vill för
egen del påminna om att varje universitet eller högskola numera i mycket stor
utsträckning själv bestämmer vilken utbildning lärosätet skall erbjuda. Varje
lärosätes skyldighet att samverka med det omgivande samhället har fastslagits i
högskolelagen (1 kap. 2 §) och regeringen har i regleringsbrev till lärosätena
påpekat att förändringar av och utveckling i samhället och den efterfrågan på
högskoleutbildade som därmed uppstår bör utgöra underlag för omprioriteringar.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom motionärernas
krav på en samlad landsövergripande analys av tillgängliga resurser och behov
inom högre utbildning och forskning.
Medicinska fakulteten vid Lunds universitet bör enligt Moderata samlingspartiet
inte överföras till Malmö högskola (mot. 1997/98:Ub38 yrk. 3).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om tillkännagivande. Regeringen har
inte anmält någon avsikt att föreslå en sådan överföring. Enligt vad utskottet
inhämtat från Utbildningsdepartementet är någon sådan inte heller under
övervägande.
När det gäller den blivande Högskolan på Gotland framhåller Moderata
samlingspartiet att Gotlands begränsade folkmängd gör det svårbedömt vilken
utvecklingspotential denna högskola kommer att ha. Helt avgörande blir
verksamhetens kvalitet och profilering och därmed högskolans förmåga att
attrahera studenter. Utvecklingen måste enligt motionärerna följas noga (mot.
1997/98:Ub38 yrk. 4).
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Det är enligt utskottets mening en
självklarhet att regeringen noga skall följa utvecklingen av en ny högskola,
liksom av alla högskolor. Ett tillkännagivande om detta just beträffande
Högskolan på Gotland skulle kunna skapa osäkerhet om riksdagens förväntningar
på den punkten.

Högre utbildning inom vård- och omsorgsområdet
I propositionen redovisar regeringen att vårdhögskoleutbildningarna vid
landstingen i 13 län hittills har överflyttats till statliga högskolor, och att
diskussioner om att sluta avtal om sådan överflyttning för närvarande pågår med
samtliga övriga landsting. Regeringens mål är att förutsättningar skall skapas
för att all vårdhögskoleutbildning skall ha möjlighet att överflyttas till den
statliga högskolan under år 1998.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion 1997/98:Ub38 att partiet delar
regeringens uppfattning att all utbildning inom detta område skall överföras
till staten. I ett senare skede bör man enligt Moderaterna bereda möjlighet för
intresserade vårdhögskolor att övergå i fristående regi (yrk. 7).
Miljöpartiet anser enligt motion 1997/98:Ub39 att frågan om statlig knytning
av vårdhögskoleutbildningar måste behandlas separat för varje enskilt fall och
att frihet att välja huvudman skall gälla (yrk. 5).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår båda yrkandena.
När det gäller övergång till ställning som fristående högskola erinrar
utskottet om att de tidigare förändringar i denna riktning som beslutats av
riksdagen har varit förknippade med överföring av betydande kapital. Något
förslag om sådan kapitalöverföring lämnas inte i Moderaternas motion.
Miljöpartiets yrkande är enligt utskottets uppfattning tillgodosett, eftersom
det står varje landsting fritt att avstå från att överföra sin vårdhögskola
till en statlig högskola. Som framgår av propositionen genomförs också
förhandlingar separat mellan varje landsting och respektive berörda statliga
högskola.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande en kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1997/98:Ub36, 1997/98:Ub38 yrkandena 1 och 5 samt 1997/98:Ub39 yrkande 2
godkänner att anvisade medel för budgetåret 1997 under utg.omr. 16, anslag
B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. skall användas
för att Sverige tillsammans med Danmark skall inrätta en kommitté för
forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen (avsnitt 4),
res. 1 (m, mp)
2. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1997/98:Ub38 yrkande 2 och 1997/98:Ub39 yrkande 3 godkänner att regeringen
använder medel som anslagits för ett tekniskt forskningsinstitut i
Göteborg till att bilda ett aktiebolag inom vilket institutets verksamhet
skall bedrivas (avsnitt 5),
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (mp) - delvis

3. beträffande ett centrum för utbildning och forskning om folkmord
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub37 yrkande 2, 1997/98: Ub38 yrkande 6
och 1997/98:Ub39 yrkande 4,
4. beträffande ämnena historia och religion
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub37 yrkande 1,
5. beträffande en landsövergripande analys av resurser och behov inom
högre utbildning och forskning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub39 yrkande 1,
res. 3 (mp) - delvis
6. beträffande Malmö högskola
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub38 yrkande 3,
7. beträffande Högskolan på Gotland
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub38 yrkande 4,
res. 2 (m) - delvis
8. beträffande huvudmannaskap för vårdhögskolorna
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub38 yrkande 7 och 1997/98: Ub39
yrkande 5.
res. 2 (m) - delvis

Stockholm den 12 maj 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig
(v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Tomas Högström (m).

Reservationer

1. En kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen (mom. 1)
Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Tomas Högström (m) anför:
När det gäller FoU-insatser i Öresundsregionen borde regeringen ha utformat
sitt förslag på grundval av forskningens och den högre utbildningens behov i
regionen i stället för att, som skett i propositionen, göra en politisk
markering. Det finns redan en rad samverkansformer mellan universitet och
högskolor i regionen, och de för Öresundsområdet specifika problemen hanteras
också av flera olika myndigheter, råd och sammanslutningar. Den av de svenska
och danska regeringarna tillsatta kommitté som regeringen vill ha innebär en
formalisering som riskerar att splittra resurserna och leda till otydlighet i
det redan pågående samarbetet mellan lärosätena i Öresundsregionen. De medel
som föreslås gå till kommittén bör i stället gå direkt till
Öresundsuniversitetet med förslag om hur de skall disponeras.
Öresundsuniversitetet kunde exempelvis få i uppdrag att upprätta en regional
forskningskommitté med representanter för näringslivet och politiken. Dess
befintliga sekretariat i Lund och Köpenhamn kunde lämpligen sköta de
administrativa uppgifterna.
Vi föreslår således att riksdagen avslår regeringens förslag i denna del och
bifaller motionerna 1997/98:Ub38 yrkandena 1 och 5 och 1997/98:Ub39 yrkande 2.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort
hemställa
1. beträffande en kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub38 yrkandena 1 och 5 samt
1997/98:Ub39 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag och motion
1997/98:Ub36 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

2. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2, 7 och 8)
Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund, Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas
Högström (alla m) anför:
Liksom tidigare anser vi att det inte bör inrättas ett tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg i form av ett statligt helägt aktiebolag. Det
naturliga hade varit att Chalmers tekniska högskola, som redan har verksamhet i
enlighet med de riktlinjer som regeringen angivit för det nya institutet, hade
givits vidgat utrymme till utveckling. Chalmers har som fristående högskola en
mycket fördelaktig struktur som passar ypperligt när det gäller samverkan med
näringslivet. Vi anser alltså att riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub38
yrkande 2 och avslå regeringens förslag i denna del.
Utvecklingspotentialen för den blivande Högskolan på Gotland är svår att
bedöma. Helt avgörande blir verksamhetens kvalitet och profilering och därmed
högskolans förmåga att attrahera studenter. Gotlands ringa folkmängd medför en
viss risk för att högskolan blir för liten. Utvecklingen av Högskolan på
Gotland bör därför följas noga. Detta anser vi att riksdagen med bifall till
motion 1997/98:Ub38 yrkande 4 bör ge regeringen som sin mening till känna.
I fråga om huvudmannaskap för vårdhögskolorna är vi överens med regeringen om
det önskvärda i att staten tar över från landstingen. Vi anser dock att man i
ett senare skede bör bereda möjligheter för intresserade vårdhögskolor att
övergå i fristående regi. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1997/98:Ub38 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 7 och 8
bort hemställa
2. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub38 yrkande 2 avslår regeringens
förslag och motion 1997/98:Ub39 yrkande 3,
7. beträffande Högskolan på Gotland
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub38 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande huvudmannaskap för vårdhögskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub38 yrkande 7
och med avslag på motion 1997/98:Ub39 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts.

3. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2 och 5)
Gunnar Goude (mp) anför:
Ett aktiebolag kan vara en lämplig form för ett tekniskt forskningsinstitut i
Göteborg. Direktiven för bolagets verksamhet bör emellertid utformas med
eftertanke. Institutet bör inte bara gagna en ur profitsynpunkt lönsam
produktutveckling utan också stimulera utveckling av miljöanpassade produkter,
något som också kan förväntas ge konkurrensfördelar på den internationella
marknaden. Regeringen bör se till att denna miljöinriktning, tillsammans med
krav på etik och kvalitet, skrivs in i bolagsordningen när bolaget bildas.
Det är enligt min mening hög tid att göra en landsövergripande analys av
resurser och behov inom högre utbildning och forskning. Naturligtvis är det
normalt en fördel för en region att ha en högskola. Miljöpartiet stöder tanken
att utbildningar och specialiseringar bör få en regional spridning. En
förutsättning måste emellertid vara att undervisningen kan hålla hög kvalitet
och den successivt utbyggda forskningsverksamheten likaså. Utbyggnaden av
högskolor måste utöver den lokala ortens behov ta hänsyn till vilka resurser
som finns inom landet i form av kvalificerade lärare och forskare. Det vore
också en fördel om högskolornas olika inriktningar var utformade så att de
täckte landets behov av olika utbildningar och på ett optimalt sätt utnyttjade
tillgängliga forskningskompetenser och forskningsmedel. Den analys vi
efterlyser bör bilda underlag för en mer realistisk och välmotiverad utveckling
av högre utbildning och forskning i Sverige.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 5
bort hemställa
2. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub39 yrkande 3, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98: Ub38 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande en landsövergripande analys av resurser och behov inom
högre utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub39 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Motionerna..........................................1
Utskottet...........................................2
Samarbete i Öresundsregionen 3
Regeringens förslag 3
Motionerna 3
Utskottets bedömning 4
Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg 4
Regeringens förslag 4
Motionerna 4
Utskottets bedömning 5
Insatser för att sprida kunskap om Förintelsen 5
Nya högskolor i Malmö och på Gotland 7
Högre utbildning inom vård- och omsorgsområdet 8
Hemställan 8
Reservationer.......................................9
1. En kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen (mom. 1) (m, mp) 9
2. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2, 7 och 8)
(m) 10
3. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2 och 5) (mp)
11